Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

23.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/28


Yttrande från Regionkommittén om ”En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst”

2012/C 54/06

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Regionkommittén framhåller att de lokala och regionala myndigheterna i betydande utsträckning bidrar till utvecklingen av rymdtekniksektorn genom att skapa kluster och konkurrensområden där producenter (även små och medelstora företag), högskolor och vetenskaplig forskning möts. Dessa spelar på så sätt en avgörande roll i fråga om innovation och tekniköverföring.

Kommittén understryker att de lokala och regionala myndigheterna också spelar en avgörande roll som användare.

Kommittén förväntar sig att också de lokala och regionala myndigheterna på ett långsiktigt och heltäckande sätt kommer att få delta i utformningen och genomförandet av den europeiska rymdpolitiken nu när unionens befogenheter utvidgats.

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga förslag om hur en hållbar finansiering av den operativa driften av GMES-infrastrukturen i framtiden ska kunna säkerställas inom ramen för EU-budgeten. Vi avvisar kommissionens förslag om att medlen ska hämtas utanför EU-budgeten. GMES och Galileo är europeiska projekt och hör därför hemma i EU-budgeten, dels för att säkerställa den finansiella hållbarheten, dels av skäl som har att göra med öppenhet och demokratisk kontroll över finansieringen.

Kommittén rekommenderar med eftertryck att man främjar inrättandet av regionala centrum för utveckling och användning av GMES och att man stöder europeiska nätverk, exempelvis Nereus, och deras utveckling.

Föredragande

Hermann KUHN (DE–PSE), ledamot av Bremens delstatsparlament

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst

KOM(2011) 152 slutlig

I.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Regionkommittén välkomnar att kommissionen i meddelandet "En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst" har tagit ett första betydande steg mot formuleringen av en framtida europeisk rymdpolitik på den nya grundval som Lissabonfördraget erbjuder (artikel 189 i EUF-fördraget).

2.

Kommittén är övertygad om att en gemensam europeisk rymdpolitik stärker Europas ekonomiska och politiska självständighet och handlingskraft, och att den i hög grad kan bidra till innovationsförmågan och konkurrenskraften i Europas ekonomier och samhällen. Den kan också lämna stora bidrag rörande många aspekter på områden som miljöskydd, kampen mot klimatförändringarna, offentlig säkerhet och civilskydd, humanitärt bistånd och kommunikation samt informationsspridning till allmänheten.

3.

Kommittén menar att det är på regional nivå som de europeiska målen för den europeiska rymdpolitiken möter de mycket olika sociala, ekonomiska, miljömässiga och territoriella förhållandena, och att det bara är de lokala och regionala myndigheterna som kommer att kunna genomföra stora delar av den europeiska rymdpolitiken i praktiken.

4.

Det är också i regionerna som olika innovativa utvecklare och slutanvändare av rymdtekniken är verksamma. De lokala och regionala myndigheterna skapar i betydande utsträckning kluster och konkurrensområden där producenter (även små och medelstora företag), högskolor och vetenskaplig forskning möts. Dessa spelar på så sätt en avgörande roll i fråga om innovation och tekniköverföring. De lokala och regionala myndigheterna står för installation, utveckling och underhåll av rymdinfrastrukturen, t.ex. startramper, satellitintegration, utrustning och mjukvara samt infrastrukturen på marken.

5.

ReK understryker att de lokala och regionala myndigheterna också spelar en avgörande roll som användare. De fungerar t.ex. som instanser för fysisk planering, de har behörighet i fråga om miljö och civilskydd, och de utför olika uppgifter som bygger på insamling och bearbetning av satellitbaserade data. Dessutom är det regionerna och deras medborgare som utgör den egentliga marknaden för användningen av den rymdbaserade tekniken. De lokala och regionala myndigheterna behöver olika rymdbaserade tekniker och tjänster för att förvalta sina territorier, tillhandahålla offentliga tjänster och stödja den regionala utvecklingen.

6.

Regionkommittén har därför alltid följt rymdpolitiken med stort intresse och visat på den praktiska betydelsen av det europeiska rymdprogrammet i sina yttranden.

7.

Kommittén förväntar sig att också de lokala och regionala myndigheterna på ett långsiktigt och heltäckande sätt kommer att få delta i utformningen och genomförandet av den europeiska rymdpolitiken nu när unionens befogenheter utvidgats.

8.

ReK beklagar därför djupt att de lokala och regionala myndigheternas roll i utvecklingen av den europeiska rymdpolitiken helt och hållet förbigås i kommissionens meddelande, trots att denna utveckling i högsta grad är beroende av dessa myndigheters deltagande.

9.

Kommittén konstaterar att subsidiaritetsprincipen respekteras i kommissionens meddelande, men att de lokala och regionala myndigheternas betydelse och roll i den fortsatta utvecklingen av den europeiska rymdpolitiken borde beaktas bättre.

II.   PRIORITERADE ÅTGÄRDER I EU:s RYMDPOLITIK

10.

Kommittén stöder utarbetandet och genomförandet av ett omfattande och ambitiöst europeiskt rymdprogram som bygger på det som uppnåtts hittills och främjar och vidareutvecklar de prioriterade områdena miljöövervakning, klimatförändringar, säkerhet, konkurrenskraft och utforskning av rymden.

11.

Kommittén är övertygad om att detta program kommer att skapa viktiga ekonomiska och sociala vinster för regionerna. Vid sidan av att EU skaffar sig en stark position i frågor som rör miljö, kampen mot klimatförändringarna, säkerhet samt grundforskning och tillämpad forskning, kan man räkna med ökad europeisk konkurrenskraft vad gäller ny teknik, främjande av innovativa företag och nya högkvalificerade arbetstillfällen.

12.

ReK rekommenderar att man snabbt tar flaggskeppsprogrammen Galileo och GMES i drift för att så snart som möjligt kunna dra nytta av den ekonomiska, sociala och miljörelaterade potentialen.

13.

Kommittén föreslår att man också skriver in oberoende europeisk tillgång till rymden och till rymdforskning som en prioritering i ett europeiskt rymdprogram.

De europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering (Egnos och Galileo)

14.

Regionkommittén understöder alla strävanden efter att på ett tillförlitligt sätt bygga upp Galileoprogrammets kapacitet, helst före 2014, för att kunna dra nytta av de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar som detta program kan erbjuda framför allt de lokala och regionala myndigheterna.

15.

Kommittén ser med oro att det hittills inte har lagts fram några förslag om ytterligare medel till Egnos- och Galileo-programmen genom en anpassning av den nuvarande fleråriga finansieringsramen. Detta krävs dock om man vill undvika ytterligare förseningar och extrakostnader.

16.

Enligt ReK måste EU även för perioden efter 2014 finansiera den operativa fasen av Galileo (bland annat underhåll och ersättning av satelliter, säkerställande av systemets integritet, markbunden verksamhet och tillgång till data). Endast på det sättet kan man förvänta sig en hållbar ekonomisk effekt.

17.

Samtidigt måste kommissionen stärka de stödjande och främjande insatserna när det gäller utveckling och utformning av operativa "platsbaserade tjänster" och därmed sammanhängande produkter, och framför allt demonstrationsprojekt.

18.

ReK betonar att den långsiktiga lednings- och förvaltningsstrukturen för det globala satellitnavigationssystemet bör präglas av demokrati, total öppenhet, finansiell stabilitet och socialt ansvar. Att säkerställa detta är kommissionens uppgift, i nära samförstånd med de centrala aktörerna, inbegripet aktörer på lokal och regional nivå.

Det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES)

19.

ReK anser att GMES-programmet är ett oumbärligt EU-instrument för att ta fram de uppgifter som är absolut nödvändiga, framför allt för miljöövervakning och civil säkerhet. Därmed är det även av särskild betydelse för lokala och regionala myndigheter.

20.

ReK välkomnar åtgärderna för att stärka klimatdelen av GMES, och betonar dess betydelse för de europeiska regionerna i kampen mot klimatförändringarna och när det handlar om att mildra deras följder (t.ex. i fråga om global livsmedelstrygghet).

21.

ReK anser därför att man snabbt bör skapa erforderlig infrastruktur före 2014, stärka utveckling och utformning av operativa tjänster – som också inbegriper Galileo och nya telekommunikationssystem som den planerade europeiska datareläsatelliten EDRS – och se till att de planerade tjänsterna blir långsiktigt hållbara. I detta sammanhang bör man också beakta utbudet hos befintliga nationella tjänster och den europeiska satellitbaserade vädertjänsten Eumetsat.

22.

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga förslag om hur en hållbar finansiering av den operativa driften av GMES-infrastrukturen i framtiden ska kunna säkerställas inom ramen för EU-budgeten. Vi avvisar kommissionens förslag om att medlen ska hämtas utanför EU-budgeten. GMES och Galileo är europeiska projekt och hör därför hemma i EU-budgeten, dels för att säkerställa den finansiella hållbarheten, dels av skäl som har att göra med öppenhet och demokratisk kontroll över finansieringen.

23.

ReK betonar i detta sammanhang på nytt de europeiska regionernas avgörande betydelse för utvecklingen av miljötjänster och den offentliga säkerheten, för spridningen på lokal nivå av tillämpningar baserade på rymdteknik och för utbytet av erfarenheter och goda metoder.

24.

Kommittén rekommenderar därför med eftertryck att man främjar inrättandet av regionala centrum för utveckling och användning av GMES och att man stöder europeiska nätverk, exempelvis Nereus, och deras utveckling.

25.

Regionkommittén ställer sig kritisk till att de tjänster som GMES- och Galileoprogrammen redan erbjuder inte alltid utan problem kan anpassas till de lokala och regionala myndigheternas behov.

26.

ReK påminner om att fri och gratis tillgång till satellitdata förutsätts i förordningen om det europeiska jordobservationsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013), och begär att fri och gratis tillgång ska säkerställas även i den operativa fasen efter 2014. I det sammanhanget måste frågor om uppgiftsskydd och skydd vad avser tillämpningar klargöras.

Säkerhet och försvar

27.

Regionkommittén understryker att GMES är ett civilt projekt och att tyngdpunkten i GMES-användningen ligger på det civila området.

28.

Kommittén konstaterar att säkerhetsaspekterna och möjliga kopplingar till försvarsområdet är av stor politisk betydelse. Kommissionens meddelande är dock vagt på denna centrala punkt. ReK anser därför att det är absolut nödvändigt med preciseringar.

29.

ReK rekommenderar att man tar hänsyn till säkerhetsaspekter inom GMES-programmet, men anser att det behövs en klarare definition av detta område och en avgränsning från militär användning.

30.

Kommittén anser också att det tydligt måste klargöras om och på vilket sätt den nationella civila och militära observationskapaciteten ska delta i arbetet med att stärka säkerhetsverksamheten inom GMES-programmet, detta för att förbättra resultatet och undvika att dubbla strukturer byggs upp i onödan.

31.

ReK anser att det krävs en grundläggande utredning av frågan om på vilken rättslig grund och inom vilka politiska ramar GMES-infrastrukturens uppgifter och tjänster ska kunna användas till stöd för en europeisk försvarspolitik.

Utforskning av rymden

32.

ReK stöder rymdrådets resolution från 2008 där man framhöll "behovet för Europa att utveckla en gemensam vision och en långsiktig strategisk planering när det gäller utforskning av rymden och att säkerställa nyckelpositioner för Europa, på de områden där Europa har särskild kompetens". Den vetenskapliga utforskningen av rymden har gjort Europa till en tillförlitlig partner inom den globala rymdsektorn. Programmen för utforskningen av rymden ger nya kunskaper, stimulerar innovation och teknik, bidrar i hög grad till den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft och väcker ungdomars pionjäranda.

33.

Kommittén anser därför att en sådan strategi och motsvarande åtgärder bör utvecklas och genomföras inom kort, med målet att verka för en utforskning av rymden som en fredlig utmaning för mänskligheten och en separat beståndsdel av den europeiska rymdpolitiken i ett globalt sammanhang.

34.

Därför uppmanar ReK EU och ESA att tillsammans med medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna ta fram en gemensam färdplan med de grundläggande dragen i framtidens europeiska utforskning av rymden (t.ex. månen, Mars).

35.

ReK betraktar underhåll och finansiering av den internationella rymdstationen ISS fram till 2020 som en fast beståndsdel i en europeisk rymdstrategi. Vid sidan av förberedande system som specialiserade kliniker, sondraketer, falltorn och parabelflyg bör användningen av ISS för både grundforskning och tillämpad forskning (bl.a. nya material, biologi och medicin) utgöra en viktig del i en europeisk rymdstrategi.

36.

Kommittén efterlyser därför en klar definition av vilken roll EU ska spela när det gäller att utreda forskningsbehovet, med beaktande av medlemsstaternas forskningsverksamhet, så att även de lokala och regionala myndigheterna kan föra fram sina behov och förväntningar och redogöra för de bidrag de kan lämna.

Tillgång till rymden

37.

Regionkommittén anser att det är mycket viktigt att Europa har oberoende tillgång till rymden eftersom detta bidrar till, eller rent av skapar en avsevärd kommersiell potential för den europeiska ekonomin.

38.

I detta sammanhang efterlyser kommittén en långsiktig finansiering av den europeiska rymdhamnen Kourou, och en långsiktig europeisk raketstrategi ("Ariane-familjen") i det europeiska rymdprogrammet.

III.   KONKURRENSKRAFT OCH EUROPA 2020-STRATEGIN

39.

Kommittén delar uppfattningen att europeiska initiativ till stöd för rymdteknik kan och bör vara en nyckelfaktor för att EU ska kunna genomföra sina forskningsmål och innovationspolitiska mål. GMES-programmet och dess tillämpningar gynnar på så vis i första hand miljö- och säkerhetspolitiken, men lämnar dessutom ett viktigt bidrag till tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft i Europa som helhet. Även andra områden drar nytta av rymdrelaterade innovationer, t.ex. utbildning, kultur, kommunikation och energisektorn. Rymdtekniken och dess användning har blivit en allt viktigare beståndsdel i människors vardag.

40.

Regionkommittén understryker att den långsiktiga hållbarheten i den europeiska rymdpolitiken är en väsentlig beståndsdel i den övergripande Europa 2020-strategin eftersom den är förknippad med ny teknik, innovativa företag och högkvalificerad sysselsättning. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att det byggs upp en grundläggande infrastruktur i de europeiska regionerna eftersom det skapar hållbar tillväxt och sysselsättning.

41.

Kommittén stöder kommissionens planer på att utarbeta en sektorsspecifik rymdindustripolitik, som bl.a. skulle behandla aspekter som Europas självständighet, främjandet av små och medelstora företag samt samordningen av europeiska, nationella och regionala program.

Stimulans av forskning och innovation

42.

Regionkommittén ser positivt på att kommissionen i förslaget om en gemensam strategisk ram för finansiering av forskning och utveckling förklarar att rymdsektorn kan spela en nyckelroll för ny teknik. I det sammanhanget är särskilt utvecklingen av avancerade material och nanoteknik samt automatisering (robotar och intelligenta system) väsentliga områden för att kunna bibehålla den europeiska konkurrenskraften.

43.

Kommittén förväntar sig att effektiva stödjande finansieringsinstrument kommer att ställas till förfogande, bl.a. för att främja användning och spridning av innovativa tillämpningar i regionerna.

Satellitbaserad telekommunikation

44.

Regionkommittén anser att satellitbaserad telekommunikation utgör en central del av den europeiska rymdindustrin.

45.

Kommittén betonar betydelsen av de ekonomiska effekter som är en följd av satellitbaserad telekommunikation, i synnerhet för de europeiska regionerna. De utgör ett omistligt bidrag till den territoriella sammanhållningen genom att de ger allmänheten, myndigheterna och företagen tillgång till den digitala världen.

46.

ReK ser därför vidareutvecklingen av satellitbaserad telekommunikation som en åtgärd inom den europeiska rymdpolitiken. Mot den bakgrunden krävs inte bara lämplig tillgång till radiospektrum, utan också att man långsiktigt säkerställer nya innovativa kommunikationsbaserade tjänster, också i samverkan med Galileo och GMES, och eventuellt skapar nya system (till exempel ett satellitbaserat automatiskt identifieringssystem, AIS, för global övervakning av sjöfarten).

IV.   EU:s RYMDPOLITIK I VÄRLDEN

47.

ReK stöder kommissionens ståndpunkt att det internationella samarbetet är en väsentlig och omistlig del av EU:s rymdpolitik.

48.

Kommittén förutsätter också att det europeiska rymdprogrammet möjliggör ett internationellt samarbete på jämställd fot och att det ökar möjligheterna för europeiska produkter, system och tjänster i den internationella konkurrensen.

49.

Kommittén rekommenderar att man tillhandahåller fackkunskaper och infrastruktur i synnerhet i Afrika för att bidra till att förbättra de lokala levnadsvillkoren där (till exempel i fråga om markanvändning, livsmedel, vattenförvaltning osv.).

V.   EN ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING

50.

Kommittén förväntar sig att EU:s nya befogenheter inom rymdpolitiken efter Lissabonfördraget också kommer att innebära ändringar i styrningen. Unionen har nu i uppgift att strategiskt utarbeta och driva på genomförandet av hela Europas rymdpolitik. I det sammanhanget är det särskilt viktigt att samarbetet mellan EU och medlemsstaterna stärks.

51.

ReK betonar att unionens politiska och ekonomiska stöd, inom ramen för rättvisa och effektiva bestämmelser och en effektiv beslutsstruktur som grundar sig på att alla nivåers behörigheter erkänns, är av avgörande betydelse för att EU:s rymdpolitik ska lyckas.

52.

ReK betonar betydelsen av Europeiska rymdorganisationen (ESA), men menar att också de nationella rymdorganisationerna är viktiga, eftersom de hittills har genomfört de nationella och europeiska rymdstrategierna på ett framgångsrikt sätt. Det är också deras regelverk som har gjort det möjligt att utveckla en stark och konkurrenskraftig industri och forskning. ESA:s strukturer och kompetens måste ägnas vederbörlig uppmärksamhet, särskilt i samband med den kommande utformningen av förvaltningen och dess regelverk.

53.

ReK anser att EU inom ramen för en kommande europeisk rymdpolitisk ledningsstruktur bör ansvara för att utforma den europeiska rymdpolitiken och strategiska visioner samt att planera nödvändiga åtgärder. ESA skulle kunna få i uppdrag att fungera som "exekutivt" organ och ansvara för genomförandet på europeisk nivå.

54.

ReK vill än en gång med eftertryck framhålla att de lokala och regionala myndigheterna spelar en nyckelroll i utvecklingen och tillämpningen av samt informationen om EU:s rymdpolitik. Det är därför viktigt att dessa myndigheter får delta i utformningen av EU:s framtida rymdpolitik.

55.

Regionkommittén rekommenderar därför att de lokala och regionala myndigheterna ges lämpligt tillfälle att delta i den ledningsstruktur som ska inrättas för EU:s rymdprogram och att företrädare för dessa myndigheter får en plats i programplaneringsorganen vid sidan av EU-institutionerna och medlemsstaterna. De lokala och regionala myndigheterna måste få en position som gör att de kan dra nytta av utvecklingen inom rymdtekniken och bidra till denna utveckling.

Finansiering

56.

Regionkommittén erinrar om att regionerna redan har gjort betydande investeringar för att bygga upp den europeiska rymdkompetensen, och att de kommer att fortsätta att investera även i framtiden. Samtidigt är det helt nödvändigt med en tillförlitlig finansiering av rymdprogrammen från EU:s sida. Bara på detta sätt kan man säkerställa en utformning av verksamheten som är konkurrenskraftig och omfattar flera länder.

57.

Kommittén anser att det krävs en större, mer målinriktad och långsiktigt mer hållbar finansiering av rymdforskningen och efterlyser därför en effektivare samordning för att kunna säkerställa samverkanseffekter mellan rymdforskningen och andra innovativa forsknings- och utvecklingsområden.

58.

Kommittén anser att EU:s rymdpolitik också borde samordnas med politiken på andra områden och dess finansieringsinstrument (forskning, innovation, sammanhållning, regionalt samarbete osv.) för att underlätta regionernas deltagande i utveckling och användning.

59.

ReK uppmanar kommissionen att i samband med den ekonomiska planeringen på medellång sikt efter 2014 lägga fram ett förslag på hur man kan få en helhetssyn på EU:s, ESA:s och de enskilda medlemsstaternas bidrag (nationella program och regionala investeringar) för att nå största möjliga samverkanseffekter och undvika dubbelarbete.

VI.   SLUTSATSER

60.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att snarast möjligt och på grundval av en europeisk rymdstrategi lägga fram ett heltäckande förslag till europeiskt rymdprogram som lyfter fram såväl den användarorienterade tillämpningspotentialen som forsknings- och innovationspotentialen i rymdfarten, och som – inte minst vad avser Galileo- och GMES-programmen – är helt förankrat i den ekonomiska planeringen på medellång sikt från och med 2014.

61.

Kommittén erinrar om de lokala och regionala myndigheternas stora roll i utvecklingen, genomförandet och användningen av rymdteknik.

62.

Kommittén uppmanar därför kommissionen att inom kort anordna ett samråd med berörda institutionella aktörer och de viktigaste intressegrupperna i syfte att utarbeta EU:s rymdstrategi och den erforderliga genomförandeplanen. ReK menar att de lokala och regionala myndigheterna bör få delta i utarbetandet och genomförandet av EU:s rymdstrategi på ett sätt som motsvarar deras betydelse och ansvarsområden.

63.

Regionkommittén anser också att kommissionen i det sammanhanget bör stödja de lokala och regionala myndigheterna och upplysa allmänheten, företagen och myndigheterna om de möjligheter som det europeiska rymdprogrammet erbjuder regionerna.

Bryssel den 15 december 2011

Regionkommitténs ordförande

Mercedes BRESSO