Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
SFS 2013:976 Utkom från trycket den 6 december 2013Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning;utfärdad den 28 november 2013.Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning dels att 10–12, 22 och 28 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 28 § ska utgå, dels att 1–3, 6–9, 13–15, 18, 20–21, 23, 24, 25 b och 26 §§ samt bilagan till förordningen ska ha följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.1 §1 §Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräknaskatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkostnad enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,strukturbidrag enligt 11 och 12 §§ lagen om kommunalekonomisk utjämning,införandebidrag enligt 13 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning, ochregleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning.2 §2 § Senaste lydelse 2012:704. Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för landsting ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.
Län
Kommuner
Landsting
Stockholms 
19,03 
10,05 
Uppsala 
19,14 
9,94 
Södermanlands 
19,93 
9,15 
Östergötlands 
18,93 
10,15 
Jönköpings 
19,14 
9,94 
Kronobergs 
20,16 
8,92 
Kalmar 
20,36 
8,72 
Blekinge 
19,56 
9,52 
Skåne 
19,70 
9,38 
Hallands 
19,28 
9,80 
Västra Götalands 
19,41 
9,67 
Värmlands 
20,45 
8,63 
Örebro 
19,03 
10,05 
Västmanlands 
20,19 
8,89 
Dalarnas 
19,99 
9,09 
Gävleborgs 
19,31 
9,77 
Västernorrlands 
21,04 
8,04 
Jämtlands 
20,52 
8,56 
Västerbottens 
20,55 
8,53 
Norrbottens 
20,45 
8,63 
För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 19,60 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen 9,48 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för landsting.3 §3 § Senaste lydelse 2012:704. Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för landsting för den del av det uppräknade skatteunderlaget som överstiger 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.
Län
Kommuner
Landsting
Stockholms 
16,96 
9,53 
Uppsala 
17,07 
9,42 
Södermanlands 
17,86 
8,63 
Östergötlands 
16,86 
9,63 
Jönköpings 
17,07 
9,42 
Kronobergs 
18,09 
8,40 
Kalmar 
18,29 
8,20 
Blekinge 
17,49 
9,00 
Skåne 
17,63 
8,86 
Hallands 
17,21 
9,28 
Västra Götalands 
17,34 
9,15 
Värmlands 
18,38 
8,11 
Örebro 
16,96 
9,53 
Västmanlands 
18,12 
8,37 
Dalarnas 
17,92 
8,57 
Gävleborgs 
17,24 
9,25 
Västernorrlands 
18,97 
7,52 
Jämtlands 
18,45 
8,04 
Västerbottens 
18,48 
8,01 
Norrbottens 
18,38 
8,11 
För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av det uppräknade skatteunderlaget som överstiger 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen, 17,54 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av det uppräknade skatteunderlaget som överstiger 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen, 8,95 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för landsting.3 a §3 a §Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för landsting för den del av det uppräknade skatteunderlaget som utgör högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget ska följande länsvisa skattesatser tillämpas.
Län
Kommuner
Landsting
Stockholms 
11,80 
6,90 
Uppsala 
11,91 
6,79 
Södermanlands 
12,70 
6,00 
Östergötlands 
11,70 
7,00 
Jönköpings 
11,91 
6,79 
Kronobergs 
12,93 
5,77 
Kalmar 
13,13 
5,57 
Blekinge 
12,33 
6,37 
Skåne 
12,47 
6,23 
Hallands 
12,05 
6,65 
Västra Götalands 
12,18 
6,52 
Värmlands 
13,22 
5,48 
Örebro 
11,80 
6,90 
Västmanlands 
12,96 
5,74 
Dalarnas 
12,76 
5,94 
Gävleborgs 
12,08 
6,62 
Västernorrlands 
13,81 
4,89 
Jämtlands 
13,29 
5,41 
Västerbottens 
13,32 
5,38 
Norrbottens 
13,22 
5,48 
För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av det uppräknade skatteunderlaget som utgör högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen, 12,38 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.För en kommun som inte ingår i ett landsting är skattesatsen, för den del av det uppräknade skatteunderlaget som utgör högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen, 6,32 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för landsting.6 §6 § Senaste lydelse 2011:680. En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) beräknas genom att två åldersersättningar för barn i åldersgrupperna 1–5 år respektive 6–12 år summeras. Summan multipliceras med en korrigeringsfaktor.Åldersersättningarna beräknas enligt följande. Andelen barn i kommunen i respektive åldersgrupp multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i bilagan till denna förordning.För åldersgruppen 1–5 år korrigeras skillnader i vistelsetid genom ett tilllägg till eller avdrag från åldersersättningen. Tillägg och avdrag för skillnader i vistelsetid baseras på den genomsnittliga vistelsetiden år 2005 för den kommungrupp som kommunen tillhörde enligt 2005 års kommungruppsindelning, och reduceras med 50 procent. För åldersgruppen 6–12 år korrigeras skillnader i inskrivningsgrad genom ett tillägg till eller avdrag från åldersersättningen. Tillägg och avdrag för skillnader i inskrivningsgrad baseras på den genomsnittliga andelen inskrivna 6–12-åringar i fritidshem för den kommungrupp som kommunen tillhörde enligt 2011 års kommungruppsindelning. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tilläggen till eller avdragen från respektive åldersersättning, som beräknas så att summan av avdragen från respektive åldersersättning motsvarar summan av tilläggen till denna.Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnaden, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, som anges i bilagan till denna förordning.7 §7 §En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola beräknas genom att andelen barn i kommunen i åldersgrupperna 6 och 7–15 år multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp i landet. Genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för förskoleklass respektive grundskola, som anges i bilagan till denna förordning.För kostnader som avser modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk beräknas ett tillägg till den enligt första stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån andelen barn med utländsk bakgrund i åldersgruppen 7–15 år i kommunen multiplicerad med en genomsnittlig kostnad per barn i åldersgruppen 7–15 år i landet för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Från detta tillägg görs avdrag för den genomsnittliga ersättningen per invånare för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk.Kommuner som har merkostnader för små skolor och skolskjutsar får ett tillägg till den enligt första stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån en teoretisk organisation av skolor i olika storlekar och kostnadsklasser, med elevernas geografiska spridning i kommunen år 2009 som grund. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.8 §8 §En kommuns standardkostnad för gymnasieskola beräknas genom att andelen ungdomar i kommunen i åldersgruppen 16–18 år multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per invånare i den åldersgruppen i lan5 det. Genomsnittskostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för gymnasieskola, som anges i bilagan till denna förordning.Kommuner som har merkostnader för resor och inackordering av gymnasieelever samt för små gymnasieskolor får ett tillägg till den enligt första stycket beräknade kostnaden. Tillägget beräknas utifrån en teoretiskt bestämd placering av skolor med hänsyn till befolkningens bosättningsmönster år 2009 samt utifrån en beräknad kostnad för resor, inackordering och små gymnasieskolor. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.Kommuner får ett tillägg till eller avdrag från den enligt första stycket beräknade kostnaden på grund av elevernas programval. Tillägget eller avdraget beräknas utifrån den genomsnittliga kostnaden två år före och tre år före utjämningsåret för de program som kommunens elever har valt.9 §9 §En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg beräknas utifrån andelen arbetslösa utan ersättning, andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20–40 år, roten ur tätortsbefolkningen i kommunen, andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965–1975 och andelen av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader.Värdena för respektive variabel multipliceras med de parametervärden som anges i bilagan till denna förordning.Standardkostnaden för modellen multipliceras med en korrigeringsfaktor, varefter produkten utgör standardkostnaden för individ- och familjeomsorg. Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnaden, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg, som anges i bilagan till denna förordning.13 §13 §En kommuns standardkostnad för barn och ungdomar med utländsk bakgrund beräknas utifrån andelen barn och ungdomar i åldern 0–19 år som är födda eller som har minst en förälder född utanför Norden och de länder som var medlemmar i EU år 2003.Andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund beräknas på församlingsnivå per den 31 december 2009.Ersättning beräknas utifrån de församlingar som har en högre andel barn och ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med riksgenomsnittet. Ersättningen beräknas som 75 kronor per invånare i dessa församlingar för varje procentenhet som andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund i församlingarna överstiger den genomsnittliga andelen för landet.14 §14 §En kommuns standardkostnad för äldreomsorg beräknas utifrån summan av följande komponenter:en korrigerad åldersersättning baserad på civilstånd,korrigering för skillnader i dödlighet,tillägg för personer födda utanför Norden,tillägg för institutionsboende i glesbygd, ochtillägg för hemtjänst i glesbygd.Den korrigerade åldersersättningen beräknas enligt följande. Andelen gifta respektive ej gifta personer i kommunen i åldersgrupperna 65–79, 80–89 samt 90 år och äldre multipliceras med en genomsnittlig kostnad per person för respektive grupp. Därefter summeras produkterna. Summan multipliceras med en korrigeringsfaktor, vars värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnaden som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg, som anges i bilagan till denna förordning.För kommuner som har fler avlidna personer än förväntat under en femårsperiod beräknas ett tillägg, som baseras på åldersersättningen per person i åldersgruppen 65 år och äldre. Med förväntat antal avlidna avses hur många personer som förväntas avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika stor per ålder som riksgenomsnittet. För övriga kommuner beräknas på motsvarande sätt i stället ett avdrag, med den skillnaden att avdraget reduceras med 50 procent. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget för skillnader i dödlighet, som beräknas så att summan av avdragen för skillnader i dödlighet motsvarar summan av tilläggen för skillnader i dödlighet.För andelen personer i åldersgruppen 65 år och äldre som är födda utanför Norden beräknas för varje kommun ett tillägg, som uppgår till fem procent av genomsnittskostnaden per person i åldersgruppen 65 år och äldre. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.För de kommuner som har en glesbygdsfaktor som är lägre än 0,8 beräknas ett tillägg för institutionsboende i glesbygd. Glesbygdsfaktorn baseras på tätortsgrad och antalet invånare per kvadratkilometer. Närmare anvisningar om beräkningarna ges i bilagan till denna förordning. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.Ett tillägg ges för hemtjänst i glesbygd som beräknas utifrån de äldres geografiska spridning i kommunen år 2009. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.15 §15 §En kommuns merkostnader till följd av befolkningsförändringar beräknas förkommuner vars befolkning under en tioårsperiod minskat med mer än två procent,kommuner som under en femårsperiod haft en minskning av antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 7–18 år, förutsatt att minskningen överstiger motsvarande minskning i landet med minst två procentenheter,kommuner som under en femårsperiod haft en ökning av antalet barn och ungdomar i åldersgrupperna 1–5 år och 7–18 år, förutsatt att ökningen överstiger ökningen i landet med minst två procentenheter för respektive åldersgrupp, ochkommuner som under en fyraårsperiod haft en ökning av antalet invånare med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där folkmängden från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.18 §18 §Befolkningsökning under en femårsperiod i åldersgrupperna 1–5 år och 7–18 år är skillnaden mellan befolkningen i de aktuella åldersgrupperna den 31 december sju år före utjämningsåret och befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret.Den del av befolkningsökningen under en femårsperiod i åldersgrupperna 1–5 år och 7–18 år som överstiger befolkningsökningen i landet under samma period i åldersgrupperna 1–5 år och 7–18 år med två procentenheter multipliceras med 12 000 kronor per person. Har antalet personer i landet i åldersgrupperna 1–5 år och 7–18 år minskat under femårsperioden, ska den del av befolkningsökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med 12 000 kronor per person.20 §20 § Senaste lydelse 2007:1271. En kommuns standardkostnad för bebyggelsestruktur beräknas utifrån summan av följande komponenter:gator och vägar,uppvärmningskostnader,byggkostnader,administration, samträddningstjänst.Komponenterna gator och vägar respektive uppvärmningskostnader utgörs av den beräknade standardkostnaden för gator och vägar respektive uppvärmningskostnader i 2004 års kostnadsutjämning. Komponenten byggkostnader baseras på variablerna byggnadsarbetarlön och klimat. Komponenten administration baseras på variablerna invånardistans och folkmängd. Komponenten räddningstjänst baseras på variablerna invånardistans och lokalt befolkningsunderlag. Närmare anvisningar om beräkningarna ges i bilagan till denna förordning.20 a §20 a § Senaste lydelse 2007:1271. En kommuns standardkostnad för löner beräknas utifrån ett löneindex som är baserat på andelen av befolkningen över 15 år som inte arbetar i kommun eller landsting, det genomsnittliga priset för en bostadsrätt i länet och det genomsnittliga taxeringsvärdet för småhus i kommunen. För kommuner med ett värde på löneindex som överstiger 100 beräknas ett tillägg motsvarande produkten av den del av indexet som överstiger 100 och en justerad lönekostnad, dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tillläggen.En kommuns justerade lönekostnad beräknas på följande sätt. Kommunens standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg multipliceras med lönekostnadsandelen för respektive verksamhet, varefter produkterna summeras. Lönekostnadsandelen för respektive verksamhet anges i bilagan till denna förordning.21 §21 § Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. Ett landstings standardkostnad för hälso- och sjukvård beräknas utifrån kostnaderna för befolkningens vårdbehov och hälso- och sjukvård i glesbygd.23 §23 §Kostnaden för befolkningens vårdbehov beräknas utifrån summan av en modell för hela befolkningen och en separat beräkning för kostnader för hiv-smittade personer.I modellen delas befolkningen in i olika grupper utifrån kön, åldersgrupperna 0, 1–4, 5–9, 10–14, 15–19, 20–24, 25–29, 30–39, 40–49, 50–59, 60–69, 70–74 och 75 år och äldre, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boendetyp. I varje landsting multipliceras antalet personer i respektive grupp den 31 december tre år före utjämningsåret med den genomsnittliga kostnaden för gruppen.Kostnaderna för hiv-smittade personer beräknas genom att det antagna antalet hiv-smittade per 10 000 invånare för varje landsting multipliceras med en uppskattad kostnad per hiv-smittad person som anges i bilagan till denna förordning.24 §24 §Summan av den beräknade kostnaden för de olika grupperna i modellen för hela befolkningen och kostnaden för hiv-smittade personer divideras med antalet invånare i landstinget den 31 december tre år före utjämningsåret.Ett landstings kostnader enligt första stycket multipliceras med en korrigeringsfaktor, varefter produkten utgör kostnaden för befolkningens vårdbehov. Korrigeringsfaktorns värde bestäms så att den genomsnittliga standardkostnaden, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård, som anges i bilagan till denna förordning.25 b §25 b § Senaste lydelse 2007:1271. Ett landstings standardkostnad för löner beräknas utifrån ett löneindex som är baserat på lönerna i länets privata sektor och läkarnas faktiska lönenivå i landstinget. För landsting med ett löneindex som överstiger 100 beräknas ett tillägg motsvarande produkten av den del av löneindexet som överstiger 100 och en justerad lönekostnad, dividerad med 100. Samtliga landsting får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.Ett landstings justerade lönekostnad beräknas genom att landstingets standardkostnad för hälso- och sjukvård multipliceras med lönekostnadsandelen för verksamheten. Lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård anges i bilagan till denna förordning.26 §26 § Senaste lydelse 2012:704. Standardkostnaden för kollektivtrafik beräknas utifrån variablerna gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Värdena för respektive variabel multipliceras med de parametervärden, som anges i bilagan till denna förordning.Standardkostnaden beräknas för respektive län, varefter hälften av standardkostnaden tillförs kommunerna i länet och hälften landstinget, med undantag för Stockholms län där kommunernas andel motsvarar 40 procent och landstingets andel motsvarar 60 procent av standardkostnaden.Standardkostnaden för Gotlands kommun motsvarar redovisade nettokostnader år 2009. Hälften av standardkostnaden fördelas i kommunernas utjämningssystem och hälften i landstingens utjämningssystem.Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kommunerna i länet görs på följande sätt:För kommunerna i Kronobergs län, Blekinge län, Värmlands län, Västmanlands län, Dalarnas län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län görs fördelningen efter deras andel av de totala kostnaderna i länet för kollektivtrafiken år 2009.För kommunerna i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kalmar län, Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län, Örebro län och Gävleborgs län görs fördelningen med lika stora belopp per invånare.För kommunerna i Södermanlands län och Jämtlands län fattar regeringen särskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i länet.BilagaSenaste lydelse 2012:704. Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen Genomsnittlig standardkostnad KommunerDen för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invånare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 
 
– Förskola 
5 447 
– Familjedaghem 
190 
– Fritidshem 
1 153 
Förskoleklass och grundskola 
 
– Förskoleklass 
549 
– Grundskola 
8 576 
Gymnasieskola 
3 858 
Individ- och familjeomsorg 
3 626 
Äldreomsorg 
9 284 
Beloppen avser år 2012. 
 
LandstingDen för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för hälso- och sjukvård är 19 710 kronor per invånare. Beloppet avser år 2012.Delat huvudmannaskapDen för landet genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för kollektivtrafik är 1 901 kronor per invånare. Beloppet avser år 2012. Nettoprisindex Uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå sker med hjälp av utvecklingen av nettoprisindex. Som genomsnittlig procentuell förändring i nettoprisindex för respektive år används följande: 2003 (1,5), 2004 (0,1), 2005 (0,1), 2006 (1,1), 2007 (2,7), 2008 (2,7), 2009 (-0,8), 2010 (1,8), 2011 (2,0), 2012 (1,2), 2013 (-0,1) och 2014 (1,0).Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex året före utjämningsåret samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, löner, hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik.Följande kostnadsslags standardkostnad räknas upp till utjämningsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex år 2003 t.o.m. utjämningsåret: bebyggelsestruktur.Följande kostnadsslags standardkostnad räknas inte upp till utjämningsårets kostnadsnivå: barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt befolkningsförändringar. Förskoleklass och grundskola Genomsnittlig ersättning för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk är 8 040 kronor per elev som är född utanför Sverige, Norge och Danmark eller där båda föräldrarna är födda utanför dessa länder. Individ- och familjeomsorg Standardkostnad för individ- och familjeomsorg = 806,375 + 28 386,169 x andelen arbetslösa utan ersättning + 19 391,413 x andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20–40 år + 1,628 x roten ur tätortsbefolkningen i kommunen + 2 284,891 x andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965–1975 + 87 497,080 x andelen av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd under en längre tid än sex månader x korrigeringsfaktorn.Variabeln roten ur tätortsbefolkningen i kommunen avser år 2010 och ska uppdateras vart femte år. Äldreomsorg Genomsnittlig kostnad per person:
– Gift (65–79 år) 
6 948 
– Gift (80–89 år) 
47 954 
– Gift (90–w) 
129 050 
– Ej gift (65–79 år) 
27 875 
– Ej gift (80–89 år) 
124 042 
– Ej gift (90–w) 
258 227 
Tillägget för institutionsboende i glesbygd = den korrigerade åldersersättningen x (0,08 - kommunens glesbygdsfaktor / 10).Variabeln tätortsgrad i glesbygdsfaktorn avser år 2010 och ska uppdateras vart femte år. Bebyggelsestruktur Gator och vägar Tillägget för gator och vägar utgörs av summan av ett ortstillägg och ett klimattillägg.Om inget annat anges får samtliga kommuner i Värmlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ett ortstillägg på 56 kronor per invånare och övriga kommuner 0 kronor per invånare.Undantag:– Följande kommuner får ett ortstillägg på 56 kronor per invånare: Södertälje, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Borås, Örebro och Västerås.– Följande kommuner får ett ortstillägg på 111 kronor per invånare: Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Malmö, Härryda, Partille, Öckerö, Mölndal, Karlstad, Falun, Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvik, Härjedalen, Östersund, Skellefteå, Umeå, Åsele och Luleå.– Göteborgs kommun får ett ortstillägg på 167 kronor per invånare.– Stockholms kommun får ett ortstillägg på 501 kronor per invånare.Om inget annat anges får samtliga kommuner ett klimattillägg på 45 kronor per invånare.Undantag:– Följande kommuner får ett klimattillägg på 67 kronor per invånare: kommunerna i Dalarnas län och Gävleborgs län samt Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Nybro, Vimmerby, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Torsby, Årjäng, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg.– Följande kommuner får ett klimattillägg på 22 kronor per invånare: kommunerna i Blekinge län, Skåne län och Hallands län samt Göteborg, Härryda, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö.– Följande kommuner får ett klimattillägg på 89 kronor per invånare: kommunerna i Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Uppvärmningskostnader Tillägget eller avdraget för uppvärmningskostnader baseras på ett energiindex som speglar skillnader i uppvärmningskostnader i kommunägda fastigheter.Kommuner som har ett energiindex som överstiger 1,0 får ett tillägg som beräknas enligt följande. (Index - 1) x (67 x 6,1). Kommuner som har ett energiindex som understiger 1,0 får ett avdrag som beräknas på motsvarande sätt. Byggkostnader Tillägget eller avdraget för byggkostnader anges efter kommunens länstillhörighet med undantag för kommuner som ingår i regionerna Stor-Malmö och Stor-Göteborg. Länstillhörigheten avser år 2006.
Län/region
Belopp, kr per invånare
Stockholms 
105 
Uppsala 
21 
Södermanlands 
-28 
Östergötlands 
-70 
Jönköpings 
-77 
Kronobergs 
-93 
Kalmar 
-89 
Gotlands 
-115 
Blekinge 
-118 
Stor-Malmö 
38 
Övriga Skåne 
-8 
Övriga Hallands 
-111 
Stor-Göteborg 
-36 
Övriga Västra Götalands 
-93 
Värmlands 
-73 
Örebro 
-12 
Västmanlands 
-15 
Dalarnas 
-41 
Gävleborgs 
28 
Västernorrlands 
52 
Jämtlands 
37 
Västerbottens 
102 
Norrbottens 
45 
Till Stor-Malmö räknas Burlövs, Eslövs, Höörs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Malmö, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs och Vellinge kommuner.Till Stor-Göteborg räknas Ale, Alingsås, Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kommuner. Administration Tillägget för administration beräknas efter följande förutsättningar och uppdateras inte:
Invånardistans
Folkmängd
Lönekostnad för administrativ personal
Politisk verksamhet
Tillägg
>350 
0–7 999 
900 
400 
1 300 
 
8 000–19 999 
250 
125 
375 
 
20 000– 
250 
125 
375 
<350 
0–7 999 
300 
175 
475 
 
8 000–19 999 
 
20 000– 
Räddningstjänst Tillägget för räddningstjänst beräknas efter följande förutsättningar och uppdateras inte:
Invånardistans
Lokalt befolkningsunderlag
Kostnad
Tillägg
>300 
0–7 999 
1 248 
500 
 
8 000–19 999 
1 023 
250 
 
20 000– 
884 
150 
Löner Kommuner Löneindex = 100 x (21 256,664 + 2 645,990 x andelen av befolkningen över 15 år som inte arbetar i kommun eller landsting + 0,294 x det genomsnittliga priset för en bostadsrätt i länet + 0,388 x det genomsnittliga taxeringsvärdet för småhus i kommunen) / standardiserad genomsnittlig kommunlön. Beräkningen för löneindex har baserats på underlag från 2009.Lönekostnadsandelen för var och en av följande verksamheter är:
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 
0,81 
Förskoleklass och grundskola 
0,75 
Gymnasieskola 
0,68 
Individ- och familjeomsorg 
0,55 
Äldreomsorg 
0,81 
Landsting Hälso- och sjukvård Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas från Skåne läns landsting och avser 2008.Kostnaden per hiv-smittad person är 47 200. Kollektivtrafik Standardkostnad per län = -1 203,797 + 35,012 x roten ur invånardistansen + 1 291,634 x andelen boende i tätort med mer än 11 000 invånare + 7 401,420 x andelen personer som arbetspendlar över kommungräns.Med invånardistansen avses det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i länet.Variabeln roten ur invånardistansen avser år 2010 och ska uppdateras vart femte år.1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.På regeringens vägnarPETER NORMANRikard Jermsten(Finansdepartementet)