Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Lag (1977:729) om Patentbesvärsrätten

Denna lag upphör enligt Lag (2016:200) att gälla den 1 september 2016.

Angående övergångsbestämmelser, se Lag (2016:200).

Utfärdad den 24 april 1977
Utkom den 15 september 1977

Inledande bestämmelse

1 §

Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970:485), varumärkeslagen (2010:1877), namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Vidare prövar Patentbesvärsrätten överklagande av beslut av Statens jordbruksverk enligt vad som föreskrivs i växtförädlarrättslagen (1997:306).

SFS 2010:1878

Organisation m.m.

2 §

I Patentbesvärsrätten finns patenträttsråd. De ska vara tekniskt kunniga eller lagfarna. Ett av de lagfarna patenträttsråden ska vara domstolens ordförande.

I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av patenträttsråd tillika ordförande, patenträttsråd tillika avdelningsordförande, patenträttsråd tillika vice ordförande och övriga patenträttsråd i Patentbesvärsrätten.

SFS 2010:1392

3 §

Patentbesvärsrätten får vara delad i avdelningar.

Om Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar, är Patentbesvärsrättens ordförande även ordförande på en avdelning. Ett av de övriga patenträttsråden är ordförande på annan avdelning. För varje avdelning finns också ett patenträttsråd som är vice ordförande.

SFS 2012:474

4 §

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är Patentbesvärsrätten domför med en ledamot. Detsamma gäller vid beslut om avskrivning av patentansökan enligt 15 § fjärde stycket patentlagen (1967:837). Fler än fyra ledamöter får inte i annat fall än som sägs i 5 § sitta i rätten.

I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar samt i mål om växtförädlarrätt ska minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten och en ledamot ska vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av lagfaren ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. I mål om mönster, varumärken, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten.

En åtgärd som avser ett måls beredande får i den omfattning domstolen bestämmer vidtas av en ledamot i domstolen eller av någon annan tjänsteman hos denna.

SFS 2012:474

5 §

Om rätten vid överläggning till avgörande av patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar finner att målet eller en viss fråga är av särskild betydelse från principiell synpunkt, får rätten besluta att målet eller, om det kan ske, den särskilda frågan ska avgöras av domstolen i dess helhet. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift får i motsvarande fall rätten besluta att domstolens samtliga lagfarna ledamöter ska delta i avgörandet.

SFS 2012:474

6 §

I fråga om jäv mot den som handlägger mål enligt denna lag gäller bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.

7 §

Ledamot i patentbesvärsrätten skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får ej utöva befattning som ledamot.

Första stycket gäller även föredragande hos patentbesvärsrätten som ej är ledamot.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i patentbesvärsrätten.

SFS 1988:1291

Måls anhängiggörande och handläggning

8 §

I fråga om måls anhängiggörande och handläggning äger 3–6, 8, 10–14 och 17–19 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) motsvarande tillämpning.

9 §

Förfarandet är skriftligt.

I handläggningen får ingå muntlig förhandling, när det kan antagas vara till fördel för utredningen. Muntlig förhandling skall hållas, om part begär det och förhandlingen icke uppenbart är utan betydelse för målets bedömning. Avslås begäran om muntlig förhandling och är ej uppenbart att parten redan har slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas honom.

10 §

I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1–5 och 9 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att läggas fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Är patentansökan som är föremål för rättens prövning inte tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), ska rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.

SFS 2009:421

11 §

Rätten får vid muntlig förhandling höra vittnen eller sakkunniga, om det behövs för utredningen. Förhöret får hållas under ed. Om förhör gäller 36 kap. 1–18, 20 och 22–25 §§ samt 40 kap. 2, 9–11, 14 och 16–18 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Vägrar ett vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga, får rätten vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet.

Vittnen och sakkunniga får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken.

SFS 2012:474

Beslut

12 §

I fråga om omröstning gäller 16 och 29 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.

13 §

Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handingarna innehåller och vad i övrigt har förekommit i målet.

Av beslutet skall framgå de skäl som har bestämt utgången.

14 §

Beslut, varigenom målet avgöres, skall tillställas part genom handling som fullständigt återger beslutet och skiljaktig mening, där sådan har förekommit. Beslut som kan överklagas skall dessutom innehålla upplysning om vad den skall iakttaga som vill anföra besvär över beslutet.

15 §

Beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av patentbesvärsrätten. Om det ej är obehövligt, skall tillfälle lämnas part att yttra sig, innan rättelse sker.

Övriga bestämmelser

16 §

Bestämmelserna i 39 och 42–53 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) äger motsvarande tillämpning vid handläggning enligt denna lag.

SFS 1987:1331

17 §

I fråga om överklagande av ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten finns bestämmelser i patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), namnlagen (1982:670), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, växtförädlarrättslagen (1997:306) samt i varumärkeslagen (2010:1877).

Ett beslut av Patentbesvärsrätten, som inte är slutligt, får överklagas endast i samband med överklagande av beslut i själva målet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när rätten har

  1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning,

  2. avvisat ombud eller biträde,

  3. utdömt vite eller straff för underlåtenhet att iaktta föreläggande eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska,

  4. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet,

  5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 4 i fråga som gäller rättshjälp.

Ett särskilt överklagande som avses i andra stycket får göras av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Beslutet överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Vid överklagandet tillämpas 6 a, 6 b och 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291). Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla upplysning om att det krävs prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder som ett sådant tillstånd meddelas på.

SFS 2013:89

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1977:729

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1978, då lagen (1967:840) om patent- och registreringsverkets besvärsavdelning upphör att gälla. I mål som före ikraftträdandet har företagits till avgörande på besvärsavdelningen skall äldre bestämmelser alltjämt äga tillämpning men skall vad som i dem föreskrives om besvärsavdelningen i stället avse patentbesvärsrätten.

SFS 1980:243

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1981.

SFS 1987:754

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1988.

SFS 1987:1331

Denna lag träder i kraft d. 1 april 1988.

SFS 1988:1291

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1989.

SFS 1996:1640

Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 1997.

SFS 1997:307

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lag 1997:307 har enligt förordning 1997:308 trätt i kraft d. 1 juli 1997.)

SFS 1997:917

(Utkom d. 5 dec. 1997.)

SFS 1998:383

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 1998.

SFS 2005:1217

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006.

SFS 2009:421

Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2009.

SFS 2010:1392

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:1407

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:1878

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011.

SFS 2012:474

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2012.

SFS 2013:89

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2013.

SFS 2016:200

1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2016.

2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som rör överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska överlämnas till allmän förvaltningsdomstol.

3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen.