Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Europeiska centralbankens förordning nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18)



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 010 , 12/01/2002 s. 0024 - 0046



Europeiska centralbankens förordning nr 63/2002

av den 20 december 2001

om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag

(ECB/2001/18)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter(1), särskilt artiklarna 5.1 och 6.4 i denna, och

av följande skäl:

(1) För att kunna fullgöra sina uppgifter är Europeiska centralbankssystemet (ECBS) beroende av att det framställs statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (MFI) på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag. Det främsta syftet är att ge Europeiska centralbanken (ECB) en omfattande, detaljerad och samordnad statistisk bild över nivån på de räntesatser som tillämpas av MFI och hur de förändras över tiden. Dessa räntesatser utgör sista ledet i den mekanism som överför den monetära politiken i form av ändringar i officiella räntesatser och är därför en nödvändig förutsättning för en tillförlitlig analys av den monetära utvecklingen i de deltagande medlemsstaterna. Samtidigt behöver ECBS information om räntesatsernas utveckling för att medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.

(2) ECB skall, i enlighet med bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat fördraget) och på de villkor som anges i Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan) utfärda förordningar i den utsträckning som behövs för att genomföra ECBS uppgifter som anges i stadgan, och som i vissa fall anges i de bestämmelser antagna av rådet som avses i artikel 107.6 i fördraget.

(3) Artikel 5.1 i stadgan föreskriver att ECB för att utföra ECBS uppgifter, med stöd av de nationella centralbankerna, skall samla in de statistiska uppgifter som behövs antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. I artikel 5.2 i stadgan föreskrivs att de nationella centralbankerna, så långt som möjligt, skall utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(4) Det kan bli nödvändigt, och minska rapporteringsbördan, att låta insamlingen av de statistikuppgifter från den faktiska rapporterande populationen som behövs för att uppfylla ECB:s statistikkrav utgöra en del av en mer omfattande uppgiftsinsamling, som de nationella centralbankerna organiserar inom sitt eget ansvarsområdet för andra syften i enlighet med gemenskapsrätten, nationell lag eller vedertagen praxis. Detta gäller under förutsättning att uppfyllelsen av ECB:s statistikkrav inte äventyras. För att främja öppenhet och insyn är det lämpligt att, i sådana fall, informera uppgiftslämnarna om att uppgifter samlas in för att uppfylla andra statistiska ändamål. I specificerade fall kan ECB använda sig av sådan statistik för att uppfylla statistikkraven.

(5) Artikel 3 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att ECB skall specificera den faktiska rapporterande populationen inom ramarna för referenspopulationen av uppgiftslämnare och begränsa den ifrågavarande rapporteringsbördan. När det gäller MFI:s räntestatistik kommer den faktiska rapporterande populationen antingen att omfatta samtliga relevanta MFI eller ett urval av MFI efter vissa angivna kriterier. Eftersom MFI-sektorn är olika utformad i de olika medlemsländerna överlåts till de nationella centralbankerna att välja urvalsmetod. Syftet är att minska rapporteringsbördan, samtidigt som tillförlitlig statistik säkerställs. Enligt artikel 5.1 får ECB anta förordningar som gäller utformning och genomförande av de rapporteringskrav rörande statistiska uppgifter som den ålägger den faktiska rapporterande populationen i deltagande medlemsstater. Artikel 6.4 föreskriver att ECB får utfärda förordningar som specificerar villkoren för att rätten att verifiera eller inhämta statistiska uppgifter skall få utövas.

(6) Artikel 4 i förordning (EG) nr 2533/98 föreskriver att medlemsstaterna själva skall ordna sitt statistikområde och helt och fullt samarbeta med ECBS för att garantera att förpliktelserna i artikel 5 i stadgan fullgörs.

(7) Även om de förordningar som ECB utfärdar i enlighet med artikel 34.1 i stadgan inte medför några rättigheter eller skyldigheter för icke deltagande medlemsstater, är ändå artikel 5 i stadgan tillämplig på såväl deltagande som icke deltagande medlemsstater. I förordning (EG) nr 2533/98 erinras om att artikel 5 i stadgan, tillsammans med artikel 5 i fördraget, medför en skyldighet att på nationell nivå utforma och genomföra alla de åtgärder som de icke deltagande medlemsstaterna anser lämpliga för att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att uppfylla ECB:s rapporteringskrav och för att i tid fullborda förberedelserna på statistikområdet för att de skall bli deltagande medlemsstater.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning skall

1. uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat, och hemvist/inhemsk ha den betydelse som framgår av artikel 1 i förordning (EG) nr 2533/98 avseende uppgiftslämnare, deltagande medlemsstat och som har sin hemvist,

2. hushåll och icke-finansiella företag avse alla icke-finansiella sektorer utom offentliga sektorn enligt definitionen i det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) 1995, som återges i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen(2). Detta inbegriper hushållssektorn och sektorn för hushållens icke vinstdrivande organisationer (S.14 + S.15) och sektorn icke-finansiella företag (S.11),

3. kreditinstitut och andra institut avse alla MFI utom centralbanker och penningmarknadsfonder i enlighet med de klassifikationsprinciper som anges i punkt I i del 1 i bilaga I till Europeiska centralbankensförordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13)(3),

4. MFI:s räntestatistik avse statistik över de räntesatser som tillämpas av inhemska kreditinstitut och andra institut på eurodenominerad inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i deltagande medlemsstater,

5. potentiell rapporterande population avse inhemska kreditinstitut och andra institut som mottar eurodenominerad inlåning från och/eller beviljar eurodenominerad utlåning till hushåll och/eller icke-finansiella företag med hemvist i deltagande medlemsstater.

Artikel 2

Faktisk rapporterande population

1. Den faktiska rapporterande populationen skall utgöras av kreditinstitut och andra institut bland den potentiella rapporterande populationen som utses av de nationella centralbankerna enligt det förfarande som anges i bilaga I till denna förordning.

2. Varje nationell centralbank skall informera sina inhemska uppgiftslämnare om deras rapporteringsskyldighet enligt nationella förfaranden.

3. ECB-rådet skall kontrollera efterlevnaden av bilaga I till denna förordning efter dess genomförande och därefter åtminstone vartannat år.

Artikel 3

Skyldighet att lämna uppgifter

1. I syfte att erhålla en regelbunden statistik över MFI:s räntesatser skall den faktiska rapporterande populationen, till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat i vilken uppgiftslämnaren har sin hemvist, varje månad rapportera statistiska uppgifter som rör nya avtal och utestående belopp. De statistiska uppgifter som skall lämnas specificeras i bilaga II till denna förordning.

2. De nationella centralbankerna skall definiera och genomföra den rapporteringsordning som skall följas av den faktiska rapporterande populationen i enlighet med nationella förhållanden. De skall säkerställa att denna rapporteringsordning tillhandahåller begärda statistiska uppgifter och medger noggrann kontroll av efterlevnaden av de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i artikel 3.3.

3. Begärda statistiska uppgifter skall rapporteras i enlighet med de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga III till denna förordning.

4. De nationella centralbankerna skall rapportera de månadsvisa, aggregerade nationella statistiska uppgifterna till ECB före stängningsdags den 19:e arbetsdagen efter referensmånadens slut.

Artikel 4

Kontroll och tvångsvis insamling

Rätten att kontrollera och att tvångsvis samla in de uppgifter som uppgiftslämnarna skall lämna i enlighet med kraven i fråga om statistikrapportering i denna förordning skall utövas av de nationella centralbankerna, utan att detta påverkar ECB:s rätt att själv utöva denna rätt. Rätten skall särskilt utövas då ett institut som ingår i den faktiska uppgiftslämnande populationen inte uppfyller de minimistandarder för överföring, noggrannhet, begreppsmässig överensstämmelse och revidering som anges i bilaga III till denna förordning.

Artikel 5

Första rapporteringen

Uppgiftslämnande enligt denna förordningen skall inledas med den månadsvisa statistiken för januari 2003.

Artikel 6

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser för tillämpning av delar av denna förordning fastställs i bilaga IV till denna förordning.

Artikel 7

Slutbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 31 januari 2002.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 20 december 2001.

För ECB-rådet

Willem F. Duisenberg

Ordförande

(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(2) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.

(3) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

BILAGA I

URVALSFÖRFARANDE OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV KONSISTENTA URVAL AVSEENDE DEN FAKTISKA RAPPORTERANDE POPULATIONEN FÖR STATISTIK ÖVER MONETÄRA FINANSINSTITUTS RÄNTESATSER

DEL 1

urval avseende den faktiska rapporterande populationen

I. Övergripande urvalsförfarande

1. De nationella centralbankerna skall tillämpa det förfarande som återges i bilden nedan för att välja ut uppgiftslämnare. Förfarandet definieras i detalj i denna bilaga.

>PIC FILE= "L_2002010SV.002702.TIF">

II. Census eller urval

2. Varje nationell centralbank skall välja sina uppgiftslämnare bland kreditinstitut och andra institut inom den potentiella rapporterande populationen som har sin hemvist i samma deltagande medlemsstat som den nationella centralbanken.

3. För att välja uppgiftslämnare, skall den nationella centralbanken antingen tillämpa census eller följa en urvalsmetod som är i linje med de kriterier som fastställs i följande punkter.

4. Om census används, skall den nationella centralbanken begära att varje inhemskt kreditinstitut och andra institut inom den potentiella rapporterande populationen rapporterar statistik över monetära finansinstituts (MFI:s) räntesatser. Variablerna som skall insamlas genom census är räntesatserna och beloppen för nya avtal och räntesatserna på utestående belopp.

5. Om urval används, skall endast ett urval av kreditinstitut och andra institut inom den potentiella rapporterande populationen uppmanas lämna uppgifter. De variabler som skall uppskattas genom urval är räntesatserna och beloppen för nya avtal och räntesatserna på utestående belopp. De anges som urvalsvariabler. För att minimera risken för att resultatet av en urvalsundersökning avviker från de verkliga (okända) värdena i den potentiella rapporterande populationen, skall urvalet konstrueras på ett sådant sätt att det är representativt för den potentiella rapporterande populationen. Med avseende på MFI:s räntestatistik skall ett urval anses representativt om alla de kännetecken som är av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser och som hör till den potentiella rapporterande populationen, också avspeglas i urvalet. Vid det första urvalet får de nationella centralbankerna använda lämpliga proxies och modeller för att ta fram urvalssystemet även om underliggande uppgifter, som härrör från befintliga källor, kanske inte helt och hållet stämmer med definitionerna i denna förordning.

III. Stratifiering av den potentiella rapporterande populationen

6. För att säkerställa att urvalet är representativt, skall varje nationell centralbank som väljer urvalsmetoden för statistiken över MFI:s räntesatser på lämpligt sätt stratifiera den potentiella rapporterande populationen innan någon uppgiftslämnare tas ut. Stratifiering inbegriper att den potentiella rapporterande populationen N indelas i underpopulationer eller strata N1, N2, N3,..., NL. Dessa indelningar i underpopulationer eller strata skall inte överlappa varandra och skall tillsammans omfatta den potentiella rapporterande populationen:

>Hänvisning till >

7. De nationella centralbankerna skall definiera stratifieringskriterier som möjliggör indelning av den potentiella rapporterande populationen i homogena strata. Strata skall anses vara homogena om variationen inom strata av urvalsvariabler är lägre än variationen mellan strata(1). Stratifieringskriterierna skall kopplas till statistiken över MFI:s räntesatser, dvs. det skall finnas ett förhållande mellan stratifieringskriterierna och de räntesatser och belopp som skall uppskattas utifrån urvalet.

8. De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden skall identifiera åtminstone ett stratifieringskriterium för att säkerställa att urvalet kreditinstitut och andra institut är representativt för den deltagande medlemsstaten och att urvalsfelet är litet. Under idealiska förhållanden definierar de nationella centralbankerna en hierarki av stratifieringskriterier. Dessa skall ta hänsyn till de nationella omständigheterna och följaktligen vara specifika för varje deltagande medlemsstat.

9. Urvalet av uppgiftslämnare skall göras i form av urval från icke klassindelad population efter det att alla strata definierats. Först på detta stadium dras uppgiftslämnare från den potentiella rapporterande populationen. Ingen mellanliggande dragning får utföras.

IV. Minsta nationella urvalsstorlek

10. Den minsta nationella urvalsstorleken skall vara sådan att det maximala slumpmässiga felet(2) för räntesatser på nya avtal i genomsnitt över alla instrumentkategorier inte överskrider 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 %(3). Att detta krav uppfylls skall visas antingen direkt med lämpliga uppgifter, eller i avsaknad av sådana uppgifter, genom ett antagande att om något av följande kriterier uppfylls, är urvalsstorleken tillräckligt stor för att uppfylla minimikravet.

a) Den minsta nationella urvalsstorleken skall omfatta minst 30 % av den inhemska potentiella rapporterande populationen. Om 30 % av den inhemska potentiella rapporterande populationen är större än 100, kan den minsta nationella urvalsstorleken ändå begränsas till 100 uppgiftslämnare.

b) Den minsta nationella urvalsstorleken skall vara sådan att uppgiftslämnarna i det nationella urvalet täcker åtminstone 75 % av beståndet eurodenominerad inlåning erhållen från - och åtminstone 75 % av beståndet eurodenominerad utlåning beviljad till - hushåll och icke-finansiella företag i de deltagande medlemsstaterna.

11. Lämpliga uppgifter skall förstås som uppgifter som är tillräckligt detaljerade och kopplade till statistiken över MFI:s räntesatser i den meningen att de undersökningar från vilka dessa uppgifter härrör tillämpar definitioner som är förenliga med statistiken över MFI:s räntesatser. Sådana uppgifter kanske inte är tillgängliga för de nationella centralbankerna före genomförandet av undersökningen av MFI:s räntesatser och uppgiftslämnarnas tillhandahållande av de första uppsättningarna uppgifter.

12. Den minsta nationella urvalsstorleken skall hänföra sig både till det minsta första urvalet och det minsta urvalet efter upprätthållandet av konsistenta urval enligt punkt 21. På grund av fusioner och utgående, kan urvalet komma att bli mindre över tiden till nästa upprätthållandeperiod.

13. De nationella centralbankerna får välja fler uppgiftslämnare än vad som anges som den minsta nationella urvalsstorleken, särskilt när representativiteten för det nationella urvalet behöver ökas på grund av det nationella finansiella systemets struktur.

14. Det skall finnas överensstämmelse mellan antalet kreditinstitut och andra institut i den potentiella rapporterande populationen och den minsta urvalsstorleken. De nationella centralbankerna får tillåta kreditinstitut och andra institut, som har sin hemvist i en enda deltagande medlemsstat och är individuellt uppförda på listan över MFI, som upprättats och uppdaterats i enlighet med de klassificeringsprinciper som anges i punkt I i del 1 i bilaga I till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut ECB/2001/13(4), att rapportera MFI:s räntestatistik tillsammans som en grupp. Gruppen blir en nominell uppgiftslämnare. Detta betyder att gruppen rapporterar MFI:s räntestatistik som om den vore ett enda MFI, dvs. den rapporterar en genomsnittlig räntesats per instrumentkategori som täcker hela gruppen i stället för en sats för varje MFI som är uppfört på listan över MFI. Samtidigt skall kreditinstituten och de andra instituten i gruppen räknas som individuella institut i den potentiella rapporterande populationen och i urvalet.

V. Fördelning av urvalet över strata och val av uppgiftslämnare

15. Efter definitionen av nationella strata i enlighet med punkterna 6 och 7 och den nationella urvalsstorleken n i enlighet med punkt 10, skall de nationella centralbanker som valt urvalsmetoden dra urvalet genom att välja de faktiska uppgiftslämnarna från varje stratum. Den totala nationella urvalsstorleken n skall vara summan av urvalsstorlekarna n1, n2, n3, ..., nL för varje stratum:

>Hänvisning till >

16. Varje nationell centralbank skall välja den lämpligaste fördelningen av den nationella urvalsstorleken n bland strata. Följaktligen skall varje nationell centralbank definiera urvalsprocenten nh/Nh för varje stratum h, dvs. hur många uppgiftslämnare nh som skall dras från totala antalet kreditinstitut och andra institut Nh i varje stratum. Urvalsprocenten för varje stratum h skall motsvara 0 < nh/Nh <= 1, dvs. urvalsprocenten skall vara högre än 0, innebärande att åtminstone en uppgiftslämnare skall väljas från varje stratum. Därigenom är inte något stratum helt uteslutet från den faktiska rapporterande populationen. Dessutom skall den högsta urvalsprocent vara 1, vilket innebär att alla kreditinstitut och andra institut i ett stratum blir uppgiftslämnare.

17. I syfte att välja faktiska uppgiftslämnare inom varje stratum, skall de nationella centralbankerna antingen ta med alla institut i ett stratum, göra ett slumpmässigt urval eller välja de största instituten per stratum. Om det görs ett slumpmässigt urval skall det slumpmässiga valet av institut inom varje stratum antingen utföras med lika sannolikhet för alla institut eller med sannolikhet i proportion till institutets storlek. De nationella centralbankerna får välja att ta med alla institut i vissa strata, slumpmässigt urval för andra och urval av de största instituten för ytterligare andra strata.

18. Information om storleken på varje kreditinstitut eller annat institut inom den potentiella rapporterande populationen är tillgänglig på nationell nivå från MFI:s balansräkningsstatistik som insamlas i enlighet med förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13). De nationella centralbankerna skall använda den totala eurodenominerade inlåningen och utlåningen i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag som har hemvist inom de deltagande medlemsstaterna, vilket är den del av balansräkningen som är av betydelse för statistiken över MFI:s räntesatser eller motsvarande uppgifter.

19. Statistiken över MFI:s räntesatser skall baseras på ett urval utan återläggning, dvs. varje kreditinstitut och annat institut i den potentiella rapporterande populationen skall bara bli valda en gång.

20. Om en nationell centralbank beslutar sig för census av alla kreditinstitut och andra institut i ett stratum kan den göra ett urval inom detta stratum på nivån filialer. Förutsättningen är att den nationella centralbanken har en fullständig lista över filialer som täcker hela verksamheten inom kreditinstituten och de andra instituten i detta stratum, samt nödvändiga uppgifter för att kunna bedöma variationen mellan filialerna vad gäller räntesatser för nya avtal med hushållen och de icke-finansiella företagen. För valet av filialer skall samtliga förutsättningar i den här bilagan gälla. De valda filialerna skall bli nominella uppgiftslämnare, underkastade samtliga krav på uppgiftslämnande som anges i bilaga II. Detta förfarande skall inte inverka på den skyldighet att lämna uppgifter som gäller för de kreditinstitut och andra institut till vilka filialerna hör.

DEL 2

upprätthållande av konsistenta urval i den faktiska rapporterande populationen

VI. Upprätthållande av konsistenta urval över tiden

21. Nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden skall säkerställa att urvalet förblir representativt över tiden.

22. De nationella centralbankerna skall därför åtminstone en gång per år kontrollera representativiteten i sina urval. Om det finns signifikanta förändringar i den potentiella rapporterande populationen skall dessa återspeglas i urvalet efter denna årliga kontroll.

23. De nationella centralbankerna skall åtminstone vartannat år se över urvalet och därvid ta hänsyn till tillkommande till den potentiella rapporterande populationen, utgående i den potentiella och faktiska rapporterande populationen liksom övriga förändringar rörande uppgiftslämnarna. De nationella centralbankerna får emellertid kontrollera och uppdatera urvalen oftare.

24. Över tiden skall urvalet justeras för att hänsyn skall tas till tillkommande till den potentiella rapporterande populationen i syfte att det skall förbli representativt för den potentiella rapporterande populationen. De nationella centralbankerna skall därför göra ett urval nb från populationen av samtliga tillkommande Nb. Det kompletterande urvalet av tillkommande institut nb bland det totala antalet tillkommande Nb skall benämnas stegvisa urval över tiden.

25. Över tiden skall urvalet även justeras för att hänsyn skall tas till utgående från den potentiella och den faktiska rapporterande populationen. Ingen justering är nödvändig om det föreligger proportionalitet mellan de utgående i den potentiella rapporterande populationen Nd och de utgående i urvalet nd (fall 1). Om institut lämnar den potentiella rapporterande populationen och dessa institut inte finns med i urvalet, blir urvalet för stort i förhållande till storleken på den potentiella rapporterande populationen (fall 2). Om flera institut lämnar urvalet än den potentiella rapporterande populationen, blir urvalet för litet över tiden och kan komma att upphöra att vara representativt (fall 3). I fall 2 och 3 skall den vikt som är förenad med varje institut i urvalet justeras med hjälp av en vedertagen statistisk metod, härledd från urvalsteorin. Den vikt som är förenad med varje uppgiftslämnare är motsatt till dennes sannolikhet att väljas och följaktligen uppräkningsfaktorn. I fall 2, där urvalet relativt sett är för stort för populationen, skall inte någon uppgiftslämnare tas ut ur urvalet.

26. Över tiden skall urvalet justeras för förändringar hos uppgiftslämnarna. Dessa förändringar kan uppstå till följd av fusioner, uppdelningar, tillväxt hos ett institut, etc. Vissa uppgiftslämnare kan komma att byta stratum. Liksom i fall 2 och 3 för utgående institut, skall urvalet justeras med hjälp av en vedertagen statistisk metod, härledd från urvalsteorin. Ny urvalssannolikhet och, följaktligen, vikt skall fördelas.

DEL 3

ytterligare urvalsfrågorere

VII. Överensstämmelse

27. I syfte att uppnå överensstämmelse mellan statistiken över MFI:s räntesatser för utestående belopp avseende inlåning och utlåning och nya avtal avseende inlåning och utlåning, skall de nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden använda samma uppgiftslämnare för insamlande av båda dessa uppgiftstyper. De nationella centralbankerna får också använda urvalsmetoden för vissa uppgifter till statistiken för MFI:s räntesatser och census för resten. De nationella centralbankerna får emellertid inte använda två eller flera olika urval.

VIII. Finansiella innovationer

28. De nationella centralbankerna behöver inte låta urvalet omfatta varje produkt som finns på den nationella nivån. Emellertid får de inte undanta en hel instrumentkategori på den grunden att de inblandade volymerna är mycket små. Följaktligen, om en instrumentkategori endast erbjuds av ett institut, så skall detta institut representeras i urvalet. Om en instrumentkategori inte existerade i en deltagande medlemsstat vid tiden för den första dragningen av urvalet, men därefter introduceras av ett institut, skall detta institut väljas in i urvalet vid tiden för nästa kontroll av representativiteten. Om en ny produkt skapas, skall instituten i urvalet ta med den i nästa rapport, eftersom alla uppgiftslämnare ombeds rapportera om alla sina produkter.

(1) Nedbrytningen av den totala variationen i en variation inom och en mellan strata är känd som Huygens teorem.

(2)

>PIC FILE= "L_2002010SV.002801.TIF">

med D som maximalt slumpmässigt fel, zα/2 som faktorn beräknad från den normala fördelningen eller från en annan lämplig fördelning beroende på uppgiftsstrukturen (exempelvis t-fördelningen), som förutsätter en konfidensnivå på 1-α,

>Hänvisning till >

som variationen av estimatorn för parametern [thetav ] och

>Hänvisning till >

som den skattade variationen av estimatorn för parametern [thetav ].

(3) De nationella centralbankerna kan direkt översätta det absoluta måttet av 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 % till ett relativt mått för den högsta godtagbara variationskoefficienten enligt den skattningsansvarige.

(4) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

BILAGA II

RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR STATISTIK ÖVER MONETÄRA FINANSINSTITUTS RÄNTESATSER

DEL 1

Typ av ränta

I. Överenskommen årlig ränta

Allmän princip

1. Den typ av ränta som uppgiftslämnare skall tillhandahålla för alla kategorier av instrument för inlåning och utlåning som avser nya avtal och utestående belopp är den överenskomna årliga räntan. Den skall definieras som den räntesats som har avtalats individuellt mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget för en in- eller utlåning, omräknad till årlig basis och noterad i procent per år. Den överenskomna årliga räntan skall omfatta alla räntebetalningar på inlåning och utlåning, men inga andra avgifter som eventuellt tillämpas. Underkurs, definierad som skillnaden mellan det nominella beloppet på lånet och det belopp som erhålls av kunden, skall betraktas som en räntebetalning vid avtalets början (tid t0) och skall därför återspeglas i den överenskomna årliga räntan.

2. Om räntebetalningar som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget kapitaliseras vid regelbundna intervall under ett år, till exempel per månad eller kvartal snarare än per år, skall den överenskomna räntan annualiseras med hjälp av följande formel för att erhålla överenskommen årlig ränta:

>PIC FILE= "L_2002010SV.003102.TIF">

med:

x som överenskommen årlig ränta,

rag som den årliga ränta som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke finansiella företaget för en in- eller utlåning, där datum för räntekapitaliseringen av inlåningen och alla betalningar och återbetalningar av lånet är vid regelbundna intervall under året, och

n som antalet räntekapitaliseringsperioder för inlåningen och (åter)betalningsperioder för utlåningen per år, dvs. 1 för årliga betalningar, 2 för halvårsbetalningar, 4 för kvartalsbetalningar och 12 för månadsbetalningar.

3. En nationell centralbank får också begära att dess uppgiftslämnare tillhandahåller en snävt definierad effektiv ränta (narrowly defined effective rate, NDER) för alla eller vissa kategorier av instrument för inlåning och utlåning som avser nya avtal eller utestående belopp i stället för överenskommen årlig ränta. NDER skall definieras som den ränta, på årlig basis, som motsvarar nuvärdet av alla åtaganden, framtida eller befintliga (inlåning och utlåning, ut- eller återbetalningar, räntebetalningar), exklusive avgifter, som överenskommits mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget. NDER skall motsvara räntekomponenten effektiv ränta (annual percentage rate of charge, APRC) som denna definieras i artikel 1.2 e i rådets direktiv 87/102/EEG av den 22 december 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter(1), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/7/EG(2). Den enda skillnaden mellan NDER och överenskommen årlig ränta skall vara den underliggande metoden för annualisering av räntebetalningarna. NDER använder successiv approximation och kan därför tillämpas på alla typer av in- eller utlåning, medan den överenskomna årliga räntan använder den algebraiska formel som definieras i punkt 2 och är därför endast tillämplig på inlåning och utlåning med regelbunden kapitalisering av räntebetalningar. Alla övriga krav skall vara identiska, vilket medför att när det i fortsättningen anges överenskommen årlig ränta, skall det också gälla NDER.

Behandling av skatter, bidrag och reglerande åtgärder

4. Räntebetalningar som omfattas av överenskommen årlig ränta skall återspegla vad uppgiftslämnaren erlägger för inlåning och erhåller för utlåning. I fall då beloppet som erlagts av ena parten och som erhållits av den andra skiljer sig, skall uppgiftslämnarens synpunkt avgöra vilken räntebetalning som omfattas av statistik över de monetära finansinstitutens (MFI) räntesatser.

5. Till följd av denna princip, skall räntor registreras brutto före skatt, eftersom räntor före skatt återspeglar vad uppgiftslämnarna erlägger för inlåning och erhåller för utlåning.

6. Bidrag som beviljats hushåll eller icke-finansiella företag av tredje part skall inte tas med i beräkningen vid fastställandet av räntebetalningen, eftersom bidragen inte erläggs eller erhålls av uppgiftslämnaren.

7. Förmånliga räntor som uppgiftslämnare tillämpar för sina anställda skall omfattas av statistiken över MFI:s räntesatser.

8. När reglerande åtgärder påverkar räntebetalningar, till exempel räntetak eller förbud mot ersättning vid inlåning över natten, skall dessa återspeglas i statistiken över MFI:s räntesatser. Alla förändringar av regler som fastställer reglerande åtgärder, till exempel nivån på administrativt satta räntor eller räntetak, skall framgå av statistiken över MFI:s räntesatser som en förändring av räntan.

II. Effektiv ränta

9. Utöver överenskommen årlig ränta, skall uppgiftslämnare för nya avtal som avser konsumentkrediter och bostadslån tillhandahålla den effektiva räntan (APRC) i enlighet med definitionen i artikel 1.2 e i direktiv 87/102/EEG, dvs.:

- en effektiv ränta för nya konsumentkrediter (se indikator 30 i tillägg 2), och

- en effektiv ränta för nya bostadslån till hushåll (se indikator 31 i tillägg 2)(3).

10. Den effektiva räntan täcker "konsumentens sammanlagda kreditkostnad", enligt definitionen i artikel 1.2 d i direktiv 87/102/EEG. Dessa sammanlagda kostnader inkluderar en komponent ränta och en komponent andra (relaterade) avgifter, till exempel kostnader för undersökningar, administration, förberedelse av dokument, garantier, kreditförsäkring, etc.

11. Sammansättningen av komponenten andra avgifter kan variera mellan de olika länderna, eftersom definitionerna i direktiv 87/102/EEG tillämpas olika och eftersom nationella finansiella system och förfaranden för kreditsäkerhet är olika.

III. Konvention

12. Uppgiftslämnarna skall tillämpa ett standardår på 365 dagar för sammanställningen av överenskommen årlig ränta, dvs. skottår skall lämnas utan avseende.

DEL 2

Täckning

13. Uppgiftslämnarna skall tillhandahålla MFI:s räntestatistik avseende utestående belopp och nya avtal.

IV. Räntor på utestående belopp

14. Utestående belopp skall definieras som stockarna av all inlåning som hushåll och icke-finansiella företag placerat hos uppgiftslämnaren och stockarna av all utlåning som uppgiftslämnaren beviljat hushåll och icke-finansiella företag.

15. En ränta på utestående belopp skall återspegla den viktade genomsnittliga räntenivån som tillämpas på stockarna av inlåning och utlåning i den relevanta instrumentkategorin vid referenstidpunkten enligt punkt 26. Den skall täcka alla utestående avtal som ingåtts under alla perioder före rapporteringsdagen.

16. Nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran till räntor som understiger marknadsvillkoren skall inte inräknas i den viktade genomsnittliga räntan på utestående belopp. Nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran skall definieras i enlighet med nationell praxis, vilken kan variera i olika deltagande medlemsstater.

V. Nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter

17. För inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter som definieras i punkterna 42-44 skall begreppet nya avtal omfatta hela stockarna. Följaktligen skall debet- eller kreditsaldot, dvs. utestående belopp, vid den referenstidpunkt som definieras i punkt 29 användas som indikator för nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter.

18. Räntorna för inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter skall återspegla den viktade genomsnittliga räntenivå som tillämpas på stockarna för dessa konton vid referenstidpunkten enligt punkt 29. De skall täcka alla utestående avtal som ingåtts under alla perioder före rapporteringsdagen.

19. I syfte att beräkna MFI:s räntesatser på konton som, beroende på saldot, antingen kan vara en in- eller utlåning, skall uppgiftslämnarna skilja mellan perioder med kreditsaldo och perioder med debetsaldo. Uppgiftslämnarna skall rapportera viktade genomsnittliga räntor som avser kreditsaldon som inlåning över natten och viktade genomsnittliga räntor som avser debetsaldon som checkräkningskrediter. De skall inte rapportera viktade genomsnittliga räntor som kombinerar (låga) räntor för inlåning över natten och (höga) checkräkningskrediträntor.

VI. Nya avtal avseende andra instrumentkategorier än inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter

20. Följande punkter 21-25 avser alla kategorier av instrument utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. inlåning med överenskommen löptid, repor och all utlåning utom checkräkningskrediter enligt definitioner i punkterna 42 samt 45-48.

21. Nya avtal skall definieras som alla nya avtal mellan hushåll eller icke-finansiella företag och uppgiftslämnaren. Nya avtal skall vara:

- alla finansiella avtal, villkor och förutsättningar som för första gången specificerar räntan på in- eller utlåningen, och

- alla nya förhandlingar rörande existerande inlåning och utlåning.

Förlängningar av existerande avtal avseende inlåning och utlåning som sker automatiskt, dvs. utan någon aktiv inblandning från hushållet eller det icke-finansiella företaget, och som inte innebär några omförhandlingar av villkor och förutsättningar i avtalet, inklusive räntan, skall inte betraktas som nya avtal.

22. Räntan för nya avtal skall återspegla den viktade genomsnittliga räntenivå som tillämpas på inlåning och utlåning i den relevanta instrumentkategori som avser nya avtal som ingåtts mellan hushåll eller icke-finansiella företag och uppgiftslämnaren under den referenstidsperiod som avses i punkt 32.

23. Förändringar i rörlig ränta i betydelsen automatiska justeringar av räntan som utförs av uppgiftslämnaren utgör inte nya avtal och skall därför inte betraktas som nya avtal. För existerande avtal skall dessa förändringar i rörlig ränta därför inte tas med i räntorna för nya avtal utan endast i räntor på utestående belopp.

24. Ett byte från fast till rörlig ränta eller vice versa (vid tiden t1) under avtalets löptid, som har avtalats vid avtalets början (tiden t0), är inte ett nytt avtal utan en del av villkoren och förutsättningarna för utlåningen som fastställts vid tiden t0. Det skall därför inte betraktas som ett nytt avtal.

25. Ett hushåll eller ett icke-finansiellt företag förväntas vanligen ta ut hela lånet vid avtalets början (med undantag för checkräkningskrediter). Det finns emellertid möjlighet att ta ut ett lån i delar vid olika tider, t1, t2, t3, etc. i stället för att göra ett uttag av hela beloppet vid avtalets början (tiden t0). Att andra lån än checkräkningskrediter tas ut i delar är irrelevant för statistiken över MFI:s räntesatser. Avtalet mellan hushållet eller det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren vid tiden t0, som inkluderar räntan och hela lånebeloppet, skall tas in i statistiken över MFI:s räntesatser.

DEL 3

Referenstidpunkt

VII. Referenstidpunkt för MFI:s räntesatser på utestående belopp

26. De nationella centralbankerna skall ange huruvida MFI:s räntesatser på utestående belopp, dvs. indikatorerna 1-14 i tillägg 1, på den nationella nivån skall ställas samman som observationer vid periodens slut eller som implicit ränta som avser periodens medeltal. Den period som omfattas skall vara en månad.

27. Räntor på utestående belopp i form av observationer vid månadens slut skall beräknas som viktade medeltal av räntor tillämpade på stockarna av inlåning och utlåning vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden. Vid den tidpunkten skall uppgiftslämnaren samla in de berörda räntorna och beloppen för all utestående inlåning och utlåning som avser hushåll och icke-finansiella företag och utarbeta en viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. I motsats till medeltal per månad skall MFI:s räntesatser på utestående belopp som sammanställs i form av observationer vid månadens slut, endast omfatta sådana avtal som fortfarande gäller vid tiden för insamlandet av uppgifter.

28. Räntor på utestående belopp i form av implicita räntor som avser medeltalen för månaden skall beräknas som kvoter, med täljaren som det ackumulerade ränteflödet under referensmånaden, dvs. upplupen ränta att erlägga för inlåning och att erhålla för utlåning, och nämnaren som medeltalet av stockarna för månaden. Vid slutet av referensmånaden skall uppgiftslämnaren för varje instrumentkategori rapportera den upplupna räntan att erlägga eller att erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. I motsats till observationer vid månadens slut skall MFI:s räntesatser på utestående belopp, sammanställda som medeltal för månaden, även inkludera avtal som var gällande vid någon tidpunkt under månaden, men som inte längre är det vid slutet av månaden. Medeltalet av stockarna av inlåning och utlåning under referensmånaden skall helst sammanställas av medeltalet av de dagliga stockarna under månaden. Åtminstone för lättrörliga instrumentkategorier, dvs. inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, skall medeltalet för månadens stockar härröra från dagliga saldon. För alla andra instrumentkategorier skall medeltalet för stockarna för månaden härröra från saldon som registreras varje vecka eller oftare. Under en övergångstid på högst två år skall observationer vid månadens slut godtas för utlåning med överenskommen löptid över fem år.

VIII. Referenstidpunkt för nya avtal avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter

29. De nationella centralbankerna skall ange huruvida MFI:s nationella räntesatsnivåer på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 som beskrivs i tillägg 2, skall ställas samman som observationer vid periodens slut eller som implicit ränta som anger periodens medeltal. Den period som omfattas skall vara en månad.

30. I överensstämmelse med vad som anges i tillägg 1 för räntor på utestående belopp skall räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter ställas samman på ett av följande sätt:

a) Observationer vid månadens slut skall beräknas, dvs. viktade medeltal av de räntesatser som tillämpas på stockarna av denna inlåning och utlåning vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden. Vid den tidpunkten skall uppgiftslämnarna samla in de berörda räntorna och beloppen för all inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter som avser hushåll och icke-finansiella företag och utarbeta en viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. I motsats till medeltal per månad skall MFI:s räntor på utestående belopp, sammanställda till en observation vid månadens slut, endast omfatta sådana avtal som fortfarande gäller vid tiden för insamlandet av uppgifter.

b) Implicita räntor som avser medeltal per månad skall beräknas, dvs. kvoter, med täljaren som det ackumulerade ränteflödet under månaden, dvs. upplupen ränta att erlägga för inlåning och att erhålla för utlåning, och nämnaren som ett dagligt medeltal av stockarna. Vid slutet av månaden skall uppgiftslämnaren för inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter rapportera det upplupna räntebeloppet att erlägga eller att erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad. För inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter skall månadens medeltal av stockarna härröra från dagliga saldon. I motsats till observationer vid månadens slut, skall MFI:s räntor på utestående belopp, sammanställda som medeltal per månad, även inkludera avtal som var gällande vid någon tid under månaden, men som inte längre är det vid slutet av månaden.

31. För att beräkna MFI:s räntor på konton som beroende på saldot antingen kan vara en inlåning eller en utlåning, skall uppgiftslämnarna enligt punkt 19 skilja mellan perioder med kreditsaldo och perioder med debetsaldo. Om MFI:s räntor ställs samman som observationer vid månadens slut, skall endast saldot vid en viss tidpunkt den sista dagen i månaden uppskattas i syfte att avgöra huruvida kontot den månaden är en inlåning över natten eller en checkräkningskredit. Om MFI:s räntor beräknas som implicita räntor som avser medeltal per månad, skall det bedömas varje dag huruvida kontot är en inlåning eller en utlåning. Ett medeltal av de dagliga kreditsaldona och de dagliga debetsaldona skall sedan beräknas för att få fram månadens stockar i medeltal för nämnaren i den implicita räntan. Dessutom skall flödena i täljaren skilja mellan ränta att erlägga på inlåning och ränta att erhålla på utlåning. Uppgiftslämnare skall inte rapportera viktade genomsnittliga räntor som kombinerar (låga) räntor för inlåning över natten och (höga) checkräkningskrediträntor.

IX. Referenstidpunkt för nya avtal (utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter)

32. MFI:s räntor på nya avtal utom inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. alla indikatorer som beskrivs i tillägg 2 med undantag för 1, 5, 6, 7, 12 och 23, skall beräknas som periodens medeltal. Den period som omfattas skall vara en (hel) månad.

33. För varje instrumentkategori skall uppgiftslämnarna beräkna räntan på nya avtal som ett viktat medeltal för alla räntor på nya avtal i instrumentkategorin under referensmånaden. Dessa räntor avseende medeltalet för månaden skall vidarebefordras till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist, tillsammans med viktade uppgifter för varje instrumentkategori om volymen på nya avtal som förvaltats under rapporteringsmånaden. Uppgiftslämnare skall beakta de nya avtal som förvaltats under hela månaden.

DEL 4

Instrumentkategorier

X. Allmänna bestämmelser

34. Uppgiftslämnare skall tillhandahålla MFI:s räntestatistik på utestående belopp för de instrumentkategorier som specificeras i tillägg 1 och MFI:s räntestatistik på nya avtal för de instrumentkategorier som anges i tillägg 2. Såsom anges i punkt 17 skall räntorna avseende inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter vara räntor på nya avtal, och ingår därför i tillägg 2 som avser nya avtal. Eftersom emellertid sammanställningsmetoden och referenstidpunkten för räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter skall vara desamma som för övriga indikatorer på utestående belopp, upprepas indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 i tillägg 2 även i tillägg 1.

35. I vissa deltagande medlemsstater erbjuder eventuellt inhemska kreditinstitut och andra institut inte vissa av de instrumentkategorier som anges i tillägg 1 och tillägg 2 till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten. I sådana fall skall den instrumentkategori som inte är tillämplig på nationell nivå inte beaktas i denna deltagande medlemsstat. En instrumentkategori skall vara icke tillämplig på nationell nivå, om inhemska kreditinstitut och andra institut inte alls erbjuder produkter som hör hemma i denna kategori till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten. Uppgifter skall tillhandahållas om några avtal existerar, oavsett hur få dessa avtal är.

36. För varje instrumentkategori som definieras i tilläggen 1 och 2 och som tillämpas i inhemska kreditinstituts och andra instituts bankverksamhet i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i de deltagande medlemsstaterna, skall MFI:s räntestatistik baseras på alla räntor tillämpade på alla produkter som passar in i denna instrumentkategori. Detta skall innebära att de nationella centralbankerna inte får definiera en uppsättning nationella produkter inom varje instrumentkategori för vilka MFI:s räntestatistik skall insamlas. I stället skall räntorna på alla produkter som erbjuds av varje uppgiftslämnare tas med. Såsom anges i sista stycket i bilaga I, behöver de nationella centralbankerna inte i urvalet ta med varje produkt som existerar på nationell nivå. De får emellertid inte undanta en hel instrumentkategori på den grunden att de berörda volymerna är mycket små. Om en instrumentkategori enbart erbjuds av ett institut, skall följaktligen det institutet representeras i urvalet. Om en instrumentkategori inte existerade i en deltagande medlemsstat vid tidpunkten för dragningen av det första urvalet, men en ny produkt inom denna kategori därefter introduceras av ett institut, skall detta institut innefattas i urvalet vid tiden för nästa kontroll av representativiteten. Om en ny produkt skapas inom en befintlig instrumentkategori på nationell nivå, skall instituten i urvalet ta med den i nästa rapportering, eftersom alla uppgiftslämnare är skyldiga att rapportera om alla sina produkter.

37. Undantaget från principen att alla räntor tillämpade på alla produkter skall tas med är räntor på nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran. Såsom anges i punkt 16, skall nödlidande lån och lån för omstrukturering av lånefordran till räntor som understiger marknadsvillkoren inte ingå i statistiken över MFI:s räntesatser.

XI. Uppdelning efter valuta

38. Statistiken över MFI:s räntesatser skall omfatta de räntor som tillämpas av den potentiella rapporterande populationen. Uppgifter om inlåning och utlåning i andra valutor än euro skall inte krävas på aggregerad nivå för deltagande medlemsstater. Detta återspeglas i tilläggen 1 och 2, där alla indikatorer hänvisar till utlåning och inlåning denominerad i euro.

XII. Uppdelning efter sektor

39. Med undantag för repor, skall en sektoriell uppdelning tillämpas på all inlåning och utlåning som erfordras för statistiken över MFI:s räntesatser. Tillägg 1 för utestående belopp och tillägg 2 för nya avtal skiljer därför mellan indikatorer som avser hushåll (inklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer)(4) och indikatorer som avser icke-finansiella företag(5).

40. Indikator 5 i tillägg 1 och indikator 11 i tillägg 2 avser repor. Även om ersättning för repor inte i alla deltagande medlemsstater är oberoende av innehavarsektorn, skall det inte krävas någon uppdelning på hushåll och icke-finansiella företag när det gäller repor för deltagande medlemsstater. Dessutom, skall det inte krävas någon uppdelning efter löptid för deltagande medlemsstater, eftersom repor övervägande förutsätts vara mycket kortfristiga. MFI:s räntor på repor skall inte hänföras till en sektor utan skall i stället utan åtskillnad hänföras till båda sektorerna.

41. Indikatorerna 5 och 6 i tillägg 2 avser inlåning med uppsägningstid som innehas av hushåll. Räntorna och vikten för inlåning med uppsägningstid skall emellertid för alla deltagande medlemsstater hänvisa till inlåning med uppsägningstid som innehas både av hushåll och av icke-finansiella företag, dvs. båda sektorerna skall slås ihop och hänföras till hushåll. Det skall inte krävas någon uppdelning efter sektor för deltagande medlemsstater.

XIII. Uppdelning efter typ av instrument

42. Såvida inte annat föreskrivs i följande punkter, skall uppdelningen efter instrument för MFI:s räntor och definitionerna av olika typer av instrument följa de kategorier för tillgångar och skulder som fastställs i del 3 i bilaga I till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut (ECB/2001/13)(6).

43. MFI:s räntor på inlåning över natten, dvs. indikatorerna 1 och 7 i tillägg 2, skall avse all inlåning över natten, oavsett om den är räntebärande eller inte. Noll-ränta på inlåning över natten skall därför ingå i statistiken över MFI:s räntesatser.

44. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 12 och 23 i tillägg 2, definieras som debetsaldon på checkräkningar. Räntan på checkräkningskrediter skall avse den ränta som debiteras när en inlåning över natten blir negativ, dvs. inlåning över natten och checkräkningskrediten är knutna till samma konto. I motsats till utlåning till företag upp till ett år, konsumentkrediter och annan utlåning till hushåll upp till ett år, skall checkräkningskrediter inte ha någon definierad löptid och, i allmänhet, vara godkänd men utnyttjas utan föregående underrättelse till banken. Vanligtvis anger kreditinstitut eller andra institut en övre beloppsgräns och längsta tiden för hushållets eller det icke-finansiella företagets utnyttjande av checkräkningskrediten. Statistiken över MFI:s räntesatser skall omfatta alla checkräkningskrediter oberoende av om de håller sig inom eller överskrider den gräns som avtalats mellan uppgiftslämnaren och hushållet eller det icke-finansiella företaget. Straffavgift för övertrassering som tillämpas som en del av övriga avgifter, till exempel i form av speciella avgifter, skall inte innefattas i överenskommen årlig ränta som definieras i punkt 1, eftersom denna typ av ränta endast skall innehålla utlåningens räntekomponent.

45. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall övrig ny utlåning till icke-finansiella företag, dvs. indikatorerna 24-29 i tillägg 2, omfatta all övrig utlåning än checkräkningskrediter till företag oavsett storlek. Utlåning till icke-finansiella företag i tillägg 1 som avser utestående belopp skall följa definitionerna i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) och skall innefatta checkräkningskrediter.

46. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall nya konsumtionskrediter till hushåll, dvs. indikatorerna 13, 14, 15 och 30 i tillägg 2, definieras som annan utlåning än checkräkningskrediter som beviljas för personlig användning till konsumtion av varor och tjänster. Konsumentkrediter i tillägg 1 som avser utestående belopp skall följa definitionerna i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) och skall innefatta checkräkningskrediter.

47. Bostadslån till hushållen, dvs. indikatorerna 6-8 i tillägg 1 och indikatorerna 16-19 och 31 i tillägg 2, kan ges med eller utan säkerhet. I fall av utlåning mot säkerhet, kan säkerheten utgöras av själva bostaden eller av andra tillgångar. Statistiken över MFI:s räntesatser skall utan åtskillnad innefatta bostadslån till hushållen med och utan säkerhet. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall nya bostadslån till hushållen, dvs. indikatorerna 16-19 och 31 i tillägg 2 definieras som andra krediter än checkräkningskrediter som ges för bostadsförvärv, inbegripet byggnation och renovering. Bostadslån till hushållen i tillägg 1 som avser utestående belopp skall följa definitionerna i del 3 av bilaga I till förordning ECB/2001/13 och skall innefatta checkräkningskrediter.

48. Med avseende på statistiken över MFI:s räntesatser skall ny utlåning till hushåll för andra ändamål, dvs. indikatorerna 20-22 i tillägg 2, definieras som annan utlåning än checkräkningskrediter som beviljas för sådana ändamål som affärsverksamhet, omstrukturering av lånefordran, utbildning, etc. Övrig utlåning till hushåll i tillägg 1 som avser utestående belopp skall följa definitionerna i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) och skall innefatta checkräkningskrediter.

49. För MFI:s räntor på utestående belopp skall konsumtionskrediter, bostadslån och övriga krediter till hushållen sammanlagt omfatta all utlåning beviljad till hushåll av inhemska kreditinstitut och andra institut.

50. För MFI:s räntor på nya avtal skall checkräkningskrediter, utlåning till hushållen för konsumtion, bostadslån och lån för andra ändamål omfatta all utlåning beviljad till hushåll av inhemska kreditinstitut och andra institut.

XIV. Uppdelning efter belopp

51. För annan utlåning till icke-finansiella företag, dvs. indikatorerna 24-29 i tillägg 2, skall två kategorier av belopp urskiljas, dvs. "upp till en miljon euro" och "över en miljon euro". Beloppet skall hänföra sig till det enskilda lånet, som betraktas som ett nytt avtal, snarare än till alla avtal mellan det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren.

XV. Uppdelning efter ursprunglig löptid, uppsägningstid och första räntebestämning

52. Beroende på typen av instrument och om MFI:s räntor avser utestående belopp eller nya avtal, skall statistiken göra en uppdelning efter ursprunglig löptid, uppsägningstid, eller tidsperioden för första räntebestämningen. Dessa uppdelningar skall avse givna tidsperioder eller tidsband. Exempelvis skall en ränta på inlåning med ursprunglig överenskommen löptid upp till två år avse en genomsnittlig ränta på all inlåning med en ursprunglig överenskommen löptid mellan två dagar och upp till två år.

53. Uppdelningen efter ursprunglig löptid och uppsägningstid skall följa de definitioner som anges i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13). En uppdelning efter ursprunglig löptid skall tillämpas för alla inlåningskategorier avseende utestående belopp, utom repor, och för alla utlåningskategorier avseende utestående belopp såsom anges i tillägg 1. En uppdelning efter ursprunglig löptid skall också tillämpas på nya inlåningsavtal med överenskommen löptid, samt en uppdelning efter uppsägningstid för nya inlåningsavtal med uppsägningstid såsom anges i tillägg 2.

54. Utlåningsräntan på nya avtal i tillägg 2 skall uppdelas efter tidsperioden för första bestämning av räntan i avtalet. För statistiken över MFI:s räntesatser skall tidsperioden för första räntebestämning definieras som en i förväg bestämd tidsperiod vid början av avtalet under vilken räntesatsen inte kan ändras. Tidsperioden för första räntebestämningen kan vara kortare än eller motsvara utlåningens ursprungliga löptid. Räntesatsen skall endast anses vara oföränderlig om den anges som en exakt nivå, till exempel 10 %, eller som en differens till en referensränta vid en viss tidpunkt, till exempel som sex-månader Euribor plus 2 procentenheter på en viss dag och tidpunkt. Om hushållet eller det icke-finansiella företaget och uppgiftslämnaren vid början av avtalet kommer överens om ett förfarande för att beräkna utlåningsräntan för en viss tidsperiod, till exempel sex-månader Euribor plus 2 procentenheter för tre år, skall detta inte anses vara en första räntebestämning, eftersom räntesatsen kan ändras under de tre åren. Statistiken över MFI:s räntesatser på nya utlåningsavtal skall endast återspegla den ränta som har avtalats för tidsperioden för första räntebestämningen vid början av avtalet eller efter omförhandling av lånet. Om räntan efter denna första tidsperiod för räntebestämningen ändras automatiskt till en rörlig ränta, skall detta inte återspeglas i MFI:s räntor på nya avtal utan enbart i de som avser utestående belopp.

55. Följande tre perioder av första räntebestämning skall särskiljas när det gäller utlåning till hushåll för konsumtion och för andra ändamål, och när det gäller annan utlåning till icke-finansiella företag upp till en miljon euro och över en miljon euro:

- Rörlig ränta och en tidsperiod för första räntebestämning på upp till (och inklusive) ett år.

- En tidsperiod för första räntebestämning på över ett och upp till (och inklusive) fem år.

- En tidsperiod för första räntebestämning på över fem år.

56. Följande fyra tidsperioder för första räntebestämning skall särskiljas när det gäller bostadslån till hushåll:

- Rörlig ränta och en tidsperiod för första räntebestämning på upp till (och inklusive) ett år.

- En tidsperiod för första räntebestämning på över ett och upp till (och inklusive) fem år.

- En tidsperiod för första räntebestämning på över fem och upp till (och inklusive) tio år.

- En tidsperiod för första räntebestämning på över tio år.

57. Utlåning utan någon tidsperiod för första räntebestämning skall ingå som rörlig ränta i kategorin en tidsperiod för första räntebestämning på upp till ett år.

DEL 5

Rapporteringsskyldigheter

58. I syfte att erhålla aggregat som avser alla deltagande medlemsstater för varje instrumentkategori som anges i tilläggen 1 och 2, skall tre nivåer av aggregering tillämpas.

XVI. Uppgiftslämnarnas statistiska uppgifter

59. Uppgiftslämnarna skall svara för den första aggregeringsnivån i enlighet med punkterna 60-65 nedan. De nationella centralbankerna får emellertid också begära in uppgifter från uppgiftslämnarna om enskilda inlåningar och utlåningar. Uppgifterna skall rapporteras till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstaten där uppgiftslämnaren har sin hemvist.

60. För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1-14 i tillägg 1, sammanställda som observationer vid månadens slut, skall uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta som avser den sista dagen i månaden, genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning.

61. För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1-14 i tillägg 1, sammanställda som en implicit ränta som avser medeltalet för månaden, skall uppgiftslämnarna rapportera upplupen ränta att erlägga eller erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad, genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning.

62. För varje instrumentkategori som avser räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 i tillägg 2, sammanställda som observationer vid månadens slut, skall uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta som avser den sista dagen i månaden, genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. För checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 12 och 23 i tillägg 2, skall uppgiftslämnarna dessutom rapportera utestående belopp vid slutet av månaden.

63. För varje instrumentkategori som avser räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23, sammanställda som en implicit ränta som avser medeltalet för månaden, skall uppgiftslämnarna rapportera upplupen ränta att erlägga eller erhålla under månaden och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal under samma månad, genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. För checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 12 och 23 i tillägg 2, skall uppgiftslämnarna dessutom rapportera utestående belopp vid slutet av månaden.

64. För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 2-4, 8-11, 13-22 och 24-31 i tillägg 2, skall uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta med tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. Därutöver skall uppgiftslämnarna för var och en av indikatorerna 2-4 och 8-11, 13-22 och 24-29 i tillägg 2 rapportera antalet nya avtal som förvaltats under månaden för varje instrumentkategori.

65. De kreditinstitut och andra institut som har fått tillåtelse av den nationella centralbanken att rapportera MFI:s räntestatistik tillsammans som en grupp, skall betraktas som en nominell uppgiftslämnare och tillhandahålla de uppgifter som anges i punkterna 60-62 hänförliga till gruppen som helhet. Därutöver skall den nominella uppgiftslämnaren varje år för varje instrumentkategori tillhandahålla antalet uppgiftslämnande institut inom gruppen och variationen i räntor mellan dessa institut. Antalet uppgiftslämnande institut inom gruppen och variationen skall avse oktober månad och vidarebefordras med oktoberuppgifterna.

XVII. Nationella viktade genomsnittliga räntesatser

66. De nationella centralbankerna skall svara för den andra aggregeringsnivån. De skall aggregera räntorna och berörda avtalsbelopp för alla sina nationella uppgiftslämnare till en nationell viktad genomsnittlig ränta för varje instrumentkategori. Uppgifterna skall rapporteras till ECB.

67. För varje instrumentkategori som avser utestående belopp, dvs. indikatorerna 1-14 i tillägg 1, skall de nationella centralbankerna tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig ränta genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning.

68. För varje instrumentkategori som avser nya avtal, dvs. indikatorerna 1-31 i tillägg 2, skall de nationella centralbankerna tillhandahålla en nationell viktad genomsnittlig ränta genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. Därutöver skall de nationella centralbankerna för var och en av indikatorerna 2-4 och 8-29 i tillägg 2 rapportera den volym nya avtal som förvaltats på nationell nivå under referensmånaden för varje instrumentkategori. Dessa volymer nya avtal skall hänföra sig till populationstotalen Y, dvs. till hela den potentiella rapporterande populationen. När urvalsmetod väljs för urval av uppgiftslämnare, skall därför uppräkningsfaktorer användas på nationell nivå för att erhålla populationstotalen(7). Uppräkningsfaktorerna skall vara de omvända mot urvalssannolikheten πi, dvs. 1/πi. Populationstotalen Y för volymen nya avtal skall sedan skattas med hjälp av följande formel(8):

>PIC FILE= "L_2002010SV.003801.TIF">

med:

yΙ som volymen nya avtal för institutet i, och

πi som sannolikhet för att välja institutet i.

69. De nationella centralbankerna skall tillhandahålla ECB uppgifter om MFI:s räntesatser på utestående belopp och nya avtal, angivna med fyra decimaler. Detta skall inte påverka tillämpningen av det beslut som tagits av de nationella centralbankerna när det gäller på vilken detaljnivå de önskar insamla uppgifterna. De offentliggjorda resultaten skall inte innehålla mer än två decimaler.

70. De nationella centralbankerna skall dokumentera alla reglerande åtgärder som påverkar statistiken över MFI:s räntesatser i de metodkommentarer som skall tillhandahållas tillsammans med de nationella uppgifterna.

71. De nationella centralbanker som väljer urvalsmetoden för valet av uppgiftslämnare skall tillhandahålla en skattning av urvalsfel för det första urvalet. En ny skattning skall tillhandahållas efter varje upprätthållande av konsistenta urval.

XVIII. Aggregerade resultat för de deltagande medlemsstaterna

72. ECB skall ombesörja den slutliga aggregeringen av varje deltagande medlemsstats instrumentkategorier till den nivån som omfattar samtliga deltagande medlemsstater.

DEL 6

Behandling av specifika produkter

73. Behandlingen av de produkter som definieras i punkterna 74-82 skall användas som referens för produkter med liknande egenskaper.

74. In- eller utlåning med möjlighet till utökning (eller neddragning) (step up/step down) är en inlåning eller en utlåning med fastställd löptid för vilken en ränta tillämpas som höjs (sänks) från år till år med ett i förväg bestämt antal procentenheter. In- eller utlåning med möjlighet till utökning (neddragning) är instrument med fastställd ränta över hela löptiden. Räntan för inlåningens eller utlåningens hela löptid och övriga villkor och förutsättningar avtalas i förväg vid tidpunkten t0 när avtalet undertecknas. Ett exempel på en inlåning med möjlighet till utökning är en inlåning med en överenskommen löptid om fyra år, som erhåller 5 % ränta under det första året, 7 % under det andra, 9 % under det tredje och 13 % under det fjärde året. Överenskommen årlig ränta på nya avtal, som skall tas med vid tiden t0 i statistiken över MFI:s räntesatser, skall vara det geometriska medeltalet av faktorerna "1 + räntan". I enlighet med punkt 3, får de nationella centralbankerna begära att uppgiftslämnare tillämpar NDER på denna typ av produkter. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp som skall tas med från tiden t0 till t3 är den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor, dvs. i exemplet med inlåningen med en överenskommen löptid om fyra år 5 % vid tiden t0, 7 % vid tiden t1, 9 % vid tiden t2 och 13 % vid tiden t3.

75. Ramavtal för kreditkort kan vara knutna till inlåning över natten. Vid undertecknandet av kreditkortsavtalet med ett kreditinstitut eller annat institut, kan hushållet eller det icke-finansiella företaget ha valmöjlighet att regelbundet erlägga en del eller hela beloppet som används i kreditkortsavtalet med hjälp av en automatisk debitering av en inlåning över natten (bankomat eller check är också möjligt). Om det konto som hushållet eller det icke-finansiella företaget använder för detta ändamål har tillräcklig täckning, kommer inte någon ränta att krävas. Om det inte har tillräcklig täckning, och om kreditinstitutet eller det andra institutet godkänner uttagen, så övergår inlåningen över natten till att bli en övertrassering. Den ränta som debiteras av uppgiftslämnaren för denna övertrassering skall innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser.

76. Kreditlimiter är vanligen kopplade till checkräkningskrediter. De kan även beviljas på grundval av ett paraplyavtal, som tillåter kunden att låna på olika typer av lånekonton upp till ett visst högsta belopp som beräknas för alla lånekontona tillsammans. När ett sådant paraplyavtal ingås är inte typen av lån eller lånetiden eller räntan angivna, utan avtal kan slutas om en rad olika möjligheter. Sådana paraplyavtal skall inte ingå i statistiken över MFI:s räntesatser. Så snart ett lån enligt ett sådant paraplyavtal tas ut skall det ingå som nytt avtal och tas med i de utestående beloppen. Hur lånet skall behandlas i statistiken över nya avtal beror på vilken typ av konto som kunden väljer att dra sitt lån från i enlighet med punkterna 17, 20 och 21.

77. Reglerad sparinlåning med en grundränta plus premie för trogna kunder och/eller tillväxt kan förekomma. När inlåningen görs är det oklart om någon premie kommer att erläggas. Betalningen är beroende av den framtida okända inställningen till sparande hos hushållet eller det icke-finansiella företaget. Enligt vedertagen uppfattning skall sådana premier för trogna kunder eller tillväxt, vilka inte är givna för hushållet eller det icke-finansiella företaget vid den tidpunkt då inlåningen placeras, inte inkluderas i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp skall alltid omfatta de räntesatser som tillämpades av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Följaktligen, för det fall sådana premier för trogna kunder eller tillväxt beviljas av uppgiftslämnaren, skall detta återspeglas i statistiken över utestående belopp.

78. Utlåning med tillhörande derivatavtal, dvs. med räntesvapp/tak/golv etc., kan erbjudas till hushåll eller icke-finansiella företag. Enligt vedertagen uppfattning skall inte sådana tillhörande derivatavtal inkluderas i den överenskomna årliga räntan på nya avtal. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp skall alltid omfatta räntor tillämpade av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Följaktligen, för det fall sådana derivatavtal används och uppgiftslämnaren justerar räntan som debiteras hushållet eller det icke-finansiella företaget, skall detta återspeglas i statistiken över utestående belopp.

79. Inlåning kan erbjudas som innehåller två komponenter: en inlåning med överenskommen löptid för vilken en fast ränta tillämpas och ett inbyggt derivat med en avkastning som är kopplad till utvecklingen av ett definierat fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, men med en garanterad minsta avkastning på 0 %. Löptiden för båda komponenterna kan vara densamma eller kan skilja sig åt. Överenskommen årlig ränta på nya avtal skall innefatta räntan för inlåning med överenskommen löptid, eftersom den återspeglar avtalet mellan insättaren och uppgiftslämnaren och är känd när beloppet placeras. Avkastningen på den andra komponenten av inlåningen, kopplad till utvecklingen av ett fondbörsindex eller en bilateral växelkurs, är bara känd i efterhand vid förfall och kan således inte innefattas i räntan på nya avtal. Endast den garanterade minsta avkastningen på 0 % skall därför ingå. Överenskommen årlig ränta på utestående belopp skall alltid omfatta den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor. Till förfallodagen skall räntan på inlåningen med överenskommen löptid räknas in liksom den garanterade minsta avkastningen på derivatinlåningen. Först på förfallodagen skall MFI:s räntor på utestående belopp återspegla den överenskomna årliga ränta som erläggs av uppgiftslämnaren.

80. Inlåning med en löptid om över två år, som definieras i del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13), kan innehålla konton för pensionssparande. Huvuddelen av pensionssparandet placeras i värdepapper och är därför beroende av avkastningen på underliggande värdepapper. Den återstående delen av innehavet på kontona för pensionssparande består av kontanter och räntan bestäms av kreditinstitut eller annat institut på samma sätt som för övrig inlåning. Vid den tid då inlåningen placeras, är den totala avkastningen från kontot för pensionssparande okänd för hushållet och den kan också bli negativ. Då inlåningen placeras är dessutom ingen ränta överenskommen mellan hushållet och kreditinstitutet eller annat institut för den del som investeras i värdepapper, utan enbart för den återstående inlåningsdelen. Följaktligen skall endast den inlåningsdel som inte investeras i värdepapper innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Den överenskomna årliga räntan på nya avtal som skall rapporteras är den ränta som avtalats mellan hushållet och uppgiftslämnaren på inlåningsdelen vid den tid då inlåningen placeras. Den överenskomna årliga räntan på utestående belopp skall vara den ränta som tillämpas av uppgiftslämnaren på inlåningsdelen av kontona för pensionssparande vid tiden för beräkningen av MFI:s räntor.

81. Program för bostadssparande är långfristigt sparande med låg avkastning som, efter en viss tidsperiod av sparande, ger hushållet eller det icke-finansiella företaget rätt till ett bostadslån till en rabatterad ränta. I enlighet med del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) skall dessa sparprogram klassificeras som inlåning med överenskommen löptid över två år så länge de fungerar som inlåning. Så snart de förvandlas till ett lån, skall de klassificeras som bostadslån. Den ränta som avtalas vid den tid då den första inlåningen placeras skall uppgiftslämnarna rapportera som nytt inlåningsavtal. Den motsvarande volymen nya avtal skall vara det belopp som har placerats. Ökningen av denna volym av inlåningen över tiden skall endast tas med under utestående belopp. Vid den tid då inlåningen förvandlas till ett lån, skall detta nya lån registreras som ett nytt utlåningsavtal. Räntan skall vara den rabatterade ränta som erbjuds av uppgiftslämnaren. Vikten skall vara det totala lånebeloppet som beviljats till hushållet eller det icke-finansiella företaget.

82. Enligt del 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) skall den franska reglerade bostadsplanen plan d'épargne-logement (PEL) klassificeras som inlåning med en överenskommen löptid över två år. Regeringen reglerar villkoren för PEL och fastställer räntan, som förblir oförändrad under inlåningens hela löptid, dvs. varje "generation" av PEL har samma ränta kopplad till sig. PEL är reglerade långfristiga sparprogram som skall hållas under åtminstone fyra år och kunden bör varje år sätta in det minsta belopp i PEL som föreskrivs i förordningen, men får öka betalningarna när som helst under programmets löptid. Uppgiftslämnarna skall som nytt avtal rapportera den första insättningen vid öppnandet av en ny PEL. Det belopp som placeras initialt i PEL kan vara mycket lågt, vilket betyder att vikten knuten till räntan på det nya avtalet också kommer att vara relativt låg. Detta tillvägagångssätt skall säkerställa att räntan på nya avtal alltid återspeglar villkoren för den nuvarande generationen PEL. Förändringar i räntan som tillämpas på nya PEL skall återspeglas i räntan på nya avtal. Kundernas reaktion i form av ett portföljbyte från andra långfristiga inlåningar till redan existerande PEL skall inte återspeglas i räntan på nya avtal utan enbart i räntorna på utestående belopp. Vid slutet av fyraårsperioden, kan kunden antingen begära en utlåning till en rabatterad ränta eller förnya avtalet. Eftersom denna förnyelse av PEL utförs automatiskt utan någon aktiv inblandning från kundens sida, och eftersom villkoren och förutsättningarna för avtalet inklusive räntorna inte omförhandlas, skall denna förnyelse i enlighet med punkt 21 inte betraktas som nya avtal. Vid förnyandet av avtalet, får kunden göra ytterligare insättningar, förutsatt att det utestående beloppet inte överskrider ett definierat tak och avtalet inte överskrider ett definierat maximalt antal år avseende löptid. Om taket eller den maximala löptiden uppnås, skall avtalet frysas. Hushållet eller det icke-finansiella företaget behåller upplåningsrättigheterna och beviljas fortfarande en ränta som följer de villkor som rådde vid öppnandet av PEL så länge som beloppet finns kvar i bankens räkenskaper. För PEL beviljar regeringen en subvention i form av en räntebetalning utöver den ränta som erbjuds av kreditinstitut eller andra institut. I enlighet med punkt 6, skall endast den del av räntebetalningen som erbjuds av kreditinstitut eller andra institut innefattas i statistiken över MFI:s räntesatser. Regeringens subvention, som erläggs genom, men inte av, kreditinstitutet eller annat institut, skall inte beaktas.

(1) EGT L 42, 12.2.1987, s. 48.

(2) EGT L 101, 1.4.1998, s. 17.

(3) De nationella centralbankerna får bevilja hushållens icke vinstdrivande organisationer undantag för konsumtionskrediter och bostadslån.

(4) S.14 och S.15 sammanslagna, enligt definitionen i Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) 1995, som finns intaget i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1).

(5) S.11 enligt definitionen i ENS 1995.

(6) EGT L 333, 17.12.2001, s. 1.

(7) Det krävs inte några uppräkningsfaktorer för de viktade genomsnittliga räntorna där det skall förutsättas att skattningen från urvalet är skattningen för hela den potentiella rapporterande populationen.

(8) Känd som Horwitz Thompson-skattning.

Tillägg 1

Instrumentkategorier för räntor på utestående belopp

En överenskommen årlig ränta (AAR)(1) skall ställas samman för var och en av följande instrumentkategorier(2)(3). För observationer vid månadens slut, skall uppgiftslämnarna för varje indikator tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta, medan uppgiftslämnarna däremot för implicita räntor som avser månadens medeltal, skall - för varje indikator - tillhandahålla det upplupna räntebeloppet och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning:

>Plats för tabell>

För följande instrumentkategorier som ingår i tillägg 2, skall begreppet nya avtal utvidgas till att avse hela stocken, dvs. utestående belopp(4)(5), och en överenskommen årlig ränta (AAR)(6) skall sammanställas. För observationer vid månadens slut, skall uppgiftslämnarna för varje indikator tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta, medan de däremot för implicita räntor, som avser månadens medeltal, för varje indikator skall tillhandahålla det upplupna räntebeloppet och stockarna av inlåning och utlåning i medeltal genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning. För indikatorerna 12 och 23 skall samtliga uppgiftslämnare dessutom rapportera utestående belopp vid månadens slut.

>Plats för tabell>

(1) Eller snävt definierad effektiv ränta (NDER).

(2) I en deltagande medlemsstat där en av följande instrumentkategorier inte används i inhemska kreditinstituts eller andra instituts bankverksamhet med hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten, skall instrumentkategorin inte beaktas.

(3) I tabellen nedan skall "upp till" avse "upp till och innefattande".

(4) I en deltagande medlemsstat där en av följande instrumentkategorier inte används i inhemska kreditinstituts eller andra instituts bankverksamhet med hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten, skall instrumentkategorin inte beaktas.

(5) I tabellen nedan skall "upp till" avse "upp till och innefattande".

(6) Eller snävt definierad effektiv ränta (NDER).

Tillägg 2

Instrumentkategorier för räntor på nya avtal

En överenskommen årlig ränta (AAR)(1) skall ställas samman för följande instrumentkategorier(2)(3). Om det sammanställs räntor på inlåning över natten, inlåning med uppsägningstid och checkräkningskrediter, dvs. indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 i form av

- observationer vid månadsslutet skall uppgiftslämnarna för var och en av indikatorerna 1-29 tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta och dessutom för indikatorerna 2-4, 8-11, 13-22 och 24-29 även volymen nya avtal som förvaltats under referensmånaden genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning, eller som

- implicit ränta som avser periodens medeltal skall uppgiftslämnarna för var och en av indikatorerna 2-4, 8-11, 13-22 och 24-31 tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta och dessutom volymen nya avtal som förvaltats under månaden. För indikatorerna 1, 5, 6, 7, 12 och 23 skall de rapportera det upplupna räntebeloppet och stockarna av inlåning och utlåning genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning.

Alla uppgiftslämnare skall för checkräkningskrediterna, dvs. indikatorerna 12 och 23, rapportera utestående belopp vid slutet av månaden.

>Plats för tabell>

Den årliga omkostnadsräntan (APRC) skall sammanställas för följande instrumentkategorier. För varje indikator skall uppgiftslämnarna tillhandahålla en viktad genomsnittlig ränta genom tillämpning av de definitioner och regler som fastställs i denna förordning:

>Plats för tabell>

(1) Eller snävt definierad effektiv ränta (NDER).

(2) I en deltagande medlemsstat där en av följande instrumentkategorier inte används i inhemska kreditinstituts eller andra instituts bankversamhet med hushåll och icke-finansiella företag med hemvist i den deltagande medlemsstaten, skall instrumentkategorin inte beaktas.

(3) I tabellen nedan skall "upp till" avse "upp till och innefattande".

BILAGA III

MINIMISTANDARDER SOM SKALL TILLÄMPAS AV DEN FAKTISKA UPPGIFTSLÄMNANDE POPULATIONEN

Uppgiftslämnarna skall tillämpa följande minimistandarder för att uppfylla Europeiska centralbankens (ECB:s) rapporteringskrav:

Minimistandarder för dataöverföring

a) Uppgiftslämnarnas rapportering till de nationella centralbankerna skall ske snabbt och inom de tidsramar som fastställts av den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist.

b) Rapporterna skall till form och uppställning följa de tekniska rapporteringskrav som fastställts av den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist.

c) Kontaktperson(er) hos uppgiftslämnarna skall namnges.

d) De tekniska specifikationerna för dataöverföringen till den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist skall följas.

Minimistandarder för noggrannhet

e) Uppgiftslämnarnas statistiska uppgifter skall vara exakta, konsekventa och fullständiga. Luckor i uppgifterna skall påpekas och förklaras för den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist och snarast möjligt rättas till.

f) De statistiska uppgifter som tillhandahålls av uppgiftslämnarna får inte innehålla fortlöpande och strukturella luckor.

g) Uppgiftslämnarna skall kunna lämna information om den utveckling som inrapporterade uppgifter visar.

h) Uppgiftslämnarna skall använda de enheter och antal decimaler som den nationella centralbanken i den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist har föreskrivit för den tekniska dataöverföringen.

i) Uppgiftslämnarna skall tillämpa de avrundningsregler som den deltagande medlemsstat där uppgiftslämnaren har sin hemvist har föreskrivit för den tekniska dataöverföringen.

Minimistandarder för begreppsmässig överensstämmelse

j) De statistiska uppgifterna skall överensstämma med definitioner, konventioner, klassificeringar och metoder som anges i den här förordningen.

k) Vid avvikelser från dessa definitioner, konventioner, klassificeringar och metoder skall uppgiftslämnarna i förekommande fall regelbundet följa upp och kvantifiera skillnaderna mellan använda mått och måtten i denna förordning.

l) Uppgiftslämnarna skall kunna förklara avbrott i inrapporterade data jämfört med uppgifterna för föregående period.

Minimistandarder för revidering

m) De revideringsprinciper och -rutiner som fastställts av ECB och de nationella centralbankerna skall följas. Avvikelser från normala revideringsförfaranden skall förklaras i noter.

BILAGA IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN

1. Till och med referensmånaden december 2003 kan de nationella aggregerade statistiska månadsuppgifterna rörande nya avtal och utestående belopp rapporteras till Europeiska centralbanken (ECB) med en förskjutning på två extra arbetsdagar från och med stängningsdags den 19:e arbetsdagen efter utgången av referensmånaden enligt artikel 3.4 i denna förordning. De nationella aggregerade statistiska månadsuppgifterna rörande utestående belopp kan alternativt rapporteras endast kvartalsvis till ECB, med en förskjutning på två extra arbetsdagar från och med stängningsdags den 19:e arbetsdagen efter utgången av kalenderkvartalet. ECB låter de nationella centralbankerna genomföra denna övergångsperiod nationellt på ett flexibelt sätt.

2. Från och med referensmånaden januari 2004 skall uppgifterna, inklusive de nationella aggregerade statistiska månadsuppgifterna rörande utestående belopp, ges in den 19:e arbetsdagen efter utgången av referensmånaden enligt artikel 3.4 i denna förordning.

3. Till och med referensmånaden december 2006 skall punkt 10 i bilaga I ha följande lydelse: "10. Den minsta nationella urvalsstorleken skall vara sådan att

a) det maximala slumpmässiga felet(1) för räntesatser på nya avtal i genomsnitt över alla instrumentkategorier inte överskrider 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 %(2),

b) det omfattar minst 30 % av den inhemska potentiella rapporterande populationen. Om 30 % av den inhemska potentiella rapporterande populationen är större än 100, kan den minsta nationella urvalsstorleken ändå begränsas till 100 uppgiftslämnare, eller

c) uppgiftslämnarna i det nationella urvalet täcker åtminstone 75 % av beståndet eurodenominerad inlåning erhållen från - och åtminstone 75 % av beståndet eurodenominerad utlåning beviljad till - inhemska hushåll och icke-finansiella företag i de deltagande medlemsstaterna."

(1)

>PIC FILE= "L_2002010SV.004602.TIF">

med D som maximalt slumpmässigt fel, zα/2 som faktorn beräknad från den normala fördelningen eller från en annan lämplig fördelning beroende på uppgiftsstrukturen (exempelvis t-fördelningen), som förutsätter en konfidensnivå på 1-α,

>Hänvisning till >

som variationen av estimatorn för parametern [thetav ] och

>Hänvisning till >

som den skattade variationen av estimatorn för parametern [thetav ].

(2) De nationella centralbankerna kan direkt översätta det absoluta måttet av 10 baspunkter på en konfidensnivå på 90 % till ett relativt mått för den högsta godtagbara variationskoefficienten enligt den skattningsansvarige.