Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

23.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 218/1


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Den finansiella och ekonomiska krisens inverkan på arbetskraftens fördelning mellan de olika produktionssektorerna, med särskilt fokus på små och medelstora företag”

(förberedande yttrande)

2011/C 218/01

Föredragande: Antonello PEZZINI

Medföredragande: Karel HAVLÍČEK

Den 15 november 2010 bad Péter Györkös, Ungerns ständiga representant vid Europeiska unionen, på det kommande ungerska ordförandeskapets vägnar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att utarbeta ett förberedande yttrande om

Den finansiella och ekonomiska krisens inverkan på arbetskraftens fördelning mellan de olika produktionssektorerna, med särskilt fokus på små och medelstora företag”.

Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 4 april 2011.

Vid sin 471:a plenarsession den 4–5 maj 2011 (sammanträdet den 4 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 153 röster för, 5 röster emot och 11 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK ser mycket positivt på att det ungerska ordförandeskapet riktar sin uppmärksamhet mot ett viktigt ämne för det organiserade civila samhället, nämligen den finansiella och ekonomiska krisens återverkningar på arbetskraften och dess fördelning på de olika produktionssektorerna, med särskilt fokus på små och medelstora företag.

1.2   Kommittén erinrar om att den redan vid flera tillfällen har uttalat sig om olika problem för de små och medelstora företagen, som tillsammans med den offentliga sektorn och den sociala ekonomin utgör grundvalen för ekonomin och sysselsättningen i Europa.

1.3   Småföretagen har drabbats hårt av den globala ekonomiska och finansiella krisen, även om de ofta kunnat reagera med stor flexibilitet och nytänkande.

1.4   EESK anser att EU skulle kunna göra mer för att stödja de små och medelstora företagen än att bara komma med principuttalanden. Det finns nu ett absolut behov av inbördes konsekventa och samordnade gemenskapsåtgärder med inriktning på en uppsättning prioriteringar för att stödja arbetet med att förbättra de operativa villkoren på den inre marknaden och på en internationalisering av de små och medelstora företagen.

1.4.1   Bland de prioriterade åtgärderna vill EESK framhålla utvecklingen av potentialen i nyföretagandet, särskilt bland kvinnor, samt ungdomssysselsättningen och stödet till huvudinitiativet ”Unga på väg”.

1.4.2   EESK rekommenderar att man regelbundet anordnar en årlig konferens på temat små och medelstora företag, avsedd att klargöra de små och medelstora företagens situation i Europa, särskilt vad gäller anställning. Denna tongivande konferens bör omfatta olika nationella och europeiska yrkesorganisationer samt företrädare för samtliga EU-institutioner.

1.5   EESK efterlyser särskilt en färdplan för att snarast möjligt säkerställa de nödvändiga villkoren för att nya, innovativa företag ska kunna utvecklas och befintliga små och medelstora företag få stöd så att man bidrar till att skapa de nya sysselsättningstillfällen som krävs för att vi ska komma ur krisen och få fart på en hållbar tillväxt. De åtgärder som planeras bör föras in i programmen på europeisk, nationell och regional nivå och omfatta såväl kommersiella och icke-kommersiella företag som företag i den sociala ekonomin. Parallellt med denna färdplan bör man se till att arbetslösa och unga människor får utbildning så att de kan få tillgång till nya arbetstillfällen.

1.5.1   EU skulle, i samråd med medlemsstaterna, kunna stödja användningen av strukturfonder med inriktning på små och medelstora företag i konvergensregioner.

1.6   EESK anser att internationaliseringsprocessen bör påskyndas för småföretagen, så att de kan få tillgång till nya marknader och därmed öka sin förmåga att skapa sysselsättning.

1.6.1   Tillgången till nya marknader skulle kunna föregås av solida handelsavtal där man fastställer enkla protokoll för förfaranden som småföretagen direkt skulle kunna använda.

1.7   Kommittén anser att det är av grundläggande betydelse att främja en företagarkultur och en anda av initiativtagande i en företagsvänlig miljö som förstår marknadsriskerna och värdesätter humankapitalet.

1.8   Framför allt i dessa kristider bör man satsa på utbildning, överföring av kunskaper och kvalifikationer, nya arbetssätt och utveckling av en öppen attityd till förändringar, för att säkerställa att sysselsättningen bevaras och för att öka arbetstagarnas roll i att stärka företagen.

1.9   EESK understryker vikten av offentlig upphandling, med full respekt för socialskydds- och miljöskyddsnormerna, som ett instrument för att stödja företagens överlevnad och den lokala sysselsättningen. ”Tänk småskaligt först” bör vara det obligatoriska mottot i en kris där ett stort antal arbetstillfällen står på spel: Korrekt, ansvarsfylld och intelligent användning av den offentliga sektorns efterfrågan borde stimulera öppen konkurrens och innovation.

1.10   Kommittén anser att man bör främja utvecklingen av kluster och branschgrupper av små och medelstora företag. Om stora och små företag kan samarbeta om kontrakt och dela med sig av kunskaper skulle det kunna leda till innovativa språng via bl.a. branschspecifika nätverk.

1.11   EESK rekommenderar bättre samordning i utvecklingen av branschspecifika pionjärinitiativ vad avser teknik, sysselsättning, investeringar och utnyttjande av de mänskliga resurserna, så att man kan dra största möjliga nytta av sådana initiativ.

1.12   Man måste erkänna behovet av att ta fram nya finansieringsmekanismer: EESK anser att finansieringsutmaningarna och de övriga krisfaktorerna har förvärrats för små och medelstora företag genom oförmågan att utveckla nya åtgärder. Instrument som Jeremie, Jaspers och Jessica måste därför stärkas.

1.13   Enligt kommittén borde kommissionen påskynda ”hälsokontrollen” av den befintliga lagstiftningen och därmed fungera som förebild för medlemsstaterna, för att minska de kumulativa effekterna av lagstiftning, byråkrati och kostnader.

1.14   Nya lagstiftningsförslag bör, enligt kommittén, på förhand genomgå en bedömning för att man ska kunna fastställa de operativa, EU-relaterade och nationella konsekvenserna för konkurrenskraften.

1.15   EESK uppmanar kommissionen att upprätthålla och öka satsningarna på att främja teknik för låga koldioxidutsläpp och en grön ekonomi, som utgör grunden för nya och bättre arbetstillfällen.

1.16   Kommittén rekommenderar att man stöder och främjar spridningen av internationella nätverk, också sektorsspecifika, för de ledande aktörerna i fråga om kreativitet och innovation. Kommittén föreslår därför att nätverket ”Enterprise Europe Network” inte enbart ska ge information och råd på ett allmänt plan utan att det också bör spela en roll på sektorsnivå och administrativt fungera som en ”one-stop shop”.

1.17   EESK anser att man bör påskynda antagandet av en europeisk stadga för småföretagen och genomförandet på medlemsstatsnivå av Small Business Act, som kommittén redan yttrat sig om.

2.   Inledning

2.1   På grund av den ekonomiska krisen 2008 avstannade den positiva trend som noterats för småföretagen 2002–2008, och man bedömer nu att ca 3,25 miljoner arbetstillfällen gått förlorade under perioden 2009–2010 (1).

2.2   Arbetslösheten inom EU låg på 9,6 % år 2010, och var ännu högre inom den offentliga sektorn, transporter och telekommunikationer. En viss expansion inom detaljhandeln och tillverkningssektorn har kunnat noteras, medan arbetsmarknaden för ungdomar (15–24 år) fortfarande är svag, med en arbetslöshet på ca 21 %, vilket är den högsta siffran sedan början av krisen.

2.2.1   Å andra sidan har den ekonomiska krisen och faktorer som globaliseringen, de tekniska framstegen, den åldrande befolkningen och den gradvisa övergången till en ekonomi med låga koldioxid- och partikelutsläpp orsakat snabba förändringar i kraven på kvalifikationer och kompetens på arbetsmarknaden, och nya yrken växer snabbt fram.

2.3   På branschnivå tycks recessionen har påskyndat trenden att arbetstillfällen inom den primära tillverkningsindustrin och basindustrin övergår till tjänstesektorn. Prognoserna visar att sysselsättningen inom primärindustrin och jordbruket kommer att minska avsevärt och att arbetstillfällen kommer att gå förlorade inom produktions- och tillverkningsindustrin under perioden 2010–2020, medan sysselsättningen enligt prognoserna kommer att öka inom tjänstesektorn, framför allt tjänster för industrin och marknaden. Ökningar förutspås även inom distribution och transport, hotell- och restaurangbranschen, turism, hälsovård, utbildning och säkerhet.

2.4   När det gäller yrkesprofiler kommer den utvecklingstendens som innebär större behov av hög eller medelhög yrkeskompetens (40 %), t.ex. chefspersonal, specialister och tekniker, dvs. de så kallade kunskapsintensiva jobben, troligtvis att befästas och förstärkas fram till 2020.

2.4.1   Den största nedgången förväntas drabba lågutbildade och mindre kvalificerade arbetstagare. Det har visat sig att sysselsättningen inom sektorer som tillverkar kapitalvaror är mer sårbar för allmänna ekonomiska kriser. Detta beror på fackkunskapens stora betydelse, och den är inom dessa sektorer ofta specifika.

2.5   Kommittén har vid flera tillfällen noterat (2) att ”de små och medelstora företagens betydelse för EU:s ekonomi är allmänt erkänd”, och framhållit följande (3): ”Eftersom det ekonomiska resultatet, innovationsförmågan och sysselsättningen i ökande utsträckning beror på småföretagen bör man prioritera utvecklingen av företagaranda bland ungdomar”.

2.6   I EU finns mer än 20 miljoner oberoende företag. Bland dessa är mer än 99 % små och medelstora företag med färre än 250 anställda. Det absoluta flertalet (92 %) är mikroföretag med mindre än 10 anställda. Sysselsättningen inom små och medelstora företag svarar för mer än 67 % av EU:s sysselsättning (4). Många av de små och medelstora företag som överlevt krisen har gjort det tack vare personalens engagemang.

2.7   Man bör dock erinra om de många hinder som finns, t.ex. följande:

Ogynnsam företagarmiljö.

Svårigheter att få lån.

Svårigheter vad beträffar internationalisering och tillgång till marknader.

Otillräcklig överföring av kunskaper och ledningskapacitet.

Otillräckligt immaterialrättsligt skydd.

Dessa hinder kan motverka framväxten av en ny företagaranda och hejda utvecklingen av innovativa småföretag samt försvåra arbetet med att nå full sysselsättning.

2.8   Under 2009 var antalet storföretag som noterade minskad sysselsättning och sämre resultat dubbelt så stort som antalet småföretag och tre gånger så stort som antalet mikroföretag. Dessa siffror visar på småföretagens och mikroföretagens stabiliserande inflytande på konjunktursvängningar.

2.9   Utvecklingen på unionens arbetsmarknad kännetecknas dock av stora olikheter mellan länderna, med en ungdomsarbetslöshet som är oacceptabel. Den genomsnittliga arbetslöshetsnivån kan under perioden 2010–2011 komma att ligga på en kritisk nivå på mer än 10 %, men fördelningen av arbetskraften mellan sektorer, regioner och – framför allt – åldersgrupper ger anledning till mycket större oro.

2.9.1   Den senaste rapporten om sysselsättningen i Europa 2010 visar att de unga är de främsta offren för krisen – arbetslösheten i åldersgruppen 15–24 år når upp till (och överskrider, i vissa länder) 30 %.

2.10   Analyser av föredelningen av den europeiska arbetskraften på de olika sektorerna (5) (inbegripet uppdelning på ålder, kön och företagstyp) visar följande:

Den totala sysselsättningsgraden i EU-27 (6) har ökat från 62,2 % år 2000 till 64,6 % år 2009.

Sysselsättningsgraden bland ungdomar (7) har under samma period sjunkit från 37,5 % till 35,2 %.

Sysselsättningsgraden för kvinnor har totalt sett ökat från 53,7 % till 58,6 %, men bland unga kvinnor har den sjunkit från 34,1 % till 33,1 %.

Sysselsättningsgraden i EU-27 har inom industrisektorn minskat från 26,8 % år 2000 till 24,1 % år 2009.

Sysselsättningsgraden inom tjänstesektorn har ökat från 65,9 % år 2000 till 70,4 % år 2009.

Sysselsättningsgraden inom jordbrukssektorn har minskat från 7,3 % år 2000 till 5,6 % år 2009.

2.11   För EU-15 ser situationen något ljusare ut vad avser både den totala sysselsättningsgraden (63,4 %–65,9 %) och sysselsättningen bland kvinnor (54,1 %–59,9 %).

2.12   Att ge ungdomar av båda könen kunskaper och nya kvalifikationer är ett mål för gemenskapsprogrammet ”Unga på väg”, som visserligen tycks begränsat med tanke på problemens enorma betydelse och behovet av integration med andra initiativ för att skapa nya verksamheter och företag.

2.13   Kommittén har, bl.a. genom sitt rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI), uttalat sig om de sysselsättningsrelaterade återverkningarna av krisen inom tillverkningssektorn, bilindustrin, textilindustrin, sektorn för metallbearbetning, flygteknik- och rymdindustrin, den kulturella och den kreativa sektorn, varvsindustrin, kol- och stålindustrin, sektorn för produktion av hushållsapparater och andra apparater, jordbruks- och skogsbrukssektorn samt tjänstesektorn.

2.14   I alla dessa sektorer finns vid sidan av storföretagen en stor mängd små och medelstora företag. Detsamma gäller tillverkningsindustrin (av 2 376 000 europeiska företag är 2 357 000 små och medelstora företag), byggsektorn (2 914 000 av 2 916 000) och parti- och detaljhandelssektorn, sektorn för bil- och motorcykelreparationer och sektorn för konsumentvaror (sammanlagt 6 491 000 av 6 497 000), för att inte tala om fastighetstjänstesektorn, hotell- och restaurangbranschen eller transportsektorn.

2.15   EESK vill understryka att de stora, medelstora och små företagen kompletterar varandra, vilket ofta visar sig i den höga kvaliteten bland underleverantörerna, effektiviteten i utläggningen på entreprenad och i de nyskapande spin-off-initiativ som uppstår.

2.16   Möjligheter att skapa nya jobb i små och medelstora företag i den offentliga och privata sektorn och i den sociala ekonomin som ett instrument i kampen mot krisen, för att stimulera hållbar och konkurrenskraftig ekonomisk tillväxt, finns framför allt inom vissa tjänstesektorer (8):

Spin-off från forskning och utveckling.

IT och sammanhängande verksamhet.

Underhåll och renovering av fastigheter.

Stödverksamhet till finansförmedling.

Hotell- och restaurangbranschen.

Turist- och kultursektorn.

Post och telekommunikationer, transporter.

El-, gas- och vattenförsörjning.

Sektorerna i Lead Market Initiative: e-hälsa, eko-byggnader, intelligenta textilmaterial, biobaserade produkter, återvinning, förnybara energikällor och grön ekonomi.

2.17   När det gäller den territoriella fördelningen av småföretagens bidrag till EU:s mervärde och sysselsättning under perioden 2002–2007 tycks det inte finnas några stora skillnader vad gäller sysselsättningen, men småföretagens bidrag vad gäller mervärde tycks visa på stora olikheter mellan EU-12 och EU-15, med en skillnad i arbetskraftens produktivitet mellan småföretag och stora företag som är större i de nya medlemsstaterna än i de gamla.

2.18   Utöver nya arbetstillfällen bidrar de små och medelstora företagen genom den viktiga roll som de spelar när det gäller att omsätta vetenskaplig och teknisk kunskap i praktiska tillämpningar i stor utsträckning till ekonomins dynamik och innovationsprestanda genom överföring och marknadsföring av idéer och uppfinningar. Man kan för övrigt notera att de nya europeiska strategier som tagit sig uttryck i mottot ”Tänk småskaligt först” och i Small Business Act ännu inte tillämpas fullt ut, framför allt inte på regional och nationell nivå.

2.19   Kommittén anser att man bör stärka utvecklingen av innovativa kluster av små och medelstora företag med hög utvecklingskapacitet, så att de kan initiera innovativa språng via nätverk som gör det möjligt att snabbt komma ut på marknaden med högkvalitativa och lättillgängliga tjänster.

2.20   En viktig faktor när det gäller att stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft är stödet till internationalisering på de globala marknaderna, och utvecklingen av deras potential på inre marknaden, genom att säkerställa lika villkor i fråga om konkurrens och drift.

2.21   De små och medelstora företagen står för närvarande för i genomsnitt 50 % av BNP, men endast för 30 % av exporten till länder utanför EU, även om deras bidrag ofta återfinns i de övergripande värdekedjorna.

2.22   Å andra sidan har man betonat behovet av enklare tillgång till kredit: EU har stött regeringar, finansinstitut och storföretag under krisen, men mycket lite eller ingenting har gjorts för att stödja småföretagen eller att skapa produktiv och hållbar sysselsättning på lokal nivå. Det vore lämpligt att stärka instrument som Jeremie, Jessica och Jaspers.

2.23   EESK anser att EU:s regeringar med beslutsamhet borde stödja följande:

Nationella och regionala program för att stimulera företagsamheten.

Instrument för att hålla småföretagen på fötter.

Utveckling av ny verksamhet kopplad till intelligenta produkter och tjänster.

Minskad byråkrati.

Utbildning för arbetslösa och unga människor så de kan få tillgång till nya arbetstillfällen.

Fortlöpande kvalificering och utbildning av arbetskraften.

Den sociala dialogen.

Bättre tillgång till gemenskapsinstrumenten, med särskild uppmärksamhet riktad mot finansieringen av små och medelstora företag.

Kampen mot skatteflykt och odeklarerat arbete.

Minskade och förenklade administrativa förfaranden genom system med en enda kontaktpunkt och branschnätverk.

2.24   I synnerhet rekommenderar EESK att man påskyndar den pågående översynen för att underlätta tillgången till gemenskapens forsknings- och innovationsprogram.

2.25   Man måste ta itu med marknadsmisslyckanden i fråga om främjande av nya hållbara arbetstillfällen, utveckling av företagarandan, innovation och hållbar ekonomisk tillväxt, med hjälp av dynamiska åtgärdspaket som kan gripa sig an och följa upp företagens etablering, tillväxt och försvinnande från marknaden genom lämpliga, tydliga och klara villkor.

3.   Kommentarer

3.1   Detta förberedande yttrande har utarbetats på begäran av det ungerska ordförandeskapet på temat den finansiella och ekonomiska krisens återverkningar på arbetskraften och dess fördelning på de olika produktionssektorerna, med särskilt fokus på små och medelstora företag.

3.2   För att ta sig ur krisen och kunna spela en huvudroll i globaliseringen bör EU enligt EESK:s uppfattning snarast genomföra en enhetlig och samordnad insats, inte bara i ord utan också i handling, på en rad prioriterade områden i syfte att förbättra de operativa villkoren på den inre marknaden och på världsmarknaden. Insatsen ska främja innovation i små och medelstora företag, stimulera företagaranda, finna nya vägar för utbildning och kvalifikationer för arbetstagarna samt anpassa arbetsmarknaden till de nya utmaningarna.

3.3   För att kunna säkerställa ett positivt bidrag till sysselsättningen i det nya globaliseringssammanhanget, och trots den internationella krisen i industriländerna, bör de små och medelstora företagen kunna konkurrera på lika villkor på följande områden:

Fastställande av en färdplan för att skapa förutsättningar för att säkerställa att de små och medelstora företagen till fullo kan bidra till skapandet av nya arbetstillfällen.

Utveckling av de små och medelstora företagens innovativa kapacitet och stöd till nätverk, produktionsdistrikt, tjänster och teknikparker (9).

Garantier för tillträde till externa marknader, finansieringsinstrument och bättre försäkringar och betalningsgarantier för internationella transaktioner.

Smarta strukturer för ekonomiskt marknadsstöd (10), kombinerat med full ömsesidighet i öppningen av den europeiska marknaden och de externa marknaderna.

Iakttagande av sociala och miljömässiga normer och industriella och immateriella rättigheter.

Åtgärder mot asymmetrisk information avseende tillgång till krediter i syfte att säkerställa ett adekvat utbud av krediter, lån och deltagande i riskkapital.

Strukturer för livslångt lärande såväl för utveckling av entreprenörskap och företagsledning som för säkerställande av tillgång till kvalificerad arbetskraft inom ramen för ett system för flexicurity som förhandlats fram av arbetsmarknadens parter.

En social dialog på nationell och europeisk nivå som erkänner de små och medelstora företagens specifika förhållanden och garanterar en lämplig representation för dessa företag på EU-nivå, men som även gör det möjligt att hantera krisens verkningar på ett adekvat sätt.

Kamp mot den informella ekonomin och förstärkning av konkurrenspolitiken när det gäller statsstöd.

3.4   EESK anser att det är nödvändigt att rationalisera och förenkla de administrativa och rättsliga bestämmelserna avseende etablering av företag, i synnerhet på medlemsstatsnivå, i syfte att säkerställa att redan existerande företag kan dra nytta av de tekniska och kommersiella möjligheterna för att utvecklas och att nya små och medelsstora företag kan skapa nya arbetstillfällen, och därmed på ett fullständigt och konkret sätt tillämpa principen ”tänk småskaligt först” och Small Business Act.

3.4.1   Det är också nödvändigt att anta en stadga för europeiska små och medelsstora företag och bättre studera europeiska kooperativa föreningar för att främja denna företagsform.

3.5   Man bör underlätta de små och medelstora företagens internationalisering genom att öka deras deltagande i partnerskap för forskning i syfte att säkerställa tillträdet till de externa marknaderna.

3.5.1   För att nå detta mål bör man använda en strategi som underlättar upprättandet av internationella nätverk mellan de kreativa och innovativa sektorernas aktörer, dvs. högre tjänstemän, forskare och utövare av fria yrken, för att främja synergieffekter och en större internationalisering av de fria yrkena.

3.6   Dessutom bör entreprenörskapskulturen spridas och initiativförmågan och det kvinnliga företagandet stärkas genom utveckling av den nödvändiga strategiska och förvaltningsmässiga förmågan och förstärkning av utbildningsinsatserna.

3.6.1   Det vore även lämpligt att införa en färdplan med halvårsvis statistik över de europeiska små och medelstora företagens ekonomiska och sociala variabler.

3.7   Fortbildning av högre tjänstemän och personal ska garantera tillgång till kvalificerade anställda med aktuella kunskaper i en miljö där jämställdhet mellan kvinnor och män främjas. EESK kräver att prioriterade åtgärder vidtas på EU-nivå och på nationell och regional nivå för att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom ökade möjligheter till lärlingsutbildning, högkvalitativa praktikplatser, sponsring av utexaminerade från universitet och högskolor, i synnerhet inom naturvetenskap, samt lansering av en kampanj som ska ge en positiv bild av arbetet i industri- och tillverkningssektorn och av entreprenörskap, särskilt kvinnligt entreprenörskap.

3.8   Kommittén är övertygad om att förmågan att tillgodogöra sig innovation bör stärkas. Det är nödvändigt att stärka nätverken för kompetens och kunskap och utveckla den nya generationens industridistrikt och infrastruktur för tekniköverföring och personalmobilitet mellan industri, forskningscenter och högskola, bland annat genom Europeiska tekniska institutet där också de små och medelstora företagen bör ingå.

3.9   Utvecklingen av de sektorsspecifika flaggskeppsinitiativen bör enligt EESK:s uppfattning samordnas bättre på områden som teknik, investeringar, utbildning och utnyttjande av de mänskliga resurserna.

3.10   De europeiska arbetsmarknaderna kommer att vara totalt förändrade när krisen är över. Därför bör både arbetstagare och arbetsgivare vara beredda att med den kompetens och det stöd som behövs anpassa sig till en föränderlig miljö: ”Krisen har omintetgjort de tidigare framstegen, och därför måste vi snabbt vidta åtgärder på arbetsmarknaden för att se till att arbetskraften har den kompetens som efterfrågas och att arbetsförhållandena är sådana att de gynnar skapandet av nya arbetstillfällen” (11).

Bryssel den 4 maj 2011

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  Se rapporten ”European SMEs under pressure” (2010).

(2)  Se EESK:s yttrande om ”De olika politiska åtgärder som, utöver en adekvat finansiering, kan bidra till de små och medelstora företagens tillväxt och utveckling”, EUT C 27, 3.2.2009, s. 7; EESK:s yttrande om ”Hur kan man stödja små och medelstora företag i anpassningen till globala marknadsförändringar?”, EUT C 255, 22.9.2010, s. 24 och EESK:s yttrande om ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Tänk småskaligt först – En Small Business Act för Europa”, EUT C 182, 4.8.2009, s. 30.

(3)  Se EESK:s yttrande om ”Lissabonstrategin efter 2010”, EUT C 128, 18.5.2010, s. 3.

(4)  Källa: Eurostat.

(5)  Eurostat - Labour market indicators / European Union 27 – 2010.

(6)  Eurostats indelning, åldersgrupp 15–64.

(7)  Eurostats indelning, åldersgrupp 15-24.

(8)  Se Hartmut Schrör, Enterprise Births, Survivals and Deaths - Employment effects (”Etablering, överlevnad och död bland företag – effekter på sysselsättningen”) (Eurostat, Statistics in Focus, 44/2008).

(9)  Se EESK:s yttrande om ”De europeiska industridistrikten och de nya kunskapsnäten”, EUT C 255, 14.10.2005, s. 1, EESK:s yttrande om ”Teknikparkernas roll i den industriella omvandlingen i de nya EU-medlemsstaterna”, EUT C 65, 17.3.2006, s. 51 och EESK:s yttrande om ”Industriell omvandling, territoriell utveckling och företagens ansvar”, EUT C 175, 28.7.2009, s. 63.

(10)  Se tillträde och förenklade strukturer i databasen med information om marknadstillträde (Market Access Database, MADB).

(11)  Se László Andor, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning – IP/10/1541 av den 23 november 2010.