Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

27.4.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/38


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/25/EG

av den 5 april 2006

om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2,

med beaktande av kommissionens förslag (1), som lagts fram efter samråd med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 31 januari 2006, och

av följande skäl:

(1)

Enligt fördraget kan rådet genom direktiv anta minimikrav för att främja förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att garantera en högre skyddsnivå för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. I dessa direktiv bör sådana administrativa, finansiella och rättsliga ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag.

(2)

Enligt kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för genomförande av gemenskapsstadgan om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare skall minimikrav för hälsa och säkerhet införas för arbetstagare som utsätts för risker som härrör från fysikaliska agens. Europaparlamentet antog i september 1990 en resolution om detta handlingsprogram (4), i vilken kommissionen särskilt uppmanades att utarbeta ett särdirektiv om risker förknippade med buller och vibration samt alla andra fysikaliska agens på arbetsplatsen.

(3)

Som ett första steg antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid arbetstagares exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (5). Europaparlamentet och rådet antog sedan, den 6 februari 2003, direktiv 2003/10/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet (sjuttonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (6). Europaparlamentet och rådet antog därefter, den 29 april 2004, direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18: e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (7).

(4)

Det anses nu vara nödvändigt att införa åtgärder som skyddar arbetstagare mot risker som har samband med optisk strålning, på grund av dess inverkan på arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt ögon- och hudskador. Dessa åtgärder är inte endast avsedda att trygga den enskilde arbetstagarens hälsa och säkerhet utan också att skapa ett minimiskydd för alla arbetstagare i gemenskapen för att undvika eventuell snedvridning av konkurrensen.

(5)

Ett av målen för detta direktiv är att i tid upptäcka negativa hälsoeffekter orsakade av exponering för optisk strålning.

(6)

I detta direktiv fastställs minimikrav, och medlemsstaterna kan följaktligen välja att behålla eller anta strängare bestämmelser om skydd för arbetstagare, särskilt genom att fastställa lägre gränsvärden för exponering. Genomförandet av detta direktiv får inte åberopas som skäl till försämringar i det skydd som för närvarande finns i varje medlemsstat.

(7)

Ett system för skydd mot riskerna med optisk strålning bör utan onödiga detaljer begränsas till att fastställa vilka mål som skall uppnås och vilka principer och grundläggande värden som skall tillämpas, för att göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa minimikraven på ett likartat sätt.

(8)

Exponeringsnivån för optisk strålning kan reduceras mer effektivt om förebyggande åtgärder sätts in redan vid utformningen av arbetsställen och vid valet av arbetsutrustning, arbetsprocesser och arbetsmetoder, så att riskerna företrädesvis minskas redan vid källan. Bestämmelser om arbetsutrustning och arbetsmetoder bidrar således till att skydda de berörda arbetstagarna. I enlighet med de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i artikel 6.2 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8), skall gemensamma skyddsåtgärder prioriteras framför individinriktade skyddsåtgärder.

(9)

Arbetsgivarna bör anpassa sig till tekniska framsteg och vetenskapliga rön vad gäller risker till följd av exponering för optisk strålning för att förbättra arbetstagarnas säkerhet och hälsoskydd.

(10)

Eftersom detta direktiv är ett särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, är det senare direktivet tillämpligt på arbetstagares exponering för optisk strålning, utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet.

(11)

Detta direktiv är ett led i förverkligandet av den inre marknadens sociala dimension.

(12)

Ett kompletterande tillvägagångssätt som både främjar principen om bättre lagstiftning och säkerställer en hög skyddsnivå, om produkter som framställs av tillverkare av optiska strålningskällor och tillhörande utrustning överensstämmer med harmoniserade standarder som har utarbetats i syfte att skydda användarnas hälsa och säkerhet mot de risker som är förbundna med sådana produkter. Det är därför inte nödvändigt för arbetsgivarna att upprepa de mätningar eller beräkningar som tillverkaren redan har genomfört för att avgöra om de överensstämmer med de väsentliga säkerhetskrav för sådan utrustning som fastställs i de tillämpliga gemenskapsdirektiven, under förutsättning att utrustningen regelbundet underhålls på ett lämpligt sätt.

(13)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

(14)

Respekt för gränsvärdena för exponering bör ge en hög skyddsnivå när det gäller den inverkan på hälsan som kan bli en följd av exponering för optisk strålning.

(15)

Kommissionen bör utarbeta praktiska riktlinjer för att hjälpa arbetsgivarna, särskilt de som är ansvariga för små och medelstora företag, att bättre förstå de tekniska bestämmelser som ingår i detta direktiv. Kommissionen bör anstränga sig för att slutföra riktlinjerna så snart som möjligt i syfte att underlätta medlemsstaternas antagande av nödvändiga åtgärder för genomförandet av detta direktiv.

(16)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (10) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att göra dessa tabeller tillgängliga för allmänheten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I detta direktiv, som är det nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställs minimikrav för att skydda arbetstagare mot sådana hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för artificiell optisk strålning under arbetet.

2.   Detta direktiv avser den hälso- och säkerhetsrisk som arbetstagare utsätts för på grund av den skadliga inverkan som följer av att ögon och hud exponeras för artificiell optisk strålning.

3.   Direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt 1 utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)

optisk strålning: all elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm och 1 mm. Detta optiska strålningsspektrum indelas i ultraviolett strålning, synlig strålning och infraröd strålning:

i)

ultraviolett strålning (UVS): optisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm och 400 nm. Det ultravioletta området indelas i UVA (315–400 nm), UVB (280-315 nm) och UVC (100–280 nm).

ii)

synlig strålning: optisk strålning inom våglängdsområdet 380 nm och 780 nm.

iii)

infraröd strålning (IRS): optisk strålning inom våglängdsområdet 780 nm och 1 mm. Det infraröda området indelas i IRA (780-1 400 nm), IRB (1 400–3 000 nm) och IRC (3 000 nm–1 mm).

b)

laser (ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning): varje anordning som kan fås att producera eller förstärka elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet för optisk strålning framförallt genom processen med kontrollerad stimulerad emission.

c)

laserstrålning: optisk strålning från en laser.

d)

icke-koherent strålning: all annan optisk strålning än laserstrålning.

e)

gränsvärden för exponering: gränser för exponering för optisk strålning som grundar sig direkt på fastställd inverkan på hälsan och biologiska överväganden. Om dessa gränsvärden respekteras kommer det att säkerställa att arbetstagare som exponeras för artificiella optiska strålkällor skyddas mot alla kända negativa hälsoeffekter.

f)

irradians (E) eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter (W m -2).

g)

strålningsexponering (H): tidsintegralen av irradiansen uttryckt i joule per kvadratmeter (J m-2).

h)

radians (L): strålningsflödet eller uteffekten per rymdvinkelenhet per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian (W m-2 sr-1).

i)

nivå: den kombination av irradians, strålningsenergi och radians som en arbetstagare utsätts för.

Artikel 3

Gränsvärden för exponering

1.   Gränsvärden för exponering för annan icke-koherent strålning än den som härrör från naturliga optiska strålkällor fastställs i bilaga I.

2.   Gränsvärden för exponering för laserstrålning fastställs i bilaga II.

AVSNITT II

ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER

Artikel 4

Fastställande av exponering och bedömning av risker

1.   För att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 6.3 och 9.1 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren, för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor, bedöma och om nödvändigt mäta och/eller beräkna nivåerna på den optiska strålning som arbetstagarna kan utsättas för, så att nödvändiga åtgärder för att förebygga att exponeringen inte överskrider tillämpliga gränsvärden kan fastställas och genomföras. Den metod som tillämpas för bedömning, mätning och/eller beräkning skall följa IEC: s (Internationella elektrotekniska kommissionen) standarder för laserstrålning samt CIE: s (International Commission on Illumination – internationellt organ för standardisering inom belysningsområdet) och CEN: s (Europeiska standardiseringskommittén) rekommendationer för icke-koherent strålning. När det gäller sådan exponering som inte omfattas av dessa standarder och rekommendationer, och fram till dess att lämpliga EU-standarder eller EU-rekommendationer finns tillgängliga, skall bedömning, mätning och/eller beräkning genomföras i enlighet med tillgängliga nationella eller internationella vetenskapligt grundade riktlinjer. I båda dessa exponeringssituationer får vid bedömningen hänsyn också tas till de uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv.

2.   De bedömningar, mätningar och/eller beräkningar som avses i punkt 1 skall med lämpliga intervall planeras och genomföras av behöriga instanser eller personer, med beaktande särskilt av bestämmelserna i artiklarna 7 och 11 i direktiv 89/391/EEG om sakkunnig hjälp och personal samt om samråd med och medverkan av arbetstagare. Resultatet av bedömningen, inbegripet resultatet av den mätning och/eller de beräkningar av exponeringsnivån som avses i punkt 1, skall bevaras i sådan form att det är möjligt att använda uppgifterna vid en senare tidpunkt.

3.   I enlighet med artikel 6.3 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren vid riskbedömningen särskilt vara uppmärksam på

a)

nivå, våglängdsområde och duration av exponering för artificiella optiska strålkällor,

b)

de gränsvärden för exponering som avses i artikel 3 i det här direktivet,

c)

eventuell inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper,

d)

eventuell möjlig inverkan på arbetstagares hälsa och säkerhet som följd av interaktion på arbetsplatsen mellan optisk strålning och kemiska ämnen som påverkar ljuskänsligheten,

e)

eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller eld,

f)

förekomst av ersättningsutrustning som konstruerats för att minska exponeringen för artificiell optisk strålning,

g)

adekvat information från hälsokontroller, inbegripet offentliggjord information, i den mån det är möjligt,

h)

exponering för artificiell optisk strålning från flera källor,

i)

en klassificering som tillämpas på laser definierad i enlighet med tillämplig IEC-standard och, i fråga om sådana artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3 B eller 4, någon likvärdig klassificering,

j)

information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sammanhängande arbetsutrustning i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven.

4.   Arbetsgivaren skall förfoga över en riskbedömning i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 89/391/EEG och fastställa vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med artiklarna 5 och 6 i det här direktivet. Riskbedömningen skall lagras i lämplig form i enlighet med nationell lagstiftning och praxis; den får innehålla dokumentation från arbetsgivaren om att riskerna med avseende på optisk strålning är av sådan art och omfattning att en ytterligare detaljerad riskbedömning är onödig. Riskbedömningen skall uppdateras regelbundet, särskilt om viktiga förändringar har ägt rum som kan göra den inaktuell eller om resultat av hälsokontroller visar att så är nödvändigt.

Artikel 5

Bestämmelser som syftar till att undvika eller minska riskerna

1.   Med beaktande av teknikens framsteg och möjligheten att påverka en risk vid källan skall de risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning undanröjas eller reduceras till ett minimum.

Reduktion av de risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning skall genomföras på grundval av de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i direktiv 89/391/EEG.

2.   När en riskbedömning som utförs i enlighet med artikel 4.1 för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor visar på en möjlighet att gränsvärdena för exponering överskrids skall arbetsgivaren utarbeta och genomföra en handlingsplan som innehåller tekniska och/eller organisatoriska åtgärder utformade för att förhindra att exponeringen överskrider gränsvärdena, varvid följande särskilt skall beaktas:

a)

Alternativa arbetsmetoder som minskar risken för optisk strålning.

b)

Val av utrustning som ger upphov till mindre optisk strålning, med beaktande av det arbete som skall utföras.

c)

Tekniska åtgärder, så att den optiska strålningen kan minskas, inbegripet vid behov genom användning av spärranordningar, avskärmning eller liknande hälsoskyddsmekanismer.

d)

Lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och system för arbetsställen.

e)

Utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen.

f)

Begränsning av exponeringens duration och nivå.

g)

Tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning.

h)

Instruktioner från tillverkaren av utrustningen, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv.

3.   Mot bakgrund av den riskbedömning som skall utföras i enlighet med artikel 4 skall de arbetsplatser där arbetstagarna kan komma att utsättas för nivåer av optisk strålning från artificiella optiska strålkällor som överstiger gränsvärdena för exponering markeras med lämpliga skyltar i enlighet med rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (11). De berörda områdena skall identifieras och tillträdet till dem begränsas, där detta är tekniskt möjligt och där det föreligger risk för att gränsvärdena för exponering kan överskridas.

4.   Arbetstagare får under inga omständigheter utsättas för strålning som överskrider gränsvärdena för exponering. Om gränsvärdena för exponering överskrids, trots de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att följa detta direktiv i fråga om artificiella optiska strålkällor, skall arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att sänka exponeringen till en nivå som understiger gränsvärdena för exponering. Arbetsgivaren skall fastställa orsakerna till att gränsvärdena för exponering har överskridits och anpassa skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder för att undvika att detta upprepas.

5.   I enlighet med artikel 15 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren anpassa de åtgärder som avses i denna artikel till behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper.

Artikel 6

Information till och utbildning av arbetstagare

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 12 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren säkerställa att de arbetstagare som utsätts för risker på grund av artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och/eller deras representanter, får all nödvändig information och utbildning om resultatet av den riskbedömning som föreskrivs i artikel 4 i det här direktivet, särskilt när det gäller

a)

åtgärder som vidtas för att genomföra det här direktivet,

b)

gränsvärden för exponering och därmed sammanhängande potentiella risker,

c)

resultaten av de bedömningar, mätningar och/eller beräkningar av exponeringsnivåerna för artificiell optisk strålning som har gjorts i enlighet med artikel 4 i det här direktivet, med en förklaring av deras innebörd och potentiella risker,

d)

hur exponeringens skadliga inverkan på hälsan upptäcks och hur den skall rapporteras,

e)

under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hälsokontroller,

f)

säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med exponering,

g)

korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning.

Artikel 7

Samråd med och medverkan av arbetstagare

Samråd med och medverkan av arbetstagare och/eller deras representanter skall genomföras i enlighet med artikel 11 i direktiv 89/391/EEG beträffande de frågor som omfattas av det här direktivet.

AVSNITT III

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 8

Hälsokontroll

1.   I syfte att förebygga och i tid upptäcka alla negativa hälsoeffekter samt för att förebygga alla långsiktiga risker för hälsan och alla risker för kronisk sjukdom orsakade av exponering för optisk strålning skall medlemsstaterna anta bestämmelser som säkerställer lämpliga hälsokontroller av arbetstagare i enlighet med artikel 14 i direktiv 89/391/EEG.

2.   Medlemsstaterna skall se till att hälsokontrollen utförs av en läkare, en sakkunnig inom företagshälsovården eller en medicinsk myndighet som är ansvarig för hälsokontroller i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

3.   Medlemsstaterna skall anta bestämmelser för att säkerställa att det för varje arbetstagare som genomgår hälsokontroll i enlighet med punkt 1 upprättas en hälsojournal och att denna hålls aktuell. Hälsojournalerna skall innehålla en sammanfattning av resultaten från hälsokontrollerna. De skall föras i sådan form att de kan användas vid en senare tidpunkt, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Kopior av relevanta hälsojournaler skall på anmodan lämnas till den behöriga myndigheten, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Arbetsgivaren skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att den läkare, den sakkunnige inom företagshälsovården eller den medicinska myndighet som ansvarar för hälsokontrollen, enligt vad medlemsstaten beslutar är lämpligt, får tillgång till resultaten av den riskbedömning som avses i artikel 4, om dessa resultat kan ha betydelse för hälsokontrollen. Den enskilde arbetstagaren skall på begäran få tillgång till sin personliga hälsojournal.

4.   Om det konstateras att en arbetstagare utsatts för en exponering över gränsvärdena skall denne beredas möjlighet att genomgå en läkarundersökning i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. En läkarundersökning skall också utföras om det vid en hälsokontroll visar sig att en arbetstagare har drabbats av en identifierbar sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller en sakkunnig inom företagshälsovården anser bero på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen. I båda fallen, då gränsvärdena överskridits eller skadliga inverkningar på hälsan (inbegripet sjukdomar) identifierats

a)

skall arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer informeras om det resultat som rör denne personligen och därvid särskilt också erhålla information och råd om de hälsokontroller som denne bör genomgå efter avslutad exponering,

b)

skall arbetsgivaren informeras om eventuella betydelsefulla resultat av hälsokontrollerna, med beaktande av eventuell tystnadsplikt,

(c)

skall arbetsgivaren

se över den riskbedömning som har gjorts i enlighet med artikel 4,

se över de åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller minska riskerna i enlighet med artikel 5,

beakta de råd som en sakkunnig inom företagshälsovården, annan person med erforderliga kvalifikationer eller den behöriga myndigheten ger vid genomförandet av de åtgärder som krävs för att eliminera eller minska riskerna i enlighet med artikel 5, och

anordna fortlöpande hälsokontroller och se till att hälsotillståndet hos alla andra arbetstagare som har exponerats på liknande sätt undersöks igen. I sådana fall får den behöriga läkaren, den sakkunnige inom företagshälsovården eller den behöriga myndigheten föreslå att personer som har exponerats skall genomgå läkarundersökning.

Artikel 9

Sanktioner

Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga sanktioner för överträdelser av den nationella lagstiftning som antagits i enlighet med detta direktiv. Dessa sanktioner skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 10

Tekniska ändringar

1.   Alla ändringar av de gränsvärden för exponering som anges i bilagorna skall antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 137.2 i fördraget.

2.   Ändringar i bilagorna av rent teknisk art med hänsyn till

a)

antagandet av direktiv om teknisk harmonisering och standardisering som gäller planläggning, konstruktion, tillverkning eller utformning av arbetsutrustning och/eller arbetsplatser,

b)

tekniska framsteg, förändringar av de mest relevanta harmoniserade europeiska standarderna eller internationella specifikationer samt nya vetenskapliga rön om exponering för optisk strålning i arbetet,

skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 11.2.

Artikel 11

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av den kommitté som avses i artikel 17 i direktiv 89/391/EEG.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

AVSNITT IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 12

Rapporter

Medlemsstaterna skall vart femte år till kommissionen inge en rapport om det praktiska genomförandet av detta direktiv och i denna ange de synpunkter som framförts av arbetsmarknadens parter.

Kommissionen skall vart femte år informera Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor om innehållet i dessa rapporter, om sin bedömning av dem, om utvecklingen inom detta område samt om eventuella åtgärder som är befogade mot bakgrund av nya vetenskapliga rön.

Artikel 13

Praktiska riktlinjer

För att underlätta genomförandet av detta direktiv skall kommissionen utarbeta praktiska riktlinjer avseende bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 samt i bilagorna I och II.

Artikel 14

Införlivande

1.   Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 27 april 2010. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar eller redan har antagit inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 16

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 5 april 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

H. WINKLER

Ordförande


(1)  EGT C 77, 18.3.1993, s. 12, och EGT C 230, 19.8.1994, s. 3.

(2)  EGT C 249, 13.9.1993, s. 28.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 20 april 1994 (EGT C 128, 9.5.1994, s. 146), bekräftat den 16 september 1999 (EGT C 54, 25.2.2000, s. 75), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 april 2005 (EUT C 172 E, 12.7.2005, s. 26) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 november 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 februari 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 23 februari 2006.

(4)  EGT C 260, 15.10.1990, s. 167.

(5)  EGT L 177, 6.7.2002, s. 13.

(6)  EUT L 42, 15.2.2003, s. 38.

(7)  EUT L 159, 30.4.2004, s. 1. Direktivet rättat i EUT L 184, 24.5.2004, s. 1.

(8)  EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(9)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(10)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(11)  EGT L 245, 26.8.1992, s. 23.


BILAGA I

Icke-koherent optisk strålning

De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på inom vilket område strålningen sänds ut från strålkällan och resultatet bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabell 1.1. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning.

Beteckningarna a-o hänvisar till motsvarande rader i tabell 1.1.

a)

(Heff är endast relevant i området 180-400 nm)

b)

(HUVA är endast relevant i området 315-400 nm)

c, d)

(LB är endast relevant i området 300-700 nm)

e, f)

(EB är endast relevant i området 300-700 nm)

g-l)

(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2)

m, n)

(EIR är endast relevant i området 780-3 000 nm)

o)

(Hskin är endast relevant i området 380-3 000 nm)

För att uppnå syftet med detta direktiv kan ovanstående formler ersättas med följande uttryck och användning av diskreta värden som anges i de följande tabellerna:

a)

och

b)

och

c, d)

e, f)

g-l)

(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2)

m, n)

o)

och

Anmärkningar:

Eλ (λ, t), Eλ

spektral irradians eller spektral effekttäthet:effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, uttryckt i watt per kvadratmeter per nanometer [W m-2 nm-1]; värdena på Eλ (λ, t) och Eλ kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.

Eeff

effektiv irradians(UV-område): beräknad irradians inom UV-våglängdsområdet 180 nm och 400 nm spektralt viktat med S (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].

H

strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].

Heff

effektiv strålningsexponering: strålningsexponering spektralt viktad med S (λ), uttryckt i joule per kvadratmeter [J m- 2].

EUVA

total irradians (UVA): beräknad irradians inom UVA‐våglängdsområdet 315-400 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].

HUVA

strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom UVA‐våglängdsområdet 315 nm och 400 nm, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].

S (λ)

spektral viktning: hänsyn tas till att hälsoeffekterna av UV-strålning på ögon och hud är beroende av våglängden (tabell 1.2) [dimensionslös].

t, Δt

tid, exponeringens duration: uttryckt i sekunder [s].

λ

våglängd: uttryckt i nanometer [nm].

Δ λ

bandbredd: uttryckt i nanometer [nm], av beräknings- eller mätningsintervallen.

Lλ (λ), Lλ

spektral radians: från källan, uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian per nanometer [W m- 2 sr –1 nm-1].

R (λ)

spektral viktning: hänsyn tas till att den termiska skadan på ögat som orsakas av synlig strålning och IRA‐strålning är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].

LR

effektiv radians (termisk skada): beräknad strålning spektralt viktad med R (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m- 2 sr –1].

B (λ)

spektral viktning: hänsyn tas till att den fotokemiska skadan på ögat som orsakas av strålning av blått ljus är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].

LB

effektiv radians (blått ljus): beräknad radians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m- 2 sr –1].

EB

effektiv irradians (blått ljus): beräknad irradians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m- 2].

EIR

total irradians (termisk skada): beräknad irradians för infraröd strålning i våglängdsområdet 780 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].

Eskin

total irradians (synlig, IRA och IRB): beräknad irradians för synlig och infraröd strålning i våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m 2].

Hskin

strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm för synlig och infraröd strålning, uttryckt i joule per kvadratmeter (J m-2).

α

infallsvinkel: infallsvinkeln från en strålkälla, betraktad från en punkt i rummet, uttryckt i milliradianer (mrad). En strålkälla är det verkliga eller virtuella föremål som ger minsta möjliga bild på näthinnan.

Tabell 1.1

Gränsvärden för exponering för icke-koherent optisk strålning

Index

Våglängd i nm

Gränsvärde för exponering (ELV)

Enhet

Anmärkning

Kroppsdel

Risk

a.

180-400

(UVA, UVB och UVC)

Heff = 30

8 timmar per dag

[J m-2]

öga

hornhinna

indhinna

ins

hud

fotokeratit

konjunktivit

kataraktogenes

erytem

elastos

hudcancer

b.

315-400

(UVA)

HUVA = 104

8 timmar per dag

[J m-2]

öga lins

kataraktogenes

c.

300-700

(Blått ljus) se not1

för t ≤ 10 000 s

LB :[W m-2 sr-1]

t: [sekunder]

för α ≥ 11 mrad

öga näthinna

fotoretinit

d.

300-700

(Blått ljus)

se not 1

LB = 100

för t > 10 000 s

[W m-2 sr-1]

e.

300-700

(Blått ljus)

se not 1

för t ≤ 10 000 s

EB: [W m-2]

t: [sekunder]

för α < 11 mrad

se not 2

f.

300-700

(Blått ljus)

se not 1

EB = 0,01

t >10 000 s

[W m-2]

g.

380-1 400

(Synligt och IRA)

för t >10 s

[W m-2 sr-1]

Cα = 1,7 för

α ≤ 1,7 mrad

Cα = α för

1,7 ≤ α ≤ 100 mrad

Cα = 100 för

α > 100 mrad

λ1= 380; λ2= 1 400

öga näthinna

brännskada på näthinnan

h.

380-1 400

(Synligt och IRA)

för 10 μs ≤ t ≤ 10 s

LR:[W m-2 sr-1]

t: [sekunder]

i.

380-1 400

(Synligt och IRA)

för t <10 μs

[W m-2 sr-1]

j.

780-1 400

(IRA)

för t > 10 s

[W m-2 sr-1]

Cα = 11 för

α ≤ 11 mrad

Cα = α för

11≤ α ≤ 100 mrad

Cα = 100 för

α > 100 mrad

(synfält: 11 mrad)

λ1= 780; λ2= 1 400

öga näthinna

brännskada

på näthinna

k.

780-1 400

(IRA)

för 10 μs ≤ t ≤ 10 s

LR: [W m-2 sr-1]

t: [sekunder]

l.

780-1 400

(IRA)

för t < 10 μs

[W m-2 sr-1]

m.

780-3 000

(IRA och IRB)

EIR = 18 000 t-0,75

för t ≤ 1 000 s

E: [W m-2]

t: [sekunder]

öga

hornhinna

lins

brännskada på hornhinnan

katarakt

n.

780-3 000

(IRA och IRB)

EIR = 100

för t > 1 000 s

[W m-2]

o.

380-3 000

(Synligt, IRA

och IRB)

Hskin = 20 000 t0,25

för t < 10 s

H: [J m-2]

t: [sekunder]

hud

brännskada

Not 1:

Området 300-700 nm täcker delar av UVB-strålning, all UVA-strålning och merparten av synlig strålning. Den associerade skadan kallas emellertid i allmänhet ”blåljusskada”. Blåljus i egentlig mening täcker bara ungefär området 400-490 nm.

Not 2:

För stadig fixering av mycket små källor med en infallsvinkel på < 11 mrad, kan LB konverteras till EB. Detta är normalt bara tillämpligt för oftalmologiska instrument eller ett stabiliserat öga under anestesi. Den maximala tid ögat kan stirra beräknas genom: tmax = 100/EB med EB uttryckt i W m-2. På grund av ögonrörelser under normala synuppgifter överstiger denna inte 100 s.

Tabell 1.2

S (λ) [dimensionslös], 180 nm-400 nm

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

180

0,0120

228

0,1737

276

0,9434

324

0,000520

372

0,000086

181

0,0126

229

0,1819

277

0,9272

325

0,000500

373

0,000083

182

0,0132

230

0,1900

278

0,9112

326

0,000479

374

0,000080

183

0,0138

231

0,1995

279

0,8954

327

0,000459

375

0,000077

184

0,0144

232

0,2089

280

0,8800

328

0,000440

376

0,000074

185

0,0151

233

0,2188

281

0,8568

329

0,000425

377

0,000072

186

0,0158

234

0,2292

282

0,8342

330

0,000410

378

0,000069

187

0,0166

235

0,2400

283

0,8122

331

0,000396

379

0,000066

188

0,0173

236

0,2510

284

0,7908

332

0,000383

380

0,000064

189

0,0181

237

0,2624

285

0,7700

333

0,000370

381

0,000062

190

0,0190

238

0,2744

286

0,7420

334

0,000355

382

0,000059

191

0,0199

239

0,2869

287

0,7151

335

0,000340

383

0,000057

192

0,0208

240

0,3000

288

0,6891

336

0,000327

384

0,000055

193

0,0218

241

0,3111

289

0,6641

337

0,000315

385

0,000053

194

0,0228

242

0,3227

290

0,6400

338

0,000303

386

0,000051

195

0,0239

243

0,3347

291

0,6186

339

0,000291

387

0,000049

196

0,0250

244

0,3471

292

0,5980

340

0,000280

388

0,000047

197

0,0262

245

0,3600

293

0,5780

341

0,000271

389

0,000046

198

0,0274

246

0,3730

294

0,5587

342

0,000263

390

0,000044

199

0,0287

247

0,3865

295

0,5400

343

0,000255

391

0,000042

200

0,0300

248

0,4005

296

0,4984

344

0,000248

392

0,000041

201

0,0334

249

0,4150

297

0,4600

345

0,000240

393

0,000039

202

0,0371

250

0,4300

298

0,3989

346

0,000231

394

0,000037

203

0,0412

251

0,4465

299

0,3459

347

0,000223

395

0,000036

204

0,0459

252

0,4637

300

0,3000

348

0,000215

396

0,000035

205

0,0510

253

0,4815

301

0,2210

349

0,000207

397

0,000033

206

0,0551

254

0,5000

302

0,1629

350

0,000200

398

0,000032

207

0,0595

255

0,5200

303

0,1200

351

0,000191

399

0,000031

208

0,0643

256

0,5437

304

0,0849

352

0,000183

400

0,000030

209

0,0694

257

0,5685

305

0,0600

353

0,000175

210

0,0750

258

0,5945

306

0,0454

354

0,000167

211

0,0786

259

0,6216

307

0,0344

355

0,000160

212

0,0824

260

0,6500

308

0,0260

356

0,000153

213

0,0864

261

0,6792

309

0,0197

357

0,000147

214

0,0906

262

0,7098

310

0,0150

358

0,000141

215

0,0950

263

0,7417

311

0,0111

359

0,000136

216

0,0995

264

0,7751

312

0,0081

360

0,000130

217

0,1043

265

0,8100

313

0,0060

361

0,000126

218

0,1093

266

0,8449

314

0,0042

362

0,000122

219

0,1145

267

0,8812

315

0,0030

363

0,000118

220

0,1200

268

0,9192

316

0,0024

364

0,000114

221

0,1257

269

0,9587

317

0,0020

365

0,000110

222

0,1316

270

1,0000

318

0,0016

366

0,000106

223

0,1378

271

0,9919

319

0,0012

367

0,000103

224

0,1444

272

0,9838

320

0,0010

368

0,000099

225

0,1500

273

0,9758

321

0,000819

369

0,000096

226

0,1583

274

0,9679

322

0,000670

370

0,000093

227

0,1658

275

0,9600

323

0,000540

371

0,000090

Tabell 1.3

B (λ), R (λ) [dimensionslös], 380 nm-1 400 nm

λ i nm

B (λ)

R (λ)

300 ≤ λ < 380

0,01

380

0,01

0,1

385

0,013

0,13

390

0,025

0,25

395

0,05

0,5

400

0,1

1

405

0,2

2

410

0,4

4

415

0,8

8

420

0,9

9

425

0,95

9,5

430

0,98

9,8

435

1

10

440

1

10

445

0,97

9,7

450

0,94

9,4

455

0,9

9

460

0,8

8

465

0,7

7

470

0,62

6,2

475

0,55

5,5

480

0,45

4,5

485

0,32

3,2

490

0,22

2,2

495

0,16

1,6

500

0,1

1

500 < λ ≤ 600

100,02·(450-λ)

1

600 < λ ≤ 700

0,001

1

700 < λ ≤ 1 050

100,002·(700- λ)

1 050 < λ ≤ 1 150

0,2

1 150 < λ ≤ 1 200

0,2· 100,02·(1 150- λ)

1 200 < λ ≤1 400

0,02


BILAGA II

Optisk strålning från laser

De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på våglängden och durationen av den strålning som sänds ut från strålkällan och resultaten bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabellerna 2.2-2.4. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara tillämpligt för en given källa för optisk strålning från laser.

Koefficienter som används för beräkningarna i tabellerna 2.2-2.4 anges i tabell 2.5 och korrigeringar för upprepad exponering anges i tabell 2.6.

Anmärkningar:

dP

effekt: uttryckt i watt [W].

dA

yta: uttryckt i kvadratmeter [m2].

E (t), E

irradians eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, vanligen uttryckt i watt per kvadratmeter [W m2]. Värdena på E(t), E kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.

H

strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m2].

t

tid, duration av exponeringen: uttryckt i sekunder [s].

λ

våglängd: uttryckt i nanometer [nm].

γ

begränsande konvinkel för synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].

γm

synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].

α

infallsvinkel: för en källa uttryckt i milliradianer [mrad].

begränsande apertur: cirkulär yta inom vilken genomsnittlig exponering för irradians och strålning beräknas.

G

integrerad radians: integralen av radiansen över en given exponeringstid uttryckt som strålningsenergi per ytenhet av en strålande yta per rymdvinkelenhet, uttryckt i joule per kvadratmeter per steradian [J m-2 sr -1].

Tabell 2.1

Strålningsrisker

Våglängd [nm]

γ

Strålnings-område

Påverkat organ

Risk

Tabell över gränsvärden för exponering

180-400

UV

öga

fotokemisk skada och termisk skada

2.2, 2.3

180-400

UV

hud

erytem

2.4

400-700

synligt

öga

skada på näthinnan

2.2

400-600

synligt

öga

fotokemisk skada

2.3

400-700

synligt

hud

termisk skada

2.4

700-1 400

IRA

öga

termisk skada

2.2, 2.3

700-1 400

IRA

hud

termisk skada

2.4

1 400-2 600

IRB

öga

termisk skada

2.2

2 600-106

IRC

öga

termisk skada

2.2

1 400-106

IRB, IRC

öga

termisk skada

2.3

1 400-106

IRB, IRC

hud

termisk skada

2.4

Tabell 2.2

Gränsvärden för laserexponering av ögat – Kort exponeringstid < 10 s

Tabell 2.3

Gränsvärden för laserexponering av ögat – Lång exponeringstid ≥ 10 s

Tabell 2.4

Gränsvärden för laserexponering av hud

Tabell 2.5

Tillämpade korrektionsfaktorer och andra beräkningsparametrar

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt spektralområde (nm)

Värde

CA

λ < 700

CA = 1,0

700-1 050

CA = 10 0,002(λ – 700)

1 050-1 400

CA = 5,0

CB

400-450

CB = 1,0

450-700

CB = 10 0,02(λ – 450)

CC

700-1 150

CC = 1,0

1 150-1 200

CC = 10 0,018(λ – 1 150)

1 200-1 400

CC = 8,0

T1

λ < 450

T1 = 10 s

450-500

T1 = 10 · [10 0,02 (λ – 450)] s

λ > 500

T1 = 100 s

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt för biologisk effekt

Värde

αmin

alla termiska effekter

αmin = 1,5 mrad

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt vinkelområde (mrad)

Värde

CE

α < αmin

CE = 1,0

αmin < α < 100

CE = α/αmin

α > 100

CE = α2/(αmin · αmax) mrad med αmax = 100 mrad

T2

α < 1,5

T2 = 10 s

1,5 < α < 100

T2 = 10 · [10 (α – 1,5)/98,5] s

α > 100

T2 = 100 s

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt tidsintervall för exponering (s)

Värde

γ

t ≤ 100

γ = 11 [mrad]

100 < t < 104

γ = 1,1 t 0,5 [mrad]

t > 104

γ = 110 [mrad]

Tabell 2.6

Korrektion vid upprepad exponering

Var och en av följande tre allmänna regler bör tillämpas på all upprepad exponering från lasersystem med upprepade pulser eller scanning:

1.

Exponeringen för en enstaka puls i en följd av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls av den pulsdurationen.

2.

Exponeringen för en grupp av pulser (eller en undergrupp av pulser i en följd av pulser) under tiden t får inte överstiga gränsvärdet för exponering för tiden t.

3.

Exponeringen för en enstaka puls inom en grupp av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls multiplicerat med en kumulativ-termal korrigeringsfaktor Cp=N0,25, där N är antalet pulser. Denna regel gäller endast gränsvärden för exponering i syfte att skydda mot termiska skador, där alla pulser under kortare tid än Tmin behandlas som en enda puls.

Parameter

Giltigt spektralområde (nm)

Värde

Tmin

315 < λ ≤ 400

Tmin = 10 9 s (= 1 ns)

400 < λ ≤ 1 050

Tmin = 18· 10 6 s (= 18 μs)

1 050< λ ≤ 1 400

Tmin = 50· 10 6 s (= 50 μs)

1 400< λ ≤ 1 500

Tmin = 10 3 s (= 1 ms)

1 500< λ ≤ 1 800

Tmin = 10 s

1 800< λ ≤ 2 600

Tmin = 10 3 s (= 1 ms)

2 600< λ ≤ 10 6

Tmin = 10 7 s (= 100 ns)


UTTALANDE FRÅN RÅDET

Uttalande från rådet om användningen av ordet ”penalties” i den engelska versionen av Europeiska  gemenskapens rättsliga instrument

”När ordet ’penalties’ används i den engelska versionen av Europeiska gemenskapens rättsliga instrument har ordet, enligt rådets mening, en neutral betydelse och avser inte specifikt straffrättsliga påföljder utan kan även innefatta såväl administrativa och ekonomiska påföljder som påföljder av annat slag. När medlemsstaterna enligt en gemenskapsrättsakt skall införa ’penalties’, kan de själva välja lämplig form av påföljd i överensstämmelse med EG‐domstolens rättspraxis.

I gemenskapens språkdatabas ges följande översättningar av ordet ’penalties’ på några andra språk:

På spanska ’sanciones’, på tjeckiska ’sankce’, på danska ’sanktioner’, på tyska ’Sanktionen’, på estniska ’sanktsioonid’, på grekiska ’κυρώσεις’, på franska ’sanctions’, på italienska ’sanzioni’, på lettiska ’sankcijas’, på litauiska ’sankcijos’, på ungerska ’jogkövetkezmények’, på maltesiska ’penali’, på nederländska ’sancties’, på polska ’sankcje’, på portugisiska ’sançõ’, på slovakiska ’sankcie’, på slovenska ’kazni’, på finska ’seuraamukset’ och på svenska ’sanktioner’.

Om i reviderade engelska versioner av rättsakter där ordet ’sanctions’ tidigare har använts detta ord ersätts med ordet ’penalties’ innebär detta inte någon skillnad i sak”