Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Namnlag (1982:670) NamnlagenDenna förordning upphör enligt F (2016:1013) att gälla den 1 juli 2017.Angående övergångsbestämmelser, se F (2016:1013).Förarbeten1982:670 Prop. 1981/82:156, LU 41, rskr. 357.1982:1134 Prop. 1982/83:38, LU 13, rskr. 87.1985:372 Prop. 1984/85:124, LU 38, rskr. 324.1988:261 Prop. 1987/88:84, LU 26, rskr. 230.1991:493 Prop. 1990/91:153, SkU:28, rskr. 320.1995:1243 Prop. 1994/95:224, bet. 1995/96:LU2, rskr. 1995/96:35.1997:992 Prop. 1997/98:9, bet. 1997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76.1998:235 Prop. 1997/98:134, bet. 1997/98:SkU24, rskr. 1997/98:218.2002:607 Prop. 2001/02:123, bet. 2001/02:LU27, rskr. 2001/02:304.2003:652 Prop. 2002/03:99, bet. 2003/04:SkU2, rskr. 2003/04:17.2004:811Prop. 2003/04:152, bet. 2004/05:SfU4, rskr. 2004/05:8.2005:442Prop. 2004/05:137, bet. 2004/05:LU25, rskr. 2004/05:284.2010:10Prop. 2009/10:1, utg.omr. 4, bet. 2009/10:JuU1, rskr. 2009/10:153.2010:1459Prop. 2009/10:181, bet. 2010/11:JuU3, rskr. 2010/11:31.2012:66Prop. 2011/12:12, bet. 2011/12:CU7, rskr. 2011/12:125.2016:203Prop. 2015/16:57, bet. 2015/16:JuU10, rskr. 2015/16:159.Omtryckt i SFS 1982:1134 Kommentaren uppdaterad per 1 april 2017Kommentaren uppdaterad per 1 oktober 2016 SFS 2016:203 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670) dels att 43 § ska upphöra att gälla, dels att 42 § ska ha följande lydelse.EfternamnFörvärv av efternamn genom födelsenRubriken har denna lydelse enl. Lag 2012:66. 1 §1 § Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar genom födelsen det namnet. Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar barnet genom födelsen det efternamn som det senast födda syskonet bär. Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och är andra stycket inte tillämpligt, anses barnet genom födelsen ha förvärvat det av föräldrarnas efternamn som anmäls till Skatteverket inom tre månader efter födelsen. Anmälan kan i stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift. Görs inte någon anmälan i fall som nu har sagts, anses barnet genom födelsen ha förvärvat moderns efternamn. Fastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen, anses barnet genom födelsen ha förvärvat moderns efternamn. Lag (2012:66). Förvärv av efternamn genom adoptionRubriken har denna lydelse enl. Lag 2012:66. 2 §2 § Den som adopteras av makar med gemensamt efternamn förvärvar genom adoptionen det namnet.Har adoptivföräldrarna olika efternamn och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar adoptivbarnet genom adoptionen det efternamn som adoptivföräldrarnas senast födda barn bär.Har adoptivföräldrarna olika efternamn och är andra stycket inte tillämpligt, förvärvar adoptivbarnet genom adoptionen det av adoptivföräldrarnas efternamn som dessa anmäler i adoptionsärendet. Anmälan kan i stället avse ett namn som någon av adoptivföräldrarna senast har burit som ogift. Görs inte någon anmälan i fall som nu har sagts, förvärvar adoptivbarnet genom adoptionen adoptivmoderns efternamn eller, om adoptivföräldrarna är av samma kön, det efternamn som den äldre av dem bär. Lag (2002:607). 3 §3 §Den som adopteras av en person ensam förvärvar genom adoptionen det efternamn som denne bär. I stället för detta namn kan den som adopteras genom adoptionen förvärva ett efternamn som adoptivföräldern senast har burit som ogift, om denne anmäler detta namn i adoptionsärendet. Om en make adopterar den andra makens barn, medför det dock inte någon ändring av barnets efternamn. 4 §4 § Domstolen kan i adoptionsärendet besluta att den som adopteras skall behålla det efternamn som han eller hon hade före adoptionen. Byte till förälders efternamn, m.m.5 §5 § Den som vill byta ett efternamn som har förvärvats genom födelsen enligt 1 eller 49 a § till ett annat efternamn som bärs av någon av föräldrarna kan göra detta genom anmälan till Skatteverket. Har föräldern förvärvat sitt namn enligt 9 eller 10 § genom äktenskap med någon annan än den andra föräldern, krävs att maken i detta äktenskap samtycker till namnbytet. Genom anmälan till Skatteverket kan byte även ske till ett efternamn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift. Den som har bytt efternamn enligt första eller andra stycket och som vid namnbytet var under 18 år kan genom anmälan till Skatteverket byta till ett annat namn som anges i något av dessa stycken. Lag (2012:66). Fråga om byte av efternamn till en förälders efternamn genom anmälan enl. denna § R 2004: 46 I och II.6 §6 § Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas namn utan att denna förälder är vårdnadshavare, krävs för byte av barnets efternamn enligt 5 § att föräldern har samtyckt till namnbytet eller att domstol har funnit att namnbytet är förenligt med barnets bästa.Fråga om barns byte, efter föräldrarnas skilsmässa, av faderns efternamn till ett nybildat till vilket modern-vårdnadshavaren redan bytt H 1987: 496 – Fråga om tillämpning av denna §; bestämmelserna om rättegångskostnader i FB 6:22 tillämpades analogiskt H 1988: 146; se nu 45 § 3 st. – 14-årig pojke fick enligt egen önskan anta farföräldrarnas efternamn, som föräldrarna och han själv burit tidigare H 1990: 565.7 §7 §Bestämmelserna i 5 och 6 §§ tillämpas också då den som har adopterats vill byta ett efternamn som har förvärvats enligt 2 eller 3 § till ett annat efternamn som bärs av någon av adoptivföräldrarna eller som någon av dem senast har burit som ogift. Detsamma gäller om den som har adopterats har behållit sitt efternamn från tiden före adoptionen och vill byta det till ett efternamn som nyss har angetts. 8 §8 §Ett barn under 18 år, som för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem har tagits emot av någon annan än barnets föräldrar, kan genom anmälan till Skatteverket byta sitt efternamn till ett namn som bärs av den eller dem som har tagit emot barnet eller till ett namn som bärs av någon av dem, om den eller de vars namn avses har samtyckt till namnbytet och domstol har funnit att namnbytet är förenligt med barnets bästa. Den som har bytt efternamn enligt första stycket kan genom anmälan till Skatteverket byta tillbaka till det efternamn som han eller hon har burit närmast före det namnbytet. Lag (2003:652). I och med att barnet fyllde 18 år under målets prövning i högre rätt förföll frågan om tillstånd till namnbyte; underrättens dessförinnan meddelade beslut undanröjdes H 1997: 502.Byte till makes efternamn9 §9 §De som ingår äktenskap kan välja antingen att ha den enes efternamn som gemensamt efternamn eller att behålla var och en sitt efternamn från tiden närmast före äktenskapet.De som ingår äktenskap skall anmäla sitt val av efternamn till Skatteverket senast i samband med vigseln. Har de valt att ha den enes efternamn som gemensamt efternamn förvärvar den andre det namnet vid vigseln. Efternamn får antas som gemensamt efternamn endast om den vars namn avses lämnar sitt samtycke och namnet inte har förvärvats genom ett tidigare äktenskap. Lag (2003:652). 10 §10 § En make som vid äktenskapets ingående har behållit sitt efternamn kan med den andra makens samtycke senare under äktenskapet genom anmälan till Skatteverket byta sitt efternamn till den andra makens efternamn.Den som har bytt efternamn enligt första stycket eller enligt 9 § kan under eller efter äktenskapet genom anmälan till Skatteverket byta till det efternamn som han eller hon senast har burit som ogift.Byte under äktenskapet till en makes efternamn får inte avse ett efternamn som den maken har förvärvat genom ett tidigare äktenskap eller ett efternamn som maken under äktenskapet har bytt till enligt andra stycket eller enligt 5 eller 7 §. En make som under äktenskapet har bytt efternamn kan inte därefter byta till den andra makens efternamn. Lag (2003:652). R 1987: 117 (sedan under äktenskapet mannen tagit hustruns efternamn som mellannamn kunde hustrun byta sitt efternamn till mannens och behålla sitt tidigare som mellannamn) – För den som, efter förvärv av makes efternamn, under eller efter äktenskapet gjort ett s.k. administrativt förvärv av efternamn ansågs detta namn vid senare tillämpning av 2 st. som det namn hon senast burit som ogift R 1989: 113 I och II.Byte till andra efternamn11 §11 §Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till ett efternamn som inte kan förvärvas på någon av de grunder som anges i 1–10 och 49 a §§ kan ansöka om tillstånd till bytet hos Patent- och registreringsverket. Den som en gång har bytt efternamn efter en sådan ansökan får på nytt byta efternamn på detta sätt endast om det finns särskilda skäl. Avser ansökningen ett barn under 18 år, kan Patent- och registreringsverket som villkor för namnbytet uppställa att domstol har funnit att detta är förenligt med barnets bästa. Med byte av efternamn enligt denna paragraf jämställs ändring av efternamns stavning. Lag (2012:66). Att tidigare ansökan avslagits genom lagakraftvunnet beslut ej hinder för prövning av ny ansökan med samma innehåll R 1987: 80.12 §12 § Som nybildat efternamn får inte godkännasnamn som till bildning, uttal eller stavning har en sådan språklig form att det inte är lämpligt som efternamn här i landet, namn som är i bruk som förnamn, om det inte finns särskilda skäl att namnet ändå skall få bäras som ett nybildat efternamn, dubbelnamn, namn som kan uppfattas som en benämning på järnvägsstationer, postkontor eller liknande och därför kan medföra olägenhet eller i övrigt kan vilseleda allmänheten, namn som kan väcka anstöt, ellernamn som kan antas leda till obehag för den som bär det. Ang. p. 1 R 1997: 75 I och II (namnen Beachman, I, resp. Mortaigne, II, godkändes trots intryck av utländskt ursprung; namnskickets ökade internationalisering åberopades i domskälen) – Ang. p. 4 R 1986: 129 (namnet Deverner ansågs ej kunna vilseleda allmänheten) – Ang. p. 6 R 1990: 107 (namnet Solstråhle ansågs ej kunna antas leda till obehag).13 §13 § Som efternamn, vare sig det är nybildat eller ej, får inte godkännas namn som lätt kan förväxlas medett efternamn som någon annan enligt lag bär eller har rätt att bära, ett allmänt känt efternamn som har burits av en utdöd släkt, ett allmänt känt utländskt efternamn, någon annans konstnärsnamn eller ett likartat namn som är allmänt känt, en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller någon liknande sammanslutning, någon annans här i riket skyddade firma eller varumärke eller ett annat kännetecken som har inarbetats för någon annan i en näringsverksamhet här i riket, eller en titel på någon annans skyddade litterära eller konstnärliga verk, om titeln är egenartad, eller ett särskilt skapat namn som förekommer i ett sådant verk och vars utnyttjande skulle innebära en kränkning av någon annans upphovsrätt till verket.Har någon efter ansökan förvärvat ett nybildat efternamn, utgör vad som sägs i första stycket 1 inte hinder för föräldrar, syskon eller syskonbarn att med förvärvarens samtycke erhålla det namnet efter ansökan hos patent- och registreringsverket. Har det förra förvärvet gjorts av flera, fordras samtycke av dem alla. Namnet Leijoncrona ansågs som allmänt känt efternamn enl. 1 st. 2 R 1996: 29 – De sökta efternamnen Berneckow och Hemilton underkändes enl. 1 st. 1 R 2003: 97 I och II.14 §14 §Utan hinder av 12 eller 13 § kan, om det finns särskilda skäl, byte ske till ett efternamn som är bildat av faders eller moders förnamn med tillägg av ändelsen son eller dotter eller till ett efternamn som sökanden har burit tidigare utan att ha förlorat det enligt 16–19 §§. I övrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 § endast om det finns synnerliga skäl. Ang. 2 st. R 1985 2:7, 2:31 (synnerliga skäl för att make efter ansökan skulle få efternamn som andra maken under äktenskapet förvärvat genom anmälan), 2:73 (d:o för att gift kvinna, som antagit mannens efternamn, skulle få byta till moderns namn som ogift), 1986: 14 (d:o för att det från Tyskland härstammande namnet Buse ändrades till Bose), 131 (d:o för ändring av Stepan till Stephan), 1991: 11 (d:o för byte till det befintliga efternamnet Trast); 1997: 37 (d:o för byte till det befintliga efternamnet Toster; medgivande av namnbärarna lämnat).Ändring av efternamns genusform15 §15 § Ändring av ett utländskt efternamns genusform anses inte som byte till annat efternamn. Sådan ändring sker genom anmälan till Skatteverket. Lag (2003:652). Förlust av efternamn 16 §16 §Fastställs det att en man inte är far till ett barn som på grund av faderskapet har förvärvat mannens efternamn eller ett efternamn som mannen har burit, förlorar barnet det efternamnet. I stället förvärvar barnet moderns efternamn vid tiden för barnets födelse. Barnet anses då ha förvärvat det namnet enligt 1 §. Finns det synnerliga skäl, får domstol tillåta att barnet behåller sitt efternamn. Sådant tillstånd meddelas, om frågan angående faderskapet prövas av domstol, i samband med domen. I annat fall prövas namnfrågan efter särskild ansökan, som skall ha kommit in till domstolen inom en månad efter fastställelsen. 17 §17 §Har någon genom anmälan till Skatteverket förvärvat ett efternamn som han eller hon inte har rätt till och är det inte fråga om fall som avses i 16 §, skall domstol på talan av den vars namn sålunda har förvärvats besluta att namnet förloras, om inte synnerliga skäl talar för att namnet får behållas. Den som på detta sätt förlorar sitt namn återfår det efternamn han eller hon hade före anmälningen. Lag (2003:652). Lagen 2003:652, med ikraftträdande 1 jan. 2004, innehåller även:2. Äldre föreskrifter i 17 § gäller fortfarande om anmälan gjorts till skattemyndighet före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter i 37 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 4. Äldre föreskrifter i 47 § andra stycket andra meningen gäller fortfarande om efternamn förvärvats efter anmälan till skattemyndighet.18 §18 § Har någon efter ansökan hos patent- och registreringsverket bytt till ett efternamn som han eller hon inte har burit tidigare och uppstår olägenhet för någon annan till följd av sådan risk för förväxling som anges i 13 § första stycket, skall domstol på talan av den andre besluta att den som har erhållit namnet förlorar detta, om inte synnerliga skäl talar för att han eller hon får behålla det. Den som på detta sätt förlorar sitt namn återfår det efternamn han eller hon hade före ansökningen.19 §19 §Förlorar någon sitt efternamn enligt 16–18 §§ skall domstolen, om talan förs om detta, besluta att också den som genom denne har förvärvat eller i övrigt har rätt att bära namnet förlorar namnet eller rätten att bära det, om inte synnerliga skäl talar mot detta. Detsamma gäller om någon som borde ha förlorat sitt efternamn enligt 16–18 §§ har avlidit.Förlorar någon sitt efternamn enligt första stycket, skall domstolen med tillämpning av 1–10 §§ fastställa det namn som förvärvas i stället för det som förloras. Särskilt skydd för egenartade efternamn20 §20 § Har någon förvärvat ett egenartat efternamn, får ett namn som lätt kan förväxlas med detta användas av någon annan endast om han eller hon enligt denna lag kan åberopa rätt till namnet eller om han eller hon eller släkten av ålder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn.Ingen får obehörigen, till nackdel för den som har förvärvat ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Med firma likställs beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslutning.Ett efternamn skall anses som egenartat, om det är ägnat att utmärka tillhörigheten till en viss släkt.Fråga, huruvida en ekonomisk förenings användning av ordet Vänerskog såsom kännetecken i näringsverksamhet innebar förfång för innehavare av efternamnet Wänerskog H 1973: 717 – Motsvarande fråga vid användning av Gullmarsstrand som benämning på en turistanläggning i förhållande till innehavare av efternamnet Gullmarstrand H 1985: 563 – Efternamnet Ell ansågs väl vara egenartat men på grund av sin enkla ordbildningstyp – den ljudenliga utskriften av bokstaven L – inte åtnjuta skydd enligt denna § H 1992: 491.21 §21 § Har ett konstnärsnamn eller ett liknande namn blivit allmänt känt och har någon annan en äldre rätt till ett egenartat efternamn med vilket konstnärsnamnet lätt kan förväxlas, måste den andre inom rimlig tid inskrida mot användandet. Annars får konstnärsnamnet användas utan hinder av vad som föreskrivs i 20 §.Första stycket tillämpas även i fall då ett kännetecken av det slag som anges i 20 § andra stycket har inarbetats och någon annan har en äldre rätt till ett egenartat efternamn med vilket kännetecknet lätt kan förväxlas.I de fall som avses i första eller andra stycket kan domstol efter vad som är skäligt föreskriva att konstnärsnamnet eller kännetecknet får användas endast på ett särskilt sätt.22 §22 § Talan om fastställelse huruvida en rätt till ett egenartat efternamn består eller ej eller huruvida ett förfarande utgör intrång i en sådan rätt eller ej får prövas av domstol, när det råder ovisshet om förhållandet och ovissheten är till nackdel för den som har väckt talan. 23 §23 § Den som gör intrång i någon annans rätt till ett egenartat efternamn är skyldig att ersätta den andres skada, om han eller hon har insett eller borde ha insett att förfarandet var till nackdel för denne. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till lidande och övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Bokförlag skadeståndsskyldigt för intrång i rätt till egenartat efternamn genom användning av författarpseudonym H 1994: 461.Föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalkenRubriken införd g. Lag 2005:442. 23 a §23 a §Det som sägs i 1 § fjärde stycket och 16 § om far och faderskap tilllämpas också i fråga om förälder och föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:442). Mellannamn24 §24 §En make som har förvärvat den andra makens efternamn får bära ett tidigare efternamn som mellannamn. Har makar olika efternamn får en av dem, med den andres samtycke, bära den andres efternamn som mellannamn, om inte detta har förvärvats på grund av ett tidigare äktenskap. Rätten för en make att med den andra makens samtycke börja bära dennes efternamn som mellannamn gäller även sedan äktenskapet har upplösts. En efterlevande make får utan samtycke börja bära ett sådant mellannamn. 25 §25 § Har barn förvärvat ett efternamn som bärs av enbart den ena av föräldrarna får barnet bära den andra förälderns efternamn som mellannamn.Om en förälder förvärvar ett nytt efternamn genom äktenskap med någon annan än den andra föräldern krävs att maken i detta äktenskap samtycker till att barnet bär detta namn som mellannamn.26 §26 § Den som har adopterats av makar med gemensamt efternamn och som har förvärvat det namnet får som mellannamn bära sitt efternamn från tiden före adoptionen. Har adoptivföräldrarna olika efternamn och har adoptivbarnet förvärvat ett efternamn som en av dem bär, får adoptivbarnet som mellannamn bära den andra adoptivförälderns efternamn eller sitt efternamn från tiden före adoptionen.Om den som adopterats har behållit sitt tidigare efternamn, får han eller hon som mellannamn bära ett efternamn som bärs av adoptivföräldrarna eller en av dem.Om en adoptivförälder förvärvar ett nytt efternamn genom äktenskap med någon annan än den andra adoptivföräldern, krävs att maken i detta äktenskap samtycker till att den som har adopterats bär detta namn som mellannamn.27 §27 § Den som har adopterats av en person ensam och som har förvärvat adoptivförälderns efternamn får som mellannamn bära sitt namn från tiden före adoptionen.Om den som adopterats har behållit sitt tidigare efternamn, får han eller hon som mellannamn bära adoptivförälderns efternamn.Om adoptivföräldern förvärvar ett nytt efternamn genom äktenskap, krävs att maken i detta äktenskap samtycker till att den som har adopterats bär detta namn som mellannamn.28 §28 §Har ett barn under 18 år för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem tagits emot av några andra än barnets föräldrar och har barnet bytt sitt efternamn till ett efternamn som bärs av enbart den ena av dem som har tagit emot barnet, får barnet med samtycke av den andre av dem som har tagit emot barnet bära dennes efternamn som mellannamn. 29 §29 §Bestämmelserna i 24–28 §§ medför inte rätt att samtidigt bära mer än ett mellannamn. Mellannamnet skall alltid bäras närmast framför efternamnet.Den som vill bära ett mellannamn skall anmäla detta namn till Skatteverket. Vill han eller hon inte längre bära mellannamnet skall anmälan härom göras till Skatteverket. Lag (2003:652). Förnamn m.m.30 §30 § Varje barn skall ges ett eller flera förnamn, som inom tre månader från födelsen skall anmälas till Skatteverket. Lag (2003:652). Jfr Folkbokföringslag (1991:481) 31 § 2 st. Bih.31 §31 § Den som enligt 30 § har förvärvat ett enda förnamn kan genom anmälan till Skatteverket förvärva ytterligare ett eller flera förnamn.Den som enligt 30 § har förvärvat flera förnamn kan genom anmälan till Skatteverket byta ut, stryka eller lägga till ett eller flera förnamn. Ett av de förnamn som har förvärvats enligt 30 § skall dock alltid behållas.Anmälan enligt denna paragraf får göras endast en gång. Lag (2003:652). Lagen 1988:261, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. Den som före utgången av juni 1988 har lagt till, bytt eller strukit förnamn med stöd av 31 § får ytterligare en gång ansöka om tillägg, byte eller strykning av förnamn enligt 31 § andra stycket i dess nya lydelse.Två med bindestreck förbundna förnamn ansågs vid tillämpning av denna § vara ett enda förnamn R 1986: 137.32 §32 § Ändring av ordningsföljden mellan två eller flera förnamn kan göras genom anmälan till Skatteverket. Genom en sådan anmälan får även stavningen ändras, om inte namnets uttal ändras genom detta. Lag (2003:652). 33 §33 § Tillägg, ändring eller strykning av förnamn kan i andra fall än som avses i 30–32 och 49 a §§ ske efter ansökan hos Patent- och registreringsverket, om det finns särskilda skäl. Lag (2012:66). 34 §34 §Som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn. Förnamn som anmäls till Skatteverket enligt 30 eller 31 § förvärvas genom anmälningen, om det inte finns något hinder enligt första stycket mot att namnet godkänns. Lag (2003:652). Utländskt namnskick godkänt som patronymikon vid anmälan om förnamn för barn med dubbelt medborgarskap som i det andra landet tilldelats samma förnamn R 1985 2:8 – Twilight godkänt som förnamn R 1987: 9; likaså Jolin 1989: 75 – Namnet C:son godtogs för barn som samtidigt fick två andra förnamn (Linus C:son Ferdinand) R 2003: 66 – Namnen Q, A-C samt tillägg av namnet Madeleine för en man godkändes som förnamn R 2009: 55 I–III.35 §35 § Den som invid ett förnamn vill bära ett gårdsnamn, som han eller hon har anknytning till genom släktskap eller äktenskap och som enligt gammal sedvänja är i bruk som tillnamn, kan anmäla gårdsnamnet till Skatteverket. Vill han eller hon inte längre använda gårdsnamnet, kan anmälan härom göras till Skatteverket. Lag (2003:652). Förfarandet i mål och ärenden enligt denna lagAnmälan till Skatteverket m.m.Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2003:652. 36 §36 § Anmälan till Skatteverket skall göras skriftligen. Som anmälan till Skatteverket anses anmälan somgörs till Försäkringskassan,vid vigsel görs om efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan görs om förnamn till dopförrättaren. Lag (2004:811). 37 §37 § Beslut av Skatteverket får överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets klaganden vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd. Om behörig förvaltningsrätt enligt första stycket inte finns, överklagas Skatteverkets beslut hos Förvaltningsrätten i Stockholm.Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2010:10). 38 §38 § har upphävts genom lag (1991:493). Ansökan hos patent- och registreringsverket39 §39 § Ansökningar hos patent- och registreringsverket skall göras skriftligen. De skall innehålla uppgift om sökandens postadress och om skälen för ansökningen. Till ansökningen skall fogas ett personbevis.Sökanden skall betala ansökningsavgift. Regeringen bestämmer avgiftens storlek. Lag (1991:493). 40 §40 §Har sökanden inte iakttagit vad som är föreskrivet om en ansökan eller finner patent- och registreringsverket annars att det föreligger hinder för att bifalla ansökningen, skall verket förelägga sökanden att yttra sig eller göra rättelse samt erinra att ansökningen annars kan avskrivas.Finner verket även efter det att sökanden har yttrat sig att ansökningen inte kan bifallas, skall ansökningen avslås, om det inte finns anledning att förelägga sökanden på nytt.Föreläggande enligt denna paragraf skall delges sökanden. 41 §41 § Är i fall som avses i 11 § ansökningshandlingarna fullständiga och finns det inte något hinder för bifall till ansökningen, skall ansökningen kungöras av patent- och registreringsverket i Post- och Inrikes Tidningar, om verket inte finner att ett sådant kungörande skulle sakna betydelse.När kungörande har skett skall den som vill framställa någon invändning mot ansökningen göra detta skriftligen inom en månad från kungörelsedagen. Sedan denna tid har gått ut, skall verket avgöra ärendet.42 §42 §Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket får överklagas av sökanden. Beslut som innebär att en ansökan bifalls trots att en invändning har framställts får överklagas av den som har gjort invändningen. Återkallar han eller hon sin talan får invändningen ändå prövas, om det finns särskilda skäl. Beslut som avses i första stycket får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets klaganden var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. Om det inte finns någon sådan behörig domstol, överklagas beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2016:203). Lagen 2016:203, med ikraftträdande 1 sept. s.å., innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet.Den som inte framfört invändning ansågs behörig att söka resning R 2003: 19 – Språk- och folkminnesinstitutet ansågs ej behörigt att överklaga Patent- och registreringsverkets beslut (statlig myndighet utan särskilt tillagd klagorätt) R 2003: 86.43 §43 § Upphävd g. Lag (2016:203). 44 §44 § Har en ansökan om namn bifallits, skall patent- och registreringsverket utfärda namnbevis till sökanden sedan beslutet har vunnit laga kraft. Förfarandet inför domstol45 §45 §En ansökan om förklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är förenligt med barnets bästa prövas av den domstol som tar upp frågor om vårdnaden om barnet. I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan ske, höra den vars efternamn barnet bär, om denne inte är vårdnadshavare. Domstolen skall även inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämnden skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten. I ärenden enligt första stycket får domstolen förordna att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Lag (1995:1243). Ang. 2 st. H 1989: 449.46 §46 § Särskild ansökan enligt 16 § andra stycket prövas av den domstol som tar upp frågor om vårdnaden om barnet eller, om barnet inte står under någons vårdnad, av domstolen i den ort där barnet har sitt hemvist. Finns det inte någon sådan behörig domstol prövas ansökningen av Stockholms tingsrätt.I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan ske, höra den vars efternamn barnet avses få. Är barnet under 18 år skall domstolen även höra modern, om hon inte är vårdnadshavare, samt inhämta yttrande från socialnämnden.47 §47 § Sådan talan i tvister om efternamn som får föras i särskild rättegång väcks vid domstolen i den ort där den mot vilken talan förs skall svara i tvistemål i allmänhet. Finns det inte någon sådan behörig domstol får talan väckas vid Stockholms tingsrätt.Talan som avses i 18 § får inte väckas senare än fem år efter det att patent- och registreringsverkets beslut med anledning av en ansökan har vunnit laga kraft. Detsamma gäller talan enligt 19 § mot någon som genom anmälan till Skatteverket har förvärvat ett efternamn som någon annan har erhållit efter ansökan hos patent- och registreringsverket. Lag (2003:652). Särskilda bestämmelser48 §48 §För den som är under 18 år görs anmälan eller ansökan i mål eller ärenden enligt denna lag av barnets vårdnadshavare. Har barnet fyllt 12 år får sådan anmälan eller ansökan göras utan barnets samtycke endast om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande. Vid bedömningen av om ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är förenligt med barnets bästa skall rätten, även när barnets samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (1995:1243). Far, som inte hade vårdnaden, ägde ej besvärsrätt betr. ändring av barns förnamn på anmälan av vårdnadshavaren R 1985 2:74.49 §49 § Samtycke som avses i denna lag skall lämnas skriftligen. Har i ett ärende som avses i 6 eller 8 § samtycke lämnats hos domstolen, behövs inte nytt samtycke när anmälan görs till Skatteverket. Lag (2003:652). Internationella förhållandenRubriken införd g. Lag 1982:1134. 49 a §49 a §Den som har förvärvat ett namn i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har genom anmälan till Skatteverket rätt att förvärva det namnet också i Sverige, om han eller hon vid förvärvet i den andra staten var medborgare eller hade hemvist där eller hade annan särskild anknytning dit. Första stycket ger inte rätt att som förnamn förvärva ett namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som ska bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn. Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas efternamn utan att denna förälder är vårdnadshavare, krävs för ett förvärv enligt första stycket som medför att barnet inte längre bär förälderns namn att föräldern har samtyckt till förvärvet eller att domstol har funnit att detta är förenligt med barnets bästa. I ett sådant fall tillämpas 45 §, 48 § andra stycket och 49 § på motsvarande sätt. Lag (2012:66). 50 §50 § Denna lag tillämpas inte på svenska medborgare som har hemvist i Danmark, Finland eller Norge. Lag (1985:372). 51 §51 §Lagen tillämpas på danska, finska och norska medborgare som har hemvist i Sverige. Andra utländska medborgare som har hemvist i Sverige får med tillämpning av denna lag förvärva, ändra eller behålla namn genom anmälan till Skatteverket eller efter ansökan hos patent- och registreringsverket. I fråga om efternamn som har förvärvats på detta sätt tillämpas 16–23 §§. Utländska medborgare som har hemvist i Sverige får också bära mellannamn enligt denna lag efter anmälan till Skatteverket. När utländska medborgare adopteras här i landet enligt svensk lag tillämpas alltid 2–4 §§. Lag (2003:652). 52 §52 § Lagen tillämpas på statslösa personer som har hemvist i Sverige eller, om de inte har hemvist i något land, har sin vistelseort här. Lag (1982:1134). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1982:670 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1983. Beträffande svenska medborgare som har hemvist i Finland träder dock 50 § i kraft först den dag regeringen bestämmer. Lag (1982:1134). 2. Genom den nya lagen upphävs namnlagen (1963:521). Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrifter som har ersatts av bestämmelser i den nya lagen, tillämpas i stället de nya bestämmelserna. Lag (1982:1134). 3. Om inte annat sägs i det följande, tillämpas den nya lagen även i fall då anmälan eller ansökan har gjorts före ikraftträdandet men då ännu inte har slutligt prövats.Lag (1982:1134). 4. Förnamn och släktnamn som har förvärvats enligt den gamla lagen anses som förnamn respektive efternamn som har förvärvats enligt den bestämmelse i den nya lagen som gäller för motsvarande fall. Tilläggsnamn som avses i den gamla lagen anses som mellannamn enligt den nya lagen. Lag (1982:1134). 5. Om en kvinna, som enligt bestämmelser före den gamla lagen bär sitt eget och en makes efternamn i förening, ingår nytt äktenskap, anses namnen vid tillämpning av den nya lagen som ett efternamn vilket har förvärvats på grund av ett tidigare äktenskap. Lag (1982:1134). 6. Bestämmelsen i 13 § 7 tillämpas inte i fall då en ansökan har kommit in till patent- och registreringsverket före den nya lagens ikraftträdande. Lag (1982:1134). 7. I fråga om verkan av dom, genom vilken fastställs att en man inte är far till ett barn, tillämpas den gamla lagen i fall då dom i första instans har meddelats före den nya lagens ikraftträdande. Lag (1982:1134). 8. Bestämmelsen i 48 § om samtycke av barn över 12 år tillämpas inte i fall då en anmälan eller ansökan har gjorts före den nya lagens ikraftträdande. Lag (1982:1134). 9. Har kvinnan i ett äktenskap före ikraftträdandet förvärvat mannens efternamn eller vid äktenskapets ingående före ikraftträdandet behållit ett annat efternamn än det namn som hon har burit som ogift och har makarna inte därefter bytt efternamn, får de som gemensamt efternamn anta det namn som hustrun senast har burit som ogift. Förvärvet av det gemensamma namnet görs genom att makarna gemensamt anmäler namnbytet till Skatteverket. Ett sådant förvärv skall anses ha skett med stöd av 9 § i den nya lagen. Lag (2003:652). 1982:1134 (Omtryck)(Utkom 27 dec. 1982). 1985:372 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1985. 1988:261 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1988.2. Den som före utgången av juni 1988 har lagt till, bytt eller strukit förnamn med stöd av 31 § får ytterligare en gång ansöka om tillägg, byte eller strykning av förnamn enligt 31 § andra stycket i dess nya lydelse. 1991:493 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1991.2. Namnärende hos pastorsämbetet eller riksskatteverket som inte har avgjorts före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten.3. I fråga om överklagande av beslut av pastorsämbetet som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 1995:1243 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1996. 1997:992 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med d. 1 jan. 1998 skall dock Riksskatteverket föra det allmännas talan. 1998:235 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999. 2002:607 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.(Lagen 2002:607 har enligt F 2002:772 trätt i kraft d. 1 febr. 2003.) 2002:772 (Utkom d. 12 nov. 2002.) 2003:652 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004.2. Äldre föreskrifter i 17 § gäller fortfarande om anmälan gjorts till skattemyndighet före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter i 37 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 4. Äldre föreskrifter i 47 § andra stycket andra meningen gäller fortfarande om efternamn förvärvats efter anmälan till skattemyndighet. 2004:811 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005. 2005:442 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2005. 2010:10 Denna lag träder i kraft d. 15 febr. 2010. 2010:1459 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2012:66 Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2012. 2016:203 1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2016.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet.