Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Förslag till RÅDETS REKOMMENDATION om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna /* COM/2013/0460 final - 2013/0229 (NLE) */



MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Bakgrund

Många romer i Europa drabbas av fördomar, intolerans, diskriminering och social utestängning i det dagliga livet. De är marginaliserade och lever ofta under synnerligen dåliga socioekonomiska förhållanden. I genomsnitt går bara ett av två romska barn i förskola. Deltagandet i utbildning minskar avsevärt efter den obligatoriska skolan, och bara 15 % av romska ungdomar går ut gymnasieskolan. I genomsnitt uppges färre än en av tre romer ha arbete, 20 % har ingen sjukförsäkring och 90 % lever under fattigdomsgränsen[1]. Detta undergräver social sammanhållning och hållbar mänsklig utveckling, hämmar konkurrenskraften och leder till kostnader för samhället som helhet. Diskrimineringen av romerna är dessutom oförenlig med de värden som ligger till grund för EU. Den springande punkten är de nära kopplingarna mellan den diskriminering och den sociala utestängning som drabbar romerna.

Politiskt sammanhang

Den 5 april 2011 antog kommissionen en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020[2]. I juni 2011 godkände Europeiska rådet ramen, som gav uttryck för EU:s politiska vilja att ta itu med romernas situation.

Kommissionens mål i detta avseende är att se till att medlemsstaterna på ett ändamålsenligt sätt tar itu med integreringen av romer och fastställer mål inom fyra pelare – utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder.

Kommissionen ska årligen rapportera om medlemsstaternas framsteg. Under 2012 gjorde kommissionen sin första bedömning av medlemsstaternas nationella strategier och antog övergripande slutsatser (se COM(2012) 226 final) samt pekade på särskilda styrkor och svagheter i varje medlemsstats strategi (se SWD(2012)133 final).

Ett år senare inriktas kommissionens rapport på medlemsstaternas framsteg när det gäller att säkra ett antal förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande av de nationella strategierna. Det handlar om att engagera regionala och lokala myndigheter, samarbeta nära med det civila samhället, övervaka och utvärdera genomförandet av strategierna, bl.a. genom att stärka rollen för kontaktpunkterna för nationella strategier för integrering av romer, fördela de nödvändiga medlen, intensifiera kampen mot diskriminering och integrera den i politiken på andra områden. I sin bedömning har kommissionen tagit hänsyn till synpunkterna från det civila samhället och andra intressenter.

Förslaget till rådets rekommendation utgår från slutsatserna i denna rapport och kommissionens lägesrapport 2012[3] och syftar till att påskynda processen genom att rikta medlemsstaternas uppmärksamhet på ett antal konkreta åtgärder som är avgörande för ett effektivare genomförande av deras strategier.

Förslagets syfte

Förslaget till rådets rekommendation grundas på kommissionens meddelanden från 2011 och 2012[4] och på rådets slutsatser om integrering av romer från 2011[5]. Syftet är att ge medlemsstaterna vägledning när det gäller att öka ändamålsenligheten i åtgärderna för integrering av romer och stärka genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer eller uppsättningarna av policyåtgärder för att förbättra romernas situation, med tanke på de utmaningar som medlemsstaterna står inför när det gäller den romska befolkningens storlek och situation. EU-ramen förstärks med en icke-bindande rättsakt för att underlätta för medlemsstaterna att omsätta sina åtaganden i praktiken. Rekommendationen innefattar i synnerhet följande:

· Särskilda riktade åtgärder baserade på bästa praxis för att stärka integreringen av romer med full respekt för subsidiaritetsprincipen och utan att duplicera befintlig EU-lagstiftning. Detta gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder.

· Övergripande frågor som är centrala för det praktiska genomförandet av politiken för integrering av romer och för att säkra hållbarheten i den politiken. Här ingår framför allt bekämpning av diskriminering och fördomar, skydd av barn och kvinnor, satsningar på sociala investeringar, insamling av information om romernas situation för att övervaka politikens effekter, omsättning av nationella åtaganden i lokala insatser, stöd för arbetet i organ som främjar likabehandling av romer, ökning av de nationella kontaktpunkternas resurser och kapacitet samt utveckling av gränsöverskridande samarbete.

· Allmänna principer om en öppen och lämplig fördelning av medel för integrering av romer (inte bara EU-medel utan även nationella och lokala medel). Generella rekommendationer om EU-finansiering baseras på erfarenheterna från den innevarande programplaneringsperioden och på förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

Det främsta ansvaret för integreringen av romer ligger hos de nationella myndigheterna. Arbetet innebär dock en utmaning med tanke på att den sociala och ekonomiska integreringen av romerna är en ömsesidig process som förutsätter en attitydförändring både hos majoritetsbefolkningen och medlemmarna av de romska befolkningsgrupperna.

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Jämlikhet är ett av unionens grundläggande värden och centrala mål enligt artikel 2 i EU-fördraget.

Att bekämpa social utestängning och diskriminering är dessutom ett av unionens mål enligt artikel 3 i EU-fördraget.

Enligt artikel 8 i EUF-fördraget syftar EU i all sin verksamhet till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. Enligt artikel 10 i EUF-fördraget ska unionen ”vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet [...] söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”.

Artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, slutligen, innehåller ett uttryckligt förbud mot diskriminering på grund av bl.a. ras eller etniskt ursprung.

Förslaget är förenligt med gällande sekundärrätt om bekämpning av diskriminering eftersom det kompletterar den befintliga rättsliga ramen. Genom rådets direktiv 2000/43/EG genomförs principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung och upprättas en bindande ram genom förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung i hela EU på områden som sysselsättning och utbildning, socialt skydd (inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård), sociala förmåner samt tillgång till varor och tjänster (inklusive bostäder). Direktivet förbjuder direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och föreskrift att diskriminera. Alla EU:s medlemsstater har införlivat detta direktiv i sin nationella lagstiftning. Europeiska kommissionen kontrollerar att direktivet tillämpas på rätt sätt och kommer att offentliggöra en rapport om tillämpningen under 2013.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

Förslaget grundas på det arbete som ägde rum under två möten med en grupp som ett antal medlemsstater inrättade 2012 inom ramen för nätverket av kontaktpunkter för nationella strategier för integrering av romer[6]. Mötena, som hölls den 7–8 november och den 6–7 december 2012 och där deltagandet var frivilligt, gav upphov till givande diskussioner mellan medlemsstaterna om ett antal frågor som ansågs väsentliga för att stärka integreringen av romer.

I överensstämmelse med EU-ramen uppmanades medlemsstaterna att inkomma med nationella strategier för integrering av romer före utgången av 2011. Samtliga medlemsstater fullgjorde sina åtaganden i det avseendet, och de nationella strategierna för integrering av romer offentliggjordes på kommissionens webbplats för att vara tillgängliga för alla. Kommissionen fick en mängd synpunkter från olika intressenter, däribland det civila samhället. Synpunkterna gällde både själva strategierna och, senare, genomförandet av dem[7]. Bland annat hölls en dialog mellan kommissionärer och företrädare för det civila samhället den 15 maj 2013.

Dessutom hölls regelbundna möten med företrädare för europeiska centralorganisationer för romer[8] om utmaningarna och de viktigaste frågorna på alla nivåer för ett aktivt främjande av integreringen av romer.

Eftersom en mängd synpunkter inkom i detta sammanhang ansåg kommissionen inte att något ytterligare offentligt samråd var nödvändigt specifikt med tanke på rekommendationen.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

I ett förslag till rådets rekommendation måste innehållet kopplas till ett politikområde i fördragen. En sådan koppling är nödvändig för att fastställa reglerna för rättsaktens antagande (enhällighet eller kvalificerad majoritet).

Enligt domstolens etablerade rättspraxis ska valet av rättslig grund ske utifrån objektiva kriterier, särskilt rättsaktens syfte och innehåll, som är lämpade för domstolsprövning[9].

I artikel 292 i EUF-fördraget beskrivs rådets mandat att anta rekommendationer. Den har följande lydelse:

”Rådet ska anta rekommendationer. Det ska besluta på förslag av kommissionen i samtliga fall där fördragen föreskriver att rådet ska anta akter på förslag av kommissionen. Rådet ska besluta med enhällighet på de områden där enhällighet krävs för antagandet av en unionsakt. Kommissionen ska anta rekommendationer, vilket även gäller Europeiska centralbanken i de särskilda fall som anges i fördragen.”

EU:s rätt att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering, i synnerhet diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, härrör från artikel 19.1 i EUF-fördraget. Denna bestämmelse är den rättsliga grunden för alla bindande och icke-bindande åtgärder för att bekämpa diskriminerande handlingar och praxis. Den har följande lydelse:

”1. Utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i fördragen och inom ramen för de befogenheter som fördragen ger unionen, kan rådet genom enhälligt beslut i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter Europaparlamentets godkännande vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.”

Artikel 292 i EUF-fördraget ska därför läsas tillsammans med den lämpliga rättsliga grunden för det ämne som förslaget gäller, nämligen artikel 19.1 i EUF-fördraget.

Subsidiaritet och proportionalitet

Enligt subsidiaritetsprincipen ska EU vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna (nödvändighetskriteriet) och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på EU-nivå (kriteriet om EU-mervärde).

De åtgärder som vidtagits av vissa medlemsstater varierar stort i fråga om omfattning och effektivitet, och många medlemsstater har inte vidtagit några särskilda åtgärder för integrering av romer. Enligt slutsatserna i 2013 års lägesrapport om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer[10] konstaterade kommissionen att medlemsstaterna visserligen har haft rättslig möjlighet att vidta åtgärder för integrering av romer, men att de åtgärder som planerats hittills inte är tillräckliga. Avsaknaden av en samordnad hållning i frågan om integrering av romer leder till allt större olikheter mellan medlemsstaterna.

Splittrad och olikartad lagstiftning på nationell nivå riskerar dessutom att förvärra situationen genom att skapa ytterligare praktiska problem mellan medlemsstaterna. Bristande samordning har visat sig leda till en ineffektiv hantering av frågan om integrering av romer i EU som helhet, där medborgarnas fria rörlighet garanteras. Det skulle kunna resultera i en betydande ökning av antalet romska migranter i medlemsstater med gynnsammare levnadsförhållanden och fördelaktigare åtgärder för social integration av missgynnade grupper.

I detta avseende syftar förslaget till att komplettera befintliga EU-åtgärder på de berörda områdena (dvs. direktiv 2004/38/EG om medborgares rätt till fri rörlighet, direktiv 2000/43/EG om rasdiskriminering) för att åstadkomma bättre resultat genom effektivare samordning av de åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna.

Målen för den planerade åtgärden kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand och kan därför bättre uppnås genom samordnade åtgärder på EU-nivå än genom nationella initiativ med varierande omfattning, ambition och ändamålsenlighet.

Enligt proportionalitetsprincipen ska EU:s åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen. Som tidigare erfarenheter visar har den dagliga situationen för de flesta romer förändrats mycket litet, trots en del framsteg i medlemsstaterna och på EU-nivå de senaste åren. Kommissionen har konstaterat att det ännu inte vidtagits några kraftfulla och proportionerliga åtgärder för att ta itu med de sociala och ekonomiska problemen för en stor del av EU:s romska befolkning.

I överensstämmelse med proportionalitetsprincipen begränsar sig det icke-bindande förslaget till att fastställa gemensamma mål och rekommendera specifika åtgärder, bl.a. åtgärder för positiv särbehandling enligt artikel 5 i direktiv 2000/43/EG för att förhindra att personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller att kompensera för ett sådant missgynnande, på samma villkor som anges i domstolens rättspraxis när det gäller könsdiskriminering[11]. Det ger medlemsstaterna tillräckligt spelrum för att avgöra hur dessa gemensamma mål bäst kan nås på nationell nivå, med hänsyn till nationella, regionala eller lokala förhållanden.

Förslaget kommer inte att inskränka medlemsstaternas befogenhet att hantera frågan om social integration av missgynnade befolkningsgrupper som romerna, eftersom det inte medför några strikta krav. I stället rekommenderas medlemsstaterna flera alternativ och får själva avgöra hur de mål som fastställts bäst kan nås.

Val av regleringsform

Syftet med att välja en icke-bindande regleringsform är att ge medlemsstaterna praktiska riktlinjer när det gäller problemet med social integrering av romer, utan att fastställa strikta bindande regler.

Syftet med att välja en rådsrekommendation är att stärka medlemsstaternas befintliga politiska åtaganden samtidigt som konsekventa minimistandarder garanteras i EU för genomförandet av verkningsfulla nationella strategier för integrering av romer. Det stärker också det gränsöverskridande samarbetet, samtidigt som medlemsstaterna ges tillräckligt manöverutrymme när det gäller formerna och metoderna.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte EU:s budget.

2013/0229 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19.1 och 292,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)       Enligt artiklarna 2 och 3 i EU-fördraget är rätten till jämlikhet och bekämpning av social utestängning och diskriminering grundläggande värden och mål för Europeiska unionen.

(2)       Enligt artikel 10 i EUF-fördraget ska unionen ”vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet [...] söka bekämpa all diskriminering på grund av [...] ras eller etniskt ursprung”.

(3)       Artikel 19.1 i EUF-fördraget gör det möjligt att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(4)       Enligt artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är EU:s och medlemsstaternas institutioner, organ och byråer vid genomförandet av EU:s lagstiftning skyldiga att respektera förbudet mot diskriminering på alla grunder, t.ex. ras, hudfärg och etniskt ursprung samt tillhörighet till nationell minoritet, och att i enlighet med sina befogenheter främja tillämpning av förbudet.

(5)       I rådets direktiv 2000/43/EG[12] fastställs en bindande ram för förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung i hela unionen i samband med anställning och yrkesutbildning, utbildning, socialt skydd (inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård), sociala förmåner samt tillgång till varor och tjänster (inklusive bostäder).

(6)       Termen romer används, liksom i andra politiska dokument från Europaparlamentet och Europeiska rådet, som ett paraplybegrepp som inbegriper folkgrupper med mer eller mindre liknande kulturella kännetecken, såsom sinterna, resandefolk, Travellers, kalé, gens du voyage, oavsett om de är bofasta eller inte[13].

(7)       Många romer i EU befinner sig i en sämre socioekonomisk situation än befolkningen i stort och omfattas i mindre utsträckning än övriga missgynnade befolkningsgrupper av allmänna åtgärder för social integration. Därför krävs fler och mer omfattande åtgärder för social integration, som är anpassade till deras situation och behov. Eftersom romer ofta drabbas av diskriminering, social utestängning och djup fattigdom anses de vara sårbara och löpa större risk att bli offer för människohandel.

(8)       Romer som är tredjelandsmedborgare och uppehåller sig lagligt i medlemsstaterna är särskilt utsatta eftersom de har lika svåra levnadsförhållanden som många romska EU-medborgare och dessutom möter svårigheter som migranter från länder utanför EU.

(9)       I samband med fri rörlighet och rörlighet inom EU är det nödvändigt att det fullständiga utövandet av rätten till fri rörlighet åtföljs av förbättringar av romernas levnadsförhållanden och av deras ekonomiska och sociala integration i både ursprungs- och bosättningsmedlemsstater.

(10)     I Europaparlamentets resolutioner om romernas situation i Europa (den 9 september 2010) och om en europeisk strategi för romer (den 9 mars 2011) uppmanade Europaparlamentet Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att använda befintliga EU-strategier och EU-instrument för att se till att romerna integreras socioekonomiskt.

(11)     I kommissionens meddelande En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020[14] från 2011 uppmanas medlemsstaterna att anpassa eller vidareutveckla en övergripande insats för integrering av romer och ansluta sig till ett antal gemensamma mål som gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder för att påskynda romernas integrering.

(12)     Rådet antog den 19 maj 2011 slutsatser[15] om EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer, där man gav uttryck för medlemsstaternas engagemang för att främja romers sociala och ekonomiska delaktighet.

(13)     I Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 juni 2011 efterlystes ett snabbt genomförande av rådets slutsatser av den 19 maj 2011 om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, särskilt när det gäller att utarbeta, uppdatera eller utveckla medlemsstaternas nationella strategier för romers integrering eller ta med integrerade politiska åtgärder för att förbättra romernas situation.

(14)     I kommissionens meddelande Nationella strategier för integreringen av romer: ett första steg i genomförandet av EU-ramen[16] från 2012 och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar[17] redovisas resultaten av den första bedömningen av alla nationella strategier för integrering av romer, och medlemsstaterna uppmanas att föreslå ett antal anpassningar för att komma vidare.

(15)     Kommissionen har förstärkt sin dialog med medlemsstaterna om integreringen av romer, särskilt genom att i oktober 2012 inrätta nätverket av kontaktpunkter för nationella strategier för integrering av romer, för att diskutera lösningar på de utmaningar som identifierats. I november och december 2012 diskuterade en grupp av nationella kontaktpunkter vidare hur åtgärderna för integrering av romer i medlemsstaterna skulle kunna bli effektivare, och rapporterade därefter till hela nätverket.

(16)     I kommissionens meddelande Progress in implementing national Roma integration strategies från 2013 framhålls behovet av ytterligare åtgärder för att säkra de nödvändiga förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande av åtgärder för att snarast möjligt påskynda integreringen av romer.

(17)     Europa 2020-strategin har stärkt kampen mot fattigdom och social utslagning genom ett gemensamt europeiskt mål när det gäller att minska antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom och social utslagning, minska skolavhoppen, höja skolutbildningsnivån och öka sysselsättningen. Integrering av romer är en väsentlig del av EU:s och medlemsstaternas samstämda insatser i detta avseende. I detta sammanhang främjar den nuvarande styrningen av den europeiska planeringsterminen genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, och paketet om sociala investeringar[18] ger ytterligare vägledning när det gäller att se till att tillväxt är inkluderande.

(18)     Mot bakgrund av ovanstående överväganden och de brister som konstaterats, och med full respekt för subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas primära ansvar för integreringen av romer, måste åtgärderna för integrering av romer bli bättre.

(19)     Denna rekommendation syftar till att bygga vidare på rekommendationerna i kommissionens meddelanden, Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser om integrering av romer, komplettera gällande EU-lagstiftning mot diskriminering och bidra till bättre genomförande och tillämpning av den.

(20)     Denna rekommendation omfattar inte olika behandling på grundval av nationalitet och påverkar inte tillämpningen av bestämmelser och villkor med anknytning till romernas rättsliga ställning enligt nationell lagstiftning eller unionslagstiftning eller den rättsliga verkan av denna ställning.

(21)     Kommissionen föreslog 2011 i utkastet till förordning om gemensamma bestämmelser[19] att medlemsstaterna ska använda ett integrerat tillvägagångssätt för att möta särskilda behov i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller utestängning, med särskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper. För att komplettera de andra europeiska struktur- och investeringsfonderna föreslog kommissionen i utkastet till förordning om Europeiska socialfonden[20] för programperioden 2014–2020 att investeringar ska prioriteras för integration av marginaliserade grupper, t.ex. romer.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1.           SYFTE

1.1.        Syftet med denna rekommendation är att ge medlemsstaterna vägledning för att öka verkan i åtgärderna för integrering av romer och stärka genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer eller uppsättningarna av policyåtgärder för att förbättra romernas situation.

2.           VÄSENTLIGA POLITISKA FRÅGOR

Riktade policyåtgärder

2.1.        För att säkra full jämlikhet i praktiken bör medlemsstaterna vidta riktade åtgärder för att garantera likabehandling och respekt för grundläggande rättigheter, däribland lika tillgång för romer till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, bostäder samt och allmännyttiga tjänster. Detta kan, i överensstämmelse med Europeiska unionens domstols rättspraxis, innefatta särskilda åtgärder för att förhindra att personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller för att kompensera för ett sådant missgynnande.

2.2.        De åtgärder som vidtas bör baseras på socioekonomiska eller geografiska indikatorer, t.ex. långtidsarbetslöshet, låg utbildningsnivå eller missgynnade och/eller segregerade områden.

Tillträde till utbildning

2.3.        Medlemsstaterna bör vidta särskilda åtgärder för att garantera likabehandling och säkra full tillgång för romer till allmän utbildning av hög kvalitet, för att minska skillnaden mellan romska och andra elever och se till att alla romska elever slutför åtminstone obligatorisk utbildning, framför allt låg- och mellanstadiet. Detta mål bör nås genom att

(a) undanröja segregering i skolan, bland annat genom att sätta stopp för den olämpliga placeringen av romska elever i särskolor,

(b) minska skolavhoppen[21] i all utbildning, även på högstadie- och gymnasienivå, med särskild inriktning på yrkesutbildningsprogram,

(c) öka tillgången till och kvaliteten i allmän förskoleverksamhet och omsorg, genom särskilt stöd om så är nödvändigt,

(d) använda integrerande och personanpassade utlärande- och inlärningsmetoder, även inlärningsstöd för elever som har svårigheter och för att bekämpa analfabetism,

(e) uppmuntra ett ökat föräldraengagemang och stödja familjer med hjälp av särskilda skolrådgivare för romer,

(f) förbättra lärarutbildningen och skolrådgivningen för romer,

(g) öka tillgången till utbildning i ett senare skede av livet, stödja övergången mellan olika stadier och utbildningar och garantera att romer tillskaffar sig en kombination av kunskaper som gör att de kan komma in på arbetsmarknaden.

2.4.        Medlemsstaterna bör vidta särskilda åtgärder för att uppmuntra romska elever att följa både högstadie- och gymnasieutbildning samt högre utbildning.

Tillgång till sysselsättning

2.5.        Vid sidan av de riktade åtgärder som medlemsstaterna kan vidta bör de inom ramen för sin allmänna politik garantera likabehandling och minska skillnaden mellan romska och andra arbetstagare för att förbättra romernas situation när det gäller sysselsättning. Detta mål bör nås genom att

(a) främja möjligheterna att få en första arbetslivserfarenhet, utbildning på arbetsplatsen, livslångt lärande och kompetensutveckling,

(b) stödja egenföretagande och entreprenörskap,

(c) erbjuda lika möjligheter till allmänna offentliga tjänster för anställning, tillsammans med särskilda och individanpassade tjänster för romska arbetssökande och främja anställning av kvalificerade romer som tjänstemän,

(d) utbilda och anställa kvalificerade romska rådgivare som kan ge vägledning i fråga om karriärmöjligheter,

(e) få bort hinder, även diskriminering, för (åter)inträde på den öppna arbetsmarknaden.

Tillgång till hälso- och sjukvård

2.6.        Medlemsstaterna bör vidta särskilda åtgärder för att garantera likabehandling och minska skillnaden mellan romska och andra patienter för att förbättra romernas tillgång till förebyggande hälsovård, primärvård, akutvård och specialistvård på samma villkor som övriga patienter. Detta mål bör nås genom att

(a) garantera romer grundläggande socialförsäkring samt heltäckande hälso- och sjukvård,

(b) erbjuda regelbundna läkarkontroller, prenatal och postnatal vård samt familjeplanering,

(c) tillämpa kostnadsfria vaccinationsprogram som framför allt avser invånare i marginaliserade och avlägsna områden,

(d) utbilda kvalificerade romska hälsorådgivare.

Tillgång till bostäder

2.7.        Medlemsstaterna bör vidta särskilda åtgärder för att garantera likabehandling och minska skillnaden mellan romer och befolkningen i övrigt så att politik och åtgärder på bostadsområdet även gäller romer. Detta mål bör nås genom att

(a) undanröja geografisk segregering och främja en utveckling mot mindre segregering,

(b) främja icke-diskriminerande tillgång till subventionerat boende, även med avseende på kvaliteten hos det subventionerade boende som romer har tillgång till, liksom tillgång till genomgångsbostäder för resande/icke bofasta romer,

(c) utbilda kvalificerade romska rådgivare för att främja alla romers utnyttjande av subventionerat boende och allmännyttiga tjänster och infrastrukturer.

2.8.        Medlemsstaterna bör se till att ansökningar från lokala myndigheter om stadsförnyelseprojekt i relevanta fall innefattar integrerade bostadslösningar till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper. Medlemsstaterna bör även främja lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna[22].

Finansiering

2.9.        Medlemsstaterna bör anslå tillräcklig finansiering till sina nationella och lokala strategier och handlingsplaner med utnyttjande av alla tillgängliga finansieringskällor (lokalt, nationellt, på EU-nivå och internationellt) för att nå målen när det gäller integrering av romer. Detta bör underlättas av att en tillräcklig andel av medlen för sammanhållningspolitiken anslås för investeringar i människor genom ESF, och att minst 20 % av denna summa anslås för social integration i varje medlemsstat.

2.10.      Medlemsstaterna bör se till att lämpliga åtgärder vidtas för att prioritera integrering av romer i partnerskapsavtalen om utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna[23] under perioden 2014–2020, med beaktande av de romska befolkningsgruppernas storlek och fattigdomsnivåer och skillnaden mellan romer och icke-romer och av de utmaningar som har fastställts i Europeiska planeringsterminen för de mest berörda medlemsstaterna.

2.11.      Medlemsstaterna bör förbättra sin lednings-, övervaknings- och utvärderingskapacitet genom att använda sig av tekniskt bistånd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

2.12.      Medlemsstaterna bör även stödja uppbyggnaden av kapaciteten hos lokala myndigheter och organisationer i det civila samhället genom att ge dem möjlighet att få tillgång till nationella medel och EU-medel, så att de kan genomföra projekt på ett effektivt sätt.

2.13.      Tilldelningen av offentlig finansiering för genomförandet av nationella strategier för integrering av romer eller integrerade uppsättningar av policyåtgärder bör ske enligt ett målinriktat förhållningssätt och inriktas på de särskilda behoven i geografiska områden eller hos de grupper som är hårdast drabbade av fattigdom eller social utestängning, t.ex. romerna.

3.           ÖVERGRIPANDE POLICYÅTGÄRDER

Bekämpning av diskriminering

3.1.        Medlemsstaterna bör säkerställa en god tillämpning i praktiken av direktiv 2000/43/EG, bl.a. genom en genomgång av nationella, regionala och lokala författningar och praxis, så att eventuella diskriminerande eller segregerande bestämmelser kan identifieras och upphävas. Relevant rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bör användas som en kompletterande referens för att identifiera olagliga bestämmelser eller praxis.

3.2.        Medlemsstaterna bör genomföra åtgärder mot segregering av romer på regional och lokal nivå. Politik och åtgärder för att bekämpa segregering bör åtföljas av lämpliga utbildningsprogram riktade till lokala tjänstemän och företrädare för det civila samhället och till romerna själva.

3.3.        Medlemsstaterna bör dessutom garantera att man vid tvångsavvisningar till fullo respekterar både EU:s regelverk och internationella människorättsliga förpliktelser, framför allt enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

3.4.        Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering av romer i samhället, framför att genom att

(a) öka romernas och allmänhetens medvetenhet om fördelarna med integrering av romer,

(b) öka allmänhetens medvetenhet om samhällens mångkulturella karaktär och när så är lämpligt inkludera dessa aspekter i skolornas läroplaner och läromedel.

Skydd av romska barn och kvinnor

3.5.        Medlemsstaterna bör bekämpa diskriminering som drabbar romska barn och kvinnor, även flerfaldig diskriminering, genom att se till att lagstiftning om äktenskap för minderåriga efterlevs, bekämpa tvångsäktenskap och förbjuda tiggeri där barn medverkar. I detta sammanhang bör medlemsstaterna också engagera alla berörda aktörer, t.ex. hälso- och yrkesinspektörer, polis, utbildningsexperter, medlemmar av rättsväsendet och företrädare för det civila samhället.

Fattigdomsminskning och social integration

3.6.        Medlemsstaterna bör bekämpa den fattigdom och sociala utestängning som drabbar romer genom satsningar på humankapital och politik för social sammanhållning, framför allt genom att

a)      möjliggöra genomförandet av politik för integrering av romer genom riktade och villkorade stödordningar som innefattar förmåner och tjänster till stöd för (åter)inträde på arbetsmarknaden samt genom att främja inkluderande arbetsmarknader och erbjuda tillräckligt inkomststöd,

b)      göra sociala trygghetsförmåner och tjänster för romer mer hållbara och lämpliga genom bättre målinriktning, enklare förfaranden, bekämpning av fusk och fel, ökad medverkan från system för socialt bistånd samt incitament för att omvandla svart arbete till formell anställning.

3.7.        Medlemsstaterna bör, med beaktande av hur stora deras romska befolkningsgrupper är, göra integreringen av romer till en av de centrala frågorna i de nationella reformprogrammen i anslutning till Europa 2020-strategin.

Egenmakt

3.8.        Medlemsstaterna bör ge romerna egenmakt och stöd i alla skeden av livet och satsa på riktade ungdomsgarantiprogram, livslångt lärande och program för aktivt åldrande.

3.9.        Medlemsstaterna bör genomföra informationsinsatser för att ytterligare öka romernas medvetenhet om sina rättigheter (framför allt när det gäller diskriminering och möjligheterna att få upprättelse) och skyldigheter.

4.           STRUKTURÅTGÄRDER

Lokala åtgärder

4.1.        Medlemsstaterna bör, med respekt för lokala myndigheters självbestämmande, uppmuntra lokala handlingsplaner eller strategier som innefattar referensvärden, riktmärken och mätbara mål för integrering av romer samt lämplig finansiering.

4.2.        De bör engagera regioner, lokala myndigheter och det lokala civila samhället i översynen, förvaltningen, genomförandet och övervakningen av sina nationella strategier. Berörda intressenter bör medverka när det gäller partnerskapsavtal och operativa program som delfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Centrala och lokala myndigheter bör ständigt samarbeta vid genomförandet av strategierna. Medlemsstaterna bör i det sammanhanget anslå tillräckliga medel till lokala offentliga myndigheter för att underlätta genomförandet av målinriktad politik på lokal nivå.

Övervaka och utvärdera politiken

4.3.        Medlemsstaterna bör övervaka att de nationella strategierna fungerar väl, liksom integrerade uppsättningar av policyåtgärder och övervaka resultaten av lokala handlingsplaner, program eller strategier. I det syftet bör de stärka insamlingen av kvalitativa och kvantitativa uppgifter om integreringen av romer och om de framsteg som nåtts genom de ovannämnda strategierna eller åtgärderna. Genomförandet av strategierna bör utvärderas gentemot referensscenariot med avseende på relevans, ändamålsenlighet, hållbarhet och samordning.

4.4.        Med stöd av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och i överensstämmelse med tillämplig nationell lagstiftning och EU-lagstiftning bör medlemsstaterna fastställa huvudindikatorer och datainsamlingsmetoder för att mäta framsteg på regelbunden basis, särskilt på lokal nivå. Detta bör möjliggöra ändamålsenlig rapportering och jämförelser mellan situationen för romer och icke-romer inom och mellan medlemsstater. De bör även fastställa referensvärden och mätbara mål för sina strategier och handlingsplaner.

Organ för främjande av likabehandling

4.5.        Medlemsstaterna bör stödja arbetet vid och den institutionella kapaciteten hos organ för främjande av likabehandling genom att ge dem tillräckliga resurser så att de effektivt kan erbjuda rättshjälp och stöd till romer som drabbas av diskriminering.

4.6.        Medlemsstaterna bör säkra regelbunden dialog mellan kontaktpunkterna för nationella strategier för integrering av romer och nationella organ för främjande av likabehandling.

Kontaktpunkter för nationella strategier för integrering av romer

4.7.        Medlemsstaterna bör ge kontaktpunkterna för nationella strategier för integrering av romer ett lämpligt mandat och ekonomiska och mänskliga resurser så att de effektivt kan samordna det sektorsöverskridande genomförandet och övervakningen av politik för integrering av romer på nationell och lokal nivå. De bör se till att kontaktpunkterna för nationella strategier för integrering av romer rådfrågas under beslutsprocesserna i samband med utformning, finansiering och genomförande av relevant politik. Kontaktpunkterna för nationella strategier för integrering av romer bör underlätta deltagande av och engagemang från det romska civila samhället vid genomförandet av nationella strategier för integrering av romer och lokala handlingsplaner.

Gränsöverskridande samarbete

4.8.        Medlemsstaterna bör, vid sidan av de åtgärder som vidtas inom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer, utveckla och delta i gränsöverskridande samarbete på nationell, regional eller lokal nivå, genom politiska initiativ, i synnerhet projekt och bilaterala eller multilaterala avtal, i syfte att

a)      erbjuda lösningar på problem i anslutning till romernas gränsöverskridande rörlighet inom EU,

b)      stödja ömsesidigt lärande och spridning av god praxis, till exempel genom att myndigheter som förvaltar strukturfonder samarbetar för att utarbeta välfungerande metoder för integration av romer.

5.           RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING

5.1.        Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa denna rekommendation senast den [ADD DATE 24 månader från offentliggörandet] och bör senast den dagen underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtas i enlighet med denna rekommendation.

5.2.        Medlemsstaterna bör därefter vid utgången av varje år underrätta kommissionen om alla nya åtgärder som antas.

5.3.        De uppgifter som lämnas av medlemsstaterna kommer att användas vid utarbetandet av kommissionens årliga rapporter om genomförandet av nationella strategier för integrering av romer som läggs fram för Europaparlamentet och rådet samt i den europeiska planeringsterminen i Europa 2020-strategin med avseende på särskilda landsrekommendationer.

5.4.        Kommissionen kommer med detta som grund att övervaka situationen nära och inom tre år efter antagandet av denna rekommendation göra en bedömning av om den behöver ändras och uppdateras.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               The Situation of Roma in 11 Member States; Survey Results at a Glance, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och FN:s utvecklingsprogram, 2012.

[2]               COM (2011) 173 slutlig.

[3]               COM (2012) 226 slutlig.

[4]               Meddelande om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer, KOM(2011) 173, Meddelande om ett första steg i genomförandet av EU-ramen, COM(2012) 226.

[5]               Rådets slutsatser av den 19 maj 2011 om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer.

[6]               Det rör sig om Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige och Storbritannien.

[7]               Bl.a. rapporter från organisationer i det civila samhället som ingår i Decade of Roma Inclusion Secretariat Foundation i fem medlemsstater (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien, Spanien) och två länder som kandiderar för medlemskap (Albanien, Fyrom), rapporter från nätverket av oberoende experter på social integration (http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1025&langId=en), rapporten Discrimination against Roma in the EU in 2012 från European Roma Information Office, skriftlig återkoppling från Eurocities och Eurodiaconia samt forskningsrapporter från Academic network on Romani studies (http://romanistudies.eu/news/contributions_from_members/).

[8]               Dessa organisationer företräddes av European Roma Policy Coalition (ERPC). Bland de medlemmar av ERPC som deltog i mötena fanns European Roma Information Office (ERIO), Open Society Foundations (OSF), Europeiska antirasistiska nätverket (ENAR), European Roma Grassroots Organisation (ERGO) och Amnesty International (AI).

[9]               Se t.ex. domstolens dom av den 26 mars 1996 i mål C-271/94, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, punkt 14.

[10]             Denna rapport har baserats på uppgifter och slutsatser från medlemsstaterna och ett antal berörda intressenter.

[11]             Se mål C-409/95, Marschall, REG 1997, s. I-6363, punkt 35. Se även mål C-450/93, Kalanke, REG 1995, s. I-3051, punkterna 22–24, mål C-158/97, Badeck, REG 2000, s. I-1875, mål C-407/98, Abrahamsson, REG 2000, s. I-5539.

[12]             EUT L 180, 19.7.2000, s. 22.

[13]             SEK(2010) 400.

[14]             KOM (2011) 173 slutlig.

[15]             Rådets slutsatser om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, dokument 106665/11 av den 19 maj 2011.

[16]             COM (2012) 226 final.

[17]             SWD(2012) 133 final.

[18]             Meddelandet Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020, COM(2013) 83 final.

[19]             Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 – KOM(2011) 615 slutlig.

[20]             Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006, KOM(2011)607.

[21]             Se rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid, EUT C 191, 1.7.2011. Ett av de centrala målen för Europa 2020 som Europeiska rådet har godkänt är att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till mindre än 10 % och se till att minst 40 % av den yngre generationen har högskoleutbildning eller motsvarande.

[22]             Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

[23]             Eruf kan stödja infrastrukturer inom hälso- och sjukvårdssektorn, utbildningssektorn och inom sektorn för bostäder.