Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

4.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/50


RÅDETS BESLUT

av den 7 juli 2009

om förekomsten av ett alltför stort underskott i Lettland

(2009/591/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104.6,

med beaktande av kommissionens rekommendation,

med beaktande av de synpunkter som har framförts av Lettland, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 104 i fördraget ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning.

(3)

Beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott följer det förfarande vid alltför stora underskott som anges i artikel 104 i fördraget och förtydligas i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1), som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten. Protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, som är fogat till fördraget, innehåller ytterligare bestämmelser om genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott. I rådets förordning (EG) nr 3605/93 (2) anges närmare regler och definitioner för tillämpningen av bestämmelserna i detta protokoll.

(4)

Pakten ändrades 2005 för att stärka dess effektivitet och ekonomiska underbyggnad samt för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Syftet var särskilt att hela den ekonomiska och finanspolitiska bakgrunden ska beaktas under alla steg av förfarandet vid alltför stora underskott. Därigenom blir pakten ett ramverk till stöd för politiska åtgärder för att snabbt återgå till sunda offentliga finanser, samtidigt som den ekonomiska situationen beaktas.

(5)

Enligt artikel 104.5 i fördraget ska kommissionen avge ett yttrande till rådet, om den anser att det föreligger eller kan uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat. Efter att ha tagit hänsyn till sin rapport enligt artikel 104.3 i fördraget och med beaktande av Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande enligt artikel 104.4 i fördraget, drog kommissionen slutsatsen att det föreligger ett alltför stort underskott i Lettland. Kommissionen lämnade därför ett motsvarande yttrande om Lettland till rådet den 2 juli 2009 (3).

(6)

I artikel 104.6 i fördraget fastställs att rådet ska beakta eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, innan det efter en allsidig bedömning avgör om ett alltför stort underskott föreligger. När det gäller Lettland leder denna allsidiga bedömning till den slutsats som anges i detta beslut.

(7)

I anmälan från april 2009 enligt förfarandet vid alltför stora underskott angavs det offentliga underskottet i Lettland till 4 % av BNP år 2008 och överskred därmed referensvärdet på 3 % av BNP. Underskottets överskridande av referensvärdet på 3 % av BNP var också betydande. Å andra sidan kunde överskridandet av referensvärdet betecknas som undantagsvis, i fördragets och stabilitets- och tillväxtpaktens mening. Bland annat har det orsakats av en allvarlig konjunkturnedgång i den mening som avses i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten. I kommissionens vårprognos 2009 beräknas den reala BNP-tillväxten i Lettland bli kraftigt negativ år 2009, då produktionen väntas minska med 13,1 %, efter en minskning med 4,6 % år 2008. Senare uppgifter pekar på en ännu större nedgång år 2009 på i storleksordningen 18 %.

Programmets mål för det offentliga underskottet fastställdes i december inom ramen för gemenskapens betalningsbalansstöd och var 5,3 % av BNP år 2009, 4,9 % år 2010 och knappt 3 % år 2011. Dessa mål har nu blivit orealistiska. Emellertid kan överskridandet av referensvärdet inte betraktas som övergående. Finanspolitiska åtgärder för 2009 enligt den i december 2008 ändrade budgeten beaktades i kommissionens interimsprognos, där underskottet väntades öka från 4 % av BNP år 2008 till 11,1 % år 2009, för att vid oförändrad politik försämras ytterligare till 13,6 % år 2010. Det offentliga underskottet kan uppgå till cirka 10 % av BNP år 2009, 8,5 % år 2010 och 6 % år 2011 (4), om man beaktar det nya konsolideringspaket som de lettiska myndigheterna antog i juni 2009 och även utgår från att de åtgärder som myndigheterna aviserar för 2010 genomförs i sin helhet. Även om överskridandet av referensvärdet framstår som undantagsvis, låg alltså underskottet inte nära referensvärdet och överskridandet kan inte betraktas som övergående. Därmed uppfylls inte fördragets underskottskriterium.

(8)

Den offentliga bruttoskulden motsvarade 19,5 % av BNP 2008 och underskrider därmed referensvärdet på 60 % av BNP. Emellertid beräknas trenden vara snabbt stigande (enligt kommissionens vårprognos 2009 ökar skuldkvoten till 34,1 % av BNP år 2009 och till 50,1 % år 2010, förutsatt att det internationella finansiella stöd fullt utnyttjas som ges till Lettland till och med 2011). Bruttoskuldkvoten kan år 2012 överskrida referensvärdet på 60 % av BNP, även med tillräckliga korrigerande åtgärder. Då beaktas de nya konsolideringsåtgärder som antogs i juni 2009 och ytterligare konsolideringsplaner som aviserats av myndigheterna för perioden 2010–12, men utfallet beror också på om och i vilken utsträckning regeringen behöver öka skuldsättningen för att stabilisera finanssektorn.

(9)

Det genom avsättningar fullt finansierade pensionssystem som den lettiska regeringen infört genom sin pensionsreform har finanspolitiska effekter, som kommer att beaktas i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Även om genomförandet av dessa reformer tillfälligt försämrar de offentliga finanserna, förbättras bevisligen de senares hållbarhet på lång sikt. Enligt kommissionens beräkningar uppgår den lettiska reformens totalkostnader till 1,6 % av BNP år 2008 men till – 0,4 % år 2009 och 2010, där sänkningen beror på en tillfällig minskning av avsättningarna från 8 % till 2 % år 2009. De avsättningar som överförts till den fullt finansierade andra pelaren planeras höjas till 4 % år 2011 och till 6 % år 2012, vilket beräknas öka reformens totalkostnad för 2011–2012 till 0,8 % respektive 1,2 % av BNP. Enligt stabilitets- och tillväxtpakten kan sådana reformer bara beaktas i form av en linjär gradvis minskning under en övergångsperiod och bara om underskottet ligger nära referensvärdet. Pensionsreformens kostnad kan dock inte beaktas, eftersom underskottet för 2008 inte ligger nära referensvärdet och inte heller gör det för 2009 och 2010 enligt kommissionens underskottsprognos.

(10)

Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 får ”faktorer av betydelse” bara beaktas vid stegen fram till rådets beslut att det föreligger ett alltför stort underskott i enlighet med artikel 104.6 i fördraget, om underskottet uppfyller de båda villkoren att ligga nära referensvärdet och att överskrida det tillfälligt. I Lettlands fall uppfylls inte dessa båda villkor. Därför beaktas inga faktorer av betydelse i samband med de steg som föregår detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Efter en allsidig bedömning fastslås härmed att det föreligger ett alltför stort underskott i Lettland.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Lettland.

Utfärdat i Bryssel den 7 juli 2009.

På rådets vägnar

C. BILDT

Ordförande


(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.

(2)  EGT L 332, 31.12.1993, s. 7.

(3)  Alla handlingar om det alltför stora underskottet i Lettland finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/economy_finance/netstartsearch/pdfsearch/pdf.cfm?mode=_m2

(4)  I dessa beräkningar beaktas effekterna av den tillfälliga omläggningen av de sociala avgifterna från den andra pelarens pensionssystem.