Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

7.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 297/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1071/2013

av den 24 september 2013

om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning)

(ECB/2013/33)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (2), särskilt artikel 6.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Omfattande ändringar har gjorts av Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2008/32) (3). Eftersom ytterligare ändringar måste göras, särskilt mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (4), bör förordningen omarbetas så att den blir mer översiktlig.

(2)

För att kunna utföra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs konsoliderade balansräkningar för de monetära finansinstituten (MFI). Huvudsyftet med den informationen är att Europeiska centralbanken (ECB) ska få en heltäckande statistisk bild av den monetära utvecklingen i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater), vilka ska ses som ett enda ekonomiskt område. Statistiken omfattar de sammanlagda finansiella tillgångarna och skulderna, i form av stockar och transaktioner, och bygger på en heltäckande och homogen monetär sektor och uppgiftslämnande population. Denna statistik produceras regelbundet. Statistiska uppgifter som är tillräckligt detaljerade behövs också för att man även fortsättningsvis ska kunna garantera analytiskt relevanta penningmängdsaggregat och motposter för euroområdet.

(3)

ECB ska, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och på de villkor som anges i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS uppgifter såsom dessa anges i ECBS-stadgan, och i vissa fall enligt vad som framgår av sådana bestämmelser som antagits av rådet med stöd av artikel 129.4 i fördraget.

(4)

Artikel 5.1 i ECBS-stadgan föreskriver att ECB, med stöd av de nationella centralbankerna, ska samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna, för att utföra ECBS uppgifter. I artikel 5.2 i ECBS-stadgan föreskrivs att de nationella centralbankerna, så långt som möjligt, ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(5)

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 ska ECB specificera den faktiska uppgiftslämnande populationen inom ramen för referenspopulationen av uppgiftslämnare, och ECB ges en rätt att helt eller delvis befria särskilda kategorier av uppgiftslämnare från kraven på rapportering av statistiska uppgifter. Enligt artikel 6.4 får ECB utfärda förordningar som specificerar villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter ska få utövas.

(6)

Artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att medlemsstaterna själva ska organisera sig på statistikområdet och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i ECBS-stadgan fullgörs.

(7)

Under förutsättning att ECB:s statistikkrav inte äventyras kan det vara lämpligt att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska uppgiftslämnande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande datainsamling som de nationella centralbankerna, även för andra statistiksyften, organiserar inom sitt eget ansvarsområde i enlighet med unionsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta kan också minska rapporteringsbördan. För att främja öppenhet och insyn är det i sådana fall lämpligt att informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål. I vissa fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla sina statistikkrav.

(8)

De mest detaljerade statistiska uppgifterna krävs för motparter som ingår i innehavarsektorn. Detaljerade uppgifter krävs för a) uppgifter om inlåning, uppdelade efter delsektor och löptid samt ytterligare efter valuta för att möjliggöra en närmare analys av utvecklingen för de utländska valutakomponenterna som ingår i det monetära aggregatet M3 samt för att underlätta granskningen rörande i vilken utsträckning utländska valutor kan utgöra substitut för eurodenominerade komponenter i M3; b) utlåning efter delsektor, löptid, ändamål, ändring av räntesats och valuta, eftersom dessa uppgifter är viktiga för analysen av penningpolitiken; c) positioner gentemot andra MFI om dessa behövs för nettning av MFI-saldon inbördes eller för att beräkna kassakravsbasen; d) positioner gentemot hemmahörande utanför euroområdet (övriga utlandet) i fråga om inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år samt återköpsavtal (repor) (för beräkning av den kassakravsbas för vilken kassakravsprocenten är större än noll); e) positioner gentemot övriga utlandet i fråga om inlåning totalt (för beräkning av externa motposter); f) inlåning från och utlåning till övriga utlandet med under och över ett års ursprunglig löptid för betalningsbalansen och finansräkenskaperna.

(9)

För insamlingen av statistisk information om MFI:s värdepappersportföljer, i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 av den 17 oktober 2012 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2012/24) (5), ska de nationella centralbankerna rapportera kvartalsvis värdepapper för värdepapper. De nationella centralbankerna får kombinera rapporteringskraven enligt denna förordning respektive förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24), om detta kan minska rapporteringsbördan för kreditinstituten. För att minska rapporteringsbördan för fondförvaltarna får de nationella centralbankerna tillåta penningmarknadsfonder att rapportera i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (ECB/2013/38) (6).

(10)

Finansiella transaktioner beräknas av ECB som skillnaden mellan stockuppgifterna vid utgången av respektive rapporteringsmånad med avräkning för effekterna av förändringar som beror på andra faktorer än transaktioner. De krav som ställs på uppgiftslämnarna omfattar inte växelkursförändringar som ECB, eller de nationella centralbankerna efter samråd med ECB, beräknar utifrån stockuppgifter valuta för valuta som rapporteras av uppgiftslämnarna, och ej heller de justeringar för omklassificeringar som de nationella centralbankerna själva samlar in med hjälp av olika informationskällor som de redan har tillgång till.

(11)

Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att anta förordningar eller beslut för att undanta institut från kassakrav (kravet på minimireserver), att närmare ange hur skulder gentemot andra institut får uteslutas eller avräknas från kassakravsbasen och att fastställa skilda kassakravskvoter för specifika kategorier av skulder. Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 2531/98 har ECB rätt att från instituten inhämta de uppgifter som behövs för tillämpningen av kraven på minimireserver samt att kontrollera korrektheten och kvaliteten på den information som instituten tillhandahåller för att visa att de uppfyller de krav som ställs. För att minska den sammanlagda rapporteringsbördan är det önskvärt att de statistiska uppgifterna från de månatliga balansräkningarna även används för den återkommande beräkningen av kassakravsbasen för kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003 om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) (ECB/2003/9) (7).

(12)

Det är nödvändigt att fastställa särskilda förfaranden för fusioner som rör kreditinstitut för att klargöra institutens skyldigheter i fråga om kassakrav.

(13)

För att kunna tolka utvecklingen inom området krediter och lån i euroområdet behöver ECB uppgifter om den värdepapperisering som MFI bedriver. Sådan information kompletterar också uppgifter som rapporteras i enlighet med Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som deltar i värdepapperiseringstransaktioner (ECB/2013/40) (8).

(14)

Även om de förordningar som ECB utfärdar enligt artikel 34.1 i ECSB-stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för de medlemsstater som inte har euron som valutan (nedan kallade medlemsstaterna utanför euroområdet), är ändå artikel 5 i ECSB-stadgan tillämplig på såväl medlemsstaterna i euroområdet som medlemsstaterna utanför. I skäl 17 i förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i ECBS-stadgan, tillsammans med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, medför en skyldighet för medlemsstater utanför euroområdet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de anser lämpliga för att kunna inhämta de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de ska bli medlemsstater i euroområdet.

(15)

De standarder om skydd och användning av konfidentiella statistiska uppgifter som fastställs i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 bör tillämpas.

(16)

Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får ECB använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av ECB:s förordningar eller beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

a)   monetära finansinstitut (MFI): inhemska företag som tillhör någon av följande sektorer:

a)

monetära finansinstitut som tar emot inlåning:

i)

kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (9) och

ii)

andra monetära finansinstitut som tar emot inlåning än kreditinstitut, nämligen

andra finansinstitut som främst ägnar sig åt finansiell förmedling och vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut till inlåning från institutionella enheter, inte enbart från MFI (det avgörande för klassificeringen som MFI är i vilken utsträckning som instrument emitterade av andra MFI kan utgöra substitut för sådan inlåning som kreditinstitut tar emot); samt att för egen räkning, åtminstone i ekonomisk bemärkelse, ge lån och/eller placera i värdepapper,

institut för elektroniska pengar som främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar eller

b)

penningmarknadsfonder enligt artikel 2,

b)   uppgiftslämnare och hemvist: enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98,

c)   berörd nationell centralbank: den nationella centralbanken i den medlemsstat i euroområdet där ett MFI har sin hemvist,

d)   finansiellt bolag (FVC): enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40),

e)   värdepapperisering: en transaktion som är antingen a) en traditionell värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, och/eller b) en värdepapperisering enligt definitionen i artikel 1 i förordning (EU) nr 1075/2013 (ECB/2013/40) som innefattar avyttring av de lån som värdepapperiseras till ett finansiellt bolag (FVC),

f)   institut för elektroniska pengar och elektroniska pengar: enligt definitionen i artikel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG (10),

g)   nedskrivning: en direkt minskning i balansräkningen av ett låns bokförda värde på grund av att dess värde minskat,

h)   avskrivning: en nedskrivning av ett låns bokförda värde som leder till att tillgången avförs från balansräkningen,

i)   ansvarigt institut: det MFI som administrerar lånen som ligger till grund för värdepapperiseringen eller lån som på annat sätt har överförts och ansvarar för att ränta och amorteringar inkommer från gäldenärerna,

j)   avyttring av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från uppgiftslämnaren till en förvärvare, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande,

k)   förvärv av lån: den ekonomiska överföringen av ett lån eller en pool av lån från en överlåtare till uppgiftslämnaren, antingen genom överlåtelse av äganderätten eller genom sekundärt deltagande,

l)   positioner inom koncerner: positioner mellan monetära finansinstitut som tar emot inlåning inom euroområdet och som ingår i samma koncern, bestående av ett moderbolag och samtliga koncernmedlemmar med säte i euroområdet som står under dess direkta eller indirekta kontroll,

m)   ”tail”-klassificerat institut: ett litet MFI som har beviljats undantag enligt artikel 9.1,

n)   som inte längre ingår i: att ett lån, eller en del av ett lån, tas bort från de stockar som rapporteras i enlighet med del 2 och 3 i bilaga I, inklusive att de tas bort genom tillämpningen av ett sådant undantag som avses i artikel 9.4.

Artikel 2

Identifiering av penningmarknadsfonder

Företag för kollektiva investeringar som uppfyller samtliga följande kriterier ska behandlas som penningmarknadsfonder:

a)

Företag som har som investeringsmål att bibehålla en fonds kapital och ge en avkastning som är i linje med räntorna på penningmarknadsinstrument.

b)

Företag som investerar i penningmarknadsinstrument som uppfyller kriterierna för penningmarknadsinstrument enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (11), eller insättningar hos kreditinstitut eller säkerställer att likviditeten och värderingen för den portfölj som företaget investerar i bedöms på motsvarande grunder.

c)

Företag som säkerställer att de penningmarknadsinstrument som de investerar i är av hög kvalitet, enligt vad som har fastställts av förvaltningsbolaget. Kvaliteten på ett penningmarknadsinstrument ska bland annat bedömas utifrån följande faktorer:

i)

Penningmarknadsinstrumentets kreditkvalitet.

ii)

Karaktären på den tillgångsklass som penningmarknadsinstrumentet representerar.

iii)

För strukturerade finansiella instrument: den inneboende operativa risken och motpartsrisken i den strukturerade finansiella transaktionen.

iv)

Likviditetsprofilen.

d)

Företag som säkerställer att dess portfölj har en vägd genomsnittlig löptid på högst sex månader och en vägd genomsnittlig livslängd på högst tolv månader (i enlighet med bilaga I del 1 avsnitt 2).

e)

Företag som tillhandahåller ett dagligt NAV-värde (nettotillgångsvärde) och en prisberäkning för dess aktier/andelar, samt ett dagligt tecknings- och lösenvärde för aktier/andelar.

f)

Företag som endast investerar i värdepapper vars återstående löptid fram till den lagliga inlösendagen är högst två år, förutsatt att tidsperioden fram till nästa ändring av räntesatsen är högst 397 dagar varvid värdepapper med flytande ränta fastställs till en penningmarknadsränta eller ett penningmarknadsindex.

g)

Företag som endast investerar i andra företag för kollektiva investeringar som uppfyller definitionen för penningmarknadsfonder.

h)

Företag som inte har någon direkt eller indirekt exponering mot aktier eller råvaror, inte heller via derivat, och som endast använder derivat i linje med fondens investeringsstrategi för penningmarknaden. Derivat som ger en valutaexponering får endast användas i risksäkringssyfte. Investeringar i värdepapper som inte är i basvalutan tillåts, förutsatt att valutaexponeringen risksäkras.

i)

Företag som har antingen ett konstant eller ett fluktuerande NAV-värde.

Artikel 3

Faktisk uppgiftslämnande population

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska bestå av MFI som har sin hemvist inom territoriet för euroområdets medlemsstater (i linje med del 1 i bilaga II).

2.   Om inget undantag beviljats enligt artikel 9 ska MFI i den faktiska uppgiftslämnande populationen ha full rapporteringsskyldighet.

3.   Enheter som uppfyller definitionen av MFI ska omfattas av denna förordning även om de inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013.

4.   För insamlingen av statistisk information om hemvisten på innehavarna av aktier/andelar i penningmarknadsfonder enligt vad som framgår av bilaga I del 2 punkt 5.7 ska, om det inte föreligger några undantag enligt artikel 9.2 c, den faktiska uppgiftslämnande populationen inkludera andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut. De nationella centralbankerna får upprätta och föra en förteckning över uppgiftslämnande andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut, som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med de principer som fastslås i bilaga I del 2 punkt 5.7.

Artikel 4

Förteckning över MFI för statistiska ändamål

1.   Direktionen ska upprätta och föra en förteckning över MFI för statistiska ändamål som beaktar de krav i fråga om frekvens och tidsramar som följer av att förteckningen ska användas i samband med ECB:s kassakravssystem. Denna MFI-förteckning för statistiska ändamål ska innehålla en uppgift om huruvida instituten omfattas av ECB:s kassakrav eller inte. MFI-förteckningen ska alltid vara aktuell, riktig, så homogen som möjligt samt vara tillräckligt stabil för statistiska ändamål.

2.   De nationella centralbankerna och ECB ska se till att förteckningen över MFI för statistiska ändamål och uppdaterade versioner därav på lämpligt sätt hålls tillgänglig för uppgiftslämnarna, bland annat på elektronisk väg, över internet eller – på begäran av uppgiftslämnarna – på papper.

3.   Förteckningen över MFI för statistiska ändamål ska enbart tjäna som informationskälla. Om den senast tillgängliga versionen av förteckningen är felaktig, ska ECB emellertid inte besluta om sanktioner för enheter som underlåtit att på ett korrekt sätt fullgöra sin rapporteringsskyldighet i den mån som underlåtenheten beror på att enheten i god tro utgått från den felaktiga förteckningen.

Artikel 5

Skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.   Den faktiska uppgiftslämnande populationen ska rapportera a) månadsvisa stocksiffror om sin balansräkning per månadens slut, och b) månadsvisa aggregerade justeringar för omvärderingar, till den nationella centralbanken i den medlemsstat där ett MFI har sin hemvist. Uppgifter om de aggregerade justeringarna för omvärderingar avseende av- och nedskrivningar på lån samt även prisförändringar på värdepapper ska rapporteras. Ytterligare uppgifter om vissa balansräkningsposter ska rapporteras kvartalsvis eller årsvis. De nationella centralbankerna får samla in kvartalsuppgifter månadsvis om detta underlättar dataproduktionsprocessen. De statistiska uppgifter som efterfrågas framgår av bilaga I.

2.   De nationella centralbankerna kan samla in nödvändiga statistiska uppgifter om värdepapper som emitterats och innehas av MFI värdepapper för värdepapper i den utsträckning som de uppgifter som avses i punkt 1 kan härledas i enlighet med de statistiska minimistandarder som framgår av bilaga IV.

3.   MFI ska, i enlighet med de minimikrav som framgår av tabell 1A i bilaga I del 4, rapportera månatliga justeringar för omvärderingar avseende den hela uppsättningen uppgifter som ECB behöver. De nationella centralbankerna får samla in ytterligare uppgifter som inte omfattas av minimikravet. Dessa uppgifter kan gälla sådana uppdelningar i tabell 1A som inte ingår i minimikravet.

4.   ECB kan behöva förklaringar till justeringar i kategorin ”omklassificeringar och andra justeringar” som insamlats av de nationella centralbankerna.

5.   ECB får använda sanktioner mot sådana uppgiftslämnare som inte uppfyller de rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter som framgår av denna förordning i enlighet med beslut ECB/2010/10 av den 19 augusti 2010 om åtgärder i fall där rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter ej uppfylls (12).

Artikel 6

Ytterligare skyldigheter i fråga om statistikrapportering avseende värdepapperisering av lån och andra överföringar av lån

MFI ska rapportera följande:

a)

Nettoflödet av värdepapperisering och andra överföringar av lån som skett under rapporteringsperioden i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 2.

b)

Utestående belopp vid periodens slut och finansiella transaktioner exklusive avyttringar och anskaffningar av lån under den relevanta perioden för värdepapperiserade lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 3. De nationella centralbankerna får utöka sådana rapporteringskrav till alla lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut och som är värdepapperiserade eller på annat sätt överförda.

c)

Utestående belopp vid kvartalsslut avseende alla lån för vilka MFI är ansvarigt institut i en värdepapperisering, i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 4.

d)

Utestående belopp vid periodens utgång avseende lån som avvecklats genom en värdepapperisering som fortfarande ingår i balansräkningen, om man använder Internationell redovisningsstandard 39 (IAS 39), Internationell finansiell rapporteringsstandard 9 (IFRS 9) eller liknande nationella redovisningsregler, i enlighet med bilaga I del 5 avsnitt 5.

Artikel 7

Tidsramar

1.   De nationella centralbankerna ska besluta när och med vilka intervall de behöver få in uppgifter från uppgiftslämnarna för att kunna möta de tidsramar som fastställs nedan, med beaktande av tidsramarna för ECB:s kassakravssystem när detta är relevant, och ska underrätta uppgiftslämnarna om detta.

2.   De nationella centralbankerna ska överföra månadsstatistik till ECB senast vid slutet av den femtonde arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

3.   De nationella centralbankerna ska överföra kvartalsstatistik till ECB senast vid slutet av den tjugoåttonde arbetsdagen efter utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

Artikel 8

Redovisningsregler för statistikrapporteringen

1.   Om inget annat anges i den här förordningen ska de redovisningsregler som MFI tillämpar när de lämnar uppgifter i enlighet med den här förordningen vara de som finns i de nationella genomförandereglerna för rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (13), liksom i övriga tillämpliga internationella standarder.

2.   Inlåning och utlåning ska redovisas med utestående kapitalbelopp vid slutet av månaden. Av- och nedskrivningar som sker enligt gällande redovisningsregler ska exkluderas från detta belopp. Inlåning och utlåning ska inte nettas mot andra tillgångar eller skulder.

3.   Utan att det påverkar rådande redovisningspraxis och nettningsrutiner i euroområdets medlemsstater, ska alla finansiella tillgångar och skulder redovisas brutto för statistiska ändamål.

4.   De nationella centralbankerna får tillåta att lån med reserveringar rapporteras netto utan reserveringar och att köpta lån rapporteras till det vid förvärvet överenskomna priset, förutsatt att sådan rapporteringspraxis tillämpas av alla inhemska uppgiftslämnare.

Artikel 9

Undantag

1.   Undantag får beviljas för de minsta MFI enligt följande:

a)

De nationella centralbankerna får bevilja undantag för små MFI förutsatt att deras samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen i form av stockar inte överstiger 5 procent.

b)

Avseende kreditinstitut ska undantag enligt punkt a minska kreditinstitutets rapporteringsbörda utan att detta påverkar de rapporteringskrav som avser beräkningen av minimireserver enligt bilaga III.

c)

Nationella centralbanker som beviljar små MFI undantag enligt punkt a ska fortsätta att som ett minimikrav årligen samla in uppgifter om institutens balansomslutning, så att de ”tail”-klassificerade institutens samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen kan övervakas.

d)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt a får de nationella centralbankerna bevilja undantag för kreditinstitut som inte utnyttjar de regler som framgår av punkterna a och b för att minska deras rapporteringsbörda till den nivå som framgår av del 6 i bilaga I, förutsatt att deras samlade bidrag till den nationella MFI-balansräkningen i form av stockar varken överstiger 10 procent av den nationella MFI-balansräkningen eller 1 procent av euroområdets MFI-balansräkning.

e)

De nationella centralbankerna ska kontrollera att villkoren enligt punkterna a och d är uppfyllda i så god tid att de vid behov kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början.

f)

Små MFI kan välja att inte utnyttja undantagen utan i stället fullgöra de fullständiga rapporteringsskyldigheterna.

2.   De nationella centralbankerna får bevilja penningmarknadsfonder undantag enligt följande:

a)

Under nedanstående förutsättningar får de nationella centralbankerna bevilja undantag för penningmarknadsfonder från de rapporteringskrav som framgår av artikel 5.1 förutsatt att penningmarknadsfonderna i stället rapporterar balansräkningsuppgifter i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38):

i)

Penningmarknadsfonder rapporterar sådana uppgifter månadsvis i enlighet med den ”kombinerade metoden” som framgår av bilaga I till förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38) samt i överensstämmelse med de tidsfrister som framgår av artikel 9 i den förordningen.

ii)

Penningmarknadsfonder rapporterar stockuppgifter om fondernas aktier/andelar per månadsslutet i överensstämmelse med de tidsfrister som framgår av artikel 7.2.

b)

De nationella centralbankerna får också bevilja undantag för penningmarknadsfonder från följande rapporteringskrav:

i)

Att tillhandahålla de totala positionerna för 1) inlåning hos och utlåning till centralbanker och andra monetära finansinstitut som tar emot inlåning, 2) inlåning hos och utlåning till alla motpartssektorer förutom sektorn icke-finansiella bolag uppdelat efter ursprunglig löptid, och 3) gränsöverskridande inlåning och utlåning inom euroområdet uppdelat efter land och sektor.

ii)

Att tillhandahålla den totala upplupna räntan på utlåning och inlåning.

iii)

Att tillhandahålla tillgångs- och skuldpositioner gentemot sektorerna försäkringsbolag och pensionsinstitut separat.

iv)

Att tillhandahålla information om positioner inom koncerner, utlåning och inlåning.

c)

De nationella centralbankerna får bevilja undantag från rapporteringskraven när det gäller hemvist för innehavarna av aktier/andelar i penningmarknadsfonder:

i)

De nationella centralbankerna får under ett år bevilja undantag från rapporteringskraven i bilaga I del 2 punkt 5.7, om aktier/andelar i penningmarknadsfonder ges ut för första gången eller om det finns behov av nya rapporteringsalternativ eller en kombination av rapporteringsalternativ på grund av utvecklingen på marknaden i enlighet med definitionen i bilaga I del 2 punkt 5.7 b.

ii)

Om de nödvändiga statistiska uppgifterna om hemvisten för innehavarna av aktier/andelar i penningmarknadsfonder samlas in från andra källor enligt bilaga I del 2 punkt 5.7, ska de nationella centralbankerna kontrollera att detta villkor är uppfyllt i så god tid att de vid behov, efter godkännande från ECB, kan bevilja eller återkalla undantag med verkan från varje års början.

3.   Undantag får beviljas för MFI när det gäller rapportering av justeringar för omvärderingar enligt följande:

a)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, får de nationella centralbankerna medge undantag för penningmarknadsfonder från rapporteringen om justeringar för omvärderingar och slopa skyldigheten för dem att rapportera om justeringar för omvärderingar.

b)

De nationella centralbankerna får medge undantag avseende tidsintervallet och tidsramarna för rapportering om prisomvärderingar avseende värdepapper och begära in dessa uppgifter kvartalsvis och enligt samma tidsramar som för stockuppgifter, under förutsättning att följande minimikrav uppfylls:

i)

Uppgiftslämnare som använder olika värderingsmetoder ska lämna relevanta uppgifter till de nationella centralbankerna om värderingspraxis, inbegripet siffror på hur stor procentuell andel deras innehav i dessa instrument utgör.

ii)

Om det görs en betydande prisomvärdering, ska de nationella centralbankerna ha rätt att begära kompletterande upplysningar från uppgiftslämnaren rörande den månad då detta inträffade.

c)

Enligt följande villkor får de nationella centralbankerna bevilja undantag från rapporteringen av prisomvärderingar avseende värdepapper, inklusive fullständig befrielse från rapporteringsskyldigheten, till kreditinstitut som rapporterar månadsvisa stockuppgifter värdepapper för värdepapper:

i)

Den information som rapporteras inkluderar det bokförda värdet för varje enskilt värdepapper i balansräkningen.

ii)

Den information som rapporteras för värdepapper utan offentligt tillgängliga identifikationskoder inkluderar information om instrumentkategori, löptid och emittent som är tillräcklig för att härleda de uppdelningar som definieras som ”minimikrav” i del 5 i bilaga I.

4.   Undantag får beviljas MFI för statistikrapportering som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering.

De nationella centralbankerna får tillåta att MFI som tillämpar Internationell redovisningsstandard 39 (IAS 39), Internationell finansiell rapporteringsstandard 9 (IFRS 9) eller liknande nationella redovisningsregler exkluderar sådana lån som avvecklats genom en värdepapperisering i enlighet med nationell praxis från de stockar som krävs enligt del 2 och del 3 i bilaga I, förutsatt att denna praxis tillämpas av alla inhemska MFI.

5.   De nationella centralbankerna får bevilja MFI undantag avseende vissa kvartalsvisa stockar som avser medlemsstater utanför euroområdet.

Om uppgifter som insamlats på en högre aggregeringsnivå visar att positioner gentemot motparter med hemvist i en medlemsstat utanför euroområdet eller positioner gentemot valutan i en medlemsstat utanför euroområdet inte är signifikanta, får de nationella centralbankerna besluta att dessa ej behöver rapporteras avseende en sådan medlemsstat. De nationella centralbankerna ska informera uppgiftslämnarna om sådana beslut.

Artikel 10

Minimistandarder och nationella rapporteringsförfaranden

1.   Uppgiftslämnarna ska följa de rapporteringskrav som gäller för dem i enlighet med minimistandarderna i bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering.

2.   De nationella centralbankerna ska fastställa och genomföra de rapporteringsförfaranden som ska följas av den faktiska uppgiftslämnande populationen i enlighet med nationella krav. De nationella centralbankerna ska säkerställa att dessa förfaranden medför att de begärda statistiska uppgifterna rapporteras och att de ger möjlighet till vederbörlig kontroll av att minimistandarderna enligt bilaga IV för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering följs.

Artikel 11

Fusioner, uppdelningar och omorganisationer

Vid en fusion, uppdelning eller någon annan omorganisation som kan påverka den faktiska uppgiftslämnarens fullgörande av sina skyldigheter på statistikområdet, så ska denne – så snart avsikten att genomföra en sådan åtgärd har offentliggjorts och i god tid innan fusionen, uppdelningen eller omorganisationen får verkan – underrätta den berörda nationella centralbanken om de förfaranden som planeras för att uppfylla rapporteringskraven enligt den här förordningen.

Artikel 12

Användning av inrapporterade statistiska uppgifter inom ramen för kassakrav

1.   De statistiska uppgifter som kreditinstitut lämnar enligt den här förordningen ska användas av respektive kreditinstitut för att beräkna dess kassakravsbas i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Varje kreditinstitut ska särskilt använda uppgifterna för att kontrollera att det har uppfyllt sitt kassakrav under uppfyllandeperioden.

2.   Kassakravsbasen för tre uppfyllandeperioder för de ”tail”-klassificerade instituten ska beräknas på kvartalsdata enligt ställningen vid utgången av det kvartal som samlas in av de nationella centralbankerna senast 28 arbetsdagar efter utgången av det kvartal som statistiken avser.

3.   Dessa särskilda bestämmelser om tillämpningen av ECB:s kassakrav som framgår av bilaga III ska ha företräde framför sådana bestämmelser som framgår av förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

4.   För att underlätta ECB:s och kreditinstitutens likviditetshantering ska kassakraven bekräftas senast första dagen i uppfyllandeperioden. I undantagsfall kan dock behov uppstå för kreditinstitut att rapportera om revideringar av kassakravsbasen eller av kassakrav som har bekräftats. Förfarandena för att bekräfta eller godkänna kassakrav påverkar inte uppgiftslämnarnas skyldighet att alltid rapportera korrekta statistiska uppgifter och så snart som möjligt revidera felaktiga statistiska uppgifter som redan har rapporterats.

Artikel 13

Kontroll och obligatorisk insamling

De nationella centralbankerna ska utöva rättigheterna att kontrollera eller att obligatoriskt samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna ska lämna i enlighet med denna förordning, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva dessa rättigheter. Dessa rättigheter ska särskilt utövas av de nationella centralbankerna då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga IV.

Artikel 14

Första rapporteringen

1.   Den första rapporteringen enligt denna förordning ska börja med uppgifter för december 2014.

2.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutorna för de medlemsstater i euroområdet, i tabell 3 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen då de infört euron.

3.   Den första rapporteringen enligt denna förordning avseende rutorna för medlemsstater utanför euroområdet, i tabellerna 3 och 4 i bilaga I del 3, ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för deras anslutning till unionen. Om den berörda nationella centralbanken beslutar att inte kräva att rapporteringen av icke signifikanta uppgifter ska börja med de första kvartalsvisa uppgifterna efter dagen för den relevanta medlemsstatens eller medlemsstaternas anslutning till unionen, ska rapporteringen börja 12 månader efter det att den nationella centralbanken informerat uppgiftslämnarna om att uppgifter ska rapporteras.

Artikel 15

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32) ska upphöra att gälla med verkan från den 1 januari 2015.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga VI.

Artikel 16

Slutbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 24 september 2013.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 1.

(3)  EUT L 15, 20.1.2009, s. 14.

(4)  EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.

(5)  EUT L 305, 1.11.2012, s. 6.

(6)  Se sidan 73 i detta nummer av EUT.

(7)  EUT L 250, 2.10.2003, s. 10.

(8)  Se sidan 107 i detta nummer av EUT.

(9)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(10)  EUT L 267, 10.10.2009, s. 7.

(11)  EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(12)  EUT L 226, 28.8.2010, s. 48.

(13)  EGT L 372, 31.12.1986, s. 1.


BILAGA I

MONETÄRA FINANSINSTITUT OCH KRAV PÅ STATISTIKRAPPORTERING

Inledning

Statistiksystemet för medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater) avseende balansräkningen för MFI-sektorn består av följande två huvudkomponenter:

a)

En förteckning över MFI för statistiska ändamål (se del 1 för identifiering av vissa MFI).

b)

En specifikation av den statistik som dessa MFI ska lämna varje månad, kvartal respektive år (se del 2, 3, 4, 5, 6 och 7).

För att erhålla fullständiga uppgifter om MFI:s balansräkningar är det också nödvändigt att ålägga investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (IF) och andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (nedan kallade andra finansförmedlare) viss rapporteringsskyldighet när dessa deltar i finansiella aktiviteter som berör aktier/andelar i penningmarknadsfonder. De nationella centralbankerna samlar in de statistiska uppgifterna från MFI samt från investeringsfonder och andra finansförmedlare i enlighet med del 2 och enligt nationella förfaranden som bygger på de harmoniserade definitioner och klassifikationer som framgår av artikel 1 och bilaga II.

Penningmängden omfattar sedlar och mynt i omlopp och MFI:s övriga monetära skulder (inlåning och andra finansiella instrument som är nära substitut till inlåning). Alla övriga poster i MFI-balansräkningen är motposter till penningmängden. ECB sammanställer även finansiella transaktioner som härleds från stockarna och från andra uppgifter, inklusive justeringarna för omvärderingar som rapporteras av MFI (se del 5).

De statistiska uppgifter som ECB behöver sammanfattas i del 8.

DEL 1

Identifiering av vissa MFI

AVSNITT 1

Identifiering av vissa MFI med utgångspunkt i principen om inlånings utbytbarhet

1.1

Andra finansinstitut än kreditinstitut som emitterar finansiella instrument som är nära substitut för inlåning klassificeras som MFI förutsatt att de uppfyller andra kriterier för MFI. Klassificeringen baseras på huruvida inlåningen är substituerbar, dvs. huruvida skulder klassificeras som inlåning, vilket avgörs av instrumentens likviditet, definierad som en kombination av faktorerna överförbarhet, konvertibilitet, värdesäkerhet och omsättningsbarhet, och där så är lämpligt även instrumentens löptid.

Kriterierna för att instrument ska räknas som substitut till inlåning ska också tillämpas när man beslutar om huruvida skulder ska klassificeras som inlåning, utom i fall då det finns en separat kategori för sådana skulder.

1.2

Vid fastställandet av huruvida ett instrument är ett substitut till inlåning och vid klassificeringen av skulder som inlåning, ska begreppen nedan användas med följande betydelser:

a)

överförbarhet: att de medel som är placerade i ett finansiellt instrument kan omvandlas med hjälp av betalningsmedel som check, girering, direktdebitering eller liknande.

b)

konvertibilitet: möjligheten till, och kostnaden för, att omvandla det finansiella instrumentet till kontanter eller överförbar inlåning. De skattemässiga fördelar som går förlorade genom omvandlingen kan bedömas som en straffavgift som minskar graden av likviditet.

c)

värdesäkerhet: att ett finansiellt instruments exakta värde i nationell valuta är känt i förväg.

d)

omsättningsbarhet: att värdepapper är föremål för offentlig notering och regelbunden handel på en reglerad marknad. För andelar i öppna värdepappersfonder finns det ingen marknad i sedvanlig mening. Placerarna får emellertid information om den dagliga noteringen för fondandelarna och kan lösa in sina andelar till den kursen.

AVSNITT 2

Specifikationer för penningmarknadsfonders identifieringskriterier

Vid tillämpningen av artikel 2 gäller följande:

a)

Penningmarknadsinstrumentet ska anses vara av hög kreditkvalitet om det har tilldelats ett av de båda högsta tillgängliga kortfristiga kreditbetygen av det erkända kreditvärderingsinstitut som har värderat instrumentet eller, i de fall då instrumentet inte har genomgått någon värdering, om det genom förvaltningsbolagets interna värderingsprocess har fastställts vara av motsvarande kvalitet. När ett erkänt kreditvärderingsinstitut delar in sitt högsta kortfristiga kreditbetyg i två olika kategorier, ska dessa båda kreditbetyg anses utgöra en enda kategori och därmed vara det högsta tillgängliga kreditbetyget.

b)

Som undantag till kravet i punkt a kan penningmarknadsfonden inneha statliga emitteringar som åtminstone motsvarar investment grade, där ”statliga emitteringar” i detta sammanhang avser penningmarknadsinstrument som är emitterade eller garanterade av en central, regional eller lokal myndighet, av en medlemsstats centralbank, av ECB, Europeiska unionen eller Europeiska investeringsbanken.

c)

När den vägda genomsnittliga livslängden beräknas för värdepapper, inklusive strukturerade finansiella instrument, baseras beräkningen av löptiden på den återstående löptiden fram till laglig inlösen av instrumenten. Men om ett finansiellt instrument omfattar en säljoption får lösendag för denna säljoption användas i stället för den lagliga återstående löptiden endast om följande villkor alltid är uppfyllda:

i)

Säljoptionen får utnyttjas fritt av förvaltningsbolaget på lösendagen.

ii)

Lösenpriset för säljoptionen ligger nära instrumentets förväntade värde nästa lösendag.

iii)

Penningmarknadsfondens investeringsstrategi innebär att det är hög sannolikhet att optionen kommer att lösas in nästa lösendatum.

d)

Vid beräkning av såväl den vägda genomsnittliga livslängden och den vägda genomsnittliga löptiden, ska hänsyn tas till effekten av finansiella derivatinstrument, inlåning och effektiva portföljförvaltningsmetoder.

e)

Med vägd genomsnittlig löptid avses ett värde för den genomsnittliga löptiden för samtliga underliggande värdepapper i fonden, vägt för att avspegla de relativa innehaven i varje instrument, under antagandet att löptiden för ett instrument med flytande ränta motsvarar den återstående tiden till nästa gång räntan fastställs till penningmarknadsränta och inte den tid som återstår innan kapitalvärdet för ett värdepapper måste återbetalas. I praktiken används den vägda genomsnittliga löptiden för att mäta hur känslig en penningmarknadsfond är för förändrade räntenivåer på penningmarknaden.

f)

Med vägd genomsnittlig livslängd avses det vägda genomsnittet av den återstående löptiden för varje värdepapper som en fond innehar, vilket motsvarar tiden fram till dess att kapitalvärdet är helt återbetalat, oavsett ränta och utan diskontering. Till skillnad från när den vägda genomsnittliga löptiden beräknas får de datum då räntan fastställs inte användas när den vägda genomsnittliga livslängden beräknas för värdepapper med rörlig ränta och strukturerade finansiella instrument. Här används i stället endast ett värdepappers fastställda slutliga förfallodag. Den vägda genomsnittliga livslängden används för att mäta kreditrisken, eftersom kreditrisken ökar ju mer återbetalningen av kapitalet senareläggs. Den vägda genomsnittliga livslängden används också för att begränsa likviditetsrisken.

g)

Med penningmarknadsinstrument avses instrument som normalt är föremål för handel på penningmarknaden, som är likvida och har ett värde som kan fastställas exakt vid varje tidpunkt.

h)

Med förvaltningsbolag avses bolag vars regelmässiga verksamhet består i att förvalta en penningmarknadsfonds portfölj.

DEL 2

Balansräkning (stockar)

För att sammanställa euroområdets penningmängdsaggregat och motparter behöver ECB uppgifterna ur tabell 1 enligt följande:

1.   Instrumentkategorier

a)   Skulder

De relevanta instrumentkategorierna är följande: utelöpande sedlar och mynt, inlåning, emitterade aktier/andelar i penningmarknadsfonder, emitterade skuldebrev, eget kapital och reserver samt övriga skulder. För att särskilja monetära och icke-monetära skulder delas inlåningen dessutom upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid samt återköpsavtal (repor). Definitionerna framgår av bilaga II.

b)   Tillgångar

De relevanta instrumentkategorierna är följande: kassa, utlåning, innehav av skuldebrev, ägarandelar, andelar i investeringsfonder, fasta tillgångar och övriga tillgångar. Definitionerna framgår av bilaga II.

2.   Uppdelning efter löptid

Uppdelning efter ursprunglig löptid kan användas i stället för klassificering efter instrumenttyp i de fall där de finansiella instrumenten på de olika marknaderna inte är fullt jämförbara.

a)   Skulder

Indelningen efter ursprunglig löptid (eller uppsägningstid) är följande: för inlåning med överenskommen löptid upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år, och för inlåning med uppsägningstid upp till tre månader, över tre månader och upp till två år och över två år. Repor delas inte upp efter löptid eftersom de i regel är mycket kortfristiga (oftast med en ursprunglig löptid under tre månader). Skuldebrev emitterade av MFI delas upp på löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år. Aktier/andelar i penningmarknadsfonder behöver inte delas upp efter löptid.

b)   Tillgångar

Indelningen efter ursprunglig löptid är följande: MFI-lån till motparter med hemvist i euroområdet (andra än MFI) efter delsektorer, och dessutom efter ändamål när det gäller MFI-lån till hushållen, upp till ett år, över ett år och upp till fem år och över fem år; MFI:s innehav av skuldebrev emitterade av övriga MFI i euroområdet i löptidskategorierna upp till ett år, över ett år och upp till två år och över två år för att möjliggöra nettning av inbördes MFI-innehav av instrumentet i fråga vid beräkningen av penningmängdsaggregaten.

3.   Uppdelning efter ändamål och separat identifiering av lån till enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status

Lån till hushållen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer delas upp ytterligare efter ändamålet med lånet (konsumtionskrediter, bostadslån, övriga lån). Inom kategorin ”övriga lån” ska lån som beviljats enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status identifieras separat (se definitioner av instrumentkategorier i del 2 i bilaga II och definitioner av sektorer i del 3 i bilaga II). Nationella centralbanker får befria uppgiftslämnarna från kravet att lån som beviljats enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status ska identifieras separat om sådana lån utgör mindre än 5 procent av den samlade utlåningen till hushållen för denna medlemsstat i euroområdet.

4.   Uppdelning efter valuta

För balansräkningsposter som kan användas för sammanställningen av penningmängdsaggregat måste saldon i euro redovisas separat så att ECB har möjlighet att definiera penningmängdsaggregaten på ett sådant sätt att de inbegriper saldon i samtliga valutor tillsammans eller endast saldon uttryckta i euro.

5.   Uppdelning efter motpartssektor och hemvist

5.1

För sammanställningen av euroområdets penningmängdsaggregat och motparter måste det fastställas vilka av motparterna inom territoriet för euroområdet som utgör innehavarsektorn. För detta ändamål delas motpartsgruppen icke-MFI upp enligt det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet (nedan kallat ENS 2010) som fastställs genom förordning (EU) nr 549/2013 (se del 3 i bilaga II) på offentlig förvaltning (S.13), varvid statlig förvaltning (S.1311) redovisas separat under inlåning totalt, och övriga inhemska sektorer. För att månadsvis kunna beräkna en sektorsvis uppdelning av penningmängdsaggregaten och motposterna delas övriga inhemska sektorer upp ytterligare i följande delsektorer: investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124), andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125 + S.126 + S.127), försäkringsbolag (S.128), pensionsinstitut (S.129), icke-finansiella bolag (S.11) och hushåll + hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15). En ytterligare uppdelning görs för motparter som är finansiella bolag (FVC) och centrala clearingmotparter inom de fusionerade motpartssektorerna (S.125 + S.126 + S.127). För enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status se avsnitt 3. För inlåning totalt och kategorierna inlåning med överenskommen löptid över två år, inlåning med uppsägningstid över två år och repor görs en ytterligare uppdelning på kreditinstitut, övriga MFI-motparter och statlig förvaltning, en uppdelning som behövs för ECB:s kassakravssystem.

5.2

För inlåning totalt och tillgångskategorin utlåning totalt görs en ytterligare uppdelning på centralbanken (S.121) samt monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122) samt på banker och icke-banker i övriga utlandet för att bättre förstå banksektorns utlånings- och finansieringsriktlinjer samt övervaka interbankverksamheten bättre.

5.3

För positioner inom koncerner görs en ytterligare uppdelning på positioner och transaktioner som avser inlåning och utlåning mellan monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122) för att göra det möjligt att identifiera sambanden mellan kreditinstitut som ingår i samma koncern (inhemska motparter och andra medlemsstater i euroområdet).

5.4

För innehav av skuldebrev med ursprunglig löptid upp till ett år, med uppdelning efter valuta, görs en ytterligare uppdelning för offentlig förvaltning (S.13) för att ge en bättre överblick över sambanden mellan stater och banker.

5.5

Viss inlåning/utlåning från återköpsavtal (repor)/omvända repor eller liknande transaktioner med andra finansförmedlare (S.125) + finansiella servicebolag (S.126) + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) kan avse transaktioner med centrala motparter. En central motpart är en enhet som juridiskt fungerar som mellanhand mellan motparter i transaktioner med avtal som handlas på de finansiella marknaderna, och som blir köpare gentemot varje säljare och säljare gentemot varje köpare. Eftersom sådana transaktioner ofta är substitut för bilaterala transaktioner mellan MFI görs en ytterligare uppdelning inom inlåningskategorin återköpsavtal (repor) vad gäller transaktioner med sådana motparter. På liknande sätt görs en ytterligare uppdelning inom tillgångskategorin ”utlåning” när det gäller omvända repor med sådana motparter.

5.6

Inhemska motparter och motparter i euroområdet redovisas separat i alla statistiska uppdelningar. Motparter i euroområdet särredovisas enligt ländernas nationella sektorsklassificering eller enligt deras indelning i institutionella enheter i enlighet med de förteckningar som förs av ECB för statistiska ändamål och ECB:s Monetary, financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers som följer klassificeringsprinciper som överensstämmer med ENS 2010 så långt det är möjligt. Motparter utanför euroområdet behöver inte delas upp efter land.

5.7

När det gäller aktier/andelar i penningmarknadsfonder som emitterats av MFI i euroområdets medlemsstater ska uppgiftslämnarna åtminstone rapportera uppgifter om innehavarens hemvist med uppdelning på inhemska motparter/övriga euroområdet/övriga utlandet, så att aktier/andelar som innehas av aktörer med hemvist utanför euroområdet kan uteslutas. De nationella centralbankerna får också härleda den statistiska information som behövs från de uppgifter som samlas in enligt förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24), i den mån som uppgifterna följer de tidsramar som anges i artikel 7 i denna förordning samt de minimistandarder som fastställs i bilaga IV.

a)

När det gäller aktier/andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, finns upptagna i ett register med personuppgifter och uppgift om hemvist för innehavarna av fondens aktier/andelar, ska emitterande penningmarknadsfonder eller deras lagliga företrädare rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av fondens aktier/andelar i den månatliga balansräkningen.

b)

När det gäller aktier/andelar i penningmarknadsfonder som, enligt nationell lag, inte finns upptagna i ett register med personuppgifter eller som finns upptagna i ett register men utan någon uppgift om hemvist för innehavarna av fondens aktier/andelar, ska uppgiftslämnarna rapportera data om hemvist på det sätt som respektive nationell centralbank fastställt efter samråd med ECB. Detta krav begränsas till ett eller en kombination av följande alternativ, som ska väljas med beaktande av förutsättningarna på de relevanta marknaderna och utformningen av den nationella rätten i medlemsstaten i fråga. De nationella centralbankerna kommer regelbundet att följa upp detta krav.

i)

Emitterande penningmarknadsfonder:

Emitterande penningmarknadsfonder eller deras lagliga företrädare ska rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavarna av fondens aktier/andelar. Sådana uppgifter kan komma från det ombud som förmedlar aktierna/andelarna eller från någon annan enhet som deltar i utgivning, återköp eller överföring av aktier/andelar.

ii)

MFI och andra finansinstitut som depåhållare av aktier/andelar i penningmarknadsfonder:

Som uppgiftslämnare ska MFI och andra finansinstitut som fungerar som depåhållare av aktier/andelar i penningmarknadsfonder rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av aktier/andelar som getts ut av inhemska penningmarknadsfonder och som förvaras i depå för innehavarens räkning eller för sådan annan mellanhands räkning som också fungerar som depåhållare. Denna variant är tillämplig om i) depåhållaren skiljer ut aktier/andelar i penningmarknadsfonder som förvaras för innehavarens räkning från dem som förvaras för andra depåhållares räkning och ii) merparten av aktierna/andelarna i penningmarknadsfonderna förvaras av inhemska institut som klassificeras som finansinstitut (MFI eller OFI).

iii)

MFI och OFI i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande aktier/andelar i en inhemsk penningmarknadsfond

Som uppgiftslämnare ska MFI och övriga finansinstitut, i egenskap av uppgiftslämnare i fråga om inhemska aktörers transaktioner med utländska motparter rörande aktier/andelar i en inhemsk penningmarknadsfond, rapportera uppgifter med uppdelning efter hemvist för innehavare av sådana aktier/andelar i inhemska penningmarknadsfonder som de köper och säljer för innehavarens eller för sådan annan mellanhands räkning som också deltar i transaktionen. Denna möjlighet gäller om i) rapporteringens täckning är uttömmande, dvs. att den omfattar i det närmaste samtliga transaktioner som utförs av uppgiftslämnarna, ii) precisa uppgifter om köp och försäljning med aktörer som inte har sin hemvist i euroområdet tillhandahålls, iii) skillnaden mellan utgivningsvärdet och lösenvärdet, exklusive avgifter, för samma aktier/andelar är minimalt, och iv) antalet aktier/andelar som emitterats av inhemska penningmarknadsfonder och som innehas av aktörer med hemvist utanför euroområdet är lågt.

iv)

Om alternativen i till ii inte är tillämpliga, ska uppgiftslämnarna, inklusive MFI och OFI, rapportera relevanta uppgifter på grundval av tillgänglig information.

DEL 3

Balansräkning (kvartalsvisa stockar)

För en närmare analys av den monetära utvecklingen och för andra statistikändamål behöver ECB följande information om viktiga aspekter:

1.

Uppdelning efter delsektor, löptid och fast egendom som säkerhet för utlåningen till icke-MFI i euroområdet (se tabell 2).

Uppgifterna behövs för en uppföljning av den totala delsektors- och löptidsstrukturen hos MFI:s totala kreditgivning (utlåning och värdepapper) till innehavarsektorn. För icke-finansiella bolag och hushåll krävs ytterligare ”varav”-uppgifter för att identifiera de lån som beviljats mot säkerhet i fast egendom.

För utlåning i euro med ursprunglig löptid över ett år och över två år gentemot hushåll och icke-finansiella bolag krävs ytterligare ”varav”-uppgifter avseende vissa andra löptider och tidpunkter för ändring av räntesatser (se tabell 2). Med ändring av räntesats menas en sådan förändring av räntesatsen för ett lån som ska ske enligt låneavtalet. Lån där en ändring av räntesatsen kan ske omfattar bl.a. lån vars räntesats regelbundet anpassas till utvecklingen av ett index såsom Euribor, lån vars räntesats anpassas kontinuerligt (dvs. floating rates) samt lån vars räntesats kan ändras efter ett MFI:s gottfinnande.

2.

Uppdelning på delsektorer av MFI:s inlåning från den offentliga förvaltningen (med undantag av den statliga förvaltningen) i euroområdets medlemsstater (se tabell 2).

Denna information krävs som komplement till den månadsvisa rapporteringen.

3.

Uppdelning efter sektor av positioner gentemot motparter utanför euroområdet (se tabell 2).

Sektorindelningen enligt Systemet för nationalräkenskaper (nedan kallat SNA 2008) tillämpas där ENS 2010 inte gäller.

4.

Identifiering av balansräkningspositioner för derivat och upplupen ränta på utlåning och inlåning inom övriga tillgångar och övriga skulder (se tabell 2).

Denna uppdelning är nödvändig för en förbättrad överensstämmelse inom statistiken.

5.

Uppdelning efter land, inbegripet positioner gentemot Europeiska investeringsbanken och Europeiska stabilitetsmekanismen (se tabell 3).

Denna uppdelning är nödvändig för en vidare analys av den monetära utvecklingen och av skäl som sammanhänger med övergångskraven och kvalitetskontrollen av uppgifterna.

6.

Uppdelning efter sektor för gränsöverskridande inlåning från och utlåning till icke-MFI inom euroområdet (se tabell 3).

Denna uppdelning är nödvändig för att bedöma MFI-sektorernas positioner i enskilda medlemsstater i förhållande till de övriga medlemsstaterna i euroområdet.

7.

Uppdelning efter valuta (se tabell 4).

Denna uppdelning är nödvändig för beräkningen av transaktioner för penningmängdsaggregat och motposter justerade för valutakursförändring i de fall aggregaten definieras så att de omfattar alla valutor sammantaget.

DEL 4

Rapportering av justeringar för omvärdering för sammanställningen av transaktioner

För att sammanställa transaktioner för euroområdets penningmängdsaggregat och motparter behöver ECB information om justeringar för omvärdering avseende av- och nedskrivningar av lån samt prisförändringar på värdepapper:

1.   Avskrivningar/nedskrivningar av lån

Uppgifter om av- och nedskrivningar av lån rapporteras för att ECB ska kunna sammanställa finansiella transaktioner från de stockuppgifter som rapporteras under två på varandra följande rapporteringsperioder. Justeringarna speglar förändringar i de lånestockar som rapporteras i enlighet med del 2 och 3 som är följden av nedskrivningar, inklusive nedskrivningar av hela det utestående lånebeloppet (avskrivning). Justeringen bör också visa förändringar av reserveringar för lån för de fall där en nationell centralbank beslutar att utestående stockar ska redovisas utan reserveringar. Av- och nedskrivningar av lån som noteras när lånet säljs eller överförs till tredje man ska också tas upp om de är kända.

De minimikrav som gäller för av- och nedskrivningar framgår av tabell 1A.

2.   Prisförändringar av värdepapper

Justeringar för prisförändringar rörande värdepapper avser värdeförändring som uppkommer på grund av ändringar av det pris till vilket värdepapper noteras eller handlas. Däri ingår förändringar som uppkommer över tiden i stockarnas balansvärde på grund av förändringar i det referensvärde till vilket värdepapper noteras, dvs. möjliga vinster/förluster. Justeringarna kan även innefatta värdeförändringar till följd av värdepapperstransaktioner, dvs. vinster/förluster.

De minimikrav som gäller för prisomvärdering av värdepapper framgår av tabell 1A.

Inga minimikrav anges för rapportering av balansräkningens skuldsida. Men om den värderingspraxis som tillämpas av uppgiftslämnarna på emitterade skuldebrev resulterar i ändringar av stockarna vid periodens slut, kan de nationella centralbankerna samla in uppgifter om sådana ändringar. Sådana uppgifter ska rapporteras som justeringar för ”övriga värdeförändringar”.

DEL 5

Rapporteringsskyldigheter avseende värdepapperisering av lån och andra överföringar av lån

1.   Allmänna krav

Uppgifter ska rapporteras i enlighet med artikel 8.2, vid behov kvalificerade enligt artikel 8.4. Alla poster delas upp efter gäldenärens hemvist och delsektor enligt kolumnrubrikerna i tabell 5. Lån som avyttrats under den förberedande fasen av en värdepapperisering behandlas som om de redan har värdepapperiserats.

2.   Rapporteringskrav avseende nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån

2.1

Inom ramen för artikel 6 a ska MFI beräkna posterna i del 1 och 2 av tabell 5 som nettoflöden av värdepapperiserade eller på annat sätt överförda lån under den relevanta perioden minus lån som anskaffats under perioden. Lån som överförs till, eller anskaffas från, ett annat inhemskt MFI samt lån vars överföring sker som resultat av en uppdelning av uppgiftslämnaren eller av en sammanslagning eller ett övertagande som involverar uppgiftslämnaren och ett annat inhemskt MFI, ska inte inkluderas i denna beräkning. Lån som överförs till, eller förvärvas från, icke inhemska MFI ska inkluderas i denna beräkning.

2.2

Posterna som avses i punkt 3.1 fördelas till del 1 och del 2 i tabell 5 på följande sätt:

a)

Avyttringar och anskaffningar med betydelse för den rapporterade lånestocken ska rapporteras i enlighet med del 2 och del 3 i bilaga I och allokeras till del 1; avyttringar resulterar i att lånen inte längre ingår och anskaffningar resulterar i att lånen ingår, respektive återigen ingår.

b)

Avyttringar och anskaffningar utan betydelse för den rapporterade lånestocken ska rapporteras i enlighet med del 2 och del 3 i bilaga I och allokeras till del 2; avyttringar resulterar inte i att lånen inte längre ingår och anskaffningar resulterar inte i att lånen ingår, respektive återigen ingår.

2.3

Posterna i del 1 av tabell 5 ska månadsvis delas upp ytterligare efter motparten i transaktionen, varvid åtskillnad ska göras mellan FVC, varav FVC med hemvist i euroområdet, och övriga motparter. Ytterligare uppdelning efter ursprunglig löptid och lånets ändamål krävs kvartalsvis för vissa poster som framgår av tabell 5 b.

3.   Rapporteringskrav för värdepapperiserade och underliggande lån som inte längre ingår

3.1

MFI ska tillhandahålla uppgifter i enlighet med del 3 i tabell 5 om värdepapperiserade lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut enligt följande:

a)

Utestående belopp vid periodens utgång.

b)

Finansiella transaktioner exklusive avyttringar och anskaffningar av lån under den relevanta perioden, dvs. den förändring av de utestående beloppen som kan hänföras till låntagarnas återbetalning av lånebelopp.

3.2

När det gäller punkt 3.1 b får de nationella centralbankerna i stället kräva att MFI ska tillhandahålla nettoflöden av avyttringar och anskaffningar av lån för vilka MFI är ansvarigt institut så att den nationella centralbanken kan härleda de finansiella transaktioner som avses i punkt 3.1 b.

3.3

Nationella centralbanker får föreskriva ett undantag för uppgiftslämnare från kraven i punkt 3.1 b i de fall då de nettoflöden som samlas in i del 1.1 i tabell 5 uppfyller syftet i punkt 3.2, dvs. när det är nationell praxis att MFI är ansvariga institut för värdepapperiserade lån som inte längre ingår. Nationella centralbanker ska säkerställa att sådana nettoflöden är förenliga med syftena att beräkna de finansiella transaktionerna exklusive avyttringar och anskaffningar av lån enligt punkt 3.1 b. Nationella centralbanker får begära kompletterande upplysningar från MFI för att göra de justeringar som krävs.

3.4

Nationella centralbanker får utöka rapporteringskraven i detta avsnitt till samtliga lån som inte längre ingår för vilka MFI är ansvarigt institut, som är värdepapperiserade eller på annat sätt överförda. I så fall ska den nationella centralbanken underrätta MFI om rapporteringskraven enligt del 3 i tabell 5.

4.   Rapporteringskrav avseende utestående belopp på de lån som omfattas av en värdepapperisering

4.1

MFI ska tillhandahålla kvartalsuppgifter om alla lån som omfattas av en värdepapperisering i enlighet med del 4 i tabell 5, oavsett om de underliggande lånen eller de rättigheter som dessa omfattas av tas upp i uppgiftslämnarens balansräkning.

4.2

Vad gäller administreringen av de underliggande lånen för FVC med hemvist i andra medlemsstater i euroområdet, ska MFI göra ytterligare uppdelningar genom att aggregera de underliggande lånen separat för varje medlemsstat där ett FVC har sin hemvist.

4.3

Nationella centralbanker får insamla de uppgifter som avses i artikel 6 b, eller delar av dessa, FVC för FVC från inhemska MFI som fungerar som ansvarigt institut för värdepapperiserade lån. Om en nationell centralbank anser att de uppgifter som avses i punkt 4.4 och de uppdelningar som avses i punkt 4.2 får samlas in FVC för FVC, ska den informera MFI huruvida, och i vilken utsträckning, den rapportering som avses i punkt 4.1 och punkt 4.2 är nödvändig.

5.   Rapporteringskrav för MFI som tillämpar IAS 39, IFRS 9 eller liknande nationella redovisningsregler

5.1

MFI som tillämpar IAS 39, IFRS 9 eller liknande redovisningsregler ska rapportera utestående lånebelopp vid månadens slut som avser lån som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande finns med i deras redovisning i enlighet med del 5 i tabell 5.

5.2

MFI som omfattas av undantaget enligt artikel 9.6 ska rapportera utestående belopp vid kvartalsslut avseende lån som avvecklats genom en värdepapperisering och som inte längre ska ingå men som fortfarande finns med i deras redovisning i enlighet med del 5 i tabell 5.

DEL 6

Förenklad rapportering för små kreditinstitut

Kreditinstitut som omfattas av undantaget i artikel 9.1 d får undantas från följande rapporteringskrav:

1.

Uppdelning efter valuta som avses i del 2 avsnitt 4.

2.

Den separata identifieringen av

a)

positioner med centrala motparter som avses i del 2 punkt 5.3,

b)

syndikerade lån såsom framgår av del 2 tabell 1,

c)

skuldebrev med en löptid på upp till två år och nominell kapitalgaranti under 100 procent, såsom framgår av del 2 tabell 1.

3.

Uppdelning efter sektor som avses i del 3 avsnitt 3.

4.

Uppdelning efter land som avses i del 3 avsnitt 4.

5.

Uppdelning efter valuta som avses i del 3 avsnitt 5.

Därutöver får dessa kreditinstitut uppfylla de rapporteringskrav som avses i delarna 2, 5 och 6 genom att rapportera uppgifter kvartalsvis och i enlighet med de tidsfrister som gäller för kvartalsstatistik enligt artikel 7.3.

DEL 7

Sammanfattning

Sammanfattning av uppdelningar för den aggregerade balansräkningen i MFI-sektorn (1)

INSTRUMENT OCH LÖPTIDSKATEGORIER

BALANSRÄKNINGSPOSTER

TILLGÅNGAR

SKULDER

1.

Kassa

2.

Utlåning

upp till 1 år (2)

över 1 år och upp till 5 år (2)

över 5 år (2)

varav positioner inom koncerner

varav syndikerade lån

varav omvända repor

varav revolverande lån och checkräkningskrediter (euro)

varav oäkta kreditkortskredit (komfortkredit) (euro)

varav äkta kreditkortskredit (euro)

varav säkerhet i form av fast egendom (7)

Utlåning med ursprunglig löptid över 1 år (euro)

varav utlåning med återstående löptid på mindre än 1 år

varav utlåning med återstående löptid över 1 år där räntebindningstiden går ut inom 12 månader

Utlåning med ursprunglig löptid över 2 år (euro)

varav utlåning med återstående löptid på mindre än 2 år

varav utlåning med återstående löptid över 2 år där räntebindningstiden går ut inom 24 månader

3.

Innehav av skuldebrev

upp till 1 år (3)

över 1 år och upp till 2 år (3)

över 2 år (3)

4.

Ägarandelar

5.

Aktier/andelar i investeringsfonder

Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

Aktier/andelar i investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder

6.

Icke-finansiella tillgångar (inklusive fasta tillgångar)

7.

Övriga tillgångar

varav finansiella derivat

varav: upplupen ränta på lån

8.

Utelöpande sedlar och mynt

9.

Inlåning

upp till 1 år (4)

över 1 år (4)

varav positioner inom koncerner

varav överförbar inlåning

varav upp till 2 år

varav syndikerade lån

9.1

Inlåning över natten

varav överförbar inlåning

9.2

Inlåning med överenskommen löptid

upp till 1 år

över 1 år och upp till 2 år

över 2 år

9.3

Inlåning med uppsägningstid

upp till 3 månader

över 3 månader

varav över 2 år (5)

9.4

Återköpsavtal (repor)

10.

Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

11.

Emitterade skuldebrev

upp till 1 år

över 1 år och upp till 2 år

varav upp till 2 år och nominell kapitalgaranti under 100 %

över 2 år

12.

Eget kapital och reserver

13.

Övriga skulder

varav finansiella derivat

varav: upplupen ränta på inlåning

MOTPARTER OCH UPPDELNING EFTER ÄNDAMÅL

TILLGÅNGAR

SKULDER

A.

Inhemska motparter

MFI

varav centralbanker

varav monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken

Icke-MFI

Offentlig förvaltning

statlig förvaltning

delstatlig förvaltning

kommunal förvaltning

sociala trygghetsfonder

Övriga inhemska sektorer (6)

investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)

andra finansförmedlare, finansiella servicebolag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125 + S.126 + S.127) (6)

varav centrala motparter (7)

varav FVC (7)

försäkringsbolag (S.128)

pensionsinstitut (S.129) (6)

icke-finansiella bolag (S.11) (6)

hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15) (6)

konsumtionskrediter (7)

bostadslån (7)

övriga lån (7)

tillenmansföretag/företag med delägare utan juridisk status (7)

B.

Hemmahörande i euroområdet, utom inhemska

MFI

varav centralbanker

varav monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken

Icke-MFI

Offentlig förvaltning

statlig förvaltning

delstatlig förvaltning

kommunal förvaltning

sociala trygghetsfonder

Övriga inhemska sektorer (6)

investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)

andra finansförmedlare, finansiella servicebolag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125 + S.126 + S.127) (6)

varav centrala motparter (7)

varav FVC (7)

försäkringsbolag (S.128)

pensionsinstitut (S.129) (6)

icke-finansiella bolag (S.11) (6)

hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15) (6)

konsumtionskrediter (7)

bostadslån (7)

övriga lån (7)

till enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status (7)

C.

Hemmahörande i övriga utlandet

Banker

Icke-banker

Offentlig förvaltning

Övriga motparter

A.

Inhemska motparter

MFI

varav centralbanker

varav monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken

varav kreditinstitut

Icke-MFI

Offentlig förvaltning

statlig förvaltning

övrig offentlig förvaltning

delstatlig förvaltning

kommunal förvaltning

sociala trygghetsfonder

Övriga inhemska sektorer (6)

investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)

andra finansförmedlare, finansiella servicebolag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125 + S.126 + S.127) (6)

varav centrala motparter (7)

varav FVC (7)

försäkringsbolag (S.128)

pensionsinstitut (S.129) (6)

icke-finansiella bolag (S.11) (6)

hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15) (6)

B.

Hemmahörande i euroområdet, utom inhemska

MFI

varav centralbanker

varav monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken

varav kreditinstitut

Icke-MFI

Offentlig förvaltning

statlig förvaltning

övrig offentlig förvaltning

delstatlig förvaltning

kommunal förvaltning

sociala trygghetsfonder

Övriga inhemska sektorer (6)

investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)

andra finansförmedlare, finansiella servicebolag och koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.125 + S.126 + S.127) (6)

varav centrala motparter (7)

varav FVC (7)

försäkringsbolag (S.128)

pensionsinstitut (S.129) (6)

icke-finansiella bolag (S.11) (6)

hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15) (6)

C.

Hemmahörande i övriga utlandet

Banker

Icke-banker

Offentlig förvaltning

Övriga motparter

D.

Totalt

D.

Totalt

VALUTOR

e

euro

x

utländska valutor – andra valutor än euro, dvs. övriga medlemsstaters valutor, USD, JPY, CHF, övriga (8).


(1)  Månadsdata anges i fet stil, kvartalsdata anges i normal stil.

(2)  Månadsvis uppdelning efter löptid gäller endast lån till inhemska huvudsektorer andra än MFI och offentlig förvaltning i euroområdets medlemsstater. Kvartalsvis uppdelning efter löptid för lån till offentlig förvaltning med undantag för statlig förvaltning i euroområdets medlemsstater.

(3)  Månadsvis uppdelning efter löptid gäller endast innehav av värdepapper emitterade av MFI i euroområdet. Innehav av värdepapper emitterade av icke-MFI i euroområdet delas upp i kvartalsdata på upp till ett år och över ett år.

(4)  Endast gentemot övriga utlandet.

(5)  Rapporteringen av posten inlåning med uppsägningstid över två år är frivillig tills annat anges.

(6)  Månadsvis uppdelning på delsektorer krävs för ut- och inlåning.

(7)  För lån finns ytterligare en uppdelning efter ändamål för delsektorn S.14 + S.15. För ett begränsat antal instrument krävs det dessutom ytterligare ”varav”-uppgifter för vissa delsektorer: ”varav centrala motparter” och ”varav FVC-företag” för delsektorn S.125; ”varav enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status” för lån till delsektorn S.14; ”varav säkerhet i form av fast egendom” för lån till delsektorerna S.11 och S.14 + S.15 (endast kvartalsvisa uppgifter).

(8)  Kvartalsvis uppdelning efter medlemsländers valutor krävs endast för vissa poster.


BILAGA II

PRINCIPER FÖR KONSOLIDERING OCH DEFINITIONER

DEL 1

Konsolidering för statistiska ändamål inom samma medlemsstat

1.

För varje medlemsstat som har euron som valuta (nedan kallade euroområdets medlemsstater) består den uppgiftslämnande populationen av de MFI som är upptagna på förteckningen över MFI för statistiska ändamål och som har sin hemvist inom territoriet för euroområdets medlemsstater (1). Dessa institut är följande:

a)

Institut som är inregistrerade och belägna inom territoriet, inbegripet dotterbolag (2) till moderbolag utanför territoriet.

b)

Filialer till institut som har sitt huvudkontor utanför territoriet.

Institut i offshore-finanscentrum räknas statistiskt som hemmahörande inom det territorium där dessa finanscentrum är belägna.

2.

MFI ska för statistiska ändamål sammanställa verksamheten vid alla sina kontor (inregistrerade kontor, huvudkontor eller filialer) i samma medlemsstat. Sammanställning över nationsgränser är inte tillåten för statistiska ändamål.

a)

Om ett moderbolag och dess dotterbolag är MFI och belägna i samma medlemsstat får moderbolaget sammanställa dotterbolagens verksamhet i statistikmaterialet. Verksamheten i kreditinstitut och i andra MFI måste emellertid hållas isär.

b)

Om ett institut har filialer inom territoriet för euroområdets andra medlemsstater, ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i euroområdets andra medlemsstater. Omvänt ska en filial i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer inom territoriet för euroområdets andra medlemsstater som positioner gentemot aktörer med hemvist i euroområdets andra medlemsstater.

c)

Om ett institut har filialer utanför territoriet för euroområdets medlemsstater, ska det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot alla dessa filialer som positioner gentemot hemmahörande i övriga utlandet. Omvänt ska en filial i en viss medlemsstat i euroområdet betrakta positioner gentemot det inregistrerade kontoret eller huvudkontoret eller gentemot institutets övriga filialer utanför euroområdets medlemsstater som positioner mot hemmahörande i övriga utlandet.

DEL 2

Definitioner av instrumentkategorier

1.

Denna tabell ger en detaljerad standardbeskrivning av de instrumentkategorier som de nationella centralbankerna i enlighet med den här förordningen ska omvandla till kategorier som är tillämpliga på nationell nivå. Tabellen utgör inte någon förteckning över enskilda finansiella instrument och beskrivningarna är inte uttömmande. Definitionerna avser ENS 2010.

2.

Ursprunglig löptid avser den fasta överenskomna tid under vilken ett finansiellt instrument inte kan inlösas (t.ex. skuldebrev) eller endast kan inlösas mot någon slags straffavgift (t.ex. vissa typer av inlåning). Uppsägningstid är den tid som förflyter från det att innehavaren aviserar sin avsikt att lösa in instrumentet och det datum då innehavaren har rätt att byta ut instrumentet mot kontanter utan att behöva betala någon straffavgift. Endast då ett finansiellt instrument saknar överenskommen löptid klassificeras det efter uppsägningstid.

3.

Finansiella fordringar kan åtskiljas med avseende på om de är överlåtbara eller ej. En fordran är överlåtbar om det är lätt att överföra äganderätten från en enhet till en annan genom leverans eller överlåtelse eller att avräkna den i fråga om finansiella derivat. Medan det potentiellt går att handla med alla finansiella instrument är överlåtbara instrument utformade för att handlas på en reglerad marknad eller over-the-counter, även om faktisk handel inte är en nödvändig förutsättning för överlåtbarhet.

Tabell

Instrumentkategorier

KATEGORIER AV TILLGÅNGAR

Kategori

Viktigare egenskaper

1.

Kassa

Innehav av utelöpande sedlar och mynt i euro och utländska valutor som allmänt används som betalningsmedel

2.

Utlåning med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till fem år/över fem år

Innehav av finansiella tillgångar som skapas när långivare ger lån till låntagare och som antingen inte är styrkta med dokument eller också är styrkta med icke-överlåtbara dokument. Denna post omfattar även tillgångar i form av uppgiftslämnarnas insättningar. Nationella centralbanker får även kräva en fullständig sektorsuppdelning för denna post.

1.

I posten inräknas:

a)

Lån till hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer, fördelade på:

i)

Konsumtionskrediter (lån som har beviljats för huvudsakligen personlig konsumtion av varor och tjänster). Konsumtionskrediter till enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status ingår i denna kategori om rapporterande MFI känner till att lånet främst används för personlig konsumtion.

ii)

Bostadslån (lån som har beviljats för bostadsförvärv för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering). Bostadslån innefattar lån mot säkerhet i bostad som innehas med äganderätt och som används för bostadsförvärv samt andra lån för bostadsförvärv som görs i form av personliga lån eller mot säkerhet i form av andra tillgångar. Bostadslån till enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status ingår i denna kategori utom i fall där rapporterande MFI känner till att fastigheten huvudsakligen används för affärsverksamhet; i sådana fall ska lånet rapporteras som ”övrig utlåning till enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status”.

iii)

Övriga lån (lån som har beviljats för annat än konsumtion och bostadsförvärv, t.ex. affärskrediter, konsolidering av skulder, studielån etc.). Denna kategori får även omfatta lån för konsumtion till enmansföretag/företag med delägare utan juridisk status (se del 3 i bilaga II) om dessa inte rapporteras under kategorin ”konsumtionskrediter”. En ”varav”-position som anger de lån som beviljats enmansföretag ska rapporteras inom denna kategori utom i fall då förutsättningarna för förenklad rapportering uppfylls (se del 3 i bilaga II).

b)

Kreditkortsfordringar

I denna förordning omfattar denna kategori kredit som beviljats hushåll och icke-finansiella bolag antingen via kort med fördröjd debetfunktion, dvs. kort som ger komfortkredit enligt definitionen nedan, eller via kreditkort, dvs. kort som ger komfortkredit samt utökad kredit. Kreditkortsskulder bokförs på särskilda kreditkortskonton och syns därför inte på girokonton eller konton som ger möjlighet till övertrassering. Komfortkredit definieras som kredit som erbjuds till 0 procents ränta under perioden från betalningstransaktionerna med kortet fram till dess att de belopp som betalats med kortet under en viss kreditperiod förfaller till betalning. Utökad kredit definieras som sådan kredit som beviljas efter utgången av föregående kreditperioder, dvs. det debetbelopp på kreditkortskontot som inte betalats vid första möjliga tillfälle, för vilket det normalt utgår ränta som överstiger 0 procent. I allmänhet måste avbetalningar göras varje månad så att åtminstone en del av krediten återbetalas.

Motparten till denna typ av kredit är den person som i slutänden är skyldig att återbetala utestående belopp i enlighet med avtalet. För privatpersoner är detta kortinnehavaren, när det gäller företagskort är det företaget.

c)

Revolverande lån och checkräkningskrediter

Vanligtvis karaktäriseras revolverande lån av alla följande egenskaper: i) gäldenären får använda medel upp till en avtalad kreditlimit utan att i förväg informera borgenären, ii) den tillgängliga krediten kan öka eller minska allteftersom medel lånas och återbetalas, iii) krediten kan användas upprepade gånger, iv) det ställs inga krav på regelbundna återbetalningar.

Revolverande lån inkluderar de belopp som erhållits genom en kreditlinje och ännu ej återbetalats (utestående belopp). En kreditlinje är en överenskommelse mellan en borgenär och en gäldenär som tillåter gäldenären att förfoga över medel, under en viss period och upp till ett visst belopp, och efter eget gottfinnande återbetala dessa medel före ett visst datum. Belopp som står till förfogande enligt en kreditlinje men som inte använts eller som redan återbetalts ska inte tas med under någon kategori av balansräkningspost. Checkräkningskrediter är debetsaldon på avistakonton. Både revolverande lån och checkräkningskrediter exkluderar lån som tillhandahålls genom kreditkort. Det sammanlagda belopp som gäldenären är skyldig ska rapporteras, oavsett huruvida det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende lånets storlek och löptid som borgenär och gäldenär avtalat om.

d)

Syndikerade lån (enskilda låneavtal i vilka flera institut deltar som gäldenärer)

Syndikerade lån omfattar endast fall där gäldenären, genom låneavtalet, känner till att lånet ges av flera borgenärer. För statistiska ändamål ska endast sådana belopp som faktiskt lånats ut (snarare än den totala kreditlinjen) betraktas som syndikerade lån. Det syndikerade lånet samordnas normalt av ett institut (som ofta kallas ”lead manager”) men ges de facto av de olika syndikatdeltagarna. Deltagarna, inklusive lead managern, rapporterar alla sina andelar av lånet som tillgångar i sina balansräkningar (alltså inte gentemot lead managern).

e)

Insättningar, enligt definitionen i skuldkategori 9 (inlåning)

f)

Finansiell leasing till tredje man

Finansiell leasing är avtal varigenom den lagliga ägaren till en kapitalvara (nedan kallad leasegivaren) hyr ut varan till tredje man (nedan kallad leasetagaren) för större delen av eller hela varans ekonomiska livslängd mot delbetalningar som täcker varukostnaden och en beräknad ränta. Avsikten är att alla med varan förbundna förmåner ska komma leasetagaren till del samt att denne ska stå för kostnader och risker som sammanhänger med äganderätten. I statistiksammanhang behandlas finansiell leasing som lån från leasegivaren till leasetagaren, som möjliggör för leasetagaren att förvärva kapitalvaran. De tillgångar (kapitalvaror) som hyrts ut till leasetagaren ska inte tas upp i balansräkningen.

g)

Osäkra fordringar som ännu inte återbetalats eller avskrivits

Det sammanlagda beloppet för lån avseende vilka återbetalningen är försenad eller på något annat sätt bedöms vara nödlidande, helt eller delvis, i enlighet med definitionen av fallissemang i artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013.

h)

Innehav av icke-överlåtbara värdepapper

Innehav av skuldebrev som inte är överlåtbara och som inte har någon andrahandsmarknad.

i)

Överlåtna lån

Lån som de facto blivit överlåtbara ska tas upp under tillgångsposten utlåning så länge det inte finns bevis på handel på andrahandsmarknaden. I annat fall bör de klassificeras som skuldebrev (kategori 3).

j)

Efterställda fordringar i form av in- eller utlåning

Efterställda skuldinstrument medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar (exempelvis in- och utlåning) har tillgodosetts, vilket innebär att de får liknande egenskaper som ägarandelar. I statistiksammanhang ska efterställda fordringar följa det finansiella instrumentet, dvs. de klassificeras som antingen lån eller skuldebrev beroende på vilket instrument det gäller. Om det i statistiken anges en enda siffra för MFI-innehav av samtliga former av efterställda fordringar ska den tas upp under tillgångsposten skuldebrev, eftersom efterställda fordringar oftare utgörs av värdepapper än av lån.

k)

Fordringar enligt omvända repor eller lån av värdepapper mot kontant säkerhet

Motposten till kontanta medel som betalats för värdepapper, som förvärvats av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återsälja samma eller motsvarande värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden, eller värdepapperslån mot säkerhet i form av likvida medel (se skuldkategori 9.4).

I denna rapporteringsordning ska uppdelningen av lån som beviljats mot säkerhet i fast egendom inkludera det totala utestående lånebeloppet för vilket säkerhet ställts i enlighet med artikel 199.2–199.4 i förordning (EU) nr 575/2013, med en utestående lån/säkerhetskvot på högst 1. Om dessa regler inte tillämpas av uppgiftslämnaren ska bedömningen av vilka lån som ska inkluderas i denna uppdelning baseras på det tillvägagångssätt som valts för att uppfylla kapitalkraven.

2.

Följande post ska inte behandlas som lån:

Lån som ges på förtroendebasis

Lån som ges på förtroendebasis, dvs. förtroendelån eller lån utan säkerhet, görs i ena partens namn (nedan kallad förvaltaren) för tredje mans räkning (nedan kallad mottagaren). Lån på förtroendebasis ska i statistiksammanhang inte tas upp i förvaltarens balansräkning om de risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren. De risker och förmåner som sammanhänger med äganderätten ligger kvar hos mottagaren om: a) mottagaren står för kreditrisken för lånet, dvs. förvaltaren ansvarar endast för den administrativa hanteringen av lånet, eller b) mottagarens investering är säkrad mot förluster, om förvaltaren skulle träda i likvidation, dvs. förtroendelånet ingår inte i de av förvaltarens tillgångar som kan tas i anspråk vid eventuell konkurs.

3.

Skuldebrev

Innehav av skuldebrev, som är överlåtbara finansiella instrument som fungerar som skuldbevis, och som vanligen har en andrahandsmarknad eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt i förhållande till utställarinstitutet.

I posten inräknas:

a)

Innehav av värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar eller en bestämd fast summa på en given dag eller givna dagar eller räknat från en vid emissionen bestämd dag.

b)

Lån som har blivit överlåtbara på en reglerad marknad, dvs. överlåtna lån, under förutsättning att det finns bevis på handel på andrahandsmarknaden, däribland förekomst av marknadsgaranter, och att det finns en återkommande notering av den finansiella tillgången, t.ex. genom skillnader i köp- och säljkurser. I annat fall bör de klassificeras under tillgångsposten utlåning (se även överlåtna lån i kategori 2i).

c)

Efterställda fordringar i form av skuldebrev (se även efterställda fordringar i form av in- eller utlåning under kategori 2j).

Värdepapper som lånats ut mot säkerhet eller sålts med återköpsavtal ska stå kvar i den ursprungliga ägarens balansräkning (i stället för att överföras till den tillfälliga förvärvarens balansräkning) i de fall det finns ett bindande åtagande att låta lånet gå tillbaka och inte endast en option att låta det återgå. Om den tillfälliga förvärvaren säljer de mottagna värdepapperen, ska denna försäljning ses som en direkt värdepapperstransaktion och tas upp i den tillfälliga förvärvarens balansräkning som en negativ post i värdepappersportföljen.

3a/3b/3c

Skuldebrev med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år

I posterna inräknas

a)

innehav av överlåtbara skuldebrev med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år,

b)

lån som har blivit överlåtbara på en reglerad marknad, dvs. överlåtna lån som klassificeras som skuldebrev, med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år,

c)

efterställda fordringar i form av skuldebrev med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

4.

Ägarandelar

Ägarandelar representerar äganderätt till bolag eller kvasibolag. De utgör ett krav på restvärdet sedan kraven från samtliga borgenärer har tillgodosetts.

Denna post omfattar noterade och onoterade aktier samt andra ägarandelar.

5.

Aktier/andelar i investeringsfonder

Aktier eller andelar som getts ut av en investeringsfond som är ett företag för kollektiva investeringar i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar, i den utsträckning som målet är att investera kapital från allmänheten.

Denna post omfattar aktier/andelar i penningmarknadsfonder som getts ut av penningmarknadsfonder enligt artikel 2 och aktier/andelar i investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (enligt definitionen i artikel 1.1 i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38).

6.

Icke-finansiella tillgångar (inklusive fasta tillgångar)

Andra materiella eller immateriella tillgångar än finansiella tillgångar. Denna post omfattar bostäder, övriga byggnader och anläggningar, maskiner och inventarier, värdeföremål samt produkter som skyddas av immateriell äganderätt, som datorprogram och databaser

7.

Övriga tillgångar

Posten ”övriga tillgångar” är en restpost på balansräkningens tillgångssida och definieras som tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori. Nationella centralbanker får kräva rapportering av specifika underpositioner inkluderade i denna post. I posten kan ingå:

a)

Finansiella derivatpositioner med positivt bruttomarknadsvärde

I statistiksammanhang ska finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen föras hit och bör rapporteras som en separat ”varav”-post med uppdelning efter sektor (MFI/icke-MFI) och land (inhemska motparter/hemmahörande i euroområdet, utom inhemska/övriga utlandet).

b)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till svävande poster

Svävande poster är tillgångssaldon i MFI:s balansräkning, som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som ska investeras, överföras eller avvecklas).

c)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter brutto som hänför sig till poster på väg

Dessa poster, som oftast tillhör kunder, är medel som håller på att överföras mellan olika MFI. I posten ingår checkar och andra typer av betalning som sänts till andra MFI för mottagande.

d)

Upplupen ränta på utlåning

I enlighet med den allmänna periodiseringsprincipen ska upplupen ränta på utlåning tas upp i balansräkningen när den uppstår, dvs. enligt faktureringsmetoden, i stället för när den inflyter, dvs. enligt kontantmetoden. Upplupen ränta på utlåning ska tas upp brutto under kategorin övriga tillgångar. Upplupen ränta ska särskiljas från det lån den hör till och bör rapporteras som en separat ”varav”-post.

e)

Upplupen ränta på innehav av skuldebrev

f)

Upplupen vinstutdelning

g)

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten

h)

Motpost till mynt som ges ut av den statliga förvaltningen (endast på NCB-balansräkningar)

Från övriga tillgångar utesluts finansiella instrument i form av finansiella tillgångar (som tas upp under andra balansräkningsposter), vissa finansiella instrument som inte utgör finansiella tillgångar, såsom garantier, åtaganden, administrerade och anförtrodda medel (som tas upp utanför balansräkningen) och icke-finansiella tillgångar (som tas upp under kategori 6).

KATEGORIER AV SKULDER

Kategori

Viktigare egenskaper

8.

Utelöpande sedlar och mynt

Skuldkategorin utelöpande sedlar och mynt utgörs av utelöpande sedlar och mynt som utfärdas eller godkänns av monetära myndigheter. Häri ingår sedlar som utgivits av ECB och nationella centralbanker. Utelöpande mynt är inte en skuldkategori för MFI i euroområdets medlemsstater utan för den statliga förvaltningen. Mynt är emellertid en del av penningmängdsaggregaten och tas därför upp under kategorin ”utelöpande sedlar och mynt”. Motposten till denna skuld ska tas upp under övriga tillgångar.

9.

Inlåning

Belopp (andelar, insättningar e.dyl.) som uppgiftslämnare är skyldiga sina fordringsägare och som överensstämmer med egenskaperna i bilaga I del 1 avsnitt 1, exklusive belopp som hänför sig till emitterade överlåtbara värdepapper eller aktier/andelar i penningmarknadsfonder. För datainsamlingen ska kategorin delas upp i inlåning över natten, inlåning med överenskommen löptid, inlåning med uppsägningstid och repor.

a)

Inlåning och upplåning

Inlåning täcker även upplåning som utgör skulder för MFI. Begreppsmässigt står upplåning för belopp som mottagits av MFI men som inte har formen av inlåning. I ENS 2010 skiljer man mellan upplåning och inlåning utifrån vilken part som tar initiativet, dvs. om detta är låntagaren, så utgör det en upplåning, men om det är långivaren, så är det en inlåning. För datainsamlingen behandlas inte upplåning som en separat kategori på balansräkningens skuldsida. Saldon som ses som upplåning ska i stället utan uppdelning klassificeras under posten inlåning, såvida de inte har formen av överlåtbara instrument. Detta är i linje med definitionen ovan av inlåning. Lån till MFI som klassificeras som inlåning ska delas upp i enlighet med kraven för datainsamlingen (dvs. efter sektor, instrument, valuta och löptid). Syndikerade lån mottagna av uppgiftslämnare ingår i den här kategorin.

b)

Icke-överlåtbara instrument

Icke-överlåtbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare ska i allmänhet klassificeras som inlåning. Icke-omsättningsbara instrument som emitterats av uppgiftslämnare och som i ett senare skede blir omsättningsbara och kan handlas på andrahandsmarknaden bör omklassificeras som skuldebrev.

c)

Marginalbetalningar

Marginalbetalningar i samband med derivat ska klassificeras som inlåning om de utgör säkerhet i form av kontanter till MFI och de förblir insättarens egendom och ska återbetalas till denne när kontraktet avvecklas. Principiellt sett bör marginalinsättningar som tas emot av uppgiftslämnare endast klassificeras som inlåning i den mån som MFI får tillgång till medel som fritt kan vidareutlånas. Om en del av den marginalinsättning som MFI tar emot måste vidarebefordras till en annan deltagare på derivatmarknaden, exempelvis en clearingcentral, ska i princip endast den återstående delen, som MFI kan förfoga över, klassificeras som inlåning. De stora skillnaderna i rådande praxis kan göra det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen ska återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning.

d)

Öronmärkta saldon

Allt beroende på nationell praxis ska ”öronmärkta saldon” i samband med exempelvis leasingavtal klassificeras som inlåning under ”inlåning med överenskommen löptid” eller ”inlåning med uppsägningstid”, beroende på löptid/bestämmelser i det underliggande avtalet.

e)

Andelar som emitterats av MFI

Andelar som emitterats av MFI klassificeras som inlåning i stället för eget kapital och reserver om: i) det finns en ekonomisk borgenärs-/gäldenärsrelation mellan emitterade MFI och innehavaren, oavsett eventuell äganderätt till andelarna, och ii) dessa andelar kan omvandlas till kontanter eller tas ut utan avsevärda begränsningar eller straffavgifter. En uppsägningstid utgör inte någon avsevärd begränsning. Därutöver ska sådana andelar uppfylla följande villkor:

de berörda nationella regleringarna ger inte ett emitterande MFI någon ovillkorlig rätt att vägra inlösen av sina andelar,

andelarna är ”värdesäkrade”, dvs. under normala omständigheter kommer de att återbetalas till nominellt värde i samband med inlösen och

om ett MFI hamnar på obestånd har andelsinnehavarna inte någon rättslig skyldighet att betala utestående skulder utöver andelarnas nominella värde, dvs. ägarnas andel i tecknat kapital, och har ej heller några andra betungande ytterligare skyldigheter. Att andelar är efterställda andra instrument som MFI emitterat utgör inte någon betungande ytterligare skyldighet.

Uppsägningstiderna innan sådana andelar kan omvandlas till kontanter används för att klassificera dessa andelar enligt uppdelningen efter uppsägningstid inom instrumentkategorin ”inlåning”. Dessa uppsägningstider gäller också vid beräkningen av kassakravsprocenten enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9). Eventuella öronmärkta andelar avseende lån som lämnats av MFI ska klassificeras som inlåning med samma uppdelning efter ursprunglig löptid som det underliggande lånet, dvs. som ”inlåning med överenskommen löptid” eller ”inlåning med uppsägningstid” beroende på bestämmelserna om löptid i det underliggande låneavtalet.

När sådana andelar som emitterats av MFI och som klassificerats som inlåning i stället för eget kapital och reserver innehas av MFI, ska de hos innehavaren klassificeras som lån på tillgångssidan i balansräkningen.

f)

Skulder avseende värdepapperisering

Motposten för lån och/eller andra tillgångar som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande ingår i balansräkningen.

Följande post ska inte behandlas som lån:

Medel (insättningar) som mottagits på förtroendebasis ska inte tas upp på MFI:s statistikbalansräkning (se lån som ges på förtroendebasis under kategori 2).

9.1

Inlåning över natten

Insättningar som kan tas ut i kontanter eller på begäran kan överföras utan uppsägningstid med check, girering, debitering eller liknande utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. I posten inräknas

a)

saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som på anfordran omedelbart kan tas ut i kontanter eller före stängningsdags dagen efter insättningen utan större straffavgift eller begränsningar, men som inte är överförbara,

b)

saldon (räntebärande eller icke räntebärande) som utgörs av förbetalda belopp som hårdvarubaserade eller mjukvarubaserade elektroniska pengar, exempelvis kontantkort,

c)

lån som ska återbetalas före stängningsdags dagen efter det att lånet beviljats.

9.1a

Överförbar inlåning

Överförbar inlåning är sådan inlåning inom kategorin ”inlåning över natten” som på begäran kan överföras utan uppsägningstid för att göra betalningar till andra ekonomiska aktörer genom vanligt förekommande betalningssätt, t.ex. kreditöverföringar och direktdebiteringar, eller genom kredit- eller betalkort, transaktioner i e-pengar, check eller liknande sätt utan större dröjsmål, begränsningar eller straffavgift. Inlåning som endast kan användas för kontantuttag och/eller inlåning från vilka medel endast kan tas ut eller transfereras via ett annat konto som samma ägare har, ingår inte i gruppen överförbar inlåning.

9.2

Inlåning med överenskommen löptid

Icke överförbar inlåning som inte kan tas ut i kontanter före den överenskomna förfallodagen, eller som kan tas ut i kontanter under löptiden endast mot någon form av straffavgift. Posten innehåller också administrativt reglerad sparinlåning, där löptidskriteriet är irrelevant (klassificeras som tillhörande löptidskategorin över två år). Finansiella produkter med roll over-bestämmelser ska klassificeras efter den kortaste löptiden. Även om inlåning med överenskommen löptid kan tillåta tidigare inlösen efter uppsägning, eller kan inlösas på anfordran mot viss straffavgift, kan dessa omständigheter inte anses avgörande för klassificeringen.

9.2a/9.2b/9.2c

Inlåning med överenskommen löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år

Dessa poster inkluderar för varje löptidsuppdelning:

a)

Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år som varken är överförbara eller kan tas ut i kontanter före förfallodagen.

b)

Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år som inte är överförbara men kan tas ut före förfallodagen efter uppsägning. Om uppsägning har skett klassificeras sådana saldon som tillhörande kategori 9.3a eller 9.3b beroende på vilket som är tillämpligt.

c)

Saldon som placerats med fast löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år som inte är överförbara men kan tas ut vid anfordran mot viss straffavgift.

d)

Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt som stängs inom ett år/mellan ett och två år/efter två år i form av kontanter som ställts som säkerhet mot kreditrisker men som förblir insättarens egendom och ska återbetalas till denne när kontraktet avvecklas.

e)

Lån som antingen är styrkta med icke-överlåtbara dokument eller också inte styrkta med dokument, med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

f)

Icke-överlåtbara skuldebrev emitterade av MFI med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

g)

MFI:s efterställda skulder i form av insättningar eller lån med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

h)

Skulder avseende värdepapperisering.

Motposten till lån och/eller andra tillgångar som avvecklats genom en värdepapperisering men som fortfarande ingår i statistikbalansräkningen. Dessa skulder ska enligt praxis inordnas i löptidskategorin ”med överenskommen löptid över två år”.

Därutöver ska inlåning med överenskommen löptid över två år inkludera:

Saldon (oavsett löptid) för vilka ränta och/eller villkor fastställs i nationell lagstiftning och som är avsedda för specifika ändamål, t.ex. bostadsfinansiering, med löptider över två år, även om de tekniskt sett kan lyftas vid anfordran.

9.3

Inlåning med uppsägningstid

Icke överförbara insättningar utan överenskommen löptid som inte kan tas ut i kontanter utan uppsägningstid och som inte kan tas ut i kontanter före uppsägningstidens utgång eller endast mot viss straffavgift. I posten ingår inlåning som, trots att insättningarna i vissa fall juridiskt sett kan tas ut utan uppsägningstid, enligt nationell praxis skulle omfattas av straffavgifter och begränsningar (klassificerade under löptidskategorin upp till tre månader), liksom placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med restriktiva uttagsvillkor (klassificerade under löptidskategorin över tre månader).

9.3a/9.3b

Inlåning med uppsägningstid upp till tre månader/över tre månader varav över två år

I posterna inräknas:

a)

Saldon som placerats utan fast löptid, som endast kan lyftas efter en uppsägningstid på upp till tre månader/över tre månader, varav över två år. I fall där pengarna kan lyftas före uppsägningstidens utgång (eller vid anfordran) medför det att en straffavgift tas ut.

b)

Saldon som placerats med fast löptid, som inte är överförbara, men för vilka en uppsägningstid under tre månader/över tre månader varav över två år för förtida återbetalning har inletts.

Inlåning med uppsägningstid upp till tre månader omfattar dessutom icke överförbara avistasparkonton och andra former av insättningar från allmänheten som kan tas ut mot avsevärd straffavgift även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran.

Inlåning med uppsägningstid över tre månader varav över två år (i förekommande fall) omfattar placeringskonton utan uppsägningstid eller överenskommen löptid men med uttagsvillkor.

9.4

Återköpsavtal (repor)

Motposten till kontanter, som mottagits i utbyte mot värdepapper, som sålts av uppgiftslämnare till ett givet pris med ett bindande åtagande att återköpa samma eller motsvarande värdepapper till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Belopp som uppgiftslämnare mottagit i utbyte mot värdepapper, som överlåtits till tredje man, dvs. den tillfälliga förvärvaren, ska klassificeras som återköpsavtal (repor), om det finns ett bindande åtagande att låta transaktionen gå tillbaka och inte endast en option att låta den återgå. Detta innebär att uppgiftslämnare behåller alla risker och fördelar som är förbundna med de underliggande värdepapperen under transaktionen.

Följande varianter av repoliknande transaktioner klassificeras som återköpsavtal (repor):

a)

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av värdepapperslån mot kontant säkerhet.

b)

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje man i form av återköpsavtal (sale/buy-back).

De värdepapper som är föremål för repoliknande transaktioner ska redovisas enligt reglerna i tillgångspost 3 ”Skuldebrev”. Transaktioner som innebär en tillfällig överföring av guld mot kontant säkerhet inkluderas också under denna post.

10.

Aktier/andelar i penningmarknadsfonder

Aktier/andelar emitterade av penningmarknadsfonder. Se definition i bilaga I del 1 avsnitt 2.

11.

Emitterade skuldebrev

Värdepapper – utom aktier – som emitterats av uppgiftslämnare och som vanligen är överlåtbara och har en andrahandsmarknad, eller kan användas för avräkning på marknaden och som inte ger innehavaren någon form av äganderätt gentemot det institut som har emitterat värdepapperet. I posten inräknas:

a)

Värdepapper som ger innehavaren en ovillkorlig rätt till en fast eller avtalsenlig avkastning i form av kupongbetalningar och/eller en bestämd fast summa på en given dag (eller dagar) eller räknat från en vid emissionen bestämd dag.

b)

Icke-överlåtbara instrument som emitteras av uppgiftslämnare och som senare blir överlåtbara bör omklassificeras som skuldebrev (se även kategori 9).

c)

Efterställda skulder som emitterats av MFI ska, när det gäller monetär och finansiell statistik, behandlas på samma sätt som andra skulder som MFI ådragit sig. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper ska alltså klassificeras som emitterade skuldebrev, medan efterställda skulder som emitterats av MFI i form av in- eller utlåning ska klassificeras som inlåning. Om alla efterställda skulder som emitterats av MFI anges som en enda post i statistiken, ska siffran tas upp under posten emitterade skuldebrev, eftersom efterställda skulder oftare utgörs av värdepapper än av lån. Efterställda skulder bör inte föras in under skuldposten eget kapital och reserver.

d)

Hybridinstrument. Omsättningsbara instrument med en kombination av skuld- och derivatkomponenter, inklusive

i)

överlåtbara instrument som innefattar derivat,

ii)

överlåtbara instrument vars lösenvärde och/eller kupong är knuten till utvecklingen i en underliggande referenstillgång, ett tillgångspris eller annat referensvärde under instrumentets löptid.

11a/11b/11c

Skuldebrev med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år

Dessa poster inkluderar för varje löptidsuppdelning:

a)

Överlåtbara skuldebrev emitterade av MFI med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

b)

Efterställda fordringar emitterade av MFI i form av skuldebrev med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till två år/över två år.

11d

Varav skuldebrev med en löptid på upp till två år och nominell kapitalgaranti under 100 procent

Hybridinstrument emitterade av MFI med ursprunglig löptid upp till två år som på förfallodagen, på grund av kombinationen av skuld- och derivatkomponenterna, kan ha ett avtalsenligt lösenvärde i emissionsvalutan som understiger det belopp som ursprungligen investerats.

12.

Eget kapital och reserver

I datainsamlingen redovisas här de poster som härrör från emissionen av aktiekapital i uppgiftslämnande MFI till aktieägare eller andra ägare och som för innehavaren medför äganderätt till institutet och vanligen rätt till en del av institutets vinst och av dess egna kapital vid likvidation. Hit räknas också vinster (eller förluster) såsom de har bokförts i resultaträkningen, medel som härrör från ofördelat resultat till aktieägarna eller medel som uppgiftslämnare avsatt för väntade framtida betalningar och åtaganden. Närmare bestämt skulle denna kategori i princip omfatta följande:

a)

Det erhållna aktiekapitalet, inbegripet överkursfonden.

b)

Vinster (eller förluster) såsom de har bokförts i resultaträkningen.

c)

Inkomster och utgifter som redovisas direkt i eget kapital.

d)

Medel som härrör från ofördelat resultat till aktieägarna.

e)

Specifika och allmänna reserver mot förluster i samband med utlåning, värdepapper och andra typer av tillgångar, exempelvis avsättningar för värdeförsämringar och låneförluster (kan redovisas enligt bokföringsreglerna).

13.

Övriga skulder

Posten övriga skulder är en restpost på balansräkningens skuldsida för skulder som inte kan hänföras till någon annan kategori. Nationella centralbanker får kräva rapportering av specifika underpositioner inkluderade i denna post. Övriga skulder kan innefatta

a)

Finansiella derivatpositioner med negativa bruttomarknadsvärden

I statistiksammanhang ska finansiella derivatinstrument som tas upp i balansräkningen föras hit och bör rapporteras som en separat ”varav”-post med uppdelning efter sektor (MFI/icke-MFI) och land (inhemska motparter/hemmahörande i euroområdet, utom inhemska/övriga utlandet).

b)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till svävande poster

Svävande poster är saldon i MFI:s balansräkning, som inte är kontoförda under kundnamn men som ändå hänför sig till kundmedel (dvs. medel som ska investeras, överföras eller avvecklas).

c)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter brutto som hänför sig till poster på väg

Dessa poster, som oftast tillhör kunder, är medel som håller på att överföras mellan olika MFI. Posterna innefattar överföringar som har debiterats på kunders konton och övriga poster för vilka uppgiftslämnarna ännu inte betalat motsvarande belopp;

d)

Upplupen ränta på inlåning

I enlighet med den allmänna periodiseringsprincipen ska upplupen ränta på inlåning tas upp i balansräkningen när den uppstår, dvs. enligt faktureringsmetoden, i stället för när den faktiskt betalas, dvs. enligt kontantmetoden. Upplupen ränta på inlåning ska tas upp brutto under kategorin övriga skulder. Upplupen ränta ska särskiljas från den inlåningskategori den hör till och bör rapporteras som en separat ”varav”-post.

e)

Upplupen ränta på emitterade skuldebrev

f)

Upplupen vinstutdelning

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som inte hänför sig till den primära MFI-verksamheten, dvs. belopp som ska betalas till leverantörer, för skatter, löner, sociala avgifter etc.

g)

Reserver för åtaganden gentemot tredje man, t.ex. pensioner och utdelning

h)

Marginalbetalningar i samband med derivatkontrakt

Marginalbetalningar som görs enligt derivatkontrakt ska normalt klassificeras som inlåning (se kategori 9). De stora skillnaderna i rådande praxis gör det svårt att fastställa vilka marginalbetalningar som verkligen ska återbetalas, eftersom olika typer av marginalinsättningar sätts in utan åtskillnad på samma konto, och vilka marginalinsättningar som förser MFI med medel för vidareutlåning. I dessa fall kan det godtas att dessa marginalbetalningar klassificeras som övriga skulder eller som inlåning, allt beroende på nationell praxis;

i)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter netto som hänför sig till framtida avveckling av värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner.

Från posten övriga skulder kan uteslutas i det närmaste alla finansiella instrument i form av finansiella skulder (som tas upp under andra balansräkningsposter), finansiella instrument som inte utgörs av finansiella skulder, såsom garantier, åtaganden, administrerade lån och förtroendelån (som tas upp utanför balansräkningen) och icke-finansiella skulder såsom kapitalposter på skuldsidan (som tas upp under eget kapital och reserver).

DEL 3

Definitioner av sektorer

ENS 2010 ligger till grund för sektorsindelningen. Tabellen ger en detaljerad standardbeskrivning av de sektorer som de nationella centralbankerna i enlighet med denna förordning ska överföra till nationella kategorier. Motparter som befinner sig i euroområdet identifieras efter sin sektor i enlighet med de förteckningar som ECB för statistikändamål och ledningen för den statistiska klassificeringen av motparter som anges i ECB:s handbok för statistiksektorn för monetära finansinstitut och marknader (Monetary financial institutions and markets statistics sector manual: Guidance for the statistical classification of customers). Kreditinstitut utanför euroområdet kallas ”banker” i stället för MFI. På samma sätt hänför sig uttrycket ”icke-MFI” bara till medlemsstaterna. För medlemsstater som inte har euron som valuta används termen ”icke-banker”.

Tabell

Definitioner av sektorer

Sektor

Definition

MFI

Se artikel 1

Offentlig förvaltning

Sektorn offentlig förvaltning (S.13) omfattar institutionella enheter som är icke-marknadsproducenter och vars produktion är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion och finansierad med obligatoriska betalningar av enheter som hör till andra sektorer, samt institutionella enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet (ENS 2010, punkterna 2.111–2.113).

Statlig förvaltning

Denna delsektor (S.1311) omfattar alla statliga förvaltningsmyndigheter och andra centrala förvaltningar vars behörighet normalt sträcker sig över hela det ekonomiska territoriet, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkt 2.114).

Delstatlig förvaltning

Denna delsektor (S.1312) består av de typer av offentlig förvaltning som är separata institutionella enheter och utövar några av en regerings funktioner, utom förvaltning av sociala trygghetsfonder, på en nivå under statens men över de offentliga institutionella enheter som finns på lokal nivå (ENS 2010, punkt 2.115).

Kommunal förvaltning

Denna delsektor (S.1313) omfattar de typer av offentlig förvaltning vars behörighet sträcker sig endast över en lokal del av det ekonomiska territoriet, förutom lokala sociala trygghetsfonder (ENS 2010, punkt 2.116).

Sociala trygghetsfonder

Delsektorn sociala trygghetsfonder (S.1314) omfattar alla statliga, delstatliga och kommunala institutionella enheter vars primära verksamhet är att tillhandahålla sociala förmåner och som uppfyller följande två kriterier: a) genom lag eller förordning är det obligatoriskt för vissa grupper av befolkningen att delta eller att betala avgifter, b) den offentliga förvaltningen är ansvarig för ledningen av institutionen när det gäller att bestämma eller godkänna avgifter och förmåner oberoende av dess roll som tillsynsorgan eller arbetsgivare (ENS 2010, punkt 2.117).

Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder

Investeringsfonder enligt definitionen i förordning (EU) nr 1073/2013 (ECB/2013/38). Denna delsektor består av alla företag för kollektiva investeringar, utom penningmarknadsfonder, som investerar i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar, i den mån som syftet är att företa investeringar med kapital från allmänheten.

Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut + finansiella servicebolag + koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag

Delsektorn andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling genom att ådra sig skulder i andra former än sedlar, mynt och inlåning (eller nära substitut för inlåning) eller aktier/andelar i investeringsfonder eller i förbindelse med försäkring, pension och standardiserade garantier från institutionella enheter (ENS 2010, punkterna 2.86–2.94).

Delsektorn finansiella servicebolag (S.126) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt verksamhet som är nära relaterad till finansiell förmedling men som inte själva är finansförmedlare. Denna delsektor omfattar också huvudkontor vars dotterbolag huvudsakligen är finansiella bolag (ENS 2010, punkterna 2.95–2.97).

Delsektorn koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127) omfattar alla finansiella bolag och kvasibolag som varken ägnar sig åt finansiell förmedling eller finansiell serviceverksamhet, om merparten av deras tillgångar eller skulder inte är föremål för transaktioner på öppna marknader. Denna delsektor omfattar holdingbolag som innehar en kontrollerande andel av egenkapitalet i en grupp dotterbolag och vars primära verksamhet är att vara ägare till gruppen utan att tillhandahålla några andra tjänster till de företag de har andelar i, dvs. de varken förvaltar eller leder de andra enheterna (ENS 2010, punkterna 2.98–2.99).

Försäkringsbolag

Delsektorn försäkringsbolag (S.128) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av riskspridning, huvudsakligen i form av direkt försäkring eller återförsäkring (ENS 2010, punkterna 2.100–2.104).

Pensionsinstitut

Delsektorn pensionsinstitut (S.129) består av alla finansiella bolag och kvasibolag som främst ägnar sig åt finansiell förmedling som en följd av spridning av sociala risker och de försäkrade personernas behov (social försäkring). Pensionsinstitut ger i sin egenskap av sociala försäkringssystem en inkomst efter pensionering och ofta förmåner vid dödsfall eller invaliditet (ENS 2010, punkterna 2.105–2.110).

Icke-finansiella bolag

Sektorn icke-finansiella bolag (S.11) består av institutionella enheter som är självständiga juridiska enheter och marknadsproducenter och vars primära verksamhet är att producera varor och icke-finansiella tjänster. Denna sektor omfattar också icke-finansiella kvasibolag (ENS 2010, punkterna 2.45–2.54).

Hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer

Hushållssektorn (S.14) består av individer eller grupper av individer, såväl i egenskap av konsumenter som företagare, som producerar varor samt icke-finansiella och finansiella tjänster för marknaden (marknadsproducenter), förutsatt att produktionen av varor och tjänster inte utförs av separata enheter som behandlas som kvasibolag. Här ingår också individer eller grupper av individer i egenskap av producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning (ENS 2010, punkterna 2.118–2.128).

Sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15) består av icke-vinstdrivande organisationer som är separata juridiska enheter, som betjänar hushåll och som är privata icke-marknadsproducenter. Deras huvudsakliga resurser är frivilliga bidrag kontant eller in natura från hushåll i deras egenskap av konsumenter, betalningar från offentliga förvaltningen och kapitalinkomst (ENS 2010, punkterna 2.129–2.130).

Enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status (under ”Hushåll”)

Enmansföretag och företag med delägare utan juridisk status – andra än de som behandlas som kvasibolag – som är marknadsproducenter (ENS 2010, punkt 2.119 d).


(1)  I tabellerna i den här bilagan klassificeras ECB som ett MFI med hemvist i det land där ECB fysiskt är beläget.

(2)  Dotterbolag är fristående inregistrerade enheter som någon annan enhet är majoritetsägare eller ende ägare till, medan filialer är oregistrerade enheter (de är inte självständiga juridiska personer) som i sin helhet ägs av moderbolaget.


BILAGA III

TILLÄMPNINGEN AV KRAVEN PÅ MINIMIRESERVER OCH TILLHÖRANDE SPECIALREGLER

DEL 1

Krav på minimireserver för kreditinstitut: allmänna regler

1.

Rutor markerade med * i tabell 1 i bilaga I används vid beräkningen av kassakravsbasen. Beträffande skuldebrev ska kreditinstitut antingen styrka att de har skulder som ska dras av från kassakravsbasen eller göra ett schablonavdrag med en viss procent som anges av Europeiska centralbanken (ECB). Uppgifterna i de med mönster markerade cellerna behöver bara rapporteras av kassakravspliktiga kreditinstitut.

2.

Kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och nationella centralbanker (NCB)” ska inte innehålla uppgiftslämnarnas skulder gentemot institut som beviljats undantag från ECB:s kassakravssystem, dvs. institut som har undantagits av andra orsaker än att de är föremål för rekonstruktion. Institut som tillfälligt medgetts undantag från kassakrav på grund av att de är föremål för rekonstruktion behandlas som kassakravspliktiga institut, och skulder gentemot sådana institut ska därför ingå i kolumnen ”varav kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och nationella centralbanker”. Skulder gentemot institut som i praktiken inte behöver hålla kassakravsmedel hos Europeiska centralbankssystemet till följd av det generella avdraget ska också inräknas under den här kolumnen.

3.

Institut med full rapporteringsskyldighet kan också rapportera positioner mot andra MFI än kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och de nationella centralbankerna, i stället för gentemot MFI och kassakravspliktiga kreditinstitut, ECB och de nationella centralbankerna, förutsatt att uppgifterna är tillräckligt detaljerade och att inga poster i de ej med mönster markerade cellerna påverkas. Därutöver kan kreditinstitut som omfattas av kassakrav – beroende på de nationella systemen för insamling av statistiska uppgifter och förutsatt att de definitioner och klassificeringsprinciper för MFI-balansräkningen som anges i den här förordningen följs helt och fullt – alternativt välja att rapportera de uppgifter som behövs för beräkning av kassakravsbasen, med undantag av uppgifter om omsättningsbara instrument, i enlighet med tabellen nedan, förutsatt att inga poster i de ej med mönster markerade cellerna i tabell 1 i bilaga I påverkas.

4.

”Tail”-klassificerade institut ska som ett minimikrav rapportera de kvartalsdata som behövs för att i enlighet med tabellen nedan beräkna kassakravsbasen.

5.

För rapportering i enlighet med tabellen nedan ska sträng överensstämmelse med tabell 1 i bilaga I säkerställas.

DEL 2

Specialregler

AVSNITT 1

Rapportering av aggregerade uppgifter på koncernbasis från kreditinstitut som omfattas av ECB:s kassakravssystem

1.1

Förutsatt att kraven enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) uppfylls, får ECB:s direktion tillåta att kassakravspliktiga kreditinstitut tillämpar aggregerad statistikrapportering som en grupp inom en enda medlemsstat. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s förteckning över MFI.

1.2

Om kreditinstitut getts tillstånd att inneha kassakravsmedel genom ombud i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9), och inte omfattas av den gruppvisa rapporteringen som nämns i detta avsnitt, får den berörda nationella centralbanken ge ombudet tillstånd att genomföra den aggregerade rapporteringen (annan än den som avser kassakraven) åt ett kreditinstitut. Alla sådana institut tas upp var för sig i ECB:s förteckning över MFI.

1.3

Om samtliga kreditinstitut i gruppen räknas som ”tail”, behöver den endast lämna in uppgifter enligt de förenklade rapporteringskraven för ”tail”-institut. Annars gäller full rapporteringsskyldighet för hela gruppen.

AVSNITT 2

Kassakrav i fall där fusioner involverar kreditinstitut

2.1

I denna bilaga har termerna ”fusion”, ”fusionerande institut” och ”förvärvande institut” den betydelse som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

2.2

För den uppfyllandeperiod under vilken en fusion träder i kraft ska kassakraven för det förvärvande institutet beräknas och fullgöras i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

2.3

För de därpå följande uppfyllandeperioderna ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas och statistiska uppgifter som rapporteras i enlighet med de regler som framgår av tabellen nedan. I annat fall ska de vanliga reglerna för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakrav enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) gälla.

2.4

Utan att det påverkar skyldigheterna i föregående punkter får den berörda nationella centralbanken ge det förvärvande institutet tillstånd att uppfylla sin skyldighet att rapportera statistiska uppgifter genom ett tillfälligt förfarande, exempelvis separat för vart och ett av de fusionerande instituten under ett antal perioder efter det att fusionen trätt i kraft. Längden på detta undantag från normala rapporteringsförfaranden måste i möjligaste mån begränsas och bör inte överstiga sex månader räknat från det att fusionen trätt i kraft. Detta undantag påverkar inte det förvärvande institutets skyldighet att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt den här förordningen och, i förekommande fall, dess skyldighet att uppfylla de fusionerande institutens rapporteringsskyldigheter i enlighet med den här bilagan.

Tabell

Särskilda bestämmelser för beräkning av kassakrav för fusionerade kreditinstitut (1)

Fall nr

Typ av fusion

Skyldigheter

1.

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges.

2.

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade institut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges.

3.

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den tidsfrist som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen.

4.

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen.

5.

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående månad.

Samma förfarande som för fall 1.

6.

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga III ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges.

7.

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft efter utgången av den tidsfrist som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal och det ”tail”-klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet.

Samma förfarande som för fall 2.

8.

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga III ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för det förvärvande institutet och för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska, utöver sin egen rapporteringsskyldighet, även uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen.

9.

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet och eventuellt ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den sista dag som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

Samma förfarande som för fall 3.

10.

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) förvärvar ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal, och det ”tail”-klassificerade institutet, i och med fusionen, blir ett institut med full rapporteringsskyldighet.

Samma förfarande som för fall 4.

11.

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) uppstår genom förvärv av ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av en månad och den tidsfrist som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av månadsvisa statistiska uppgifter för föregående månad.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för den månad som föregår fusionen.

12.

En fusion, varigenom ett kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (det förvärvande institutet) uppstår genom förvärv av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut och eventuellt ett eller flera kreditinstitut med full rapporteringsskyldighet (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

För den uppfyllandeperiod som följer på fusionen ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna uppgifter för den månad eller, beroende på institutet, det kvartal som föregår fusionen.

13.

En fusion, varigenom ett ”tail”-klassificerat kreditinstitut (det förvärvande institutet) uppstår genom förvärv av ett eller flera ”tail”-klassificerade kreditinstitut (de fusionerande instituten), träder i kraft mellan utgången av ett kvartal och den sista dag som berörd nationell centralbank fastställer för inlämnande av statistiska uppgifter för föregående kvartal.

Från och med den uppfyllandeperiod som följer på fusionen och intill dess det förvärvande institutet första gången har lämnat kvartalsuppgifter i enlighet med de förenklade rapporteringskrav för ”tail”-klassificerade institut som anges i bilaga III ska kassakravet för det förvärvande institutet beräknas på grundval av en kassakravsbas som omfattar de sammanlagda kassakravsbaserna för de fusionerande instituten. De kassakravsbaser som ska läggas samman är de som skulle ha varit aktuella för denna uppfyllandeperiod om fusionen inte hade ägt rum. Endast ett engångsavdrag ska medges. Det förvärvande institutet ska uppfylla de fusionerande institutens skyldighet att lämna statistiska uppgifter för det kvartal som föregår fusionen.


(1)  I tabellen anges sådana mer omfattande förfaranden som gäller för specifika fall. Vanliga regler för rapportering av statistiska uppgifter och beräkning av kassakravet enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) ska gälla för fall som inte tas upp i tabellen.


BILAGA IV

MINIMISTANDARDER SOM SKA TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN

Uppgiftslämnarna ska tillämpa nedanstående minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav.

1.

Minimistandarder för uppgiftsöverföring:

a)

Rapporteringen ska ske snabbt och inom de tidsramar som fastställs av den berörda nationella centralbanken.

b)

Statistikrapporterna ska till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av den berörda nationella centralbanken.

c)

Uppgiftslämnaren ska lämna uppgift om en eller flera kontaktpersoner till berörd nationell centralbank.

d)

De tekniska specifikationerna för uppgiftsöverföringen till den berörda nationella centralbanken ska följas.

2.

Minimistandarder för noggrannhet:

a)

De statistiska uppgifterna ska vara exakta: uppgifterna ska stämma linjärt (t.ex. tillgångar och skulder måste gå jämnt ut, delsummorna ska sammanräknade motsvara totalsumman), och uppgifter som inrapporteras med olika frekvens ska stämma sinsemellan.

b)

Uppgiftslämnarna ska kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade data visar.

c)

De statistiska uppgifterna måste vara fullständiga och får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor. Existerande luckor i uppgifterna ska påpekas och förklaras för den berörda nationella centralbanken, och i förekommande fall rättas till snarast möjligt.

d)

Uppgiftslämnarna ska tillämpa de enheter, de avrundningsregler och de decimaler som föreskrivits av den berörda nationella centralbanken för den tekniska överföringen av uppgifter.

3.

Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse:

a)

Statistiken ska överensstämma med definitioner och klassificeringar i den här förordningen.

b)

Vid avvikande definitioner och klassificeringar ska uppgiftslämnarna regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten enligt denna förordning.

c)

Uppgiftslämnarna ska kunna förklara brott i överförda uppgifter jämfört med uppgifterna för föregående period.

4.

Minimistandarder för revidering:

De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och den berörda nationella centralbanken ska följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden ska förklaras i noter.


BILAGA V

UPPHÄVD FÖRORDNING OCH ÄNDRINGAR AV DENNA

Förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32)

(EUT L 15, 20.1.2009, s. 14).

Förordning (EU) nr 883/2011

(EUT L 228, 3.9.2011, s. 13).


BILAGA VI

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 25/2009 (ECB/2008/32)

Denna förordning

Artikel 1a

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 15

Artikel 16

Bilaga I del 2 punkt 5.2 a

Bilaga I del 2 punkt 5.3

Bilaga I del 2 punkt 5.2 b

Bilaga I del 2 punkt 5.4

Bilaga I del 2 punkt 5.3

Bilaga I del 2 punkt 5.5

Bilaga I del 2 punkt 5.4

Bilaga I del 2 punkt 5.6

Bilaga I del 2 punkt 5.5

Bilaga I del 2 punkt 5.7

Bilaga I del 3 avsnitt 4

Bilaga I del 3 avsnitt 4

Bilaga I del 3 avsnitt 5

Bilaga I del 3 avsnitt 5

Bilaga I del 3 avsnitt 6

Bilaga I del 3 avsnitt 6

Bilaga I del 3 avsnitt 7

Bilaga I del 4

Bilaga I del 5

Bilaga I del 4

Bilaga I del 6

Bilaga I del 7

Bilaga I del 8

Bilaga I del 5

Bilaga I del 6

Bilaga I del 7