Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Stadga (1873:26) om afwittring i Westerbottens och Norrbottens läns lappmarker

Utfärdad: 1873-05-30

1 §

Genom allmän afwittring skola från Kronans marker nödiga områden tilldelas så wäl de i lappmarken förut warande, icke behörigen afwittrade hemman och nybyggen, som ock de nybyggen, hwilka kunna wid afwittringen i laga ordning tillkomma.

Tillika bestämmes ränta och mantal för provisionelt skattlagda hemman och förut behörigen upplåtna nybyggen och dylika jordlägenheter, ehwad de äro större eller mindre, samt för nybyggen, som wid afwittringen tillkomma.

Wid afwittringen skall ock en gräns bestämmas emellan de delar af lappmarken, som äro tjenliga för odling, och den mark, der nybyggesanläggningar icke widare må tillåtas.

2 §

I fråga om anläggande af nybyggen, skattläggning, befrielse från skatt och ränta under wissa år, kronoparkers bildande, utbrytning af skogsmark åt sågwerk i ersättning för åtnjuten stockfångst, så ock om afwittrings-landtmätares och afwittrings-styresmäns tillsättning och entledigande samt aflöning, äfwensom Wåre Befallningshafwandes och Landtmäteristyrelsens tillsyn öfwer afwittringswerket, skall, jemte hwad i denna stadga angående några af dessa ämnen förekommer, gälla hwad särskildt är eller warder förordnadt.

3 §

Afwittringslandtmätare och styresmän skola noggrannt och flitigt fullgöra sina åligganden enligt denna stadga, äfwensom ställa sig till efterrättelse öfriga på dem tillämpliga allmänna författningar och de särskilda föreskrifter, hwilka dem af deras förmän meddelas. Ej må de sysselsättas med landtmäteriförrättningar för enskilde.

Styresmän bör, såwidt ske kan, uppehålla sig inom afwittringslaget under den tid, afwittringsarbeten der förehafwas.

4 §

Afwittringen skall socknewis företagas, men må för större eller mindre del af en sockens område särskildt pröfwas, der sådant lämpligen och utan förnärmande af någons rätt kan ega rum.

5 §

Warder, sedan allmän afwittring i en socken blifwit börjad, fråga wäckt om bildande af kronopark eller om utbrytning af mark åt sågwerk i ersättning för privilegierad stockfångst; eller har sådan fråga blifwit wid särskild afwittring behandlad, men, när allmän afwittring företages, ännu icke slutligen pröfwad; då skall frågan wid den allmänna afwittringen företagas och, så fort ske kan, pröfwas.

6 §

Ansökning om tillstånd till nybygges anläggande må ej behandlas i sammanhang med afwittringen, der ej sådan ansökning till Wår Befallningshafwande inkommit före den 1 Mars det år, då, enligt planen för afwittringsarbetet, skattläggningsberedning, hwarom i § 16 sägs, kommer att företagas å den trakt, som är i fråga för nybyggets anläggande, eller ock Wår Befallningshafwande finner, att ansökning, som senare inkommit, ändå kan, utan hinder för afwittringen, i sammanhang dermed behandlas.

Efter den allmänna afwittringens fullbordande må nybyggen på odisponerad mark inom de till odling tjenliga delarna af landet åt hugade sökande upplåtas och genom särskilda afwittringsåtgärder utbrytas.

7 §

Kronan och andra wirkesegare förbehålles rätt till flottning i alla de wattendrag, der flottled finnes eller kan upprensas; och skall för allmänt begagnande undantagas mark, som kan erfordras till upplagsplats för wirke från kronans skogar, så ock till nödiga utfartswägar från dessa skogar ned till wattendragen.

Derjemte förbehålles kronan rätt till de på kronomarker och inom kronohemmans och boställens områden befintliga större strömfall, som till farleders öppnande, sjöars uttappning, ofwanföre belägna egors befrielse från öfwerswämningar, med mera dylikt kunna anwändas; och bör af kringliggande mark nödigt utmål dertill afsättas.

8 §

Hemman och nybyggen skola, såwidt tillgång finnes, erhålla skog ej blott till husbehof utan ock till afsalu; dock att egare af frälse- och skatte-hemman och lägenheter ej må öfwer den wid afwittring tilldelade skogen ega widsträcktare dispositionsrätt, än enligt § 1 af nådiga förordningen den 29 Juni 1866, angående dispositionsrätten öfwer skogen å wissa skattehemman, är egare af deri omförmälda hemman förunnad; och skola, äfwen efter afwittringen, Lapparne wara, såsom hittills, berättigade att för renhjordarna begagna bete å all skogsmark inom lappmarkernas nuwarande område, dock å enskildes skogar inom de till odling tjenliga delarna af landet endast wintertiden, äfwensom ega att, i den mån för betesrättens utöfwande är nödigt, till hushållsbehof begagna skogen.

Renbetesland, som kunna finnas inom den blifwande gränsen för de till odling tjenliga delarna af lappmarken, må, såwidt för Lapparnes behof af renbete erfordras, fortfarande dertill anwändas.

9 §

Wid sammanträden med delegare äfwensom wid markens besigtning och uppskattning samt wid rörläggning skall landtmätaren wara biträdd af twå gode män, utsedde i den ordning, gällande stadga om skifteswerket i riket bestämmer; skolande jemwäl i öfrigt wid afwittringen skiftesstadgans föreskrifter angående landtmäteriförrättningar i allmänhet tjena till efterrättelse, så widt ej annorlunda är förordnadt.

10 §

Wederbörande skogstjensteman skall såsom kronoombud wid afwittringen föra talan i fråga om afsättande af mark till kronopark, om utbrytning af skogsmark åt sågwerk i ersättning för åtnjuten stockfångst och om skogsanslag för hemman och nybyggen.

Wår Befallningshafwande eger förordna ombud att föra kronans talan wid egobesigtning och skattläggning samt i andra wid afwittringen förekommande, i näst föregående mom. ej nämnda frågor, som röra det allmännas rätt.

Om allmänna ombuds tillförordnande för civila och ecklesiastika boställen göre förrättningsmannen anmälan hos Wår Befallningshafwande i god tid före sammanträde, då fråga skall förekomma, som rörer sådant boställes rätt.

11 §

Kostnaden till landtmätare och gode män samt allmänna ombud och tolkar äfwensom till all erforderlig handtlangning wid förrättningen skall af allmänna medel bestridas.

Husrum, ljus och wed under den tid, afwittringsarbeten å fältet pågå, skall, på landtmätarens tillsägelse, lemnas af delegarne mot ersättning, som, i brist af åsämjande, bestämmes af Wår Befallningshafwande.

12 §

Till sammanträden med delegare skall dag utsättas och tillkännagifwas, på sätt gällande skiftesstadga föreskrifwer; dock att kungörelse om första allmänna sammanträdet uppläses i socknens och angränsande socknars kyrkor å twå söndagar, första gången minst en månad före sammanträdet, äfwensom, der Lapparnes rätt är af afwittringen beroende, underrättelse om första sammanträdet för året meddelas dem genom kungörelse, som uppläses i kyrkan å twå söndagar, första gången före slutet af Mars månad.

13 §

Första allmänna sammanträdet skall hållas af afwittringsstyrsmannen; och skall derwid frågan om rågångarna mot angränsande socknar företagas till behandling. Tillika åligger styresmannen att, med ledning af dels i landtmäterikontoret befintliga eller eljest för honom tillgängliga kartor och beskrifningar, dels jordeböcker och mantalslängder samt andra om egande- och besittningsrätt äfwensom werkställda skattläggningar upplysande handlingar, hwilka finnas i landskontoret och derifrån skola styresmannen, så wida de ej kunna utlånas, utan lösen i bestyrkta afskrifter eller utdrag tillställas, samt dels enskilde delegares åtkomsthandlingar, jemte muntliga upplysningar af de wid sammanträdet närwarande, söka utröna, hwilka hemman, nybyggen och lägenheter af alla slag i socknen finnas, deras natur samt af hwem och med hwilken rätt de innehafwas, och om de möjligen redan undergått slutlig skattläggning eller afwittring, med mera dylikt; om hwilket allt noggranna anteckningar skola i protokollet göras.

Yrkar någon, att werkställd skattläggning eller afwittring må ega bestånd och förty wiss del af socknens område från den allmänna afwittringen undantagas; då bör frågan af styresmannen jemte eget och gode männens utlåtande till Wår Befallningshafwandes pröfning öfwerlemnas.

14 §

Wid afwittring inom Norrbottens läns lappmarker skola de kartor, som för länets ekonomiskt-geografiska kartewerk efter mätning i skalan 1:20,000 upprättas, tjena till ledning så, att ny mätning ej må ega rum widare, än oundgängeligen erfordras.

Inom lappmarkerna i Westerbottens län skola de för afwittringen nödiga mätningar werkställas i skalan 1:16,000, der ej särskilda omständigheter påkalla mätning i annan skala.

Wåre Befallningshafwande ega, efter wederbörande afwittringsstyresmans hörande, pröfwa förekommande frågor om äldre kartors anwändande för afwittring och i hwad mån ny mätning bör ske samt meddela närmare föreskrifter angående skala och mätningssätt.

15 §

I sammanhang med mätningen skall landtmätaren upprätta egobeskrifning, som wisar egornas nummer å kartan, egoslag och areal; börande särskildt upptagas hwad som är att hänföra till impediment, hwarmed förstås sjöar, wattendrag samt sådana berg, sandhedar och stenbunden mark, hwarå duglig skog hwarken finnes eller kan wäxa, eller bete finnes eller kan erhållas, samt kala och odugliga eller med dwergträd bewuxna mossar och kärr, som hafwa sten till grund eller sakna affall och således äro till odling otjenliga; dock att smärre impediment å skogsmarken må härwid utelemnas.

16 §

Landtmätare, som utses att upprätta förslag till skattläggning och områdestilldelning, skall med biträde af gode män werkställa egobesigtning och derwid uppskatta inegorna efter deras afkastning, på sätt i gällande skattläggningsmetod är föreskrifwet, äfwensom tillse, att under impediment ej inbegripes duglig mark, som kan komma i fråga att anwändas till skogsanslag åt hemman och nybyggen, så ock pröfwa anmärkningar, som kunna af delegare göras derom, att oduglig mark blifwit upptagen såsom duglig.

Ej må wid afwittringen taxering eller gradering ske å skogsmark för områdestilldelning åt hemman och nybyggen; dock att afdrag för smärre impediment, som ej särskildt upptagas, må, såwidt nödigt är, af landtmätare med gode män bestämmas till högst en fjerdedel af widden utaf egofigur, hwarå sådant afdrag i fråga kommer.

17 §

Landtmätare, som förrättar egobesigtning, åligger att upprätta en handling, innefattande häfdeförteckning och taxeringslängd. Deri skall upptagas icke allenast hwilka egor hwarje delegare innehar och, för inegorna, deras naturliga beskaffenhet och wid uppskattning beräknade afkastning, utan äfwen af skogsmarken de egostycken, i afseende å hwilka landtmätaren med gode männen antingen funnit ändring böra ske, i hwad egobeskrifningen innehåller angående urskiljande af impediment från duglig mark, eller och ansett afdrag böra ega rum för sådana impediment, som ej å kartan utmärkas och i beskrifningen särskildt upptagas.

Häfdeförteckning skall för delegarne uppläsas och derå tagas deras erkännande, att uppteckningen af innehafwet är riktig.

18 §

Skogsanslag, hwarom i § 8 är sagdt, må, med hänsyn till skogens och betets bättre eller sämre beskaffenhet samt markens olika wäxtlighet, bestämmas efter beräkning af 5,000 eller derutöfwer till högst 20,000 qwadratref skogsmark för helt mantal och i förhållande derefter för större eller mindre hemmantal. Deri inberäknas ej sådan mark, som, efter hwad ofwan är sagdt, bör hänföras till impediment.

19 §

Wid områdes tilldelning skall i akt tagas:

1:o att gemensamt område tilldelas hemman och nybyggen, som höra till en by eller eljest hafwa sådant läge, att de synas lämpligen kunna utgöra ett skifteslag;

2:o att hwarje område lägges i ett skifte, innefattande både skogsmark och inegor, eller, der sådant, utan werklig skada för någon delegare, ej kan ega rum, i så få skiften, omständigheterna medgifwa; men skulle flera skiften än fyra anses erforderliga, underställes frågan Wår Befallningshafwande, som eger att derom förordna;

3:o att hwarje delegare bibehålles wid sina inegor, så widt de falla inom skogsområdet;

4:o att för beredande af så lämpligt skifte, belägenheten medgifwer, delegare är pligtig att med sina inegor, i den mån de ej skulle falla inom det blifwande skogsområdet, ingå i egoutbyte med annan delegare eller med kronan, ehwad det å någondera sidan yrkas eller ej; samt

5:o att mark, som, utan att wara odlad, innehafwes af hemmans egare eller åbo eller af nybyggare, må, såwidt den ej för hemmanets eller nybyggets bestånd erfordras, kunna, för beredande af lämpligt skifte, innehafwaren frånhändas utan wederlag; men är marken odlad och till hemmanet eller nybygget i behörig ordning upplåten eller af ålder lydande, må den ej innehafwaren frånhändas utan emot wederlag af annan mark, som är odlad eller till odling tjenlig.

20 §

Egoutbyten inom afwittringslaget werkställas efter måttet af höafkastningen, beräknad enligt skattläggningsmetoden, eller ock, der med hänsyn till markens wärde större noggrannhet finnes nödig, efter gradering, werkställd enligt föreskrifterna i gällande skiftesstadga.

Då egoutbyte anses böra ske, upprätte landtmätaren deröfwer särskild beskrifning.

Fråga om egoutbyte inom afwittringslaget skall, då förening ej kan träffas, af Wår Befallningshafwande pröfwas i sammanhang med områdestilldelningen.

21 §

Delegare, som genom afwittring mister odlad mark, bör tilldelas odlingsersättning, på sätt i skiftesstadgan är om sådan ersättning föreskrifwet; dock att, der den odlade marken tillfaller antingen enskild delegare, som ej förmår utgifwa odlingsersättning, eller ock kronan, förre innehafwaren må i stället fortfarande nyttja marken under högst fem år, efter det han tillträdt sin nya egolott.

22 §

Alla wid afwittringen uppkommande råtwister eller sådana stridigheter, som på eganderätten hafwa inflytande och hindra förrättningens fortgång, samt icke kunna genom förrättningsmannens bemedling i godo biläggas, skola upptagas och afgöras af Egoskilnadsrätt.

När twist eller stridighet af nämnda beskaffenhet fordrar lagligt afgörande, skall förrättningsmannen derom göra anmälan hos Egoskilnadsrättens ordförande inom trettio dagar från det sammanträde, der frågan senast förewarit, och tillika insända till ärendet hörande protokoll.

23 §

Egoskilnadsrätt består af domaren i orten eller den hans tjenst bestrider, såsom ordförande, jemte twå ledamöter.

Angående wal af ledamöter i Rätten och om rättegången och kostnaderna derför, så ock om sökande af ändring i Rättens beslut, gälle hwad derom för Egodelningsrätt är stadgadt.

24 §

När de för afwittring nödiga beredelser föregått, skall landtmätaren för det honom anwisade arbetsdistrikt, efter samråd med afwittringsstyresmannen, förslag till skattläggning och områdestilldelning upprätta samt föreslagen skiftesläggning å kartan utmärka och för wederbörande delegare och allmänna ombud wid sammanträde föredraga; och skall styresmannen wid det sammanträde wara tillstädes, der ej laga hinder möter.

Öfwer anmärkningar, som wid sammanträdet göras, afgifwe landtmätare och gode män sitt utlåtande; börande förslag jemte karta, sammanträdesprotokoll och öfriga till ärendet hörande handlingar ofördröjligen till afwittringstyresmannen öfwerlemnas.

25 §

Styresmannen åligger att, allt efter som afwittringsförslag till honom inkomma, desamma granska och derwid tillse, huruwida afwittring må kunna, såsom i § 4 sägs, för större eller mindre del af en sockens område särskildt pröfwas, äfwensom att, när inom socknens hela område eller sådan del deraf, som nyss är nämnd, laga hinder ej möter för afwittringens pröfning, deröfwer till Wår Befallningshafwande afgifwa utlåtande.

26 §

Sedan styresmannens i näst föregående § omnämnda utlåtande med kartor och handlingar till Wår Befallningshafwande inkommit, bör Wår Befallningshafwande, der afwittringen finnes kunna för det af styresmannen föreslagna afwittringsområde särskildt pröfwas, meddela afwittringsutslag, som tillställes parterne, med föreläggande för wederbörande skogstjensteman eller annan, som bewakat kronans rätt, att, inom fyratiofem dagar efter erhållen del af utslaget, detsamma till Wår Befallningshafwande återställa och derwid aflemna en till Advokatfiskalen i Wårt och Rikets Kammarkollegium ställd skrift, innefattande hwad ombudet, i anledning af samma utslag, kan hafwa att upplysa och anmärka. Derefter skall Wår Befallningshafwande ofördröjligen emot bewis öfwerlemna ombudets skrift till bemälde Advokatfiskal, hwilken det tillkommer att kronans talan emot utslaget i fall af befogenhet fullfölja. Den med utslaget missnöjde må sist före klockan tolf å sextionde dagen efter delfåendet, hwilken tid, hwad kronans rätt angår, skall räknas från det utslaget jemte ombudets skrift kommit Advokatfiskalen till handa, wid talans förlust, hwarom uti utslaget tydlig föreskrift införas bör, sina till Oss ställda underdåniga beswär till Wår Befallningshafwande ingifwa. Wår Befallningshafwande infordrar deröfwer wederbörandes underdåniga förklaring inom wiss, den enskilde parten wid Tjugufem riksdaler riksmynt vite förelagd tid, och insänder beswären, jemte de för pröfning deraf erforderliga kartor och handlingar samt eget underdånigt utlåtande, till Wårt Civildepartement.

Senast å den tid, då utslaget afsändes för att tillställas skogstjensteman eller annat kronans ombud, skall Wår Befallningshafwande insända till Landtmäteristyrelsen och till Skogsstyrelsen transsumt af utslaget, utwisande beloppet af skogsanslag för helt mantal samt, för hwarje wid afwittringen utbrutet område, beloppet af inegor, af duglig skogsmark och af impediment, så ock hwilken mark blifwit afsatt till kronopark eller utbruten åt sågwerk i ersättning för åtnjuten stockfångst. Har Landtmäteristyrelsen eller Skogsstyrelsen, efter werkställd granskning, funnit skäl till anmärkning emot utslaget förekomma, bör Advokatfiskalen i Kammarkollegium tidigt före beswärstidens utgång gifwas del af sådan anmärkning.

27 §

När Wår Befallningshafwandes utslag wunnit laga kraft eller, i händelse af beswär, blifwit af Oss slutligen pröfwadt, bör Wår Befallningshafwande teckna bewis derom å kartan och besörja, att Kammarkollegium erhåller kännedom om beslutet för behörig anteckning i jordeboken, och att detsamma meddelas afwittringsstyresmannen, som deraf gifwer wederbörande landtmätare del, så widt nödigt är för werkställande af utstakning och rörläggning.

28 §

Till utstaknings företagande skola wederbörande delegare och allmänna ombud kallas genom kungörelse, som minst fjorton dagar förut i kyrkan uppläses.

Så snart utstakning blifwit werkställd, sker tillträde af de nya egolotterna; dock att hwar sin växande gröda sjelf bergar, der ej annorledes åsämjes.

29 §

Inom ett år efter werkställd utstakning skall renoverad karta med beskrifning öfwer hwarje wid afwittring utbrutet område, kartan försedd med bestyrkt afskrift af Wår Befallningshafwandes bewis, att afwittringen wunnit laga kraft, wederbörande delegare utan lösen bewisligen tillställas. Äro inom området flere delegare, lemnas kartan i förwar hos den, som de fleste delegarne dertill utse.

30 §

Den med områdes utstakning missnöjde må, wid talans förlust, inom ett år efter det karta med beskrifning, på sätt i näst föregående § är sagdt, blifwit wederbörande tillställd, klander emot utstakningen hos Wår Befallningshafwande anmäla. På sådan klandertalan ege, sedan afwittringsstyresmannen och öfrige wederbörande blifwit hörda och, der så nödigt pröfwas, undersökning å stället egt rum, hwartill kostnaden skall af klaganden förskjutas, Wår Befallningshafwande meddela utslag, deröfwer klagan må föras i den ordning, som för afwittringsutslags öfwerklagande är föreskrifwen.

31 §

Hwad denna stadga angående allmän afwittring innehåller, gälle i tillämpliga delar äfwen för sådan särskild afwittringsåtgärd, som i senare stycket af § 6 omförmäles; dock att, i fall den äskade åtgärden pröfwas ej kunna lagligen ega rum, sökanden åligger att gälda den kostnad, som af ansökningen föranledes.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1873:26

(Utkom 30 maj 1873.)