Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Föräldraledighetslag (1995:584) FLLFöräldraledighetslagenFörarbeten1995:584 Prop. 1994/95:207, bet. 1994/95:AU16, rskr. 1994/95:364.Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).1996:1545 Prop. 1996/97:1 utg.omr. 12, bet. 1996/97:SfU1, rskr. 1996/97:126.1997:99 Prop. 1996/97:69, bet. 1996/97:SfU8, rskr. 1996/97:172.Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 1. Celex 392L0085).2000:580 Prop. 1999/2000:87, bet. 1999/2000:AU8, rskr. 1999/2000:231.Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392L0085).2001:143 Prop. 2000/01:44, bet. 2000/01:SfU10, rskr. 2000/01:169.2001:144 Prop. 2000/01:44, bet. 2000/01:SfU10, rskr. 2000/01:169.2003:373 Prop. 2002/03:109, bet. 2002/03:TU5, rskr. 2002/03:191.2004:1251Prop. 2004/05:1, utg.omr. 12, bet. 2004/05:SfU1, rskr. 2004/05:112.2006:442Prop. 2005/06:185, bet. 2005/06:AU8, rskr. 2005/06:282.Jfr rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex 31976L0207, svensk specialutgåva område 5, volym 1, s. 191), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex 32002L0073).2008:563Prop. 2007/08:149, bet. 2007/08:AU10, rskr. 2007/08:240.2008:572Prop. 2007/08:95, bet. 2007/08:AU7, rskr. 2007/08:219.2008:933Prop. 2008/09:6, bet. 2008/09:AU3, rskr. 2008/09:25.2009:1051Prop. 2008/09:194, bet. 2009/10:SfU4, rskr. 2009/10:16.2010:1263Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.2010:2006Prop. 2010/11:1, utg.omr. 10, bet. 2010/11:SfU1, rskr. 2010/11:121.2014:948Prop. 2013/14:104, bet. 2013/14:AU9, rskr. 2013/14:368.2015:760Prop. 2014/15:147, bet. 2015/16:SfU8, rskr. 2015/16:41.2018:1266Prop. 2017/18:190, bet. 2017/18:SfU23, rskr. 2017/18:388.2018:1291Prop. 2017/18:121, bet. 2017/18:CU14, rskr. 2017/18:372.2018:1629Prop. 2017/18:270, bet. 2018/19:SfU7, rskr. 2018/19:5.2018:1953Prop. 2017/18:276, bet. 2018/19:SfU11, rskr. 2018/19:48.Utkom från trycket den 7 juni 1995Utfärdad den 24 maj 1995.Kommentaren uppdaterad per 1 juli 2019 SFS 2018:1953 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse. Av Hanna Björknäs: Uppräkningen av vilka som likställs med föräldrar ändras så att den överensstämmer med socialförsäkringsbalkens regler om vem som likställs med förälder där när det gäller rätten till föräldrapenningförmåner. När det gäller förälders sambo, som regleras i den nya andra punkten, ändras bestämmelsen på så sätt att kraven på tidigare äktenskap eller gemensamma barn för att sambon ska likställas med förälder slopas.Kommentaren uppdaterad per 1 januari 2019 SFS 2018:1266 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om föräldraledighetslagen (1995:584) dels att 1, 3 och 13 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 9 §, och närmast före 9 § en ny rubrik av följande lydelse. Av Hanna Björknäs: Genom ändringen införs en rätt till ledighet när omvårdnadsbidrag utges för barnet. Ett förtydligande görs också av vilka arbetstagare som har rätt till ledighet enligt lagen. SFS 2018:1629 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 10 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse. Av Hanna Björknäs: Ändringen är en följdändring till justeringar i socialförsäkringsbalken 12 kap. 5 a och 7 a §§ genom vilka föräldrapenning kan utgå även för besök i mödravården samt när en förälder som deltar i introduktion till en verksamhet enligt skollagen.Kommentaren uppdaterad per 1 oktober 2018 SFS 2018:1291 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 5 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse. Av Hanna Björknäs: Ändringen är en justering till följd av att sambor ges rätt att adoptera, dessutom tas begränsningen som gällt vid adoption av eget barn bort.Vilka som omfattas av lagen Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2006:442. 1 §1 § En arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt denna lag. I vissa fall har även en annan arbetstagare rätt till ledighet.Med förälder likställs följande personer:förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern,förälders sambo,särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet,den som efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet (blivande adoptivförälder), ochden som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet (familjehemsförälder). Bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling av arbetssökande och arbetstagare finns i 16 §. Lag (2018:1953). Föräldraledighetsdirektivet (92/85/EEG) omfattar inte beställande mor som får barn genom surrogatavtal, se C-167/12 D.Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare2 §2 §Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikelser från lagen i fråga omanmälan om ledighet (13 §),tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 § andra stycket),den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 § tredje stycket). Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga omledighetens förläggning (11 och 12 §§),förbudet mot missgynnande behandling (16 §).Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (2006:442). Rätten till ledighetÖversikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare3 §3 §Det finns följande sex former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §).Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel om det för barnet lämnas omvårdnadsbidrag (ledighet med omvårdnadsbidrag, 9 §).Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18–21 §§. Lag (2018:1266). Lagen 2015:760, med ikraftträdande 1 febr. 2016, innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.Ang. föräldraledighet vid tvillingfödsel, se C-149/10 Chatzi.Mammaledighet4 §4 §En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är ledig på annan grund skall två veckor av denna mammaledighet vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen.Arbetstagaren har också rätt att vara ledig för att amma barnet. Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapennning betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10–15 §§. Lag (2000:580). Ang. syftet med mammaledighet och förhållandet till sjukskrivning, se C-411/96 Boyle m.fl., p. 59 ff. Ang. enskildas förfoganderätt över mammaledigheten och EU-rättens minimikrav, se C-5/12 Betriu Montull.Hel ledighet med eller utan föräldrapenning5 §5 §En förälder har rätt att vara helt ledig för vård av barn till dess barnet är 18 månader. En arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det har rätt att vara helt ledig i 18 månader från den tidpunkt då arbetstagaren fick barnet i sin vård. Arbetstagarens rätt till sådan ledighet upphör dock när barnet har fyllt 8 år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Vid adoption av arbetstagarens makes eller sambos barn har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade skett.En förälder har därutöver rätt att vara helt ledig medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken. Lag (2018:1291). Ang. förhållandet mellan föräldraledighet och annan lagstadgad ledighet, se C-519/03 kommissionen/Luxemburg, p. 33 ff.Delledighet med föräldrapenning6 §6 §Under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel. Lag (2010:1263). Delledighet utan föräldrapenning7 §7 §En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. Lag (2006:442). Äldre rätt: AD 1982: 96 (ej reducering av skiftersättning enl. kollektivavtal för typograf som förkortat sin arbetstid).Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.8 §8 §En arbetstagare har rätt till ledighet under den tid då han eller honfår tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. socialförsäkringsbalken,skulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 10–31 §§ eller 31 e och 31 f §§ samma balk, om arbetstagaren inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § balken, ellerskulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 8 eller 9 § samma balk, om barnets förälder inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § balken.En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av attbarnet är yngre än 240 dagar, ellerbarnet är yngre än 240 dagar och föräldern omfattas av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1263), ändrad g. Lag (2010:2006). Ledighet med omvårdnadsbidragRubriken införd g. Lag 2018:1266. 9 §9 § En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel om det för barnet lämnas omvårdnadsbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken. Lag (2018:1266). Lagen 2018:1266, med ikraftträdande 1 jan. 2019, innehåller även:2. Bestämmelserna i 9 och 13 §§ ska även tillämpas när vårdbidrag lämnas enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken i dess lydelse före d. 1 jan. 2019.Förutv. 9 § upphävd g. Lag 2015:760. Ledighetens förläggningAntalet ledighetsperioder10 §10 §Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet med föräldrapenning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken. Lag (2018:1629). Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet11 §11 §Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetstagaren begär. Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid12 §12 § Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Lag (2001:143). Anmälan och beslut om ledighet13 §13 §En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6, 7 eller 9 § ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan ska arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 8 § ska anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid. Lag (2018:1266). 14 §14 §Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 § så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar, dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut. Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens början. Lag (2001:143). Ang. äldre motsvarighet till denna §: Tolkning av sista meningen i 2 st. AD 1983: 87 – Påtaglig störning? AD 2005: 92.Återgång i arbete15 §15 §En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten.Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen. Betr. rätten att återvända till samma arbete eller till ett likvärdigt eller liknande arbete se C-174/16 H. (offentlig tjänsteman som är provanställd för en chefstjänst och samtidigt föräldraledig). Arbetstagare som ammar ska ges samma skydd som gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn C-531/15 Otero Ramos.Förbud mot missgynnande behandling Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2006:442. 16 §16 §En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, när arbetsgivaren beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet, beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor, leder och fördelar arbetet, ellersäger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten. Lag (2006:442). Fråga om bolag missgynnat vissa arbetstagare genom att vid utbetalning av gratifikationer göra avdrag för tid då de varit föräldralediga AD 2009: 13 – Att arbetsgivare ej avsatt premier enl. bolagets pensionspolicy under anställds föräldraledighet innebar ej missgynnande (2 st.) AD 2009: 15 – Fråga om avslag pga. nära förestående föräldraledighet på gravid kvinnas ansökan att deltaga i kurs innebar missgynnande AD 2009: 45 – Föräldraledig komminister ansågs ha missgynnats då hon ej erhållit löneökning vid den årliga löneöversynen AD 2009: 56 – Fråga om lokalredaktör hos tidningsföretag som sökt ledig anställning vid tidningens centralredaktion blivit missgynnad pga. graviditet AD 2010: 14 – Fråga om missgynnande pga. förväntad framtida föräldraledighet AD 2011: 2, 23, 2013: 18 – Tillfälligt föräldraledig anställd ansågs missgynnad när arbetsgivaren begärde in läkarintyg för barnets sjukdom AD 2013: 63 – Fråga om bemanningsbolag, som betalat grundlön samt prestationslön vid arbete över visst antal timmar till ambulerande tjänstemän, missgynnat tjänsteman genom att inte sänka gränsen för prestationslön för tid då tjänstemannen varit ledig för vård av barn AD 2015: 58 – Fråga om uppsägning hade samband med ansökan om föräldraledighet AD 2017: 7.Uppsägning av kvinnlig arbetstagare pga. graviditet utgör könsdiskriminering C-32/93 Webb, C-400/95 Larsson, C-394/96 Brown (sjukdom förorsakad av graviditet), C-506/06 Mayr (provrörsbefruktning). Gravid ledamot i bolags verkställande kommitté ansågs vara en arbetstagare som omfattas av skyddet C-232/09 Danosa. Arbetstagaren ej skyldig att upplysa om graviditet C-109/00 Tele Danmark och C-320/01 Busch. Försämrade möjligheter till befordran C-136/95 Thibault, senarelagd befordran pga. senarelagd fortbildning vid mammaledighet (även fråga om direkt effekt) C-595/12 Napoli – Sjukledighet, semester och pension C-411/96 Boyle m.fl. – Ledighet utan full lön C-66/96 Høj Pedersen m.fl – Nekad tillsvidareanställning C-207/98 Mahlburg. Villkor i kollektivavtal C-284/02 Sass. Ang. bedömning av en föräldraledig arbetstagares prestationer och indirekt diskriminering av kvinnor, se C-7/12 Riežniece.17 §17 §Om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det. Lag (2006:442). Ang. äldre motsvarighet till denna §: AD 1987: 23.Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar18 §18 §En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Lag (2003:373). Fråga om omplacering skett enl. denna §; även fråga om rätt att behålla ob-tillägg som följde med arbetsuppgifter före omplacering AD 1999: 51 – Polisassistenters arbetstidsförkortning vid yttre tjänst utgjorde anställningsförmån enl. 18 och 19 §§ AD 2008: 14.Ang. varierande lön, se C-471/08 Parviaine, p. 29 ff. Ang. jourersättning, se C-194/08 Gassmayr, p. 77 ff. Ang. unionsrättsligt skydd mot uppsägning pga. graviditet, se anm. vid 16 §.19 §19 §En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.20 §20 §Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin verksamhet. Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid som ledigheten avser. Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet. 21 §21 §Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 § skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.Skadestånd22 §22 §En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.Ang. skadeståndets storlek vid uppsägning, se C-588/12 Lyreco Belgium. AD 2014: 19 anm. vid diskrimineringslagen (2008:567) 5:1. Bih.Rättegång23 §23 §Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39–42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64–66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.Bevisbörda Rubriken införd g. Lag 2006:442. 24 §24 §Om en arbetssökande eller en arbetstagare visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av skäl som har samband med föräldraledighet, är det arbetsgivaren som skall visa att det inte har förekommit något sådant missgynnande eller att missgynnandet är en nödvändig följd av föräldraledigheten. Lag (2006:442). AD 2013: 74.Rätt att föra talan Rubriken införd g. Lag 2006:442. 25 §25 §I en tvist enligt 16 eller 17 § får Diskrimineringsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. Talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får dock ombudsmannen föra talan bara om organisationen inte gör det. Talan som förs av Diskrimineringsombudsmannen behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. Bestämmelserna i lagen om rättegången i arbetstvister om den enskildes ställning i rättegången ska tillämpas också när ombudsmannen för talan. Lag (2008:572). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1995:584 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1995, då lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. upphör att gälla. 1996:1545 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997. 1997:99 Denna lag träder i kraft d. 1 maj 1997. 2000:580 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2000. 2001:143 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001 i fråga om 3, 7, 12 och 14 §§ och i övrigt d. 1 jan. 2002. 2001:144 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002. 2003:373 Denna lag träder i kraft d. 21 juli 2003. 2004:1251 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005. 2006:442 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006. 2008:563 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008. 2008:572 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009. 2008:933 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009. 2009:1051 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010. 2010:1263 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2010:2006 (Utkom d. 30 dec. 2010.) 2014:948 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014. 2015:760 1. Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2016.2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. 2018:1266 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.2. Bestämmelserna i 9 och 13 §§ ska även tillämpas när vårdbidrag lämnas enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken i dess lydelse före d. 1 jan. 2019. 2018:1291 Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2018. 2018:1629 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019. 2018:1953 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2019.