Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

96/547/EG: Kommissionens beslut av den 17 juli 1996 om ett förfarande enligt artikel 85 i Romfördraget och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende nr IV/35.617 - PHOENIX/GlobalOne) (Endast de engelska, franska och tyska texterna är giltiga) (Text av betydelse för EES)



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 239 , 19/09/1996 s. 0057 - 0078



KOMMISSIONENS BESLUT av den 17 juli 1996 om ett förfarande enligt artikel 85 i Romfördraget och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende nr IV/35.617 PHOENIX/GlobalOne) (Endast de engelska, franska och tyska texterna är giltiga) (Text av betydelse för EES) (96/547/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

med beaktande av rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (1), senast ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, särskilt artiklarna 2, 6 och 8 i denna,

med beaktande av den ansökan om icke-ingripandebesked och den anmälan för att erhålla undantag som har lämnats in i enlighet med artiklarna 2 och 4 i förordning nr 17, den 29 juni 1995,

med beaktande av den sammanfattning av ansökan och anmälan som har offentliggjorts enligt artikel 19.3 i förordning nr 17 och artikel 3 i protokoll nr 21 till EES-avtalet (2),

efter samråd med Rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor, och

med beaktande av följande:

I. FAKTA

A. INLEDNING

1. PHOENIX-uppgörelsen anmäldes till kommissionen den 29 juni 1995. De parter som anmälde den tillkännagav ett nytt namn, GlobalOne, då avtalen slöts den 5 mars 1996. Denna affärsuppgörelse hänger ihop med en separat uppgörelse som ger upphov till ett samriskföretag, Atlas, där 50 % ägs av France Telecom och 50 % av Deutsche Telekom, eftersom Atlas är moderbolag till de enheter i samriskföretaget som inrättades i enlighet med PHOENIX-avtalen. I ett separat beslut i ärende IV/35.337 (Atlasbeslutet) (3) undantas Atlasavtalen, som anmäldes den 16 december 1994, från tillämpningen av artikel 85.1 i Romfördaget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

2. PHOENIX-avtalen omfattar följande två huvudaffärsuppgörelser som berör två av Europeiska unionens teleorganisationer och en teleorganisation i USA:

i) France Telecom och Deutsche Telekom förvärvade var för sig en andel om cirka 10 % i Sprints aktiekapital till ett värde av 3,7 miljarder USA-dollar. Både France Telecom och Deutsche Telekom fick proportionell styrelserepresentation och investeringsskydd som minoritetsaktieägare i Sprint. Nedan beskrivs i detalj de bestämmelser i investeringsavtalet som skall hindra Deutsche Telekom eller France Telecom från att ensamma eller gemensamt kontrollera eller påverka Sprint.

ii) Atlas och Sprint bildade ett samriskföretag, PHOENIX, för tillhandahållande av icke-reserverade globala teletjänster samt andra teletjänster för företag, operatörer och konsumenter. Samriskföretaget PHOENIX är indelat i grupper av driftenheter under strategisk tillsyn av en global företagsstyrelse (tillsammans kallade "PHOENIX-enheterna"). En grupp av enheter tillhandahåller PHOENIX-tjänster över hela världen utom i Europa och USA (enheterna "Resten av världen"), en andra grupp av enheter tillhandahåller PHOENIX-tjänster i Europa utom i Frankrike och Tyskland (enheterna "Resten av Europa"). Enheterna "Resten av världen" och "Resten av Europa" driver också PHOENIX globala huvudnät fram till dess att parterna når en överenskommelse om ledning av en redan inrättad tredje enhet (enheten "Globala huvudnätet"). Den globala företagsstyrelsen skall besluta enbart i policyfrågor och inte ta del i ledningen av enskilda driftenheter som har inrättats i enlighet med PHOENIX-avtalen.

B. PARTERNA

3. Deutsche Telekom AG och France Telecom är den tyska respektive franska teleorganisationen. Närmare uppgifter om de båda företagen finns i Atlas-beslutet.

4. Sprint Corporation (Sprint) är ett holdingbolag i USA. Företagsgruppen Sprint är en nätoperatör med många verksamhetsområden som tillhandahåller globala tal-, data- och videokonferenstjänster samt liknande produkter. Sprints viktigaste dotterföretag tillhandahåller lokala växeltjänster (USA), mobilradioteletjänster samt inhemska (USA) och internationella fjärnteletjänster. Andra dotterföretag i Sprint sysslar med grossistförsäljning av telekommunikationsprodukter samt publicering och marknadsföring av vita och gula sidor i telefonkataloger. År 1994 var Sprints omsättning världen över 10,9 miljarder ecu; Sprint är världens elfte största nätoperatör, räknat i intäkter.

C. RELEVANT MARKNAD

1. Inrättande av PHOENIX-enheter

5. PHOENIX-enheterna är inriktade på olika produktspecifika och geografiska marknader, nämligen i) marknader avseende icke-reserverade teletjänster för företag, både globalt och regionalt, ii) marknaden avseende tjänster för resenärer och iii) marknaden för så kallade teletjänster till andra operatörer.

1. Produktmarknader

Marknader för icke-reserverade teletjänster för företag

6. PHOENIX-enheterna är inriktade på samma marknader vad avser både kundanpassade paket av teletjänster för företag och paketkopplade datakommunikationstjänster (som tillsammans utgör "icke-reserverade teletjänster för företag"), som beskrivs i Atlasbeslutet. Enligt avtalet om samriskföretaget omfattar erbjudandena från PHOENIX följande tjänster:

- Taltjänster för företag: globala virtuella privata nätverk (VPN), internationellt frisamtal, vissa kort- och tredjepartsförsäljningstjänster samt kopplade digitala tjänster.

- Datakommunikationstjänster som bl.a. använder följande protokoll: X.25, ramförmedling och IP.

- Dedicerad överföring av tal- och datatjänster: bandbredd på begäran och VSAT.

- Kundanpassade nätverkslösningar: upphandling av system/utrustning, skräddarsydda tjänster och övervakningstjänster samt entreprenad.

- Plattformsbaserade utökade tjänster: meddelandehantering inklusive access till telex, sammankoppling av lokala nät (LAN), elektronisk dokumentutväxling (EDI) samt video- och audiokonferenser.

7. PHOENIX tillhandahåller tredjepartsförsäljning av taltjänster enligt Sprints licens i Förenade kungariket och enligt France Telecoms licens i Sverige. Detta beslut avser endast PHOENIX produktsortiment och affärsområde enligt anmälan. Alla betydande ändringar av produkter eller affärsområde, särskilt i) tillhandahållandet av överföringskapacitet för bredband till PHOENIX (t.ex. ATM-nätverk) i Frankrike och Tyskland, samt ii) erbjudande från PHOENIX om allmänt tillgängliga grundläggande teletjänster (t.ex. telefonitjänster (4)) kräver en ny anmälan.

Marknaden för tjänster för resenärer

8. Marknaden för teletjänster för resenärer omfattar erbjudanden som motsvarar de behov som den enskilde har när hon eller han är på annan ort än den vanliga, antingen hemma eller på arbetsplatsen. De erbjudanden som tillhandahålls av PHOENIX-enheterna tillhör de mest relevanta bland dessa, nämligen i) telefonkort (dvs. förutbetalda kort med eller utan kod samt betalkort) inbegripet dem som används tillsammans med kreditkort och andra företagskort ("anslutna kort"), ii) specialiserade taltjänster (t.ex. tjänster för access på lika villkor och användaridentifiering med hjälp av kod) och iii) vissa tjänster för data och avancerade plattformar (dvs. programvara för kommunikationssystem).

9. Tjänster för resenärer efterfrågas av både affärsresande och andra resenärer. Affärsresande är den långt största kundgruppen inom de affärsområden avseende kort som PHOENIX satsar på. Affärsresande är i allmänhet flitiga kortanvändare, och huvudanledningen till att korten används är att man vill slippa betala hotellens tilläggsavgifter för telefon.

Marknaden för teletjänster till andra operatörer

10. Marknaden avseende teletjänster till andra operatörer omfattar uthyrning av överföringskapacitet samt tillhandahållande av tillhörande tjänster till en tredje nätoperatör och tillhandahållare av tjänster. Hand i hand med telekommunikationsmarknadernas liberalisering och globalisering har efterfrågan på effektiv trafiktransportkapacitet av hög kvalitet växt bland etablerade och nya operatörer. I detta sammanhang utmanas den traditionella modellen, som gick ut på särskilda avtal med andra individuella operatörer, i allt högre grad av aktörer med en global nätinfrastruktur som erbjuder ett helt tjänstepaket. Följande tjänster är de mest relevanta:

a) Tillfälligt uppkopplad förmedling, dvs. transport av teletrafik via bilateral utrustning mellan ursprungsoperatören, den förmedlande operatören och den terminerande operatören, där varken ursprungsoperatören eller den terminerande operatören själva måste förfoga över bilateral utrustning mellan varandra utan bara mellan sig själva och den förmedlande operatören.

b) Fast uppkopplad förmedling, dvs. erbjudanden om förhyrda ledningar för trafiktransport via den förmedlande operatörens inhemska nät, där den så tillämpade utrustningen med förhyrda ledningar kan omfatta diskreta talkretsar eller digitala kretsar med stor bandbredd som kan användas för både tal- och datatjänster.

c) Trafiknavserbjudanden, där tjänsteleverantören helt eller delvis tar hand om internationella förbindelser; dessa erbjudanden är vanligtvis utformade för nyetablerade operatörer, som är uppkopplade till tjänsteleverantören via bilateral utrustning och vars internationella trafik samkörs med annan trafik på tjänsteleverantörens globala nät.

d) Återförsäljartjänster för tillhandahållare av tjänster utan egen utrustning för internationell telekommunikation.

I och med att de internationella telekommunikationsmarknaderna avregleras, förstärks behovet av teletjänster till andra operatörer i allt högre grad av alternativa operatörer som ogärna vill överlåta sin internationella trafik till den befintliga teleorganisationen på grund av bland annat tekniskt beroende och kundinformationens kommersiella känslighet.

11. Som köpare av teletjänster till andra operatörer förekommer både etablerade och nyare operatörer. Båda kundgrupperna är sofistikerade köpare. Bland de nyare operatörerna kan man särskilja utrustningsbaserade operatörer som tillhandahåller teletjänster via alternativ infrastruktur eller kabeltevenät i syfte att göra den internationella kundtrafiken effektivare, medan icke utrustningsbaserade operatörer och tillhandahållare av tjänster strävar efter att behålla en konkurrensfördel genom att undvika beroendet av en lokal teleorganisation när det gäller internationell kundtrafik.

2. Geografiska marknader

12. I linje med kommissionens slutsatser i beslutet om BT-MCI (5) har vissa av de marknader som PHOENIX-enheterna avser, liksom den marknad som måste anses vara berörd när det gäller Deutsche Telekoms och France Telecoms investeringar i Sprint, en internationell och till och med global omfattning. Även om nationella gränser fortfarande fungerar som hinder för många tjänster, konstrueras strategiska allianser såsom PHOENIX inte bara som en förberedelse för marknader som saknar nationella gränser, utan även uttryckligen i syfte att överallt erbjuda stora globala telekommunikationsanvändare skarvfria änd-till-änd-tjänster genom att övervinna de problem som härrör från den aktuella marknadsstrukturen som är splittrad av nationella gränser. De tjänster som erbjuds av PHOENIX-enheterna avser dock olika befintliga geografiska marknader.

Marknader för icke-reserverade teletjänster för företag

13. Som framgår av Atlasbeslutet finns det bland stora användare en efterfrågan på kundanpassade paket av teletjänster för företag på åtminstone tre klart urskiljbara geografiska marknader, nämligen på en global, en gränsöverskridande regional och en nationell nivå. PHOENIX-tjänster har global räckvidd eftersom Deutsche Telekom, France Telecom, Sprint och enheterna "Resten av Europa" och "Resten av världen" kopplas ihop via PHOENIX globala huvudnätverk. På den globala marknaden för kundanpassade paket av teletjänster för företag skapar sålunda samriskföretaget PHOENIX konkurrens med exempelvis det nuvarande samarbetsprojektet Concert mellan British Telecommunications och MCI. Inom gemenskapen kommer enheterna "Resten av Europa" att samarbeta med Deutsche Telekom, France Telecom och Atlas för att på den gränsöverskridande regionala nivån tillhandahålla kundanpassade paket av teletjänster för företag. Dessa tjänster skall kännetecknas av "global uppkopplingsbarhet", dvs. möjliggöra en utvidgning utanför gemenskapen, och slutligen globalt om kunden så önskar.

14. Paketkopplade datakommunikationstjänster på var och en av de geografiska marknader som nämnts i föregående punkt, utgör en del av de tjänster som erbjuds av PHOENIX. Den regionala PHOENIX-driftenheten beslutar dock om de skall tillhandahålla sådana tjänster på nationell nivå. Därför tillhandahåller enheterna "Resten av Europa" inom hela Europa paketkopplade datakommunikationstjänster som till en början baseras på det nät som är resultatet av sammanslagningen mellan de befintliga Transpac- och Sprintnäten. I vilken utsträckning enheterna "Resten av Europa" kommer att tillhandahålla sådana tjänster på nationella marknader inom EES är beroende av samarbetet mellan Atlas och enheterna "Resten av Europa" i egenskap av behöriga PHOENIX-enheter inom EES.

Marknaden för tjänster för resenärer

15. I och med ekonomins globalisering verkar marknaden avseende tjänster för resenärer bli allt mer global. Resenärer efterfrågar erbjudanden där det ingår en enda faktura och överallt integrerade funktioner såsom system för talmeddelanden, talsvar och information. Geografiska begränsningar för de tjänster som för närvarande erbjuds resenärer, kan i allmänhet hänföras till tekniska brister som kommer att övervinnas inom en nära framtid, t.ex. inkompatibilitet mellan mobila kommunikationssystem eller skillnader mellan förutbetalda kort utan individuell användarkod. Som framgår av punkt 8 berörs inga av de tjänster, på vilka PHOENIX-enheterna inriktar sig, av dessa brister. Den geografiska räckvidden hos de tjänster för resenärer som erbjuds av PHOENIX kan lämnas öppen vad gäller detta ärende, eftersom upptäckten av små geografiska marknader inte skulle påverka bedömningen av parternas konkurrensläge.

Marknaden för teletjänster till andra operatörer

16. Både tillgång och efterfrågan när det gäller teletjänster till andra operatörer är av naturliga skäl internationella. Den geografiska närheten mellan köpare och säljare av kapacitet för tillfälligt uppkopplad förmedling är knappast av betydelse för operatörer som utnyttjar detta slags förmedling antingen för att ersätta driften av egna internationella linjer eller för att klara av trafiktoppar på sådana linjer. Likaså erbjuder fast uppkopplade förmedlingstjänster kabel- och satellitbunden dirigeringskapacitet som täcker tredje land. Slutligen är användningen av trafiknavstjänster ett alternativ till att ingå ett obestämt antal ömsesidiga avtal med enskilda operatörer.

2. Deutsche Telekoms och France Telecoms investeringar i Sprint

17. Att Deutsche Telekom och France Telecom har köpt nya andelar på sammanlagt 20 % i Sprints aktiekapital syftar till att befästa en strategisk allians med målsättningen att gå in på den globala telekommunikationsmarknaden och att utvidga tjänsterna till nya marknadssegment. Alliansen mellan British Telecommunications och MCI visar att investeringar i en amerikansk operatör är en effektiv väg för att nå multinationella företag, dvs. den största målgruppen bland kunderna när det gäller globala icke-reserverade teletjänster för företag.

D. PHOENIX MARKNADSANDELAR

Marknaden för kundanpassade paket av teletjänster för företag

18. Den globala marknaden

Moderföretagen uppskattar den globala marknaden för kundanpassade paket av teletjänster för företag som skall nås med PHOENIX (utom datakommunikationstjänster) till cirka 4,8 miljarder ecu (1993). I detta belopp ingår änd-till-änd-tjänster med cirka 37,6 miljoner ecu, VPN-tjänster med cirka 2,8 miljarder ecu, VSAT-tjänster med cirka 1,4 miljarder ecu och entreprenadtjänster med cirka 527 miljoner ecu. År 1993 uppgick Deutsche Telekoms, France Telecoms och Sprints sammanlagda omsättning i de olika marknadssegmenten till cirka 3,8 miljoner ecu för änd-till-änd-tjänster, cirka 576 miljoner ecu för VPN-tjänster och cirka 6 miljoner ecu för entreprenadtjänster, vilket teoretiskt ger PHOENIX en marknadsandel på 12,2 % på den globala marknaden för kundanpassade paket av teletjänster för företag.

19. Den gränsöverskridande regionala marknaden

Tjänster inom unionen (utom datakommunikationstjänster) motsvarade 1993 ett värde av cirka 505 miljoner ecu. Enligt anmälan uppgick PHOENIX-moderföretagens sammanlagda marknadsandelar inom unionen 1993 till [. . .] % (6) på marknaden för änd-till-änd-tjänster, [. . .] % (7) på VPN-marknaden, [. . .] % (8) på marknaden för entreprenadtjänster och [. . .] % (9) på VSAT-marknaden. Det är dock svårt att beräkna marknadsandelar för VSAT-tjänster, eftersom teleorganisationerna för det mesta använder VSAT-terminaler som reservutrustning för andra tjänster eller för att utvidga tjänsternas geografiska räckvidd trots begränsningarna hos den markbundna infrastrukturen.

20. Nationella marknader

Nationella marknader för kundanpassade paket av teletjänster för företag inom EES diskuteras i Atlasbeslutet. I detta hänseende innehar Sprint en betydande andel av den totala omsättningen för entreprenadtjänster i medlemsstaterna, som t.ex. Nederländerna ([. . .] % (10)) och Förenade kungariket ([. . .] % (11)), där Deutsche Telekoms och France Telecoms samriskföretag avseende entreprenadtjänster, Eunetcom B.V., har en mindre andel (5 % av den totala omsättningen i dessa två medlemsstater). Vad gäller Frankrike och Tyskland får PHOENIX genom sammanslagningen av Sprint med Deutsche Telekom och France Telecom en sammanlagd andel av den totala omsättningen avseende entreprenadtjänster på [. . .] % (12) i Frankrike och [. . .] % (13) i Tyskland att jämföras med 31 % i Frankrike och 33 % i Tyskland för den näst största leverantören där, Concert's Syncordia.

Marknaden för paketkopplade datakommunikationstjänster

21. Den globala marknaden för paketkopplade datakommunikationstjänster hade 1993 ett värde på cirka 5,3 miljarder ecu, medan den sammanlagda världsomspännande försäljningen för Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint uppgick till [. . .] (14) eller [. . .] % (15). Den europeiska marknaden för datakommunikationstjänster behandlas i Atlasbeslutet. Sprints omsättning inom paketkopplade datakommunikationstjänster uppgick 1993 till [. . .] (16), vilket gav Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint en sammanlagd marknadsandel på [. . .] % (17). Vad gäller nationella marknader hade Sprint sin högsta omsättning i Frankrike, Tyskland, Italien och Förenade kungariket. Varken Deutsche Telekom eller France Telecom är i någon större omfattning representerade på de två sistnämnda medlemsstaternas marknader, där Sprints marknadsandel är [. . .] % (18) respektive [. . .] % (19). I gengäld motsvaras Sprints omsättning i Frankrike ([. . .] ecu (20)) och Tyskland ([. . .] ecu (21)) av marknadsandelar i dessa länder på endast [. . .] % respektive [. . .] % (22).

Marknaden för tjänster för resenärer

22. År 1994 uppgick den totala intäkten för telefonkort inom gemenskapen till cirka 120,5 miljoner ecu, vilket till största delen kan hänföras till telefonering inom landsgränserna. Deutsche Telekom hade 1993 givit ut 200 000 kort (alla i Tyskland), motsvarande 2,1 % av det totala antalet telefonkort inom gemenskapen, medan France Telecom hade givit ut 1,5 miljoner kort (alla i Frankrike), motsvarande 15,7 % av det totala antalet telefonkort inom gemenskapen. Sprint slutligen hade givit ut 12 miljoner kort över hela världen, därav 500 000 (motsvarande en marknadsandel på 5,2 %) inom gemenskapen. Moderföretagens sammanlagda marknadsandel skulle därför göra PHOENIX till gemenskapens största telefonkortsleverantör (23 % marknadsandel) när det gäller antal kortinnehavare, före AT& T och British Telecommunications som har marknadsandelar på 21 % respektive 17,8 %. När det gäller telefonkortstrafik inom gemenskapen är de sammanlagda marknadsandelarna för France Telecom (21 %) och Deutsche Telekom (3 %) lika stora som British Telecommunications marknadsandel på 24 %.

Marknaden för teletjänster till andra operatörer

23. Marknaden för globala, tillfälligt uppkopplade förmedlingstjänster uppskattas till cirka 301,1 miljoner ecu och genererar 1 500 miljoner minuters internationell trafik eller cirka 3 % av världens internationella telefontrafik. I detta belopp ingår tjänster som tillhandahålls av europeiska operatörer till ett värde av cirka 165,6 miljoner ecu, varav i sin tur cirka 30,1 miljoner ecu avser tjänster för andra europeiska operatörer. På den globala marknaden för tillfälligt uppkopplad förmedling (1994), med en tillväxt på 5 6 % per år, hade Deutsche Telekom en omsättning på cirka [. . .] ecu (23), France Telecom [. . .] ecu (24) och Sprint [. . .] ecu (25). Deutsche Telekoms, France Telecoms och Sprints sammanlagda marknadsandelar gjorde PHOENIX till den tredje största leverantören av tillfälligt uppkopplade förmedlingstjänster efter AT& T och British Telecommunications (20,2 % var).

E. PHOENIX-ENHETERNAS HUVUDKONKURRENTER

Marknader för icke-reserverade teletjänster för företag

24. Läget på dessa relevanta marknader diskuteras i Atlasbeslutet. Parterna inkluderar följande aktörer bland sina konkurrenter: AT& T/Worldpartners, Cable and Wireless plc, Concert, IBM, Kokusai Denshin Denwa Company Ltd (KDD), Nippon Telegraph and Telephone Corporation (NTT), Unisource och Bells regionala bolag i Förenta staterna (RBOC).

Marknaden för tjänster för resenärer

25. Mer än en tredjedel av telefonkorten i Europa ges ut av operatörer från USA. AT& T uppskattas ha 2 miljoner betalkortskunder i Europa, dvs. 21 % av alla där utgivna kort. Dessa kunder står för 59 % av telefonkortstrafiken från Europa till USA. MCI har uppskattningsvis en miljon betalkortskunder i Europa (10,5 %), som står för 27 % av telefonkortstrafiken från Europa till USA. Executive Telecard International (ETI) säljer telefonkort i Europa genom avtal med lokala operatörer eller kreditkortsbolag. ETI har ungefär samma marknadsposition som MCI.

Marknaden för teletjänster till andra operatörer

26. Bland de större aktörerna på marknaden för teletjänster till andra operatörer och särskilt för globala, tillfälligt uppkopplade förmedlingstjänster som konkurrerar inom EES finns AT& T, British Telecommunications (som har ungefär en femtedel av marknaden var), Cable & Wireless, MCI och Teleglobe Canada. I och med att det finns allt fler nya operatörer som med sin internationella trafik vill göra sig oberoende av befintliga teleorganisationer, dyker det upp nya leverantörer av dessa tjänster på marknaden eller så är de redan aktiva, varav några förfogar över betydande resurser när det gäller infrastruktur, som t.ex. Hermes Europe Railtel. (26)

F. AFFÄRSUPPGÖRELSEN

27. Den affärsuppgörelse som har anmälts till kommissionen omfattar flera avtal vars huvuddrag beskrivs nedan.

1. Ursprungligen anmälda avtal

1. Avtal som rör samriskföretaget PHOENIX

Parterna har lämnat in följande avtal:

a) Avtalet om samriskföretaget PHOENIX (PHOENIX-avtalet) där parternas huvudåtaganden och affärsmål fastställs.

b) Överflyttningsavtalen reglerar överflyttning från Sprint, France Telecom, Deutsche Telekom och Atlas ("moderföretagen") av viss grundläggande affärsverksamhet med anknytning till de berörda enheterna "Resten av Europa" och "Resten av världen".

c) Avtalen om immateriell äganderätt och varumärkeslicenser reglerar moderföretagens och vissa närstående företags beviljande till PHOENIX-enheterna av licenser, som ej omfattar ensamrätt och som ej kan överlåtas, och som berättigar till användning av viss teknisk information, varumärken och immateriella rättigheter tillhörande moderföretagen.

d) Tjänsteavtalen anger närmare villkor för handelsförhållandena mellan Sprint, Atlas samt enheterna "Resten av Europa" och "Resten av världen", och inbegriper också de leverans- och stödtjänster som krävs för att tillhandahålla PHOENIX-tjänster över hela världen.

2. Avtal som rör investeringar av France Telecom och Deutsche Telekom i Sprint

a) Investeringsavtalet reglerar France Telecoms och Deutsche Telekoms förvärv av cirka 10 % vardera av Sprints aktiekapital.

b) Stoppavtalet hindrar under 15 år France Telecom och Deutsche Telekom från att förvärva ytterligare Sprintaktier, om deras sammanlagda rösträtt därigenom skulle överstiga 20 %.

c) Avtalet om registreringsrättigheter är nödvändigt för att alla parter skall kunna slutföra affärsuppgörelserna inom investeringsavtalet.

d) Avtalen om förtrolighet från investerarnas sida mellan Sprint och Deutsche Telekom samt Sprint och France Telecom reglerar bibehållandet av förtrolighet vad avser all förtrolig information som Deutsche Telekom och France Telecom får från Sprint till följd av investeringsavtalet och särskilt som företrädare för Deutsche Telekom och France Telecom i Sprints styrelse får, och som Deutsche Telekom och France Telecom endast får använda i syfte att utöva sina rättigheter enligt ett sådant avtal.

2. Huvudbestämmelser i kontraktet

1. PHOENIX-enheterna

a) Struktur i samriskföretaget PHOENIX

Genom PHOENIX-avtalet inrättas två grupper av driftenheter, nämligen PHOENIX "Resten av Europa" och PHOENIX "Resten av världen". Varje grupp består av följande enheter: en försäljningsenhet, en clearingenhet och en holdingenhet, som i sin tur ägs av en enhet som kan vara bunden av innehållet i Förenta staternas justitiedepartements bifallsförordnande. Var och en av de ovannämnda enheterna inom gruppen "Resten av Europa" (moderföretagsenheterna för "Resten av Europa") har en styrelse med sex ledamöter, där Atlas har rätt att utse fyra och Sprint två ledamöter. Var och en av de ovannämnda enheterna inom gruppen "Resten av världen" (moderföretagsenheterna för "Resten av världen") har en styrelse med fyra ledamöter där Atlas och Sprint har rätt att utse två ledamöter vardera.

Moderföretagsenheterna "Resten av Europa" bedriver PHOENIX-verksamhet i resten av Europa (dvs. utanför Frankrike och Tyskland), medan moderföretagsenheterna "Resten av världen" bedriver PHOENIX-verksamhet i resten av världen (dvs. utanför Europa och Förenta staterna). Enheterna "Resten av Europa" och enheterna "Resten av världen" kommer inledningsvis att äga och driva ett globalt överföringsnät genom vilket PHOENIX-tjänster och annan trafik kommer att dirigeras, dvs. PHOENIX globala huvudnät. Parterna har dock redan inrättat enheten "Globala huvudnätet", dvs. ett holdingbolag med begränsat ansvar som är avsett att så småningom ta över relevanta tillgångar och funktioner i det globala huvudnätet.

Enligt avsnitt 2.1 i tjänsteavtalen för driftsenheterna är France Telecom, Deutsche Telekom och deras respektive dotterföretag de enda distributörerna av PHOENIX-tjänster i Frankrike respektive Tyskland, medan Sprint i enlighet med avsnitt 2.2 b är den enda distributören av PHOENIX-tjänster i Förenta staterna. Emellertid kommer varje moderföretag, PHOENIX och deras respektive närstående företag att uppfylla kundernas spontana krav på PHOENIX-tjänster oavsett var dessa befinner sig. Dessutom kommer de franska och tyska Atlasdotterföretagen att förse France Telecom, Deutsche Telekom och deras respektive dotterföretag med i) säljstöd när det gäller PHOENIX-produkter till distributörerna i Frankrike och Tyskland samt ii) tjänster inom ramen för PHOENIX, förutom paketkopplade X.25-datanätstjänster i Frankrike och Tyskland.

Ett nytt helägt dotterföretag till Sprint (Sprints dotterföretag) och Atlas äger inledningsvis vardera 50 % av röstetalet i vart och ett av moderföretagsenheterna för enheterna "Resten av världen" och "Globala huvudnätet". Sprints dotterföretag och Atlas äger inledningsvis 33 % respektive 66 % av röstetalet i moderföretagsenheten för enheten "Resten av Europa".

En global företagsstyrelse inrättades med uppgiften att fastställa globala riktlinjer och övervaka att driftenheterna agerar i enlighet med sina affärsplaner. Varje åtgärd från den globala företagsstyrelsens sida kräver i allmänhet ett enhälligt beslut.

Ansvaret för den dagliga verksamheten åligger driftenheternas verkställande direktörer, vilka står under överinseende av styrelsen för den berörda moderföretagsenheten för någon av enheterna "Resten av Europa", "Resten av världen" eller så småningom "Globala huvudnätet". De flesta besluten i varje styrelse fattas med enkel majoritet av närvarande medlemmar. Enhällighet krävs emellertid för flera viktiga beslut, däribland slutgiltigt godkännande av affärsplaner, vissa struktur- och kapitalförändringar samt vissa beslut om teknik och investeringar.

b) PHOENIX-enheternas syften och verksamhet

Samriskföretagets verksamhet utgörs inledningsvis av tillhandahållande av i) globala internationella data-, tal- och videotjänster för multinationella företag och affärskunder, ii) internationella konsumenttjänster som ursprungligen baserades på korttjänster för resenärer och iii) nätoperatörstjänster som tillhandahåller vissa transporttjänster åt moderföretagen och andra nätoperatörer. PHOENIX-enheterna får också tillhandahålla telekommunikationsutrustning och investera i nationell verksamhet.

När det gäller saluföring av dessa tjänster ansvarar PHOENIX för planering och ledning av verksamheten samt marknadsföring och kundsupport, som inbegriper följande:

i) Central samordning av produktutveckling och drift för att säkerställa gränslösa globala tjänster. PHOENIX-enheterna fastställer särskilt funktionalitet, tekniska standarder och servicekrav för PHOENIX-tjänster.

ii) Införande av en gemensam plattform för globala nät- och informationssystem, genom vilken moderföretagens internationella data- och talnät samt överlappande nät, som för närvarande är åtskilda, kan rationaliseras och integreras. "Globala huvudnätet" kommer att förbinda nätöverlappningar med huvudnät i vart och ett av verksamhetsområdena (dvs. "Resten av Europa" och "Resten av världen"), medan ägargränssnitt möjliggör tillhandahållande av gränslösa tjänster. Under de fem första verksamhetsåren kommer PHOENIX att börja använda nästa generation av ATM:s paketkopplingsteknik, vilket inbegriper överföring, koppling, signalering, nätintelligens och driftservice.

iii) Integrering och utveckling av informationssystem för samordnad fakturering, kundsupport och annan back office-verksamhet, till stöd för nationella distributörer.

iv) Utveckling av säljnärvaro inom områdena "Resten av Europa" och "Resten av världen", antingen direkt eller via distributionsarrangemang med gemensamt "huvudvarumärke". I synnerhet kommer nationella drifttjänster att inrättas eller konsolideras i varje huvudland för att distribuera PHOENIX-tjänster i det landet. Därutöver kommer regionala säljkontor att inrättas för att tillhandahålla teknik- och säljstöd, vilket inbegriper kartläggning av potentiella kunder och hjälp vid framtagande av kundofferter.

c) Bestämmelser för affärsuppgörelser med/genom PHOENIX-enheter

Enligt PHOENIX-avtalet skall affärsuppgörelser mellan PHOENIX-enheterna å den ena sidan samt France Telecom, Deutsche Telekom och Atlas å den andra normalt ske under de gynnsammaste villkor som tredje part erbjuds. Om produkter, tjänster eller resurser avseende dessa affärsuppgörelser inte finns tillgängliga i handeln, skall sådana affärsuppgörelser ske i enlighet med en prissättningsmetod som ett fristående företag skulle ha använt, genom användning av en metod med full ersättning av kostnaderna eller en annan sådan prissättningsmetod som ett fristående företag skulle ha använt och som parterna kommer överens om. Moderföretagen har förhandsrätt på tillhandahållande av vissa produkter, tjänster och resurser till PHOENIX-enheterna. Trots detta får varje PHOENIX-enhet handla med tredje part som erbjuder lägre priser och där villkor i övrigt är jämförbara, antingen när parterna väl har fått tillfälle att konkurrera med sådana villkor eller när en kund så önskar.

Var och en av PHOENIX-enheterna och deras moderföretag har förhandsrätt inom sitt respektive territorium på tillhandahållande av alla resurser eller tjänster som efterfrågas av en annan part i PHOENIX-avtalen. Sådana tjänster får erhållas från en tredje part till ett lägre pris och på jämförbara villkor, eller när en kund så önskar. I enlighet med denna princip kommer det att krävas att enheterna "Resten av Europa" och "Resten av världen" köper tillgänglig överföringskapacitet för telekommunikationsnät från enheten "Globala huvudnätet", när den enheten börjar bedriva verksamhet.

d) Bestämmelser om icke-konkurrens och distribution

Enligt PHOENIX-avtalet i dess ursprungligen anmälda form, även om detta är föremål för många undantag, får ingen part eller närstående företag till en part distribuera några internationella teletjänster som tillhandahålls av PHOENIX-enheterna eller som kan ersätta sådana tjänster. På samma sätt får ingen part eller närstående företag till en part investera i en enhet som tillhandahåller sådana tjänster. Dessutom får ingen part eller närstående företag till en part tillhandahålla nationella långdistanstjänster och därmed konkurrera med vare sig en nationell PHOENIX-operatör eller en offentlig teleoperatör som är knuten till PHOENIX (t.ex. en nationell PHOENIX-distributör). En part eller ett närstående företag till en part får inte heller investera i en enhet som tillhandahåller sådana konkurrerande nationella långdistanstjänster, eller i en nationell operatör med anknytning till någon av PHOENIX huvudkonkurrenter.

Sprint har blivit ålagt att upphöra att konkurrera aktivt i Tyskland och Frankrike genom att sälja sin data- och kortverksamhet till Deutsche Telekoms dotterföretag T-Data Gesellschaft für Datenkommunikation mbH (T-Data) respektive France Telecoms dotterföretag Transpac France. Utanför moderföretagens hemländer kommer ensamrätt att beviljas distributörer från fall till fall. Passiv försäljning från en distributör till kunder inom någon annan distributörs försäljningsterritorium är tillåtet inom EES.

e) Licenser som beviljas PHOENIX-enheter

Enligt ramavtalet om licens avseende teknisk information och access samt avtalen om genomförandet av de rambestämmelser som är tillämpliga på immateriella rättigheter (avtalen om immateriella rättigheter), beviljar varje moderföretag var och en av PHOENIX-enheterna licenser, som ej omfattar ensamrätt och som ej kan överlåtas, och som berättigar till användning av viss teknisk information tillhörande detta moderföretag, inom sådana enheters respektive territorium, i syfte att bedriva PHOENIX verksamhet. Varje PHOENIX-enhet har rätt att underlicensiera rättigheter som beviljats en annan PHOENIX-enhet eller annan närstående nationell operatör eller lokal partner, i den utsträckning som sådan underlicens krävs för att bedriva PHOENIX verksamhet. På samma sätt måste varje PHOENIX-enhet på begäran också underlicensiera sådana rättigheter till varje moderföretag eller moderföretags närstående företag, i den utsträckning som sådan underlicens krävs för att bedriva PHOENIX verksamhet.

Royalty utgår såsom brukligt är på marknaden och såsom parterna överenskommit, så som fristående företag skulle ha gjort. Licensrättigheter som beviljats en part enligt avtalen om immateriella rättigheter skall löpa vidare även om samriskföretaget PHOENIX upphör eller om en sådan parts intressen i samriskföretaget PHOENIX överlåts.

På samma sätt och i enlighet med ramavtalet om varumärkeslicens och genomförandeavtalen beviljar varje moderföretag var och en av PHOENIX-enheterna rättigheter, som ej omfattar ensamrätt och som ej kan överlåtas, och som berättigar till användning av vissa varumärken som ägs av eller licensieras till ett sådant moderföretag i samband med marknadsföring eller försäljning av vissa godkända produkter och tjänster inom en sådan enhets respektive territorium.

2. France Telecoms och Deutsche Telekoms investeringar i Sprint

a) Inskränkningar vad avser aktieöverlåtelser av France Telecom och Deutsche Telekom, och begränsningar för utökande av deras aktieinnehav i Sprint

Enligt investeringsavtalet får varken France Telecom eller Deutsche Telekom avyttra sina Sprintaktier de fem första åren efter avtalets slutande. Därefter gäller inskränkningarna stora överlåtelser, vilket under de flesta förhållanden skulle ge Sprint förköpsrätten.

Enligt stoppavtalet har France Telecom och Deutsche Telekom vardera rätt att förvärva ytterligare Sprintaktier för att uppnå och bibehålla ett aktieinnehav motsvarande 10 %, men under de femton första åren efter avtalets slutande får de inte förvärva ytterligare aktier om detta ökar deras sammanlagda rösträtt till mer än 20 %. När denna inledande "stopptid" löpt ut får France Telecom och Deutsche Telekom förvärva ytterligare aktier, men inte öka sin sammanlagda rösträtt till mer än 30 % eller bedriva viss verksamhet som syftar till att ta kontrollen över Sprint.

b) Beslutsrättigheter och styrelserepresentation från France Telecom och Deutsche Telekom

France Telecom och Deutsche Telekom har rätt att välja ledamöter till Sprints styrelse i proportion till sitt aktieinnehav, förutsatt att båda har rätt att välja minst en ledamot. Varken France Telecom eller Deutsche Telekom har genom sin styrelserepresentation i Sprint tillgång till konfidentiella konkurrensmässiga uppgifter om Sprints verksamhet inom EES. Ledamöterna får heller inte förse Sprint med konfidentiella uppgifter som France Telecom eller Deutsche Telekom har erhållit från konkurrenter i Förenta staterna under likartade förhållanden.

I egenskap av ensamma innehavare av stamaktier A i Sprint har France Telecom och Deutsche Telekom beviljats betydande beslutsrättigheter genom att deras samtycke krävs när det gäller viss företagsverksamhet inom Sprint, dessa rättigheter innebär dock långt ifrån någon kontroll över Sprint. Denna verksamhet inbegriper betydande nyemissioner av stamaktier, nekande av huvudkonkurrenters investeringar i Sprint, rättigheter att delta i affärsuppgörelser som inbegriper kontrollförskjutning samt andra bilaterala företagstransaktioner. France Telecom och Deutsche Telekom har förtur när det gäller Sprints långdistanstillgångar för en bestämd tidsperiod.

G. ÄNDRINGAR SOM GJORTS OCH GARANTIER SOM LÄMNATS MED ANLEDNING AV KOMMISSIONENS INGRIPANDE

28. En del inslag i de anmälda avtalen föreföll vara oförenliga med gemenskapens konkurrensregler. Under anmälningsförfarandet har parterna ändrat vissa klausuler i avtalen och lämnat garantier till kommissionen.

1. Ändringar i kontrakten

29. PHOENIX utses inte till agent för internationella halvkretsar

Till följd av ett tillkännagivande i anmälan om PHOENIX, som ändå inte klargjorde parternas åtaganden rörande Atlas med anledning av kommissionens ingripande, har Deutsche Telekom, France Telecom, Atlas och Sprint strukit France Telecoms och Deutsche Telekoms "internationella privatlinjer", dvs. France Telecoms och Deutsche Telekoms internationella halvkretsar, från listan över produkter som PHOENIX skulle distribuera som agent.

30. Bestämmelser om icke-konkurrens

PHOENIX kommer att tillhandahålla internationella tredjepartsförsäljningstjänster och PSTN-samtalstermineringstjänster enligt Sprints befintliga licenser i Sverige och Förenade kungariket. Parterna har dock inte ansökt om undantag enligt artikel 85.3 i Romfördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet för några särskilda avtal om nationella långdistanstjänster, som dessa tjänster kräver (se punkt 7 ovan). Klausulen om icke-konkurrens i det ursprungliga PHOENIX-avtalet har därför ändrats: Parterna är nu endast skyldiga att avstå antingen från att i) konkurrera med eller ii) investera i en konkurrent till enheterna som tillhandahåller långdistanstjänster, förutsatt att dessa enheter kontrolleras av PHOENIX.

2. Icke-diskriminering

31. Viktiga funktioner

Liksom Deutsche Telekom och France Telecom är förbjudna att diskriminera för att gynna sitt samriskföretag Atlas förbjuder kommissionen Deutsche Telekom och France Telecom att diskriminera för att gynna en enhet som har inrättats i enlighet med PHOENIX-avtalen. Detta villkor omfattar alla särskilda delar som beskrivs i punkt 28 i Atlasbeslutet, i samband med access till och användning av i) franska och tyska PSTN, ii) franska och tyska ISDN, iii) reserverade funktioner och/eller tjänster till dess att de franska och tyska marknaderna för teletjänster och telekommunikationsinfrastruktur har avreglerats helt och hållet, vilket planeras ske den 1 januari 1998, samt iv) därefter funktioner och/eller tjänster där France Telecom respektive Deutsche Telekom har en dominerande ställning och som är nödvändiga för tillhandahållandet av en konkurrenskraftig tjänst.

32. Särskilda tjänster

Kommissionen fogar som villkor till detta beslut att Deutsche Telekom och France Telecom inte skall göra åtskillnad till förmån för någon enhet som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen avseende funktionsrelaterade telekommunikationstjänster som detaljerat anges i punkt 28 i Atlasbeslutet. Villkoret om icke-diskriminering omfattar alla aspekter av access till och användning av sådana funktioner och tjänster, dvs. villkor, räckvidd för tillgängliga tjänster, teknisk information och kommersiell information.

33. Motpartens tjänster

Kommissionen inför ett särskilt villkor om icke-diskriminering av motpartens tjänster, där i) Deutsche Telekom och France Telecom inte på ett otillbörligt sätt får föredra Sprint framför andra motparter i Förenta staterna, ii) Deutsche Telekom och France Telecom inte otillbörligt får föredra varandra framför andra tyska och franska motparter när marknaderna för telekommunikationstjänster blir helt avreglerade, vilket beräknas ske den 1 januari 1998, samt iii) Sprint inte på ett otillbörligt sätt får föredra Deutsche Telekom och France Telecom framför andra europeiska och slutligen framför andra tyska och franska motparter. Villkoret för Sprint avser trafik till slutliga destinationer utanför Tyskland respektive Frankrike till dess att tyska och franska teletjänster och telekommunikationsinfrastruktur har liberaliserats helt och hållet, vilket planeras ske den 1 januari 1998, och all annan trafik därefter. En motpart är en tillhandahållare av teletjänster i ett land som är part till ett bilateralt framförhandlat avtal med en tillhandahållare av teletjänster i ett annat land, enligt vilket varje part åtar sig att i sitt land terminera trafik som har sitt ursprung hos den andra parten, för att tillhandahålla en internationell teletjänst.

3. Övriga villkor och förpliktelser i samband med detta beslut

34. Icke-reserverade teletjänster för företag

PHOENIX kundanpassade paket av teletjänster för företag och paketkopplade datakommunikationstjänster undantas från tillämpningen av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet på villkor att Deutsche Telekom och France Telecom uppfyller villkoren i Atlasbeslutet och som beskrivs i punkt 29 i det beslutet.

35. Teletjänster till andra operatörer

Varken Atlas, PHOENIX, Deutsche Telekom, France Telecom, Sprint eller något närstående företag till dessa enheter skall koppla en viss telekommunikationsoperatörs möjlighet att använda PHOENIX internationella teletjänster till andra operatörer till att denna telekommunikationsoperatör använder eller distribuerar tjänster som tillhandahålls av Atlas, PHOENIX, Deutsche Telekom, France Telecom eller Sprint. Inte heller skall Atlas, PHOENIX, Deutsche Telekom, France Telecom, Sprint eller något närstående företag till dessa enheter koppla sina affärsuppgörelser (t.ex. villkor, pris och rabatter) med en telekommunikationsoperatör till att denne använder eller distribuerar tjänster som tillhandahålls av Atlas, PHOENIX, Deutsche Telekom, France Telecom eller Sprint.

36. Deutsche Telekom och France Telecom skall även uppfylla villkor som motsvarar dem som är förknippade med Atlasanmälan om i) användning av Deutsche Telekoms och France Telecoms allmänt tillgängliga paketkopplade X.25-datanät, ii) kors-subventionering samt iii) kombinationserbjudanden och bokföring avseende de enheter som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen och som verkar inom EES samt med förpliktelser om registrering och rapportering som överensstämmer med dem som åligger Deutsche Telekom och France Telecom enligt Atlasbeslutet. På samma sätt skall alla enheter som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen och som verkar inom EES-området föra en separat bokföring med användande av internationell bokföringsstandard för varje tjänst som de tillhandahåller i något land.

37. I den omfattning som motsvarande förpliktelser redan finns enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning, är dessa förpliktelser och villkor avsedda att säkerställa parternas fasta åtagande att uppfylla den rättsliga ram som är tillämplig.

H. REGLERINGSSITUATIONEN

38. Regleringssituationen i Frankrike och Tyskland redovisas i punkt 31 i Atlasbeslutet. När det gäller Förenta staterna skall Sprint, i enlighet med 1934 års kommunikationslag, offentliggöra avgiftsförteckningar och kontrakt som beskriver dess nätarrangemang och tjänster. Vidare hindras Sprint av 1934 års kommunikationslag, vars efterlevnad kontrolleras av Federal Communications Commission (FCC), från att tillhandahålla tjänster som på ett obefogat och orimligt sätt diskriminerar Sprints konkurrenter eller utländska motparter vilka får inkomma med ett formellt klagomål till FCC om inte Sprint uppfyller dessa skyldigheter. Telekommunikationslagen från 1996 ger FCC rätt att avhålla sig från att utfärda bestämmelser om avgifter, praxis och klassifikationer för nätoperatörer, men endast då FCC inte anser bestämmelser vara nödvändiga för att säkerställa att dessa delar är rättvisa och rimliga samt inte orättvist och orimligt diskriminerande.

39. Medan kommissionen granskade PHOENIX-anmälan utifrån gemenskapslagstiftningen, godkändes PHOENIX enligt Förenta staternas antitrustlagstiftning genom ett rättsligt bifallsförordnande (consent decree)som justitiedepartementet i Förenta staterna lade fram för domstolsfastställelse och undertecknade den 16 februari 1996. Enligt detta bifallsförordnande åläggs parterna villkor som i stora drag liknar villkoren i detta beslut.

I. SYNPUNKTER FRÅN TREDJE PART

40. Efter det att ett meddelande enligt artikel 19.3 i förordning nr 17 och artikel 3 i protokoll 21 till EES-avtalet (27) hade offentliggjorts, lämnade sex intresserade parter in synpunkter till kommissionen. Den oro som har framförts i dessa synpunkter inbegrep risken att PHOENIX kan i) öka den risk som samarbetet mellan France Telecom och Deutsche Telekom inom ramen för Atlas medför på de europeiska marknaderna, om en annan konkurrent, dvs. Sprint, försvinner där, ii) ytterligare underlätta brott mot dominerande ställning av Deutsche Telekom och France Telecom på deras respektive hemmamarknader och iii) snedvrida konkurrensen på alla relevanta marknader genom en utvidgning av det anmälda samarbetet till reserverade tjänster, särskilt motpartens tjänster. När det gäller det senare påståendet, var de tredje parterna mest rädda för att Deutsche Telekom och France Telecom kan koppla gynnsamma villkor för reserverade tjänster till köpet av PHOENIX-tjänster.

41. Kommissionen har noggrant gått igenom alla synpunkter från tredje part och har dragit slutsatsen att den oro som har kommit till uttryck i dessa har behandlats under anmälningsförfarandet. De flesta villkor och förpliktelser avseende agerande som är förknippade med Atlasbeslutet tar tillräcklig hänsyn till oro för konkurrensbegränsning, om de utsträcks till alla enheter som har inrättats enligt PHOENIX-avtalen och Sprint om så är lämpligt. Synpunkter från tredje part har därför inte påverkat kommissionens grundläggande ståndpunkt som beskrivs i meddelandet enligt artikel 19.3 vad avser den uppgörelse som vid den tidpunkten benämndes PHOENIX. I rättssäkerhetens intresse har dock kommissionen i detta beslut mer detaljerat beskrivit räckvidden och varaktigheten för vissa villkor och förpliktelser som har ålagts parterna.

42. Till följd av tredje parts synpunkter har kommissionen tillfört ytterligare ett villkor till detta beslut som kräver att Deutsche Telekom och France Telecom separerar sina egna tjänster om de har en dominerande ställning för dessa och PHOENIX-tjänster, vilket begränsar de avtalsmässiga rättigheterna för Deutsche Telekom, France Telecom och deras närstående företag enligt avsnitt 2.1.1 i tjänsteavtalen för driftenheterna av den 31 januari 1996. Som kommissionen förklarade i punkt 60 i Atlasbeslutet tillåts inte tillhandahållare med en dominerande ställning göra kombinationserbjudanden, även om det ofta förekommer på telekommunikationsmarknaden, enligt regelverket i de flesta länder där den marknaden helt och hållet präglas av konkurrens. Samma villkor är redan tillämpligt på Deutsche Telekom och France Telecom vad avser Atlastjänster, vilket beskrivs i punkt 29.5 i Atlasbeslutet.

II. RÄTTSLIG BEDÖMNING

A. ATLAS BETYDELSE FÖR PHOENIX

43. Atlas är PHOENIX europeiska moderföretag. Inom ramen för denna uppgörelse är Atlas endast ett verktyg för att samordna Deutsche Telekom och France Telecom, deras respektive europeiska nät, i egenskap av europeiska tillhandahållare med "global uppkopplingsbarhet", dvs. en global räckvidd för en tjänst med oföränderliga tekniska prestanda och oföränderliga egenskaper. I PHOENIX distributionsavtal görs en klar åtskillnad mellan Deutsche Telekom, France Telecom och Sprints respektive hemländer å ena sidan samt områdena "Resten av Europa" och "Resten av världen" å andra sidan. Enligt dessa avtal skall Deutsche Telekom och France Telecom gemensamt besluta om PHOENIX verksamhet i Europa.

44. PHOENIX enhet "Resten av Europa" är följden av att Sprints europeiska verksamhet och nät har fogats till Atlas verksamhet och nät utanför Frankrike och Tyskland. Utmärkande för integreringen av Atlas europeiska tjänster i PHOENIX är att Info AG:s nuvarande kunder med huvudkontor utanför Tyskland överförs direkt till PHOENIX och inte till Atlas. Dessutom ansvarar samma enhet som tillhandahåller nätövervakningstjänster till enheten "Resten av Europa" för de tekniska aspekterna på nätsamarbetet mellan Deutsche Telekom och France Telecom, som undantas från tillämpningen av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet enligt artikel 3 i Atlasbeslutet. Eftersom det är av begränsad betydelse för PHOENIX att Atlas är en enhet som är åtskild från Deutsche Telekom och France Telecom avser följande rättsliga bedömning Deutsche Telekom, France Telecom och Atlas utan åtskillnad.

B. ARTIKEL 85.1 I ROMFÖRDRAGET OCH ARTIKEL 53.1 I EES-AVTALET

1. Strukturellt samverkande samriskföretag

Samriskföretaget PHOENIX, som är samverkande till sin karaktär, liksom Atlas, som tar över France Telecoms europeiska Transpac-nät, och Sprint (som tillsammans kallas "moderföretagen") är potentiella konkurrenter vad avser tillhandahållande av tjänster inom Europa och vissa globala erbjudanden i PHOENIX planerade portfölj av erbjudanden (i det följande kallad "PHOENIX-produkterna"), dvs. kundanpassade paket av teletjänster för företag. Före denna transaktion var Sprint en faktisk konkurrent till Deutsche Telekom i Tyskland och France Telecom i Frankrike.

45. Potentiell konkurrens på marknaderna för tjänster inom Europa

Deutsche Telekom och France Telecom förblir potentiella konkurrenter till Sprint i egenskap av tillhandahållare av tjänster via ett eget nät med förhyrda ledningar i Europa och globalt, trots ett tillbakadragande från de marknader som PHOENIX riktar sig till. Samtidigt som de licenserar en del teknologi till PHOENIX behåller moderföretagen sina respektive immateriella rättigheter, know-how och FoU-möjligheter och får grant-back-licenser för immateriella rättigheter som överförs till PHOENIX. PHOENIX kommer också att ge Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint FoU-kontrakt och licens att använda produkter som de har utvecklat själva eller tjänster som inte är PHOENIX-produkter. Moderföretagen kommer på detta sätt att bibehålla och öka sin skicklighet och sin know-how vad avser sådan teknologi som marknaden från tid till annan kräver.

46. Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint kommer att vara kvar på marknaden, behålla sitt rykte och som distributör för PHOENIX med ensamrätt i sina respektive hemländer, behålla sin kännedom om marknaden. I detta sammanhang kommer PHOENIX globala huvudnät att inledningsvis sammanbinda enheterna "Resten av världen" och "Resten av Europa" genom enbart en ledning över Atlanten som trafiken mellan Tyskland eller Frankrike och Förenta staterna koncentreras till, vilket innebär att Deutsche Telekom, France Telecom eller Sprints egna erbjudanden kan komma att konkurrera direkt med PHOENIX erbjudanden om en kund föredrar gynnsamma villkor i ett avtal om inhemska teletjänster framför den internationella räckvidd som PHOENIX har. Ovanstående innebär att ett (åter)inträde på marknaden av Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint är möjligt. Dessutom utvecklar alla tre företagen omedelbart egen verksamhet utanför sina hemmamarknader genom dotterföretag eller som medlemmar i internationella organisationer, under det att Sprint tillhandahåller tjänster i form av privata ledningar till och från Förenta staterna enligt en licens i Förenade kungariket.

47. Strukturellt samriskföretag. PHOENIX kombinerar såväl Sprints som Deutsche Telekoms och France Telecoms gemensamma verksamheter på flera europeiska och globala marknader för icke-reserverade teletjänster och avser att utveckla och överta nya tjänster på dessa marknader. Detta samriskföretag omfattar betydande förändringar av strukturen i Deutsche Telekom och France Telecom, dvs. företag med mycket begränsad närvaro utanför sina respektive hemländer, och i Sprint vars internationella närvaro har begränsats på grund av att starka regionala partners har saknats. Genom PHOENIX slår dessa tre företag samman ett betydande antal tillgångar avseende tillhandahållande och marknadsföring av icke-reserverade teletjänster för företag.

2. Tillämpning av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet på inrättandet av PHOENIX

PHOENIX-avtalen, genom vilka samarbete i form av ett samriskföretag etableras mellan å ena sidan Deutsche Telekom och France Telecom och å andra sidan Sprint innebär att konkurrensen på de relevanta marknaderna undanröjs och att handeln mellan medlemsstaterna påverkas. Kommissionen kan därför inte lämna något icke-ingripandebesked för inrättandet av samriskföretaget, vilket parterna begärt i sin ansökan.

48. Som anförs under punkt 38 i Atlasbeslutet konkurrerade Atlas och Sprint på området för tillhandahållande av entreprenadtjänster. Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint konkurrerade också om telekommunikationsnav (hubs) till stora kunder. Sprintnet-avdelningen inom Sprint konkurrerade också med France Telecoms Transpac-avdelning om tillhandahållandet av icke-korrespondenttjänster och då framförallt Europatäckande och nationellt omfattande paketkopplade datakommunikationstjänster med begränsad global uppkopplingsbarhet, på licens i flera europeiska länder. Denna konkurrens undanröjs genom inrättandet av PHOENIX.

49. Genom att inrätta PHOENIX avstår både Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint från att utveckla likartade produkter för individuell konkurrens, varigenom FoU-konkurrensen och kundernas valmöjligheter på de relevanta marknaderna minskar. På ett sätt som påminner om de effekter som Atlas får (28) genom att undanröja konkurrensen mellan Deutsche Telekom och France Telecom, blir PHOENIX genom bestämmelserna om att inte konkurrera, genom avtal immatriella rättigheter, genom licensernas geografiska räckvidd och de avtalade grant-back-licenserna och genom bestämmelserna i avtalet om distribution med ensamrätt, ett instrument för att samla och korslicensiera Deutsche Telekoms, France Telecoms respektive Sprints immateriella rättigheter.

50. Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint har var och en själv de finansiella resurser och tekniska kvalifikationer som är nödvändiga för att ta sig in på de relevanta marknaderna. Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint är tre av världens största telekommunikationsföretag, sett till trafikomfattningen. Medan Deutsche Telekom och France Telecom är dominerande vad avser de flesta icke-reserverade teletjänsterna för företag i sina respektive hemländer är Sprint den tredje största långdistansoperatören i USA. Att inrätta PHOENIX är därför inte det enda möjliga sätt på vilket Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint kan ta sig in på marknaden för internationella icke-reserverade teletjänster för företag. Detta gäller även för teletjänster till andra operatörer som åtminstone inledningsvis endast kommer att tjäna till att öka effektiviteten genom att outnyttjad nätverkskapacitet säljs. Atlas och Sprint, som redan är en av de största Internet-operatörerna i USA, skulle kunna tillhandahålla sådana tjänster i konkurrens med varandra genom att investera i egna globala eller interkontinentala utvidgningar av de egna nätverken. Ett individuellt inträde på marknaden skulle framförallt ge upphov till samma frågeställningar, till exempel regleringsmässiga hinder, som PHOENIX måste ta itu med.

3. Tillämpning av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet på Deutsche Telekoms och France Telecoms investering i Sprint

51. Kommissionen och domstolen anser inte att artikel 85.1 i Romfördraget är tillämplig på avtal om försäljning och förvärv av aktier om inte dessa avtal påverkar transaktionsparternas konkurrensbeteende (29). Kommissionen har undersökt huruvida det faktum att Deutsche Telekoms och France Telecoms representanter skall väljas in i Sprints styrelse och följaktligen få tillgång till affärshemligheter skulle kunna orsaka att de tre företagen samordnar sina konkurrensmetoder. Kommissionen fann att i) Deutsche Telekom och France Telecom inte ges möjlighet att utöva någon kontroll över Sprint genom investeringsavtalet som undertecknades den 31 juli 1995 och ii) den amerikanska bolags- och antitrustlagstiftningen är avsedd att förhindra att Deutsche Telekom och France Telecom får tillgång till och kan missbruka Sprints affärshemligheter. Både Sprint och Deutsche Telekom respektive Sprint och France Telecom infogade ett extra förbud mot missbruk av affärshemligheter i två avtal om förtrolighet från investerarnas sida som undertecknades den 31 januari 1996.

Kommissionen slår därför fast att Deutsche Telekoms och France Telecoms investeringar i Sprint inte omfattas av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

4. Tillämpning av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet på bestämmelserna i kontraktet

52. Följande bestämmelser innebär en begränsning av konkurrensen:

a) Moderföretagen åläggs ett icke-konkurrenstvång vad gäller PHOENIX verksamhet (avsnitt 10.2 och 10.3 i PHOENIX-avtalet, med ändringar enligt ändring nr 1 i PHOENIX-avtalet).

b) Moderföretagen åläggs att köpa alla nödvändiga faciliteter för globala tjänster från PHOENIX (avsnitt 2.1.1 i tjänsteavtalen för driftsenheterna) i Tyskland respektive Frankrike.

c) Deutsche Telekom respektive France Telecom utses till distributörer med ensamrätt för PHOENIX-tjänster (avsnitt 2.2 b i PHOENIX-avtalet med ändringar) i Tyskland respektive i Frankrike.

Av de ovan nämnda begränsningarna är bestämmelserna om icke-konkurrens och tvånget att alla nödvändiga faciliteter som behövs för globala tjänster skall köpas från PHOENIX är accessoriska för etableringen och en lyckosam inledning av PHOENIX verksamhet och bedöms därför enligt artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet tillsammans med samriskföretaget.

53. Båda dessa begränsningar återspeglar de förpliktelser parterna ålagt sig gentemot varandra och gentemot PHOENIX. Begränsningarna är också nödvändiga om PHOENIX skall kunna ta sig in på marknaden på ett framgångsrikt sätt, eftersom osäkerhetsfaktorn och de kommersiella riskerna är stora och det krävs avsevärda investeringar och konkurrensen är stor på de relevanta marknaderna. Således

1) är bestämmelsen om icke-konkurrens ett uttryck för att Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint ålagt sig att dra sig tillbaka från de relevanta marknader som PHOENIX är inriktat på samt inrikta sin verksamhet på de relevanta tjänstemarknaderna på PHOENIX för att inte något annat initiativ, individuellt eller i samarbete med en tredje part, skall kunna försvåra PHOENIX etablering på marknaden, och

2) är kravet att Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint, som ensamdistributör för PHOENIX produkter i företagens respektive hemländer, skall köpa alla nödvändiga faciliteter för globala tjänster från PHOENIX avsett att säkra PHOENIX konsolidering, trovärdighet och anseende på marknaden, som skulle riskeras om PHOENIX egna grundare skulle använda sig av andra globala tjänsteleverantörer.

Accessoriska bestämmelser kan oftast endast accepteras under en begränsad tidsperiod. Mot bakgrund av beslutet i BT-MCI-ärendet, där det var fråga om investeringar av liknande omfattning och liknande risker (30), kommer kommissionen emellertid att godkänna att ovannämnda begränsningar görs under hela den period för vilken det beviljas undantag genom detta beslut.

54. Distribution med ensamrätt

Den ensamrätt på distributionen som Deutsche Telekom och France Telecom åtnjuter i sina respektive hemländer omfattas av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet då avsikten härmed eller effekterna härav är att isolera Tyskland och Frankrike från import av PHOENIX-tjänster från andra EES-stater och stater utanför EES, något som kan inverka negativt på konkurrensvillkoren inom EES. I motsats till vad som gäller för de övriga bestämmelserna om begränsningar kan kommissionen inte godta att Deutsche Telekoms och France Telecoms ensamrätt på distributionen skulle vara accessoriska för inrättandet av samriskföretaget då det finns möjlighet att använda sig av distributionsformer utan ensamrätt som inte skulle försvåra tillhandahållandet eller marknadsföringen av PHOENIX tjänster. Eftersom Tyskland och Frankrike tillsammans representerar mer än 40 % av alla inkomster från telekommunikation inom Europeiska unionen ger detta en avsevärd begränsning av konkurrensen.

5. Effekter på handeln mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och EFTA-länderna

55. Enligt vad som fastställs i punkt 44 i Atlasbeslutet får ett samriskföretag som är avsett att tillhandahålla gränsöverskridande icke-reserverade teletjänster för företag inom EES effekter på handeln mellan medlemsstaterna; effekter som kommer att öka under de närmaste åren. Detsamma gäller för det faktum att Deutsche Telekom och France Telecom ges ensamrätt på distributionen på de två största enskilda nationella telekommunikationsmarknaderna inom unionen, dvs. Tyskland och Frankrike. Effekterna blir särskilt omfattande eftersom avsikten med PHOENIX i Europa är att tillhandahålla tjänster mellan medlemsstaterna.

56. Kommissionen drar slutsatsen att inrättandet av PHOENIX omfattas av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. Samma slutsats dras i fråga om att Deutsche Telekom och France Telecom ges den icke-accessoriska ensamrätten till distributionen i Tyskland respektive Frankrike. Kommissionen anser i båda fallen att den konkurrens- och handelsbegränsande effekten mellan medlemsstaterna är avsevärd.

C. ARTIKEL 85.3 I ROMFÖRDRAGET OCH ARTIKEL 53.3 I EES-AVTALET

1. Tekniskt och ekonomiskt framåtskridande

57. Inrättandet av PHOENIX

Genom kombinationen av Atlas och Sprints teknik får PHOENIX möjlighet att erbjuda nya tjänster med global uppkopplingsbarhet till en lägre kostnad och på ett bättre sätt än vad Atlas och Sprint kan tillhandahålla ensamma i sin nuvarande verksamhet. Att kombinera olika plattformar och produktegenskaper kommer även fortsättningsvis att kräva avsevärda investeringar i tid och pengar. På samma sätt som BT:s och MCI:s Concert och som Atlas på europeisk och nationell nivå (31) kommer PHOENIX att ge ett mervärde till förhyrda ledningar genom att man skapar egna homogena nätverksfaciliteter som kopplingar, plattformar för programvaror och signaleringssystem för tillhandahållandet av gränslösa internationella telekommunikationstjänster. Genom PHOENIX är det också möjligt att spara på kostnaderna eftersom driften av ett enda nätverk ger stordriftsfördelar på teknisk och kommersiell nivå. Dessutom kan PHOENIX bidra till att infrastrukturpriserna inom gemenskapen pressas nedåt genom att man exempelvis utnyttjar den billigaste rutten.

58. Genom gränslösheten förbättras de internationella tjänsterna avsevärt då dessa nu tillhandahålls över olika sammankopplade nationella nätverk. Om PHOENIX blir framgångsrikt kommer utbudet på de relevanta marknaderna att öka och PHOENIX kommer att kunna erbjuda företag i hela gemenskapen avancerade telekommunikationstjänster, som konkurrenterna utanför gemenskapen redan kan använda sig av. Även om Sprint, i vissa europeiska länder, redan drev ett nätverk med gränslös uppkopplingsbarhet till vissa främmande länder, framgår det av Sprints marknadsandelar att det skulle ha tagit mycket längre tid för Sprint att bli en globalt konkurrerande leverantör till det ständigt växande antalet multinationella företag som behöver ett omfattande utbud av kundanpassade globala icke-reserverade teletjänster för företag.

59. Distribution med ensamrätt i Tyskland och Frankrike

Avsikten med överenskommelserna om distribution med ensamrätt vad gäller Deutsche Telekom, France Telecom och dessas respektive dotterföretag är att säkerställa att Deutsche Telekom och France Telecom koncentrerar sina respektive marknadsföringsåtgärder genom Atlas (som till exempel kundanalys eller investeringar i regionala eller nationella nätverk eller andra faciliteter i hemländerna) på att göra PHOENIX framgångsrikt i stället för att överväga andra möjligheter. Det är bara om Deutsche Telekom och France Telecom framstår som helt och fullt inriktade på PHOENIX som samriskföretaget kan dra nytta av moderföretagens anseende och närvaro på marknaden.

2. Fördelar för konsumenterna

60. De fördelar som genomförandet av gränsöverskridande nätverk över de nationella gränserna innebär diskuteras under punkt 54 i Atlasbeslutet. Genom PHOENIX kan konsumenterna dra fördel av ett större utbud av nya tjänster som Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint inte skulle kunna tillhandahålla på egen hand inom samma tidsperiod. Kommissionen angav före anmälan av PHOENIX att endast en verkligt global dimension skulle göra samarbetet mellan Deutsche Telekom och France Telecom inom ramen för Atlas tillräckligt viktigt för att undantag från förbudet i artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet skulle övervägas. Omfattningen av de investeringar som krävs för att garantera en världsomspännande närvaro, vilket är ett krav för tillhandahållande av globala tjänster, ligger utanför möjligheternas gräns för de flesta potentiella användare av sådana tjänster, inklusive multinationella bolag som är verksamma inom andra sektorer än telekommunikationssektorn. Inrättandet av ett globalt företag som skall svara för de investeringar som krävs för en världsomspännande närvaro är därför avgörande för valet av och kvaliteten på kommunikationer som är tillgängliga för multinationella företag och slutligen för små och medelstora företag

Europatäckande tjänster ges global uppkopplingsbarhet vilket gör att PHOENIX ligger ett stort steg före Atlas. Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att både inrättandet av PHOENIX och Deutsche Telekoms och France Telecoms och dessas respektive dotterföretags ensamrätt på distributionen är till fördel för konsumenterna.

3. Nödvändiga begränsningar

61. Inrättandet av PHOENIX

PHOENIX är nödvändigt för att moderföretagen med framgång skall kunna ta sig in på de relevanta globala och regionala marknaderna. Genom PHOENIX kan den tid som det krävs för att företagen skall kunna marknadsföra de relevanta tjänsterna, i konkurrens med andra konkurrenter som varit verksamma på marknaden längre, avsevärt kortas ner. När fler företag kommer in på de relevanta marknaderna kan Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint tack vare PHOENIX kraftigt reducera de kostnader och risker som är knutna till en organisation som är inriktad på att erbjuda teletjänster till multinationella företag och andra stora användare över hela världen. Eftersom det är viktigt att minska kostnaderna blir en sådan allians som PHOENIX också ett viktigt instrument för att överbrygga de svårigheter avseende teknik och logistik som uppstår när man skall tillhandahålla de tjänster och funktioner (bland annat "en kund ett kontrakt"-tjänster, änd-till-änd-leveranser och gränslöshet) som efterfrågas av dessa kunder, vars önskemål inte kan uppfyllas tillfredsställande med nuvarande ramverk av teleorganisations/motpartsförhållanden.

62. Distribution med ensamrätt

Deutsche Telekom och France Telecom har ensamrätt på distributionen av PHOENIX produkter i sina respektive hemländer. I artikel 4.2 i ramavtalet om licens avseende teknisk information och access av den 31 januari 1996 fastställs att det område inom vilket Deutsche Telekom och France Telecom och Sprint beviljas licensrättigheter generellt skall vara världsomspännande och inte begränsas till respektive parts eget distributionsområde med ensamrätt. I enlighet med villkoren i detta beslut förbjuds Deutsche Telekom och France Telecom att sälja PHOENIX-produkter som distributörer under samma kontrakt som för de egna reserverade tjänsterna.

63. Ensamrätten är en garanti för att Deutsche Telekoms och France Telecoms immateriella rättigheter som överförs till samriskföretaget skyddas mot tredje parter och är således ett incitament till att överföra immateriella rättigheter av större värde än vad som annars skulle ha förefallit förnuftigt. Å andra sidan, genom kombinationen av i konkurrenskraftiga alternativ på marknaden, ii kundernas förhandlingskapacitet på marknaden för kundanpassade paket av teletjänster för företag och iii att marknaderna för Deutsche Telekoms och France Telecoms passiva försäljning på varandras hemmamarknader öppnas, säkerställs att målsättningen att skydda Deutsche Telekoms och France Telecoms immateriella rättigheter inte leder till ett undanröjande av konkurrensen.

64. Deutsche Telekom och France Telecom får inte, varken enligt nationell lagstiftning eller enligt villkoren i detta beslut, avslöja information som härstammar från driften av PSTN eller från tillhandahållandet av reserverade tjänster till enheter vars tjänster distribueras av Deutsche Telekom och France Telecom. Härigenom säkerställs att PHOENIX genom Deutsche Telekoms distribution med ensamrätt i Tyskland och France Telecoms distribution med ensamrätt i Frankrike inte får en orättvis konkurrensfördel gentemot konkurrenterna i dessa länder. Kommissionen drar av ovanstående slutsatsen att Deutsche Telekoms och France Telecoms ensamrätt på distributionen utgör en nödvändig begränsning enligt artikel 85.3 i Romfördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet.

4. Undanröjande av konkurrensen

65. Inrättandet av PHOENIX kommer i sig inte att ge parterna möjlighet att undanröja konkurrensen på de relevanta tjänstemarknaderna. Kommissionen har behandlat motsvarande problem i samband med integreringen av Deutsche Telekoms och France Telecoms offentliga paketkopplade X.25-datanättjänster med Atlas. Genom kombinationen av i konkurrenskraftiga alternativ på marknaden, ii kundernas förhandlingskapacitet på marknaden för kundanpassade paket av teletjänster för företag och iii att marknaderna för Deutsche Telekoms och France Telecoms passiva försäljning på varandras hemmamarknader öppnas, säkerställs att inrättandet av PHOENIX inte leder till ett undanröjande av konkurrensen.

66. I fråga om effekterna av Deutsche Telekoms och France Telecoms dominerande ställningar i Tyskland respektive Frankrike drar kommissionen slutsatsen att villkoren i detta beslut är tillräckliga för att förhindra ett undanröjande av konkurrensen på de relevanta marknaderna. Deutsche Telekom, France Telecom och dessas respektive dotterföretag förbjuds att sälja PHOENIX-produkter som distributörer under samma kontrakt som för de egna reserverade tjänsterna. Deutsche Telekom och France Telecom förbjuds också, både enligt den nationella lagstiftningen och enligt villkoren i detta beslut, att avslöja information som härstammar från driften av PSTN eller från tillhandahållandet av reserverade tjänster till PHOENIX-enheter vars tjänster distribueras av Deutsche Telekom och France Telecom. Härigenom säkerställs att det faktum att PHOENIX-tjänster distribueras av Deutsche Telekom i Tyskland och av France Telecom i Frankrike inte kommer att leda till upphävande av marknader eller utgöra ett hinder för inträde.

I fråga om PHOENIX är följande överväganden relevanta:

Marknaderna för icke-reserverade teletjänster för företag

67. Globala marknader

Två år efter att kommissionen fattat beslut i BT-MCI-ärendet befinner sig de globala marknaderna fortfarande i inledningsskeendet. Användare (företag) som har behov av globala telekommunikationer efterfrågar fortfarande gränslösa tjänster anpassade till kundens behov som exempelvis teknisk assistans och underhåll dygnet runt, "en kund ett kontrakt"-tjänster över språkbarriärer och valutazoner och gränslösa förbindelser mellan platser spridda över vidsträckta geografiska områden. British Telecommunications och MCI:s Concert var den första aktör som gav sig in på den framväxande marknaden, och fick ett stort försprång gentemot konkurrenterna. PHOENIX avser att bli en konkurrenskraftig aktör så snart de nödvändiga stora investeringarna har gjorts och ett tillförlitligt gränslöst huvudnätverk inrättats. Kommissionen anser att om en konkurrent till Concert i nuläget skulle komma in på denna outvecklade marknad, så skulle detta endast kunna ske med hjälp av en etablerad amerikansk tillhandahållare med bred geografisk täckning (32). Genom nyligen genomförda lagändringar i USA har Bells olika regionala bolag (RBOC) getts möjlighet att komma in på långdistansmarknaderna i USA. Innan dessa ändringar påverkar marknaden och medan AT& T och MCI är uppbundna av sina egna allianser blir emellertid stora befintliga aktörer som Sprint eller LDDS bland de amerikanska långdistansoperatörerna det naturliga valet för Deutsche Telekom och France Telecom. Kommissionen kan därför inte se något undanröjande av konkurrensen på den framväxande globala marknaden.

68. Gränsöverskridande regional marknad

Denna relevanta marknad diskuteras i detalj under punkt 62 ff. i Atlasbeslutet. PHOENIX ger, som påpekats ovan, framförallt en global dimension åt Deutsche Telekoms och France Telecoms samarbete inom Atlas ramverk och lägger till Sprints befintliga europeiska verksamhet på dessa marknader. Det faktum att Sprint elimineras som oberoende leverantör leder inte till ett undanröjande av konkurrensen eftersom det finns en avsevärd tredjeparts-konkurrens som utgörs av de befintliga allianserna, som till exempel AT& T WorldPartners, Concert och IPSP, och av framtida allianser mellan teleoperatörer som ännu inte har någon position, till exempel RBOC, NTT och europeiska teleoperatörer som Mercury. Dessutom står nischaktörer för åtminstone viss konkurrens vad gäller vissa delar av globala kundanpassade paket med teletjänster för företag och framförallt vad gäller paketkopplade datakommunikationstjänster (33).

69. Nationella marknader

Den begränsning av konkurrensen som Atlas utgör i Frankrike och Tyskland stärks genom PHOENIX såtillvida att en av konkurrenterna till France Telecom eller Deutsche Telekom försvinner där. När Deutsche Telekoms och France Telecoms marknadsandelar läggs till Sprints i Frankrike och Tyskland blir PHOENIX marknadsledande inom vissa icke-reserverade kundanpassade teletjänster för företag, framförallt avsedda för entreprenadtjänster. Entreprenad har relevans endast fram till dess att marknaden för gränsöverskridande och globala tjänster har utvecklats tillräckligt för att kunna erbjuda de befintliga självständiga näten ett urval av tjänster som passar till dessas behov. Kommissionen har i förbindelse med anmälningen av Atlas och i sitt direktiv om full konkurrens på telekommunikationsmarknaden (34) säkerställt den viktigaste förutsättningen för ett ökat urval, dvs. liberalisering av infrastrukturen. Kommissionen hyser en övertygelse om att konkurrensen inte kommer att undanröjas med tanke på de krav som ställs på att Deutsche Telekom och France Telecom skall i tillhandahålla alla reserverade tjänster som krävs för att tillhandahålla icke-reserverade teletjänster till företag, som till exempel PSTN sammankoppling med all relevant information om bland annat införandet av Signal System 7 (SS7) (35) på icke-diskriminerande basis till PHOENIX och tredje parter, ii sälja PHOENIX-produkter enligt kontrakt som skall vara särskilda från de kontrakt som rör de egna reserverade tjänsterna och iii samla in, lämna in och tillhandahålla den information som krävs för att bevisa att dessa åtaganden uppfylls.

70. Försäljningen av Sprints data- och kortverksamhet till T-data i Tyskland respektive Transpac France i Frankrike är en koncentration som inte uppnår gemenskapsdimension. Detta påverkar inte kommissionens bedömning av PHOENIX-transaktionen enligt artikel 85.3 i Romfördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet. Som framgår av punkt 13 ovan har Sprint små marknadsandelar i absoluta tal när det gäller paketkopplade datakommunikationstjänster på de franska och tyska marknaderna, men är trots det en viktig aktör mot bakgrund av att samtliga konkurrenter till France Telecom och Deutsche Telekom tillsammans förfogar över mindre än 20 % av marknaden. Kommissionen anser att detta inte kommer att vara liktydigt med en eliminering av konkurrensen. Ett stort antal tillhandahållare av datatjänster är verksamma i Tyskland och Frankrike, där sex tillhandahållare av tjänster har fått licens att tillhandahålla allmänt tillgängliga datatjänster på motsvarande villkor som Sprint. Dessutom tillkommer ett antal aktörer som tillhandahåller tjänster enligt grupplicenser eller i områden där det inte krävs någon licens.

71. Deutsche Telekoms och France Telecoms allmänt tillgängliga X.25-paketkopplade datanät skall inte överföras till Atlas innan en total och effektiv avreglering av de franska och tyska telekommunikationsmarknaderna har skett. Dessutom anser kommissionen att de villkor som har knutits till detta beslut under hela dess giltighetstid kommer att mera effektivt än tidigare garantera att samma konkurrensförutsättningar skall gälla. Dessa villkor innefattar bland annat en icke-diskriminerande sammankoppling av PHOENIX och tredje personer till Deutsche Telekoms och France Telecoms allmänt tillgängliga X.25-paketkopplade datanät över X.75-gränssnitt eller likvärdig teknisk och kommersiell behandling av PHOENIX och konkurrenter beträffande sammankoppling till PSTN och andra tjänster som gäller samtalsterminering och tjänstedistribution. Det oaktat förbjuder det befintliga regelverket i Deutsche Telekoms, France Telecoms och Sprints hemländer redan korssubventionering och/eller diskriminering. Dessa begränsningar, tillsammans med de ytterligare villkoren i detta beslut, föranleder kommissionen att dra slutsatsen att PHOENIX inte ger parterna någon möjlighet att eliminera konkurrens genom diskriminering eller korssubventionering.

Marknader för tjänster för resenärer och för teletjänster till andra operatörer

72. Kommissionen finner ingen undanröjande av konkurrensen genom att PHOENIX agerar på de relevanta marknaderna. PHOENIX sammanlagda marknadsandel i unionen medför långt ifrån någon dominerande ställning och omfattar både betalkort och förbetalda kort. När det gäller de senare korten kan de flesta som utfärdas av Deutsche Telekom och France Telecom bara användas i nationella offentliga telefonautomater och är således inte direkt jämförbara med Sprints kort. Beträffande teletjänster till andra operatörer kommer PHOENIX att aktivt sälja överskottskapacitet på sitt huvudnät på en marknad som bara har börjat utvecklas. PHOENIX ställning som den tredje största leverantören av globala, tillfälligt uppkopplade förmedlingstjänster beror på att endast två andra bolag uppfyller de viktigaste behoven på denna marknad, dvs. global räckvidd och maximal täckning.

5. Slutsats

73. Kommissionen drar slutsatsen att PHOENIX-transaktioner uppfyller samtliga fyra villkor för ett individuellt undantag i enlighet med artikel 85.3 i Romfördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet, både vad avser inrättandet av PHOENIX och den nödvändiga begränsningen av Deutsche Telekoms och France Telecoms distribution med ensamrätt i Tyskland respektive Frankrike.

D. UNDANTAGETS VARAKTIGHET, VILLKOR OCH ÅLÄGGANDEN

74. Enligt artikel 8 i förordning nr 17 och protokoll nr 21 till EES-avtalet skall kommissionen fatta ett beslut med tillämpning av artikel 85.3 i Romfördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet för en bestämd period och kan därvid foga till villkor och ålägganden. Enligt artikel 6 i förordning nr 17 kan ett sådant beslut inte träda i kraft före dagen för anmälan. Följaktligen skall detta beslut, i den mån det beviljar undantag från tillämpningen av artikel 85.1 i Romfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet, gälla i sju år med verkan från den dag då den andra nya infrastrukturlicensen träder i kraft i både Tyskland och Frankrike, varvid licensinnehavarna får rätt att använda infrastruktur för tillhandahållande av avreglerade tjänster i konkurrens med både Deutsche Telekom och France Telecom och den första licensinnehavaren vad beträffar PHOENIX-avtalen som har beskrivits ovan. Till skillnad från Atlas inriktar sig PHOENIX inte på de tyska och franska nationella marknaderna, där de begränsande effekterna av ett samarbete mellan Deutsche Telekom och France Telecom tydligast märks. Dessa begränsande effekter på en marknad som snabbt utvecklas och som ännu inte är fullt avreglerad krävde att Atlas beviljades ett undantag endast för en förhållandevis kort period. I motsats till detta riktar PHOENIX huvudsakligen in sig på gränsöverskridande marknader och världsmarknaden, och enbart till en viss del på nationella marknader i tredje land. Med tanke på att PHOENIX i detta avseende liknar BT:s och MCI:s samriskföretag Concert, anser kommissionen att samma tidsperiod för undantaget är befogad.

75. Före den dag som har angetts i artikel 2 i Atlasbeslutet skall ingen enhet som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen erhålla gynnsammare behandling än någon tredje part när det gäller access till Deutsche Telekoms och France Telecoms allmänt tillgängliga X.25-paketkopplade datanät, förutsatt att PHOENIX har access till sådana nät över ägargränssnitt på sådana villkor att sådan sammankoppling ekonomiskt motsvarar tredje parts access över gränssnitt som använder X.75-protokoll eller något annat allmänt använt CCITT-standardiserat sammankopplingsprotokoll, som kan ändra, ersätta X.75-standard eller förekomma samtidigt som X.75-standard och som används av Deutsche Telekom och France Telecom, T-Data och Transpac France och så småningom av Atlas Germany och Atlas France.

76. Mot bakgrund av kopplingen mellan Atlas och PHOENIX kan kommissionen komma att dra tillbaka detta beslut om det undantag som beviljats för Atlasavtalen inte förnyas i slutet av den period som anges i artikel 1 i Atlasbeslutet. Mot bakgrund av utvärderingen av Atlasavtalen som skall ske i slutet av den första undantagsperioden kommer kommissionen likaledes att upphäva eller ändra de villkor som hör samman med detta beslut, som motsvarar de villkor och ålägganden som beskrivs i punkterna 23 29 i Atlasbeslutet. Dessutom kommer kommissionen på begäran av de berörda parterna att se över behovet av särskilda villkor eller förpliktelser förenade med detta beslut om omständigheterna avsevärt förändras innan undantagsperioden tar slut.

77. Kommissionen har beslutat att knyta vissa villkor/ålägganden till detta beslut för att utesluta risken för hemliga överenskommelser mellan Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint och för att förhindra en eliminering av konkurrensen på de relevanta marknaderna. Kommissionen måste därför bland annat garantera att Deutsche Telekom och France Telecom i den omfattning de är dominerande när det gäller tillhandahållande av infrastruktur och tjänster som används av PHOENIX eller Sprint behandlar både Sprint och alla enheter som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen på samma villkor som konkurrerande tredje part avseende sådant tillhandahållande. Villkoret att Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint inte får göra åtskillnad till förmån för varandra är nödvändigt, eftersom PHOENIX kommer att erbjuda icke-reserverade tjänster och att vara verksamt enligt Sprints befintliga internationella tredjepartsförsäljningslicens i Förenade kungariket och enligt France Telecoms befintliga licens av samma slag i Sverige. Det görs ingen skillnad mellan reserverade och icke-reserverade taltjänster på ett antal av de geografiska marknader som PHOENIX riktar sig till, och denna skillnad skall försvinna i de flesta medlemsstater genom den totala avregleringen av allmänt tillgänglig taltelefoni den 1 januari 1998. I avsaknad av sådana villkor skulle därför moderbolagens samarbete inom ramen för PHOENIX lätt kunna sprida sig till taltelefonimarknaderna, och således hindra en effektiv avreglering av sådana marknader och av konkurrensutvecklingen inom unionen.

Icke-diskriminerande behandling av Sprint, PHOENIX-enheterna och konkurrerande tredje part (punkt 31 ovan) kommer att ge de sistnämnda möjlighet att konkurrera med Deutsche Telekom och France Telecom, som i sin tur har marginal för ömsesidig konkurrens vid distribution: passiv försäljning är möjlig, eftersom samma PHOENIX-tjänst kan säljas från båda ändarna av den begärda kopplingen t.ex. från Tyskland eller från Frankrike. För att begränsa samriskföretagets potentiella negativa effekter på den totala konkurrensen mellan moderbolagen, finner kommissionen det lämpligt att införa restriktioner för utbyte av känslig information mellan moderbolagen och PHOENIX (punkt 64 ovan).

De viktigaste kraven på handlingssätt för att säkerställa konkurrensen inom EES är knutna till detta beslut snarare i form av villkor än som krav på grund av behovet att förhindra en eliminering av en effektiv konkurrens. Med tanke på de rättsliga följderna av ett brott mot ett villkor kan nationella domstolar på ett lämpligt och snabbt sätt bidra till decentraliserad övervakning av åtlydandet och sålunda garantera att konkurrensreglerna respekteras till fördel för den enskilde individen (36). Proportionalitetsprincipen kräver dock att tillfälliga eller enskilda misstag, vars effekter på marknaden är försumbara, inte ger upphov till långtgående rättsliga, finansiella och kommersiella konsekvenser. Därför kan överträdelser av förbuden mot korssubventionering, diskriminering och kombinationserbjudanden inte anses utgöra ett brott mot ett villkor som är kopplat till detta beslut om inte sådana överträdelser har en avsevärd påverkan på marknadsvillkoren, vilket de till exempel får om det är fråga om en systematisk eller upprepad praxis.

78. Detta beslut påverkar inte tillämpningen av artikel 86 i Romfördraget och artikel 54 i EES-avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artiklarna 85.3 i Romfördraget och 53.3 i EES-avtalet och i enlighet med artiklarna 2 och 3 i detta beslut, förklaras härmed bestämmelserna i artiklarna 85.1 i Romfördraget och 53.1 i EES-avtalet icke-tillämpliga för en period av sju år från den dag då två eller flera licenser för byggande eller ägande och kontroll av alternativ infrastruktur för tillhandahållande av avreglerade teletjänster träder i kraft i både Tyskland och Frankrike på

a) bildandet av samriskföretaget PHOENIX av Deutsche Telekom, France Telecom och Sprint Communications Corporation såsom anmälts till kommissionen, inklusive de accessoriska skyldigheter som ålagts Sprint, Deutsche Telekom och France Telecom att köpa alla nödvändiga faciliteter för globala produkter från PHOENIX enligt avsnitt 2.1.1 i tjänsteavtalen för driftenheterna och att inte konkurrera med samriskföretaget om tillhandahållande av PHOENIX-tjänster enligt avsnitt 10.2 och 10.3 i avtalet om samriskföretaget med ändringar, och

b) utnämnandet av Deutsche Telekom som distributör med ensamrätt av PHOENIX i Tyskland och av France Telecom som distributör med ensamrätt av PHOENIX i Frankrike enligt avsnitt 2.2 b i avtalet om samriskföretaget med ändringar.

Artikel 2

Det undantag som anges i artikel 1 i detta beslut gäller under förutsättning av följande villkor:

a) Icke-diskriminering

1. Deutsche Telekom och France Telecom skall inte bevilja Sprint eller någon annan enhet som inrättats till följd av PHOENIX-avtalen villkor som skiljer sig från de villkor som gäller för andra tillhandahållare av liknande tjänster, eller undanta Sprint eller någon sådan enhet från begränsningar i användningen som skulle göra det möjligt för Sprint eller enheten att erbjuda tjänster som konkurrerande tillhandahållare förhindras erbjuda i fråga om följande funktionsrelaterade teletjänster som tillhandahålls av France Telecom och Deutsche Telekom i Frankrike respektive Tyskland:

i) Tjänster för förhyrda ledningar, framför allt internationella förhyrda ledningar (halvkopplingar) och inhemska förhyrda ledningar, inbegripet eventuella rabatter.

ii) PSTN/ISDN-tjänster, inklusive såväl tillgång till PSTN/ISDN, (dvs. analog access, basaccess till ISDN, ISDN-access till de allmänt tillgängliga paketförmedlande datanäten, särskild access från de allmänt tillgängliga paketförmedlande datanäten till ISDN samt nationella och internationella taltjänster för VPN och samtrafiktjänster för VPN) och trafik på sådana nät.

PHOENIX skall inte behandlas förmånligare än tredje man i samband med reserverade funktioner och tjänster samt med sådana funktioner och tjänster som fortsättningsvis är nödvändiga efter det att teleinfrastrukturen och teleinfratjänsterna har avreglerats fullt ut i Frankrike och Tyskland.

2. Deutsche Telekom och France Telecom skall bevilja Sprint och alla enheter som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen samt tredje part som driver en telekommunikationsfacilitet och som ansöker om sammankoppling av en sådan facilitet med Deutsche Telekoms och France Telecoms nät, en sådan sammankoppling på icke-diskriminerande villkor som gör det möjligt för dem att tillhandahålla sina telekommunikationstjänster eller sina telekommunikationsfaciliteter utan inskränkning i något avseende inom ramen för den berörda aktörens rimliga kapacitet.

3. Deutsche Telekom och France Telecom skall inte på något sätt göra diskriminerande åtskillnad mellan Sprint, någon enhet som har inrättas till följd av PHOENIX-avtalen och någon annan tillhandahållare av tjänster som konkurrerar med Sprint eller en sådan enhet i samband med

i) antingen ett beslut om att väsentligen ändra tekniska gränssnitt för access till reserverade och/eller nödvändiga funktioner eller tjänster eller yppande av någon annan teknisk information som avser driften av PSTN/ISDN; konkurrenter skall särskilt ha access till sådan information om mjukvaror och gränssnitt som är nödvändig för att de skall kunna bibehålla taltjänsternas tekniska funktioner, där sådana konkurrenter har samtrafik med det tyska och franska PSTN/ISDN, och med

ii) yppande av kommersiell information som skulle ge en väsentlig konkurrensfördel och som inte är med lätthet och i samma mån tillgänglig någon annanstans genom tillhandahållare av tjänster som konkurrerar med en sådan enhet.

4. Brott mot de krav som anges i punkterna 1, 2 och 3 skall inte anses utgöra en överträdelse av detta villkor om inte sådana brott har en betydande inverkan på marknaden.

b) Sammankoppling med Deutsche Telekoms och France Telecoms allmänt tillgängliga paketkopplade datanät

1. France Telecom och Deutsche Telekom skall omedelbart bevilja Sprint, varje enhet som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen och varje tredje part access till sina respektive allmänt tillgängliga paketkopplade X.25-datanät på icke-diskriminerande villkor, inklusive mängdrabatter eller andra rabatter och sammankopplingens kvalitet.

2. Transpac France och T-Data skall, tills Transpac France och T-Data har överförts till Atlas, inte ge Sprint eller någon enhet som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen upplysningar om något sådant särskilt överenskommet villkor som är klassificerat och bevarat som konfidentiellt av den part som erhåller sammankoppling genom standardiserade X.75-gränssnitt för att få access till franska eller tyska nationellt allmänt tillgängliga paketkopplade X.25-datanät.

3. Sprint och varje enhet som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen kan få access till det franska och tyska allmänt tillgängliga paketkopplade X.25-datanätet genom ägargränssnitt, även för tillhandahållande av X.25-datakommunikationstjänster, förutsatt att access som beviljats Sprint eller en sådan enhet genom sådana gränssnitt är ekonomiskt likvärdig med tredje parts access till dessa nät.

4. Brott mot de krav som anges i punkterna 1, 2 och 3 skall inte anses utgöra en överträdelse av detta villkor, om inte sådana brott har en betydande påverkan på marknaden.

c) Motparters tjänster

1. Deutsche Telekom och France Telecom skall inte gynna

i) Sprint framför andra motparter i Förenta staterna, eller

ii) varandra framför andra tyska eller franska motparter när väl marknaden för telekommunikationstjänster är helt avreglerad.

2. Sprint skall inte gynna Deutsche Telekom eller France Telecom framför andra tyska eller franska motparter när väl marknaden för telekommunikationstjänster är helt avreglerad.

d) Korssubventionering

1. Alla enheter som bildas till följd av PHOENIX-avtalen skall upprättas som enheter som är klart åtskilda från Deutsche Telekom och France Telecom.

2. Alla enheter som har inrättats till föjd av PHOENIX-avtalen skall sköta sin egen skuldfinansiering genom egna krediter, förutsatt att France Telecom och Deutsche Telekom

i) kan ge kapitaltillskott eller sådana lån som är brukliga i affärssammanhang till sådana enheter, om detta krävs för att göra det möjligt för sådana enheter att bedriva sin respektive verksamhet,

ii) kan lämna sina samriskföretagsintressen i sådana enheter som säkerhet i samband med finansiering utan regressrätt för långivaren vad avser sådana enheter, och

iii) kan garantera sådana enheters skulder, förutsatt att France Telecom och Deutsche Telekom endast behöver göra betalningar enligt en sådan garanti efter det att en enhet inte har uppfyllt sina förpliktelser vad avser skulder.

3. Ingen enhet som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen skall direkt eller indirekt allokera någon del av sina driftutgifter, kostnader, värdeminskning eller andra utgifter för sin verksamhet till någon del av France Telecoms eller Deutsche Telekoms affärsenheter (utan inskränkning inbegripet de proportionerliga kostnaderna baserade på faktiskt utfört arbete som kan hänföras till gemensamma anställda, eller till försäljning eller marknadsföring av PHOENIX produkter och tjänster av anställda vid Deutsche Telekom eller France Telecom), förutsatt att en sådan enhet kan fakturera Deutsche Telekom eller France Telecom för produkter och tjänster som denna enhet har tillhandahållit Deutsche Telekom eller France Telecom till

i) samma pris som tredje man betalar när det gäller produkter eller tjänster som säljs till tredje man i kommersiella kvantiteter, eller

ii) på grundval av full ersättning av kostnaderna eller någon annan prissättningsmetod som hade använts mellan fristående företag när det gäller produkter och tjänster som inte säljs till tredje man i kommersiella kvantiteter.

4. Brott mot de krav som anges i punkterna 1, 2 och 3 skall inte anses utgöra en överträdelse av detta villkor, om inte sådana brott har en betydande påverkan på marknaden.

e) Kombinationserbjudanden

1. Deutsche Telekom och France Telecom skall sälja sina tjänster enligt andra kontrakt än de kontrakt som avser försäljning av PHOENIX-tjänster, som de har ingått i egenskap av distributörer för PHOENIX i Tyskland respektive Frankrike. I varje enskilt kontrakt skall villkoren för varje enskild tjänst som säljs enligt kontraktet fastställas och framför allt skall alla eventuella mängdrabatter eller andra rabatter för en viss tjänst specificeras.

2. Brott mot de krav som anges i punkt 1 skall inte anses utgöra en överträdelse av detta villkor om inte sådana brott har en betydande påverkan på marknaden.

f) Redovisning

1. Varje enhet som har inrättats enligt PHOENIX-avtalen i Frankrike och Tyskland, varje moderföretagsenhet för "resten av Europa" och varje enhet som kontrolleras av en moderföretagsenhet för "resten av Europa" skall ha åtskilda räkenskaper och använda internationella redovisningsnormer för varje tjänst som de tillhandahåller i ett land. Deutsche Telekom och France Telecom (inklusive alla dotterbolag) skall föra separat bokföring med användande av internationella redovisningsnormer för varje tjänst som de tillhandahåller någon enhet som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen och som verkar inom EES-området.

2. Deutsche Telekom och France Telecom skall inom ett år efter det datum som fastställs i artikel 1 ovan införa ett redovisningssystem som ger tillräckligt noggranna uppgifter avseende tjänsterna i punkt 1 ovan. Av dessa räkenskaper skall framgå

i) vilken beräkningsmetod för kostnader som har använts,

ii) de redovisningskonventioner som har använts vid behandlingen av kostnader,

iii) allokering och fördelning av utgifter eller kostnader, inkomster, tillgångar och skulder som skall delas mellan en enhet som har inrättats enligt PHOENIX-avtalen och Deutsche Telekom eller France Telecom, samt

iv) vilken fördelningsmetod som har valts.

3. Av den redovisning som avses i punkterna 1 och 2 skall framgå alla tjänster som har tillhandahållits till

i) en enhet som har inrättats enligt PHOENIX-avtalen i Frankrike och Tyskland,

ii) en moderföretagsenhet för "resten av Europa", och

iii) en enhet som kontrolleras av en moderföretagsenhet för "resten av Europa" eller överföringar till eller från Deutsche Telekom och France Telecom.

4. Ingen enhet som har inrättats enligt PHOENIX-avtalet, ingen moderföretagsenhet för "resten av Europa" och ingen enhet som kontrolleras av en moderföretagsenhet för "resten av Europa" skall erhålla något betydande bidrag direkt eller indirekt från Deutsche Telekom eller France Telecom, eller någon investering eller betalning från Deutsche Telekom eller France Telecom som inte registreras i dessa enheters böcker som skulder eller eget kapital.

Artikel 3

Det undantag som beviljas enligt detta beslut är förenat med följande ålägganden:

a) Revision

1. Alla enheter som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen i Frankrike och Tyskland, alla moderföretagsenheter för "resten av Europa" och alla enheter som kontrolleras av en moderföretagsenhet för "resten av Europa" skall revideras av en oberoende revisor var tolfte månad. En sådan revision skall ur redovisningsmässig synvinkel bestyrka att

i) alla transaktioner mellan dessa företag, å ena sidan, och France Telecom och Deutsche Telekom, å andra sidan, har skett som till ett fristående företag,

ii) dessa företag har följt redovisningsmetoderna, och

iii) beräkningstalen är korrekta.

2. Den första revisionsrapporten och det första intyget i enlighet med punkt 1 och som omfattar det halvår som inleds den dag då detta beslut träder i kraft, skall lämnas in till kommissionen inom femton månader efter den dagen.

b) Andra förpliktelser

Deutsche Telekom, France Telecom, alla enheter som har inrättats till följd av PHOENIX-avtalen i Frankrike och Tyskland, alla moderföretagsenheter för "resten av Europa" och alla enheter som kontrolleras av en moderföretagsenhet för "resten av Europa", skall vart och ett, i syfte att fastställa och säkerställa att dessa företag uppfyller villkoren i artikel 2,

1. ha all detaljerad bokföring och samtliga handlingar, som är nödvändiga för att styrka att villkoren i artikel 2 i detta beslut helt har uppfyllts, tillgängliga för granskning av kommissionen och göra det möjligt för kommissionen att bekräfta att revisionsintyget som avses i punkt a.2 stämmer,

2. ge kommissionen tillgång till sina affärslokaler för att kontrollera den bokföring och de handlingar som omfattas av de förpliktelser som ålagts dem i punkt a i denna artikel samt avge muntliga förklaringar avseende sådana handlingar med rimligt varsel, under kontorstid och utan att kommissionen behöver åberopa kontrollbefogenheterna i förordning nr 17, samt

3. förse kommissionen med

i) all bokföring och alla handlingar som dessa företag äger eller förfogar över och som är nödvändiga för fastställandet, och

ii) icke-reviderade bokföringsdata såsom specificerats i punkterna 1 och 2 var sjätte månad, med början ett år efter begynnelsedagen för undantaget i enlighet med artikel 1 i, samt

iii) muntliga eller skriftliga kompletterande förklaringar.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till

Deutsche Telekom AG

Friedrich-Ebert-Allee 140

D-53105 BONN

France Telecom

Place d'Alleray

F-75505 PARIS Cedex

Sprint Communications Corporation

2330 Shawnee Mission Parkway

Westwood, Kansas

Missouri 66205

USA.

Utfärdat i Bryssel den 17 juli 1996.

På kommissionens vägnar

Karel VAN MIERT

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62.

(2) EGT nr C 337, 15.12.1995, s. 13.

(3) Se sida 23 i detta nummer av EGT.

(4) Definierade i artikel 1 sjunde strecksatsen i kommissionens direktiv 90/388/EEG av den 28 juni 1990 om konkurrens på marknaderna för teletjänster, EGT nr L 192, 24.7.1990, s. 10.

(5) Kommissionens beslut av den 27 juli 1994 i ärende nr IV/34.857 BT-MCI, EGT nr L 223, 27.8.1994, s. 36.

(6) Affärshemlighet (mindre än 30 %).

(7) Affärshemlighet (mindre än 30 %).

(8) Affärshemlighet (mindre än 5 %).

(9) Affärshemlighet (mindre än 30 %).

(10) Affärshemlighet (mindre än 10 %).

(11) Affärshemlighet (mindre än 10 %).

(12) Affärshemlighet (mindre än 45 %).

(13) Affärshemlighet (mindre än 40 %).

(14) Affärshemlighet.

(15) Affärshemlighet (mindre än 25 %).

(16) Affärshemlighet.

(17) Affärshemlighet (mindre än 40 %).

(18) Affärshemlighet (mindre än 5 %).

(19) Affärshemlighet (mindre än 10 %).

(20) Affärshemlighet.

(21) Affärshemlighet.

(22) Affärshemlighet (mindre än 5 % var).

(23) Affärshemlighet (mindre än 10 %).

(24) Affärshemlighet (mindre än 15 %).

(25) Affärshemlighet (mindre än 5 %).

(26) Kommissionens beslut i ärende nr IV/M. 683, EGT nr L 157, 1.6.1996, s. 13.

(27) Se fotnot 2 (nedan kallat "meddelandet enligt artikel 19.3").

(28) Punkt 41 i Atlasbeslutet.

(29) Se BT-MCI-beslutet (fotnot 4 ovan) under punkt 44 och fotnot 1 i det beslutet.

(30) Fotnot 4 ovan under punkt 46.

(31) Punkt 48 i Atlasbeslutet.

(32) Se kommissionens beslut BT-MCI (fotnot 4 ovan) under punkt 51 i det beslutet.

(33) Jfr BT-MCI-beslutet (fotnot 4 ovan) under punkt 56 första strecksatsen.

(34) Kommissionens direktiv 96/19/EG av den 13 mars 1996 om ändring av direktiv 90/388/EEG med avseende på genomförandet av full konkurrens på marknaden för teletjänster (EGT nr L 74, 22.3.1996, s. 13).

(35) Betydande digitalprotokoll/signaliseringssystem för att övervaka och överföra kontroll samt dirigera information inom näten.

(36) Jfr kommissionens meddelande om samarbete mellan nationella domstolar och kommissionen vid tillämpningen av artiklarna 85 och 86 i Romfördraget (EGT nr C 39 av den 13.2.1993, s. 6).