Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

20.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 15/14


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 25/2009

av den 19 december 2008

om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning)

(ECB/2008/32)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (2), särskilt artikel 6.4,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (3),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (4), och

av följande skäl:

(1)

Vid flera tillfällen har omfattande ändringar gjorts av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) (5). Eftersom ytterligare ändringar nu måste göras i denna förordning bör den omarbetas så att den blir mer tydlig och översiktlig.

(2)

För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten (MFI). Huvudsyftet med en sådan balansräkning är att Europeiska centralbanken (ECB) ska få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna, vilka ses som ett enda ekonomiskt område. Statistiken omfattar de sammanlagda finansiella tillgångarna och skulderna, i form av stockar och transaktioner, och bygger på en heltäckande och homogen monetär sektor och uppgiftslämnande population. Denna statistik produceras regelbundet. Statistiska uppgifter som är tillräckligt detaljerade behövs också för att man även fortsättningsvis ska kunna garantera analytiskt relevanta penningmängdsaggregat och motposter för detta område.

(3)

ECB ska, i enlighet med fördraget och på de villkor som anges i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS uppgifter såsom dessa anges i ECBS-stadgan, och i vissa fall enligt vad som framgår av sådana bestämmelser som antagits av rådet med stöd av artikel 107.6 i fördraget.

(4)

Artikel 5.1 i ECBS-stadgan föreskriver att ECB, för att utföra ECBS uppgifter, med stöd av de nationella centralbankerna, ska samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. I artikel 5.2 i ECBS-stadgan föreskrivs att de nationella centralbankerna, så långt som möjligt, ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(5)

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, och ECB ges en rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 får ECB utfärda förordningar som specificerar villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter ska få utövas.

(6)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att medlemsstaterna själva ska organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs.

(7)

Under förutsättning att ECB:s statistikkrav inte äventyras kan det vara lämpligt att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska uppgiftslämnande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande datainsamling som de nationella centralbankerna, även för andra statistiksyften, organiserar inom sitt eget ansvarsområde i enlighet med gemenskapsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta kan också minska rapporteringsbördan. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål. I vissa fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla sina statistikkrav.

(8)

De mest detaljerade statistiska uppgifterna krävs för motparter som ingår i innehavarsektorn. Detaljerade uppgifter krävs för a) uppgifter om inlåning, uppdelade efter undersektor och löptid samt ytterligare efter valuta för att möjliggöra en närmare analys av utvecklingen för de utländska valutakomponenterna som ingår i M3 samt för att underlätta granskningen rörande i vilken utsträckning utländska valutor kan utgöra substitut för eurodenominerade komponenter i M3; b) utlåning efter undersektor, löptid, ändamål, ändring av räntesats och valuta, eftersom dessa uppgifter är viktiga för analysen av penningpolitiken; c) positioner gentemot andra MFI om dessa behövs för nettning av MFI-saldon inbördes eller för att beräkna kassakravsbasen; d) positioner gentemot övriga utlandet i fråga om inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år samt repor (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten är större än noll); e) positioner gentemot övriga utlandet i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa motposter); f) inlåning från och utlåning till övriga utlandet med under och över ett års ursprunglig löptid för betalningsbalansen och finansräkenskaperna.

(9)

I fall där detta kan minska rapporteringsbördan för kreditinstituten och främja utvecklingen av bättre statistik, uppmuntras de nationella centralbankerna att främja rapporteringssystem värdepapper för värdepapper för insamling av de statistiska uppgifter om MFI:s värdepapper som krävs enligt denna förordning. För att minska rapporteringsbördan för fondförvaltarna får de nationella centralbankerna tillåta penningmarknadsfonder att rapportera i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 958/2007 av den 27 juli 2007 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2007/8) (6).

(10)

Finansiella transaktioner beräknas av ECB som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapporteringsmånad med avräkning för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än transaktioner. De krav som ställs på uppgiftslämnarna omfattar inte växelkursförändringar som ECB beräknar utifrån stockuppgifter valuta för valuta som rapporteras av uppgiftslämnarna, och ej heller de justeringar för omklassificeringar som de nationella centralbankerna själva samlar in med hjälp av olika informationskällor som de redan har tillgång till.

(11)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att anta förordningar eller beslut för att undanta institut från kassakrav (kravet på minimireserver), att närmare ange hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att fastställa skilda kassakravskvoter för specifika kategorier av skulder. Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att från instituten inhämta de uppgifter som behövs för tillämpningen av kraven på minimireserver samt att kontrollera korrektheten och kvaliteten på den information som instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller de krav som ställs. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan är det önskvärt att de statistiska uppgifterna från de månatliga balansräkningarna även används för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) (7).

(12)

Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för fusioner som rör kreditinstitut för att klargöra institutens skyldigheter i fråga om kassakrav.

(13)

För att kunna tolka utvecklingen inom området krediter och lån i euroområdet behöver ECB uppgifter om den värdepapperisering som MFI bedriver. Sådan information kompletterar också uppgifter som rapporteras under Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 24/2009 av den 19 december 2008 om tillgångar och skulder hos finansiella företag (FVC) som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2008/30) (8).

(14)

Även om de förordningar som ECB utfärdar inte medför några rättigheter eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater, är ändå artikel 10 i stadgan tillämplig på såväl deltagande som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 5 i fördraget, medför en skyldighet för de icke deltagande medlemsstaterna att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de ska bli deltagande medlemsstater.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

monetära finansinstitut (MFI): inhemska kreditinstitut enligt gemenskapsrättens definition samt andra inhemska finansinstitut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning från andra enheter än MFI och för att för egen räkning (åtminstone i ekonomisk bemärkelse) bevilja krediter och/eller placera i värdepapper, MFI-sektorn omfattar (9) a) centralbanker, b) kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG (ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten (10) ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning eller ett institut för elektroniska pengar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet (11); c) andra MFI, dvs. andra inhemska finansinstitut som uppfyller kriterierna för ett MFI, oavsett vilken verksamhet de bedriver. Avgörande för klassificeringen är i vilken utsträckning instrument emitterade av sådana andra MFI kan räknas som substitut till sådan inlåning som kreditinstitut tar emot, detta förutsatt att instituten i övrigt uppfyller kriterierna för MFI. Bland företagen för kollektiva investeringar uppfyller penningmarknadsfonderna likviditetskravet av och räknas därför till MFI-sektorn (se principerna för identifiering av MFI i bilaga I, del 1).

deltagande medlemsstat: en deltagande medlemsstat enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

icke-deltagande medlemsstat: en medlemsstat som inte har infört euron,

uppgiftslämnare: en uppgiftslämnare enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

hemvist: hemvist enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

finansiellt företag (FVC): ett finansiellt företag enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/30),

värdepapperisering: en transaktion som är antingen a) en traditionell värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG, och/eller b) en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/30) som innefattar avyttring av de lån som värdepapperiseras till ett finansiellt företag (FVC),

institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar: ett institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 1.3 i direktiv 2000/46/EG,

nedskrivning: en direkt minskning i balansräkningen av ett låns bokförda värde p.g.a. att dess värde minskat,

ansvarigt institut: det MFI som administrerar lånen som ligger till grund för värdepapperiseringen och ansvarar för att ränta och amorteringar inkommer från gäldenärerna och sedan vidarebefordrar dessa belopp till dem som investerat i de värdepapperiserade produkterna,

avyttring av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från uppgiftslämnaren till ett icke-MFI, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande,

förvärv av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från ett icke-MFI till uppgiftslämnaren, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande.

Artikel 2

Faktisk uppgiftslämnande population

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av MFI med hemvist i de deltagande medlemsstaternas territorium (i linje med bilaga II, del 1).

2.   Om inget undantag beviljats enligt artikel 8 ska MFI i den faktiska uppgiftslämnande populationen ha full rapporteringsskyldighet.

3.   Enheter som uppfyller definitionen av MFI ska omfattas av denna förordning även om de inte omfattas av direktiv 2006/48/EG.

4.   För insamlingen av information om hemvist på innehavarna av andelar i penningmarknadsfonder enligt vad som framgår av bilaga I, del 2, punkt 5.5 ska, om det inte föreligger några undantag, den faktiska uppgiftslämnande populationen även omfatta andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 2533/98.

Artikel 3

Listan över MFI för statistiska ändamål

1.   ECB:s direktion ska upprätta och underhålla en förteckning över MFI för statistiska ändamål som beaktar de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att förteckningen ska användas i samband med ECB:s kassakravssystem. Denna MFI-förteckning för statistiska ändamål innehåller en uppgift om huruvida instituten omfattas av ECB:s kassakrav eller inte. MFI-förteckningen ska alltid vara aktuell, riktig, så homogen som möjligt samt vara tillräckligt stabil för statistiska ändamål.

2.   De nationella centralbankerna och ECB ska se till att förteckningen över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt görs tillgänglig för uppgiftslämnarna, bland annat på elektronisk väg, över Internet eller – på begäran av uppgiftslämnarna – på papper.

3.   Förteckningen över MFI för statistiska ändamål ska enbart fungera som informationskälla. Om den senast tillgängliga versionen av förteckningen är felaktig, ska ECB dock inte besluta om sanktioner mot de enheter som inte fullgjort sin rapporteringsskyldighet på ett korrekt sätt, förutsatt att underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.

Artikel 4

Skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera månadsvisa stocksiffror om sin balansräkning per månadens slut, tillsammans med månadsvisa aggregerade justeringar för omvärderingar, till den nationella centralbanken i den medlemsstat där ett MFI har sitt hemvist. Uppgifter om de aggregerade justeringarna för omvärderingar avseende av- och nedskrivningar på lån som beviljats av uppgiftslämnarna samt även prisförändringar på värdepapper ska rapporteras. Ytterligare uppgifter om vissa balansräkningsposter och annan information ska rapporteras kvartalsvis eller årsvis. De statistiska uppgifter som efterfrågas framgår av bilaga I.

2.   De nationella centralbankerna kan samla in nödvändiga statistiska uppgifter om värdepapper som emitterats och innehas av MFI värdepapper för värdepapper i den utsträckning som de uppgifter som avses i punkt 1 kan härledas i enlighet med de statistiska minimistandarder som framgår av bilaga IV.

3.   MFI ska, i enlighet med de minimikrav som framgår av tabell 1A i del 5 i bilaga I, rapportera månatliga justeringar för omvärderingar avseende den hela uppsättningen uppgifter som ECB behöver. De nationella centralbankerna får samla in ytterligare uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell 1A som inte ingår i minimikravet.

4.   ECB kan också behöva förklaringar till justeringar i kategorin ”omklassificeringar och andra justeringar” som insamlats av de nationella centralbankerna.

Artikel 5

Ytterligare skyldigheter i fråga om statistikrapportering avseende värdepapperisering av lån och överföringar av lån

I enlighet med del 6 i bilaga I ska MFI rapportera

1.

nettoflödet av värdepapperisering och överföring av lån som skett under rapporteringsperioden,

2.

utestående belopp vid kvartalsslut avseende alla lån för vilka MFI är ansvarigt institut i en värdepapperisering,

3.

utestående belopp vid periodens utgång avseende lån som avvecklats genom en värdepapperisering som inte längre ingår i balansräkningen, om man använder Internationell redovisningsstandard 39 (IAS 39) eller liknande nationella redovisningsregler.

Artikel 6

Tidsramar

1.   Med beaktande av tidsramarna för ECB:s kassakravssystem ska de nationella centralbankerna själva bestämma när de behöver få in uppgifter från uppgiftslämnarna för att i sin tur klara av nedanstående tidsfrister, och detta ska meddelas uppgiftslämnarna.

2.   De nationella centralbankerna ska överföra månadsstatistik till ECB senast vid slutet av den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad vilken uppgifterna avser.

3.   De nationella centralbankerna ska överföra kvartalsstatistik till ECB senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

4.   De nationella centralbankerna ska översända årsvis statistik till ECB i enlighet med artikel 17.2 i riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) (12).

Artikel 7

Redovisningsregler för statistikrapporteringen

1.   Om inget annat anges i den här förordningen ska de redovisningsregler som MFI tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna av rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (13), liksom i övriga tillämpliga internationella standarder.

2.   Inlåning och utlåning ska redovisas med utestående kapitalbelopp vid slutet av månaden. Nedskrivningar som sker enligt gällande redovisningsregler ska exkluderas från detta belopp. Inlåning och utlåning ska inte nettas mot andra tillgångar eller skulder.

3.   Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i medlemsstaterna, ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.

4.   De nationella centralbankerna får tillåta att lån med reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset, förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas av alla inhemska uppgiftslämnare och är nödvändig för att upprätthålla kontinuiteten i värderingen av utlåning för statistiska ändamål i förhållande till uppgifter som rapporteras för perioder före januari 2005.

Artikel 8

Undantag

1.   Undantag får beviljas för de minsta MFI (MFI som ingår i ”tail”).

a)

De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små MFI förutsatt att deras bidrag till den sammanlagda nationella MFI-balansräkningen inte överstiger 5 procent.

b)

Avseende kreditinstitut ska undantag enligt punkt a minska kreditinstitutets rapporteringsbörda utan att detta påverkar de rapporteringskrav som avser beräkningen av minimireserver enligt bilaga III.

c)

Nationella centralbanker som beviljar små MFI som inte är kreditinstitut undantag enligt punkt a ska fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter om institutens balansomslutning, så att storleken på rapporterande ”tail”-klassificerade institut kan följas upp.

d)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt a får de nationella centralbankerna bevilja undantag för kreditinstitut som inte utnyttjar de regler som framgår av punkterna a och b för att minska deras rapporteringsbörda till den nivå som framgår av del 7 i bilaga I, förutsatt att deras samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen i form av stockar varken överstiger 10 procent av den nationella MFI-balansräkningen eller 1 procent av euroområdets MFI-balansräkning.

e)

De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkterna a och d är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början.

f)

Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna.

2.   Undantag får beviljas för penningmarknadsfonder.

Under nedanstående förutsättningar får de nationella centralbankerna bevilja undantag för penningmarknadsfonder från de rapporteringskrav som framgår av artikel 4.1 förutsatt att penningmarknadsfonderna i stället rapporterar balansräkningsuppgifter i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8):

Penningmarknadsfonder rapporterar sådana uppgifter månadsvis i enlighet med den ”kombinerade metoden” som framgår av bilaga I till förordning (EG) nr 958/2007 (ECB/2007/8) samt i överensstämmelse med de tidsfrister som framgår av artikel 9 i den förordningen.

Penningmarknadsfonder rapporterar stockuppgifter om fondernas andelar per månadsslutet i överensstämmelse med de tidsfrister som framgår av artikel 6.2.

3.   Undantag får beviljas för andelar i penningmarknadsfonder.

a)

Registrerade andelar i penningmarknadsfonder är andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, finns upptagna i ett register med personuppgifter och uppgift om hemvist för innehavarna av fondens andelar. Innehavarandelar i penningmarknadsfonder är andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, inte finns upptagna i något register med uppgifter om innehavarna av andelar i fonderna, eller som finns upptagna i ett register utan uppgift om innehavarnas hemvist.

b)

De nationella centralbankerna får under ett år bevilja undantag från kraven i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I, om registrerade andelar eller innehavarandelar ges ut första gången (enligt definitionen i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I) eller om det finns behov av nya alternativ eller en kombination av alternativ på grund av utvecklingen på marknaden.

c)

När det gäller hemvisten för innehavarna av andelar i penningmarknadsfonder får de nationella centralbankerna bevilja undantag för uppgiftslämnarna om de nödvändiga statistiska uppgifterna samlas in från andra källor enligt avsnitt 5.5 i del 2 i bilaga I. De nationella centralbankerna ska kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov, efter godkännande från ECB, kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början. De nationella centralbankerna får upprätta och underhålla en lista över uppgiftslämnande andra finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut i enlighet med principerna i avsnitt 5.5, del 2 i bilaga I.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får undantag beviljas institut för elektroniska pengar.

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2006/48/EG, artikel 2 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) samt om inte annat följer av punkt b, får de nationella centralbankerna bevilja undantag för enskilda institut för elektroniska pengar. De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkt b är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag. Varje nationell centralbank som beviljar ett sådant undantag ska informera ECB om detta.

b)

De nationella centralbankerna får bevilja undantag för enskilda institut för elektroniska pengar om åtminstone ett av följande villkor uppfylls:

i)

de elektroniska pengarna som de ger ut bara accepteras som betalningsmedel av ett begränsat antal företag som klart kan identifieras genom att

de är belägna i samma fastighet eller inom ett begränsat lokalt område, och/eller

de har en nära ekonomisk eller affärsmässig relation med det utgivande institutet, som t.ex. gemensamma ägare, marknadsförings- och distributionsstrukturer, även om det utgivande institutet och det institut som accepterar betalningsmedlet är separata juridiska personer; eller

ii)

över tre fjärdedelar av deras totala balansomslutning inte har något samband med utgivning eller administrering av elektroniska pengar och de skulder som hör samman med utestående elektroniska pengar inte överstiger 100 miljoner euro.

c)

Om ett institut för elektroniska pengar som beviljas ett undantag inte är undantaget från kassakravet ska det, som ett minimikrav, rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med bilaga III beräkna kassakravsbasen. Institutet får välja att rapportera den begränsade uppsättningen uppgifter om kassakravsbasen månadsvis.

d)

När ett institut för elektroniska pengar beviljas ett undantag kommer ECB för statistiska ändamål att ta upp institutet som ett icke-finansiellt företag i listan över MFI. Institutet kommer också att behandlas som ett icke-finansiellt företag i situationer där det är motpart till ett MFI. När det gäller ECB:s kassakrav kommer institutet dock även fortsättningsvis att behandlas som ett kreditinstitut.

5.   Undantag får beviljas för justeringar för omvärderingar.

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får de nationella centralbankerna medge undantag för penningmarknadsfonder från rapporteringen om justeringar för omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att rapportera om justeringar för omvärderingar.

b)

De nationella centralbankerna får medge undantag avseende tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om prisomvärderingar avseende värdepapper och begära in dessa uppgifter kvartalsvis och enligt samma tidsramar som för stockuppgifter, under förutsättning att följande minimikrav uppfylls:

i)

Uppgiftslämnare som använder olika värderingsmetoder ska lämna relevanta uppgifter till de nationella centralbankerna om värderingspraxis, inbegripet siffror på hur stor procentuell andel deras innehav i dessa instrument utgör.

ii)

Om det görs en betydande prisomvärdering, ska de nationella centralbankerna ha rätt att begära kompletterande upplysningar från uppgiftslämnaren rörande den månad då detta inträffade.

c)

Enligt följande villkor får de nationella centralbankerna bevilja undantag från rapporteringen av prisomvärderingar avseende värdepapper, inklusive fullständig befrielse från rapporteringsskyldigheten, till kreditinstitut som rapporterar månadsvisa stockuppgifter värdepapper för värdepapper:

i)

Den information som rapporteras inkluderar det bokförda värdet för varje enskilt värdepapper i balansräkningen.

ii)

Den information som rapporteras för värdepapper utan offentligt tillgängliga identifikationskoder inkluderar information om intrumentkategori, löptid och emittent som är tillräcklig för att härleda de uppdelningar som definieras som ”minimikrav” i del 5 i bilaga I.

6.   Undantag får beviljas för statistikrapportering som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering.

De nationella centralbankerna får tillåta att MFI, som tillämpar IAS 39 eller liknande nationella redovisningsregler, exkluderar sådana lån som avvecklats genom en värdepapperisering i enlighet med nationell praxis från de stockar som krävs enligt del 2 och del 3 i bilaga I, förutsatt att denna praxis tillämpas av alla inhemska MFI.

7.   Undantag får beviljas avseende vissa kvartalsvisa stockar som avser medlemsstater utanför euroområdet.

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot motparter med hemvist i någon medlemsstat eller positioner gentemot valutan i en medlemsstat som inte har infört euron inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om sådana beslut.

Artikel 9

Minimistandarder och nationella rapporteringsarrangemang

1.   De nödvändiga statistiska uppgifterna ska lämnas i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.

2.   De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella särdrag. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att det är möjligt att kontrollera huruvida minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering har följts.

Artikel 10

Fusioner, uppdelningar och omorganisationer

Om en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka fullgörandet av dess skyldigheter på statistikområdet inträffar ska den berörda uppgiftslämnaren – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen träder i kraft – underrätta den berörda nationella centralbanken om de åtgärder som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.

Artikel 11

Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom ramen för kassakrav

1.   De statistiska uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen ska användas av respektive institut för att beräkna dess kassakravsbas i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Varje kreditinstitut ska särskilt använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt kassakrav under uppfyllandeperioden.

2.   Kassakravsbasen för tre uppfyllandeperioder för de små ”tail”-klassificerade instituten ska beräknas på de kvartalsdata enligt ställningen vid utgången av det kvartal som samlas in av de nationella centralbankerna senast 28 arbetsdagar efter utgången av det kvartal som statistiken avser.

3.   Dessa särskilda bestämmelser om tillämpningen av ECB:s kassakrav som framgår av bilaga III ska ha företräde före sådana bestämmelser som framgår av förordning (EG) nr 1745 (ECB/2003/9).

4.   För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering ska kassakraven bekräftas senast första dagen i uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan dock behov uppstå för kreditinstitut att rapportera om revideringar av kassakravsbasen eller av kassakrav som har bekräftats. Förfarandena för att bekräfta eller godkänna kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas skyldighet att alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter och så snart som möjligt revidera felaktiga statistiska uppgifter som redan har rapporterats.

Artikel 12

Kontroll och obligatorisk insamling

Rätten att kontrollera och samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning ska utövas av de nationella centralbankerna utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. De nationella centralbankerna ska särskilt utöva denna rätt då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.

Artikel 13

Första rapporteringen

1.   Den första rapporteringen enligt den här förordningen ska börja med uppgifterna för juni 2010, inklusive historiska uppgifter som sträcker sig till december 2009 för tabell 5.

2.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor som avser syndikerade lån i tabell 1 i bilaga I del 2 ska börja med uppgifterna för december 2011.

3.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser medlemsstater som har infört euron, i tabell 3 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen då de infört euron.

4.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutor, som avser medlemsstater som inte har infört euron, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för deras anslutning till EU. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för den relevanta medlemsstatens eller medlemsstaternas anslutning till EU, ska rapporteringen börja 12 månader efter det att den nationella centralbanken informerat uppgiftslämnarna om att uppgifter ska rapporteras.

Artikel 14

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) ska upphöra att gälla den 1 juli 2010.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga V.

Artikel 15

Slutbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2010.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 19 december 2008.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 1.

(3)  EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(4)  EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

(5)  EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(6)  EUT L 211, 11.8.2007, s. 8.

(7)  EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.

(8)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(9)  I europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) delas finansinstitut som klassificeras som MFI upp i två undersektorer: centralbanker (S.121) och andra MFI (S.122).

(10)  Inklusive medel som härrör från försäljning av bankers skuldförbindelser till allmänheten.

(11)  EGT L 275, 27.10.2000, s. 39..

(12)  EUT L 341, 27.12.2007, s. 1.

(13)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.


BILAGA I

MONETÄRA FINANSINSTITUT OCH KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING

Inledning

Statistiksystemet för de deltagande medlemsstaterna avseende balansräkningen för MFI-sektorn består av följande två huvudkomponenter:

a)

En förteckning över MFI för statistiska ändamål (se del 1 för identifiering av vissa MFI).

b)

En specifikation av den statistik som dessa MFI ska lämna varje månad, kvartal respektive år (se del 2, 3, 4, 5, 6 och 7).

För att erhålla fullständiga uppgifter om MFI:s balansräkningar är det också nödvändigt att ålägga övriga finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut (övriga finansinstitut) viss rapporteringsskyldighet när dessa deltar i finansiella aktiviteter som berör andelar i penningmarknadsfonder. De nationella centralbankerna samlar in de statistiska uppgifterna från MFI och övriga finansinstitut i enlighet med del 2 och enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade definitioner och klassifikationer som framgår av artikel 1 och bilaga II.

Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB sammanställer även finansiella transaktioner som härleds från stockarna och från andra uppgifter, inklusive justeringarna för omvärderingar som rapporteras av MFI (se del 5).

De statistiska uppgifter som ECB behöver sammanfattas i del 8.

DEL 1

Identifiering av vissa MFI

Avsnitt 1: Identifiering av vissa MFI med utgångspunkt i principen om inlånings utbytbarhet

1.1

Andra finansinstitut än kreditinstitut som emitterar finansiella instrument som är nära substitut för inlåning klassificeras som MFI förutsatt att de uppfyller andra kriterier för MFI. Klassificeringen baseras på huruvida inlåningen är substituerbar (t.ex. huruvida skulder klassificeras som inlåning) vilket avgörs av instrumentens likviditet, definierad som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även instrumentens löptid.

Kriterierna för att instrument ska räknas som substitut till inlåning ska också tillämpas när man beslutar om huruvida skulder ska klassificeras som inlåning, utom i fall då det finns en separat kategori för sådana skulder.

1.2

Vid fastställandet av huruvida ett instrument är ett substitut till inlåning och vid klassificeringen av skulder som inlåning, ska begreppen nedan användas med följande betydelser:

överförbarhet: att de medel som är placerade i ett finansiellt instrument kan omvandlas med hjälp av betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande.

konvertibilitet: möjligheten till, och kostnaden för, att omvandla instrumentet till kontanter eller överförbar inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom omvandlingen kan bedömas som en straffavgift som minskar graden av likviditet.

värdesäkerhet: att ett finansiellt instruments exakta värde i nationell valuta är känt i förväg.

omsättningsbarhet: att värdepapper är föremål för offentlig notering och regelbunden handel på en reglerad marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig mening. Placerarna får emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan lösa in sina andelar till den kursen.

Avsnitt 2: Principer för identifiering av penningmarknadsfonder

2.1

Penningmarknadsfonder definieras som företag för kollektiva investeringar vars andelar i fråga om likviditet utgör nära substitut till inlåning och som huvudsakligen investerar i penningmarknadsinstrument, och/eller andelar i penningmarknadsfonder, och/eller i andra överförbara skuldförbindelser med en återstående löptid upp till ett år, och/eller i insättningar i bank, och/eller som strävar efter en avkastning som ligger nära räntorna på penningmarknadsinstrument. De upplysningar som behövs för att bedöma huruvida det rör sig om en penningmarknadsfond framgår av det offentliga emissionsprospektet liksom av fondregler, stiftelseurkund, antagna stadgar eller andra interna regler, teckningsdokumentation, placeringsavtal, marknadsföringsmaterial eller annan dokumentation av liknande sort.

En penningmarknadsfond ska antingen själv eller via sina lagliga företrädare säkerställa att de krav som ställs på penningmarknadsfonder i fråga om statistikrapportering uppfylls. Om det är nödvändigt av praktiska skäl kan uppgifterna lämnas av någon av de enheter som deltar i finansiella aktiviteter avseende andelar i penningmarknadsfonder, exempelvis registeransvariga.

2.2

Vid fastställandet av huruvida det rör sig om en penningmarknadsfond ska begreppen nedan användas med följande betydelser:

företag för kollektiva investeringar: ett företag vars enda syfte är att företa kollektiva investeringar med kapital från allmänheten och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses direkt eller indirekt med medel ur företagets tillgångar. Sådana företag kan bildas med stöd av lag, antingen på avtalsrättslig grund (värdepappersfonder som förvaltas av förvaltningsbolag) eller enligt trustlagstiftning (s.k. unit trusts) eller på bolagsrättslig grund (värdepappersföretag).

bankinlåning: kontantinsättningar hos kreditinstitut som återbetalas på anfordran eller efter en uppsägningstid upp till tre månader, eller efter en överenskommen löptid upp till två år, inbegripet belopp som betalas till kreditinstitut vid överlåtelse av värdepapper inom ramen för återköpstransaktioner eller i samband med värdepapperslån.

ur likviditetssynpunkt nära substitut till inlåning: möjligheten att under normala marknadsförhållanden på begäran av innehavaren kunna återköpa, inlösa eller överföra andelar i företag för kollektiva investeringar på ett sådant sätt att andelarnas likviditet är jämförbar med likviditeten för inlåning.

huvudsakligen: minst 85 procent av investeringsportföljen.

penningmarknadsinstrument: de kategorier av överförbara skuldförbindelser som normalt är föremål för handel på penningmarknaden (t.ex. bankcertifikat, företagscertifikat, bankväxlar och statliga och kommunala skuldförbindelser) eftersom de har följande egenskaper:

a)

De är likvida, dvs. de kan återköpas, inlösas eller säljas till begränsad kostnad (låg provision och liten marginal mellan köp- och säljkurs) och avvecklas snabbt.

b)

De har en djup marknad, dvs. de är föremål för handel på en marknad som kan absorbera stora transaktionsvolymer, och handel med sådana stora volymer får bara begränsad inverkan på instrumentens pris.

c)

De har värdesäkerhet, dvs. deras värde kan exakt fastställas vid varje tidpunkt eller minst en gång i månaden.

d)

De medför en låg ränterisk, dvs. de har en återstående löptid på upp till ett år eller är föremål för regelbundna räntejusteringar mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden minst en gång per år.

e)

De medför en låg kreditrisk i den bemärkelsen att de antingen

1.

är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och som är öppna för allmänheten,

2.

har emitterats enligt bestämmelser om skydd för investerare och insättningar, eller

3.

har emitterats av

stater, delstater eller kommuner, centralbanker i medlemsstater, Europeiska unionen, ECB, Europeiska investeringsbanken, en icke-medlemsstat eller – om denna är en federal stat – även en av dess delstater, eller offentliga internationella organisationer som en eller flera medlemsstater tillhör,

eller

enheter som är föremål för tillsyn enligt kriterier fastställda i gemenskapslagstiftningen, eller av enheter som omfattas av och efterlever tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses vara minst lika stränga som gemenskapslagstiftningens, eller med garanti från en sådan enhet,

eller

företag vars värdepapper är noterade på en fondbörs eller är föremål för handel på andra reglerade, erkända marknadsplatser som bedriver regelbunden verksamhet och är öppna för allmänheten.

DEL 2

Balansräkning (månadsvisa ställningsuppgifter)

För att sammanställa penningmängdsaggregaten och motparterna för de deltagande medlemsstaternas territorium behöver ECB uppgifterna ur tabell 1 enligt följande:

1.   Instrumentkategorier

a)   Skulder

De relevanta instrumentkategorierna är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, utgivna andelar i penningmarknadsfonder, emitterade värdepapper, eget kapital och reserver samt övriga skulder. För att särskilja monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid samt återköpsavtal (repor). Definitionerna framgår av bilaga II.

b)   Tillgångar

De relevanta instrumentkategorierna är följande: kassa, utlåning, obligationer och andra räntebärande värdepapper, andelar i penningmarknadsfonder, aktier och andra andelar, anläggningstillgångar och övriga tillgångar. Definitionerna framgår av bilaga II.

2.   Uppdelning efter löptid

Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara.

a)   Skulder

Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre månader, över tre månader och upp till två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI delas upp på löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid.

b)   Tillgångar

Indelningen efter ursprunglig löptid är följande: MFI-lån till motparter med hemvist i deltagande medlemsstater (andra än MFI och offentliga sektorn) efter underkategorier, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån till hushållen, upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år); MFI:s innehav av skuldförbindelser emitterade av övriga MFI i de deltagande medlemsstaterna i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid beräkningen av penningmängdsaggregaten.

3.   Uppdelning efter ändamål och separat identifiering av lån till enmansföretagare/ej registrerade företag

Lån till hushållen och hushållens icke vinstdrivande organisationer delas upp ytterligare efter ändamålet med lånet (konsumtionskrediter, bostadslån, övriga krediter). Inom kategorin ”övriga krediter” ska lån som beviljats enmansföretagare/ej registrerade företag identifieras separat (se definitioner av instrumentkategorier i del 2 i bilaga II och definitioner av sektorer i del 3 i bilaga II). Nationella centralbanker får befria uppgiftslämnarna från kravet att lån som beviljats enmansföretagare/ej registrerade företag ska identifieras separat om sådana lån utgör mindre än 5 procent av den deltagande medlemsstatens samlade utlåning till hushållen.

4.   Uppdelning efter valuta

För balansräkningsposter som kan användas för sammanställningen av penningmängdsaggregat måste saldon i euro redovisas separat så att ECB har möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro.

5.   Uppdelning efter motpartssektor och hemvist

5.1

För sammanställningen av penningmängdsaggregat och motparter som omfattar de deltagande medlemsstaterna måste det fastställas vilka av motparterna inom de deltagande medlemsstaternas territorium som utgör innehavarsektorn. För detta ändamål delas motpartsgruppen icke-MFI upp enligt ENS 95 (se bilaga II, del 3) på offentlig sektor (S.13), varvid staten (S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. För att månadsvis kunna beräkna en sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas övriga inhemska sektorer upp ytterligare i följande undersektorer: andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124), försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125), icke-finansiella företag (S.11) och hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). För enmansföretagare/ej registrerade företag se avsnitt 3. För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter och staten, en uppdelning som behövs för ECB:s kassakravssystem.

5.2

För inlåning totalt, inlåning med en överenskommen löptid på upp till två år samt tillgångskategorin ”värdepapper andra än aktier” görs ytterligare en uppdelning för motparter som är FVC.

5.3

Viss inlåning/lån från repor/omvända repor eller liknande transaktioner med ”andra finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag (S.124)” kan avse transaktioner med centrala motparter. En central motpart är en enhet som juridiskt fungerar som mellanhand mellan motparter i transaktioner med avtal som handlas på de finansiella marknaderna, och som blir köpare gentemot varje säljare och säljare gentemot varje köpare. Eftersom sådana transaktioner ofta är substitut för bilaterala transaktioner mellan MFI görs en ytterligare uppdelning inom inlåningskategorin återköpsavtal vad gäller transaktioner med sådana motparter. På liknande sätt görs en ytterligare uppdelning inom tillgångskategorin ”utlåning” när det gäller omvända repor med sådana motparter.

5.4

Inhemska motparter och motparter i andra deltagande medlemsstater redovisas separat och behandlas på samma sätt i alla statistikuppdelningar. Motparter utanför de deltagande medlemsstaternas territorium behöver inte delas upp efter land. Motparter i de deltagande medlemsstaterna särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med listan över MFI för statistiska ändamål och ECB:s Sector Manual (1) som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 95 så långt det är möjligt.

5.5

När det gäller andelar i penningmarknadsfonder utgivna av MFI i de deltagande medlemsstaterna ska uppgiftslämnarna åtminstone rapportera uppgifter om innehavarens hemvist med uppdelning på inhemska motparter/övriga deltagande medlemsstater/övriga utlandet, så att andelar som innehas av aktörer med hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna kan uteslutas. I fråga om registrerade andelar ska emitterande investeringsfonder eller deras lagliga företrädare i den månadsvisa balansräkningen rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av de emitterade andelarna. I fråga om innehavarandelar ska uppgiftslämnarna rapportera uppgifter om hemvist avseende innehavare av andelar i penningmarknadsfonder på det sätt som respektive nationell centralbank fastställt efter samråd med ECB. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av följande alternativ, som ska väljas med beaktande av förutsättningarna på de relevanta marknaderna och utformningen av den nationella rätten i medlemsstaten i fråga. De nationella centralbankerna kommer regelbundet att följa upp detta krav.

a)

Utgivande penningmarknadsfonder

Utgivande penningmarknadsfonder eller deras lagliga företrädare ska rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av fondandelarna. Sådana uppgifter kan komma från det ombud som förmedlar andelarna eller från någon annan enhet som deltar i utgivning, återköp eller överföring av andelar.

b)

MFI och andra finansinstitut som depåhållare av andelar i penningmarknadsfonder

Som uppgiftslämnare ska MFI och andra finansinstitut som fungerar som depåhållare av andelar i penningmarknadsfonder rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av andelar som getts ut av inhemska penningmarknadsfonder och som förvaras i depå för innehavarens räkning eller för sådan annan mellanhands räkning som också fungerar som depåhållare. Denna variant är tillämplig om i) depåhållaren skiljer ut andelar i penningmarknadsfonder som förvaras för innehavarens räkning från dem som förvaras för andra depåhållares räkning och ii) merparten av andelarna i penningmarknadsfonderna förvaras av inhemska institut som klassificeras som finansinstitut (MFI eller OFI).

c)

MFI och OFI i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond

Som uppgiftslämnare ska MFI och övriga finansinstitut, i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande andelar i en inhemsk penningmarknadsfond, rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av sådana andelar i inhemska penningmarknadsfonder som de köper och säljer för innehavarens eller för sådan annan mellanhands räkning som också deltar i transaktionen. Denna möjlighet gäller om i) rapporteringens täckning är uttömmande, dvs. att den omfattar i det närmaste samtliga transaktioner som utförs av uppgiftslämnarna, ii) precisa uppgifter om köp och försäljning med aktörer som inte har sin hemvist i de deltagande medlemsstaterna tillhandahålls, iii) skillnaden mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet, exklusive avgifter, för samma andelar är minimalt, och iv) antalet andelar som utgivits av inhemska penningmarknadsfonder och som innehas av aktörer med hemvist utanför de deltagande medlemsstaterna är lågt.

d)

Om alternativen a till c inte är tillämpliga, ska uppgiftslämnarna, inklusive MFI och OFI, rapportera relevanta uppgifter på grundval av tillgänglig information.

Tabell 1

Månadsvisa stockar (2)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

D.

Ofördelat

MFI (4)

Icke-MFI

MFI (4)

Icke-MFI

Totalt

Banker

Icke-banker

Kreditinstitut

varav: kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Kreditinstitut

varav: kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123+S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

(a)

(b)

(c)

(d)

(e)

(f)

(g)

(h)

(i)

(j)

(k)

(l)

(m)

(n)

(o)

(p)

(q)

(r)

(s)

(t)

SKULDER

8.

Utelöpande sedlar och mynt

9.

Inlåning

*

*

*

*

*

*

*

upp till 1 år

över 1 år

varav överförbar inlåning

varav upp till 2 år

varav syndikerade lån

9e

Euro

*

*

*

*

9.1e

Över natten

*

*

*

*

Varav överförbar inlåning

9.2e

Med överenskommen löptid

upp till 1 år

*

*

*

*

över 1 och upp till 2 år

*

*

*

*

över 2 år

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.3e

Med uppsägningstid

upp till 3 månader

*

*

*

*

över 3 månader

*

*

*

*

varav över 2 år (3)

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.4e

Repoavtal

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9x

Utländska valutor

9.1x

Över natten

*

*

*

*

9.2x

Med överenskommen löptid

upp till 1 år

*

*

*

*

över 1 och upp till 2 år

*

*

*

*

över 2 år

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.3x

Med uppsägningstid

upp till 3 månader

*

*

*

*

över 3 månader

*

*

*

*

varav över 2 år (3)

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

9.4x

Repoavtal

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

10.

Andelar i penningmarknadsfonder (3)

11.

Emitterade skuldförbindelser

11e

Euro

upp till 1 år

*

över 1 och upp till 2 år

*

över 2 år

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

*

11x

Utländska valutor

upp till 1 år

*

över 1 och upp till 2 år

*

över 2 år

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

*

12.

Kapital och reserver

13.

Övriga skulder

Tabell 1 Skulder

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga fordringar

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

varav: centrala motparter (5)

varav: FVC

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

varav: SP/UP (6)

varav: SP/UP (6)

TILLGÅNGAR

1.

Kassa

1e

varav euro

2.

Lån

upp till 1 år

över 1 år och upp till 5 år

över 5 år

varav: syndikerade lån

varav: repor

2e

varav euro

varav: revolverande lån och checkräkningskrediter

varav oäkta kreditkortskredit

varav äkta kreditkortskredit

3.

Värdepapper andra än aktier

3e

Euro

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

3x

Utländska valutor

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

5.

Aktier och andra ägarandelar

6.

Fasta tillgångar

7.

Övriga tillgångar

Tabell 1 Tillgångar

DEL 3

Balansräkning (kvartalsvisa ställningsuppgifter)

För en närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål behöver ECB följande information om viktiga aspekter:

1.

Uppdelning efter undersektor, löptid och fast egendom som säkerhet för utlåningen till icke-MFI i de deltagande medlemsstaterna (se tabell 2).

Uppgifterna behövs för en uppföljning av den totala underkategori- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala kreditgivning (utlåning och värdepapper) till innehavarsektorn. För icke-finansiella företag och hushåll krävs ytterligare ”varav”-uppgifter för att identifiera de lån som beviljats mot säkerhet i fast egendom.

För utlåning i euro med ursprunglig löptid över ett år och över två år gentemot hushåll och icke-finansiella företag krävs ytterligare ”varav”-uppgifter avseende vissa andra löptider och tidpunkter för ändring av räntesatser (se tabell 2). Med ändring av räntesats menas en sådan förändring av räntesatsen för ett lån som ska ske enligt låneavtalet. Lån där en ändring av räntesatsen kan ske omfattar bl.a. lån vars räntesats regelbundet anpassas till utvecklingen av ett index (t.ex. Euribor), lån vars räntesats anpassas kontinuerligt (s.k. floating rates) samt lån vars räntesats kan ändras efter ett MFI:s gottfinnande.

2.

Uppdelning på undersektorer av MFI:s inlåning från den offentliga sektorn de deltagande medlemsstaterna med undantag av staten (se tabell 2).

Denna information krävs som komplement till den månadsvisa rapporteringen.

3.

Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför de deltagande medlemsstaterna (icke deltagande medlemsstater och övriga utlandet) (se tabell 2).

Sektorindelningen enligt Nationalräkenskapssystemet 93 (SNA 93) tillämpas där ENS 95 inte gäller.

4.

Uppdelning efter land (se tabell 3).

Denna uppdelning är nödvändig för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av skäl som sammanhänger med övergångskraven och kvalitetskontrollen av uppgifterna.

5.

Uppdelning efter valuta (se tabell 4).

Denna uppdelning är nödvändig för beräkningen av transaktioner för penningmängdsaggregat och motposter justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras så att de omfattar alla valutor tillsammans.

Tabell 2

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter sektor)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

Icke-MFI

Icke-MFI

Totalt

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Banker

icke-banker

Totalt

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Totalt

Staten (S.1311)

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Delstater (S.1312)

Kommuner (S.1313)

Socialförsäkring (S.1314)

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

Totalt

Delstater (S.1312)

Kommuner (S.1313)

Socialförsäkring (S.1314)

Totalt

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

Fast egendom som säkerhet

Fast egendom som säkerhet

Fast egendom som säkerhet

Fast egendom som säkerhet

Fast egendom som säkerhet

Fast egendom som säkerhet

Fast egendom som säkerhet

Fast egendom som säkerhet

SKULDER

8.

Utelöpande sedlar och mynt

9.

Inlåning

M

M

M

9.1

Över natten

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

9.2

Med överenskommen löptid

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

9.3

Med uppsägningstid

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

9.4

Repor

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

11.

Emitterade skuldförbindelser

12.

Kapital och reserver

13.

Övriga skulder

TILLGÅNGAR

1.

Kassa

2.

Lån

M

M

M

M

M

upp till 1 år

M

M

M

M

M

M

M

M

över 1 och upp till 5 år

M

M

M

M

M

M

M

M

över 5 år

M

M

M

M

M

M

M

M

2e

Euro

Lån med ursprunglig löptid över 1 år

varav: utlåning med återstående löptid på maximalt 1 år

varav: utlåning med återstående löptid över 1 år där räntebindningstiden går ut inom 12 månader

Lån med ursprunglig löptid över 2 år

varav: utlåning med återstående löptid på maximalt 2 år

varav: utlåning med återstående löptid över 2 år där räntebindningstiden går ut inom 24 månader

3.

Värdepapper andra än aktier

M

M

M

M

M

upp till 1 år

över 1 år

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

5.

Aktier och andra ägarandelar

M

M

M

6.

Fasta tillgångar

7.

Övriga tillgångar

M

Uppgifter som ska lämnas varje månad, se tabell 1.

Tabell 3

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter land)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Varje annan deltagande medlemsstat (exklusive inhemska sektorer) och varje annan EU-medlemsstat

Övriga utlandet (exklusive EU)

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

SKULDER

8.

Utelöpande sedlar och mynt

9.

Inlåning

från MFI

från icke-MFI

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

11.

Emitterade skuldförbindelser

12.

Kapital och reserver

13.

Övriga skulder

TILLGÅNGAR

1.

Kassa

2.

Lån

till MFI

till icke-MFI

3.

Värdepapper andra än aktier

emitterade av MFI

upp till 1 år

över 1 år och upp till 2 år

över 2 år

emitterade av icke-MFI

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

5.

Aktier och andra ägarandelar

6.

Fasta tillgångar

7.

Övriga tillgångar

Tabell 4

Kvartalsvisa stockar (uppdelning efter valuta)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

Alla valutor sammanlagt

Euro

Andra EU-valutor än euro

Andra valutor än EU-medlemsstaters valutor sammanlagt

Totalt

EU-medlemsstats valuta

EU-medlemsstats valuta

EU-medlemsstats valuta

GBP

Totalt

USD

JPY

CHF

Övriga valutor sammantaget

SKULDER

9.

Inlåning

A.

Inhemska motparter

från MFI

M

M

från icke-MFI

M

B.

Övriga deltagande medlemsstater

från MFI

M

M

från icke-MFI

M

C.

Övriga utlandet

upp till 1 år

M

över 1 år

M

från banker

Q

från icke-banker

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

11.

Emitterade skuldförbindelser

M

M

12.

Kapital och reserver

M

13.

Övriga skulder

M

TILLGÅNGAR

2.

Lån

A.

Inhemska motparter

till MFI

M

till icke-MFI

M

M

B.

Övriga deltagande medlemsstater

till MFI

M

till icke-MFI

M

M

C.

Övriga utlandet

upp till 1 år

M

över 1 år

M

till banker

Q

till icke-banker

3.

Värdepapper andra än aktier

A.

Inhemska motparter

emitterade av MFI

M

M

emitterade av icke-MFI

M

M

B.

Övriga deltagande medlemsstater

emitterade av MFI

M

M

emitterade av icke-MFI

M

M

C.

Övriga utlandet

emitterade av banker

Q

emitterade av banker

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

A.

Inhemska motparter

M

B.

Övriga deltagande medlemsstater

M

C.

Övriga utlandet

M

5. + 6. + 7.

Övriga tillgångar

M

M

Uppgifter som ska lämnas varje månad, se tabell 1.

Q

Uppgifter som ska lämnas varje kvartal, se tabell 2.

DEL 4

Uppgifter utanför balansräkningen (årsvisa uppgifter)

För betalningsbalansstatistiken och andra ändamål behöver ECB information om följande två poster:

1.

Antal konton med inlåning över natten som är överförbar.

Denna post avser antalet konton med inlåning över natten som är överförbar (se definitioner av instrumentkategorier i del 2 i bilaga II) hos det rapporterande institutet.

2.

Antal konton med inlåning över natten som är överförbar: Internet/PC-anslutna.

Denna post avser antalet konton hos det rapporterande institutet med inlåning över natten som innehavaren kan använda elektroniskt via Internet eller PC med hjälp av speciell programvara och speciella telekommunikationsförbindelser för att utföra betalningar. Detta omfattar inte överlåtbar inlåning över natten som nås via telefon eller mobiltelefon, om denna inte också är tillgänglig via Internet- eller PC-banktjänster.

Tabell

Årsvisa uppgifter

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

D.

Ofördelat

Icke-banker

Icke-banker

Icke-banker

Icke-banker (7)

Antal konton med överförbar inlåning över natten

Antal konton med överförbar inlåning över natten som är Internet/PC-anslutna

DEL 5

Rapportering av justeringar för omvärdering för sammanställningen av transaktioner

För att sammanställa penningmängdsaggregaten och motparterna för de deltagande medlemsstaternas territorium behöver ECB information om justeringar för omvärdering avseende av- och nedskrivningar på lån samt prisförändringar på värdepapper:

1.   Avskrivningar/nedskrivningar av lån

Uppgifter om av- och nedskrivningar på lån rapporteras för att ECB ska kunna sammanställa finansiella transaktioner från de stockuppgifter som rapporteras under två på varandra följande rapporteringsperioder. Justeringarna speglar förändringar i de lånestockar som rapporteras i enlighet med del 2 och 3 som är följden av nedskrivningar, inklusive nedskrivningar av hela det utestående lånebeloppet (avskrivning). Justeringen bör också visa förändringar av reserveringar för lån för de fall där en nationell centralbank beslutar att utestående stockar ska redovisas utan reserveringar. Av- och nedskrivningar av lån som noteras när lånet säljs eller överförs till tredje man ska också tas upp om de är kända.

De minimikrav som gäller för av- och nedskrivningar framgår av tabell 1A.

2.   Prisförändringar av värdepapper

Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över tiden i stockarnas balansvärde på grund av förändringar i det referensvärde till vilket värdepapper noteras, dvs. möjliga vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar till följd av värdepapperstransaktioner, dvs. vinster/förluster.

De minimikrav som gäller för prisomvärdering av värdepapper framgår av tabell 1A.

Inga minimikrav anges för rapportering av balansräkningens skuldsida. Men om den värderingspraxis som tillämpas av uppgiftslämnarna på emitterade värdepapper resulterar i ändringar av stockarna vid periodens slut, kan de nationella centralbankerna samla in uppgifter om sådana ändringar. Sådana uppgifter ska rapporteras som justeringar för ”övriga värdeförändringar”.

Tabell 1A

Månadsvisa justeringar för omvärdering (8)

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Staten

Övrig offentlig sektor

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

SKULDER

8.

Utelöpande sedlar och mynt

9.

Inlåning

upp till 1 år

över 1 år

9e

Euro

9.1e

Över natten

9.2e

Med överenskommen löptid

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

9.3e

Med uppsägningstid

upp till 3 månader

över 3 månader

varav över 2 år

9.4e

Repoavtal

9.x

Utländska valutor

9.1x

Över natten

9.2x

Med överenskommen löptid

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

9.3x

Med uppsägningstid

upp till 3 månader

över 3 månader

varav över 2 år

9.4x

Repoavtal

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

11.

Emitterade skuldförbindelser

11e

Euro

upp till 1 år

*

över 1 och upp till 2 år

*

över 2 år

*

11x

Utländska valutor

upp till 1 år

*

över 1 och upp till 2 år

*

över 2 år

*

12.

Kapital och reserver

13.

Övriga skulder

Tabell 1A. Skulder

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

D.

Ofördelat

MFI

Icke-MFI

MFI

Icke-MFI

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14+S.15)

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

varav: SP/UP

varav: SP/UP

TILLGÅNGAR

1.

Kassa

1e

varav euro

2.

Lån

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

upp till 1 år

över 1 år och upp till 5 år

över 5 år

varav: syndikerade lån

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

2e

varav euro

3.

Värdepapper andra än aktier

varav: över 2 år (9)

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

3e

Euro

(inger ruta)

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

3x

Utländska valutor

(inger ruta)

upp till 1 år

över 1 och upp till 2 år

över 2 år

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

5.

Aktier och andra andelar (9)

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

MINIMUM

6.

Fasta tillgångar

7.

Övriga tillgångar

Tabell 1A. Tillgångar

DEL 6

Rapporteringsskyldigheter avseende värdepapperisering av lån och andra överföringar av lån

1.   Definitioner

I denna del avses med ”som inte längre ingår i” att ett lån, eller en del av ett lån, tas bort från de stockar som rapporteras i enlighet med del 2 och 3 i bilaga I, inklusive att de tas bort genom tillämpningen av ett sådant undantag som avses i artikel 8.6.

2.   Allmänna krav

Uppgifter ska rapporteras i enlighet med artikel 7.2, vid behov kvalificerade enligt artikel 7.4. Alla poster delas upp efter gäldenärens hemvist och undersektor enligt rubrikerna i tabell 5. Lån som avyttrats under den förberedande fasen av en värdepapperisering (när värdepapperiseringen ännu inte fullbordats t.ex. på grund av att värdepapper eller liknande instrument ännu ej emitterats till investerarna) behandlas som om de redan har värdepapperiserats.

3.   Rapporteringskrav avseende nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån

3.1

Inom ramen för artikel 5.1 ska MFI beräkna posterna i del 1 och 2 av tabell 5 som nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån under den relevanta perioden minus lån som anskaffats under perioden. Lån som överförs till, eller förvärvas från, ett annat MFI inom euroområdet samt lån vars överföring sker som resultat av en sammanslagning, ett övertagande eller en uppdelning av uppgiftslämnaren, ska inte inkluderas i denna beräkning.

3.2

Posterna som avses i avsnitt 3.1 fördelas till del 1 och del 2 i tabell 5 på följande sätt:

Avyttringar och anskaffningar med betydelse för den rapporterade lånestocken ska rapporteras i enlighet med del 2 och del 3 i bilaga I och allokeras till del 1; avyttringar implicerar att lånen inte längre ingår och anskaffningar implicerar att lånen ingår, respektive återigen ingår.

Avyttringar och anskaffningar utan betydelse för den rapporterade lånestocken ska rapporteras i enlighet med del 2 och del 3 i bilaga I och allokeras till del 2; avyttringar implicerar inte att lånen inte längre ingår och anskaffningar implicerar inte att lånen ingår, respektive återigen ingår.

3.3

Posterna i del 1 av tabell 5 ska månadsvis delas upp ytterligare efter motparten i transaktionen, varvid åtskillnad ska göras mellan FVC, varav FVC med hemvist i euroområdet, och andra motparter. Ytterligare uppdelning efter ursprunglig löptid och lånets ändamål krävs kvartalsvis för vissa poster som framgår av tabell 5 b.

4.   Rapporteringskrav avseende utestående belopp på de lån som omfattas av en värdepapperisering

4.1

De krav som avses i artikel 5.2 gäller oavsett om de underliggande lånen eller de rättigheter som dessa omfattas av tas upp i uppgiftslämnarens balansräkning. Dessa uppgifter rapporteras på det sätt som anges i del 3 av tabell 5.

4.2

Vad gäller administreringen av de underliggande lånen för FVC med hemvist i euroområdet, ska MFI göra ytterligare uppdelningar genom att aggregera de underliggande lånen separat för varje medlemsstat där ett FVC har sitt hemvist.

4.3

Nationella centralbanker får insamla de uppgifter som avses i artikel 5.2, eller delar av dessa, FVC för FVC från inhemska MFI som fungerar som ansvarigt institut för värdepapperiserade lån. Om en nationell centralbank anser att de uppgifter som avses i punkt 4.1 och de uppdelningar som avses i punkt 4.2 får samlas in FVC för FVC, ska den informera MFI huruvida, och i vilken utsträckning, den rapportering som avses punkt 4.1 och punkt 4.2 är nödvändig.

5.   Rapporteringskrav för MFI som tillämpar IAS 39 eller liknande nationella redovisningsregler

5.1

MFI som tillämpar IAS 39 eller liknande redovisningsregler ska rapportera utestående lånebelopp vid månadens slut som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande ingår i deras balansräkning.

5.2

MFI som omfattas av undantaget enligt artikel 8.6 ska rapportera utestående belopp vid kvartalsslut avseende lån som avvecklats genom en värdepapperisering och som inte längre ska ingå men som fortfarande finns med i deras redovisning i enlighet med del 4 i tabell 5.

Tabell 5

Värdepapperisering och överföringar av lån: Månadsvisa uppgifter

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

1.

Nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån: transaktioner med konsekvenser för rapporterade lånestockar beräknade som avyttringar minus förvärv

1.1

Motparten i överföringen är en FVC

1.1.1

varav: motparten i överföringen är en FVC i euroområdet

1.2

övriga motparter i överföringen

2.

Nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån: transaktioner utan konsekvenser för rapporterade lånestockar beräknade som avyttringar minus förvärv

2.1

Samtliga motparter i överföringen

3.

Utestående lånebelopp i en värdepapperisering som förvaltas (10)

4.

Utestående lånebelopp i en värdepapperisering som inte förvaltas (11)

4.1

Totalt

4.1.1

varav: värdepapperiserade genom en FVC i euroområdet

Tabell 5

Värdepapperisering och överföringar av lån (fortsättning): Kvartalsvisa uppgifter

BALANSRÄKNINGSPOSTER

A.

Inhemska motparter

B.

Övriga deltagande medlemsstater

C.

Övriga utlandet

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Offentlig sektor (S.13)

Övriga inhemska sektorer

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Totalt

Övrig offentlig sektor (S.1312 + S.1313 + S.1314)

Totalt

Andra finansinstitut + finansiella serviceföretag (S.123 + S.124)

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

Icke-finansiella företag (S.11)

Hushåll + hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15)

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

Konsumtionskrediter

Bostadslån

Övriga fordringar

SP/UP (12)

SP/UP (12)

1.

Nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån: transaktioner med konsekvenser för rapporterade lånestockar beräknade som avyttringar minus förvärv

1.1

Motparten i överföringen

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

är en FVC

Ändamål med lånet upp till 1 år

över 1 och upp till 5 år

över 5 år

1.1.1

varav: motparten i överföringen

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

är en FVC i euroområdet

upp till 1 år över 1 och upp till 5 år

över 5 år

1.2

Övriga motparter i överföringen

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

Ändamål med lånet

2.

Nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån: transaktioner utan konsekvenser för rapporterade lånestockar beräknade som avyttringar minus förvärv

2.1

Alla motparter i överföringen

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

M

3.

Utestående lånebelopp i en värdepapperisering som förvaltas

3.1

Lån som förvaltas: alla FVC

upp till 1 år

över 1 och upp till 5 år

över 5 år

3.1.1

Lån som förvaltas: varav FVC i euroområdet

upp till 1 år

över 1 och upp till 5 år

över 5 år

M

Uppgifter som ska lämnas varje månad, se tabell 5a.

DEL 7

Förenklad rapportering för små kreditinstitut

Kreditinstitut som omfattas av undantaget i artikel 8.1 d får undantas från följande rapporteringskrav:

1.

Uppdelning efter valuta som avses i del 2, avsnitt 4.

2.

Den separata identifieringen av

positioner med centrala motparter som avses i del 2, avsnitt 5.3,

syndikerade lån såsom framgår av del 2, tabell 1,

skuldförbindelser med en löptid på upp till två år och nominell kapitalgaranti under 100 %, såsom framgår av del 2, tabell 1.

3.

Uppdelning efter sektor som avses i del 3, avsnitt 3.

4.

Uppdelning efter land som avses i del 3, avsnitt 4.

5.

Uppdelning efter valuta som avses i del 3, avsnitt 5.

Därutöver får dessa kreditinstitutet uppfylla de rapporteringskrav som avses i delarna 2, 5 och 6 genom att rapportera uppgifter kvartalsvis och i enlighet med de tidsfrister som gäller för kvartalsstatistik enligt artikel 6.3.

DEL 8

Sammanfattning

Sammanfattning av uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorn (13)

Instrument och löptidskategorier

BALANSRÄKNINGSPOSTER

TILLGÅNGAR

SKULDER

1.

Kassa

2.

Utlåning

upp till 1 år (14)

över 1 år och upp till 5 år (14)

över 5 år (14)

varav: syndikerade lån

varav: repor

varav: revolverande lån och checkräkningskrediter (euro)

varav: oäkta kreditkortskredit (euro)

varav: äkta kreditkortskredit (euro)

varav: säkerhet i form av fast egendom (15)

Utlåning med ursprunglig löptid över 1 år (euro)

varav: utlåning med återstående löptid på mindre än 1 år

varav: utlåning med återstående löptid över 1 år där räntebindningstiden går ut inom 12 månader

Utlåning med ursprunglig löptid över 2 år (euro)

varav: utlåning med återstående löptid på mindre än 2 år

varav: utlåning med återstående löptid över 2 år där räntebindningstiden går ut inom 24 månader

3.

Värdepapper andra än aktier

upp till 1 år (16)

över 1 år och upp till 2 år (16)

över 2 år (16)

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

5.

Aktier och andra andelar

6.

Anläggningstillgångar

7.

Övriga tillgångar

8.

Utelöpande sedlar och mynt

9.

Inlåning

upp till 1 år (17)

över 1 år (17)

varav överförbar inlåning

varav upp till 2 år

varav syndikerade lån

9.1

Inlåning över natten

varav överförbar inlåning

9.2

Inlåning med överenskommen löptid

upp till 1 år

över 1 år och upp till 2 år

över 2 år

9.3

Inlåning med uppsägningstid

upp till 3 månader

över 3 månader

varav över 2 år (18)

9.4

Repoavtal

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

11.

Emitterade värdepapper

upp till 1 år

över 1 år och upp till 2 år

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

över 2 år

12.

Eget kapital och reserver

13.

Övriga skulder

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

Antal konton med överförbar inlåning över natten

Antal konton med överförbar inlåning över natten som är Internet/PC-anslutna

Motparter och uppdelning efter ändamål

TILLGÅNGAR

SKULDER

A.

Inhemska motparter

MFI

Icke-MFI

Offentlig sektor

staten

delstater

kommuner

socialförsäkringsfonder

Övriga inhemska sektorer (19)

andra finansinstitut och finansiella serviceföretag (S.123 + S.124) (19)

varav: centrala motparter (15)

varav: FVC (15)

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) (19)

icke-finansiella företag (S.11)

hushållen och hushållens ideella organisationer (S.14 + S.15) (19)

konsumentkrediter (15)

bostadslån (15)

övriga lån (15)

varav: enmansföretag/företag med delägare (15)

A.

Inhemska motparter

MFI

varav: Kreditinstitut

Icke-MFI

Offentlig sektor

staten

övrig offentlig sektor

delstater

kommuner

socialförsäkringsfonder

Övriga inhemska sektorer (19)

andra finansinstitut och finansiella serviceföretag (S.123 + S.124) (19)

varav: centrala motparter (15)

varav: FVC (15)

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125)

icke-finansiella företag (S.11) (19)

hushållen och hushållens ideella organisationer (S.14 + S.15) (19), (15)

B.

Hemmahörande i andra deltagande medlemsstater

MFI

Icke-MFI

Offentlig sektor

staten

delstater

kommuner

socialförsäkringsfonder

Övriga inhemska sektorer (19)

andra finansinstitut och finansiella serviceföretag (S.123 + S.124) (19)

varav: centrala motparter (15)

varav: FVC (15)

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) (19)

icke-finansiella företag (S.11) (19)

hushållen och hushållens ideella organisationer (S.14 + S.15) (19)

konsumentkrediter (15)

bostadslån (15)

övriga lån (15)

varav: enmansföretag/företag med delägare (15)

B.

Hemmahörande i andra deltagande medlemsstater

MFI

varav: Kreditinstitut

Icke-MFI

Offentlig sektor

staten

övrig offentlig sektor

kommuner

socialförsäkringsfonder

Autres secteurs résidents (19)

autres intermédiaires financiers, et auxiliaires financiers (S.123 + S.124) (19)

varav: centrala motparter (15)

varav: FVC (15)

försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) (19)

icke-finansiella företag (S.11) (19)

hushållen och hushållens ideella organisationer (S.14 + S.15) (15) (19)

C.

Hemmahörande i övriga utlandet

banker

icke-banker

offentlig sektor

övriga motparter

C.

Hemmahörande i övriga utlandet

banker

icke-banker

offentlig sektor

övriga motparter

D.

Ofördelat

D.

Ofördelat

Valutor

e

euro

x

x utländska valutor – andra valutor än euro (övriga medlemsstaters valutor, USD, JPY, CHF, övriga) (20)

Noter


(1)  Manual för monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader. Guidance for the statistical classification of customers, mars 2007, i dess aktuella lydelse.

(2)  Rutor markerade med * används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande skuldförbindelser ska kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som ska dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag med en viss procent som anges av ECB. Uppgifter i rutor med tunna linjer lämnas endast av kassakravspliktiga kreditinstitut. Se även speciella regler vid tillämpning av minimireserver i bilaga III.

(3)  Rapportering av den här posten är frivillig tills annat anges.

(4)  Uppgifter rörande den här posten kan samlas in enligt olika statistiska metoder som beslutats av en nationell centralbank i överensstämmelse med reglerna i bilaga I, del 2.

(5)  Centrala motparter.

(6)  Enmansföretag och enkla bolag.

(7)  Icke-banker för övriga utlandet.

(8)  MFI ska lämna uppgifter om serier som markerats med ordet MINIMUM. De nationella centralbankerna får utöka detta till att omfatta även serier som markerats med tomma vita eller skuggade rutor (dvs. som inte innehåller ordet MINIMUM). De nationella centralbankerna ska lämna uppgifter till ECB om tomma rutor och om rutor markerade med MINIMUM. De tomma rutorna med en * på skuldsidan antas vara noll om inte annat visas.

(9)  De nationella centralbankerna kan begära att MFI lämnar uppgift om dessa poster varje kvartal i stället för varje månad.

(10)  Del 3 krävs endast varje kvartal, se tabell 5b för rapporteringsordning.

(11)  Avseende rapporteringsskyldigheten som avses i bilaga I, del 6, avsnitt 5.2, rapporteras endast raden ”Totalt” (kvartalsvis).

(12)  Enmansföretag och enkla bolag.

(13)  Månadsdata anges i fet stil, kvartalsdata anges i normal stil och årlig data utanför balansräkningen anges i kursiv stil.

(14)  Månadsvis uppdelning efter löptid gäller endast lån till inhemska huvudsektorer andra än MFI och offentliga sektorn i deltagande medlemsstater. Kvartalsvis uppdelning efter löptid för lån till offentliga sektorn med undantag för staten i deltagande medlemsstater.

(15)  För lån finns ytterligare en uppdelning efter ändamål för undersektorn S.14 + S.15. För ett begränsat antal instrument krävs det dessutom ytterligare ”varav”-uppgifter för vissa undersektorer: ”varav centrala motparter” och ”varav FVC-företag” för undersektorn S.123; ”varav enmansföretag/företag med delägare” för lån till undersektorn S.14; ”varav säkerhet i form av fast egendom” för lån till undersektorn S.11 och S.14 + S.15 (endast kvartalsvisa uppgifter).

(16)  Krav på månatlig uppdelning gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i deltagande medlemsstater. Innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI i deltagande medlemsstater delas upp i kvartalsdata på upp till ett år och över ett år.

(17)  Endast gentemot övriga utlandet.

(18)  Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges.

(19)  Månadsvis uppdelning på undersektorer krävs för ut- och inlåning.

(20)  Kvartalsvis uppdelning efter EU:s medlemsländers valutor krävs endast för vissa poster.


BILAGA II

PRINCIPER FÖR KONSOLIDERING OCH DEFINITIONER

DEL 1

Konsolidering för statistiska ändamål inom samma nationella territorium

1.

För varje deltagande medlemsstat består den uppgiftslämnande populationen av de MFI som är upptagna på listan över MFI för statistiska ändamål och som har sitt hemvist inom de deltagande medlemsstaternas territorium (1). Dessa institut är följande:

Institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag (2) till moderbolag utanför territoriet.

Filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet.

Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som hemmahörande inom det territorium där dessa finanscentrum är belägna.

2.

MFI ska för statistikändamål sammanställa verksamheten vid alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor eller filialer) inom samma nationella territorium. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål.

a)

Om ett moderbolag och dess dotterbolag är MFI och belägna inom samma nationella territorium får moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. Verksamheten i kreditinstitut och i andra MFI måste emellertid hållas isär.

b)

Om ett institut har filialer inom andra deltagande medlemsstaters territorium ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater. Omvänt ska en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer inom de övriga deltagande medlemsstaternas territorier som positioner gentemot aktörer med hemvist i andra deltagande medlemsstater.

c)

Om ett institut har filialer utanför de deltagande medlemsstaternas territorium ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i utlandet. Omvänt ska en filial i en viss deltagande medlemsstat betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer utanför de deltagande medlemsstaterna som positioner mot hemmahörande i utlandet.

DEL 2

Definitioner av instrumentkategorier

1.

Tabellen ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå (3) Definitionerna avser ENS 95.

2.

Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldförbindelser) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid.

Tabell

Instrumentkategorier

KATEGORIER AV TILLGÅNGAR

Kategori

Viktigare egenskaper

1.

Kassa

Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel

2.

Lån med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till fem år/över fem år

I datasamlingen omfattar denna post medel som uppgiftslämnarna har lånat till låntagare och som inte förekommer i form av något dokument eller som förekommer i form av ett enda dokument (även om det har blivit överlåtbart). Här ingår tillgångar i form av insättningar. Nationella centralbanker får även kräva en fullständig sektor uppdelning för denna post. I posten inräknas

a)

lån till hushåll och hushållens icke vinstdrivande organisationer, fördelade på:

Konsumtionskrediter (lån som har beviljats för huvudsakligen personlig konsumtion av varor och tjänster). Konsumtionskrediter till enmansföretagare/ej registrerade företag omfattas av denna kategori om rapporterande MFI känner till att lånet främst används för personlig konsumtion.

Bostadslån (lån som har beviljats för bostadsförvärv för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering). Lån till bostadsförvärv innefattar lån mot säkerhet i bostad som innehas med äganderätt och som används för bostadsförvärv samt andra lån för bostadsförvärv som görs i form av personliga lån eller mot säkerhet i form av andra tillgångar. Bostadslån till enmansföretagare/ej registrerade företag omfattas av denna kategori utom i fall där rapporterande MFI känner till att fastigheten huvudsakligen används för affärsverksamhet; i sådana fall ska lånet rapporteras som ”övrig utlåning till enmansföretagare/ej registrerade företag”.

Övriga lån (lån som har beviljats för annat än konsumtion och bostadsförvärv, t.ex. affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc.). Denna kategori får även omfatta lån för konsumtion till enmansföretagare/ej registrerade företag (se bilaga II, del 3) om dessa inte rapporteras under kategorin ”konsumtionskrediter”. En ”varav”-position som anger de lån som beviljats enmansföretagare/ej registrerade företag ska rapporteras inom denna kategori utom i fall då förutsättningarna för förenklad rapportering uppfylls (se bilaga II, del 3).

b)

kreditkortsfordringar

I denna förordning omfattar denna kategori kredit som beviljats hushåll och icke-finansiella företag antingen via kort med fördröjd debetfunktion (dvs. kort som ger komfortkredit enligt definitionen nedan) eller via kreditkort (dvs. kort som ger komfortkredit samt utökad kredit enligt definitionen nedan). Kreditkortsskulder bokförs på särskilda kreditkortskonton och syns därför inte på girokonton eller konton som ger möjlighet till övertrassering. Komfortkredit definieras som kredit som erbjuds till 0 % ränta under perioden från betalningstransaktionen med kortet fram till dess att de belopp som betalats med kortet under en viss kreditperiod förfaller till betalning. Utökad kredit definieras som sådan kredit som beviljas efter utgången av föregående kreditperiod, dvs. det debetbelopp på kreditkortskontot som inte betalats vid första möjliga tillfälle, för vilket det normalt utgår ränta som överstiger 0 %. I allmänhet måste avbetalningar varje månad så att åtminstone en del av krediten återbetalas.

Motparten till denna typ av kredit är den person som i slutänden är skyldig att återbetala utestående belopp i enlighet med avtalet. För privatpersoner är detta kortinnehavaren, när det gäller företagskort är det företaget;

c)

revolverande lån och checkräkningskrediter

Vanligtvis karaktäriseras revolverande lån av alla följande egenskaper: 1) gäldenären får använda medel upp till en avtalad kreditlimit utan att i förväg informera borgenären, 2) den tillgängliga krediten kan öka eller minska allteftersom medel lånas och återbetalas, 3) krediten kan användas upprepade gånger, 4) det ställs inga krav på regelbundna återbetalningar.

Revolverande lån inkluderar de belopp som erhållits genom en kreditlinje och ännu ej återbetalats (utestående belopp). En kreditlinje är en överenskommelse mellan en borgenär och en gäldenär som tillåter gäldenären att förfoga över medel, under en viss period och upp till ett visst belopp, och efter eget gottfinnande återbetala dessa medel före ett visst datum. Belopp som står till förfogande enligt en kreditlinje men som inte använts eller som redan återbetalts ska inte tas med under någon BSI-kategori. Checkräkningskrediter är debetsaldon på avistakonton. Både revolverande lån och checkräkningskrediter exkluderar lån som tillhandahålls genom kreditkort. Det sammanlagda belopp som gäldenären är skyldig ska rapporteras, oavsett huruvida det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende lånets storlek och löptid som borgenär och gäldenär avtalat om;

d)

syndikerade lån (enskilda låneavtal i vilka flera institut deltar som gäldenärer).

Syndikerade lån omfattar endast fall där gäldenären, genom låneavtalet, känner till att lånet ges av flera borgenärer. För statistiska ändamål ska endast sådana belopp som faktiskt lånats ut (snarare än den totala kreditlinjen) betraktas som syndikerade lån. Det syndikerade lånet samordnas normalt av ett institut (som ofta kallas ”lead manager”) men ges de facto av de olika medlemmarna i syndikatet. Deltagarna, inklusive lead managern, rapporterar alla sina andelar av lånet som tillgångar i sina balansräkningar (alltså inte gentemot lead managern);

e)

insättningar, enligt definitionen i skuldkategori 9 (inlåning);

f)

finansiell leasing till tredje man

Finansiell leasing är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (leasegivaren) hyr ut varan till tredje man (leasetagaren) för större delen av eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förbundna förmåner ska komma leasetagaren till del samt att denne ska stå för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten. I statistiksammanhang behandlas finansiell leasing som lån från leasegivaren till leasetagaren (som möjliggör för leasetagaren att förvärva kapitalvaran). De tillgångar (kapitalvaror) som hyrts ut till leasetagaren ska inte tas upp i MFI:s balansräkning;

g)

osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits

Det sammanlagda beloppet för lån avseende vilka återbetalningen är försenad eller på något annat sätt bedöms vara nödlidande, helt eller delvis, i enlighet med definitionen av fallissemang i direktiv 2006/48/EG;

h)

innehav av icke-överlåtbara värdepapper

Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad, se även under överlåtbara lån;

i)

överlåtbara lån

Lån som de facto blivit överlåtbara ska tas upp under tillgångsposten utlåning så länge de förekommer i form av ett enda dokument och som regel endast handlas tillfälligtvis;

j)

efterställda fordringar i form av in- eller utlåning

Efterställda fordringar medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (exempelvis in- och utlåning) tillgodosetts, vilket för att de får liknande egenskaper som aktier och andra andelar. I statistiksammanhang ska efterställda fordringar följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras som antingen utlåning eller obligationer och andra räntebärande värdepapper beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för MFI-innehav av samtliga former av efterställda fordringar ska den tas upp under posten obligationer och andra räntebärande värdepapper, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av värdepapper än av lån;

k)

fordringar enligt omvända repor eller lån av värdepapper mot kontant säkerhet

Beträffande motpost till kontant betalning för värdepapper som förvärvats av uppgiftslämnare, eller lån av värdepapper mot kontant säkerhet, se skuldpost 9.4;

I denna rapporteringsordning ska uppdelningen av lån som beviljats mot säkerhet i fast egendom inkludera det totala utestående lånebeloppet för vilket säkerhet ställts i enlighet med bilaga VIII, del 1, avsnitt 13–19 i direktiv 2006/48/EG, med en utestående lån/säkerhetskvot på högst 1. Om dessa regler inte tillämpas av den uppgiftsskyldige ska bedömningen av vilka lån som ska inkluderas i denna uppdelning baseras på det tillvägagångssätt som valts för att uppfylla kapitalkraven.

Följande post ska inte behandlas som lån:

lån som ges på förtroendebasis

Lån som ges på förtroendebasis (förtroendelån/lån utan säkerhet) görs i ena partens namn (förvaltaren) för tredje mans räkning (mottagaren). Lån på förtroendebasis ska för statistikändamål inte tas upp i förvaltarens balansräkning om de risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren. De risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren om: i) mottagaren står för kreditrisken för lånet (dvs. förvaltaren ansvarar endast för den administrativa hanteringen av lånet), eller ii) mottagarens investering är säkrad mot förluster, om förvaltaren skulle träda i likvidation (dvs. förtroendelånet ingår inte i de av förvaltarens tillgångar som kan tas i anspråk vid eventuell konkurs).

3.

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper som är överlåtbara och vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperen. I posten inräknas

a)

innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar eller en bestämd fast summa på en given dag (eller givna dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag,

b)

överförbara lån som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och har en andrahandsmarknad (se även överlåtna lån under kategori 2i),

c)

efterställda fordringar i form av skuldförbindelser (se även efterställda fordringar i form av in- eller utlåning under kategori 2j).

Värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka (och inte endast en option att låta det återgå). Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska denna försäljning ses som en direkt värdepapperstransaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i värdepappersportföljen.

3a/3b/3c

Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år

I posterna inräknas

a)

innehav av överlåtbara skuldförbindelser (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år,

b)

överlåtbara lån med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år som omstrukturerats till ett stort antal identiska dokument och är föremål för handel på andrahandsmarknader,

c)

efterställda fordringar i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

4.

Andelar i penningmarknadsfonder

I posten inräknas innehav av andelar som har emitterats av penningmarknadsfonder. Se även definition i Bilaga I, del 1, avsnitt 2 (se även skuldkategori 5 och tillgångskategori 10)

5.

Aktier och andra andelar

Innehav av värdepapper som medför äganderätt till aktiebolag eller liknande juridiska personer. Värdepapperen ger vanligen innehavaren rätt till en andel av bolagens eller de juridiska personernas vinster och till en andel av deras egna kapital vid likvidation. Andelar i aktiefonder (utom andelar i penningmarknadsfonder) ingår här.

6.

Anläggningstillgångar

I datainsamlingen består posten av icke-finansiella materiella och immateriella tillgångar som är avsedda att fortlöpande användas av uppgiftslämnare under en längre period än ett år. Här ingår mark och byggnader som disponeras av MFI liksom maskiner och inventarier, programvara och övrig infrastruktur.

Finansiella anläggningstillgångar tas inte upp här utan under utlåning/obligationer och andra räntebärande värdepapper/aktier och andra andelar beroende på instrumenttyp.

7.

Övriga tillgångar

Posten ”övriga tillgångar” är en restpost på balansräkningens tillgångssida och definieras som tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori. Nationella centralbanker får kräva rapportering av specifika underpositioner inkluderade i denna post. I posten kan ingå:

a)

Finansiella derivatpositioner med positivt bruttomarknadsvärde.

Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen ska föras hit när det gäller sammanställningen av statistik.

b)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till svävande kostnader.

Svävande poster är tillgångssaldon i MFI:s balansräkning, som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som ska investeras, överföras eller avvecklas).

c)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till poster på väg.

Dessa poster (som oftast tillhör kunder) är medel som håller på att överföras mellan olika MFI. I posten ingår checkar och andra typer av betalning som sänts till andra MFI för mottagande.

d)

Upplupna räntor på utlåning.

Upplupna räntor på lån avser ränta som utgör en fordran när bokslutet ska rapporteras, men som inte kommer att inflyta förrän senare (dvs. inte förrän efter rapporteringsdagen). Upplupen ränta på lån ska tas upp brutto under kategorin övriga tillgångar. Upplupen ränta ska särskiljas från det lån den hör till.

e)

Upplupen vinstutdelning.

f)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten.

g)

Motpost till mynt som ges ut av staten (endast på NCB-balansräkningar).

Från övriga tillgångar utesluts finansiella instrument i form av finansiella tillgångar (som tas upp under andra balansräkningsposter), vissa finansiella instrument som inte utgör finansiella tillgångar, såsom garantier, åtaganden, administrerade och anförtrodda medel (som tas upp utanför balansräkningen) och icke-finansiella tillgångar, såsom mark och kapitalutrustning (som tas upp under anläggningstillgångar).

KATEGORIER AV SKULDER

Kategori

Viktigare egenskaper

8.

Utelöpande sedlar och mynt

Skuldkategorin utelöpande sedlar och mynt definieras som ”utlöpande sedlar och mynt som allmänt används som betalningsmedel”. Häri ingår sedlar som utgivits av ECB och NCB:er. Utelöpande mynt är inte en skuldkategori för MFI i de deltagande medlemsstaterna utan för staten. Mynt är emellertid en del av penningmängdsaggregaten och enligt praxis ska denna skuld tas upp under kategorin utelöpande sedlar och mynt. Motposten till denna skuld ska tas upp under övriga tillgångar.

9.

Inlåning

Belopp som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare och som överensstämmer med features i bilaga I, del 1, avsnitt 1, exklusive belopp som hänför sig till emitterande överlåtbara värdepapper eller andelar i penningmarknadsfonder. För datainsamlingen ska kategorin delas upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och repor.

a)

inlåning och upplåning

Inlåning täcker även upplåning som skulder för MFI. Begreppsmässigt står upplåning för belopp som mottagits av MFI och som inte har formen av inlåning. I ENS 95 skiljer man mellan utlåning och inlåning utifrån vilken part som tar initiativet (om detta är låntagaren, så utgör det en utlåning, men om det är långivaren, så är det en inlåning). För datainsamlingen behandlas inte upplåning som en separat kategori på balansräkningens skuldsida. Saldon som ses som upplåning ska i stället utan uppdelning klassificeras under posten inlåning, såvida de inte har formen av överlåtbara instrument. Detta är i linje med definitionen ovan av inlåning. Upplåning till MFI som klassificeras som inlåning ska delas upp i enlighet med kraven för datainsamlingen (dvs. efter sektor, instrument, valuta och löptid); syndikerade lån mottagna av MFI ingår i den här kategorin.

b)

icke-överlåtbara instrument

Icke-överlåtbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare ska i allmänhet klassificeras som inlåning. Instrument kan betecknas som icke-omsättningsbara i den meningen att det finns restriktioner för överlåtelse av äganderätten till instrumentet, vilket innebär att de inte kan handlas eller att de – även om de formellt sett är överlåtbara – inte kan omsättas eftersom det saknas en reglerad marknad. Icke-omsättningsbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som i ett senare skede blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör omklassificeras som skuldförbindelser.

c)

marginalbetalningar

Marginalbetalningar i samband med derivat ska klassificeras som inlåning om de utgör säkerhet i form av kontanter till MFI och de förblir insättarens egendom och ska återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. Med hänsyn till rådande praxis föreslås även att marginalinsättningar som tas emot av uppgiftslämnare ska klassificeras som inlåning endast i den mån MFI får tillgång till medel som fritt kan vidareutlånas. Om en del av den marginalinsättning som MFI tar emot måste vidarebefordras till en annan deltagare på derivatmarknaden (exempelvis en clearingcentral) ska i princip endast den återstående delen, som MFI kan förfoga över, klassificeras som inlåning. De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen ska återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalinsättningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis. Öronmärkta saldon i samband med exempelvis leasingavtal klassificeras som inlåning under inlåning med överenskommen löptid eller inlåning med uppsägningstid, beroende på löptid/bestämmelser i det underliggande avtalet. Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis ska inte tas upp på MFI:s statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2).

d)

andelar som emitterats av MFI

Andelar som emitterats av MFI klassificeras som inlåning i stället för eget kapital och reserver om: 1) det finns en ekonomisk borgenärs-/gäldenärsrelation mellan emitterade MFI och innehavaren (oavsett eventuell äganderätt till aktierna) och 2) dessa andelar kan omvandlas till kontanter eller tas ut utan avsevärda begränsningar eller straffavgifter. En uppsägningstid utgör inte någon avsevärd begränsning. Därutöver ska sådana andelar uppfylla följande villkor:

de berörda nationella regleringarna ger inte ett emitterande MFI någon ovillkorlig rätt att vägra inlösen av sina andelar,

andelarna är ”värdesäkrade”, dvs. under normala omständigheter kommer de att återbetalas till nominellt värde i samband med inlösen och

om ett MFI hamnar på obestånd har andelsinnehavarna inte någon rättslig skyldighet att betala utestående skulder utöver andelarnas nominella värde (dvs. ägarnas andel i tecknat kapital) och har ej heller några andra betungande ytterligare skyldigheter. Att andelar är efterställda andra instrument som MFI emitterat utgör inte någon betungande ytterligare skyldighet.

Uppsägningstiderna innan sådana andelar kan omvandlas till kontanter används för att klassificera dessa andelar enligt uppdelningen efter uppsägningstid inom instrumentkategorin ”inlåning”. Dessa uppsägningsperioder gäller också vid beräkningen av kassakravsprocenten enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Eventuella öronmärkta andelar avseende lån som lämnats av MFI ska klassificeras som inlåning med samma uppdelning efter ursprunglig löptid som det underliggande lånet, dvs. som ”inlåning med överenskommen löptid” eller ”inlåning med uppsägningstid” beroende på bestämmelserna om löptid i det underliggande låneavtalet.

När sådana andelar som emitterats av MFI och som klassificerats som inlåning i stället för eget kapital och reserver innehas av MFI, ska de hos innehavaren klassificeras som lån på tillgångssidan i balansräkningen.

e)

skulder avseende värdepapperisering

Motparten av lån och/eller andra tillgångar som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande ingår i balansräkningen.

Följande post ska inte behandlas som lån:

Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis (se ”Lån som ges på förtroendebasis” under kategori 2)

9.1.

Inlåning över natten

Insättningar som kan tas ut i kontanter eller på begäran kan överföras utan uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. I posten inräknas

saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som på anfordran omedelbart kan tas ut i kontanter eller före stängningsdags dagen efter insättningen utan större straffavgift eller begränsningar, men som inte är överförbara,

saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som utgörs av förbetalda belopp som hårdvarubaserade eller mjukvarubaserade elektroniska pengar (exempelvis kontantkort),

lån som ska återbetalas före stängningsdags dagen efter det att lånet beviljats.

9.1a

Överförbara insättningar

Överförbar inlåning är sådan inlåning inom kategorin ”inlåning över natten” som på begäran kan överföras utan uppsägningstid för att göra betalningar till andra ekonomiska aktörer genom vanligt förekommande betalningssätt, t.ex. kreditöverföringar och direktdebiteringar, eller genom kredit- eller betalkort, transaktioner i e-pengar, check eller liknande sätt utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. Insättningar som endast kan användas för kontantuttag och/eller insättningar från vilka medel endast kan tas ut eller transfereras via ett annat konto som samma ägare har, ingår inte i gruppen överförbar inlåning.

9.2.

Inlåning med överenskommen löptid

Icke överförbara insättningar som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt reglerad sparinlåning, där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande löptidskategorin över två år). Finansiella produkter med roll over-bestämmelser ska klassificeras efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med överenskommen löptid kan tillåta tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan inlösas på anfordran mot viss straffavgift, kan dessa omständigheter inte anses avgörande för klassificeringen.

9.2a/9.2b/9.2c

Inlåning med överenskommen löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år

Dessa poster inkluderar för varje löptidsuppdelning:

a)

Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen.

b)

Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett klassificeras sådana saldon som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende på vilket som är tillämpligt.

c)

Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift.

d)

Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt som stängs inom ett år/mellan ett och två år/efter två år i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och ska återbetalas till denne när kontraktet avvecklas.

e)

Lån som förekommer i form av ett enda dokument med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

f)

Icke överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

g)

MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

h)

Skulder avseende värdepapperisering

Motparten av lån och/eller andra tillgångar som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande ingår i balansräkningen. Dessa skulder ska inordnas i löptidskategorin ”med överenskommen löptid över två år”.

Därutöver ska inlåning med överenskommen löptid över två år inkludera:

– Saldon (oavsett löptid) för vilka ränta och/eller villkor fastställs i nationell lagstiftning och som är avsedda för specifika ändamål (t.ex. bostadsfinansiering) med löptider över två år (även om de tekniskt sett kan lyftas vid anfordran).

9.3.

Inlåning med uppsägningstid

Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid som inte kan tas ut i kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före uppsägningstidens utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, enligt nationell praxis skulle träffas av straffavgifter och avsevärda begränsningar (klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor (klassificerade under löptidskategorin över tre månader)

9.3a/9.3b

Inlåning med uppsägningstid upp till tre månader/över tre månader varav över två år

I posterna inräknas:

a)

Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid på upp till tre månader/över tre månader, varav över två år. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid anfordran) medför det att en straffavgift tas ut.

b)

Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka en uppsägningstid under tre månader/över tre månader för förtida återbetalning har inletts.

Därutöver inkluderar inlåning med uppsägningstid upp till tre månader:

Icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från allmänheten som kan tas ut mot avsevärd straffavgift även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran.

Inlåning med uppsägningstid över tre månader varav över två år (i förekommande fall) innehåller

placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med uttagsvillkor.

9.4.

Repor

Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper, som sålts av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma (eller motsvarande) värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp som uppgiftslämnare mottagit i utbyte mot värdepapper, som överlåtits till tredje man (tillfällig förvärvare) ska klassificeras som repoavtal, om det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. Detta innebär att uppgiftslämnare behåller alla risker och fördelar till de underliggande värdepapperen under transaktionen.

Följande varianter av repo-liknande transaktioner klassificeras som repoavtal:

belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av värdepapperslån mot kontant säkerhet,

belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av återköpsavtal (sale/buy-back).

De värdepapper som är föremål för repoliknande transaktioner ska redovisas enligt reglerna i tillgångspost 3 ”Värdepapper andra än aktier”. Transaktioner som innebär en tillfällig överföring av guld mot kontant säkerhet inkluderas också under denna post.

10.

Andelar i penningmarknadsfonder

Andelar emitterade av penningmarknadsfonder. Se definition i bilaga I, del 1, avsnitt 2.

11.

Emitterade värdepapper

Värdepapper – utom aktier – som emitterats av uppgiftslämnare och som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt till det institut som har emitterat värdepapperet. I posten inräknas:

a)

Värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag.

b)

Icke-överlåtbara instrument som emitteras av uppgiftslämnare och som senare blir överlåtbara bör omklassificeras som skuldebrev (se även kategori 9).

c)

Efterställda skulder som emitterats av MFI ska, när det gäller finansmarknadsstatistik, behandlas på samma sätt som andra skulder som MFI ådragit sig. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper ska alltså klassificeras som emitterade värdepapper, medan efterställda skulder som emitterats av MFI i form av in- eller utlåning ska klassificeras som inlåning. Om de nationella centralbankerna i statistiken fastställer alla efterställda skulder som emitterats av MFI som en enda post ska siffran tas upp under posten emitterade värdepapper, eftersom efterställda skulder oftare utgörs av värdepapper än av lån. Efterställda skulder bör inte föras in under skuldposten eget kapital och reserver.

d)

Hybridinstrument. Omsättningsbara instrument med en kombination av skuld- och derivatkomponenter, inklusive

överlåtbara instrument som innefattar derivat,

överlåtbara instrument vars lösenvärdet och/eller kupong är knuten till utvecklingen i en underliggande referenstillgång, ett tillgångspris eller annat referensvärde under instrumentets löptid.

11a/11b/11c

Obligationer och andra räntebärande värdepapper med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år

Dessa poster inkluderar för varje löptidsuppdelning

a)

överlåtbara skuldförbindelser emitterade av MFI (dokumenterade eller inte) med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år,

b)

efterställda fordringar emitterade av MFI i form av skuldförbindelser med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

11d

Varav skuldförbindelser med en löptid på upp till två år och nominell kapitalgaranti under 100 %

Hybridinstrument emitterade av MFI med ursprunglig löptid upp till två år som på förfallodagen, på grund av kombinationen av skuld- och derivatkomponenterna, kan ha ett avtalsenligt lösenvärde i emissionsvalutan som understiger det belopp som ursprungligen investerats.

12.

Eget kapital och reserver

I datainsamlingen redovisas här de poster som härrör från emissionen av aktiekapital i uppgiftslämnande MFI till aktieägare eller andra ägare och som för innehavaren medför äganderätt till institutet och vanligen rätt till en del av institutets vinst och av dess egna kapital vid likvidation. Hit räknas också ej utdelade förmåner och medel som uppgiftslämnare avsatt för väntade framtida betalningar och åtaganden. Häri ingår

a)

aktiekapital,

b)

ej utdelade förmåner och medel,

c)

specifika och allmänna reserver mot förluster i samband med utlåning, värdepapper och andra typer av tillgångar (kan redovisas enligt bokföringsreglerna).

13.

Övriga skulder

Posten övriga skulder är en restpost på balansräkningens skuldsida för skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori. Nationella centralbanker får kräva rapportering av specifika underpositioner inkluderade i denna post. Övriga skulder kan innefatta

a)

finansiella derivatpositioner med negativa bruttomarknadsvärden

Finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen ska föras hit när det gäller sammanställningen av statistik;

b)

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till svävande poster

Svävande poster är saldon i MFI:s balansräkning som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som ska investeras, överföras eller avvecklas);

c)

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till poster på väg

Poster på väg är medel (oftast tillhörande kunder) som är under överföring mellan MFI. Posterna innefattar överföringar som har debiterats på kunders konton och övriga poster för vilka uppgiftslämnarna ännu inte betalat motsvarande belopp;

d)

upplupna räntor på inlåning

Upplupna räntor på inlåning avser ränta som utgör en skuld när bokslutet ska rapporteras, men som inte kommer att betalas förrän senare (dvs. inte förrän efter rapporteringsdagen). Upplupen ränta på lån ska tas upp brutto under kategorin övriga skulder. Upplupen ränta ska särskiljas från den inlåningskategori den hör till;

e)

upplupen vinstutdelning;

f)

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten (belopp som ska betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter, etc.);

g)

reserver för åtaganden gentemot tredje man (pensioner, utdelning, etc.);

h)

marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt

Marginalbetalningar som görs enligt derivatkontrakt ska normalt klassificeras som inlåning (se kategori 9). De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen ska återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis;

i)

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter netto som hänför sig till framtida avveckling av värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner.

Från posten övriga skulder kan uteslutas i det närmaste alla finansiella instrument i form av finansiella skulder (som tas upp under andra balansräkningsposter), finansiella instrument som inte utgörs av finansiella skulder, såsom garantier, åtaganden, administrerade lån och förtroendelån, icke-finansiella skulder såsom kapitalposter på skuldsidan (som tas upp under eget kapital och reserver).

DEL 3

Definitioner av sektorer

ENS 95 ligger till grund för sektorsindelningen. Motparter som befinner sig på de deltagande medlemsstaternas territorium identifieras efter sin sektor i enlighet med förteckningen över MFI avseende statistikkraven och ledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s Sector Manual. Bankinstitut utanför medlemsstaterna kallas ”banker” i stället för MFI. På samma sätt hänför sig uttrycket ”icke-MFI” bara till medlemsstaterna; för andra länder används termen ”icke-banker”.

Tabell

Definitioner av sektorer

Sektor

Definition

MFI

Se artikel 1 i denna förordning.

Offentlig sektor (S.13) (ENS 95, 2.68–2.70)

Institutionella enheter vars primära uppgift är att producera varor och tjänster som är avsedda för enskild och kollektiv konsumtion och/eller omfördelning av inkomster och förmögenhet.

Staten (S.1311) (ENS 95, 2.71)

Administrativa statliga departement och andra centrala myndigheter vars behörighet normalt sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom vad avser administration av socialförsäkring.

Delstater (S.1312) (ENS 95, 2.72)

Separata institutionella enheter som utövar några av en regerings funktioner på en nivå under statens men över de styrande institutionella enheter som finns på lokal nivå, förutom administration av socialförsäkring.

Kommuner (S.1313) (ENS 95, 2.73)

Allmän administration vars behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska territoriet, förutom lokala avdelningar av socialförsäkring.

Socialförsäkring (S.1314) (ENS 95, 2.74)

Statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars huvudsakliga aktivitet är att tillhandahålla sociala förmåner.

Övriga finansinstitut (S.123) + finansiella serviceföretag (S.124) (ENS 95, 2.53–2.59)

Finansiella företag och kvasibolag (exklusive försäkringsbolag och pensionsfonder) som främst ägnar sig åt finansförmedling genom att ta upp lån i andra former än betalningsmedel, insättningar och/eller nära substitut till inlåning från andra institutionella enheter än monetära finansinstitut eller tekniska försäkringsreserver. Här ingår FVC, centrala motparter som är icke-monetära finansinstitut och finansiella serviceföretag som består av alla finansiella företag och kvasibolag som huvudsakligen ägnar sig åt finansiell serviceverksamhet.

Försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125) (ENS 95, 2.60–2.67)

Finansiella företag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansförmedling som en följd av spridning av risker.

Icke-finansiella företag (S.11) (ENS 95, 2.21–2.31)

Företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling utan främst åt produktion av handelsvaror och icke-finansiella tjänster.

Hushåll (S.14) och hushållens ideella organisationer (S.15) (ENS 95, 2.75–2.88)

Individer eller grupper av individer som konsumenter, som producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning och som producenter av handelsvaror och icke-finansiella och finansiella tjänster, såvida verksamheten inte liknar den som bedrivs av kvasibolag. Här ingår hushållens ideella organisationer som betjänar hushåll och som främst ägnar sig åt produktion av varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll.

Enmansföretag och enkla bolag (under ”Hushåll”) (ENS 95, 2.76d)

Enmansföretag och enkla bolag utan ställning som juridisk person – andra än de som betraktas som kvasibolag – som är marknadsproducenter. Hit räknas enkla bolag, (sammanslutningar av) jurister, läkare, etc. som är egenföretagare. När det gäller enmansföretagare är affärsverksamheten fast knuten till den fysiska personen som är ägare, och alla rättigheter och skyldigheter från den privata och den affärsmässiga delen kombineras.


(1)  I tabellerna i den här bilagan klassificeras ECB som ett MFI med hemvist i det land där ECB fysiskt är beläget.

(2)  Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget.

(3)  Denna tabell är således inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument.


BILAGA III

TILLÄMPNINGEN AV KRAVEN PÅ MINIMIRESERVER OCH TILLHÖRANDE SPECIALREGLER

DEL 1

Krav på minimireserver för kreditinstitut: allmänna regler

1.

Rutor markerade med * i tabell 1 i bilaga I används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande skuldförbindelser ska kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som ska dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag med en viss procent som anges av ECB. Uppgifterna i de tunnstreckade cellerna behöver bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

2.

Kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB” ska inte innehålla uppgiftslämnarnas skulder gentemot institut som beviljats undantag från ECB:s kassakravssystem, dvs. institut som har undantagits av andra orsaker än att de är föremål för rekonstruktion. Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav på grund av att de är föremål för rekonstruktion behandlas som kassakravspliktiga institut, och skulder gentemot sådana institut ska därför ingå i kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB:er”. Skulder gentemot institut som i praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos ECBS till följd av det generella avdraget ska också inräknas under den här kolumnen.

3.

Institut med full rapporteringsskyldighet kan också rapportera positioner mot andra MFI än kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB, i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och NCB, förutsatt att uppgifterna är tillräckligt detaljerade och att inga poster i fetstil påverkas. Därutöver kan kreditinstitut som omfattas av kassakrav – beroende på de nationella systemen för insamling av statistiska uppgifter och förutsatt att de definitioner och klassifikationsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt – alternativt välja att rapportera de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om omsättningsbara instrument, i enlighet med tabellen nedan, förutsatt att inga poster i fetstil påverkas i tabell 1 i bilaga I påverkas.

4.

Små ”tail”-klassificerade kreditinstitut ska som ett minimikrav rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med tabellen nedan beräkna kassakravsbasen.

5.

För rapportering i enlighet med tabellen nedan ska sträng överensstämmelse med tabell 1 i bilaga I eftersträvas.

Tabell

Uppgifter om kassakrav som ska lämnas

Kassakravsbasen beräknas som summan av följande kolumner i tabell 1 (skulder): (a) - (b) + (c) + (d) + (e) + (j) - (k) + (l) + (m) + (n) + (s)

INLÅNING

(euro och utländska valutor sammanlagt)

9.

Inlåning totalt

9.1e + 9.1.x

9.2e + 9.2.x

9.3e + 9.3.x

9.4e + 9.4. x

varav:

9.2e + 9.2.x med överenskommen löptid

över 2 år

varav:

9.3e + 9.3.x med uppsägningstid

Frivillig uppgift (1)

över 2 år

varav:

9.4e + 9.4.x repor

Utelöpande emissioner, kolumn (t) i tabell 1 (skulder)

OMSÄTTNINGSBARA INSTRUMENT

(euro och utländska valutor sammanlagt)

11.

Emitterade värdepapper

11e + 11x med överenskommen löptid

upp till 2 år

över 2 år

DEL 2

Specialregler

Avsnitt 1: Rapportering av aggregerade uppgifter på koncernbasis från kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem

1.1

Förutsatt att kraven enligt artikel 11 i förordning (EG)nr 1745/2003 (ECB/2003/9) uppfylls, får ECB:s direktion tillåta att kassakravspliktiga kreditinstitut tillämpar aggregerad statistikrapportering som en grupp inom samma nationella territorium. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s lista över MFI.

1.2

Om kreditinstitut getts tillstånd att inneha kassakravsmedel genom ombud i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9), och inte omfattas av den gruppvisa rapporteringen som nämns i detta avsnitt, får den berörda nationella centralbanken ge ombudet tillstånd att genomföra den aggregerade rapporteringen (annan än den som avser kassakraven) åt ett kreditinstitut. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s lista över MFI.

1.3

Om samtliga kreditinstitut i gruppen räknas som ”tail” behöver den endast lämna in uppgifter enligt de förenklade rapporteringskraven för sådana institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet för hela gruppen.

Avsnitt 2: Kassakrav i fall där fusioner involverar kreditinstitut

2.1

I denna bilaga har termerna ”fusion”, ”fusionerande institut” och ”förvärvande institut” den betydelse som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

2.2

För den uppfyllandeperiod under vilken en fusion träder i kraft ska kassakraven för det förvärvande institutet beräknas och fullgöras i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

2.3

För de därpå följande uppfyllandeperioderna ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas och statistiska uppgifter som rapporteras i enlighet med de regler som framgår av tabellen nedan. I annat fall ska de vanliga reglerna för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakrav enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) gälla.

2.4

Utan att det påverkar skyldigheterna i föregående punkter får den berörda nationella centralbanken ge det förvärvande institutet tillstånd att uppfylla sin skyldighet att rapportera statistiska uppgifter genom ett tillfälligt förfarande, exempelvis separat för vart och ett av de fusionerande instituten under ett antal perioder efter det att fusionen trätt i kraft. Längden på detta undantag från normala rapporteringsförfaranden måste i möjligaste mån begränsas och bör inte överstiga sex månader räknat från det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag påverkar inte det förvärvande institutets skyldighet att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen och, i förekommande fall, dess skyldighet att uppfylla de fusionerande institutens rapporteringsskyldigheter i enlighet med den här bilagan.

Tabell

Särskilda bestämmelser för beräkning av kassakrav för fusionerande kreditinstitut (2)

Fall nr

Typ av fusion

Skyldigheter

1

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges.

2

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade institut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges.

3

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen.

4

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen.

5

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående månad.

Samma förfarande som för fall 1.

6

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga III till den här förordningen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges.

7

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal och det ”tail”-klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet.

Samma förfarande som för fall 2.

8

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga III till den här förordningen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen.

9

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

Samma förfarande som för fall 3.

10

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal, och det ”tail”-klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet.

Samma förfarande som för fall 4.

11

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) uppstår genom förvärv av ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den tidsfrist som berörd NCB fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen.

12

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) uppstår genom förvärv av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen.

13

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) uppstår genom förvärv av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd NCB fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga III till den här förordningen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen.


(1)  Uppgiftslämnare har valfrihet, dvs. de får antigen rapportera verkliga siffror (inkl. nollpositioner) eller ”uppgifter saknas” (med respektive symbol). De som en gång valt att rapportera verkliga siffror har inte längre möjlighet att rapportera ”uppgifter saknas”.

(2)  I tabellen anges sådana mer omfattande förfaranden som gäller för specifika fall. Vanliga regler för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakravet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) ska gälla för fall som inte tas upp i tabellen.


BILAGA IV

MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN

Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav.

1.

Minimistandarder för uppgiftsöverföring:

a)

Rapporteringen till de nationella centralbankerna ska ske snabbt och inom de tidsramar som fastställs av den relevanta nationella centralbanken.

b)

Statistikrapporterna ska till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av de nationella centralbankerna.

c)

Kontaktperson(er) hos uppgiftslämnarna ska namnges.

d)

De tekniska specifikationerna för uppgiftsöverföringen till de nationella centralbankerna ska följas.

2.

Minimistandarder för noggrannhet

a)

De statistiska uppgifterna ska vara exakta:

uppgifterna ska stämma lineärt (t.ex. tillgångar och skulder måste gå jämnt ut, delsummorna ska sammanräknade motsvara totalsumman), och

uppgifter som inrapporteras med olika frekvens ska stämma sinsemellan.

b)

Uppgiftslämnarna ska kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

c)

De statistiska uppgifterna måste vara fullständiga. Existerande luckor i uppgifterna ska påpekas och förklaras för de nationella centralbankerna, och i förekommande fall snarast möjligt rättas till.

d)

Statistiken får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor.

e)

Uppgiftslämnarna ska använda de enheter och antal decimaler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av uppgifter.

f)

Uppgiftslämnarna ska tillämpa de avrundningsregler som föreskrivits av de nationella centralbankerna för den tekniska överföringen av uppgifter.

3.

Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse

a)

Statistiken ska överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen.

b)

Vid avvikande definitioner och klassificeringar ska uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt ECB:s förordning.

c)

Uppgiftslämnarna ska kunna förklara brott i inrapporterade uppgifter jämfört med uppgifterna för föregående period.

4.

Minimistandarder för revidering

De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter.


BILAGA V

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13)

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2.1

Artikel 1 första strecksatsen; artikel 2.1

Artikel 2.2

Artikel 8.1

Artikel 2.3

Artikel 8.1 e

Artikel 3.1

Artikel 3.1

Artikel 3.2

Artikel 3.2

Artikel 3.3

Artikel 3.3

Artikel 4.1

Artikel 4.1

Artikel 4.2

Artikel 4.1

Artikel 4.3

Artikel 9.1

Artikel 4.4

Artikel 9.2

Artikel 4.5

Artikel 8.1 b; artikel 8.1 c

Artikel 4.6

Artikel 8.5 a

Artikel 4.7

Artikel 8.5 b

Artikel 4.8

Artikel 10

Artikel 5

Artikel 11

Artikel 6

Artikel 12

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 14

Artikel 9

Artikel 15

Bilaga I, del 1, inledning

Bilaga I, inledning

Bilaga I, del 1, I, punkt 1

Artikel 3.1

Bilaga I, del 1, I, punkt 2

Artikel 1 första strecksatsen

Bilaga I, del 1, I, punkt 3

Artikel 2.3

Bilaga I, del 1, I, punkt 4

Bilaga 1, del 1, avsnitt 1, punkt 1.1

Bilaga I, del 1, I, punkt 5

Bilaga 1, del 1, avsnitt 1, punkt 1.2

Bilaga I, del 1, I, punkt 6

Artikel 1 första strecksatsen; bilaga 1, del 1, avsnitt 2, punkt 2.1

Bilaga I, del 1, I, punkt 7

Bilaga 1, del 1, avsnitt 2, punkt 2.2

Bilaga I, del 1, I, punkt 8

Artikel 1 första strecksatsen

Bilaga I, del 1, I, punkt 9

Artikel 8.3 a

Bilaga I, del 1, II

Artikel 7

Bilaga I, del 1, III, punkt 1

Skäl 2, skäl 10, bilaga III, del 1, punkt 1

Bilaga I, del 1, III, punkt 2

Bilaga I, inledning; bilaga I, del 2

Bilaga I, del 1, III, punkt 3

Bilaga I, del 2

Bilaga I, del 1, III, i), a), punkt 4

Bilaga I, del 2, punkt 1 a

Bilaga I, del 1, III, i), a), punkt 5

Bilaga I, del 2, punkt 2

Bilaga I, del 1, III, i), b), punkt 6

Bilaga I, del 2, punkt 1 b

Bilaga I, del 1, III, ii), punkt 7

Bilaga I, del 2, punkt 4

Bilaga I, del 1, III, iii), punkt 8

Bilaga I, del 2, punkt 5.1

Bilaga I, del 1, III, iii), punkt 9

Bilaga I, del 2, punkt 5.1

Bilaga I, del 1, III, iv), punkt 10

Bilaga I, del 2, punkt 3

Bilaga I, del 1, III, v), punkt 11

Bilaga I, del 1, III, v), punkt 12

Skäl 8

Bilaga I, del 1, III, punkt 13

Skäl 8

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 a

Bilaga I, del 2, punkt 5.5

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 b

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 c

Bilaga I, del 2, punkt 5.5

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 d

Bilaga I, del 2, punkt 5.5

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 13 e

Artikel 8.3 b

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 14

Artikel 6

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 15

Artikel 7.2

Bilaga I, del 1, III, vi), punkt 16

Artikel 7.4

Bilaga I, del 1, IV, punkt 1

Bilaga I, del 3

Bilaga I, del 1, IV, punkt 2

Bilaga I, del 3

Bilaga I, del 1, IV, a), punkt 3

Bilaga I, del 3, punkt 1

Bilaga I, del 1, IV, a) punkt 4

Bilaga I, del 1, IV, b), punkt 5

Bilaga I, del 3, punkt 2

Bilaga I, del 1, IV, c), punkt 6

Bilaga I, del 3, punkt 4

Bilaga I, del 1, IV, c) punkt 6 a

Artikel 8.6

Bilaga I, del 1, IV, d), punkt 7

Bilaga I, del 3, punkt 5

Bilaga I, del 1, IV, d) punkt 7 a

Artikel 8.6

Bilaga I, del 1, IV, e), punkt 8

Bilaga I, del 3, punkt 3

Bilaga I, del 1, IV, e) punkt 9

Artikel 6

Bilaga I, del 1, IV, e) punkt 9 a

Bilaga I, del 1, IV, punkt 10

Artikel 7

Bilaga I, del 1, V, punkt 1

Skäl 9

Bilaga I, del 1, V, punkt 2

Skäl 9; artikel 4

Bilaga I, del 1, V, punkt 3

Artikel 4.1

Bilaga I, del 1, V, punkt 4

Artikel 4.2

Bilaga I, del 1, V, punkt 5

Skäl 9

Bilaga I, del 1, V, punkt 6

Bilaga I, del 5, punkt 1

Bilaga I, del 1, V, i) punkt 7

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, ii), punkt 8

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, iii), punkt 9

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, iv), punkt 10

Artikel 6

Bilaga I, del 1, V, punkt 11

Bilaga I, del 4, punkt 2

Bilaga I, del 1, V, i), punkt 12

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, punkt 13

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, ii), punkt 14

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, iii), punkt 15

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, punkt 16

Bilaga I, del 5, tabell 1A

Bilaga I, del 1, V, iv), punkt 17

Artikel 6

Bilaga I, del 2, tabell A

Bilaga I, del 8

Bilaga I, del 2, tabell 1

Bilaga I, del 2

Bilaga I, del 2, tabell 1, fotnot 5

Bilaga III, del 1, punkt 3

Bilaga I, del 2, tabell 2

Bilaga I, del 3

Bilaga I, del 2, tabell 3

Bilaga I, del 3

Bilaga I, del 2, tabell 4

Bilaga I, del 3

Bilaga I, del 2, tabell 1A

Bilaga I, del 5

Bilaga I, del 3, Allmänna definitioner

Bilaga II, del 1

Bilaga I, del 3, Definitioner av sektorer

Bilaga II, del 3

Bilaga I, del 3, Definitioner av instrumentkategorier

Bilaga II, del 2

Bilaga I, del 3, tabell

Bilaga II, del 2

Bilaga II, del 1, I, punkt 1

Artikel 2.2;

bilaga III, del 1, punkt 3

Bilaga II, del 1, II, punkt 2

Bilaga III, del 1, punkt 4

Bilaga II, del 1, III, punkt 3

Bilaga III, del 2, avsnitt 1, punkt 1.1

Bilaga II, del 1, III, punkt 4

Bilaga III, del 2, avsnitt 1, punkt 1.2

Bilaga II, del 1, IV, punkt 5

Bilaga III, del 1, punkt 2

Bilaga II, del 1, IV, punkt 6

Bilaga III, del 1, punkt 2

Bilaga II, del 2, punkt 7

Bilaga III, del 1, tabell, fotnot

Bilaga II, del 3, punkt 8

Bilaga III, del 2, avsnitt 2, punkt 2.1

Bilaga II, del 3, punkt 9

Bilaga III, del 2, avsnitt 2, punkt 2.2

Bilaga II, del 3, punkt 10

Bilaga III, del 2, avsnitt 2, punkt 2.3

Bilaga II, del 3, punkt 11

Bilaga III, del 2, avsnitt 2, punkt 2.4

Bilaga II, del 3, tabell

Bilaga III, del 1, tabell

Bilaga II, tillägg, tabell

Bilaga II, del 2, tabell

Bilaga III

Artikel 8

Bilaga IV

Bilaga IV

Bilaga V

Artikel 13