Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

93/500/EEG: Rådets beslut av den 13 september 1993 om främjande av förnybara energikällor i gemenskapen (Altenerprogrammet)



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 235 , 18/09/1993 s. 0041 - 0044

Finsk specialutgåva Område 15 Volym 13 s. 0036

Svensk specialutgåva Område 15 Volym 13 s. 0036



RÅDETS BESLUT av den 13 september 1993 om främjande av förnybara energikällor i gemenskapen (Altenerprogrammet) (93/500/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 130s och 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Vid sitt möte den 29 oktober 1990 enades rådet (med ministrar ansvariga för miljö och energi) om att gemenskapen och medlemsstaterna var beredda att vidta åtgärder för att uppnå en stabilisering av de totala utsläppen av koldioxid på 1990 års nivå senast år 2000 i gemenskapen som helhet, under förutsättning att andra ledande länder åtar sig liknande förpliktelser och med hänsynstagande till de mål för stabilisering eller minskning av utsläpp inom olika tidsfrister som ett antal medlemsstater fastställt. Man enades också om att medlemsstater vilka som utgångspunkt har en relativt låg energiförbrukning och således låga utsläpp, beräknat per invånare eller på någon annan lämplig grund, är berättigade att ha mål eller strategier för koldioxidutsläpp som motsvarar deras ekonomiska och sociala utveckling, samtidigt som energieffektiviteten i samband med deras ekonomiska verksamhet förbättras.

I sitt meddelande till rådet om en gemenskapsstrategi för att begränsa koldioxidutsläpp och förbättra energieffektiviteten, angav kommissionen vilka åtgärder gemenskapen bör vidta för att begränsa koldioxidutsläpp.

Rådet uppmanade vid sitt möte den 13 december 1991 kommissionen att lägga fram förslag till åtgärder som ett led i en gemenskapsstrategi.

Betydligt större användning av förnybara energikällor kommer att bidra till att målet att stabilisera koldioxidutsläppen uppnås.

I enlighet med artikel 130r i fördraget bör gemenskapsåtgärder på miljöområdet förbättra miljökvaliteten och se till att naturresurserna utnyttjas på ett varsamt och rationellt sätt, målsättningar som befrämjas av användning av förnybara energikällor.

Utvecklingen av förnybara energikällor kan på ett betydande sätt bidra till att minska förorenande utsläpp vid användning av fossila bränslen.

Utvecklingen av förnybara energikällor kommer att bidra till att minska drivhuseffekten och minska risken för en global temperaturstegring. Det är därför önskvärt att få till stånd ett världsomfattande internationellt samarbete för att uppnå märkbara resultat.

Eftersom fördraget inte ger de nödvändiga befogenheterna för att lagstifta om de energirelaterade aspekterna i det program som avses i artikel 2, bör artikel 235 också tillämpas.

I rådets resolution av den 16 september 1986 om nya mål för gemenskapens energipolitik fram till 1995 och om samstämmighet mellan medlemsstaternas åtgärder(4) konstateras det att nya och förnybara energikällors bidrag som ersättning för traditionella bränslen bör ökas betydligt, så att dessa energikällor kan spela en viktig roll i den totala energibalansen.

I dag finns endast några få nischer för förnybara energikällor på marknaden, och om de inte är konkurrenskraftiga, kan detta delvis förklaras av det faktum att nuvarande prissättningssystem inte alltid tar full hänsyn till miljökostnaderna för de viktigaste traditionella energikällorna. För att öka de förnybara energikällornas bidrag till energiförsörjningen i framtiden måste medlemsstaterna undvika sådana snedvridningar.

Genom sin rekommendation av den 9 juni 1988 om att utveckla användningen av förnybara energikällor i gemenskapen(5) bekräftar och preciserar rådet sin önskan att föra en politik som syftar till att utveckla förnybara energikällor.

I samband med genomgången av de framsteg som gjorts för att uppnå de energipolitiska mål fram till 1995 som fastställs i ovan nämnda resolution av den 16 september 1986, konstaterar rådet i sina slutsatser av den 8 november 1988 att förnybara energikällor är av särskild vikt för den framtida energiförsörjningen.

Utvecklingen av förnybara energikällor och i synnerhet utnyttjandet av biomassa medför även andra ekonomiska fördelar på så sätt att lokalbefolkningen sysselsätts och därför inte flyttar från orten.

Genom en främjad och ökad användning av förnybara energikällor i hela gemenskapen kommer troligen gemenskapens ekonomiska och sociala sammanhållning att stärkas, något som krävs i artikel 130a i fördraget.

Det är därför lämpligt att ta hänsyn till gemenskapens vägledande mål och se till att medel finns som gör det möjligt att uppnå dessa mål, med hänsyn tagen till de särskilda förhållanden som råder i varje medlemsstat.

Ett program som gäller i fem år bör fastställas.

De medel som enligt beräkningar behövs för att genomföra det fleråriga programmet är 40 miljoner ecu. Detta belopp är avsett att finansiera programmet under perioden 1993-1997, förutsatt att detta är förenligt med gemenskapens ekonomiska planering på medellång sikt som gäller från och med den 1 januari 1993.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Medlemsstaterna skall i sin energipolitik försöka bidra till att begränsa koldioxidutsläppen genom att ta hänsyn till gemenskapens vägledande mål angående de förnybara energikällorna i enlighet med bilaga 1.

Artikel 2

1. Gemenskapen skall stödja ett antal åtgärder för att främja förnybara energikällor inom ramen för Altenerprogrammet (särskilda åtgärder för att öka användningen av förnybara energikällor), nedan kallat "programmet".

2. Programmet skall gälla i fem år.

3. De gemenskapsmedel som enligt beräkningar behövs för att genomföra programmet skall för perioden 1993-1997 vara 40 miljoner ecu, förutsatt att detta belopp är förenligt med gemenskapens ekonomiska planering på medellång sikt som gäller från och med den 1 januari 1993.

4. Den budgetansvariga myndigheten skall fastställa de disponibla anslagsbeloppen för varje budgetår med hänsyn tagen till de principer för sund förvaltning som avses i artikel 2 i finansförordningen av den 21 december 1977 för till- ämpning på Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6).

Artikel 3

Följande fyra kategorier av åtgärder på området för förnybara energikällor skall finansieras enligt programmet:

a) Undersökningar och tekniska utvärderingar för att fastställa tekniska normer och specifikationer.

b) Åtgärder för att stödja de initiativ som tas av medlemsstaterna för att bygga ut eller skapa infrastrukturer för förnybara energikällor. Dessa initiativ skall omfatta

- utbildnings- och informationsverksamhet avseende förnybara energikällor på ett plan som ligger så nära de driftansvariga och de slutliga energiförbrukarna som möjligt,

- åtgärder inom de sektorer som anges i bilaga 2.

c) Åtgärder för att gynna bildandet av ett informations-nätverk, dels för att främja en bättre samordning mellan verksamheter på nationell nivå, på gemenskapsnivå och på internationell nivå genom införande av lämpliga system för utbyte av information, dels för att utvärdera effekterna av de olika åtgärderna enligt denna artikel.

d) Undersökningar, utvärderingar och andra lämpliga åtgärder med syfte att bedöma den tekniska genomförbarheten och de ekonomiska och miljömässiga fördelarna av det industriella utnyttjandet av biomassa för energiändamål, särskilt för värme- och elproduktion.

Artikel 4

1. Gemenskapen skall stå för alla kostnader för åtgärderna enligt artikel 3 a.

2. Gemenskapens bidrag till finansieringen av åtgärderna enligt artikel 3 b och c skall utgöra mellan 30 och 50 % av de totala kostnaderna.

I särskilda fall, vilka i vederbörlig ordning motiverats för den kommitté som avses i artikel 7.1, får sådana bidrag överstiga gränsen på 50 %, men däremot inte 60 %.

3. Gemenskapens bidrag till finansieringen av åtgärderna enligt artikel 3 d får inte överstiga 30 % av de totala kostnaderna.

4. Återstoden av finansieringen av de åtgärder som avses i artikel 3 b, 3 c och 3 d kan utgöras antingen av allmänna eller privata medel eller av en kombination av båda.

Artikel 5

1. Kommissionen skall varje år i samråd med den kommitté som avses i artikel 7.1 upprätta riktlinjer för stödåtgärderna enligt artikel 3 b, 3 c och 3 d.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen årligen överlämna förslag till de initiativ som avses i artikel 3 b och en förteckning över de organ som skall genomföra dem, och kommissionen skall enligt förfarandet i artikel 7.1 avgöra storleken av och villkoren för gemenskapens finansiering. Kommissionen skall teckna avtal om stödåtgärderna med dessa organ.

Artikel 6

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av programmet.

2. Kommissionen skall tillämpa förfarandet i artikel 7.1 vid genomförandet av åtgärderna enligt artikel 3 a, 3 b och 3 c.

3. Kommissionen skall tillämpa förfarandet i artikel 7.2 vid genomförandet av åtgärderna enligt artikel 3 d.

Artikel 7

1. Vid genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 6.2 skall kommissionen bistås av en rådgivande kommitté som består av företrädare för medlemsstaterna och har företrädaren för kommissionen som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

2. Vid genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 6.3 skall kommissionen bistås av en kommitté som består av företrädare för medlemsstaterna och har kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Yttrandet skall avges med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt denna artikel. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall besluta med omedelbar verkan.

Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet.

I sådana fall skall kommissionen uppskjuta genomförandet av de beslutade åtgärderna under en månad räknat från den dag då rådet underrättats.

Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i föregående stycke.

Artikel 8

1. Under loppet av programmets tredje år skall kommissionen till Europaparlamentet och till rådet överlämna en rapport om de uppnådda resultaten. Rapporten skall åtföljas av förslag till sådana eventuella ändringar av dessa program som resultaten motiverar.

2. När programmet löper ut skall kommissionen göra en utvärdering av de uppnådda resultaten, tillämpningen av detta beslut och överensstämmelsen mellan de nationella åtgärderna och gemenskapens åtgärder. Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om detta.

Artikel 9

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 1993 till och med den 31 december 1997.

Artikel 10

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 september 1993.

På rådets vägnar

Ph. MAYSTADT

Ordförande

(1) EGT nr C 179, 16.7.1992, s. 4.

(2) EGT nr C 176, 28.6.1993.

(3) EGT nr C 19, 25.1.1993, s. 7.

(4) EGT nr C 241, 25.9.1986, s. 1.

(5) EGT nr L 160, 28.6.1988, s. 46.

(6) EGT nr L 356, 31.12.1977, s. 1. Finansförordningen är senast ändrad genom förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 610/90 (EGT nr L 70, 16.3.1990, s. 1).

BILAGA 1

Gemenskapens vägledande mål för begränsing av koldioxidutsläpp genom utveckling av förnybara energikällor

En minskning av koldioxidutsläppen med 180 miljoner ton till år 2005 skulle kunna uppnås på följande sätt:

A. Genom en ökning av de förnybara energikällornas bidrag till att täcka det totala energibehovet från knappt 4 % år 1991 till 8 % år 2005(1).

För att detta mål skall uppnås bör produktionen av förnybar energi ökas från knappt 43 miljoner toe år 1991 till cirka 109 miljoner toe år 2005.

B. Genom en tredubbling av produktionen av elekricitet från förnybara energikällor (utom stora vattenkraftverk).

För att detta mål skall uppnås bör kapaciteten och elektricitetsproduktionen hos alla kraftverk (utom stora vattenkraftverk) som använder förnybara energikällor ökas från 8 GW och 25 TWh år 1991 till 27 GW och 80 TWh år 2005.

C. Genom säkerställandet av en marknadsandel för biobränslen på 5 % av den totala bränsleförbrukningen hos motorfordon.

För att detta mål skall uppnås krävs det att produktionen år 2005 ligger på 11 miljoner toe biobränslen.

(1) I de energibalanser som ligger till grund för fastställandet av mål A, är den elektricitet som produceras från de olika alternativa energikällorna beräknad i enlighet med de normer som används av Europeiska gemenskapernas statistikkontor.

BILAGA 2

Exemplifierande icke uttömmande förteckning över åtgärder inom de sektorer som avses i artikel 3 b andra strecksatsen

1. Pilotåtgärder för att införa en "garanti för solenergiresultat" på marknaden för solfångare och solvattenvärmare.

2. Pilotåtgärder för fordonsgrupper i syfte att införa biobränslen i stället för petroleumprodukter i transportsektorn.

3. Pilotundersökningar om kostnadsminimerande planering ("Least Cost Planning") och efterfrågepåverkande åtgärder ("Demand Side Management").

4. Pilotprojekt om tredjepartsfinansiering inom ramen för det europeiska nätverket för tredjeparts-finansiering (utan direkt finansiering från gemenskapen).

5. Garanti för ekonomiska risker som härrör sig från osäkerhet om geologiska förhållanden i samband med utvecklingen av geotermiska resurser.

6. Utarbetande av lokala planer för utvecklingen av förnybara energikällor.

7. Upprättande och utveckling i medlemsstaterna av infrastrukturer som gör det möjligt att erbjuda investerare hjälp med att genomföra förstudier.

8. Pilotåtgärder som innebär att nya eller befintliga byggnader förses med solcellsmoduler.

9. Pilotåtgärder som rör planering av projekt för vindkraftparker.

10. Pilotåtgärder för att integrera bioklimatiska system vid byggande.