Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Rapport från kommissionen - Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2003 [SEK(2005) 725] /* KOM/2005/0233 slutlig */



[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 03.06.2005

KOM(2005) 233 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2003 [SEK(2005) 725]

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2003 (Text av betydelse för EES)

1. INLEDNING

DEN europeiska forskningspolitiken är utformad för att bidra till uppnåendet av Lissabonmålet att Europeiska unionen skall bli en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt. Forskningspolitiken har därför tre mål som är knutna till varandra:

- Att upprätta det europeiska området för forskningsverksamhet för att möjliggöra fri rörlighet för kunskap och forskare, och komma tillrätta med uppsplittring och överlappningar när det gäller forskningspolitik och forskning i Europa.

- Att öka forskningsinvesteringarna i Europa till 3 procent av EU:s BNP senast 2010, varav två tredjedelar skall komma från den privata sektorn.

- Att stödja och förbättra forskningskvaliteten så att de två förstnämnda målen kan uppnås, genom att stärka och komplettera nationella och privata forskningsinsatser.

I denna rapport behandlas utveckling och verksamhet under perioden januari 2003–mars 2004. Den har utarbetats i enlighet med artikel 173 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[1] och artikel 4 i beslutet om sjätte ramprogrammet[2]. Den åtföljs av det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen, som innehåller en mer detaljerad rapport, och av en bilaga med statistik. Nytt i förhållande till tidigare årsrapporter är att det tas med information om framsteg inom forskning och teknisk utveckling i EU:s medlemsstater.

2. GEMENSKAPENS VERKSAMHET INOM FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

2.1. 2.1 Sjätte ramprogrammets genomförande

2003 var det första hela år under vilket sjätte ramprogrammet genomfördes och detta var ett viktigt led i verksamheten för att upprätta det europeiska området för forskningsverksamhet. Programmet är ett av de största internationella FoU-programmen i världen och har en budget på 17,5 miljarder euro för perioden 2002–2006 (ökad till 19,2 miljarder euro i samband med EU:s utvidgning). Förutom för EU:s medlemsstater är programmet genom samarbetsavtal öppet för deltagare från andra länder.

Framsteg när det gäller mål och prioriteringar

Sjätte ramprogrammet har fått ett mycket stort gensvar. Under 2003 lämnades mer än 16 000 förslag in som omfattade nästan 160 000 deltagare från mer än 50 länder. Ungefär 2 600 av dessa förslag valdes ut för finansiering (över 27 000 deltagare).

Mer än 10 000 förslag lämnades in på området ”Att koncentrera och integrera gemenskapsforskningen”. Över 1 600 av dessa (24 000 deltagare) valdes ut för finansiering. Majoriteten (över 1 100 av de förslag som valts ut) rörde frågor inom de sju prioriterade tematiska områden som fastställs i sjätte ramprogrammet, och ett stort antal avsåg övergripande verksamhet som omfattar små och medelstora företag eller de särskilda åtgärderna för att främja internationellt samarbete. En stor framgång blev även sjätte ramprogrammets nya verksamheter ”Vetenskapligt stöd till politikområden” och ”Ny och framväxande vetenskap och teknik”. 128 förslag på dessa områden valdes ut för finansiering, bland annat elva förslag som valts ut genom en särskild ansökningsomgång som utlysts med anledning av SARS-epidemin.

Inom ansökningsomgångarna på området ”Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet” inkom nästan 6 000 förslag under 2003. De allra flesta gällde åtgärderna för mänskliga resurser och rörlighet. Ungefär 880 valdes ut för finansiering, av vilka över 700 avsåg mänskliga resurser och rörlighet, och de övriga omfattade finansieringsåtgärder på områdena ”Forskning och innovation”, ”Forskningsinfrastruktur” och ”Vetenskap och samhälle”. Dessutom har det upprättats en portal med information om arbete och finansieringsmöjligheter liksom praktiska råd i samband med en europeisk forskningskarriär (”Researcher’s Mobility Portal”).

Under rubriken ”Att stärka grunderna för det europeiska området för forskningsverksamhet” infördes en ny verksamhet i sjätte ramprogrammet, närmare bestämt initiativet ERA-Net, som syftar till att skapa nätverk för och öppna nationella och regionala forskningsprogram. Verksamheten inleddes 2003 och blev genast en framgång, då 74 förslag inkom inom den första ansökningsomgången. Över 30 av dessa valdes ut för finansiering.

När det gäller spridningen av resultat har sjätte ramprogrammets åtgärder för forskning och innovation, bland annat nätverket för innovationsknutpunkter, givit stöd till utnyttjandet av forskningsresultat i innovationssyfte. Dessutom har de övergripande forskningsverksamheter som omfattar små och medelstora företag gjort det möjligt för mindre företag att få tillgång till sådan forskning som de behöver. Internettjänsten Cordis har koncentrerats på att ge tillgång till information om europeiska projekt liksom teknikförmedling. Beslutsfattarnas utnyttjande av forskningsresultat är en viktig aspekt inom verksamheten ”Vetenskapligt stöd till politikområden”. Ett mål för åtgärderna på området ”Vetenskap och samhälle” är att öka allmänhetens deltagande. När det gäller enskilda projekt har man infört bestämmelser och rapporteringsmekanismer för att främja användningen och spridningen av resultat.

De utvärderingar som gjordes under året bekräftade att gemenskapens forskningsverksamhet i mycket stor utsträckning har bidragit till Europas vetenskapliga och tekniska kunskapsbas och givit upphov till omfattande nätverksarbete och samarbete mellan europeiska forskare inom den privata och den offentliga sektorn. Det rör sig om ett betydande europeiskt mervärde.

Finansiella aspekter och instrument

Programmets verksamhet och budget genomfördes planenligt, vilket är anmärkningsvärt med tanke på det stora gensvaret. I slutet av 2003 hade totalt 489 kontrakt undertecknats. Det ekonomiska åtagandet för dessa kontrakt uppgick till 1,64 miljarder euro. Det gjordes ett övergripande åtagande för den resterande delen av 2003 års budgetmedel. Under 2004 ingicks sedan enskilda kontrakt.

En viktig nyhet inom sjätte ramprogrammet är att det införts nya instrument för att åstadkomma den kritiska massan av resurser och partner liksom ökad självbestämmanderätt vid projektens genomförande. Av de förslag som lämnades in 2003 beslutade man att finansiera över 400 större projekt som avsåg dessa instrument. I slutet av 2003 hade mer än 80 kontrakt undertecknats för integrerade projekt och 30 kontrakt för expertnätverk. Dessa svarar för 53 respektive 11 procent av EG:s ekonomiska åtaganden för kontrakt som undertecknades 2003. En översyn av hur väl instrumenten fungerat inleddes under 2003 av en oberoende panel under ledning av professor Marimon. Panelen lade fram sin rapport i juli 2004.

Artikel 169 i fördraget, som gör det möjligt för gemenskapen att delta i forskning som inletts gemensamt av flera medlemsstater, tillämpades för första gången 2003, då man etablerade ett partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna för att möjliggöra kliniska prövningar av läkemedel och vaccin mot HIV/Aids, tuberkulos och malaria.

2.2. Andra åtgärder för att bidra till det europeiska området för forskningsverksamhet

Vid sidan av ramprogrammet vidtog EU flera viktiga åtgärder för att bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet:

- När det gäller att förbättra de mänskliga resurserna offentliggjorde kommissionen förslag[3] för att främja forskningskarriärer i Europa, bland annat en rekommendation om en europeisk stadga för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare.

- Det har inletts en Europaomfattande debatt om framtiden för Europas universitet. I januari 2003 offentliggjordes ett samrådsdokument och i april 2004 arrangerades en stor konferens i Liège i Belgien.

- För att stärka den internationella dimensionen av det europeiska området för forskningsverksamhet fördes förhandlingar om bilaterala avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med partner i Medelhavsregionen, Schweiz, Mexiko, Brasilien, Chile, Förenta staterna, Ryssland och Ukraina.

- Det gjordes framsteg med handlingsplanen för vetenskap och samhälle, och dessutom slutfördes tre åtgärder (avseende kvinnor och industri, kvinnor och utvidgning, respektive framtidsforskning).

- Ett stort framsteg när det gäller att etablera en europeisk rymdpolitik var offentliggörandet av en grönbok, som följdes av en vitbok (2003). Dessutom undertecknades ett avtal mellan EU och Europeiska rymdbyrån.

- Debatten om stöd till grundforskning i Europa och inrättandet av ett europeiskt forskningsråd lyftes upp till politisk nivå genom att ett kommissionsmeddelande presenterades i januari 2004.

- Ett första antal teknikplattformar skapades. Avsikten är att samla berörda parter och fastställa strategiska forskningsagendor för central teknik, bland annat på områdena vätebränsleceller och nanoelektronik.

- En europeisk strategi för biovetenskap och bioteknik etablerades i mars 2003.

- En treårig pilotåtgärd för säkerhetsforskning lanserades som förberedelse inför upprättandet av ett fullständigt program 2007.

- En pilotåtgärd för kunskapsregioner genomfördes för att genom forskning främja skapandet av regionala kunskapsbaserade ekonomier.

3. UTVECKLING I MEDLEMSSTATERNA OCH TILLÄMPNING AV DEN ÖPPNA SAMORDNINGSMETODEN

2003 var också ett viktigt år när det gäller den öppna samordningsmetoden på forskningspolitikens område, eftersom metoden tillämpades i samband med målet att öka forskningsinvesteringarna till 3 % av BNP i EU. I april 2003 presenterade kommissionen en handlingsplan i vilken det förslogs åtgärder på europeisk, nationell och regional nivå. Därefter inrättades grupper av experter från medlemsstaterna på sex områden inom ramen för Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning (CREST), som ett första led i tillämpningen av den öppna samordningsmetoden i samband med 3-procentsmålet.

I överensstämmelse med 3-procentsmålet har nästan alla medlemsstater fastställt nationella mål för att öka FoU-investeringarna. Aktuella uppgifter visar att de flesta av medlemsstaterna har ökat sin offentliga FoU-finansiering sedan 2002. Det krävs dock fortfarande stora framsteg för att de offentliga FoU-investeringarna skall utgöra 1 procent av BNP. Bland de offentliga politiska åtgärderna blir skatteåtgärder av allt större betydelse för att stödja FoU-investeringar. Trenderna för den privata sektorns investeringar är inte lika tydliga och situationen varierar betydligt mellan medlemsstaterna. Utan tvivel krävs dock stora insatser om investeringarna skall kunna uppgå till 2 procent av BNP.

4. FRAMTIDSUTSIKTER

SJÄTTE RAMPROGRAMMET GENOMFÖRS ENLIGT PLANERNA. ATT GENSVARET I FORSKARVÄRLDEN FORTFARANDE ÄR STORT VISAR ATT PROGRAMMET HAR EN VIKTIG ROLL NÄR DET GÄLLER ATT FRÄMJA FORSKNINGSINSATSERNA I EUROPA.

Arbetsprogrammen för ramprogrammets särskilda program har uppdateras vid flera tillfällen. I slutet av 2004 hade arbetsprogrammet för programmet för integrering och förstärkning (EG-fördraget) uppdaterats 14 gånger totalt, arbetsprogrammet för struktureringsprogrammet (EG-fördraget) uppdaterats åtta gånger och arbetsprogrammet för kärnenergiprogrammet (Euratomfördraget) uppdaterats två gånger. Varje uppdatering föranleder nya ansökningsomgångar. Över 120 ansökningsomgångar hade utlysts i slutet av 2004.

Samtidigt förbättrar kommissionen programgenomförandet för att komma tillrätta med de problem forskarna pekat på och med anledning av rekommendationer från övervaknings- och utvärderingsverksamhet, bland annat rapporten från högnivåpanelen för utvärdering av effektiviteten hos sjätte ramprogrammets instrument[4]. Kommissionen har beskrivit åtgärderna i sitt svar på panelens rekommendationer och har upprättat en handlingsplan för att effektivisera och skynda på förfarandena.

Kommissionen har prioriterat forskning i sin budget och i sina politiska förslag för perioden 2007–2013[5]. I juni 2004 inledde kommissionen en debatt om förberedelserna för sjunde ramprogrammet[6]. Det planeras en mer ambitiös europeisk politik för att stödja forskning och göra det möjligt att uppnå Lissabonmålet. Efter det att denna debatt slutförts lade kommissionen i april 2005 fram sina förslag till sjunde ramprogrammet.

Ytterligare informationskällor

Mer detaljerade uppgifter finns i kommissionens arbetsdokument som åtföljer rapporten. Allmänheten kan hitta ytterligare information i följande dokument:

- Årliga övervakningsrapporter om ramprogrammet och de särskilda programmen. I rapporterna finns en kortfattad och oberoende sammanfattning av framsteg och kvalitet när det gäller åtgärder för att genomföra programmen.

- Femåriga utvärderingsrapporter som tar upp gemenskapsforskningens genomförande och resultat under de fem föregående åren.

- Den europeiska rapporten om indikatorer för vetenskap och teknik med beskrivningar, statistik och utförliga analyser av gemenskapens och medlemsstaternas FoTU-verksamhet i ett globalt sammanhang.

- Rapporter med centrala siffror som offentliggörs varje år och som innehåller indikatorer för att bedöma Europas ställning inom vetenskap, teknik och innovation.

- ”Research and Development: Annual Statistics” (Eurostat) som innehåller jämförbar internationell statistik om budgetanslagen för FoU, FoU-utgifter, FoU-personal och patent i de olika medlemsstaterna, med uppgifter för de olika regionerna.

- ”Statistics on Science and Technology in Europe” som ingår i ”Panorama of the European Union” (GD Forskning/Eurostat).

- Undersökningar och analyser som offentliggjorts inom ramen för gemenskapens FoTU-program och som rör frågor som är specifika för de FoTU-områden som omfattas av programmen.

De flesta av dokumenten kan hämtas eller beställas via kommissionens Internetsidor:

- Kommissionens allmänna webbplats Europa: http://europa.eu.int/

- Cordis, en informationswebbplats för FoTU-ramprogrammen: http://www.cordis.lu

- Webbplatsen för GD Forskning:http://europa.eu.int/comm/research

- Webbplatsen för GD Informationssamhället: http://europa.eu.int/information_society/index_en.htm

- Webbplatsen för GD Näringsliv: http://europa.eu.int/comm/dgs/enterprise/

- Webbplatsen för GD Energi och transport: http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_transport/index.html

- Gemensamma forskningscentrets (GFC) webbplats: http://www.jrc.cec.eu.int/

- Eurostats webbplats: http://europa.eu.int/comm/eurostat

[1] ”I början av varje år skall kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten skall särskilt avse dels verksamheterna inom området för forskning och teknisk utveckling och spridningen av resultaten av dessa verksamheter under det föregående året, dels arbetsprogrammet för det innevarande året.”

[2] I artikel 4 i beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 fastställs följande. ”I den årliga rapport som kommissionen skall lägga fram i enlighet med artikel 173 i fördraget skall den i detalj redogöra för framstegen med att genomföra sjätte ramprogrammet, särskilt med att uppnå målen och uppfylla prioriteringarna (…). Rapporten skall även innehålla information om finansiella aspekter och om instrumenten har använts.”

[3] Se KOM(2003) 436, 18.7.2003.

[4] KOM(2004) 574. SEK(2004) 1057, 27.8.2004.

[5] KOM(2004) 101, 10.2.2004. KOM(2004) 487, 14.7.2004.

[6] KOM(2004) 353, 16.6.2004.