Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

20.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/1


RÅDETS RESOLUTION

av den 21 maj 2007

om den europeiska rymdpolitiken

(2007/C 136/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÀD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

SOM BEAKTAR det ramavtal mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen som trädde i kraft i maj 2004 och det ökande samarbetet mellan de två parterna,

SOM ERINRAR om riktlinjerna från ”rymdrådets” möten den 25 november 2004, den 7 juni 2005 och den 28 november 2005,

SOM ERINRAR om besluten från ESA-rådet på ministernivå under 2005 och antagandet av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram 2006, som innebär ett långsiktigt åtagande att stödja utvecklingen av GMES rymdkomponent och GMES tillgång till uppgifter,

SOM BEAKTAR ramverket till Förenta nationernas fördrag om yttre rymden,

I.   VISION FÖR EUROPA OCH ALLMÄN STRATEGI

SOM BETONAR att rymdsektorn är en strategisk tillgång som bidrar till självständighet, säkerhet och välstånd för Europa och dess roll i världen och ERKÄNNER de aktuella och potentiella bidrag som rymdaktiviteterna innebär för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning genom att erbjuda möjliggörande teknik och tjänster för det framväxande europeiska kunskapssamhället och bidra till den europeiska sammanhållningen,

SOM UNDERSTRYKER de unika bidrag som rymdbaserade system kan erbjuda den allmänna forskningsinsatsen och tillämpningar som svarar mot europeisk politik och målsättningar; ERKÄNNER att utforskningen av rymden bidrar till att besvara vittgående frågor om uppkomsten och utvecklingen av liv i universum och även på fysikens grundläggande lagar,

SOM UNDERSTRYKER att rymden utgör ett betydelsefullt inslag i Europas strategi för hållbar utveckling och är relevant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och STÖDER deras mål genom att erbjuda livsviktig information i kritiska globala frågor, såsom klimatförändringar (1) och humanitärt bistånd,

SOM KONSTATERAR att Europa därför inte har råd att avstå från att säkra vinsterna av rymden för sina invånare och sin politik och att Europas rymdpolitik kommer att ge Europa möjlighet att fortsätta utveckla och på bästa sätt använda rymdinfrastrukturer och tillämpningar i världsklass, för att fortsätta vara en viktig aktör, lösa globala problem och förbättra livskvaliteten,

SOM BETONAR att all Europas rymdverksamhet bidrar till målen och till fullo respekterar de principer som anges i Förenta nationernas ”fördrag om yttre rymden”, framför allt ·

utforskningen och användningen av yttre rymden till nytta och gagn för alla länder och erkännandet av yttre rymden som ett område för hela mänskligheten,

användningen av yttre rymden för uteslutande fredliga syften,

främjandet av internationellt samarbete i utforskningen och användningen av yttre rymden,

och att Europa stöder de ansträngningar som för närvarande görs av Förenta nationernas kommitté för fredlig användning av yttre rymden (COPUOS) för att minska och förhindra nedskräpning av rymden,

SOM KONSTATERAR rymdverksamhetens inspirerande förmåga att locka unga människor till vetenskap och ingenjörsvetenskap,

SOM BETONAR den snabba tillväxten på marknaderna för satellitbaserad navigering och tillämpad telekommunikation,

SOM UNDERSTRYKER att Europa ingår bland världens ledande rymdaktörer och är engagerat i att bibehålla sin ställning både genom stärkt inomeuropeiskt och internationellt samarbete,

1.

VÄLKOMNAR OCH STÖDER det dokument om den europeiska rymdpolitiken som lagts fram som förslag från ESA:s generaldirektör och som ett meddelande från Europeiska kommissionen, såsom ett nästa steg i uppbyggnaden av en samordnad och effektiv europeisk rymdinsats för de europeiska medborgarnas räkning,

2.

NOTERAR de ”preliminära inslag” i det europeiska rymdprogrammet som har anknytning till sysselsättning och socialpolitik som ett strategiskt planeringsverktyg, omfattande alla större rymdaktiviteter i Europa och som därigenom stöder optimeringen av allmänna medel och färdigheter när beslut fattas om rymdpolitiken och när den genomförs,

3.

UPPMANAR medlemsstaterna att fortsätta stödja de europeiska målen och programmen på europeisk nivå, och vid behov, med sina nationella program och åtgärder, och därigenom garantera effektivitet och komplementaritet när det gäller den europeiska insatsen,

4.

UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA:s generaldirektör och medlemsstaterna att inom ramen för ramavtalet övervaka och utvärdera genomförandet av den europeiska rymdpolitiken.

II.   YTTERLIGARE ÅTGÄRDER – PROGRAM OCH GENOMFÖRANDE

A.   TILLÄMPNINGAR

5.

VÄLKOMNAR ESA:s och Europeiska unionens kombinerade insatser för att genomföra stora användarorienterade initiativ såsom GMES och Galileo, och även de begynnande insatserna för att öka utvecklingen och utnyttjandet av rymdrelaterade integrerade tillämpningar, däribland främst satellitkommunikationstjänster,

VÄLKOMNAR Europeiska kommissionens åtgärder för att ytterligare förena användarstyrd institutionell efterfrågan i Europa, som härrör från Europeiska unionens politik,

KRÄVER införande av regelbundna oberoende utvärderingar av kvaliteten och kostnadseffektiviteten i omfattande användarorienterade rymdinitiativ som inbegriper användare och medlemsstater med målsättningen att validera kvalitet, relevans och kostnadseffektiva resultat i de övergripande systemen och deras tjänster i den operativa fasen för att ytterligare stärka det användarorienterade tillvägagångssättet,

6.

KONSTATERAR det strategiska värdet av hållbarhet för GMES och BEKRÄFTAR målsättningen att ha en operativ och självständig kapacitet för GMES före utgången av 2008 och BETONAR att Europeiska kommissionen, i lämplig tid och efter fullständigt samråd med medlemsstaterna och ESA, för GMES måste förslå arrangemang för

i)

finansiering, inklusive underlättande av finansiering av användarna

ii)

operativ infrastruktur och

iii)

effektiv förvaltning – att bli fullständigt operativ och garantera hållbara tjänster som motsvarar fastställda användarbehov,

VÄLKOMNAR initiativen under det österrikiska och det tyska EU-ordförandeskapet mot den europeiska tjänsten för övervakning av jorden (GMES) (t.ex. Grazdialogen och färdplanen från München),

VÄLKOMNAR initiativet att Europeiska kommissionen skall vidta en förberedande åtgärd för GMES:s operativa fas,

BEKRÄFTAR att GMES i största möjliga utsträckning kommer att använda befintlig kapacitet på europeisk och nationell nivå som kompletterar varandra,

7.

STÖDER de europeiska institutionernas, ESA:s och den europeiska industrins gemensamma ansträngningar att under de kommande åren inrätta ett kommersiellt hållbart globalt civilt satellitnavigeringssystem under europeisk civil kontroll,

B.   SÄKERHET OCH FÖRSVAR

8.

KONSTATERAR att rymdteknik ofta är gemensam för civila ändamål och försvarsändamål och att Europa med ett användarinriktat tillvägagångssätt kan förbättra samordningen mellan rymdprogram för försvar och för civila ändamål och i synnerhet sträva efter synergier på säkerhetsområdet med beaktande av båda sektorers specifika behov samt behörigheten att fatta oberoende beslut och att ha oberoende finansieringssystem,

BEKRÄFTAR behovet att upprätta en strukturerad dialog med medlemstaternas behöriga organ och inom EU:s andra och tredje pelare och Europeiska förvarsbyrån för att optimera synergierna mellan alla aspekter i den europeiska rymdpolitiken inom ramen för den nuvarande fördelningen av befogenheter,

INSER att militära användares bruk av Galileo och GMES måste ske i konsekvens med principen att Galileo och GMES är civila system under civil kontroll, och följaktligen att alla förändringar av dessa principer skulle kräva granskning inom ramen för avdelning V i EU-fördraget och särskilt dess artiklar 17 och 23, liksom även inom ramen för ESA-konventionen,

C.   TILLGÅNG TILL RYMDEN

9.

BETONAR den avgörande betydelsen för Europa av att bibehålla oberoende, pålitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden på rimliga villkor vilket betonas i ramavtalet mellan EG och ESA och i resolutionen om utvecklingen av den europeiska bärraketsektorn som antogs under ESA:s råd på ministernivå 2005 med beaktande av att en kritisk massa bärraketer är en förutsättning för denna sektors livskraft,

KONSTATERAR att Europa på ett enhetligt sätt måste utnyttja de egna resurserna när det gäller bärraketer,

UPPMANAR ESA:s generaldirektör att garantera fortsatt utveckling och samordning av Europas tekniska kapacitet för att uppnå konkurrenskraft på lång sikt när det gäller europeiska bärraketer med målsättningen att bibehålla och öka närvaron på den kommersiella marknaden,

D.   INTERNATIONELL RYMDSTATION OCH RYMDFORSKNING

10.

BETONAR den politiska och vetenskapliga vikten av den internationella rymdstationen (ISS) och av rymdforskning och BEKRÄFTAR Europas fortsatt starka och enhetliga åtagande när det gäller dess bidrag till ISS från ESA och dess medlemsstater,

UPPMANAR ISS:s internationella partner att fortsätta sitt stöd för att se till att målsättningen med ISS:s partnerskap bibehålls i sin helhet och BETONAR att fortsättningen av ett sådant partnerskap är en tillgång för framtida forskningsinsatser,

UPPMUNTRAR utnyttjandet av ISS för forskning och utveckling i Europeiska gemenskapens ramprogram för forskning,

BETONAR vikten av ESA:s proaktiva deltagande i förberedandet av framtida internationella forskningsprogram med målsättningen att garantera en betydande, målinriktad och samordnad roll för Europa i dessa strävanden,

E.   VETENSKAP OCH TEKNIK

11.

BETONAR målet att bibehålla vetenskapliga program i världsklass och en klart ledande roll för Europa inom utvalda områden som bidrar till uppbyggnaden av det europeiska forskningsområdet,

KONSTATERAR att Europas nuvarande samlade kompetens och insatser, särskilt inom ramen för ESA, gör det möjligt för Europa att lyckas i de djärvaste företagen och uppnå den allra högsta nivå när det gäller upptäckter och innovation i ett globalt sammanhang,

UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA och medlemsstaterna att främja utbildningsprogram i Europa,

BETONAR vikten av innovation och teknisk utveckling även för industrins konkurrenskraft och för produkternas och tjänsternas kommersiella framgång,

BETONAR behovet av ett målinriktat tillvägagångssätt för utveckling av strategiska delar, med tonvikt på utvalda kritiska delar, för vilka den europeiska industrins beroende av internationella leverantörer bör undvikas för att uppnå den bästa balansen mellan tekniskt oberoende, strategiskt samarbete med internationella partner och tillit till marknadskrafterna,

F.   FÖRVALTNING

12.

UPPSKATTAR att ESA under mer än 30 år har tillhandahållit en effektiv struktur för europeiskt samarbete om gemensamma rymdprojekt som dock skulle kunna kräva ytterligare flexibilitet och en viss utveckling och NOTERAR att ESA:s oberoende och tillförlitlighet, tack vare medlemsstaternas växande stöd, bidrar till Europas allt viktigare roll genom framgångsrik utveckling av den europeiska rymdsektorn och till den europeiska rymdindustrins starka ställning på världsmarknaden,

BEKRÄFTAR Europeiska unionens, ESA:s och medlemsstaternas roll och ansvar i enlighet med riktlinjerna från det andra mötet i ”rymdrådet”; på grundval av sådana roller och för att dra fördel av ESA:s erfarenhet och institutionella ram, UPPMANAR Europeiska kommissionen att utnyttja ESA:s förvaltning och tekniska expertis för förvaltningen av de gemenskapsfinansierade FoU-programmen för rymdinfrastruktur med ESA som samordnare för de relevanta organen och enheterna i Europa;

en sådan roll för ESA bör omfatta

stöd till Europeiska kommissionen som teknisk expert i utarbetandet av Europeiska gemenskapens initiativ avseende rymdrelaterad verksamhet och relevanta arbetsprogram samt i urvalet och övervakningen av relevanta entreprenörer,

ESA:s förvaltning av Europeiska gemenskapens rymdrelaterade verksamhet i enlighet med Europeiska gemenskapens bestämmelser;

UPPMANAR medlemsstaterna att under ESA:s samordning och – i händelse av betydande verksamhet från Europeiska gemenskapens sida – i nära samarbete med Europeiska kommissionen,

tillhandahålla den bästa sakkunskapen för de europeiska rymdprogrammen (t.ex. GMES rymdkomponent, utforskningsprogram och framtida bärraketprogram),

öka synergieffekten mellan nationella bidrag och bidrag från ESA och EG till dessa program som gradvis leder till en integrerad programmässig strategi samtidigt som den nationella suveräniteten respekteras,

STÖDER en fortsättning av ramavtalet efter maj 2008 som grundval för samarbetet mellan Europeiska gemenskapen och ESA, förutsatt att ramavtalet och dess tillämpning regelbundet kommer att utvärderas och vid behov förbättras, och ERINRAR om den uppmaning som gavs i riktlinjerna från rymdrådets andra möte till en vittomfattande bedömning av tänkbara kostnadseffektiva scenarier för hur rymdverksamheten i Europa bäst skall organiseras, UPPMANAR medlemsstaterna, Europeiska kommissionen och ESA:s generaldirektör att söka efter tänkbara förbättringar av detta samarbete för att ytterligare utveckla riktlinjerna från rymdrådets andra möte till att bli mer operativa och praktiska arrangemang, särskilt med avseende på de frågor som förtecknas i bilaga I,

13.

NOTERAR det värdefulla bidraget till det europeiska rymdprogrammet från Eumetsat och UPPMANAR Eumetsat att även i fortsättningen delta i rymdrådets möten som observatör,

G.   INDUSTRIPOLITIK

14.

KONSTATERAR att ESA har en flexibel och effektiv industripolitik som grundar sig på kostnadseffektivitet, konkurrenskraft, en rättvis fördelning av verksamhet och anbudsförfarande, som säkerställer adekvat industrikapacitet, global konkurrenskraft och en hög nivå vad gäller konkurrens inom Europa om ett effektivt europeiskt samarbete i fråga om gemensamma rymdprojekt och därmed ger en grund för en framgångsrik utveckling av rymdverksamheten i Europa,

BETONAR särskilt i detta sammanhang den politiska och ekonomiska dimensionen av ESA:s princip om ”skälig avkastning”, och vikten av att bedöma och vid behov förbättra tillämpningen av principen om ”skälig avkastning” med tanke på de framtida utmaningarna för industrin att vara fortsatt konkurrenskraftig i en föränderlig världsomfattande miljö, samtidigt som medlemsstaternas motivation för att investera i rymdprojekt bevaras och eventuellt ökas,

15.

BETONAR den mycket viktiga roll som små och medelstora företag samt leverantörsindustrin spelar för innovation och utforskande av nya marknadstillfällen,

16.

UPPMANAR Europeiska kommissionen att utarbeta lämpliga instrument och finansieringssystem för gemenskapsinsatser på rymdområdet och särskilt behandla de frågor som förtecknas i bilaga 2, med beaktande av rymdsektorns särdrag, behovet av att stärka dess övergripande samt dess industris konkurrenskraft och nödvändigheten av en balanserad industristruktur,

H.   INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER

17.

UPPMANAR Europeiska kommissionen, ESA:s generaldirektör och medlemsstaterna att utveckla och fullfölja en gemensam strategi samt fastställa en samordningsmekanism om internationella förbindelser; denna strategi bör överensstämma med medlemsstaternas verksamhet och har till syfte att stärka Europas roll på det globala rymdområdet och att utnyttja det internationella samarbetet, särskilt med avseende på de frågor som förtecknas i bilaga 3,

I.   GENOMFÖRANDE

18.

UPPMANAR Europeiska kommissionen och ESA:s generaldirektör att föreslå en genomförandeplan för den europeiska rymdpolitiken i syfte att inrätta en process med återkommande övervakning och angivande av prioriteringar, och även beaktande av de frågor som förtecknats i bilagorna.


(1)  Med hänvisning till den nyligen sammanställda rapporten från Förenta nationernas klimatpanel (IPCC) och det viktiga bidrag som rymdbaserade informationssystem kan lämna i detta sammanhang för vår planets framtid.


BILAGA 1

Viktiga punkter för den vidare utvecklingen av riktlinjerna från rymdrådets andra möte till mer operativa och praktiska arrangemang

Att utveckla finansiella instrument som lämpar sig för ett effektivt genomförande av rymdprojekt.

Att identifiera slutanvändare av GMES-tjänster och dessa användares behov; att utveckla ett integrerat och kundanpassat utbud, som även innefattar den regionala och den lokala nivån.

Att fastställa på vilka villkor satelliter som tillhör medlemsstaterna och deras data och tjänster skall göras tillgängliga för GMES; behandlingen av de nationella programmens bidrag till EU-initiativ, särskilt GMES.


BILAGA 2

Viktiga frågor att behandla vid genomförandet av instrument och finansieringssystem för gemenskapsinsatser

Att utveckla en konsekvent datapolicy - inklusive åtkomst och prissättning - som bidrar till en snabb utveckling av sektorn för rymdtjänster.

Att uppmuntra nya finansieringssystem, t.ex. offentliga/privata partnerskap på marknaden för rymdtillämpningar och rymdtjänster, bl.a. genom offentligt stöd till FoU.

Att sörja för lämpliga åtgärder till stöd för teknisk innovation som innebär pionjärmarknadsinitiativ, offentlig upphandling och stöd till leverantörer och små och medelstora företag och industrier.


BILAGA 3

Viktiga frågor att behandla vid utarbetandet av en strategi för internationella förbindelser

Att förbättra tillträdet till tredje marknader för europeiska rymdprodukter och rymdtjänster.

Att minska kostnaderna för förvärv av rymdsystem genom målinriktad användning av internationellt samarbete.

Att göra det möjligt för Europa att delta i ambitiösa program, vars kostnader är för stora för en enskild rymdmakt.

Att locka internationella partner till europeiskt utformade program som i fallet Galileo och stärka Europas bidrag till globala initiativ som i fallet GMES.

Att fullt ut utnyttja rymdsystemens potential för hållbar utveckling, nämligen till stöd för utvecklingsländer, särskilt i Afrika.