Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

23.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 218/87


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Svar på rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration och rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av finansieringsinstrumentet för riskdelning”

KOM(2011) 52 slutlig

2011/C 218/16

Huvudföredragande: Gerd WOLF

Den 9 februari 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Svar på rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration och rapporten från expertgruppen för preliminär utvärdering av finansieringsinstrumentet för riskdelning

KOM(2011) 52 slutlig.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 14 mars 2011.

Med hänsyn till ärendets brådskande karaktär utsåg Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Gerd Wolf till huvudföredragande (i enlighet med artiklarna 20 och 57.1 i arbetsordningen) vid sin 471:a plenarsession den 4–5 maj 2011 (sammanträdet den 4 maj), och antog följande yttrande med 118 röster för, 1 röst emot och 3 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar expertgruppens rapport och stöder helt och hållet rekommendationerna i den. Kommittén ställer sig också bakom kommissionens svar på rapporten, som återges i meddelandet, och ger specifika synpunkter på detta.

1.2   Med hänvisning även till expertgruppens rapport rekommenderar kommittén i första hand följande:

Budgeten för stöd till forskning och innovation bör ökas så att dess andel av den totala budgeten verkligen återspeglar områdets konstaterade betydelse för Europa 2020-strategin.

Stödet bör i huvudsak inriktas på sådan verksamhet som är beroende av transnationellt samarbete för att kunna genomföras med framgång.

Forskningssamarbete bör drivas vidare och stärkas.

Stödet bör även omfatta viktiga infrastrukturer.

Större vikt bör fästas vid ”viktig möjliggörande teknik”, eftersom denna är absolut nödvändig för att vi ska kunna möta de utmaningar som den globala konkurrensen medför och ta itu med de större samhällsfrågorna.

Förbättrade kopplingar mellan strukturfonderna och ramprogrammet kan bidra till ett ökat deltagande från de medlemsstater som hittills har varit underrepresenterade.

Åtminstone 20 % av den övergripande programbudgeten bör avsättas för forskning och utveckling under ledning av Europeiska forskningsrådet.

De administrativa förfarandena skulle kunna förenklas avsevärt och man bör överväga att införa ett moratorium för nya instrument.

1.3   Kommittén uppmanar medlemsstaterna till att en gång för alla uppfylla sitt ”3 %-åtagande” och att klart överskrida detta mål om det är ekonomiskt möjligt.

1.4   I fråga om det ordval som har använts vid beteckningen av de tre forskningskategorierna i expertgruppens rapport reserverar sig EESK mot benämningen ”vetenskap för vetenskap”. Kommittén föreslår i stället att man använder benämningen ”vetenskap för kunskap”.

1.5   Kommittén välkomnar kommissionens yttrande om sakkunnigrapporten om finansieringsfaciliteten med riskdelning. EESK ställer sig bakom sakkunnigrapportens bedömning och menar att finansieringsfaciliteten är ett mycket värdefullt finansieringsinstrument som främjar innovation.

2.   Kommissionens meddelande

2.1   I enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut utfördes en preliminär utvärdering av det sjunde ramprogrammet (1) av en grupp externa experter. Rapporten innehöll tio mycket tydliga och meningsfulla rekommendationer. Kommissionen har nu publicerat ett meddelande som behandlar rapporten och rekommendationerna i den. Meddelandet utgör också kommissionens svar på rekommendationerna i den preliminära utvärderingen.

I detta yttrande ger Europeiska ekonomiska och sociala kommittén sina synpunkter på meddelandet, och således även på expertgruppens rapport och rekommendationerna i denna.

2.2   Kommissionen fokuserar i sitt meddelande huvudsakligen på följande rekommendationer i expertgruppens rapport:

1)

Främja målen för det europeiska området för forskningsverksamhet och innovationsunionen och integrera forskningsbasen.

2)

Utveckla och bygg ut forskningsinfrastrukturer av hög kvalitet.

3)

Finansieringen bör ligga kvar på minst samma nivå.

4)

Det behövs en välformulerad innovationsstrategi.

5)

Förenklingsarbetet bör ges en rejäl skjuts.

6)

Mixen av finansieringsåtgärder i sjunde ramprogrammet och efterföljande program bör präglas av en annan jämvikt mellan nedifrån och upp- och uppifrån och ned-strategier för forskning.

7)

Ett moratorium bör övervägas för nya instrument.

8)

Fortsatta åtgärder för att öka kvinnornas deltagande i sjunde ramprogrammet under de återstående åren.

9)

Öka deltagandet från medlemsstater som är underrepresenterade genom förbättrade kopplingar mellan strukturfonderna och ramprogrammet.

10)

Öppna ramprogrammet för internationellt samarbete.

2.3   Kommissionen ställer sig över lag positiv till rekommendationerna i expertgruppens rapport och åtar sig att ta vederbörlig hänsyn till dem i nästa ramprogram. Kommissionen gör dock ett par tämligen små ändringar i syfte att ändra rekommendationernas tonvikt eller lägga till förklaringar eller tolkningar.

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Kommittén noterar att expertgruppens rapport och kommissionens svar på den i meddelandet ligger till grund för den grönbok (2) i vilken kommissionen fastställer principerna för det framtida stödet till forskning och innovation. Följaktligen är de här två dokumenten mer betydelsefulla än en normal halvtidsutvärdering.

3.2   Kommittén konstaterar med glädje att majoriteten av de rekommendationer i expertgruppens rapport som det hänvisas till ovan (punkt 2.2) i stor utsträckning överensstämmer med de synpunkter och rekommendationer som kommittén har lagt fram i tidigare yttranden.

3.3   Följande utgör kommitténs svar på kommissionens kommentarer i fråga om några av rekommendationerna i expertgruppens rapport:

3.3.1   Främja målen för det europeiska området för forskningsverksamhet och innovationsunionen och integrera forskningsbasen.

EESK stöder helhjärtat den rekommendation i expertgruppens rapport som säger att EU:s stöd bör inriktas på områden där det är viktigt att bygga upp en kritisk massa och där framstegen är beroende av transnationellt samarbete. Ur kommitténs synvinkel gäller detta i synnerhet det framgångsrika forskningssamarbetet, som har en central, avgörande och integrerande funktion och som bör drivas vidare och utvecklas.

3.3.2   Utveckla och bygg ut forskningsinfrastrukturer av hög kvalitet.

EESK ställer sig helt och hållet bakom detta initiativ, vilket redan framgår av tidigare yttranden från kommittén. De viktiga infrastrukturerna uppfyller villkoren i punkt 3.3.1 eftersom de enskilda medlemsstaterna i allmänhet inte har tillräcklig kapacitet för att finansiera och använda dem, och därför bör de få tillförlitligt stöd från kommissionen under uppbyggnads- och driftsfasen.

3.3.3   Finansieringen bör ligga kvar på minst samma nivå.

Medan man i expertgruppens rapport konstaterar att ”den procentandel av EU:s totala budget som kommer att tilldelas det sjunde ramprogrammet när det avslutas bör ses som ett minimum”, vilket kommittén anser är den lägsta godtagbara nivån som fortfarande är värd att upprätthålla, intar kommissionen däremot en än mer defensiv hållning i sitt meddelande. Kommittén är högst bekymrad över denna tendens, som går stick i stäv med alla tidigare politiska uttalanden och målsättningar med anknytning till Europa 2020-strategin. EESK uppmanar därför kommissionen och alla berörda politiska beslutsfattare att verkligen ge området forskning och innovation den status och tyngd det behöver i EU:s budget och inom Europa 2020-strategin.

3.3.4   Det behövs en välformulerad innovationsstrategi.

Kommittén ställer sig helt och hållet bakom detta och hänvisar i detta sammanhang till sina yttranden INT/545 (3) och INT/571. Innovationer leder till framsteg, tillväxt, välstånd, social trygghet, internationell konkurrenskraft och sysselsättning. Innovationer behöver, men främjar också, ett samhällsklimat präglat av tillförsikt och självförtroende, något som kan leda till ytterligare framsteg och konstruktiv dynamik med tanke på den globala konkurrenssituationen. För att de ska bära frukt krävs en europeisk strategi och inre marknad, där det europeiska forskningsområdet tillsammans med ett effektivt ramprogram för forskning och utveckling spelar en nyckelroll.

3.3.5   Förenklingsarbetet bör ges en rejäl skjuts.

Kommittén instämmer helt och hållet i detta och hänvisar till sitt yttrande (4) i frågan (även om ”quantum leap”, den metafor i den engelska versionen som i den svenska översättningen motsvaras av ”en rejäl skjuts”, är missvisande i förhållande till begreppets användning inom fysiken). Det ökande antalet projekt och instrument av varierande karaktär, som ofta har mycket olika regler och förfaranden, har kommit att bli ett avgörande problem för EU:s forskningsstöd. Situationens komplexitet förvärras i vissa fall ytterligare av att de enskilda medlemsstaterna och deras nationella stödgivare har mycket olika regelverk. Därför krävs det en genomgripande förenkling, vilket även innebär att man måste godta medlemsstaternas gängse redovisningspraxis.

3.3.6   Mixen av finansieringsåtgärder i sjunde ramprogrammet och efterföljande program bör präglas av en annan jämvikt mellan nedifrån och upp- och uppifrån och ned-strategier för forskning.

Kommittén instämmer i detta, under förutsättning att det innebär att nedifrån och upp-strategier bör få en större betydelse. Uppifrån och ned-strategier är resultatet av de ledande aktörernas strategiska synsätt med utgångspunkt i den kunskap som för tillfället finns att tillgå, men nedifrån och upp-strategier bygger däremot på den kreativa potentialen hos de forskare och ingenjörer som är direkt sysselsatta med de frågor som ska undersökas eller förbättras. Även när det gäller viktiga samhällsfrågor såsom hälsa, klimat och energi, eller i fråga om viktig möjliggörande teknik, bör man fästa ytterligare vikt vid nedifrån och upp-strategier och förslag med ursprung i det vittomspännande kunskapssamhället i stället för att endast ta hänsyn till direktiv ovanifrån. ”Innovationspolitiken bör (…) riktas till organisatoriska och arbetstagarbaserade innovationer på arbetsplatserna” (5).

3.3.7   Ett moratorium bör övervägas för nya instrument.

EESK instämmer i detta och har redan gett uttryck för denna synpunkt i flera yttranden som tar upp problemet med det ökande antalet instrument. Detta hänger direkt ihop med punkt 3.3.5 ovan. Om de tydliga uppgifterna i expertgruppens rapport (6) inte anses vara tillräckliga bör en granskning av stödinstrumenten utföras i samarbete med ett brett urval av användare, i syfte att klargöra vilka instrument som har varit verkningsfulla och upphöra med eller trappa ner användningen av mindre verkningsfulla instrument.

3.3.8   Fortsatta åtgärder för att öka kvinnornas deltagande i sjunde ramprogrammet under de återstående åren.

EESK instämmer i detta, och understryker att denna rekommendation först och främst innebär att man måste uppmuntra kvinnor att studera vetenskap och teknik. Den hänger dessutom ihop med den generella könsrelaterade frågan om kvinnors förvärvsarbete. För dem som arbetar inom forskning och utveckling består en central fråga i huruvida det finns tillräckligt goda möjligheter för båda parter i ett förhållande att bedriva yrkesverksamhet (7). Denna fråga är särskilt viktigt med tanke på den rörlighet som förväntas av forskare.

3.3.9   Öka deltagandet från medlemsstater som är underrepresenterade genom förbättrade kopplingar mellan strukturfonderna och ramprogrammet.

EESK instämmer i detta. Se även kommitténs yttrande om grönboken. Kommittén ställer sig bakom följande synpunkt i kommissionens grönbok (8): ”På lång sikt kan spetskompetens av världsklass bara frodas i ett system som ger alla forskare i EU möjlighet att utvecklas i riktning mot världsklass och slutligen konkurrera om topptjänster. Medlemsstaterna måste därför driva på modernisering av sin offentliga vetenskapliga bas och se till att det finns offentlig finansiering. EU-finansieringen, t.ex. genom sammanhållningsfonderna, bör bidra till att bygga upp spetskompetensen där det är lämpligt.”

3.3.10   Öppna ramprogrammet för internationellt samarbete.

EESK instämmer i detta och har redan uttryckt sitt stöd för denna betydelsefulla åtgärd (9). Internationellt samarbete har en positiv inverkan på den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, men också på den ömsesidiga förståelsen nationer emellan. Det bör framhållas att mycket redan har åstadkommits på detta område. Det internationella samarbetets framgångar beror dock också på det europeiska forskningsområdets dragningskraft och de europeiska universitetens och forskningsinstitutionernas prestationsförmåga

3.4   Kommittén välkomnar kommissionens yttrande om sakkunnigrapporten om finansieringsfaciliteten med riskdelning. EESK ställer sig bakom sakkunnigrapportens bedömning och menar att finansieringsfaciliteten är ett mycket värdefullt finansieringsinstrument som främjar innovation. EESK vill också påpeka att kommittén även tidigare efterlyst riskkapital, särskilt för att starta nya företag (se t.ex. punkt 4.8 i kommitténs yttrande om ”Innovationsunionen” (10)).

4.   Särskilda kommentarer

4.1   I denna del av yttrandet skulle EESK vilja ta upp frågor som enligt kommitténs mening inte behandlas i tillräcklig utsträckning i kommissionens meddelande, eller områden där expertgruppens rapport behöver kommenteras.

4.2   Viktig möjliggörande teknik

Ett meddelande från kommissionen och ett yttrande från EESK (11) har redan ägnats åt att redogöra för hur viktigt det är för den globala konkurrenskraften att ha en ledande ställning i utvecklingen av viktig möjliggörande teknik. Utvecklingen av viktig möjliggörande teknik och tillgången till denna är avgörande förutsättningar för att Europas ekonomi ska kunna bemöta den globala konkurrensen och lösa de frågor som de stora samhällsförändringarna ger upphov till. Det meddelande som diskuteras i detta yttrande sätter dock inte tillräckligt fokus på denna avgörande fråga. EESK rekommenderar därför uttryckligen att denna fråga ges större vikt och synlighet vid utarbetandet av det åttonde ramprogrammet.

4.3   Europeiska forskningsrådet

Rekommendationerna i expertgruppens rapport och det meddelande som utgör ett svar på dem uppmärksammar inte i tillräcklig utsträckning de redan synbara framgångarna för programmet Idéer, som står under Europeiska forskningsrådets granskning och förvaltning, eller den höga standarden på det arbete som har utförts inom ramen för detta. Kommittén upprepar därför sin rekommendation att 20 % av det åttonde ramprogrammets totala budget ska avsättas för detta program.

4.4   Ordval

I expertgruppens rapport rekommenderas följande programstruktur i syfte att ta itu med de främsta utmaningarna:

Vetenskap för vetenskap – forskarna fastställer dagordningen

Vetenskap för konkurrenskraft – industrin fastställer dagordningen

Vetenskap för samhället – det civila samhällets aktörer fastställer dagordningen.

Kommittén anser att dessa rubriker är övergripande och väl valda, men är samtidigt orolig för att de kanske inte tillräckligt väl återspeglar det komplexa förhållandet mellan nedifrån och upp- och uppifrån och ned-strategier eller mellan grundforskning och tillämpad forskning. I detta sammanhang vill EESK hänvisa till sitt yttrande INT/571 och endast påpeka att det i själva verket inte finns någon forskning som kan definieras som ”vetenskap för vetenskap”, utan endast som ”vetenskap för kunskap”. De tre kategorier som anges i expertgruppens rapport fokuserar i högre grad på frågan huruvida, eller i vilken utsträckning, den nya kunskap som forskningsresultaten förväntas ge upphov till automatiskt kan betraktas som relevant och användbar för problemlösning.

4.4.1   Kommittén hänvisar också till ståndpunkterna i sitt yttrande INT/545 om gradvis respektive revolutionerande innovation, av vilka det tydligt framgår att revolutionerande, banbrytande nya tekniker aldrig – eller enbart vid enstaka tillfällen – har uppstått inom ramen för den befintliga industrin, men att de däremot har gett upphov till skapandet av helt nya industrier och sektorer.

4.4.2   Kommittén rekommenderar därför att man ser över ordvalet, hur slagkraftigt det än må vara, så att man undviker alla risker för missförstånd som skulle kunna leda till felaktiga beslut och felfördelning av resurser.

Bryssel den 4 maj 2011

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  Tillgängligt på internet: http://ec.europa.eu/research/evaluations.

(2)  KOM(2011) 48 slutlig.

(3)  EUT C 132 av den 3 maj 2011, s. 39 (Innovationsunionen).

(4)  EUT C 48, 15.2.2011, s. 129-133. 129-133.

(5)  EUT C 132 av den 3 maj 2011, s. 22 (Innovativa arbetsplatser), punkt 2.6.

(6)  Se expertgruppens rapport, från och med punkt 4.3.

(7)  Se EUT C 110, 30.4.2004, s. 3,.i synnerhet punkt 5.5.5.2.

(8)  KOM(2011) 48 slutlig.

(9)  EUT C 306, 16.12.2009, s. 13.

(10)  EUT C 132 av den 3 maj 2011, s. 39 (Innovationsunionen).

(11)  EUT C 48, 15.2.2011, s. 112.