Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Domstolens dom den 12 maj 1964. - Albert Wagner mot Jean Fohrmann och Antoine Krier. - Begäran om förhandsavgörande: Tribunal d'arrondissement i Luxembourg. - Mål 101/63.



Rättsfallssamling

Fransk utgåva s. 00383

Nederländsk utgåva s. 00407

Tysk utgåva s. 00419

Italiensk utgåva s. 00383

Engelsk specialutgåva s. 00195

Dansk specialutgåva s. 00483

Grekisk specialutgåva s. 01089

Portugisisk specialutgåva s. 00435

Spansk specialutgåva s. 00047

Svensk specialutgåva s. 00203

Finsk specialutgåva s. 00203



Sammanfattning

Parter

Föremål för talan

Domskäl

Beslut om rättegångskostnader

Domslut

Nyckelord



1. Gemensamma institutioner - bestämmelser om dessa - tolkning

2. Europaparlamentet - session - begrepp

(artikel 22 i EKSG-fördraget, artikel 139 i EEG-fördraget, artikel 109 i Euratomfördraget)

Sammanfattning



1. De bestämmelser i fördragen och protokollen som är tillämpliga på en gemensam institution skall tolkas tillsammans och vid behov på ett förenligt sätt.

2. Med förbehåll för de tidpunkter för

öppnande och avslutande av den årliga sessionen som anges i artikel 22 i EKSG-fördraget, skall Europaparlamentet anses hålla session till dess att de årliga eller extra sessionerna avslutas, även om det faktiskt inte sammanträder.

Parter



I mål nr 101/63

har Tribunal d'arrondissement i Luxemburg, chambre correctionelle, till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artiklarna 177 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och 150 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen i det mål som pågår vid den nationella domstolen mellan

Albert Wagner, handlande, Esch-sur-Alzette, biträdd av advokaten André Elvinger, Luxemburg,

sökande,

och

Jean Fohrmann, direktör, Dudelange, och Antoine Krier, ordförande och generalsekreterare vid Letzeburger Arbechterverband, Esch-sur-Alzette, biträdda av advokaten Jean Gremling, Luxemburg,

motparter.

Föremål för talan



Begäran avser tolkningen av fördragsbestämmelser och andra föreskrifter om varaktigheten av Europaparlamentets sessioner för att lösa frågan om Jean Fohrmanns och Antoine Kriers parlamentariska immunitet den 6 november 1962.

Domskäl



I - Förfarandet

Sökanden i målet vid den nationella domstolen har gjort gällande att Tribunal d'arrondissement i Luxemburg har hänvisat parterna till EG-domstolen, trots att den nationella domstolen enligt artiklarna 177 i EEG-fördraget och 150 i EKSG-fördraget själv skulle ha vänt sig till EG-domstolen.

Kraven i de nämnda artiklarna har dock tillgodosetts genom att chefsjustitiesekreteraren vid Tribunal d'arrondissement överlämnat ansökan och handlingarna i målet direkt till domstolens justitiesekreterare.

Hänskjutandet måste därför anses ha skett på ett riktigt sätt.

II - Den ställda frågan

A - Domstolens behörighet

EKSG-fördraget fastställer inte något förfarande för hänskjutande till EG-domstolen, såsom EEG-fördraget och Euratomfördraget senare gjort.

Spörsmålet huruvida domstolen eventuellt skulle vara obehörig att meddela ett förhandsavgörande om den ställda frågan i den utsträckning som frågan rör tolkning av EKSG-fördraget kan dock lämnas utan avseende. Det har för övrigt inte gjorts gällande att sådan obehörighet skulle föreligga.

Artikel 9 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska kol- och stålgemenskapen är identisk med artiklarna 9 i protokollen om immunitet och privilegier för Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen. Eftersom den är tillämplig på en institution som är gemensam för de tre gemenskaperna bör den tolkas tillsammans med artikel 22 i EKSG-fördraget, artikel 139 i EEG-fördraget och artikel 109 i Euratomfördraget.

Vidare har den framställan om hävande av den parlamentariska immuniteten som utrikesministern i Storhertigdömet Luxemburg den 16 september 1963 gjorde till Europaparlamentet, inte inverkat på EG-domstolens behörighet när det gäller den fråga som Tribunal d'arrondissement i Luxemburg ställt till EG-domstolen.

Slutligen är det EG-domstolen som skall pröva domskälen och domslutet i den dom som Tribunal d'arrondissement i Luxemburg meddelade den 29 maj 1963, för att fastställa den ställda frågans exakta innebörd.

Frågan rör varaktigheten av Europaparlamentets sessioner enligt artiklarna 9 i protokollen om immunitet och privilegier för Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen.

Dessa bestämmelser är identiska och skall tolkas tillsammans, utan att det är nödvändigt att skilja mellan artikel 9 i protokollet för Europeiska kol- och stålgemenskapen och artiklarna 9 i protokollen för Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska ekonomiska atomenergigemenskapen.

Denna tolkning är EG-domstolen behörig att göra enligt artikel 177 i EEG-fördraget och artikel 150 i Euratomfördraget.

Denna tolkningsbegäran framgår implicit av den fråga som ställts av Tribunal d'arrondissement i Luxemburg, vilken inte enbart syftar till att få en tolkning av de nämnda bestämmelserna i fördragen, utan även av alla andra bestämmelser som kan bidra till att lösa tvistefrågan.

B - Saken

Europaparlamentet är en institution som är gemensam för de tre gemenskaperna.

Det är således nödvändigt att på ett förenligt sätt tolka artikel 22 i EKSG-fördraget, å ena sidan, och artikel 139 i EEG-fördraget och artikel 109 i Euratomfördraget, å andra sidan. Lydelsen av de två senare artiklarna är densamma.

I EKSG-fördraget är nämligen dagen för sammanträde utan särskild kallelse fastställd till ett annat datum än i EEG-fördraget och Euratomfördraget. Dessutom fastställs en sista dag för den årliga sessionen i EKSG-fördraget, medan det i de två andra fördragen inte finns någon precisering i detta avseende.

Enligt artikel 22 i EKSG-fördraget, artikel 139 i EEG-fördraget och artikel 109 i Euratomfördraget skall parlamentet hålla en "årlig session" som börjar den andra tisdagen i maj och slutar senast vid utgången av Europeiska kol- och stålgemenskapens budgetår, dvs. den 30 juni, och en annan årlig session som börjar den tredje tisdagen i oktober.

Mellan de "årliga sessionerna" kan parlamentet enligt dessa artiklar även sammanträda till "extra session" för någon av de tre gemenskaperna, på begäran av en majoritet av dess ledamöter, Höga myndigheten, råden eller kommissionerna.

Begreppet "årliga sessioner" skall alltså uppfattas på ett sådant sätt att det är förenligt med möjligheten av extra sessioner; ingen bestämmelse hindrar för övrigt att extra sessioner bestäms lång tid i förväg.

Det faktum att artikel 22 i EKSG-fördraget fastställer att den årliga sessionen skall öppnas den andra tisdagen och avslutas senast vid det löpande budgetårets utgång innebär att den berörda sessionen avslutas senast den 30 juni, den dag då budgetåret för Europeiska kol- och stålgemenskapen löper ut.

Däremot följer det av avsaknaden av motsvarande bestämmelser i artiklarna 139 i EEG-fördraget och i artikel 109 i Euratomfördraget att den session som öppnas den tredje tisdagen i oktober enligt de berörda artiklarna måste anses pågå den 6 november, om den inte har avslutats före den dagen.

I avsaknad av varje bestämmelse därom går det inte att likställa uttrycket avbrott med begreppet avslutande.

Det följer av ovanstående överväganden att, med förbehåll för de tidpunkter för öppnande och avslutande av den årliga sessionen som anges i artikel 22 i EKSG-fördraget, Europaparlamentet skall anses hålla session till dess att de årliga eller extra sessionerna avslutas, även om det faktiskt inte sammanträder.

Beslut om rättegångskostnader



De kostnader som har förorsakats den belgiska regeringen samt Europeiska ekonomiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens kommissioner, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgilla.

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid Tribunal d'arrondissement i Luxemburg utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

Domslut



Mot den bakgrunden och på ovan angivna grunder beslutar

DOMSTOLEN

-angående den fråga som genom dom av den 29 maj 1963 förts vidare av Tribunal d'arrondissement i Luxemburg, chambre correctionelle - följande dom:

1) Orden "under församlingens sessioner" i artikel 9 i samtliga protokoll om immunitet och privilegier skall tolkas på följande sätt: Med förbehåll för de tidpunkter för öppnande och avslutande av den årliga sessionen som anges i artikel 22 i EKSG-fördraget, skall Europaparlamentet anses hålla session till dess att de årliga eller extra sessionerna avslutas, även om det faktiskt inte sammanträder.

2) Tribunal d'arrondissment i Luxemburg, chambre correctionelle, skall besluta om rättegångskostnaderna i detta mål.