Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 29 mars 2012 – Safilo

(mål C-529/10)

”Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna – Direkt beskattning – Avslutande av pågående förfaranden vid den domstol som är behörig att avgöra frågor om skatter och avgifter i sista instans – Rättsmissbruk – Artikel 4.3 FEU – Friheter som garanteras i fördraget – Icke-diskrimineringsprincipen – Statligt stöd – Skyldighet att säkerställa en effektiv tillämpning av unionsrätten”

Medlemsstater – Skyldigheter – Skyldighet att samarbeta lojalt – Genomförande av unionsrätten – Principen om förbud mot rättsmissbruk – Fri rörlighet för kapital – Icke-diskrimineringsprincipen – Bestämmelser om statligt stöd – Direkt beskattning i medlemsstaterna (Artikel 4.3 FEU; artikel 63 FEUF och artikel 107.1 FEUF) (se punkterna 23, 25, 26 och 28–33 samt slutet)

Saken

Begäran om förhandsavgörande – Corte suprema di cassazione – Bolagsskatt – Nationell lagstiftning enligt vilken procentsatsen för skatt på utdelning skiljer sig åt beroende på var bolaget har sitt säte – Handelstransaktion i vilken såväl bolag med säte i Italien som bolag med säte utomlands deltar – Skattemyndighetens beslut att tillämpa den skatt som utgår för bolag med säte i utlandet – Begreppet rättsmissbruk i den mening som avses i mål C‑255/02, Halifax m.fl. – Fråga om detta begrepp är tillämpligt på nationella icke-harmoniserade skatter, såsom direkta skatter.

Avgörande

Unionsrätten, i synnerhet principen om förbud mot rättsmissbruk, artikel 4.3 FEU, de friheter som garanteras i EUF-fördraget, icke-diskrimineringsprincipen, bestämmelserna om statligt stöd samt skyldigheten att säkerställa en effektiv tillämpning av unionsrätten, ska tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för att, i ett sådant mål om direkt beskattning som det som är aktuellt vid den nationella domstolen, tillämpa en nationell bestämmelse i vilken det föreskrivs att avslutande av pågående förfaranden vid den domstol som är behörig att avgöra frågor om skatter och avgifter i sista instans ska ske genom att ett belopp motsvarande 5 procent av tvistens värde betalas, när dessa förfaranden har sin bakgrund i talan som hade väckts i första instans, mer än tio år före det att denna bestämmelse trädde i kraft, och som den statliga skattemyndigheten inte har vunnit framgång med i de två första instanserna.