Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förslag till rådets beslut om ändring av beslut 2000/24/EG för att skapa ett särskilt EIB-åtgärdsprogram till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet /* KOM/2000/0479 slutlig - CNS 2000/0197 */



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 365 E , 19/12/2000 s. 0167 - 0168



Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut 2000/24/EG för att skapa ett särskilt EIB-åtgärdsprogram till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

I. Bakgrund

1. Den 23 december 1963 antog rådet beslut 64/732/EEG om slutande av ett associeringsavtal mellan EEG och Turkiet [1] (Ankaraavtalet) som syftade till en bilateral avreglering av handeln och en tullunion. I tilläggsprotokollet, som trädde i kraft den 1 januari 1973 och som finns som bilaga till associeringsavtalet [2], anges villkor, närmare utformning och tidsplan för en stegvis uppbyggnad av en tullunion i tre faser inom en tidsrymd på 22 år.

[1] EGT 217, 29.12.1964, s. 3685ff.

[2] EGT L 293, 29.12.1972, s. 4.

2. Den 6 mars 1995 samtyckte rådet till ett övergripande paket för vidare utveckling av förbindelserna med Turkiet, som förutom de allmänna politiska ramarna även omfattade ett utkast till beslut av associeringsrådet EG-Turkiet om genomförande av slutfasen i tullunionen (se punkt 4 nedan) och en gemenskapsförklaring om finansiellt samarbete.

I förklaringen fastställdes det att gemenskapen skulle återuppta sitt finansiella samarbete med Turkiet innan tullunionen trädde i kraft och under första halvåret 1995 besluta om närmare dispositioner för det, allt för att anpassa industrisektorn till den nya konkurrenssituation som uppstår genom tullunionen och förbättra de infrastrukturförbindelserna med EU. I deklarationen anges även att det återupptagna finansiella samarbetet med Turkiet bland annat skall bygga på att

- betydande budgetmedel ställs till förfogande för samarbetet med Turkiet under en femårsperiod med början 1996,

- EIB-lånen i enlighet med 1992-1996 års handlingsprogram för samtliga länder i Medelhavsområdet är fortsatt tillgängliga för finansiering av infrastrukturprojekt i fråga om miljö, energi, transport och telekommunikationer [3],

[3] Rådets förordning nr 1763/92 av den 29 juni 1992, EGT L 181, 1.7.1992, s.5.

- ytterligare EIB-lån beviljas under en femårsperiod med början 1996 för att förbättra den turkiska ekonomins konkurrenskraft efter tullunionens ikraftträdande, och

- finansieringfaciliteter (budgetmedel och EIB-lån) ställs till förfogande av gemenskapen från 1996 för samtliga länder i Medelhavsområdet (inom MEDA).

3. Med utgångspunkt i ovannämnda deklaration lade kommissionen den 25 juli 1995 fram ett förslag till rådets beslut om genomförande av en särskild åtgärd för finansiellt samarbete med Turkiet som omfattade ett bidrag på 375 miljoner ecu för att stödja Turkiet i dess strävan att förbättra den sociala och ekonomiska infrastrukturen i den avgörande fasen av den planerade tullunionen. [4]

[4] KOM(1995)389slutlig, 25.7.1995, EGT C 271, 17.10.1995, s. 12.

I samma förslag uppmanades kommissionen rådet att godkänna en särskild EIB-lånefacilitet för att stärka Turkiets ekonomiska konkurrenskraft efter tullunionens ikraftträdande. I förslaget lades det inte fram något särskilt belopp för denna specifika åtgärd. Det tak som beaktades inom ramen för associeringsrådets förklaring den 6 mars 1995 då var emellertid 750 miljoner ecu för en femårsperiod.

Målsättningen var att båda faciliteter skulle vara antagna i tid för associeringsrådets möte i oktober 1995. Kommissionens förslag stötte emellertid på fundamentala svårigheter i lagstiftningsförfarandet och den rättsliga grunden antogs aldrig av rådet. De två faciliteterna, däribland den särskilda EIB-åtgärden, togs därför aldrig i bruk.

4. Den 22 december 1995 antog associeringsrådet EG-Turkiet beslut nr 1/95 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen [5]. I detta beslut, som bygger på ömsesidiga och balanserade skyldigheter, fastställs reglerna för genomförandet av slutfasen i tullunionen. Sedan Europaparlamentet givit sitt godkännande den 13 december 1995 trädde tullunionen i kraft den 31 december 1995.

[5] Beslut 96/142/EG, EGT L 35, 13.2.1996, s. 1.

5. I och med att tullunionen trädde i kraft avskaffade Turkiet tullar och motsvarande avgifter, samt kvantitativa begränsningar och motsvarande på industriprodukter som importeras från gemenskapen. Landet antog också en betydande del av gemenskapens regelverk, bland annat beträffande tullar, handelspolitik, konkurrens och skyddet för den intellektuella, industriella och kommersiella äganderätten. Turkiet måste införa hela gemenskapslagstiftningen om undanröjande av tekniska handelshinder i sin rättsordning senast den 31 december 2000.

Tullunionen omfattar mer än 90 % av de bilaterala handelsflödena och har gett både EU och Turkiet ekonomiska fördelar på så sätt att handelsflödena mellan EU och Turkiet har ökat avsevärt sedan dess ikraftträdande, från 23,9 miljarder euro 1995 till 31,5 miljarder euro 1999. EU:s andel i Turkiets samlade handel steg från 49 % 1995 till 53 % 1999 och EU:s nominella överskott i handelsbalansen med Turkiet ökade något, från 4,9 miljarder euro 1995 till 6,2 miljarder euro 1999. En av de främsta effekterna av tullunionen under perioden 1995-1999 har dock varit att Turkiet relativt sett har lagt om en del av sin import från tredje land till EU.

6. Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i Luxemburg den 12-13 december 1997 att "Turkiet har möjlighet att ansluta sig till Europeiska unionen". Rådet efterlyste en strategi för att förbereda Turkiet inför anslutningen genom att föra landet närmare Europeiska unionen på alla områden.

Den 4 mars 1998 antog kommissionen följaktligen Europeisk strategi för Turkiet [6] som består av ett arbetsprogram för att förstärka och fördjupa tullunionen och att åstadkomma ett ökat samarbete på de övriga områden som är viktiga för vidareutvecklingen av förbindelserna med Turkiet. Strategin går i huvudsak ut på att främja det industriella samarbetet och investeringarna (även av små och medelstora företag), ömsesidigt förbättra marknadstillträdet på förmånsbasis för jordbruksråvaror, ingå ett förmånsavtal om liberalisering av tjänstesektorn, ömsesidigt öppna sina respektive marknader för offentlig upphandling, harmonisera Turkiets telekomlagstiftning med gemenskapens, tillnärma miljölagstiftningen och inleda en makroekonomisk dialog som framför allt gäller mer omfattande avreglering av rörligheten för kapital.

[6] KOM(1998) 124 slutlig, 4.3.1998.

Strategin mottogs positivt av Europeiska rådet vid dess möte i Cardiff den 15 - 16 juni 1998 och man ansåg att denna strategi som helhet utgör en grund för att förbättra och vidareutveckla relationerna mellan EU och Turkiet. Man uppmanade kommissionen att gå vidare med strategin och då lägga fram alla förslag som krävs för att genomföra den i praktiken. Europeiska rådet erinrade också om att strategin behövde ekonomiskt stöd och noterade kommissionens avsikt att reflektera över hur man kan stödja genomförandet av den europeiska strategin och att lägga fram lämpliga förslag för detta ändamål.

7. Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10-11 december 1999 utsågs Turkiet till kandidatland för medlemskap. Turkiet deltar i strategin inför anslutningen på samma villkor som andra kandidatländer. Det viktigaste instrumentet, ett partnerskap för anslutning där prioriteringarna för Turkiet anges, kommer att antas för första gången i november 2000.

8. Tullunionen utgör även fortsättningsvis ryggraden i förbindelserna mellan EU och Turkiet, till båda parternas fromma. Det finansiella samarbetet inom ramen för tullunionen uppgår för närvarande till 15 miljoner euro för perioden 2000 - 2002 [7]. I linje med den Europeiska strategin för Turkiet och Turkiets nya ställning som kandidatland efter Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 har kommissionen beslutat att för rådet och parlamentet lägga fram ett förslag om att skapa ett särskilt EIB-åtgärdsprogram till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet, som ersätter det förslag till ett särskilt EIB-åtgärdsprogram som lades fram 1995.

[7] Rådets förordning (EG) nr 764/2000 av den 10 april 2000, EGT L 94, 14.4.2000, s.6

II. Förslaget

9. I detta meddelande lägger kommissionen fram ett förslag om ändring av EIB:s allmänna mandat avseende tredje land som fastställs i beslut 2000/24/EG så att det skapas ett särskilt EIB-åtgärdsprogram som uppgår till 450 miljoner euro fördelat på åren 2000 - 2004, till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet.

10. Detta förslag ersätter det förslag till en särskild EIB-lånefacilitet för att stärka Turkiets ekonomiska konkurrenskraft som lades fram i kommissionens meddelande nr 389 av den 25 juli 1995 (se punkt 3 ovan), och som aldrig antogs av rådet. I det förslaget specificerades inget belopp för den särskilda åtgärden. Det tak man beaktade inom ramen för associeringsrådets förklaring den 6 mars 1995 om återupptagande av det finansiella samarbetet med Turkiet var emellertid 750 miljoner ecu för en femårsperiod.

På rekommendation av EIB:s styrelse från den 24 november 1999 godkände EIB:s råd den 4 januari 2000 en förlängning av den s.k. faciliteten inför anslutningen för utlåning av bankens egna medel i kandidatländerna på upp till 8,5 miljarder euro under en period på 3 ½ år från och med januari 2000. Faciliteten inför anslutningen omfattas inte av någon gemenskapsgaranti. Utlåningen är för närvarande begränsad till länder som var kandidatländer när EIB:s styrelse utfärdade sin rekommendation. Efter Europeiska rådets möte i Helsingfors väntas EIB lägga fram ett förslag för sitt råd om att Turkiet skall bli berättigat till lån inom ramen för faciliteten inför anslutningen.

I faciliteten anges inga andelar eller tilldelningar per land. Banken använder sina vanliga kriterier, däribland sina krav på säkerhet, för att göra finansieringen tillgänglig och besluten baseras enbart på kreditriskerna. Det är emellertid rimligt att förvänta sig att summan av den nya faciliteten på 450 miljoner euro som läggs fram i detta förslag och utlåningen inom ramen för faciliteten inför anslutningen kommer att uppfylla EU:s åtaganden om en särskild EIB-utlåning till Turkiet med avseende på tullunionen 1995.

11. Mot bakgrund av konkurrenssituationen inom tullunionen bör denna facilitet, enligt målsättningarna i 1995 års förslag, särskilt främja följande:

- Investeringar som främjar den turkiska industrins, och särskilt de små och medelstora företagens, konkurrenskraft.

- Investeringar i infrastruktur i Turkiet, dvs. transport, energi och telekommunikation, som förbättrar förbindelserna mellan EU:s och Turkiets infrastruktur. Häri ingår, när det är tillämpligt och inom ramen för befintliga resurser, projekt relaterade till det transeuropeiska transportnätet (TINA-nätet), till transport av kolvätebaserad energi till Europa inom ramen för Inogate (Interstate crude oil and gas transportation to Europe) och till transportkorridoren mellan Europa, Kaukasus och Asien via Turkiet, dvs Traceca (Transport corridor Europe-Caucasus-Asia via Turkey).

- Investeringar till stöd för EU-företags direktinvesteringar i Turkiet.

- Investeringar i installationer som förbättrar tullunionens funktion, t.ex. laboratorier och standardiseringsfaciliteter, om finansiering via EIB-lån är ett lämpligt instrument.

12. Den särskilda åtgärden skall utgöra ett nytt och specifikt anslag inom EIB:s allmänna lånemandat som är öronmärkt för utlåning till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet. Följaktligen skall det totala taket för de krediter som öppnas i enlighet med beslut 2000/24/EG ökas med 450 miljoner euro och ett särskilt anslag på 450 miljoner euro inrättas i ovannämnda syfte. Alla andra bestämmelser för EIB:s allmänna lånemandat, även i fråga om varaktighet och rapportering, skall förbli oförändrade.

13. EIB:s insatser i enlighet med detta förslag skall vara förenliga med andra EIB-faciliteter som Turkiet har tillgång till. Turkiet är berättigat till EIB-lån inom ramen för anslaget på 6,425 miljarder euro för Medelhavsländerna enligt EIB:s nyligen förnyade allmänna lånemandat som gäller för 2000-2007 [8]. (Inom ramen för anslaget på 2,31 miljoner euro enligt lånemandatet för 1997 [9] mottog Turkiet lån på 205 miljoner euro, huvudsakligen till miljösektorn - främst vattenvård - och globala lån till industrin). Inom ramen för det särskilda mandatet för återuppbyggnad efter jordbävningen från 1999 [10] godkände banken i början av 2000 två lånefaciliteter för Turkiet på totalt 600 miljoner euro till i) återuppbyggnad av infrastruktur, bostäder och småföretag och ii) stöd till drabbade små och medelstora företag via globala lån till tre turkiska banker. Två lån på 225 miljoner euro har redan undertecknats. Finansiering enligt EIB:s föranslutningsfacilitet kommer att vara avhängigt bankens kreditbedömning av låntagarna eller projekten. Inom ramen för MEDA II skall Turkiet mellan 2000-2002 ta emot 127 miljoner euro per år i bidrag, riskkapital (förvaltat av EIB) och räntesubventioner (knutna till EIB-miljölån).

[8] Rådets beslut 2000/24/EG av den 13 januari 2000, EGT L 9, 13.1.2000, s. 24.

[9] Rådets beslut 97/256/EG av den 14 april 1997, EGT L 102, 19.4.1997, s.33.

[10] Rådets beslut 1999/786/EG av den 29 november 1999, EGT L 308, s. 35.

14. Kommissionen sätter stort värde på den process genom vilken Turkiet har börjat förbättra demokratin, främja respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och intimt engagera civilsamhället i landets utveckling [11]. Inom ramen för föranslutningsstrategin antar kommissionen årligen en återkommande rapport om förbindelserna mellan EU och Turkiet som helhet, men med särskild uppmärksamhet på Köpenhamnskriterierna som ställts upp för kandidatländerna.

[11] Se även rådets förordning (EG) nr 764/2000 av den 10 april 2000, EGT L 094, 14.4.2000, s.6.

15. På uppmaning av Europeiska rådet i Helsingfors och i Feira har kommissionen för avsikt att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till ett enda regelverk för samordning av EU:s finansiella bistånd under Turkiets föranslutningsperiod, i linje med rådets förordning nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap [12]. Detta förslag är helt förenligt med det enda regelverket.

[12] EGT L 85, 20.3.1998 s. 1.

III. Konsekvenser för budgeten

16. Detta förslag om att lägga till ett nytt anslag till beslut 2000/24/EG för att upprätta ett särskilt EIB-åtgärdsprogram omfattande 450 miljoner euro till stöd för en förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet kommer att påverka Garantifonden för åtgärder avseende tredje land med sammanlagt 26,33 miljoner euro [13].

[13] Se rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/1994 av den 31 oktober 1994 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land, EGT L 293 av den 12/11/1994, s.1, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 av den 25 maj 1999, EGT L 139, 2.6.1999, s.1.

17. Kommissionen föreslår att utlåningen inom ramen för den särskilda åtgärden sker enligt den tidsplan som anges under punkt 12.1 i finansieringsöversikten i bilagan. Den årliga avsättning som krävs för det belopp som angetts skulle bli 11,7 miljoner euro under 2000, 5,85 miljoner euro under 2001 och 2,93 miljoner euro per år från 2002 till 2004.

18. Den återstående marginalen i garantifondsreserven för 2000 ligger på 21,43 miljoner euro, inberäknat alla åtgärder beträffande tredje land som redan är beslutade eller föreslagna, liksom alla dem som man med viss säkerhet kan förutse. Detta förslag kommer att minska marginalen till 9,73 miljoner euro. Om så krävs kan den återstående marginalen för 2000 fortfarande täcka antingen 108 miljoner euro i nytt makroekonomiskt stöd eller 166 miljoner euro i nya EIB-lån.

19. Beträffande påföljande år kommer den årliga avsättning som krävs för detta förslag att öka den återstående reserven i garantifonden till 35,54 miljoner euro 2001 , 30,61 miljoner euro 2002, 51,51 miljoner euro 2003 och 64,17 miljoner euro 2004.

Med dessa belopp kan gemenskapen ställa garantier för antingen 395 miljoner euro i nytt makroekonomiskt bistånd eller 600 miljoner euro i nya EIB-faciliteter 2001, 340 miljoner euro i nytt makroekonomiskt bistånd eller 520 miljoner euro i nya EIB-faciliteter 2002, 570 miljoner euro i nytt makroekonomiskt bistånd eller 880 miljoner euro i nya EIB-faciliteter 2003, eller olika kombinationer av dessa. Med tanke på den tillgängliga reserven i garantifonden är situationen kärv, särskilt under 2002, men hanterlig under i övrigt lika förhållanden.

20. Detta förslag läggs fram med målsättningen att det skall antas i tid för att en överföring från garantireserven till Garantifonden skall kunna begäras under 2000. Om förslaget inte kan antas i tid för en sådan överföring från låne- och lånegarantireserven till Garantifonden för åtgärder avseende tredje land skall kunna ske före den 31 december 2000 kommer kommissionen och EIB att anpassa finansieringsöversikten och lägga om de planerade lånen i enlighet därmed (t.ex. kan de 200 miljoner euro i lån som planerats för 2000 läggas om till 2005 och 2006), i linje med punkt 3 i bilagan till rådets beslut (EG, Euratom) nr 2728/1994 av den 31 oktober 1994, där det anges att för garantier beträffande EIB-utlåning "skall inbetalningar ske till fonden som årliga trancher vars storlek beräknas på grundval av de belopp som angivits i den ekonomiska redogörelse som bifogas kommissionens förslag och som vid behov anpassas mot bakgrund av rådets beslut".

2000/0197 (CNS)

Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut 2000/24/EG för att skapa ett särskilt EIB-åtgärdsprogram till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, [14]

[14] EGT C , , s. .

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [15], och

[15] EGT C , , s. .

av följande skäl:

(1) Den 23 december 1963 antog rådet beslut 64/732/EEG om slutande av ett associeringsavtal mellan EEG och Turkiet [16]. I tilläggsprotokollet som har varit i kraft sedan den 1 januari 1973 och som finns som bilaga till associeringsavtalet [17] anges villkor, närmare utformning och tidsplan för en stegvis uppbyggnad av en tullunion inom en tidsrymd på 22 år.

[16] EGT 217, 29.12.1964, s. 3685.

[17] EGT L 293, 29.12.1972, s. 4.

(2) Den 6 mars 1995 samtyckte rådet till ett övergripande paket för vidare utveckling av förbindelserna med Turkiet som omfattade ett utkast till beslut av associeringsrådet EG-Turkiet om genomförande av slutfasen i tullunionen och en gemenskapsförklaring om finansiellt samarbete.

(3) I förklaringen om finansiellt samarbete fastställdes uttryckligen att det återupptagna finansiella samarbetet med Turkiet bland annat skall bygga på att ytterligare EIB-lån beviljas under en femårsperiod med början 1996 i syfte att förbättra den turkiska ekonomins konkurrenskraft efter tullunionens ikraftträdande.

(4) Med utgångspunkt i ovannämnda deklaration lade kommissionen den 25 juli 1995 fram ett förslag till rådets beslut om genomförande av en särskild åtgärd för finansiellt samarbete med Turkiet. I samma förslag uppmanade kommissionen rådet att godkänna en särskild EIB-lånefacilitet för att stärka Turkiets ekonomiska konkurrenskraft efter tullunionens ikraftträdande. Kommissionens förslag stötte emellertid på fundamentala svårigheter i lagstiftningsförfarandet och den rättsliga grunden har aldrig antagits.

(5) Vid Europeiska rådets möte i Luxemburg den 12-13 december 1997 efterlystes en strategi för att förbereda Turkiet inför anslutningen genom att föra landet närmare Europeiska unionen på alla områden. Den 4 mars 1998 översände kommissionen till rådet ett meddelande med titeln Europeisk strategi för Turkiet där det lades fram ett arbetsprogram för att förstärka och fördjupa tullunionen och åstadkomma ett ökat samarbete på de övriga områden som är viktiga för vidareutvecklingen av förbindelserna med Turkiet.

(6) Strategin mottogs positivt av Europeiska rådet vid dess möte i Cardiff den 15 - 16 juni 1998 som en grund för att förbättra och vidareutveckla relationerna mellan EU och Turkiet. Europeiska rådet erinrade om att det behövdes ekonomiskt stöd till den europeiska strategin och noterade kommissionens avsikt att reflektera över hur man kan stödja genomförandet av den europeiska strategin och lägga fram lämpliga förslag för detta ändamål.

(7) Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10 - 11 december 1999 beslutades att Turkiet var ett kandidatland som är förutbestämt att ansluta sig till unionen på grundval av samma kriterier som tillämpas för de övriga kandidatländerna.

(8) I linje med den europeiska strategin för Turkiet och Turkiets nya ställning som kandidatstat efter Europeiska rådets möte i Helsingfors bör detta beslut leda till att det skapas ett särskilt EIB-åtgärdsprogram till stöd för konsolideringen och förstärkningen av tullunionen mellan EG och Turkiet. Det bör underlätta framsteg på områden som fortfarande förtjänar att uppmärksammas i fråga om genomförande och faktisk tillämpning av viss lagstiftning med betydelse för tullunionen som har identifierats i kommissionens återkommande rapporter om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning och på relevanta områden som identifieras i den europeiska strategin för Turkiet.

(9) Detta beslut ersätter det förslag om ett särskilt EIB-åtgärdsprogram som lades fram 1995. Detta beslut är tänkt att tillsammans med Turkiets förväntade möjligheter till EIB:s föranslutningsfacilitet uppfylla EU:s åtagande om särskild EIB-utlåning till Turkiet inom ramen för tullunionen från 1995.

(10) EIB:s insatser enligt detta förslag bör vara förenliga med andra EIB-faciliteter som Turkiet har tillgång till och stödja investeringar som främjar den turkiska industrin, särskilt de små och medelstora företagen; investeringar i infrastruktur, dvs. transport, energi och telekommunikation, som förbättrar förbindelserna mellan EU:s och Turkiets infrastruktur, däribland, när det är tillämpligt och inom ramen för befintliga resurser, i projekt i samband med TINA-nätet, Traceca-korridoren och energitransportnäten inom ramen för Inogate; investeringar till stöd för EU-företags direktinvesteringar i Turkiet, och där finansiering via EIB-lån är tillämpligt, investeringar i installationer som förbättrar tullunionens funktion.

(11) Genom rådets beslut 2000/24/EG [18] beviljas EIB en gemenskapsgaranti för att täcka förluster vid lån till projekt utanför gemenskapen (Central- och Östeuropa, Medelhavsområdet, Latinamerika, Asien samt Republiken Sydafrika).

[18] EGT L 9, 13.1.2000, s. 24.

(12) Rådets beslut 2000/24/EG gör det möjligt att använda garantifonden för åtgärder avseende tredje land som upprättas genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 [19], ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 av den 25 maj 1999 [20].

[19] EGT L 293, 12.11.1994, s. 1.

[20] EGT L 139, 2.6.1999, s. 1.

(13) Den gemenskapsgaranti som täcker EIB:s allmänna lånemandat avseende tredje land och som beviljas genom beslut 2000/24/EG bör utvidgas till att omfatta ett särskilt EIB-åtgärdsprogram till stöd för konsolideringen och förstärkningen av tullunionen mellan EG och Turkiet. Beslut 2000/24/EG bör därför ändras.

(14) Bestämmelserna i detta beslut bygger på respekt för demokratiska principer, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt respekt för folkrätten, vilka ligger till grund för Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters politik. Kommissionen fäster stor vikt vid Turkiets behov av att förbättra demokratin, främja respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och närmare engagera civilsamhället i den processen.

(15) För att anta detta beslut föreskrivs det i fördraget inga andra befogenheter än dem enligt artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1.1 andra stycket andra meningen i beslut 2000/24/EG ändras på följande sätt:

a) I inledningen skall "18 410 miljoner euro" ersättas med "18 860 miljoner euro".

b) Följande femte strecksats skall läggas till efter "Republiken Sydafrika": "- Särskild åtgärd till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet: 450 miljoner euro".

Artikel 2

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Det träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den [.......]

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens beteckning

Europeiska gemenskapens garanti för ett särskilt EIB-utlåningsprogram till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet.

2. berörda budgetposter

B0-220. Europeiska gemenskapens garanti för Europeiska investeringsbankens lån till tredje land i Medelhavsområdet.

3. rättslig grund

Artikel 308 i fördraget.

4. beskrivning av åtgärden

4.1 Allmänt mål

Ekonomiskt stöd till investeringar i Turkiet som främjar en konsolidering och förstärkning av tullunionen.

4.2 Beskrivning

Budgetposten skall utgöra en reserv för den budgetgaranti som gemenskapen beviljar Europeiska investeringsbanken för lån på upp till motsvarande 450 miljoner euro i Turkiet.

4.3 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning

Samma varaktighet som EIB:s allmänna mandat avseende tredje land enligt beslut 2000/24/EG. Garantin gäller tills låntagaren har gjort sin sista återbetalning, med en förfallodag som EIB själv fastställer.

5. klassificering av utgifter och inkomster

Obligatoriska utgifter/icke-differentierade anslag.

6. typ av utgifter och inkomster

En garanti till Europeiska investeringsbanken.

7. budgetkonsekvenser

Endast om garantin tas i anspråk. Garantin är en totalgaranti, för vilken täckningen är begränsad till att omfatta 65 % av den öppnade krediten inom ramen för beslut 2000/24/EG, dvs. 65 % av 18,860 miljoner euro.

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Ett symboliskt anslag har föreslagits eftersom det är högst osäkert om, när och med hur mycket denna budgetrubrik tas i anspråk. Inga beräkningar kan göras i förväg.

7.2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar

Inte tillämpligt.

7.3 Driftskostnader för undersökningar, experter m.m. som omfattas av del B i budgeten

Inte tillämpligt.

8. Finansiering av åtgärdens kostnader

Vid en eventuell utebliven betalning kommer betalning att ske direkt till fordringsägaren från den garantifond som upprättas genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 av den 25 maj 1999.

Om garantifondens medel inte skulle vara tillräckliga kommer ytterligare medel att tillföras från budgeten genom

- i första hand disponibla medel i garantireserven,

- i andra hand eventuella utrymmen under taket för rubrik 4 i budgetplanen, eller omfördelningar inom denna rubrik, och

- i tredje hand en revidering av budgetplanen enligt reglerna i det interinstitutionella avtalet, vilket kan innebära omfördelning av medel inom de andra rubrikerna.

För att fullgöra sina skyldigheter kan kommissionen betala skuldräntor genom att tillfälligt utnyttja sina disponibla medel. I så fall gäller artikel 12 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av 29 maj 1989.

9. Åtgärder för att kontrollera att garantiåtgärderna har genomförts

I enlighet med EIB:s normala förfaranden, däribland passande kontrollåtgärder.

10. analys av kostnadseffektivitet

10.1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp.

- Kvantifierbara mål: Att göra det möjligt för industrin i Turkiet, och i synnerhet för de små och medelstora företagen, att möta den konkurrenssituation som uppstår genom tullunionen; att förbättra Turkiets infrastrukturförbindelser med EU (vägtransporter, hamnar, flygplatser, järnvägar, telekommunikationer och el); att stödja EU-företags direktinvesteringar i Turkiet och, där finansiering via EIB-lån är lämpligt, stödja investeringar i installationer som förbättrar tullunionens funktion.

- Målgrupp: Turkiet.

10.2 Skäl för åtgärden

- Att stödja konsolideringen och förstärkningen av tullunionen mellan EG och Turkiet

- Val av tillvägagångssätt: EIB inledde sin utlåningsverksamhet i Turkiet redan 1965 och har sedan dess givit lån inom ramen för flera olika av gemenskapens faciliteter. Genom den befintliga verksamheten har banken etablerat regelbundna kontakter med såväl privata som offentliga, relevanta organ i Turkiet och med de internationella finansiella institutionerna där.

- Största osäkerhetsmomentet som kan påverka åtgärdens specifika resultat: vissa aspekter av den politiska utvecklingen i Turkiet.

10.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

Valda indikatorer

- Enligt punkt 18 och artikel 2 i beslut 2000/24/EG skall den information som kommissionen varje år överlämnar till Europaparlamentet och rådet innehålla en utvärdering av i vilken utsträckning utlåningen enligt detta beslut har bidragit till att uppfylla gemenskapens relevanta utrikespolitiska mål, varvid hänsyn skall tas till de målsättningar och lämpliga kriterier för bedömning av deras uppfyllande som Europeiska investeringsbanken har fastställt för utlåning enligt beslut 2000/24/EG. Bedömningen av huruvida denna åtgärd har varit framgångsrik skall ske utifrån de målsättningar som anges i punkt 10 i föreliggande beslut.

11. Administrativa utgifter (avsnitt III, del A i Budgeten)

Inte tillämpligt. Den föreslagna åtgärden kommer inte att innebära någon ökning av antalet kommissionsanställda eller av de administrativa utgifterna.

12. Konsekvenser för garantireserven

12.1 Preliminär plan över de lån som avses tecknas under den period detta beslut är i kraft.

>Plats för tabell>

12.2 Beräknad användning av garantireserven för inbetalningar till garantifonden.

Inbetalningssatsen för garantifonden för åtgärder i tredje land är 9 % från och med 1 januari 2000. Nivån för den heltäckande garantin är 65 %.

>Plats för tabell>

12.3 Beräknad användning av garantireserven enligt föreliggande förslag [21].

[21] Avser situationen den 1 juli 2000.

>Plats för tabell>

* Not: vad gäller 2001 och framåt omfattar denna översikt inte de åtaganden på 400 miljoner euro per år för makroekonomiskt stöd [22] som anges i skäl 21 i ingressen till rådets beslut 97/256/EG. Skulle dessa 400 miljoner euro per år för makroekonomiskt stöd realiseras fullt ut med en årlig avsättning på 36 miljoner euro, skulle det leda till ett den återstående marginalen i reserven blev 0,0 miljoner euro under 2001 och 2002, 15,51 miljoner euro 2003 och 28,17 miljoner euro 2004. Som en jämförelse kan nämnas att det makroekonomiska stödet uppgick till 460 miljoner euro 1997, 150 miljoner euro 1998 och 390 miljoner euro 1999. Dessutom har kommissionen, i enlighet med rådets beslut 94/179/Euratom av den 21 mars 1994, befogenhet att ta upp offentliga lån för att finansiera projekt för att förbättra säkerheten och effektiviteten i kärnkraftverk i vissa icke-medlemsstater eller projekt i samband med avvecklingen av sådana anläggningar. Godkännande av projekt enligt detta beslut kan komma att kräva ytterligare tilldelning av upp till 36,77 miljoner euro under perioden 2001-2003. Den nuvarande inbetalningsnivån för Euratom täcker den lånevolym som väntas tecknas under 2000, dvs. 716 miljoner euro (ett första lån på 212,5 miljoner euro till Bulgarien tecknades den 29 maj 2000).