Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Semesterlag (1977:480) SemLSemesterlagenFörarbeten1977:480Prop. 1976/77:90, SoU 1976/77:32, rskr 1976/77:315.1978:411Jfr prop. 1977/78:104, AU 1977/78:31, rskr 1977/78:255.1982:90Prop. 1981/82:71, AU 1981/82:11, rskr 1981/82:153.1985:86Prop. 1984/85:78, SfU 1984/85:12, rskr 1984/85:125.1985:91Prop. 1984/85:78, SfU 1984/85:12, rskr 1984/85:125.1986:164Prop. 1985/86:67, UbU 1985/86:10, rskr 1985/86:143.1987:293Prop. 1986/87:100 (bil.10 p.E 5), SfU 1986/87:11, rskr 1986/87:176.1988:1468Prop. 1987/88:176, 1988/89:SoU6, rskr 1988/89:55.1989:339Prop. 1988/89:112, 1988/89:SfU16, rskr 1988/89:248.1990:102Prop. 1989/90:59, 1989/90:AU10, rskr 1989/90:142.1990:638Prop. 1989/90:133, 1989/90:SfU23, rskr 1989/90:296.1991:1114Prop. 1990/91:115, 1990/91:UbU17, rskr 1990/91:357.1992:1329 Prop. 1992/93:50 (bil 7), bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134.1993:334Prop. 1992/93:178, bet. 1992/93:SfU17, rskr. 1992/93:335.1994:606Prop. 1993/94:220, bet. 1993/94:SfU15, rskr. 1993/94:368.1994:637 Prop. 1993/94:208, bet. 1993/94:LU34, rskr. 1993/94:394.1994:1688 Prop. 1994/95:102, bet. 1994/95:AU4, rskr. 1994/95:123.1994:2079 Prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:78.1995:585Prop. 1994/95:207, bet. 1994/95:AU16, rskr. 1994/95:364.1996:1396Prop. 1996/97:1 utg.omr. 15, bet. 1996/97:UbU2, rskr. 1996/97:101.1998:565 Prop. 1997/98:150 utg.omr. 15, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317.1999:1399 Prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96.2002:625 Prop. 2001/02:161, bet. 2001/02:UbU15, rskr. 2001/02:312.2006:1529Prop. 2006/07:17, bet. 2006/07:UbU2, rskr. 2006/07:53.2007:392Prop. 2006/07:111, bet. 2006/07:AU14, rskr. 2006/07:185.2009:1052Prop. 2008/09:194, bet. 2009/10:SfU4, rskr. 2009/10:16.2009:1439Prop. 2009/10:4, bet. 2009/10:AU4, rskr. 2009/10:83.2010:869Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.2010:1223Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.2010:1224Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.2011:129Prop. 2010/11:42, bet. 2010/11:AU4, rskr. 2010/11:163.2012:333Prop. 2011/12:115, bet. 2011/12:FöU5, rskr. 2011/12:216.2013:950Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56.2014:424Prop. 2013/14:80, bet. 2013/14:UbU18, rskr. 2013/14:265.Utfärdad den 9 juni 1977.Kommentaren genomgången per 1 juli 2019SemesterförmånerRubriken införd g. Lag 2009:1439. 1 §1 § Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Semesterförmånerna utgörs av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Särskilda bestämmelser för vissa arbetstagare finns ilagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete,lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, ochlagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar. Lag (2012:333). Arbetstagare eller självständig företagare (tandläkare)? AD 1976: 64 – Arbetstagarledamot i företagets styrelse är ej i denna sin egenskap arbetstagare i företaget AD 1979: 57 – Artister som kommun engagerat för turné om 42 föreställningar ansågs som arbetstagare AD 1981: 172 – Fosterförälder ej i denna sin egenskap arbetstagare AD 1982: 123 – Kommunalråd ansågs inte som arbetstagare i denna lags mening R 1982 2:82 – Anvisningsläkare vid militärt förband ansågs vara arbetstagare AD 1983: 62.Ang. begreppet arbetstagare vid arbete på arbets- och aktivitetscentrum, se C-316/13 Fenoll.Överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagareRubriken införd g. Lag 2009:1439. 2 §2 § Ett avtal, som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks, är ogiltigt i den delen. Detta gäller dock inte, om något annat framgår av lagen. Lag (2009:1439). 2 a §2 a § Genom avtal får avvikelse göras från 5, 12, 12 b, 19–21 och 30 a §§, i den utsträckning som framgår av de bestämmelserna.Genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, får avvikelse göras från 3, 3 a, 9, 11 § andra stycket, 16–16 b, 22, 26, 26 a, 29, 29 a och 30 §§.En arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal som omfattar frågor som avses i första och andra styckena, får i dessa frågor tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Detta gäller under förutsättning att arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (2009:1439). Semesterår och intjänandeårRubriken införd g. Lag 2009:1439. 3 §3 §Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Lag (2009:1439). Semesterledighet och semesterdagarRubriken införd g. Lag 2009:1439. 3 a §3 a § Semesterledighet avser hela dagar. I ledigheten ingår enstaka semesterdagar eller en period av semesterdagar, inklusive arbetsfria dagar. Ledigheten börjar och slutar med en semesterdag. Lördag och söndag räknas inte som semesterdagar annat än i fall som avses i 9 § tredje stycket. Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Lag (2009:1439). Äldre rätt: Beräkning av semesterdagar för arbetstagare med oregelbunden arbetstid AD 2004: 76.4 §4 §En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar. Under semesterledighet ska arbetstagaren ha semesterlön, om sådan har tjänats in enligt 7 §. Lag (2009:1439). Årlig betald semester utgör en grundläggande social rättighet enl. EU-rätten C-173/99 BECTU, p. 43 ff och en princip av särskild betydelse i unionens sociala regelverk C-569/16 Bauer (möjlighet att till den avlidnes arvingar utge kontant ersättning som arbetstagaren inte tagit ut). Uttrycket årlig betald semester innebär att lön måste utgå under hela den årliga semestern i den mening som avses i direktiv 2003/88 C-131/04 och C-257/04 Robinson-Steele m.fl. – Årlig betald semester kan inte automatiskt gå förlorad m.h.t. lagstiftning som föreskriver att arbetstagaren ska ha ingett en semesteransökan före anställningens upphörande C‑619/16 Kreuziger.5 §5 §När det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning. Arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning har rätt till semesterledighet enbart om detta har avtalats särskilt. En arbetstagare i sådan anställning har rätt till semesterersättning för den semesterlön som tjänats in men inte tagits ut. Sådan ersättning ska, om inte annat avtalats eller följer av 28 § första och andra styckena eller 30 §, betalas ut senast en månad efter vårterminens slut. Lag (2014:424). 6 §6 § En arbetstagare som byter anställning har rätt till semesterledighet i den nya anställningen endast i den utsträckning arbetstagaren inte redan har haft sådan ledighet i den tidigare anställningen.Om överföring av semesterförmåner till ny anställning hos samma arbetsgivare finns bestämmelser i 30 b §. Lag (2009:1439). Semesterdagar med semesterlönRubriken införd g. Lag 2009:1439. 7 §7 § Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden) subtraheras de dagar då arbetstagaren varit helt frånvarande från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på semesterledighet, permittering, korttidsarbete eller ledighet som enligt 17–17 b §§ är semesterlönegrundande, liksom arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder, ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras med tjugofem. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta till närmast högre hela tal. Lag (2013:950). Ang. beräkning av betald semesterledighet för arbetstagare som haft icke semestergrundande ledighet under del av intjänandeåret AD 1983: 137.Semesterdagar utan semesterlönRubriken införd g. Lag 2009:1439. 8 §8 §En arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som inte är förenad med semesterlön.En arbetstagare ska på begäran lämna arbetsgivaren besked om sina önskemål när det gäller utläggningen av semesterledighet utan semesterlön eller i vilken omfattning arbetstagaren önskar avstå från sådan ledighet. Besked behöver inte lämnas innan arbetsgivaren har meddelat hur många semesterdagar utan lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till. Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av arbetstagarens besked enligt första stycket, får arbetstagaren inte senare avstå från ledigheten utom i fall som anges i 13 §. Lag (2009:1439). Fråga, om överenskommelse om uttagande av obetald semesterledighet var bindande för arbetstagaren AD 1990: 84, 2002: 14.Semesterledighet för arbetstagare som regelbundet arbetar lördag eller söndagRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1439. 9 §9 §En arbetstagare, som regelbundet arbetar lördag eller söndag eller båda dessa dagar, har vid semesterledighet som omfattar minst fem dagar rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut, dels under semesterledigheten, dels antingen omedelbart före eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterledigheten minst nitton dagar har arbetstagaren rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut såväl omedelbart före som omedelbart efter ledigheten, om inte särskilda skäl talar emot detta. Har i fall som avses i första stycket arbetstagaren ledighet av motsvarande omfattning en veckodag, som inte är lördag eller söndag, och som infaller under semesterledigheten, räknas den veckodagen som semesterdag.Om semesterledigheten är kortare än fem dagar och arbetstagaren är ledig en lördag eller söndag, som annars skulle ha utgjort arbetsdag, räknas sådan dag som semesterdag. Arbetsfri dag ska då inte anses som semesterdag. Lag (2009:1439). Tillämpning av 2 st. vid skiftesarbete AD 1980: 174.Semesterledighetens förläggning Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1439. 10 §10 §Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör det, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som rör förläggningen av semesterledighet. I fråga om en arbetstagare för vilken ett sådant avtal inte har träffats gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.Det som föreskrivs om arbetsgivares förhandlingsskyldighet i 11 och 13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 §. Om arbetstagaren inte företräds av en förhandlingsberättigad organisation eller om en sådan organisation inte önskar förhandla, ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren om ledighetens förläggning.När det gäller förläggningen av annan semesterledighet än sådan som avses i 12 §, ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren, om förhandling med arbetstagarens organisation inte har ägt rum. Lag (2009:1439). 11 §11 §Om det inte går att komma överens om hur semesterledighet ska förläggas, bestämmer arbetsgivaren om förläggningen, om inte något annat har avtalats.Har beslut om förläggning av semesterledigheten träffats på något annat sätt än genom överenskommelse med en arbetstagare eller dennes företrädare, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen ska lämnas senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl, får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början. Lag (2009:1439). Fråga om brott mot kollektivavtal AD 1994: 27.12 §12 §Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti. Även utan stöd av avtal får en sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det. Lag (2009:1439). AD 1998: 128 – Fråga om arbetsgivare haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister (s.k. pjäsanställda) under speluppehåll; även fråga om dessa diskriminerats AD 2008: 97.12 a §12 a §Semesterledighet ska förläggas så, att arbetstagare med lägre sysselsättningsgrad än heltid eller med oregelbunden arbetstid får lika lång ledighet som en arbetstagare som arbetar heltid eller en arbetstagare med regelbunden arbetstid. Lag (2009:1439). Fråga om ledighet för s.k. kransdagar var förenad med rätt till ersättning AD 2016: 2.12 b §12 b §Av semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska dagar med semesterlön läggas ut först, om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439). Semesterledighet vid permittering eller korttidsarbeteRubriken har denna lydelse enl. Lag 2013:950. 13 §13 §Beslutar en arbetsgivare om permittering som arbetstagaren inte hade anledning att räkna med när besked lämnades enligt 8 §, har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om ledigheten sammanfaller med permitteringsperioden. Har en arbetstagare lämnat besked enligt 8 § innan han eller hon fått information om hur arbetstiden ska läggas ut vid korttidsarbete, har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om semesterledigheten sammanfaller med tid då arbetstagaren ska vara helt frånvarande på grund av korttidsarbete. Första och andra styckena gäller dock endast om arbetstagaren underrättar arbetsgivaren senast två veckor före semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare kännedom om permitteringen eller hur arbetstiden ska läggas ut vid korttidsarbete, får arbetstagaren avstå från semesterledigheten om han eller hon utan dröjsmål underrättar arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades. Lag (2013:950). Semesterledighet i samband med uppsägning och sjukdom m.m.Rubriken införd g. Lag 2009:1439. 14 §14 §Semesterledighet får inte utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid. Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror uppsägningen på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, ska semesterledighetens förläggning i samma mån upphävas, om arbetstagaren begär det.Första och andra styckena gäller inte om uppsägningstiden överstiger sex månader. Lag (2009:1439). När tvist råder om uppsägnings giltighet gäller 1 st. inte bara själva uppsägningstiden utan också den tid varmed anställningen kan förlängas som följd av tvisten (sammanlagt dock högst 6 mån.) AD 1985: 55 – All tid som förflyter från det att uppsägningsbesked lämnas till dess att anställningen enl. beskedet skall upphöra utgör uppsägningstid även om den är längre än den arbetstagaren har rätt till AD 1992: 69 – Fråga om arbetsgivare haft rätt att förlägga semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad AD 2012: 65.15 §15 § Om det under semesterledigheten infaller en eller flera dagar då arbetstagaren inte hade kunnat arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada, eller en eller flera dagar som är semesterlönegrundande enligt 17 a och 17 b §§ ska, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, sådana dagar inte räknas som semesterdagar. I sådant fall ska de semesterdagar som återstår förläggas i ett sammanhang, om arbetstagaren inte medger annat. Lag (2011:129). Denna § tillämplig på dagar under vilka arbetstagare haft tillfällig föräldrapenning AD 2010: 35 – Av Dopingnämnden avstängd person anställd som ishockeyspelare ansågs ej ha rätt till lön och semesterersättning under avstängningstiden AD 2016: 37.Ang. årlig betald semester som sammanfaller med sjukledighet, se C-277/08 Vicente Pereda, C-78/11 ANGED.Beräkning av semesterlön16 §16 § Semesterlön för en arbetstagare som har lön bestämd per vecka eller månad beräknas enligt 16 a §, om inte annat framgår av andra stycket eller arbetsgivaren väljer att beräkna semesterlönen enligt 16 b §.Semesterlön beräknas enligt 16 b § för en arbetstagare som harlön som inte är bestämd per vecka eller månad,lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del om den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, elleren sysselsättningsgrad som har varierat under intjänandeåret, eller som harändrat sysselsättningsgrad mellan intjänandeåret och semestertillfället, ellervarit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande enligt 17–17 b §§, dock inte om frånvaron pågått i samma omfattning under hela intjänandeåret och pågår i den omfattningen vid semestertillfället.Särskilda bestämmelser om vissa förmåner vid beräkning av semesterlön finns i 24 och 25 §§. Lag (2009:1439). AD 1979: 57 anm. vid 1 § – Ang. beräkning av semesterlöneunderlag vid sparad semester AD 1980: 155 – Beräkning av semesterlön för arbetstagare som pga. arbetsskada varit frånvarande ett helt intjänandeår AD 1991: 50 – Fråga om utbetalat engångsbelopp var att anse som lön och därmed semesterlönegrundande AD 2010: 73.Semesterlön enligt sammalöneregelnRubriken införd g. Lag 2009:1439. 16 a §16 a § Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.Semestertillägget för varje betald semesterdag är för veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av semestertillägget.Har arbetstagaren även rörliga lönedelar är semesterlönen för dessa lönedelar tolv procent av arbetstagarens sammanlagda förfallna rörliga lön under semesteråret. Lag (2009:1439). Semesterlön enligt procentregelnRubriken införd g. Lag 2009:1439. 16 b §16 b § Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret.I lönesumman ska inte följande inräknas:semesterlön,ersättning för dag då arbetstagaren helt eller delvis har haft semesterlönegrundande frånvaro enligt 17–17 b §§, ellerpermitteringslön som lämnas i anledning av driftsuppehåll med samtidig semester när rätt till semesterlön inte föreligger för samma tid.För varje sådan frånvarodag som anges i andra stycket 2 ökas i stället lönesumman med ett belopp motsvarande den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om arbete i stället utförts i normal omfattning för arbetsgivarens räkning. Med normal omfattning avses arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Går beloppet inte att fastställa ska det uppskattas till den inkomst som kan antas skulle ha betalats om arbetstagaren under frånvarotiden hade arbetat för arbetsgivarens räkning. Lag (2009:1439). Semesterlönegrundande frånvaroRubriken införd g. Lag 2009:1439. 17 §17 § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. I sådan frånvaroperiod inräknas även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.Frånvaron upphör att vara semesterlönegrundande då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd. Lag (2009:1439). Lagen 2009:1439, med ikraftträdande 1 april 2010, innehåller även:2. De nya bestämmelserna i 17 § tillämpas första gången på frånvaroperioder som påbörjas efter ikraftträdandet. När det gäller den som vid lagens ikraftträdande på deltid är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada, ska de nya bestämmelserna tillämpas redan från ikraftträdandet. Lag 2011:129. Lagen 2006:1529, med ikraftträdande 1 jan. 2007, innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.Visst krav i kollektivavtal på sjukintyg stred ej mot denna lag AD 1982: 162 – Tillämpning av 1 st. (tidigare 1 st. p.1) vid halvtidssjukskrivning AD 1983: 149; vid genomgående av kurs för rehabilitering pga. arbetsskada 1986: 133 och 1988: 84 – 2 st. ej tillämpligt på den som halva dagen är frånvarande pga. sjukdom AD 1982: 72.Rätten till årlig betald semester får inte underställas villkor om att faktiskt arbete utförts C-282/10 Dominguez.17 a §17 a §Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) i fråga omledighet enligt 8 § första stycket nämnda lag, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar,tid för vilken graviditetspenning utges enligt 10 kap. socialförsäkringsbalken, ellertid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar.I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. Lag (2010:1223). 17 b §17 b § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gällerledighet med anledning av risk för överförande av smitta,a) om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken, ochb) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar,ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar,ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag,ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, ellerledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare. I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. Lag (2010:869), ändrad g. Lag (2010:1224). Äldre rätt: AD 1980: 32 – Ej rätt till semesterlön under lovlig lockout; strejk däremot utan betydelse för arbetstagares semesterrätt under konflikten AD 1981: 26 – Utbildningskravet ej uppfyllt betr. viss studiecirkel AD 1983: 128; jfr 1983: 32 – Ang. genomgående av teknisk gymnasieutbildning för omskolning AD 1987: 20.Rätt att spara semesterledighetRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1439. 18 §18 § En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får spara en eller flera sådana överskjutande dagar till ett senare semesterår.En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades, om inte annat följer av 20 § andra stycket.Semesterdagar får inte sparas under ett semesterår då arbetstagaren får ut semesterdagar, som har sparats från tidigare år. Lag (2009:1439). Art. 7.2 i direktiv 93/104/EG utgör hinder för att årlig betald minimisemester byts ut mot en kontant ersättning för det fall den överförs till ett senare år C-124/05 Federatie Nederlandse Vakbeweging. Kumulering av rätten till årlig betald semester vid arbetsoförmåga får begränsas C-214/10 KHS.19 §19 §Vill en arbetstagare spara semesterdagar eller ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten i övrigt, ska arbetsgivaren underrättas i samband med att förläggningen av årets semesterledighet bestäms. Underrättelse behöver dock inte lämnas förrän arbetsgivaren har meddelat hur många semesterdagar med lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till. En arbetstagare som vill ta ut sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, ska meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg.Första stycket gäller endast om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439). Förläggning av sparade semesterdagarRubriken införd g. Lag 2009:1439. 20 §20 §Sparade semesterdagar ska förläggas till det semesterår som arbetstagaren väljer. Detta gäller dock inte om något annat har avtalats eller om det finns särskilda skäl mot att semesterdagarna förläggs till det året. Om arbetstagaren har avsett att sparade semesterdagar ska förläggas till det femte året efter det semesterår då de sparades och om sådan förläggning skulle medföra betydande olägenhet, får överenskommelse träffas om att semesterdagarna ska läggas ut under det sjätte året. Lag (2009:1439). 21 §21 §Önskar en arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar, ska dessa och hela semesterledigheten för semesteråret läggas ut i en följd, om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439). Semesterlön för sparade semesterdagarRubriken införd g. Lag 2009:1439. 22 §22 §Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt 16–16 b §§. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret. Lag (2009:1439). 23 §23 § Upphävd g. Lag (2009:1439). Särskilda bestämmelser om semesterlön24 §24 §Vid beräkning av semesterlön ska hänsyn inte tas till förmån av fri bostad eller till en löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader. Lag (2009:1439). 25 §25 §En arbetstagare, som får fri kost i arbetsgivarens hushåll, har rätt till skälig kostersättning för de semesterdagar då förmånen inte har utnyttjats till någon del. Lag (2009:1439). Utbetalning av semesterlönRubriken införd g. Lag 2009:1439. 26 §26 §Arbetsgivaren ska betala ut semesterlön till arbetstagaren i samband med semesterledigheten. Semesterlön för rörliga lönedelar som avses i 16 a § tredje stycket ska betalas senast en månad efter semesterårets utgång. Lag (2009:1439). Fråga om semesterlön varit inräknad i arbetslönen enl. anställningsavtalet på ett sådant sätt som strider mot denna lag AD 2001: 66 – Utbetalning av semesterlön löpande i samband med månadslönen stred mot denna lag AD 2010: 89 – Fråga om semesterlön skulle anses ingå i provisionslön AD 2016: 73 – Fråga om vd:s bonusbelopp inkluderat semesterlön AD 2017: 29.Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas utRubriken införd g. Lag 2009:1439. 26 a §26 a § Semesterdagar med semesterlön som inte har sparats enligt 18 § och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret ersätts med semesterlön. Sådan semesterlön bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i 16–16 b §§, och ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesterlön betalas dock ut endast för det antal dagar som tillsammans med det antal dagar som intjänats under intjänandeåret överstiger tjugofem. Lag (2009:1439). 27 §27 § Upphävd g. Lag (2009:1439). Semesterersättning28 §28 §Om anställningen upphör innan arbetstagaren har fått den semesterlön som tjänats in, ska arbetstagaren i stället få semesterersättning. Detta gäller inte om annat följer av 30 b eller 31 §. Motsvarande ska gälla om arbetstagarens anställningsvillkor ändras så att semesterledighet med semesterlön ska förläggas redan under intjänandeåret. I sådant fall ska bestämmelserna om semesterersättning tillämpas som om anställningen hade upphört vid den tidpunkt från vilken de nya anställningsvillkoren ska gälla.Särskilda bestämmelser om semesterersättning finns i 5 § förarbetstagare som anställs för arbete som avses pågå i högst tre månader, ocharbetstagare i gymnasial lärlingsanställning. Lag (2014:424). AD 1989: 68 (avtal om inbakad semesterlön ogiltigt) – Fråga om semesterlön (semesterersättning) vid anställning på advokatbyrå mot provisionslön AD 1991: 90 – Avtal om att arbetsgivare skulle i samband med anställnings upphörande utge lön till och med den sista anställningsdagen samt ett vederlag om 150 000 kr ansågs ej innebära, att den anställde avstått från semesterersättning, trots att det i avtalet angavs att han inte hade ytterligare ekonomiska eller andra krav mot arbetsgivaren AD 1993: 9 – Ang. krav på obetald semesterersättning m.m. AD 2012: 88.Kontant ersättning för semester som uteblivit pga. sjukdom C-337/10 Neidel. Ang. anställning som avslutas pga. dödsfall, se C-118/13 Bollacke.29 §29 §Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön. För sparade semesterdagar ska semesterersättning beräknas som om de tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde. Lag (2009:1439). 29 a §29 a §Har en arbetstagare mottagit semesterlön i förskott, minskas semesterersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock inte, om den semesterlön som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före anställningens upphörande eller om anställningen har upphört på grund avarbetstagarens sjukdom,förhållanden som avses i 4 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, elleruppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, utom när uppsägning sker i samband med en konkurs. Lag (2009:1439). Äldre rätt: AD 1991: 78 (arbetstagare bunden av återbetalningsskyldighet enl. kollektivavtal).Utbetalning av semesterersättningRubriken införd g. Lag 2009:1439. 30 §30 §Semesterersättning ska betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande.Om det inte går att beräkna semesterersättning inom en månad efter anställningens upphörande, ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret mot att beräkna ersättningen upphörde. Lag (2009:1439). Okontrollerade arbetstagareRubriken införd g. Lag 2009:1439. 30 a §30 a § Om en arbetstagare utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, får avtal träffas om avvikelse från bestämmelserna om förläggning av semesterledighet i 9–15 §§. Sådan avvikelse får inte innebära en inskränkning i arbetstagarens rätt att ta ut tjugofem semesterdagar, eller det mindre antal semesterdagar som arbetstagaren har rätt till varje semesterår. Lag (2009:1439). Okontrollerad arbetstagare enl. 1 st. i tidigare 27 §? AD 1989: 135.Ny anställning i anslutning till en tidigare anställningRubriken införd g. Lag 2009:1439. 30 b §30 b §Om det innan en anställning har upphört står klart att en ny anställning mellan parterna kommer att påbörjas i nära anslutning till den tidigare, ska anställningarna i semesterhänseende räknas som en enda anställning.Första stycket tillämpas endast omden intjänade semesterledigheten inte redan har lagts ut,semesterersättning inte redan har betalats ut, ocharbetstagaren har förklarat att intjänade semesterförmåner ska överföras till den nya anställningen. Lag (2009:1439). Övergång till ny arbetsgivareRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1439. 31 §31 § En arbetstagares rätt enligt denna lag påverkas inte av att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet, övergår till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Arbetstagarens rätt påverkas inte heller av att ett företag eller en del av ett företag övergår till en ny arbetsgivare i samband med konkurs.Övergår en arbetstagare till en ny arbetsgivare inom samma koncern, ska arbetstagaren i semesterhänseende ha samma rätt i den nya anställningen som i den tidigare. Detta förutsätter dock, att arbetstagaren inte får semesterersättning av den tidigare arbetsgivaren och att arbetstagaren senast en månad efter anställningens upphörande förklarar för både den tidigare och den nye arbetsgivaren, att han eller hon vill överföra intjänade semesterförmåner till den nya anställningen. I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad att av den tidigare arbetsgivaren få ett belopp motsvarande den semesterersättning som den tidigare arbetsgivaren annars skulle ha betalat till arbetstagaren. Lag (2009:1439). Ang. 2 st.: AD 2009: 80.Skadestånd32 §32 § Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den semesterlön eller semesterersättning vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada.Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.Allmänt skadestånd utdömt när arbetsgivare återkallat beslut om förläggning av arbetstagares semester AD 1983: 123.Preskription33 §33 §En arbetstagare som vill begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller. Försummar arbetstagaren det, är rätten till talan förlorad. Lag (2009:1439). AD 1997: 143 – Invändning om preskription skall prövas som en del av saken AD 1999: 110.Rättegång34 §34 §Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1977:480 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1978, då lagen (1963:114) om semester upphör att gälla. Semesterledighet enligt den nya lagen utgår dock först under semesteråret d. 1 april 1978–d. 31 mars 1979, om ej annat överenskommes.2. Äldre lag äger fortsatt giltigheta) i fråga om semesterförmån, som har tjänats in före ikraftträdandet och som utgår under tiden d. 1 jan.–d. 31 mars 1978,b) i fråga om beräkning av semesterlön och semesterersättning som har tjänats in under år 1977 och skall utgå under semesteråret d. 1 april 1978—d. 31 mars 1979.3. Under semesteråret d. 1 april 1978–d. 31 mars 1979 utgår, förutom semesterlön eller semesterersättning enligt 2 b, semesterlön eller semesterersättning som har tjänats in under tiden d. 1 jan.–d. 31 mars 1978. För samma semesterår skall vid tillämpningen av 7 § tiden d. 1 jan. 1977–d. 31 mars 1978 betraktas som intjänanadeår.4. Kollektivavtal, som har ingåtts före d. 1 jan. 1978 och innefattar sämre förmåner för arbetstagare än som följer av den nya lagen, är i sådan del utan verkan. Har avtalet tillkommit för att utgöra avvikelse från viss regel i den nya lagen, beträffande vilken denna medger att avvikelse överenskommes, och har avtalet träffats i den ordning lagen anger, gäller dock avtalet i den delen.Vad som sagts i första stycket inverkar ej på giltigheten av avtalsföreskrifter i hänseenden som anges under 2.5. Bestämmelserna under 4 gäller i tillämpliga delar även i fråga om avtal som ej är kollektivavtal. 1992:1329 Denna lag träder i kraft d. 1 april 1993. Såvitt avser semesterledighet tillämpas den nya lagen dock först under semesteråret d. 1 april 1994–d. 31 mars 1995. 1994:637 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1994. 1994:1688 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995. Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet. 1994:2079 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1995. 1998:565 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. 1999:1399 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). 2002:625 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 2006:1529 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. 2007:392 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007. 2009:1052 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010. 2009:1439 1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2010.2. De nya bestämmelserna i 17 § tillämpas första gången på frånvaroperioder som påbörjas efter ikraftträdandet. När det gäller den som vid lagens ikraftträdande på deltid är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada, ska de nya bestämmelserna tillämpas redan från ikraftträdandet. Lag (2011:129). 2010:869 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012. 2010:1223 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2010:1224 (Utkom d. 30 nov. 2010.) 2011:129 Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011. 2012:333 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012. 2013:950 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014. 2014:424 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.