Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) - Kommissionens uttalanden



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 271 , 09/10/2002 s. 0001 - 0012



Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG

av den 23 september 2002

om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003-2008)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om inrättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 15 maj 2002, och

av följande skäl:

(1) Gemenskapen har förbundit sig att främja och förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar och motverka potentiella hälsorisker, för att minska onödig sjuklighet och förtida dödlighet och aktivitetshämmande funktionshinder. För att bidra till de europeiska medborgarnas välbefinnande måste gemenskapen på ett samordnat och enhetligt sätt bemöta befolkningens oro över hälsorisker samt deras förväntningar om en hög hälsoskyddsnivå. Därför måste samtliga hälsorelaterade gemenskapsinsatser präglas av en hög grad av öppenhet och insyn och medge att alla berörda parter samråder och deltar på ett balanserat sätt, för att främja ökad kunskap och ökat informationsflöde och därigenom möjliggöra ett ökat deltagande av enskilda personer i beslut som påverkar deras hälsa. Inom denna ram bör man ta hänsyn till gemenskapsbefolkningens rätt att få enkel, klar och vetenskapligt korrekt information om åtgärder för att skydda hälsan och förhindra sjukdomar så att livskvaliteten förbättras.

(2) Hälsofrågan har prioritet och en hög hälsoskyddsnivå bör säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Enligt artikel 152 i fördraget skall gemenskapen spela en aktiv roll på detta område genom att vidta åtgärder som inte kan vidtas av enskilda medlemsstater i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

(3) I samband med de åtgärder på folkhälsoområdet som anges i kommissionens meddelande av den 24 november 1993 om ramarna för verksamheten på folkhälsoområdet antogs åtta åtgärdsprogram, nämligen

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 645/96/EG av den 29 mars 1996 om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för främjande av och upplysning, undervisning och utbildning om hälsa inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1996-2000)(5),

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 646/96/EG av den 29 mars 1996 om antagande av en handlingsplan för kampen mot cancer inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1996-2000)(6),

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 647/96/EG av den 29 mars 1996 om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att förebygga aids och vissa andra överförbara sjukdomar inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1996-2000)(7),

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 102/97/EG av den 16 december 1996 om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att förebygga narkotikamissbruk inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1996-2000)(8),

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 1400/97/EG av den 30 juni 1997 om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för hälsoövervakning inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1997-2001)(9),

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 372/1999/EG av den 8 februari 1999 om att anta ett åtgärdsprogram för gemenskapen avseende förebyggande av personskador inom ramen för insatserna på folkhälsans område (1999-2003)(10),

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 1295/1999/EG av den 29 april 1999 om att anta ett åtgärdsprogram för gemenskapen avseende sällsynta sjukdomar inom ramen för åtgärderna på folkhälsoområdet (1999-2003)(11), och

- Europaparlamentets och rådets beslut nr 1296/1999/EG av den 29 april 1999 om att anta ett åtgärdsprogram för gemenskapen avseende miljörelaterade sjukdomar inom ramen för åtgärderna på folkhälsoområdet (1999-2001)(12).

Dessutom antogs Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen(13). Med stöd av detta beslut antog kommissionen den 22 december 1999 beslut 2000/57/EG om systemet för tidig varning och reaktion för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar(14).

(4) Annan verksamhet som har samband med åtgärdsramen för folkhälsa är rådets rekommendation 98/463/EG av den 29 juni 1998 om blod- och plasmagivares lämplighet och screening av donerat blod inom Europeiska gemenskapen(15) samt rådets rekommendation 1999/519/EG av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz-300 GHz)(16).

(5) Ramen för gemenskapens insatser på folkhälsoområdet reviderades i kommissionens meddelande av den 15 april 1998 om utvecklingen av folkhälsopolitiken i Europeiska gemenskapen, där det angavs att en ny hälsostrategi och ett nytt program behövdes, mot bakgrund av nya bestämmelser i fördraget, nya utmaningar och vunna erfarenheter.

(6) I rådets slutsatser av den 26 november 1998 om den framtida ramen för gemenskapens insatser på folkhälsoområdet(17), i rådets resolution av den 8 juni 1999(18), i Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 9 september 1998(19), i Regionkommitténs yttrande av den 19 november 1998(20) och i Europaparlamentets resolution A4-0082/99 av den 12 mars 1999(21) välkomnades kommissionens meddelande av den 15 april 1998, samtidigt som det uttalades stöd för åsikten att insatser på gemenskapsnivå bör fastställas i ett övergripande program som skall löpa under minst fem år och omfatta tre allmänna mål, nämligen förbättrad information i syfte att stärka folkhälsan, snabba insatser vid hälsorisker och arbete med avgörande faktorer för folkhälsan genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, understödda av sektorsövergripande insatser och med utnyttjande av alla lämpliga fördragsinstrument.

(7) I sin resolution av den 29 juni 2000 om uppföljningen av Évorakonferensen om hälsofaktorer ansåg rådet att de ökande skillnaderna i hälsostatus och hälsoresultat mellan och inom medlemsstaterna kräver förnyade och samordnade ansträngningar på nationell nivå och gemenskapsnivå, och det välkomnade kommissionens åtagande att lägga fram ett förslag till ett nytt folkhälsoprogram som innehåller ett särskilt åtgärdsområde, där syftet är att ta itu med hälsofaktorer genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som understöds av politiken på flera områden, samt instämde i att detta kräver att en ändamålsenlig kunskapsgrund utvecklas och att ett effektivt hälsoövervakningssystem därför bör inrättas för detta ändamål. Rådet betonade vikten av att gemenskapens nya folkhälsostrategi bygger på den verksamhet inriktad på särskilda hälsofaktorer som bedrivits i befintliga program, särskilt beträffande tobak, kost och alkohol, samt att det är viktigt att inte enbart säkerställa kontinuitet med nuvarande åtgärder, utan även se till att arbetet med dessa frågor bedrivs konsekvent och systematiskt.

(8) Rådet bekräftar åter sina slutsatser av den 18 november 1999 om kampen mot tobakskonsumtion där behovet av att utveckla en övergripande strategi framhölls, och kommissionen uppmanades att bland annat stärka samarbetet mellan hälsopolitiken och andra politikområden, i syfte att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå på dessa områden.

(9) Rådet antog den 18 november 1999 enhälligt en resolution om främjande av psykisk hälsa.

(10) Enligt Världshälsoorganisationens världshälsorapport 2000 är de fem största sjukdomsbördorna (mätt i funktionsjusterade levnadsår) 1) neuropsykiatriska störningar, 2) hjärt- och kärlsjukdomar, 3) elakartade tumörer, 4) oavsiktliga skador, och 5) sjukdomar i andningsorganen. Infektionssjukdomar, som hiv/aids, samt antimikrobiell resistens är på väg att bli ett hot mot hälsan i hela befolkningen i Europa. En viktig uppgift för programmet är att bättre klarlägga vilka sjukdomar som främst drabbar gemenskapen, och särskilt de huvudsakliga hälsofaktorerna.

(11) Programmet bör bidra till informationsutbyte om kvalitetsnormer som fastställts på folkhälsoområdet.

(12) Insamling, bearbetning och analys av data på gemenskapsnivå behövs för att göra det möjligt att effektivt övervaka folkhälsoområdet på gemenskapsnivå och att få fram objektiv, tillförlitlig, förenlig och jämförbar information, som kan utbytas och gör det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att förbättra informationen till allmänheten och utforma lämpliga strategier, handlingsprogram och insatser för att uppnå ett hälsoskydd på hög nivå för människor. Uppgifter från den privata sektorn bör även beaktas för att programmet skall vara fullständigt. Det bör göras en analys och en uppdelning efter kön av alla relevanta statistiska uppgifter.

(13) Gemenskapen och dess medlemsstater förfogar över vissa medel och mekanismer när det gäller information och övervakning inom folkhälsoområdet. Följaktligen är det nödvändigt att ha en långtgående samordning mellan de åtgärder och initiativ som vidtas av gemenskapen och medlemsstaterna vid genomförandet av programmet, att främja samarbete mellan medlemsstaterna och att effektivisera befintliga och framtida nätverk på folkhälsoområdet.

(14) Det är nödvändigt att kommissionen säkerställer effektivitet och enhetlighet hos åtgärderna och insatserna i programmet på både mikro- och makronivå samt att samarbete mellan medlemsstaterna främjas. De strukturella ordningar som inrättas under kommissionens överinseende för detta ändamål bör samla in, kontrollera och utvärdera uppgifter samt utveckla övervakningsmetoder och en grundval för snabba och samordnade reaktioner vid hot mot folkhälsan. Sådana strukturella ordningar skulle bestå av en förstärkt central resurs och i hög grad involvera de berörda institutioner som utsetts av medlemsstaterna.

(15) Det finns särskilt ett behov av att på grundval av kompetent och relevant expertis säkerställa lämplig och hållbar samordning på hälsoinformationsområdet av verksamhet som rör fastställande av informationsbehov, utveckling av indikatorer, insamling av uppgifter och information, jämförbarhetsfrågor, utbyte av uppgifter och information med och mellan medlemsstaterna, fortlöpande utarbetande av databaser, analyser och större spridning av information. Sådan samordning bör också säkerställas när det gäller snabba insatser vid hälsorisker, av verksamhet som rör epidemiologisk övervakning, utveckling av övervakningsmetoder, utbyte av information om riktlinjer och om åtgärder, mekanismer och förfaranden för förebyggande och kontroll.

(16) Det är nödvändigt att kommissionen genom lämpliga strukturella åtgärder garanterar att åtgärderna och insatserna i programmet blir effektiva och enhetliga samt stödjer samarbetet mellan medlemsstaterna. För att sådana strukturella ordningar skall kunna fungera smidigt och effektivt är det nödvändigt att upprätta ett varaktigt samarbete med hälsomyndigheterna i medlemsstaterna samtidigt som medlemsstaternas ansvar respekteras.

(17) Kommissionen bör när så är lämpligt lägga fram ytterligare förslag om vilken slags strukturella ordningar som behövs för att genomföra strategin på folkhälsoområdet, särskilt när det gäller hälsoövervakning och snabba insatser vid hälsorisker.

(18) Det övergripande målet för folkhälsoprogrammet är att bidra till att en hög nivå av fysisk och mental hälsa och välbefinnande samt ökad jämlikhet i hälsofrågor i hela gemenskapen uppnås, genom att det vidtas åtgärder för att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar samt undanröja faror för människors hälsa, för att bekämpa sjuklighet och förtida dödlighet, samtidigt som kön och ålder beaktas. För att detta mål skall uppnås, bör åtgärderna, med beaktande av regionala synsätt i hälsofrågor, styras av behovet att förlänga den förväntade livslängden utan funktionshinder eller sjukdom, främja livskvaliteten och minimera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av ohälsa, för att därigenom minska hälsorelaterad ojämlikhet. Man bör prioritera sådana hälsofrämjande åtgärder som är riktade mot de största sjukdomsbördorna. Programmet bör stödja utvecklingen av en integrerad och sektorsövergripande hälsostrategi för att därigenom säkerställa att gemenskapens politik och insatser bidrar till att skydda och främja hälsan.

(19) För att uppnå detta bör man i programmet beakta den betydelse som utbildning och nätverk har.

(20) Enligt fördraget skall en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Ett starkt band skall upprättas mellan alla gemenskapens politikområden som påverkar hälsan och gemenskapens strategi för folkhälsa. Inom folkhälsoprogrammet blir en av huvuduppgifterna att utarbeta kriterier och metoder för utvärdering av politiska förslag och genomförande av dessa. Vid utarbetandet av programmets åtgärder och de gemensamma strategierna och åtgärderna tillsammans med andra relevanta gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder måste det garanteras att hälsoaspekten införlivas i dessa andra gemenskapspolitikområden och gemenskapsåtgärder, och att de grundar sig på en sektorsövergripande politik.

(21) För att det skall gå att uppnå detta övergripande mål samt programmets allmänna mål krävs det att medlemsstaterna samarbetar effektivt och engagerar sig fullt ut i gemenskapsåtgärdernas genomförande samt att såväl institutioner, sammanslutningar, organisationer och organ på hälsoområdet som den breda allmänheten deltar. För att hållbarheten och ett effektivt utnyttjande av gemenskapens befintliga investeringar och kapacitet skall säkerställas, bör etablerade gemenskapsnätverk och nationella nätverk utnyttjas för att samla sakkunskap och erfarenheter från medlemsstaterna om effektiva metoder för att genomföra hälsofrämjande insatser och förebyggande insatser för hälsan och kvalitetskriterier. En dialog bör garanteras med alla nyckelparter som arbetar för att förbättra folkhälsan, och deras sakkunskap bör införlivas i en effektiv och överskådlig kunskapsbas i gemenskapen. Samarbete bör etableras med de organ och icke-statliga organisationer som är verksamma på hälsoområdet genom lämpliga mekanismer, till exempel hälsofora.

(22) Enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i fördraget skall gemenskapsåtgärder inom områden där gemenskapen inte är ensam behörig, till exempel folkhälsa, vidtas endast om och i den mån som målen, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå. Programmets mål kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna på grund av komplexiteten, den gränsöverskridande arten och bristen på fullständig kontroll på medlemsstatsnivå över de faktorer som påverkar hälsan, och programmet bör därför stödja och komplettera medlemsstaternas insatser och åtgärder. Programmet kan tillföra ett betydande mervärde till hälsofrämjandet och hälsosystem i gemenskapen genom stöd till sådana strukturer och program som ökar kompetensen hos enskilda personer, institutioner, sammanslutningar, organisationer och organ på hälsoområdet, genom att underlätta utbyte av erfarenheter och bästa praxis och genom att ge en grund för en gemensam analys av de faktorer som påverkar folkhälsan. Programmet kan även ha ett mervärde vid hot mot folkhälsan av gränsöverskridande art, t.ex. infektionssjukdomar, miljöföroreningar eller kontaminering av livsmedel, i den mån de kräver gemensamma strategier och åtgärder. Programmet kommer att göra det möjligt för gemenskapen att bidra till att fullgöra sina förpliktelser på folkhälsoområdet enligt fördraget, samtidigt som medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård respekteras fullt ut. Detta beslut går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(23) Programmets åtgärder stöder gemenskapens hälsostrategi och kommer att generera gemenskapsmervärde genom att tillgodose behov som uppstår på grund av förhållanden och strukturer som inrättats genom gemenskapsåtgärder inom andra områden, genom att beakta ny utveckling, nya hot och nya problem, där gemenskapen är bättre rustad att vidta åtgärder för att skydda befolkningen, genom att samordna insatser som genomförs relativt isolerat och med begränsad inverkan på nationell nivå, genom att komplettera dessa för att uppnå positiva resultat för gemenskapens befolkning och genom att bidra till att stärka solidariteten och sammanhållningen i gemenskapen. Den nya hälsostrategin och åtgärdsprogrammet för folkhälsa bör göra det möjligt att vidareutveckla medborgardimensionen inom gemenskapens hälsopolitik.

(24) För att åtgärderna med säkerhet effektivt skall kunna inriktas på hälsofrågor i vid bemärkelse och hälsorisker inom ramen för ett samarbete med övrig gemenskapspolitik och övriga gemenskapsåtgärder, samtidigt som överlappningar undviks, bör programmet möjliggöra gemensamma åtgärder med närliggande gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder. Ett proaktivt utnyttjande av annan gemenskapspolitik, som strukturfonder och socialpolitik, skulle kunna påverka de avgörande hälsofaktorerna på ett positivt sätt.

(25) För att åtgärderna och verksamheten skall kunna genomföras effektivt och för att programmet skall få önskad verkan, är det nödvändigt att de insamlade uppgifterna är jämförbara. Det skulle också vara värdefullt om systemen och nätverken för utbyte av information och uppgifter som rör utvecklingen av folkhälsan är kompatibla och fungerar tillsammans och ytterligare ansträngningar för att uppnå dessa mål bör göras. Det är av grundläggande betydelse att utbytet av information baseras på jämförbara och kompatibla uppgifter.

(26) Åtgärderna i programmet bör allmänt beakta utvecklingen av ny teknik och IT-tillämpningar, och i synnerhet bör det ske en nära samordning med de planer som tas fram och genomförs inom folkhälsoområdet i samband med det integrerade handlingsprogrammet för ett elektroniskt Europa (eEurope) och andra relevanta program, samtidigt som överlappningar undviks och i synnerhet en jämlik tillgång till hälsoinformation säkerställs.

(27) Europeiska rådet i Feira i juni 2000 godkände handlingsplanen "eEurope 2002 - Ett informationssamhälle för alla", i vilken medlemsstaterna i avsnittet "Hälso- och sjukvård på nätet" uppmanas att utveckla en användarvänlig infrastruktur för godkända system för hälsoutbildning, förebyggande av sjukdomar och sjukvård som fungerar tillsammans. Det är viktigt att den nya informationstekniken används för att göra hälsoinformation så tillgänglig som möjligt för medborgarna.

(28) När programmet genomförs, bör relevanta resultat inom gemenskapens forskningsprogram, vilka stöder forskningen inom de områden som omfattas av programmet, användas i full utsträckning.

(29) Man bör beakta de erfarenheter som förvärvats genom de olika stadgorna på folkhälsoområdet.

(30) När gemenskapsprogrammet genomförs måste alla relevanta rättsliga bestämmelser på området skydd av personuppgifter följas, och mekanismer som garanterar sekretess och säkerhet för dessa uppgifter inrättas.

(31) Programmet bör löpa i sex år för att tiden skall räcka till för att genomföra åtgärder som gör det möjligt att uppnå målen.

(32) Det är angeläget att kommissionen säkerställer programmets genomförande i nära samarbete med medlemsstaterna. För att få vetenskaplig information och råd för programmets genomförande är det önskvärt med samarbete med forskare och experter på internationell nivå.

(33) Konsekvens och komplementaritet bör säkerställas mellan de åtgärder som skall genomföras enligt programmet och de åtgärder som planeras eller genomförs enligt andra strategier eller åtgärder, i synnerhet med tanke på kravet att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå vid fastställandet och genomförandet av alla gemenskapens strategier och åtgärder.

(34) Ett nära samarbete och samråd förväntas med gemenskapsorgan som är ansvariga för riskbedömning, övervakning och forskning inom områdena livsmedels- och fodersäkerhet, miljöskydd och produktsäkerhet.

(35) I detta beslut fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet i den mening som avses i punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(22). Finansieringsramen bör motsvara programmets behov och mål.

(36) Sådana medel från en annan gemenskapspolitik som öronmärkts för gemensamma insatser inom detta program skall läggas till den finansiella ram som fastställts för programmet.

(37) Det är nödvändigt att det finns flexibilitet, så att resurser kan omfördelas och åtgärder anpassas, samtidigt som man respekterar behovet av insyn och kriterierna för urval och klassificering av prioriteringar utifrån riskens storlek eller potentiella effekt, resultatet av utvärderingen, allmänhetens behov, tillgången till åtgärder eller deras utvecklingspotential, subsidiaritet, mervärde samt inverkan på andra sektorer. Det är dock nödvändigt att skapa jämvikt mellan de tre målen i programmet och se till att fördelningen av budgetanslagen mellan dessa tre mål blir jämn.

(38) De praktiska åtgärderna har en avgörande betydelse för att programmets mål skall kunna uppnås. De praktiska åtgärdernas betydelse bör därför betonas då programmet genomförs och dess resurser fördelas.

(39) De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(23).

(40) Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) innehåller bestämmelser om ett utökat samarbete på folkhälsoområdet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och de länder i Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Efta/EES-länderna) å den andra. Åtgärder bör även vidtas för att öppna programmet för deltagande av de associerade länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med de villkor som fastställs i Europaavtalen, tilläggsprotokollen till dessa och respektive associeringsråds beslut, av Cypern, genom finansiering via tilläggsanslag i enlighet med förfaranden som skall fastställas i samråd med detta land, samt av Malta och Turkiet, genom finansiering via tilläggsanslag i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

(41) Ansökarländerna bör aktivt engageras i utvecklingen och genomförandet av programmet, och man bör överväga att fastställa en politisk strategi för hälsoområdet i dessa länder, i synnerhet med tanke på deras särskilda problem.

(42) När nya stater ansluter sig till unionen skall kommissionen rapportera om följderna för programmet av dessa anslutningar.

(43) Samarbete med tredje land och behöriga internationella organisationer på hälsoområdet, t.ex. Världshälsoorganisationen, Europarådet och OECD, bör främjas, inte bara när det gäller att samla in och analysera data (inklusive indikatorer), utan även för sektorsövergripande hälsofrämjande för att säkerställa kostnadseffektivitet, undvika att åtgärder och program överlappar varandra och stärka synergi och samverkan, med speciell hänsyn till särskilda samarbetsåtgärder, t.ex. mellan WHO och kommissionen.

(44) För att öka programmets värde och inverkan bör de vidtagna åtgärderna övervakas och utvärderas med jämna mellanrum, bland annat genom oberoende externa utvärderingar. Det bör vara möjligt att justera eller ändra programmet mot bakgrund av dessa utvärderingar samt den möjliga utvecklingen inom ramen för gemenskapsåtgärder på hälsoområdet och närliggande områden. Europaparlamentet bör informeras om de årliga arbetsplaner som kommissionen kommer att utarbeta.

(45) Programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet bygger på insatser och de åtta programmen inom den tidigare åtgärdsramen, samt på nätverket för epidemiologisk övervakning och kontroll av överförbara sjukdomar i gemenskapen, och följer samtliga mål och åtgärder som upprättas inom ramen för dessa insatser och program i form av en allmän och integrerad hälsostrategi. Besluten om dessa åtta program täcks av det nya programmet och bör därför upphöra att gälla från och med den 31 december 2002.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1. Genom detta beslut inrättas ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet, nedan kallat "programmet".

2. Programmet skall genomföras under perioden den 1 januari 2003-31 december 2008.

Artikel 2

Syfte och allmänna mål

1. Programmet skall komplettera den nationella politiken och syfta till att skydda människors hälsa och förbättra folkhälsan.

2. Programmets allmänna mål skall vara följande:

a) Att förbättra informationen och kunskaperna i syfte att främja folkhälsan.

b) Att förbättra möjligheterna att snabbt och samordnat vidta åtgärder för att hantera hälsorisker.

c) Att främja hälsa och förebygga sjukdomar genom att beakta faktorer som påverkar hälsan i samband med all politik och alla åtgärder.

3. Programmet skall därigenom bidra till att

a) säkerställa en hög hälsoskyddsnivå vid utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder, genom främjande av en integrerad och sektorsövergripande hälsostrategi,

b) motverka ojämlikhet i hälsa,

c) främja samarbetet mellan medlemsstaterna inom de områden som omfattas av artikel 152 i fördraget.

Artikel 3

Gemenskapsåtgärder och gemenskapsinsatser

1. Programmets allmänna mål enligt artikel 2 skall uppnås genom de åtgärder som förtecknas i bilagan.

2. Dessa åtgärder skall genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna genom stöd för insatser av tvärgående karaktär, som kan användas för att genomföra alla eller vissa åtgärder och som vid behov kan kombineras. Dessa instanser är följande:

a) Insatser med anknytning till system för övervakning och snabba insatser

i) Insatser i nätverk genom de strukturer som medlemsstaterna har angett och andra insatser av intresse för gemenskapen för att övervaka folkhälsan och tillhandahålla nationella uppgifter och uppgifter på gemenskapsnivå för att stödja programmets mål.

ii) Insatser för att motverka hälsorisker, inklusive allvarliga sjukdomar och hantera oförutsedda händelser, möjliggöra utredningar och samordna motåtgärder.

iii) Utarbetande, inrättande och hantering av lämpliga strukturella ordningar för samordning och integrering av nätverk för hälsoövervakning och snabba insatser vid hälsorisker.

iv) Utarbetande av lämpliga kopplingar mellan de åtgärder som avser system för övervakning och snabba insatser.

b) Insatser med anknytning till hälsofaktorer

Utveckling och genomförande av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom all gemenskapspolitik och i förekommande fall med deltagande av icke-statliga organisationer, innovativa projekt eller pilotprojekt samt nätverk mellan nationella institutioner och verksamheter.

c) Insatser med anknytning till lagstiftning

i) Förberedande arbete på rättsliga gemenskapsinstrument inom folkhälsoområdet.

ii) Utvärdering av gemenskapslagstiftningens effekter på hälsan.

iii) Samordning av gemenskapens och dess medlemsstaters ståndpunkt inom fora i vilka hälsorelaterade frågor diskuteras.

d) Insatser med anknytning till samråd, kunskap och information

i) Framtagande och spridning av information och kunskap om hälsa till behöriga myndigheter i medlemsstaterna, till personer som är yrkesverksamma på hälsoområdet och inom andra sektorer samt vid behov till övriga berörda parter och till allmänheten, inklusive statistik, rapporter, studier, analyser och utlåtanden i frågor av gemensamt intresse för gemenskapen och medlemsstaterna.

ii) Information och samråd om hälsofrågor och hälsorelaterade frågor på gemenskapsnivå, med deltagande av alla berörda parter, som patientorganisationer, yrkesverksamma på hälsoområdet, hälsovårdsansvariga, fackföreningar, arbetsmarknadens parter samt icke-statliga organisationer på folkhälsoområdet.

iii) Utbyte av erfarenheter och information om hälsorelaterade frågor mellan gemenskapen och medlemsstaternas behöriga myndigheter och organ.

iv) Främjande av utbildning och yrkesutbildning inom området folkhälsa med relevans för programmets syften.

v) Inrättande och användning av nätverk för informationsutbyte om bästa metoder med avseende på folkhälsan och effektiviteten i hälsopolitiken.

vi) Inhämtande av vetenskaplig information och råd från vetenskapsmän och experter på hög nivå.

vii) Stöd till och främjande av gemenskapens och medlemsstaternas insatser när det gäller bra metoder och välgrundade riktlinjer för folkhälsan baserade på vetenskapliga fakta.

e) Främjande av samordning på europeisk nivå av icke-statliga organisationer som utarbetar verksamhet som definierats som prioriterad i enlighet med programmet. De kan verka antingen som enskilda organisationer eller i form av flera samordnade sammanslutningar.

Artikel 4

Gemensamma strategier och åtgärder

För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder kan programmets mål genomföras som gemensamma strategier och gemensamma åtgärder genom skapande av anknytningar till relevanta gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder, särskilt inom områdena konsumentskydd, socialt skydd, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, sysselsättning, forskning och teknisk utveckling, den inre marknaden, informationssamhället och informationstekniken, statistik, jordbruk, utbildning, transport, näringsliv och miljö, samt tillsammans med åtgärder som vidtas av Gemensamma forskningscentrumet och de gemenskapsorgan med vilka samarbete skall främjas.

Artikel 5

Genomförande av programmet

1. Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna se till att åtgärderna i programmet genomförs i enlighet med artikel 9 samt på ett samstämmigt och balanserat sätt.

2. För att bidra till genomförandet skall kommissionen, med hjälp av lämpliga strukturella ordningar i nära samarbete med medlemsstaterna, säkerställa samordning och integrering av nätverk för hälsoövervakning och snabba insatser vid hälsorisker.

3. Kommissionen och medlemsstaterna skall inom sina respektive behörighetsområden vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att programmet genomförs effektivt och för att på gemenskapsnivå och medlemsstatsnivå införa mekanismer för att uppnå programmets mål. De skall se till att lämplig information lämnas om sådana åtgärder som får stöd genom programmet och att bredast möjliga deltagande uppnås i sådana åtgärder som skall genomföras genom lokala och regionala myndigheter samt icke-statliga organisationer.

4. Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna sträva efter att uppgifter och information blir jämförbara och att system och nätverk för utbyte av uppgifter och information om hälsa i möjligaste mån är kompatibla och fungerar tillsammans.

5. Vid genomförandet av programmet skall kommissionen tillsammans med medlemsstaterna se till att alla relevanta rättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter följs och, när det är lämpligt, att mekanismer som garanterar sekretess och säkerhet för dessa uppgifter inrättas.

6. Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna säkra övergången mellan åtgärder som genomförs inom ramen för de program för folkhälsa som antagits genom de beslut som avses i artikel 13 och som ingår i prioriteringarna i detta program, och de åtgärder som skall genomföras inom programmets ram.

Artikel 6

Överensstämmelse och komplementaritet

Kommissionen skall se till att det råder överensstämmelse och komplementaritet mellan de åtgärder som skall genomföras inom ramen för programmet och de åtgärder som skall genomföras inom ramen för annan gemenskapspolitik och andra gemenskapsåtgärder, inbegripet den politik som anges i artikel 4. Kommissionen skall bland annat peka på de förslag som är särskilt relevanta för programmets mål och åtgärder, och underrätta den kommitté som avses i artikel 9 om hur hälsoaspekterna beaktas i dessa förslag och om deras förväntade inverkan på hälsan.

Artikel 7

Finansiering

1. Finansieringsramen för programmets genomförande under den period som anges i artikel 1 skall fastställas till 312 miljoner euro.

Kostnader för tekniskt och administrativt stöd med avseende på de strukturella ordningar som avses i artikel 3.2 a iii och insatser i samband med dessa, skall täckas av den totala budgeten för programmet.

2. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 8

Genomförandeåtgärder

1. De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut skall i följande frågor antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 9.2:

a) Den årliga arbetsplanen för programmets genomförande, där prioriteringar och de åtgärder som skall vidtas fastställs, inklusive fördelning av medel.

b) Regler, kriterier och förfaranden för att välja ut och finansiera åtgärderna i programmet.

c) Regler för genomförandet av de gemensamma strategier och åtgärder som avses i artikel 4.

d) Regler för att utvärdera programmet i enlighet med artikel 12.

e) Regler för utarbetande av strukturella ordningar för samordning av hälsoövervakning och snabba insatser vid hälsorisker.

f) Åtgärder enligt programmet för att överföra, utbyta och sprida information och för snabba insatser vid hälsorisker, utan att det påverkar genomförandeåtgärder som vidtas enligt beslut nr 2119/98/EG.

2. De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut skall i alla övriga frågor antas i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 9.3.

Artikel 9

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 10

Deltagande av Efta/EES-länderna, de associerade länderna i Central- och Östeuropa, Cypern, Malta och Turkiet

Programmet skall vara öppet för deltagande av följande länder:

a) Efta/EES-länderna, i enlighet med villkoren i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

b) De associerade länderna i Central- och Östeuropa, i enlighet med villkoren i Europaavtalen, tilläggsprotokollen till dessa och respektive associeringsråds beslut.

c) Cypern, genom finansiering via tilläggsanslag i enlighet med förfaranden som skall fastställas i samråd med detta land.

d) Malta och Turkiet, genom finansiering via tilläggsanslag i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

Artikel 11

Internationellt samarbete

Vid genomförandet av programmet skall samarbete med tredje land och internationella organisationer som är behöriga på folkhälsoområdet, särskilt Världshälsoorganisationen, Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, eller som kan ha inflytande på folkhälsan, t.ex. Världshandelsorganisationen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, främjas i enlighet med förfarandet i artikel 9.3. I synnerhet systemet för hälsoinformation och möjligheterna till insatser vid hälsorisker bör när så är nödvändigt och möjligt samordnas med Världshälsoorganisationens insatser.

Artikel 12

Övervakning, utvärdering och spridning av resultat

1. Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna och vid behov med bistånd av experter regelbundet övervaka genomförandet av åtgärderna inom programmet mot bakgrund av målen. Den skall årligen förelägga kommittén en rapport om detta. Kommissionen skall överlämna en kopia av sina viktigaste resultat till Europaparlamentet och rådet.

2. På begäran av kommissionen skall medlemsstaterna överlämna information om programmets genomförande och effekter.

3. Kommissionen skall senast före utgången av programmets fjärde år uppdra åt oberoende kvalificerade experter att utföra en extern utvärdering av genomförandet och resultaten under de tre första åren av programmet. Kommissionen skall också utvärdera den uppnådda effekten på hälsan och hur effektivt resurserna har använts samt överensstämmelsen och komplementariteten med de övriga relevanta program, åtgärder och initiativ som genomförs inom ramen för övrig gemenskapspolitik och övriga gemenskapsinsatser. Kommissionen skall förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén sina slutsatser och kommentarer om detta. Kommissionen skall också förelägga dessa institutioner och organ en slutrapport om genomförandet av programmet senast före utgången av det år som följer efter det att programmet avslutats.

4. Kommissionen skall offentliggöra resultaten av de vidtagna åtgärderna samt utvärderingsrapporterna.

Artikel 13

Upphävande

Följande beslut upphör härmed att gälla den 31 december 2002:

Beslut nr 645/96/EG, beslut nr 646/96/EG, beslut nr 647/96/EG, beslut nr 102/97/EG, beslut nr 1400/97/EG, beslut nr 372/1999/EG, beslut nr 1295/1999/EG och beslut nr 1296/1999/EG.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 23 september 2002.

På Europaparlamentets vägnar

P. Cox

Ordförande

På rådets vägnar

M. Fischer Boel

Ordförande

(1) EGT C 337 E, 28.11.2000, s. 122 och C 240 E, 28.8.2001, s. 168.

(2) EGT C 116, 20.4.2001, s. 75.

(3) EGT C 144, 16.5.2001, s. 43.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 4 april 2001 (EGT C 21, 24.1.2002, s. 161), rådets gemensamma ståndpunkt av den 31 juli 2001 (EGT C 307, 31.10.2001, s. 27) och Europaparlamentets beslut av den 12 december 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT). Europaparlamentets beslut av den 3 juli 2002 och rådets beslut av den 26 juni 2002.

(5) EGT L 95, 16.4.1996, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 521/2001/EG (EGT L 79, 17.3.2001, s. 1).

(6) EGT L 95, 16.4.1996, s. 9. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 521/2001/EG.

(7) EGT L 95, 16.4.1996, s. 16. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 521/2001/EG.

(8) EGT L 19, 22.1.1997, s. 25. Beslutet ändrat genom beslut nr 521/2001/EG.

(9) EGT L 193, 22.7.1997, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 521/2001/EG.

(10) EGT L 46, 20.2.1999, s. 1.

(11) EGT L 155, 22.6.1999, s. 1.

(12) EGT L 155, 22.6.1999, s. 7. Beslutet ändrat genom beslut nr 521/2001/EG.

(13) EGT L 268, 3.10.1998, s. 1.

(14) EGT L 21, 26.1.2000, s. 32.

(15) EGT L 203, 21.7.1998, s. 14.

(16) EGT L 199, 30.7.1999, s. 59.

(17) EGT C 390, 15.12.1998, s. 1.

(18) EGT C 200, 15.7.1999, s. 1.

(19) EGT C 407, 28.12.1998, s. 21.

(20) EGT C 51, 22.2.1999, s. 53.

(21) EGT C 175, 21.6.1999, s. 135.

(22) EGT C 172, 18.6.1999, s. 3.

(23) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA

INSATSER OCH STÖDÅTGÄRDER

1. Förbättrad information och kunskap om hälsa i syfte att främja folkhälsan genom att

1.1 upprätta och använda ett hållbart system för hälsoövervakning som gör det möjligt att fastställa jämförbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer på gemenskapsnivå på grundval av utfört arbete och uppnådda resultat och att samla in, analysera och sprida jämförbar och kompatibel ålders- och könsspecifik information om folkhälsan inom gemenskapen när det gäller hälsotillstånd, hälsopolitik och avgörande faktorer för hälsan, inklusive befolkningsmässiga, geografiska och socioekonomiska förhållanden, personliga och biologiska faktorer, beteendemönster, såsom missbruk av vissa ämnen, matvanor, fysisk aktivitet, sexuellt beteende, levnads- och arbetsvillkor samt miljöförhållanden, där särskild uppmärksamhet ägnas åt ojämlikhet i hälsa,

1.2 utarbeta ett informationssystem för tidig upptäckt, spårning och övervakning av hälsorisker, inbegripet såväl överförbara, däribland risken för gränsöverskridande spridning av sjukdomar (inklusive resistena patogener), som icke överförbara sjukdomar,

1.3 förbättra systemet för överföring och utbyte av information och uppgifter om hälsa, inbegripet bättre tillgång för allmänheten,

1.4 införa och använda mekanismer för att analysera, ge utlåtanden, rapportera, informera och samråda med medlemsstaterna och berörda parter när det gäller hälsofrågor inom gemenskapen,

1.5 förbättra analysen av och kunskapen om den inverkan som utvecklingen av hälsopolitiken samt övrig gemenskapspolitik och övriga gemenskapsinsatser har, såsom den inre marknaden, i den utsträckning den påverkar hälsosystemen, med tanke på deras bidrag till en hög hälsoskyddsnivå, däribland utveckla kriterier och metoder för utvärdering av hälsoeffekterna av politiken samt utveckla andra förbindelser mellan folkhälsopolitik och annan politik,

1.6 se över, analysera och stödja erfarenhetsutbytet om hälsoteknik, inklusive ny informationsteknik,

1.7 stödja utbytet av information om och erfarenheter av god praxis,

1.8 utveckla och genomföra en gemensam insats utifrån det integrerade handlingsprogrammet för ett eEurope för att förbättra allmänhetens tillgång till informationen i hälsofrågor på Internet och överväga möjligheterna att skapa ett system med lätt identifierbar gemenskapsmärkning som visar vilka webbplatser på Internet som är tillförlitliga.

Gemenskapen, behöriga användare i medlemsstaterna och i förekommande fall internationella organisationer skall lätt kunna få tillgång till befintliga uppgifter och information som systemet tillhandahåller.

Den statistiska delen i systemet skall utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, vid behov med användning av gemenskapens statistikprogram för att främja synergi och undvika dubbelarbete.

2. Förbättrade möjligheter att på ett snabbt och samordnat sätt vidta åtgärder vid hälsorisker genom att

2.1 förbättra möjligheterna att bekämpa överförbara sjukdomar genom att stödja den fortsatta tillämpningen av beslut nr 2119/98/EG om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen,

2.2 stödja nätverkets verksamhet, i medlemsstaterna och de länder som deltar på grundval av artikel 10 i detta beslut, särskilt i samband med gemensamma utredningar, utbildning, löpande bedömningar och kvalitetssäkring, och i förekommande fall, i samband med dess bidrag till de insatser som beskrivs i punkt 1.2 och 1.3 i bilagan,

2.3 utarbeta strategier och mekanismer för att förebygga, utbyta information om och vidta åtgärder mot risker för icke överförbara sjukdomar, bland annat könsspecifika hälsorisker och sällsynta sjukdomar,

2.4 utbyta information om strategier för att i nödsituationer svara på hälsohot av fysiskt, kemiskt eller biologiskt ursprung, inklusive sådana som är relaterade till terroristdåd, och när så är lämpligt ta fram eller använda sig av gemenskapsangreppssätt och gemenskapsmekanismer,

2.5 utbyta information om vaccinations- och immuniseringsstrategier,

2.6 förbättra säkerheten och kvaliteten hos organ och ämnen av mänskligt ursprung, bland annat blod, blodkomponenter och blodprekursorer, genom att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för insamling, bearbetning, lagring, spridning och användning av dessa organ och ämnen,

2.7 upprätta nätverk för övervakning av produkter av mänskligt ursprung, såsom blod, blodkomponenter och blodprekursorer,

2.8 främja strategier och åtgärder för att skydda människors hälsa mot eventuella skadliga effekter av miljöagenser, t.ex. joniserande och icke-joniserande strålning samt buller,

2.9 utveckla strategier som minskar antibiotikaresistens.

3. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar genom åtgärder i samband med avgörande faktorer för folkhälsan inom all gemenskapspolitik och alla gemenskapsinsatser genom att

3.1 utarbeta och genomföra strategier och åtgärder, inklusive dem som har till syfte att upplysa allmänheten, beträffande livsstilsrelaterade hälsofaktorer, såsom matvanor, motion, tobak, alkohol, narkotika och andra ämnen, samt mental hälsa, inbegripet åtgärder som skall vidtas inom all gemenskapspolitik samt ålders- och könsspecifika strategier,

3.2 analysera situationen och utarbeta strategier för sociala och ekonomiska hälsofaktorer, för att dels klarlägga och bekämpa ojämlikhet i hälsa, dels utvärdera hur sociala och ekonomiska faktorer påverkar hälsan,

3.3 analysera situationen och utarbeta strategier för miljörelaterade hälsofaktorer, och bidra till att klarlägga och utvärdera hur miljöfaktorer påverkar hälsan,

3.4 analysera situationen och utbyta information om genetiska faktorer och användningen av genetisk screening,

3.5 utarbeta metoder för utvärdering av de hälsofrämjande strategiernas och åtgärdernas kvalitet och effektivitet,

3.6 stödja relevanta utbildningsinsatser som hör samman med ovanstående åtgärder.

4. Stödåtgärder

4.1 Gemenskapsstöd kan ges till de insatser och åtgärder som avses i artikel 3.

4.2 Vid genomförandet av programmet kan kommissionen behöva ytterligare resurser, inbegripet anlitande av experter, t.ex. för övervakningssystemet, utvärderingen av programmet eller vid utarbetandet av ny lagstiftning. Kommissionen kan även ha behov av att experter deltar i arbetet med gemenskapens strukturella ordningar för samordning och integrering av nätverk för hälsoövervakning och snabba insatser vid hälsorisker. Den rapport som avses i artikel 12.1 skall vid behov åtföljas av förslag om anpassning av kraven.

4.3 Kommissionen får även genomföra åtgärder för att informera, offentliggöra och sprida kunskap. Den får även genomföra utvärderande undersökningar och anordna seminarier, symposier eller andra expertmöten.

Kommissionens uttalanden

Uttalande om strukturella ordningar

Kommissionen kommer att göra följande för att se till att programmet genomförs på ett effektivt sätt i enlighet med artikel 5 i beslutet:

1. Kommissionen kommer att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa verksamheten i den kommitté som inrättas enligt artiklarna 8 och 9 i beslutet. Kommittén kommer att bestå av representanter utsedda av medlemsstaterna enligt beslut 1999/468/EG.

2. Kommissionen kommer att med fullt beaktande av bestämmelserna i artikel 218.2 i EG-fördraget se till att dess avdelningar arbetar på bästa sätt för att göra det lättare att uppnå de tre allmänna mål för programmet som anges i artikel 2 i beslutet.

3. Kommissionen kommer enligt punkt 4 i bilagan till beslutet att anlita vetenskapliga och tekniska experter för att öka sin kapacitet på särskilda verksamhetsområden inom programmet. Dessa experter kommer att samarbeta med kommissionen enligt gällande administrativa bestämmelser.

4. Kommissionen avser också att till fullo utnyttja de möjligheter som beskrivs i meddelandet om utläggning (KOM (2000) 788) och i förslaget till förordning (KOM (2001) 808). Det kan till exempel innebära att man inrättar ett genomförandeorgan som skall hjälpa kommissionen att genomföra vissa uppgifter inom programmet när rådet antagit det förslag till förordning som lagts fram.

Kommissionen förklarar också att de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 skall genomföras senast i början av 2003, när programmet träder i kraft. Punkt 3 kommer att inledas i början av programmet så snart nödvändiga åtgärder vidtagits och punkt 4 kommer att övervägas senare under programmet när förslaget till förordning antagits.

Uttalande om artikel 7

Finansieringsramen för programmet skall ses över på nytt både i samband med anslutningen av nya medlemsstater och i samband med förberedelserna inför översynen av budgetplanen, med hänsyn till upprättandet av strukturella ordningar och till förändringar som gäller huvudprioriteringar. Finansieringsförslag kommer att läggas fram, i förekommande fall.