Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

21.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 152/10


Överklagande ingett den 25 februari 2011 av Fidelio KG av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 16 december 2010 i mål T-286/08, Fidelio KG mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

(Mål C-87/11 P)

2011/C 152/19

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Fidelio KG (ombud: M. Gail, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 16 december 2010 i mål T-286/08,

bifalla de yrkanden som framställts vid tribunalen, och

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Tribunalen gjorde en felaktig bedömning då den slog fast att det absoluta registreringshindret i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 utgör hinder för registrering av kännetecknet ”Hallux” för ”ortopediska artiklar” och ”fotbeklädnader”. Det går inte att förstå varför tribunalen — i strid med klagandens argument — beslutade sig för att göra samma bedömning som harmoniseringsbyrån och därvid utgå från att ”hallux” (som är det latinska ordet för stortå) är det vanliga förkortningen av ”hallux valgus” som är en stortååkomma. Tribunalen har därvid missuppfattat betydelsen av principen om utredningsskyldighet samt åsidosatt motiveringsskyldigheten

Vidare har tribunalen gjort en felaktig bestämning av varorna och varuslagen. Eftersom begreppet ”ortopediska artiklar” ges en mycket vid betydelse och det räcker att det absoluta registreringshindret gäller för en del av varorna, har harmoniseringsbyrån möjlighet att på ett godtyckligt sätt hitta på många varuslag för att inte registrera kännetecknet för ett visst varuslag. Detta har inte tribunalen tagit hänsyn till.

Vad gäller fotbeklädnader, har tribunalen felaktigt utgått från att det finns ett varuslag som kallas ”bekväma fotbeklädnader”. I själva verket finns det emellertid ingen skillnad mellan vanliga fotbeklädnader och så kallade bekväma fotbeklädnader.

Dessutom har tribunalen låtit sig influeras av irrelevanta överväganden när den fastställde omsättningskretsen för ”ortopediska artiklar” och ”fotbeklädnader”. Klaganden anser att tribunalen därvid borde ha utgått från genomsnittskonsumenten. Genomsnittskonsumenten kan emellertid inte latin, och inte heller känner han till fotåkomman hallux valgus. Varumärket ”Hallux” kan därför inte anses vara beskrivande.

Slutligen har tribunalen även åsidosatt artikel 7.1 b i förordning nr 40/94, genom att inte pröva kännetecknet ”Hallux” utifrån denna bestämmelse.