Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Utlänningslag (2005:716) UtlLUtlänningslagenFörarbeten2005:716Prop. 2004/05:170 och 2004/05:172, bet. 2004/05:SfU17 och 18, rskr. 2005/06:1 och 2.Jfr rådets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (EGT P 056, 4.4.1964, s. 850, Celex 364L0221), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, Celex 32004L0038), rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EGT L 149, 2.6.2001, s. 34, Celex 32001L0040), rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 187, 10.7.2001, s. 45, Celex 32001L0051), rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12, Celex 32001L0055), rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 17, Celex 32002L0090), rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (EUT L 31, 6.2.2003, s. 18, Celex 32003L0009).2005:763Bet. 2005/06:SfU5, rskr. 2005/06:10.2005:1239Prop. 2005/06:6, bet. 2005/06:SfU4, rskr.2005/06:71.2006:219Prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9, rskr. 2005/06:191.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, Celex 32004L0038, rättad version i EUT L 197, 28.7.2005, s. 34, Celex 32004L0038R[2]) samt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 23.01.2004, s. 44, Celex nr 32003L0109).2006:220Prop. 2005/06:72, bet. 2005/06:SfU8, rskr. 2005/06:190.Jfr rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, 3.10.2003, s. 12, Celex nr 32003L0086).2006:447Prop. 2005/06:129, bet. 2005/06:SfU14, rskr. 2005/06:280.Jfr rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare (EUT L 261 6.8.2004, s. 24, Celex 32004L0082) och rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete (EUT L 375, 23.12.2004, s.12, Celex 32004L0114).2006:448Bet. 2005/06:SfU14, rskr. 2005/06:280.2006:946Prop. 2005/06:194, bet. 2005/06:JuU38, rskr. 2005/06:300, bet. 2005/06:SfU18, rskr. 2005/06:358.2007:322Prop. 2006/07:53, bet. 2006/07:SfU7, rskr. 2006/07:150.Jfr rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna (EUT L 261, 6.8.2004, s. 19, Celex 32004L0081.2008:291Prop. 2007/08:74, bet. 2007/08:UbU14, rskr. 2007/08:183.Jfr rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte (EUT L 289, 3.11.2005, s. 15, Celex 32005L0071).2008:884Prop. 2007/08:147, bet. 2008/09:SfU3, rskr. 2008/09:37.2008:974Prop. 2007/08:160, bet. 2008/09:KU2, rskr. 2008/09:28.2009:16Prop. 2008/09:51, bet. 2008/09:SfU7, rskr. 2008/09:137.2009:845Prop. 2008/09:165, bet. 2008/09:JuU23, rskr. 2008/09:290.2009:1013Prop. 2008/09:202, bet. 2009/10:SfU3, rskr. 2009/10:4.2009:1542Prop. 2009/10:31, bet. 2009/10:SfU8, rskr. 2009/10:133.Jfr rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 304, 30.9.2004, s. 12, efter ompublicering EUT L 204, 5.8.2005, s. 24, Celex 32004L0083, rättad Celex 32004L0083R[2]) och rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (EUT L 326, 13.12.2005, s. 13, Celex 32005L0085).2010:175Prop. 2009/10:77, bet. 2009/10:SfU12, rskr. 2009/10:202.2010:381Prop. 2009/10:86, bet 2009/10:JuU20, rskr. 2009/10:233.2010:440Prop. 2009/10:137, bet. 2009/10:SfU18, rskr. 2009/10:284.2010:533Prop. 2009/10:190, bet. 2009/10:SfU19, rskr. 2009/10:309.2010:627Prop. 2009/10:135, bet. 2009/10:JuU21, rskr. 2009/10:317.2010:1296Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.2010:1406Prop. 2009/10:181, bet. 2010/11:JuU3, rskr. 2010/11:31.2011:705Prop. 2010/11:121, bet. 2010/11:SfU9, rskr. 2010/11:278.2011:709Prop. 2010/11:123, bet. 2010/11:SfU8, rskr. 2010/11:277.2011:1209Prop. 2010/11:159, bet. 2011/12:JuU3, rskr. 2011/12:43.2012:129Prop. 2011/12:60, bet. 2011/12:SfU6, rskr. 2011/12:164.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98, Celex 32008L0115).2012:322Prop. 2011/12:85, bet. 2011/12:CU23, rskr. 2011/12:219.2013:107Prop. 2012/13:45, bet. 2012/13:JuU15, rskr. 2012/13:154.2013:606Prop. 2012/13:148, bet. 2012/13:SfU13, rskr. 2012/13:275.Jfr rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och villkor för högkvalificerad anställning (EUT L 155, 18.6.2009, s. 17, Celex 32009L0050).2013:646Prop. 2012/13:125, bet. 2012/13:SfU8, rskr. 2012/13:274.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt (EUT L 168, 30.6.2009, s. 24, Celex 32009L0052).2013:648Prop. 2012/13:151, bet. 2012/13:SfU9, rskr. 2012/13:276.2014:198Prop. 2013/14:81, prop. 2013/14:82, prop. 2013/14:83, bet. 2013/14:SfU9, bet. 2013/ 14:SfU11, bet. 2013/14:SfU12, rskr. 2013/14:191, rskr. 2013/14:192, rskr. 2013/ 14:193.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/ EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, Celex 32004L0038) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd (EUT L 132, 19.5.2011, s. 1, Celex 32011L0051).2014:433Prop. 2013/14:216, bet. 2013/14:SfU21, rskr. 2013/14:295.2014:655Prop. 2013/14:110, bet. 2013/14:JuU23, rskr. 2013/14:262.2014:776Prop. 2013/14:227, bet. 2013/14:SfU19, rskr. 2013/14:338.2014:777Prop. 2013/14:213, bet. 2013/14:SfU13, rskr. 2013/14:337.2014:778Prop. 2013/14:217, bet. 2013/14:SfU22, rskr. 2013/14:339.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning) (EUT L 337, 20.12.2011, s. 9, Celex 32011L0095).2014:792Prop. 2013/14:197, bet. 2013/14:SfU20, rskr. 2013/14:340.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60, Celex 32013L0032).2014:1400Prop. 2013/14:248, bet. 2014/15:SfU5, rskr. 2014/15:27.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning).2015:91Prop. 2014/15:32, bet. 2014/15:SfU7, rskr 2014/15:114.2016:632Prop. 2015/16:147, bet. 2015/16:SfU17, rskr. 2015/16:260.2016:753Prop. 2015/16:174, bet. 2015/16:SfU16, rskr. 2015/16:303.2016:875Bet. 2016/17:SfU5, rskr. 2016/17:2.2016:1243Prop. 2016/17:17, bet. 2016/17:SfU6, rskr 2016/17:78.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen.2017:22Prop. 2016/17:61, bet. 2016/17:SfU8, rskr 2016/17:142.Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, i den ursprungliga lydelsen samt rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU.2017:123Prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9, rskr. 2016/17:149.2017:258Prop. 2016/17:121, bet. 2016/17:SfU18, rskr. 2016/17:204.2017:356Prop. 2016/17:133, bet. 2016/17:SfU19, rskr. 2016/17:239.2017:523Prop. 2016/17:150, bet. 2016/17:SfU21, rskr. 2016/17:282.2017:906Prop. 2016/17:191, bet. 2017/18:SfU5, rskr. 2017/18:7.2017:1093Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7, rskr. 2017/18:41.2018:30Prop. 2017/18:35, bet. 2017/18:JuU7, rskr. 2017/18:144.2018:67Prop. 2017/18:34, bet. 2017/18:SfU10, rskr. 2017/18:156.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, i den ursprungliga lydelsen.2018:319Prop. 2017/18:108, bet. 2017/18:SfU21, rskr. 2017/18:252.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning, i den ursprungliga lydelsen.2018:419Prop. 2017/18:88, bet. 2017/18:JuU27, rskr. 2017/18:256.2018:739Prop. 2017/18:176, bet. 2017/18:SfU26, rskr. 2017/18:348.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivareför tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i den ursprungliga lydelsen.2018:822Prop. 2017/18:235, bet. 2017/18:KU22, rskr. 2017/18:327.2018:1294Prop. 2017/18:121, bet. 2017/18:CU14, rskr. 2017/18:372.2018:1963Prop. 2017/18:279, bet. 2018/19:JuU5, rskr. 2018/19:40.2019:44Prop. 2018/19:16, bet. 2018/19:FöU4, rskr. 2018/19:130.2019:180Prop. 2018/19:37, bet. 2018/19:JuU18, rskr 2018/19:159.Utkom från trycket den 18 oktober 2005utfärdad den 29 september 2005.I samband med ändringar g. Lag 2009:1542 (prop. 2009/10:31, bet. 2009/10:SfU8) för att anpassa utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet meddelades följande ikraft- och övergångsbestämmelser:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.2. Ärenden som rör överklaganden och som har kommit in till regeringen men inte avgjorts före d. 1 jan. 2010 ska överlämnas till Migrationsöverdomstolen för prövning. Ärenden som överlämnats till regeringen enligt 12 kap. 20 § andra stycket i dess äldre lydelse men inte avgjorts före d. 1 jan. 2010 ska överlämnas till Migrationsverket för prövning.3. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i denna lag jämställs flyktingförklaring med flyktingstatusförklaring.Kommentaren uppdaterad per 1 april 2019 SFS 2018:1963 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att rubriken närmast före 16 kap. 3 § ska lyda ”Sammansättningen i Migrationsöverdomstolen”, dels att det ska införas en ny paragraf, 16 kap. 3 a §, av följande lydelse. Av Ingela Fridström: Beträffande bakgrunden till den nya paragrafen se prop. 2017/18:279, 2018/19:JuU5. SFS 2019:44 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 9 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse. Av Ingela Fridström: Ändringen hänger samman med den nya kustbevakningslagen (2019:32). Se prop. 2018/19:16, 2018/19:FöU4. Kommentaren uppdaterad per 1 januari 2019Kommentaren uppdaterad per 1 oktober 2018 SFS 2018:1294 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 5 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse. Av Ingela Fridström: I första stycket har en hänvisning ändrats som en följd av att en ny lag om adoption i internationella situationer har ersatt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption. Se prop. 2017/18:121, 2017/18:CU14.Kommentaren uppdaterad per 1 juli 2018 SFS 2018:319 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 7 a §, 5 kap. 5 och 18 a §§, 6 kap. 2 b § och 9 kap. 8 a § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 c kap., av följande lydelse. Av Ingela Fridström: Merparten av ändringarna hänger samman med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning i svensk rätt. Direktivet kallas oftast säsongsanställningsdirektivet. Bestämmelserna som behövs för att genomföra direktivet har i huvudsak samlats i ett nytt kapitel i utlänningslagen, 6 c kap. Ändringen i 9 kap. 8 a § andra stycket innebär att en utlänning som omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer är undantagen från skyldigheten att lämna fingeravtryck vid en ansökan om uppehållstillstånd, eller när bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas av någon annan anledning än en ansökan om uppehållstillstånd. Se vidare prop. 2017/18:108, 2017/18:SfU21. SFS 2018:419 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 16 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse. Av Ingela Fridström: Ändringen innebär att det införs en bestämmelse om att den som är kammarrättspresident eller kammarrättslagman är behörig att vara rättens ordförande i mål eller en viss fråga i mål som avgörs med sju lagfarna ledamöter. Bestämmelsen motsvarar i sak den hittills gällande regleringen i 22 a § första meningen förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion. Prop. 2017/18:88, 2017/18:JuU27. SFS 2018:739 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 20 kap. 12 och 12 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 9 kap. 14–16 §§, och närmast före 9 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse.. Av Ingela Fridström: Ändringarna innebär att Polismyndigheten får utökade möjligheter att genomföra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivareinte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionernaska begränsas till branscher där Polismyndigheten harbedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Vidare höjs den särskilda avgift som enarbetsgivare kan bli skyldig att betala om arbetsgivaren har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Prop. 2017/18:176, 2017/18:SfU26. SFS 2018:822 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 13 kap. 9 och 13 §§ och 14 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse. Av Ingela Fridström: Förvaltningslagen (2017:900) träder i kraft den 1 juli 2018 och ersätter då förvaltningslagen (1986:223) som upphävs samtidigt. Ändringarna är följdändringar med anledning av den nya förvaltningslagen. Se prop. 2017/18:235, 2017/:KU22. 1 kap.Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelserLagens innehåll1 §1 §I denna lag finns föreskrifter omlagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),visering (3 kap.),uppehållsrätt (3 a kap.),flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),uppehållstillstånd (5 kap.),ställning som varaktigt bosatt i Sverige (5 a kap.),arbetstillstånd (6 kap.),EU-blåkort (6 a kap.),tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (6 b kap.),tillstånd för säsongsarbete (6 c kap.),återkallelse av tillstånd (7 kap.),avvisning och utvisning (8 kap.),utvisning på grund av brott (8 a kap.),kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),nöjdförklaring (15 kap.),migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),offentligt biträde (18 kap.),kostnadsansvar (19 kap.),bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),tillfälligt skydd (21 kap.),tribunalvittnen (22 kap.), ochsärskilda bemyndiganden (23 kap.). Lag (2018:319). 1 a §1 a § Om det i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns bestämmelser som avviker från denna lag, ska de bestämmelserna gälla. Lag (2016:753). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter 5:.Vissa definitionerBarn2 §2 § Med barn avses i denna lag en person som är under 18 år.Asyl3 §3 §Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Lag (2009:1542). EU-stat Rubriken införd g. Lag 2006:219. 3 a §3 a §Med EU-stat avses i denna lag en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU). Lag (2006:219). EES-stat och EES-medborgare Rubriken införd g. Lag 2006:219. 3 b §3 b §Med EES-stat avses i denna lag en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses även vissa svenska medborgare i enlighet med vad som närmare framgår av 3 a kap. 2 § andra stycket. Lag (2014:198). 3 c §3 c § Upphävd g. Lag (2014:198). Schengenkonventionen, Schengenstat och SchengenviseringRubriken har denna lydelse enl. Lag 2011:705. 4 §4 §Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.Med Schengenstat avsesen stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samtIsland, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Lag (2011:1209). 4 a §4 a § Med Schengenvisering avses i denna lag en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)EUT L 243, 15.9.2009, s. 1 (Celex 32009R0810).. Lag (2011:705). EUT L 243, 15.9.2009, s. 1 (Celex 32009R0810).Fråga om påskyndat förfarande vid ansökan om visering från en tredjelandsmedborgare som var familjemedlem till en unionsmedborgare MIG 2018: 9.RörlighetsdirektivetRubriken införd g. Lag 2014:198.4 b §4 b §Med rörlighetsdirektivet avses i denna lag Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/ EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG EUT L 158, 30.4.2004, s. 77 (Celex 32004L0038).. Lag (2014:198). EUT L 158, 30.4.2004, s. 77 (Celex 32004L0038).Inresa5 §5 §Med inresa avses i denna lag att en utlänning passerar in över gränsen för svenskt territorium.Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket. Utresa6 §6 §Med utresa avses i denna lag att en utlänning passerar ut över gränsen för svenskt territorium.Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket. Säkerhetsärenden7 §7 §Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordaratt en utlänning ska avvisas eller utvisas,att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att en utlännings uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska återkallas,att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas,att en utlänning inte ska beviljas resedokument, elleratt en utlännings ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska avslås eller att en utlännings ställning som varaktigt bosatt ska återkallas.Ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap. 19 eller 19 b § är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende. Lag (2016:1243). Ang. beslut om att neka inresa för unionsmedborgare och skyldighet att underrätta om skälen därför, se C-300/11 ZZ.Allmänna bestämmelser8 §8 § Lagen skall tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.9 §9 § Det som föreskrivs om avvisning och utvisning i denna lag gäller i tilllämpliga delar också för beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)EUT L 180, 29.6.2013, s. 31 (Celex 32013R0604). (Dublinförordningen). Lag (2014:792). Lagen 2014:792, med ikraftträdande 1 aug. s.å., innehåller även:2. För beslut om överföring enligt rådets förordning (EG) nr 343/2003 av d. 18 febr. 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat gäller 1 kap. 9 § i sin äldre lydelse.3. För asylansökningar på vilka rådets förordning (EG) nr 343/2003 av d. 18 febr. 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat är tillämplig gäller 5 kap. 1 b § i sin äldre lydelse.EUT L 180, 29.6.2013, s. 31 (Celex 32013R0604).Förfarande enl. Dublinförordningen måste inledas senast tolv månader sedan den illegala inresan från tredje land ägde rum MIG 2007: 51 – Att en ansökan om asyl återkallats efter Migrationsverkets beslut om överföring enl. Dublinförordningen medför ej i sig att förordningen ej längre ska tillämpas MIG 2008: 28 – Verkställighetsfristen för överföring enl. Dublinförordningen räknas från det domstolsavgörande genom vilket överföringen prövats i sak MIG 2009: 16 – Beslut om överföring enl. Dublinförordningen kan göras gällande mot enskild trots att det efter beslutet framkommer att denne har flyktingstatus i mottagarlandet MIG 2009: 32 – För att säkerställa att en utlännings och hans familjs privat- och familjeliv respekterades enl. Europakonventionen ansågs att prövningen av utlänningens asylansökan liksom för övriga familjemedlemmar skulle ske i Sverige trots att annan stat enl. Dublinförordningen primärt var ansvarig för prövningen MIG 2010: 18 – Asylförfarandet i en av EU:s medlemsstater (Grekland) bedömdes vara så bristfälligt att överföring enl. Dublinförordningen ej ägde rum MIG 2010: 21 – Asylansökan som återkallats innan den anmodade medlemsstaten samtyckt till att överta ärendet medförde att Dublinförordningen ej längre kunde tillämpas MIG 2012: 16 – Ang. prövning enl. Dublinförordningen när utlänning (afghan) sökt asyl i förhållande till en stat som utlänningen inte var medborgare i (Lettland) MIG 2012: 20 – Asylsökande som efter Migrationsverkets beslut om överföring enl. Dublinförordningen beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ansågs ha rätt att få sin asylansökan prövad här MIG 2013: 9 – Asylsökande tredjelandsmedborgare med uppehållsrätt i Sverige pga. äktenskap ansågs ej böra överföras enl. Dublinförordningen utan hade rätt att få sin ansökan prövad i Sverige MIG 2013: 18 – Överföring till Italien enl. Dublinförordningen för alla i en familj utom mannen ansågs strida mot skyddet för familjelivet i Europakonventionen MIG 2013: 23 – MIG 2014: 3 anm. vid 12:18, – En generell garanti om lämpligt mottagande som Italien utfärdat ansågs ej uppfylla Europadomstolens krav i enskilt ärende om överföring av familj med barn från Sverige till Italien; Migrationsverkets utfästelse om att ytterligare individuella garantier skulle inhämtas på verkställighetsstadiet ansågs kunna godtas MIG 2015: 17 – Dublinförordningens bestämmelse om sökandens rätt till överklagande eller omprövning i domstol innebar att ett beslut av Polismyndigheten om överföring enl. Dublinförordningen skulle överklagas till migrationsdomstolen och inte till Migrationsverket MIG 2016: 4 – Avsteg från tillämpning av Dublinförordningen med hänvisning till barnets bästa MIG 2016: 16 – Vid överklagande av överföring enl. Dublinförordningen ingick ej fråga om tidsfrist för överföringen i domstolens prövning MIG 2016: 17 – Vid överklagande av beslut om överföring enl. DublinF får även fråga om tillämpningen av art. 19.2 åberopas och prövas MIG 2016: 24.Beräkning av tidsfrister vid överföring enl. Dublinförordningen, se C-19/08 Petrosian m.fl. mot Migrationsverket. Ang. tidpunkten då skyldighet att tillhandahålla minimivillkor för asylsökande vid överföring enl. Dublinförordningen upphör, se C-179/11 Cimade och GISTI. Ang. systembrister vad beträffar asylförfarandet och mottagningsvillkoren för asylsökande i den ansvariga medlemsstaten, se förenade målen C-411/10 N. S. m.fl. och C-493/10 M. F. m.fl., C-4/11 Puid, C-394/12 Abdullahi. En asylsökande får till stöd för ett överklagande av ett beslut om överföring åberopa en felaktig tillämpning av ett av de i kapitel III i förordning nr 604/2013 angivna kriterierna för att fastställa ansvarig medlemsstat C-155/15 Karim och C-63/15 Ghezelbash – Återtagandeförfarande och ansvarighetskriterier enl. Dublin III-förordningen C-582/17 H. – Bestämmelserna i Dublin III-förordningen ska tolkas och tillämpas med iakttagande av de grundläggande rättigheter som garanteras bland annat av artikel 4 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna C-163/17 Jawo (begreppet ”avvikande”).10 §10 § I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.Kvinna och barn som var berättigade till uppehållstillstånd pga. anknytning till kvinnans make ansågs ej kunna vägras uppehållstillstånd med stöd av denna § trots att kvinnans make tidigare dömts för grov brottslighet mot närstående MIG 2012: 3 – Omständigheter som i praxis bedömts medföra behov av skydd för ett barn ansågs ej skyddsgrundande för en person som fyllt 18 år MIG 2018: 6.Ang. hänsyn till barnets bästa och ensamkommande flyktingbarns rätt att få sin asylansökan prövad i den medlemsstat där barnet befinner sig, se C-648/11 MA m.fl. Ang. familjeåterförening och hänsyn till barnens bästa, se förenade målen C-356/11 och C-357/11 O. och S.11 §11 §När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.12 §12 §En ansökan om uppehållstillstånd som grundar sig på sådana omständigheter som anges i 4 kap. 2 a § ska handläggas som en ansökan om asyl. Lag (2009:1542). 13 §13 §Säkerhetsärenden skall handläggas skyndsamt.14 §14 §Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt och Säkerhetspolisen har ansökt om att utlänningen ska utvisas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, ska ansökningarna handläggas tillsammans enligt lagen om särskild utlänningskontroll.En ansökan om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt av en utlänning som är utvisad enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller har meddelats motsvarande beslut enligt äldre lag och befinner sig i Sverige, ska handläggas enligt den lagen. Lag (2014:198). 15 §15 § Ska det vid tillämpningen av denna lag göras en bedömning av om det finns risk för att en utlänning avviker, får hänsyn endast tas till om dennetidigare har hållit sig undan,har uppgett att han eller hon inte har för avsikt att lämna landet efter ett beslut om avvisning eller utvisning,har uppträtt under någon identitet som var felaktig,inte har medverkat till att klarlägga sin identitet och därigenom försvårat prövningen av sin ansökan om uppehållstillstånd,medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit väsentlig information,tidigare har överträtt ett meddelat återreseförbud,har dömts för ett brott som kan leda till fängelse, ellerhar utvisats av allmän domstol på grund av brott. Lag (2012:129). 16 §16 §Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Lag (2018:30). 2 kap.Villkor för att en utlänning skall få resa in i samt vistas och arbeta i SverigePass1 §1 §En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.Se UtlänningsF (2006:97) 2:1 efter denna lag.För att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs att sökanden uppvisar sitt pass i original för berörd svensk myndighet MIG 2009: 7.1 a §1 a § Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för honom eller henne.Har en utlänning beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § eller beviljats skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c §, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen, om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Främlingspass ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.Migrationsverket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns särskilda skäl. Lag (2014:778). 2 §2 §Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar.Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass.Visering3 §3 § En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 3:1 efter denna lag.Rörlighetsdirektivet medför skyldighet för handläggande myndighet att upplysa sökande som kan antas omfattas av direktivet om vilka handlingar som bör åberopas MIG 2013: 20 – Innan Schengenvisering beviljas måste kontroll göras av om alla medlemsstater erkänner den aktuella resehandlingen för visering MIG 2017: 26.Uppehållsrätt Rubriken införd g. Lag 2006:219. 3 a §3 a §Bestämmelser om uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar finns i 3 a kap. Lag (2006:219). Uppehållstillstånd4 §4 §Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige får, om villkoret i 1 § är uppfyllt, resa in i Sverige. Lag (2014:198). 5 §5 §En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 4:1 och 2 efter denna lag.6 §6 §Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar skall ha uppehållstillstånd redan efter en kortare vistelsetid i Sverige än tre månader.Arbetstillstånd7 §7 §Arbetstillstånd är ett tillstånd att arbeta i Sverige. En utlänning som skall arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands skall ha arbetstillstånd.Se UtlänningsF (2006:97) 5:11 efter denna lag – Lag (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg – F (1989:548) i samma ämne.Jfr äldre rättsfall H 1945: 585 (lärare vid en av enskild förening anordnad studiekurs).Kombinerade uppehålls- och arbetstillståndRubriken har denna lydelse enl. Lag 2018:67. 7 a §7 a §Bestämmelser om kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd finns i 6 a–6 c kap. Lag (2018:319). Undantag från kraven på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd8 §8 §Kravet på pass enligt 1 § för inresa gäller inte för en utlänning som är medborgare i en Schengenstat om han eller hon reser eller har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat.Kravet på pass enligt 1 § för vistelse gäller inte för en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och inte heller för en utlänning som är medborgare i en annan Schengenstat om han eller hon har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 3:1 efter denna lag – Se anm. vid 7 §.8 a §8 a §Kravet på visering enligt 3 § gäller inte för en utlänning somär EES-medborgare,har uppehållskort eller permanent uppehållskort som har utfärdats i Sverige eller av en behörig myndighet i en annan EES-stat,har uppehållstillstånd,har ställning som varaktigt bosatt i Sverige, elleråtertas enligt 6 a kap. 14 § eller 6 b kap. 19 §.Kravet på visering enligt 3 § för inresa gäller inte heller för en utlänning som återtas enligt 4 kap. 5 d § eller 5 a kap. 7 §. Lag (2018:67). Se UtlänningsF (2006:97) 3:1 efter denna lag.Ang. otillåtet nationellt krav på separat tillstånd för inresa för innehavare av giltigt uppehållskort, se C-202/13 McCarthy.8 b §8 b §Kravet på uppehållstillstånd enligt 5 § gäller inte för en utlänning somär medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,har uppehållsrätt, ellerhar visering för längre tid än tre månader. Lag (2014:198). 8 c §8 c §Kravet på arbetstillstånd enligt 7 § gäller inte för en utlänning somär medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,har uppehållsrätt, ellerhar permanent uppehållstillstånd. Lag (2014:198). Se anm. vid 7 §.9 §9 §Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar i andra fall än de som anges i 8–8 c §§ får resa in i Sverige samt vistas och arbeta här utan pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 2:1–3 efter denna lag. F (2019:111) om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar. 10 §10 §Bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd tillämpas inte fördiplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige av främmande stater samt deras familjer och deras anställda, ochfrämmande staters kurirer.Regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd gäller i viss utsträckning för de personer som anges i första stycket.I fråga om andra utlänningar som är berättigade till förmåner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall de inskränkningar iakttas som följer av den lagen.Se UtlänningsF (2006:97) 3:1 efter denna lag.3 kap.Visering 1 §1 §Villkor för beviljande av Schengenvisering finns i viseringskodexen. Lag (2011:705). Fråga om sökande av Schengenvisering styrkt det uppgivna syftet med resan MIG 2012: 19 – Tillförlitligt sponsoråtagande beträffande resa och uppehälle under vistelse i Sverige ansågs tillräckligt för att styrka att sökanden hade tillräckliga ekonomiska medel för vistelsen vid ansökan om enhetlig Schengenvisering MIG 2014: 19.En tredjelandsmedborgare, som är gift med en medborgare i en medlemsstat, kan inte nekas inresa, även om personen är uppförd på spärrlistan i Schengens informationssystem, utan att det har fastställts att denna person utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen C-503/03 kommissionen/Spanien, p. 55. Fråga om i vilken utsträckning uppehållstillstånd i Schweiz och Liechtenstein motsvarar egentlig visering i C-139/08 Kqiku. Ang. prövning av ansökningar om enhetlig Schengenvisering, inkluderat beviskravet, se C-84/12 Koushkaki.Se Förordning (EG) 810/2009 av d. 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). 2 §2 § Upphävd g. Lag (2011:705). 3 §3 § Upphävd g. Lag (2011:705). 4 §4 §Om det finns särskilda skäl får nationell visering beviljas. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Den får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller endast när det finns särskilda skäl. Lag (2011:705). Beslutande myndigheter5 §5 § Beslut om Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen meddelas av Migrationsverket. Beslut om nationell visering får meddelas av Migrationsverket och Regeringskansliet. Lag (2011:705). Se UtlänningsF (2006:97) 3:10 och 11 efter denna lag.Bemyndiganden6 §6 §Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om visering.Regeringen får meddela föreskrifter om att ett organ som är knutet till Sveriges exportråd har rätt att bevilja visering.Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får ingå överenskommelse med en Schengenstat om att den statens behöriga myndigheter får besluta om Schengenvisering.Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får besluta om samarbete med en extern tjänsteleverantör eller med en kommersiell mellanhand i enlighet med viseringskodexen. Lag (2011:705). Se UtlänningsF (2006:97) 3:12 efter denna lag.7 §7 §Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om visering.3 a kap.Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. Kapitlet infört g. Lag 2006:219 (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9).Allmänna bestämmelser Rubriken införd g. Lag 2006:219. 1 §1 §Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219). 2 §2 §Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som ärmake eller sambo till EES-medborgaren,släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år,släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, ellerannan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 1:4, 3 a:6, 9, 4:16 a, 17 efter denna lag. MIG 2009: 37 – Tredjelandsmedborgare kunde ej härleda uppehållsrätt enl. rörelsedirektivet från sambo som var EES-medborgare och svensk medborgare MIG 2011: 17 – Vid bedömningen om huruvida en släkting ska anses beroende för sin försörjning får inget krav ställas på att personen försörjt sig själv i hemlandet MIG 2014: 8 – Ang. sekundär uppehållsrätt HFD 2016: 39.Ang. innebörden av att vara beroende av någon för sin försörjning, se C-1/05 Jia, p. 34 ff, C-423/12 Reyes (vuxna släktingar i rakt nedstigande led). Ang. medlemsstaternas skönsmässiga utrymme vid bedömning av beroendeförhållandets varaktighet och omfattning, se C-83/11 Rahman m.fl. Ang. begreppet familjemedlem och krav på anslutning, se C-40/11 Iida. Ang. uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till en unionsmedborgare som inte nyttjat sin fria rörlighet, se C-87/12 Ymeraga och Ymeraga-Tafarshiku. Ang. uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till en återvändande medborgare i den mottagande EU-medlemsstaten när familjelivet befästs i annan EU-medlemsstat, se C-456/12 O. Ang. uppehållsrätt för familjemedlem (tredjelandsmedborgare) till en medborgare i den mottagande EU-medlemsstaten vilken är bosatt där men regelbundet reser till annan EU-medlemsstat i sin yrkesutövning eller som arbetstagare, se C-457/12 S. och G.Uppehållsrätt Rubriken införd g. Lag 2006:219. 3 §3 §En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller honär arbetstagare eller egen företagare i Sverige,har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, ellerhar tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219). Beslut om utvisning av en EES-medborgare ska föregås av prövning om denne har uppehållsrätt MIG 2007: 53 – Tredjelandsmedborgare anhörig till EES-medborgare med uppehållsrätt måste visa giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt; han ska få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs MIG 2007: 56 – Om minderårig EES-medborgare anses ha självständig uppehållsrätt, har även förälder från tredje land med den faktiska vårdnaden rätt att vistas här MIG 2009: 22 – Som arbetstagare enl. 1 st. p. 1 ansågs den som utför ett faktiskt arbete, även om arbetet är ett lågavlönat deltidsarbete MIG 2010: 5 – Unionsmedborgare ansågs ej sakna tillräckliga tillgångar enbart på den grunden att hon uppbar svenskt äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag MIG 2011: 19 – Kravet på sjukförsäkring i p. 4 ansågs ej diskriminerande mot minderårig unionsmedborgare, som därmed saknade uppehållsrätt MIG 2012: 15 – Kravet på heltäckande sjukförsäkring ansågs uppfyllt när försäkringsskyddet var så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det skulle vara oproportionerligt att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring i det enskilda fallet MIG 2015: 15.Fråga om uppehållsrätt för underåriga barn (EU-medborgare) och deras föräldrar (tredjelandsmedborgare) när barnen är beroende av föräldrarna för sin försörjning, C-200/02 Zhu och Chen, jfr C-86/12 Alopka och Moudoulou. Ang. uppehållsrätt för föräldrarna (tredjelandsmedborgare) när barnet är medborgare i den mottagande EU-medlemsstaten, se bl.a. C-34/09 Ruiz Zambrano. Ang. tillräckliga tillgångar och begäran om sociala förmåner, se C-140/12 Brey. Ang. begreppen arbetstagare och egen företagare se anm. under art. 39 och 43 EG. Ang. graviditets inverkan på ställning som arbetstagare, se C-507/12 Saint Prix. Ang. uppehållsrätt för EU-medborgare som inte utövar förvärvsverksamhet, och kravet på “tillräckliga tillgångar”, se C-333/13 Dano.4 §4 § En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3 §.En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § andra stycket har uppehållsrätt.Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. Lag (2014:198). Den som ingått äktenskap uteslutande för att kringgå reglerna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land är ej berättigad till uppehållsrätt MIG 2009: 11.Uppehållsrätt för familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare C-370/90 Singh, C-60/00 Carpenter, C-459/99 MRAX, C-109/01 Akrich, C-1/05 Jia, C-127/08 Metock m.fl., C-456/12 O., C-457/12 S. och G. (se anm. vid 2 §). Fråga om uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som är förälder till underårigt barn som har uppehållsrätt C-200/02 Zhu och Chen, p. 42 f, C-310/08 Ibrahim. Uppehållsrätt för EES-medborgare som har den faktiska vårdnaden av barn som har uppehållsrätt C-480/08 Teixeira. Ang. rätt för tredjelandsmedborgare att arbeta i den mottagande medlemsstaten i syfte att bidra till att erhålla tillräckliga tillgångar, se C-218/14 Singh m.fl.5 §5 § Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Lag (2006:219). Att behålla uppehållsrätt i vissa fallRubriken införd g. Lag 2014:198. 5 a §5 a § En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hondrabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, ellerinleder en yrkesutbildning.I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös.En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. Lag (2014:198). 5 b §5 b § En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år ochär arbetstagare eller egen företagare i Sverige,har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, ellerär medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 3 a:6 a efter denna lag.5 c §5 c § En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna. Lag (2014:198). 5 d §5 d § En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b § 1, 2 eller 3 ochäktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds,vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen,det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, ellerfamiljemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 3 a:6 a efter denna lag.Ang. bibehållen uppehållsrätt för tredjelandsmedborgaren sedan EU-medborgaren lämnat den mottagande medlemsstaten, varefter äktenskapsskillnad ägt rum, se C-218/14 Singh m.fl. Jfr C-244/13 Ogieriakhi (se anm. vid 3 a kap. 7 §).Permanent uppehållsrätt Rubriken införd g. Lag 2006:219. 6 §6 §En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). I mål om medborgarskap ansågs en man vars uppehållstillstånd enl. EES-avtalet löpt ut ha vistats här lagligen MIG 2010: 8 I och II.Även uppehållsperioder på fem år som slutförts före tidpunkten för införlivande av direktiv 2004/38/EG ska beaktas C-162/09 Lassal. Ang. perioder av arbetslöshet, se C-325/09 Dias. Vistelse enbart grundad på nationell rätt och innan ursprungsmedlemsstaten anslöt sig till unionen C-424/10 och C-425/10 Ziolkowski och Szeja. Ang. vistelseperiod som delvis fullgjorts före ursprungsstatens anslutning, se förenade målen C-147/11 och C-148/11 Czop och Punakova.7 §7 § En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219). EES-medborgares familjemedlem, tillika tredjelandsmedborgare med EES-tillstånd, ansågs ej ha rätt till permanent uppehållsrätt då han ej uppfyllt kravet på fem års laglig vistelse i Sverige MIG 2012: 10.Ang. beräkning av laglig vistelseperiod, se C-529/11 Alarape och Tijani. Perioder under vilka personen i fråga avtjänar fängelsestraff avbryter laglig vistelse, se C-378/12 Onuekwere. Jfr 8:14 3 st. och C-400/12 G. Ang. förbudet att ta hänsyn till det faktum att makarna under femårsperioden upphör att bo ihop om de ändå förblir gifta, se C-244/13 Ogieriakhi, p. 36 ff. Jfr 34:5 d.8 §8 §Det som sägs i 6 och 7 §§ påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Lag (2006:219). 9 §9 §Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Lag (2006:219). Ang. tillämpning av tvåårsfristen, se C-325/09 Dias.Uppehållskort m.m.Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2014:198.10 §10 §En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Lag (2014:198). Att beslut att ej utfärda uppehållskort ej kunde överklagas ansågs ej strida mot rörelsedirektivet, då kortet i sig ej är bärare av någon rättighet MIG 2008: 34.11 §11 §Om det kan antas att en EES-medborgares familjemedlem är skyldig att ansöka om uppehållskort enligt 10 §, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga familjemedlemmen att lämna in sådana handlingar som är nödvändiga för att uppehållskort ska kunna utfärdas. Lag (2014:198). 12 §12 §Ett föreläggande enligt 11 § får förenas med vite.Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket.Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2006:448). 12 a §12 a §Migrationsverket ska utfärdaintyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt,uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, ochpermanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 3 a:7, 7 a, 7 b efter denna lag.Bemyndiganden Rubriken införd g. Lag 2006:219. 13 §13 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 3–7 §§. Lag (2014:198). 14 §14 § Regeringen får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska lämnas vid ansökan om uppehållskort. Lag (2014:198). 4 kap. Flyktingar och andra skyddsbehövande Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1542. Definitioner1 §1 §Med flykting avses i denna lag en utlänning sombefinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, ochinte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskeraratt utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400). Se UtlänningsF (2006:97) 5:4 och 7:8 och 16 efter denna lag.Ang. metod vid prövning av skyddsskäl MIG 2007: 12 – Fruktan för förföljelse ansågs ej välgrundad (ashkalier från Kosovo) MIG 2007: 16 – Ang. flyktingskap ”sur place” och förordnande om sekretess MIG 2007: 20 – Fråga om välgrundad fruktan för förföljelse och beviskravet betr. förföljelse MIG 2007: 37 – Enbart den omständigheten att sökanden var statslös (tillhörde utsatt folkgrupp) innebar ej att hon skulle anses vara flykting MIG 2008: 21 – En läkare, en universitetslärare och en musiker, samtliga från Irak, ansågs ej tillhöra viss samhällsgrupp MIG 2009: 36 I–III – Domare från Ryssland ansågs ej tillhöra viss samhällsgrupp MIG 2011: 7 – Kvinna från Somalia som fött utomäktenskapligt barn ansågs som flykting med hänsyn till välgrundad fruktan för förföljelse pga. kön MIG 2011: 8 – Fråga om sökande (iranier), som först efter ankomsten till Sverige engagerat sig politiskt, var att anse som flykting eller alternativt skyddsbehövande MIG 2011: 21 – Välgrundad fruktan att utsättas för könsstympning ansågs föreligga MIG 2012: 12 – Fråga om utlänning som utvisats pga. brott gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse pga. sin sexuella läggning MIG 2013: 25 – Flyktingstatus kan ej beviljas enbart pga. att familjemedlem har beviljats uppehållstillstånd som flykting utan en individuell bedömning av risken för förföljelse måste alltid göras MIG 2015: 18 – Skyddsbehovet för en nordkoreansk asylsökande som per automatik erhållit medborgarskap även i Sydkorea skulle prövas mot båda länderna MIG 2015: 22 – Skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring saknades då barnen var medborgare i annat EU-land MIG 2016: 7 – MIG 2016: 30 anm. vid F (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet 18 § – En man som lämnat Eritrea illegalt för att undanhålla sig från militärtjänstgöring ansågs som flykting MIG 2017: 12 – Internt flyktalternativ kan komma i fråga endast om skyddsskäl anses föreligga mot någon del av hemlandet MIG 2018: 14.Ang. villkoren för automatisk flyktingstatus för dem som tidigare erhållit skydd eller bistånd från FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) när sådant skydd eller bistånd upphör, se C-364/11 Abed El Karem El Kott m.fl. (se även C-31/09 Bolbol). Ang. begreppet förföljelse och ingrepp i religionsfriheten, se förenade målen C-71/11 och C-99/11 Y och Z. Risk för förföljelse pga. homosexualitet C-199/12 X, Y & Z. Ang. den grundläggande rätten till en opartisk och rättvis prövning inom skälig tid av ansökningar om statusförklaring som flykting, se C-604/12 N. Ang. trovärdighetsbedömning och tillåtna frågeställningar vid utredning av sexuell läggning som skyddsgrund, se förenade målen C-148/13 till C-150/13 A, B & C. Ang. omständigheter under vilka bestraffning för vägran att delta i väpnad konflikt kan utgöra förföljelse, se C-472/13 Shepherd. Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. – F (1994:361) i samma ämne.Ang. äldre motsvarighet till lagen 1994:137 8 och 9 §§ jfr R 1991: 30 anm. vid socialtjänstlagen (2001:453) 4:3. Bih. – Kommuns kostnad för skolskjuts av asylsökande särskoleelev ansågs utgöra extraordinär kostnad enl. F 2002:1118 R 2007: 14 – Kommun ej berättigad till ersättning av Migrationsverket enl. F 2002:1118 för bistånd till begravningskostnad som lämnats till asylsökandes dödsbo R 2009: 29 – Personkretsen i 1 § lagen 1994:137 omfattar även den som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning HFD 2013: 83.Ang. när bidrag för asylsökande ska utgå, och vilket belopp som ska anses vara tillräckligt, se C-79/13 Saciri.2 §2 § Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför attdet finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, ochutlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag (2014:1400). Se UtlänningsF (2006:97) 5:4 och 7:8 efter denna lag.Bevisbördan för internt flyktalternativ och innebörden därav MIG 2009: 4 – Ang. beviskravet betr. möjlighet till internflykt MIG 2010: 10 – Sådan brottslighet som urkundsförfalskning och osant intygande ansågs ej utesluta sökande från att anses som alternativt skyddsbehövande MIG 2011: 4 – Irakiska kurder som riskerade att drabbas av hedersrelaterat våld ansågs som alternativt skyddsbehövande MIG 2011: 6 – MIG 2011: 21 anm. vid 1 § – Fråga om utlännings konversion ”sur place” från islam till kristendom kunde anses som äkta MIG 2011: 29 – Frågan om ett internt flyktalternativ föreligger ingår som en del i en migrationsdomstols prövning av om en person är flykting eller skyddsbehövande MIG 2013: 2 – Alternativ skyddsförklaring beviljades för barn med afghanskt medborgarskap då denne saknade släkt eller annat nätverk i Afghanistan och med beaktande av risken att barnet där skulle utsättas för övergrepp MIG 2017: 6.Prövning om rätt till flyktingstatus går alltid före prövning om rätt till annan status som skyddsbehövande, C-604/12 N., p. 35. Ang. miniminormer betr. begreppen flyktingstatus och skyddsbehövande, se C-465/07 Elgafaji, C-175/08 Abdulla m.fl. Ang. begreppet intern väpnad konflikt, se C-285/12 Diakité. Ang. rätten att yttra sig över beslut om att inte meddela status som alternativt skyddsbehövande, se C-277/11 M. Ang. rätten till status som alternativt skyddsbehövande även för dem som är uteslutna från flyktingstatus eftersom de erhåller skydd eller bistånd från FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA), se C-364/11 Abed El Karem El Kott m.fl. Ang. villkoren för att beviljas alternativt skydd vid allvarlig sjukdom, se C-542/13 M’Bodj. Ang. omständigheterna under vilka det ändå kan vara förbjudet att verkställa avvisning eller utvisning vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida. Ang. krav på viss bosättningsort för alternativt skyddsbehövande, se C-443/14 Alo.2 a §2 a § Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller honbehöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, ellerinte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.Första stycket 1 gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande. Lag (2014:1400). Se UtlänningsF (2006:97) 5:4, 7:8 efter denna lag.Ej skydd pga. väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar (Irak) MIG 2007: 9 – Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från grunder för uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter MIG 2007: 33 I och II – Ang. förutsättningar för ”inre väpnad konflikt”, bl.a. i fråga om ett begränsat område (Mogadishu) MIG 2009: 27 – Fråga om fastställandet av tidigare vanlig vistelseort för statslös person som vistats i flera olika länder innan ankomsten till Sverige MIG 2018: 3.Prövning om rätt till flyktingstatus går alltid före prövning om rätt till annan status som skyddsbehövande, C-604/12 N., p. 35.2 b §2 b §En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig tillbrott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,ett grovt ickepolitiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, ellergärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. Lag (2009:1542). Skyddsbehövande asylsökande som antogs ha i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten kunde ej anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande MIG 2011: 24 – Ej synnerlig anledning anta att brott mot p. 1 eller p. 3 förelegat (Irak) MIG 2012: 14, (Syrien) 2017: 29 – Läkare som arbetat för den syriska säkerhetstjänsten under sex år uteslöts från att anses som flykting MIG 2017: 11.Ang. tolkningen och tillämpningen av p. 2 och 3, se målen C-57/09 och C-101/09 B och D. Ang. uteslutning från status som flykting eller alternativt skyddsbehövande på grunder relaterade till terrorism, se C-373/13 T.2 c §2 c § En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller honhar gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,har gjort sig skyldig till ett grovt brott, ellerutgör en fara för rikets säkerhet.Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2. Lag (2009:1542). MIG 2011: 4 anm. vid 2 §.Ang. uteslutning från status som flykting eller alternativt skyddsbehövande på grunder relaterade till terrorism, se C-373/13 T.StatusförklaringRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1542. 3 §3 §En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 1 § och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b § .En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hongenom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, ellerhar bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Lag (2009:1542). Se UtlänningsF (2006:97) 4:19, 19 g efter denna lag.När migrationsdomstol överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd MIG 2016: 22 – Fråga om person hade rätt till flyktingstatusförklaring genom att han riskerade förföljelse i hemlandet Syrien där han tillskrivits viss politisk uppfattning MIG 2018: 7 – Kvinna utan någon särskild riskprofil från ett regimkontrollerat område i Syrien beviljades ej flyktingstatus MIG 2018: 8.Ang. den grundläggande rätten till en opartisk och rättvis prövning inom skälig tid av ansökningar om statusförklaring som alternativ skyddsbehövande, se C-604/12 N.3 a §3 a § En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara alternativt skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 § och inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande enligt 2 c §.En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl har ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara övrig skyddsbehövande (övrig skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 a § och inte är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande enligt 2 c §.Av 3 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att andra stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Lag (2016:753). Se anm. vid 3 § – Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter 5:. MIG 2011: 6 anm. vid 2 §.Ang. den grundläggande rätten till en opartisk och rättvis prövning inom skälig tid av ansökningar om statusförklaring som alternativ skyddsbehövande, se C-604/12 N.3 b §3 b §Frågan om statusförklaring får inte prövas om asylansökan avvisas enligt 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket. Lag (2009:1542). 3 c §3 c § En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige får ansöka om statusförklaring. En sådan ansökan ska prövas enligt 3 eller 3 a §. Lag (2009:1542). Resedokument4 §4 §För en flykting eller statslös får utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument). Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om resedokument.Se UtlänningsF (2006:97) 2:9 efter denna lag.Den som ville få resedokument enl. flyktingkonventionen hade rätt att överklaga beslut att bevilja honom resedokument enl. konventionen ang. statslösa personers rättsliga ställning MIG 2009: 6 – Ansökan om resedokument beviljades ej kvotflykting trots att UNHCR åtta år tidigare bedömt honom ha flyktingstatus MIG 2013: 15.När en utlänning upphör att vara flykting eller annan skyddsbehövandeRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1452. 5 §5 §En flykting upphör att vara flykting om han eller honav fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare,av fri vilja på nytt förvärvar det medborgarskap som han eller hon tidigare har förlorat,förvärvar medborgarskap i ett nytt land och får det landets skydd,av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land där han eller hon är medborgare eller som statslös tidigare hade sin vistelseort, ellerpå grund av väsentliga och bestående förändringar i hemlandet eller i det land där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelsort inte längre befinner sig i en sådan situation att han eller hon kan anses som flykting och därför inte kan fortsätta att vägra använda sig av hemlandets eller vistelselandets skydd. Första stycket 5 gäller dock inte en flykting som på grund av tidigare förföljelse har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2014:1400). Ang. den bedömning som ska göras vid ändrade omständigheter av relevans för flyktingstatus, se C-175/08 Abdulla m.fl.5 a §5 a §En utlänning upphör att vara alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande om de omständigheter som medförde att han eller hon bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns eller har ändrats i sådan omfattning att skydd inte längre behövs. Vid bedömningen ska endast väsentliga och bestående förändringar beaktas. Första stycket gäller dock inte en utlänning som på grund av tidigare upplevelser som utgjort grund för skyddsbehov har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2014:1400). Återkallelse av statusförklaringRubriken införd g. Lag 2009:1542. 5 b §5 b §En flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting. Om det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 § andra stycket får en flyktingstatusförklaring återkallas. Lag (2009:1542). Fråga om utlänning som skaffat nytt hemlandspass använt sig av hemlandets beskydd och därmed upphört vara flykting MIG 2011: 13.5 c §5 c § En alternativ skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara alternativt skyddsbehövande.En övrig skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara övrig skyddsbehövande. Lag (2009:1542). Återtagande av skyddsbehövande som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och deras familjemedlemmarRubriken införd g. Lag 2014:198.5 d §5 d §Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i den staten och som har flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen. Lag (2014:198). Beslutande myndighet, m.m.Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1542. 6 §6 §Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Migrationsverket får dock inte bevilja statusförklaring för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om statusförklaring och Migrationsverket finner att han eller hon bör beviljas statusförklaring, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om statusförklaring hade kunnat överklagas. Lag (2009:1542). En migrationsdomstol får ej som första instans besluta om resedokument MIG 2012: 12.Tillfälligt skydd7 §7 §Särskilda bestämmelser om tillfälligt skydd i en massflyktssituation finns i 21 kap.Skydd för tribunalvittnen8 §8 §Särskilda bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal samt för deras nära anhöriga finns i 22 kap.5 kap.UppehållstillståndUppehållstillstånd som skyddsbehövande Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1542. 1 §1 § Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.Uppehållstillstånd får dock vägras en flykting om han eller hongenom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, ellerhar bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara permanent eller gälla i minst tre år. Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket, ska det nya tillståndet gälla i minst två år. Första och andra meningarna gäller dock inte om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år.Av 4 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller för övriga skyddsbehövande under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Av 5 § den lagen framgår att under samma period gäller inte tredje stycket för flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Lag (2016:753). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.Engagemang för organisation som varit delaktig i terroristhandlingar ansågs utgöra synnerliga skäl att ej bevilja uppehållstillstånd MIG 2009: 19 – En vuxen son till flykting med uppehållstillstånd beviljades också uppehållstillstånd som flykting enl. principen om familjens enhet MIG 2013: 16 – Utlänning som bl.a. begått grova narkotikabrott beviljades uppehållstillstånd då brotten ej ansågs som synnerligen grova MIG 2014: 20.Ang. frågor om uppehållstillstånd pga. skyddsbehov, se ERD Bader och Kanbor mot Sverige (2005), ERD Collins och Akaziebie mot Sverige (2007), ERD F.H. mot Sverige (2009), ERD Husseini och Samina, båda mot Sverige (2011), ERD S.F. m.fl. och H.N., båda mot Sverige (2012), ERD A.G.A.M., D.N.M., M.K.N., M.Y.H. m.fl., N.A.N.S., N.M.B., N.M.Y. m.fl., S.A., B.K.A., T.A. och T.K.H., samtliga mot Sverige (2013), ERD A.A.M. och A.A. m fl., båda mot Sverige (2014), ERD J.K. m.fl. mot Sverige (2016).1 a §1 a § Om en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas statusförklaring efter ansökan enligt 4 kap. 3 c § ska uppehållstillståndets giltighetstid omprövas och bestämmas i enlighet med vad som föreskrivs i 1 § tredje stycket. Lag (2009:1542). Migrationsverket omprövar giltighetstiden enl. denna § MIG 2013: 19.1 b §1 b § En asylansökan får avvisas om sökandeni en annan EU-stat har förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,i ett land som inte är en EU-stat har förklarats vara flykting eller har motsvarande skydd, om sökanden kommer att släppas in i det landet och där är skyddad mot förföljelse och mot att sändas vidare till ett annat land där han eller hon riskerar förföljelse, ellerkan sändas till ett land där han eller honinte riskerar att utsättas för förföljelse,inte riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd,har möjlighet att ansöka om skydd som flykting, ochhar en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit.I fall som avses i första stycket 3 får dock ansökan inte avvisas omsökanden har en make, ett barn eller en förälder som är bosatt i Sverige och sökanden inte har en lika nära familjeanknytning till det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske, ellersökanden på grund av tidigare långvarig vistelse i Sverige med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt har fått särskild anknytning hit och saknar sådan anknytning eller anknytning genom anhöriga i det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske. Lag (2014:792). Ang. tillämpningen av 1 st. p. 3 MIG 2012: 9, 2015: 12, 1 st. p. 1 2013: 8 – Asylansökan ansågs ej kunna avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat MIG 2013: 21 – Asylansökan från ett barn ansågs ej kunna avvisas pga. att barnets vårdnadshavare flyktingförklarats i ett annat EU-land (Tjeckien); ej heller var antagandet att barnet sannolikt skulle flyktingförklaras där skäl för att avvisa talan MIG 2014: 26 – Asylansökan avslogs då sökandens maka var medborgare i tredje land (Kanada) vilket ansågs utgjöra en sådan stark anknytning att det var rimligt för sökanden att resa dit och söka asyl MIG 2017: 13.1 c §1 c § I Dublinförordningen finns bestämmelser om överföring av asylsökande som tillämpas gentemot EU-stater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.Vid beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska asylansökan avvisas. Lag (2011:1209). Äldre rätt: Beslut om överföring enl. Dublinförordningen ersätter beslut om avvisning eller utvisning och skall förenas med avvisande av asylansökan MIG 2006: 4 – Kvinnas rädsla för make som misshandlat och hotat henne och dotter m.m. ej tillräckligt starka humanitära skäl för att underlåta tillämpning av Dublinkonventionen MIG 2007: 8.Beslut att inhibera verkställighet av överföring enl. Dublinförordningen medför att överföring skall ske senast sex månader från beslutet MIG 2007: 26 – Vid överföring enl. Dublinförordningen skall en ansökan om uppehållstillstånd pga. anknytning avvisas; det krävs starka humanitära skäl för att underlåta tillämpning av Dublinförordningen MIG 2007: 32 – Asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn vars mor beviljats internationellt skydd i annan medlemsstat före barnets födelse ansågs ej kunna avvisas med stöd av denna § MIG 2016: 20.Ang. Dublinförordningen och återkallande av asylansökan, se C-620/10 Kastrati. Överföring av asylsökande till annan medlemsstat och respekt för grundläggande rättigheter C-411/10 och C-493/10 N.S. m.fl. Ej hinder mot att icke-ansvarig medlemsstat kan pröva ansökan om asyl även om inte den humanitära klausulen i Dublinförordningen är tillämplig, se C-528/11 Halaf. Ang. de angivna tidsfristerna för att göra en framställan om övertagande enligt Dublin III-förordningen och domstolsprövningens omfattning, se C-670/16 Mengesteab. Tidsfrist inom vilken överföring ska verkställas C-201/16 Shiri. Ang. begreppet ’visering’ vid inresa som har tillåtits med stöd av undantaget avseende humanitära skäl se C-646/16 Jafari.2 §2 § Uppehållstillstånd skall ges till en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning).Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till skyddsbehövande som återtagits enligt 4 kap. 5 d §Rubriken införd g. Lag 2014:198.2 a §2 a §Om en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har återtagits enligt 4 kap. 5 d § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198). Förutv. 2 a § nu 2 b §.Uppehållstillstånd för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i SverigeRubriken införd g. Lag 2014:198.2 b §2 b §Permanent uppehållstillstånd skall ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2014:198). Tidigare beteckning 2 a §.2 c §2 c §En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som på grund av vistelse utanför Sverige förlorat sitt uppehållstillstånd ska, efter anmälan, ges ett nytt uppehållstillstånd om han eller hon återvänder till Sverige för att bosätta sig här. Lag (2014:198). Tidigare beteckning 16 c §, dessförinnan 16 b §, dessförinnan 16 a §.Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som återtagits enligt 5 a kap. 7 §Rubriken införd g. Lag 2014:198.2 d §2 d §Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har återtagits enligt 5 a kap. 7 § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198). Uppehållstillstånd på grund av anknytning3 §3 § Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges tillen utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,ett utländskt barn som är ogift ocha) har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, ellerb) har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet– har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,– gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, eller– gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer,en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten, och5. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan.När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd enligt denna paragraf ska gälla minst ett år. Uppehållstillstånd som beviljas ett ogift barn enligt första stycket 2 b ska gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd. Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som med stöd av första stycket 1, 2, 4 eller 5 har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till en skyddsbehövande, ska det nya tillståndet gälla i minst två år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 gäller de begränsningar i första och tredje styckena som framgår av 6 § första stycket samt 7 och 8 §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lag (2018:1294). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.I fråga om uppehållstillstånd pga. anknytning är förhållandena vid tidpunkten för prövningen avgörande MIG 2007: 5 – Rekvisitet barn kunde ej ges annan innebörd än definitionen i 1:2 MIG 2007: 14 – Sökandes maka, som hade tidsbegränsat uppehållstillstånd giltigt under mer än ett år och goda utsikter att få permanent uppehållstillstånd, ansågs kunna vara anknytningsperson MIG 2007: 29 – För att svensk medborgare som är bosatt utomlands skall godtas som anknytningsperson krävs att denne manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid MIG 2007: 36 – Makes ansökan om familjeåterförening avslogs då makarna ej hade för avsikt att leva tillsammans MIG 2007: 38 – Sökanden var berättigad att först i migrationsdomstolen åberopa anknytning till sin svenska hustru MIG 2007: 31 – Utlänning som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka vägrades tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. avsaknad av pass MIG 2007: 54 – Enbart uppgift i folkbokföringsregistret är ej avgörande för om det föreligger ett rättsligt giltigt äktenskap MIG 2008: 18 – Barn med fader bosatt i Sverige kunde ej beviljas uppehållstillstånd, då barnet ej genom bosättning anslutit sig till fadern och denne ej hade del i vårdnaden (1 st. p. 2 a) MIG 2008: 29 – MIG 2010: 16 (1 st. p. 2 a) anm. vid 7:1 – Sökandens identitet måste vara klarlagd vid ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. anknytning MIG 2011: 11 – I mål om uppehållstillstånd pga. anknytning till förälder resp. make ansågs det tillräckligt att sökandena gjort sin identitet sannolik MIG 2012: 1, 2014: 16, 2016: 13 – Äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång frånkändes ej giltighet vid prövning enl. 2 st. MIG 2012: 4 – Ang. bevislättnad avseende den sökandes identitet vid ansökan om uppehållstillstånd pga. anknytning till barns andra förälder MIG 2016: 6 – MIG 2016: 8 (uppehållstillstånd vid vuxenadoption) anm. vid förvaltningsprocesslagen (1971:291) 8 § – Ej möjligt att bevilja uppehållstillstånd grundat på anknytning till person med uppehållsrätt MIG 2016: 9 – Svensk medborgare kan ej vara anknytningsperson enl. p. 4 MIG 2017: 4; däremot pga. anknytning till person med permanent uppehållsrätt MIG 2017: 17 – Asylansökan från person som beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat ska prövas i sak om Migrationsverket också prövar asylansökan för sökandens barn och barnet beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting MIG 2017: 20 – Ang. bevislättnad för familjemedlemmars identiteter i mål om familjeåterförening där anknytningspersonen var flykting MIG 2018: 4.Ang. flyktings rätt till familjeåterförening med sina föräldrar se C‑550/16 A och S (person som under asylförfarandets gång uppnår myndighetsålder och därefter beviljas flyktingstatus, ska betraktas som ”underårig”). Att familjeanknytningen uppstått efter inresan saknar betydelse C-578/08 Chakroun, p. 59. Ang. unionsmedborgare, se anm. under artikel 20 och 21 FEUF.3 a §3 a § Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges tillen utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges,en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet, en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige,en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, ochen utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn. När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning somär adopterad i Sverige i vuxen ålder,är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande, ellerpå annat sätt har särskild anknytning till Sverige.Av 6 § andra stycket och 7 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första-tredje styckena inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019, om utlänningen åberopar anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356). Lagen 2017:356 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2019 i fråga om 5 kap. 18 § och i övrigt d. 1 juni 2017. Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.Ej synnerliga skäl enl. 3 st. för 16-årig flicka med halvsyster i Sverige MIG 2007: 1; ej heller för sökande med vuxet barn i Sverige 2007: 18; ej heller för moder till i Sverige bosatt dotter med psykisk sjukdom 2008: 2; ej heller för thailändska barn med mormor i Sverige pga. sociala problem i hemlandet 2008: 13 – Uppehållstillstånd beviljat pga. anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn MIG 2007: 2 – Fråga om åberopat förhållande framstod som seriöst (1 st. p. 1) MIG 2007: 45 I och II – Då åberopad anknytningsperson endast hade tidsbegränsat uppehållstillstånd, kunde uppehållstillstånd ej beviljas (1 st. p. 2) MIG 2008: 1 – Fråga om utlänning pga. tidigare lång legal vistelse i Sverige borde beviljas uppehållstillstånd (1 st. p. 4) MIG 2008: 16 I och II – Ej uppehållstillstånd med stöd av 1 st. p. 3 då det ej visats att förutsättningar förelåg för umgänge av ej begränsad omfattning MIG 2008: 26 – 1 st. p. 3 tillämplig endast när utlänningen är vårdnadshavare eller har tillerkänts rätt till umgänge med barnet och ej sammanlever med barnet; anknytning till sambo när samboendet endast skett i Sverige ska prövas enl. 1 st. p. 1 MIG 2008: 30 – Synnerliga skäl ansågs föreligga betr. kvinna med barn, vilket var bosatt i Sverige och led av svår separationsångest inför risken att förlora sin mor (3 st. p. 3) MIG 2008: 33 – Ej uppehållstillstånd pga. anknytning till anhörig som var flykting resp. skyddsbehövande med hänsyn till dennes situation eller pga. annan särskild anknytning (3 st. p. 2 och 3) MIG 2009: 23 I, II och III – Synnerliga skäl för uppehållstillstånd betr. äldre kvinna i utsatt situation med vuxet barn bosatt i Sverige (3 st. p. 3) MIG 2009: 26 – För att ett särskilt beroendeförhållande ska föreligga krävs att det, utöver det naturliga bandet mellan nära anhöriga, finns ytterligare faktorer som gör att dessa inte kan leva åtskilda (1 st. p. 2) MIG 2009: 29 – Ej synnerliga skäl för familj som vistats i Sverige under nio års tid pga. mannens arbete vid utländsk beskickning (3 st. p. 3) MIG 2009: 33 – Familj till ett ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter erhöll inte uppehållstillstånd eftersom kravet på särskilt beroendeförhållande mellan familjemedlemmarna ej ansågs uppfyllt MIG 2014: 7 – Umgänge två timmar varje vecka under nio månader per år med fyraårigt barn ansågs utgöra umgänge av ej begränsad omfattning (1 st. p. 4) MIG 2014: 30 – Ang. bedömningen av frågan om svenskt ursprung (1 st. p. 5) MIG 2015: 14 – Fråga om särskilt beroendeförhållande förelåg mellan en ung vuxen man och hans mor som var flykting i Sverige MIG 2015: 21 – Särskilt beroendeförhållande ansågs föreligga för en tjugoårig dotter i Etiopien med små försörjningsmöjligheter, som annars skulle bli ensam kvar i hemlandet MIG 2016: 13.Uppehållsrätt för turkisk medborgare med stöd av EU:s associering med Turkiet bl.a. pga. tidigare familjeanknytning och genomgången yrkesutbildning C-462/08 Bekleyen. Ang. medlemsstats skyldighet att pröva asylansökan om släkting som beviljats asyl är beroende av den asylsökande, se C-245/11 K. Ang. familjeåterförening och hänsyn till barnens bästa, se förenade målen C-356/11 och C-357/11 O. och S. ERD Husseini mot Sverige (2011, fråga om uppehållstillstånd för utövande av umgänge med barn).3 b §3 b § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.Av 9 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Lag (2016:753). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.Bostadskravet ansågs uppfyllt när det framstod som sannolikt att bostad var ordnad åtminstone ett år framöver MIG 2011: 16.3 c §3 c § Kraven i 3 b § gäller inte om den person som utlänningen åberopar anknytning till ärett barn,medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz,en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting, en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning), en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller har förklarats vara alternativt skyddsbehövande, elleren utlänning som har permanent uppehållstillstånd och som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år. Lag (2010:175) Lagen 2010:175, med ikraftträdande 15 april s.å., innehåller även:2. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 3 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 utlänningslagen (1989:529). 3. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 5 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529). Detsamma ska gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) i dess lydelse före d. 1 jan. 2010.3 d §3 d § Kraven i 3 b § gäller inte om sökanden är ett barn och den som barnet åberopar anknytning till är barnets förälder. Kraven i 3 b § gäller inte heller om barnets andra förälder ansöker om uppehållstillstånd tillsammans med barnet. Lag (2010:175) 3 e §3 e § Utöver vad som följer av 3 c och 3 d §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2010:175) Uppehållstillstånd på grund av Sveriges internationella åtaganden4 §4 §Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att ett beslut om avvisning eller utvisning i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande, skall uppehållstillstånd ges till den som omfattas av beslutet, såvida inte synnerliga skäl talar mot att uppehållstillstånd ges. Uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå eller försörjning på annat sättRubriken har denna lydelse enl. Lag 2014:777.5 §5 §Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haftuppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, elleruppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå. Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten. Lag (2018:319). Fråga om de närmare förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd för egenföretagare MIG 2008: 24 I–III – Fråga om utlänning som haft tidsbegränsat uppehållstillstånd under fyra år uppfyllde kriterierna för permanent uppehållstillstånd MIG 2015: 20 – Vid prövningen enl. denna § ska förhållandena vid ansökningstillfället ligga till grund för bedömningen MIG 2016: 5 – Ang. innebörden av kravet på ordnad försörjning MIG 2017: 8.Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter6 §6 § Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 gäller de avvikelser från första och andra styckena som framgår av 11 och 12 §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lag (2016:753). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.Vid bedömning av vistelsetid beaktades endast laglig vistelse som varat pga. omständigheter utanför utlänningens kontroll MIG 2007: 15 – Att barn med epilepsi här kunde få vård av högre kvalitet än i hemlandet ej skäl för uppehållstillstånd MIG 2007: 25 – MIG 2007: 33 I och II anm. vid 4:2 a – För uppehållstillstånd av medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt MIG 2007: 35 – Ang. vistelsetidens längd som grund för anpassning till Sverige MIG 2007: 43 – När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd ej beviljas pga. hälsotillstånd även om utlänningen själv måste bekosta nödvändig behandling MIG 2007: 48 I och II – Endast vistelsetid i samband med aktuell ansökan beaktas MIG 2008: 3 – För uppehållstillstånd enbart pga. anknytning till arbetsmarknaden krävs att anknytningen etablerats under tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. familjeanknytning MIG 2008: 10 – Ej synnerligen ömmande omständigheter för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige MIG 2009: 8 – Synnerligen ömmande omständigheter ansågs föreligga betr. ett ensamkommande barn då dess psykosociala utveckling och hälsa skulle äventyras vid återvändande till hemlandet MIG 2009: 9 – Synnerligen ömmande omständigheter ansågs föreligga för ensamstående kvinna med barn som vistats utanför hemlandet i ca 14 år och som saknade socialt nätverk i hemlandet och därför riskerade social utstötning; däremot ej synnerligen ömmande omständigheter för ensamstående man som vistats utanför hemlandet i ca 14 år och som saknade släkt i hemlandet MIG 2009: 31 I och II – Ang. beviskraven för synnerligen ömmande omständigheter när situationen i hemlandet åberopas som grund MIG 2010: 6 – Sökande med allvarlig sjukdom som gjort sannolikt att adekvat vård ej fanns att tillgå i hemlandet beviljades permanent uppehållstillstånd MIG 2010: 23 – Vid bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter pga. anpassning till landet förelåg, skulle rätten till privatliv enl. art. 8 Europakonventionen beaktas och betydelsen om vistelsetiden var illegal eller inföll under tid före aktuell ansökan ansågs då i sig sakna betydelse MIG 2012: 13 – Att en utlänning har vistats i Sverige i snart 6 år, är ekonomiskt självförsörjande genom arbete och näringsverksamhet, har banklån och egen bostad, talar flytande svenska, har uppdrag som kontaktperson i olika kommuner, är aktiv i föreningslivet och har tagit svenskt körkort ansågs ej av sådan tyngd att rätt till uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter förelåg MIG 2014: 9 – Ej särskilt ömmande omständigheter för familj med tolvårigt skolbarn som vistats i Sverige i sex år, till övervägande del illegalt MIG 2015: 4 – Fråga om förutsättningarna för uppehållstillstånd med stöd av denna best. var uppfyllda MIG 2018: 16.Ang. allvarlig sjukdom som verkställighetshinder och ev. grund för uppehållstillstånd som icke-skyddsbehövande, se C-562/13 Abdida.Ang. frågor om uppehållstillstånd av medicinska skäl, se ERD Husseini, Nacic m.fl. och Samina, samtliga mot Sverige (2012), M.T. mot Sverige (2015).Tidsbegränsat uppehållstillstånd7 §7 § Ett uppehållstillstånd skall tidsbegränsas om det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas.Tidsbegränsat uppehållstillstånd meddelades för person som var skäligen misstänkt för upprepad brottslighet och som meddelats besöksförbud MIG 2010: 19.8 §8 § Ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning enligt 3 § första stycket 1 eller 3 a § första stycket 1 ska vara tidsbegränsat vid första beslutstillfället, såvida inteutlänningen sammanbott utomlands med sin make eller sambo under en längre tid, eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Av 8 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 när ett uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.9 §9 §Ett uppehållstillstånd som beviljas med stöd av 6 § på grund av sjukdom skall vara tidsbegränsat om utlänningens sjukdom eller behov av vård i Sverige är av övergående natur.Behandling av barn med livshotande leukemi bedömdes vara av övergående natur MIG 2013: 6.10 §10 § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. Lag (2008:884). Vid studier som finansieras genom banklån måste bankmedel finnas på sökandens konto MIG 2007: 21 – Migrationsverket saknade rätt att överklaga migrationsdomstolens dom, genom vilken tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats för längre tid än vad Migrationsverket ville medge MIG 2007: 42 – Dom avseende uppehållstillstånd pga. studier då ansökan gjorts från annat land än Sverige gäller ej innan den vunnit laga kraft MIG 2009: 10 – MIG 2015: 25 anm. vid F 2006:97 4:5.Ang. tredjelandsmedborgares rätt till inresa och vistelse i mer än tre månader för studier enligt direktiv 2004/114/EG, se C-491/13 Ben Alaya.11 §11 § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas om det finns ett hinder, som inte är bestående, mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.I 16 a och 16 b §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns bestämmelser om uppehållstillståndets längd som gäller under perioden 1 juni 2017–19 juli 2019 för barn som beviljas uppehållstillstånd för att det saknas ett ordnat mottagande i hemlandet. Lag (2017:356). Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan ej beviljas om utlänningen ej har giltigt pass MIG 2007: 30 (även anm. vid UtlänningsF 4:23) – Asylsökande som i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet och därför var utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande beviljades uppehållstillstånd då den behandling sökanden riskerade vid ett återvändande till hemlandet ansågs utgöra absolut men ej bestående verkställighetshinder MIG 2014: 24.12 §12 § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som behöver vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.Verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse, se C‑331/16 och C-366/16 K m.fl. (krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten).13 §13 § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett barn eller en man, om barnets eller mannens närvaro i Sverige är nödvändig för att en faderskapsutredning skall kunna genomföras.Förstärkt skydd mot utvisning C‑316/16 och C‑424/16 B (uppehåll under de tio år som föregick beslutet om utvisning). 14 §14 §Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats ett barn enligt 12 eller 13 §, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas också barnets vårdnadshavare.15 §15 §Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader skall på ansökan av förundersökningsledaren ges till en utlänning som vistas här, omdet behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål skall kunna genomföras,utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna,utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser, och hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, skall på ansökan av förundersökningsledaren ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 är uppfyllda.Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt första stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det och de där angivna förutsättningarna fortfarande är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt andra stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det, det av särskilda skäl finns behov av en längre betänketid och de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 fortfarande är uppfyllda. Lag (2007:322). Se UtlänningsF (2006:97) 2:1 efter denna lag.15 a §15 a §Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § eller motsvarande äldre bestämmelser avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här ochsedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället, ellerenligt 3 § första stycket 1–4, 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd enligt 1.En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande har vunnit laga kraft. Lag (2014:777). När Migrationsverket avslagit ansökan enl. 1 st. p. 1 ansågs migrationsdomstolen förhindrad att pröva om de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd enl. 6:2 var uppfyllda MIG 2010: 3 – Ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som kommit in till Migrationsverket innan det löpt ut, ansågs kunna prövas utan hinder av 2 st. MIG 2013: 13 – Ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. anställning fick prövas trots att sökanden utvisats med återreseförbud MIG 2014: 10.15 b §15 b §Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av Polismyndigheten beviljas en utlänning som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år. Lag (2014:655). 15 c §15 c § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) om uppehållstillstånd behövs för vistelsen. Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år. Lag (2012:322). 15 d §15 d § En utlänning med uppehållstillstånd enligt 15 § får, efter egen ansökan, för tiden efter tillståndets giltighetstid beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om utlänningen har samarbetat med de brottsutredande myndigheterna i en utredning om brott enligt 20 kap. 5 §, ochhar väckt talan om innestående ersättning för arbete enligt lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige. Lag (2013:646). Fortsatt uppehållstillstånd16 §16 § En utlänning som med stöd av 8 § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får beviljas ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.En utlänning som har familjeanknytning enligt 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket och som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppehållstillstånd. Om det finns särskilda skäl, får permanent uppehållstillstånd ges före tvåårsperiodens slut.Har ett förhållande upphört får uppehållstillstånd ändå ges, omutlänningen har särskild anknytning till Sverige,förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, ellerandra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd. Av 8 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första-tredje styckena inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 när ett uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.Fråga om tillräcklig anknytning efter sex års vistelse i Sverige (3 st. p. 1) MIG 2007: 57 – Fortsatt uppehållstillstånd enl. 3 st. p. 1 beviljades utlänning som under nära tre års vistelse här heltidsarbetat under nära två år resp. vistats drygt fem år här och under större delen arbetat deltid MIG 2008: 11 I och II – Förhållandet mellan en kvinna med tidsbegränsat uppehållstillstånd och hennes make ansågs bestå under den tid då maken avtjänade ett längre fängelsestraff MIG 2010: 13 – Tillämpning av 3 st. p. 2 MIG 2011: 25 – Särskild anknytning till Sverige ansågs föreligga genom sökandens företagsverksamhet MIG 2012: 21 – Bestämmelsen i 3 st. är ej tillämplig när det äktenskap som medfört att uppehållstillstånd ursprungligen beviljades senare bedömts vara ett skenäktenskap MIG 2014: 12.16 a §16 a §En utlänning som med stöd av 15 b § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska när tillståndet löper ut, på ansökan av Polismyndigheten, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon fortfarande är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Lag (2014:655). Förutv. 16 a § först betecknad 16 b §, nu 16 c §.16 b §16 b § Ett barn som med stöd av 15 c § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, när tillståndet löper ut, på ansökan av socialnämnden beviljas ett permanent uppehållstillstånd, om barnet fortfarande är placerat här i landet. Lag (2012:322). Förutv. 16 b § nu 16 c §.16 c §16 c § [Ny beteckning 2 c § g. Lag (2014:198).] Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd17 §17 §Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel ska det, utom i fall som avses i 1, 2, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet. Vid prövning av uppehållstillstånd enligt 3 a § första stycket 1 och andra stycket ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehållstillstånd skulle beviljas. Uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 2 eller 3 och 3 a § andra stycket får beviljas endast efter medgivande också av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet. Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198). Upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri ansågs utgöra skäl att vägra uppehållstillstånd MIG 2013: 13 – Kravet på medgivande enl. 2 st. föll bort då sökandena gjort sannolikt att föräldern avlidit MIG 2015: 8 – Ang. migrationsdomstols skyldighet att utreda om sökanden begått brott MIG 2018: 15.17 a §17 a § Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 §, omoriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet, en utlänning adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd, ellerutlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b, ommakarna eller samborna inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,den person till vilken anknytning åberopas eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd är gift eller sambo med någon annan, ellernågon av makarna eller samborna är under 18 år.Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.Under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 gäller den avvikelse från andra stycket 3 som följer av 6 § första stycket lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen åberopar anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a § den lagen. Lag (2017:356). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.Den som dömts för smuggling av alkohol till tre resp. sex månaders fängelse ansågs ej utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet MIG 2007: 10 – Kvinna vägrades uppehållstillstånd pga. att maken sammanbott med annan kvinna vid tiden för ansökningen och lämnat oriktiga uppgifter MIG 2007: 19 – Kvinna som dömts till fängelse för försök till dråp på svensk make och makens son vägrades uppehållstillstånd med stöd av 1 st. p. 3 MIG 2007: 49 – Då makar lämnat motstridiga uppgifter om äktenskapet och lämnade förklaringar ej var trovärdiga vägrades uppehållstillstånd MIG 2009: 25 – Uppehållstillstånd medgavs enl. 1 st. p. 1 trots att anknytningspersonen vid äktenskapets ingående var gift med en annan, eftersom detta äktenskap upplösts vid tidpunkten för Migrationsverkets prövning av frågan om uppehållstillstånd MIG 2009: 28 – Bevisbördan för att makar saknat avsikt att leva tillsammans MIG 2013: 14 – Uppehållstillstånd pga. anknytning till maka vägrades då denna lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse när hon själv skulle beviljas uppehållstillstånd MIG 2014: 5 – Förutsättningar ansågs föreligga att vägra uppehållstillstånd för två kvinnor som samtidigt ansökt om uppehållstillstånd pga. anknytning till samme make MIG 2016: 26 – Uppehållstillstånd pga. anknytning beviljades ej för asylsökande som tjänstgjort som läkare i syriska säkerhetstjänsten MIG 2017: 11, äv. anm. vid 4:2 b.17 b §17 b § Uppehållstillstånd skall vägras i de fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b om den person till vilken anknytning åberopas är gift med en annan person och sammanlever med den personen i Sverige. Lag (2006:220). När ansökan om uppehållstillstånd skall vara gjord18 §18 §En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.Första stycket gäller dock inte omutlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med familjeanknytning med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket,utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,utlänningen enligt 3 § första stycket 1–4, 3 a § första stycket 1–4 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats en utlänning i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket,utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,utlänningen med stöd av 10 § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning,utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, ellerdet annars finns synnerliga skäl.Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18–20 §§.I 7 § lagen (2017:000) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2019–19 januari 2023. Lag (2017:356). Lagen 2013:648, med ikraftträdande 1 sept. s.å., innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller för handläggning av ärenden som avser upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott och som har kommit in till regeringen före ikraftträdandet.Se UtlänningsF (2006:97) 4:20 och 21 efter denna lag – Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter detta kap.Gravid kvinna med make bosatt i Sverige beviljades uppehållstillstånd trots att hon ansökt om detta först efter ankomsten till Sverige MIG 2006: 8; detsamma för kvinna med barnbarn bosatt i Sverige 2007: 2; detsamma för kvinna med barn bosatt i Sverige 2008: 33 (äv. anm. vid 3 a §) – Tidigare diplomatisk tjänsteman med förmodade svårigheter att få pass i hemlandet medgavs att göra ansökan här MIG 2009: 1; detsamma för person som beviljats flera tidsbegränsade uppehållstillstånd för studier och därefter åberopat anknytning som grund för ansökan om fortsatt uppehållstillstånd 2009: 3 – Undantag medgavs för småbarnsfar som vistats länge illegalt i Sverige och som vid återvändande till hemlandet riskerade längre militärtjänst m.m. MIG 2011: 27; detsamma även för somalisk man, med underårigt barn och sambo i Sverige, som saknade giltig passhandling MIG 2012: 5 – Undantag medgavs ej för sökande med maka och barn i Sverige MIG 2007: 11; ej heller för sökande med sambo och barn i Sverige, varvid illegal vistelse här beaktades 2007: 59; ej heller för sökande som under längre tid vistats illegalt i Sverige och hade underårigt barn här 2009: 2 I och II – Med hänsyn till moderns hälsotillstånd i kombination med barnets låga ålder ansågs det ej skäligen kunna krävas att fadern åkte till utlandet för att ansöka om uppehållstillstånd MIG 2011: 23 – Ansökan inifrån Sverige om förlängning av tidigare beviljat tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd pga. viss anställning ansågs ej kunna avslås på den grunden att ansökan kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för tidigare tillstånd upphört MIG 2014: 18 – När Migrationsverket prövat en ansökan om uppehållstillstånd pga. anknytning efter saklig prövning trots att sökandena redan befann sig i Sverige ansågs det av processekonomiska skäl olämpligt att migrationsdomstolen avslog överklagande med hänvisning till att ansökan skulle ha gjorts före inresan MIG 2016: 1 – Ej synnerliga skäl för student att söka fortsatt uppehållstillstånd inifrån Sverige då tillräckliga studieresultat ej uppnåtts MIG 2016: 18.18 a §18 a §Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om han eller hon har ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete. Detsamma gäller om utlänningen har eller har haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och han eller hon har återtagits enligt 6 a kap. 14 § .En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där. Lag (2018:319). 19 §19 §En ansökan om uppehållstillstånd som avser förlängning av ett pågående besök eller någon annan tidsbegränsad vistelse här i landet får bifallas trots att utlänningen vistas i Sverige, om det finns vägande skäl för förlängning av vistelsetiden.Efter ca 18 månaders vistelse i Sverige kunde fortsatt uppehållstillstånd för besök ej beviljas MIG 2008: 15 – Fråga bl.a. om godtagbara studieresultat vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd för studier MIG 2009: 5 I och II – Fråga om tillförlitligheten av utlännings uppgift om avsikten att lämna medlemsstaternas territorium före viseringens utgång MIG 2017: 5.Beslutande myndigheter20 §20 § Beslut om uppehållstillstånd meddelas av Migrationsverket.Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.Beslut om uppehållstillstånd får också meddelas av Regeringskansliet. Lag (2013:648). 21 §21 §Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om uppehållstillstånd. Lag (2014:198). Bemyndiganden22 §22 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om uppehållstillstånd.Se UtlänningsF (2006:97) 4:25 efter denna lag.23 §23 § Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som slutfört en högskoleutbildning för vilken uppehållstillstånd för studier beviljats och för hans eller hennes familjemedlemmar.Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för forskning och för medföljande familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för forskning.Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet. Lag (2014:777). Se UtlänningsF (2006:97) 4:5 efter denna lag – Lag (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare – F (2008:353) i samma ämne.24 §24 § Regeringen får i fråga om en viss grupp av utlänningar meddela föreskrifter om permanent uppehållstillstånd därför att de är övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a §. Lag (2009:1542). 25 §25 § Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas för övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § om det behövs därför att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade.Regeringen ska anmäla sådana föreskrifter till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader. Lag (2009:1542). 26 §26 § Upphävd g. Lag (2009:1542). 27 §27 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga och bostad av tillräcklig storlek och standard enligt 3 b §. Lag (2010:175). 5 a kap. Ställning som varaktigt bosatt i Sverige Kapitlet infört g. Lag 2006:219 (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9). Rubriken erhöll denna lydelse g. Lag 2014:198. Förutsättningar för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige Rubriken införd g. Lag 2006:219. 1 §1 §En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket , räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen. Lag (2017:22). Ang. ställning som varaktigt bosatt även för vissa som under femårsperioden har haft tillfälligt uppehållstillstånd, förutsatt att detta kan ge möjlighet till bl.a. permanent uppehållstillstånd, se C-502/10 Singh. Ang. de krav som ska uppfyllas av anhöriga till personer med ställning som varaktigt bosatta, se C-469/13 Tahir.1 a §1 a §En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft EU-blåkort i en eller flera medlemsstater. Av den angivna tiden ska sökanden de senaste två åren räknat från tiden för ansökan ha haft EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 §.Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas. Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen. Lag (2014:198). 2 §2 §För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kravet på försörjningsförmågan. Lag (2006:219). Ang. de krav på försörjningsförmågan som får ställas vid familjeåterförening, se C-578/08 Chakroun, p. 52.3 §3 §En person som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet får inte beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2006:219). 4 §4 §Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska inte beviljasen medborgare i en EU-stat,övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a §, eller en utlänning vars vistelse i Sverige inte är av varaktig karaktär. Lag (2017:22). Återkallelse Rubriken införd g. Lag 2006:219. 5 §5 §Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas om den som beviljats sådan ställningmedvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,utvisas,utgör ett hot mot allmän ordning,har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, ellerfår ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat. Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader. Lag (2013:606). Ang. utvisning av tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatta i en medlemsstat, se C-371/08 Ziebell, p. 79 ff.6 §6 §Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, omhan eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, ochdet inte finns något hinder enligt 3 §. Lag (2013:606). Återtagande av utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och deras familjemedlemmarRubriken införd g. Lag 2014:198. 7 §7 §Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen. Lag (2014:198). Förutv. 7 § nu 8 §.Beslutande myndighetRubriken har denna placering enl. Lag 2014:198. 8 §8 §Beslut i ärenden om ställning som varaktigt bosatt i Sverige meddelas av Migrationsverket. Lag (2014:198). Tidigare beteckning 7 §.6 kap.Arbetstillstånd1 §1 §Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Det får avse ett visst slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.Att en utlänning som har permanent uppehållstillstånd inte behöver ha arbetstillstånd framgår av 2 kap. 8 c § 3. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 5:1–4 efter denna lag.2 §2 §Arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits en anställning, omanställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.Arbetstillstånd enligt första stycket får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.Arbetstillstånd får även ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land. Lag (2008:884). Se UtlänningsF (2006:97) 5:3 efter denna lag.Turkisk arbetstagare ansågs uppfylla villkoren för förlängning av arbetstillstånd med tillämpning av associeringsavtalet mellan EU och Turkiet trots att anställningsvillkoren i det anställningserbjudande som låg till grund för ansökan ej uppfyllde kraven i p. 2 MIG 2013: 17 – Ang. 2 st.: En tjänst måste utannonseras i 10 dagar för att rekrytering från tredje land ska vara förenligt med det s.k. unionsföreträdet MIG 2015: 6 – Förlängning av arbetstillstånd beviljades ej då förutsättningarna för tillstånd ej varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden MIG 2015: 11 – Annonsering av en anställning inom EU/EES anses avbruten när ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd betr. anställningen inkommit till Migrationsverket MIG 2017: 2 – Utlänning som arbetat i Sverige under fyra år med tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljades vid en helhetsbedömning permanent uppehållstillstånd, trots att han saknat tjänstepensions- och sjukförsäkring under en del av den första tillståndsperioden MIG 2017: 24; d:o för utlänning med tidsbegränsat arbetstillstånd under två år varav en del av perioden med en lön som understeg kollektivavtalsenlig lön MIG 2017: 25 – Vid rekrytering till en högt specialiserad tjänst som universitetslektor krävdes ej att tjänstens utannonsering riktades till samtliga personer i EU/EES och Schweiz för att principen om unionsföreträde skulle ha iakttagits MIG 2018: 2 – Fråga om försörjningskravet uppfyllts MIG 2018: 12.Ang. effekten av associeringsavtalet EEG-Turkiet, se t.ex. C-221/11 Demirkan, och C-138/13 Dogan.2 a §2 a §Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller inte avse längre tid än anställningstiden.Den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får vara högst fyra år. Om det finns särskilda skäl får dock den sammanlagda tillståndstiden vara högst sex år.Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete. Lag (2014:777). Ang. 3 st.: Migrationsdomstol som beviljar arbetstillstånd för utlänning som erbjudits arbete måste i sitt avgörande uttryckligen knyta tillståndet till viss arbetsgivare och visst arbete MIG 2016: 10 – Ang. 1 st.: Fråga om särskilda skäl att förlänga ett arbetstillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden överskred fyra år MIG 2017: 18.2 b §2 b §Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges till en utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige eller i en annan EU-stat, dels är en enhet som tillhör samma företag eller företag inom samma koncern.Första stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 b kap. 3 § .Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte heller ges till en utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här.Tredje stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 c kap. 4 §. Lag (2018:319). 3 §3 §Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte skäl hänförliga till syftet med uppehållstillståndet talar häremot.Att permanent uppehållstillstånd får meddelas för vissa arbetstagare framgår av 5 kap. 5 §.När ansökan om arbetstillstånd skall vara gjord4 §4 §En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra och tredje styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd. Lag (2013:606). Se UtlänningsF (2006:97) 5:8 efter denna lag.Beslutande myndigheter5 §5 §Beslut om arbetstillstånd meddelas av Migrationsverket.Beslut om arbetstillstånd i vissa fall6 §6 §Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om arbetstillstånd. Lag (2014:198). Bemyndiganden7 §7 §Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om arbetstillstånd.Se UtlänningsF (2006:97) 5:13 och 14 efter denna lag.8 §8 §Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.Se UtlänningsF (2006:97) 5: efter denna lag.6 a kap.EU-blåkortKapitlet infört g. Lag 2013:606. Förutsättningar för tillståndRubriken införd g. Lag 2013:606. 1 §1 § En utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år ska, om inte annat följer av 2 eller 3 §, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning (EU-blåkort), om lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln),lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, ochrekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2013:606). 2 §2 § Ett EU-blåkort ska inte beviljas en utlänning som är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,har ansökt om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som utövar sin rätt att vistas i Sverige som arbetstagare eller egen företagare,reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, ellerär utstationerad i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2013:606). 3 §3 §Ett EU-blåkort ska inte heller beviljas en utlänning somvisar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, ellerutgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606). När ansökan om EU-blåkort ska vara gjordRubriken införd g. Lag 2013:606. 4 §4 §En utlänning som vill ha ett EU-blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett EU-blåkort,har ett EU-blåkort och ansöker om ett nytt sådant,har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, ellerhar återtagits enligt 14 §.Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan EU-stat i arton månader och under denna period haft EU-blåkort utfärdat av den staten, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige. Lag (2013:606). TillståndstidRubriken införd g. Lag 2013:606. 5 §5 §Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år med den möjlighet till förlängning som framgår av 6 §. Om anställningstiden är kortare än två år ska EU-blåkortet gälla under anställningstiden med ett tillägg av tre månader. Giltighetstiden får dock inte vara längre än två år.Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera EU-blåkort får inte överstiga fyra år.Att den som haft EU-blåkort under en sammanlagd tid av fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd framgår av 5 kap. 5 §. Lag (2013:606). Förlängning av tillståndstidenRubriken införd g. Lag 2013:606. 6 §6 §Tillståndstiden för ett EU-blåkort ska förlängas om förutsättningarna i 1 § är uppfyllda och den sammanlagda tillståndstiden inte överstiger den tid som anges i 5 § andra stycket.Tillståndstiden för ett EU-blåkort får inte förlängas om tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, ellerutlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.Det som föreskrivs i andra stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett EU-blåkort förlängs om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över. Lag (2013:606). Tillståndets koppling till en viss anställning och ett visst slag av arbeteRubriken införd g. Lag 2013:606. 7 §7 §Ett EU-blåkort ska under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete. Därefter ska ett EU-blåkort endast knytas till ett visst slag av arbete.Vid beräkningen av den tvåårsperiod under vilken EU-blåkortet ska knytas till såväl viss anställning som slag av arbete, ska även den tid som utlänningen haft ett tidigare EU-blåkort utfärdat av Sverige räknas in.Om anställningen upphör under tillståndstiden för ett EU-blåkort, får utlänningen vistas i Sverige under tre månader för att ansöka om ny anställning. Tidsperioden börjar löpa när anställningen upphör. Lag (2013:606). 8 §8 §En utlänning som vill byta till en annan anställning än den som EU-blåkortet är knutet till under de två första åren, eller som vill byta till annat slag av arbete, ska ansöka om ett nytt EU-blåkort. Lag (2013:606). AnmälningsskyldighetRubriken införd g. Lag 2013:606. 9 §9 §Den som har ett EU-blåkort ska anmäla till Migrationsverket omanställningen upphör, ellerden avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet. Lag (2013:606). Uppehållstillstånd för familjemedlemmarRubriken införd g. Lag 2013:606. 10 §10 §Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett EU-blåkort, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som EU-blåkortet. För barn som åberopar anknytning till den som har EU-blåkort eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§ utom i fall som avser en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har EU-blåkort utfärdat av den staten. Lag (2013:606). När ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjordRubriken införd g. Lag 2013:606. 11 §11 §En familjemedlem som avses i 10 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett EU-blåkort,sökanden har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som avses i 4 § tredje stycket, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige, ellerfamiljemedlemmen har återtagits enligt 14 § och den person som familjemedlemmen har anknytning till ansöker om nytt EU-blåkort. Lag (2013:606). Återkallelse av tillståndRubriken införd g. Lag 2013:606. 12 §12 §Ett EU-blåkort ska återkallas om tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §, den avtalade lönen enligt 1 § första stycket 1 inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet,förutsättningarna i 1 § första stycket 2 inte längre är uppfyllda,utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd,utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, ellerutlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.Ett EU-blåkort ska inte återkallas enligt första stycket 9 om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över. Lag (2013:606). 13 §13 §Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om anknytningen till den som har EU-blåkort bryts eller om hans eller hennes EU-blåkort återkallas, ellerfamiljemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606). Återtagande av en utlänning som har EU-blåkort och hans eller hennes familjemedlemmarRubriken införd g. Lag 2013:606. 14 §14 §Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om EU-blåkort från en utlänning som har, eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade, ett EU-blåkort utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om EU-blåkortet inte längre gäller eller har återkallats. Lag (2013:606). Beslutande myndighetRubriken införd g. Lag 2013:606. 15 §15 §Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2013:606). Föreskrifter om lönetröskelnRubriken införd g. Lag 2013:606. 16 §16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln enligt 1 § första stycket 1. Lag (2013:606). 6 b kap.Tillstånd för företagsintern förflyttning, ICTKapitlet infört g. Lag 2018:67 (prop. 2017/18:34, bet. 2017/18:SfU10).Förutsättningar för tillståndRubriken införd g. Lag 2018:67. 1 §1 §En utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag (värdföretag) som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska, om inte annat följer av tredje stycket eller 3–5 §§, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av personal (ICT-tillstånd), omutlänningen har varit anställd i företaget under minst tre månader utan uppehåll vid tiden för den företagsinterna förflyttningen,ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 4 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,utlänningen har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget som chef eller specialist, eller har en sådan examen från ett universitet eller en högskola som krävs för praktiktjänstgöringen,utlänningen efter förflyttningens slut kommer att kunna överflyttas till en enhet i tredje land som tillhör samma företag eller till ett företag inom samma koncern i tredje land, ochutlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.Ett ICT-tillstånd ska inte beviljas omutlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 13 §, ellervärdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning. Lag (2018:67). 2 §2 §En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten ska, om inte annat följer av 3–5 §§, beviljas ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, omersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 4 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, ochutlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2018:67). 3 §3 §Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte beviljas en utlänning somär bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz,ansöker om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,är utstationerad i Sverige enligt 4 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat i en EES-stat eller Schweiz,har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige, ellerhyrs ut av ett företag för att arbeta under övervakning och ledning av ett annat företag. Lag (2018:67). 4 §4 §Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:67). 5 §5 §Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får vägras omarbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,arbetsgivaren eller värdföretaget inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor, ellerarbetsgivarens eller värdföretagets verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren eller värdföretaget inte bedriver någon ekonomisk verksamhet. Lag (2018:67). Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelseRubriken införd g. Lag 2018:67. 6 §6 §En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige och arbeta här i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten.Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67). Ansökan om tillståndRubriken införd g. Lag 2018:67. 7 §7 §En utlänning som vill ha ett ICT-tillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.Första stycket gäller dock inte om utlänningen ansöker om förlängning av ett ICT-tillstånd.En utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får arbeta i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67). 8 §8 §En ansökan om ICT-tillstånd får prövas i Sverige omutlänningen avser att vistas endast i Sverige, ellerutlänningen avser att vistas i flera EU-stater men vistelsen i Sverige kommer att vara den längsta. Lag (2018:67). 9 §9 §En ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får ges in efter inresan i landet.En utlänning som ansöker om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta i värdföretaget i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat inte har löpt ut och utlänningen har rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige enligt 6 §.Även en utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67). TillståndstidRubriken införd g. Lag 2018:67. 10 §10 §Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får inte gälla för längre tid än uppdragstiden.Den sammanlagda tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får inte överstiga tre år för chefer och specialister eller ett år för praktikanter.Ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får inte gälla för längre tid än det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat. Lag (2018:67). Förlängning av tillståndstidenRubriken införd g. Lag 2018:67. 11 §11 §Tillståndstiden för ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 10 §.Tillståndstiden får inte förlängas omtillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, ellerutlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67). 12 §12 §En förlängning av tillståndstiden får vägras omförutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 11 § andra stycket 4 och 5,det finns grund för avslag enligt 5 §, ellerutlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67). AnmälningsskyldighetRubriken införd g. Lag 2018:67. 13 §13 §En utlänning som har ansökt om ett ICT-tillstånd eller som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska anmäla förändringar som påverkar villkoren för tillståndet till Migrationsverket.Ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Lag (2018:67). Uppehållstillstånd för familjemedlemmarRubriken införd g. Lag 2018:67. 14 §14 § Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§ . Lag (2018:67). När en ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjordRubriken införd g. Lag 2018:67. 15 §15 §En familjemedlem som avses i 14 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.Första stycket gäller dock inte omansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse som är utfärdat av Sverige, ellersökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige. Lag (2018:67). Återkallelse av tillståndRubriken införd g. Lag 2018:67. 16 §16 § Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska återkallas omtillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, ellerutlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67). 17 §17 § Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får återkallas omförutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 16 § 4 och 5,det finns grund för avslag enligt 5 §, ellerutlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67). 18 §18 §Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 14 § får återkallas omanknytningen till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, ellerfamiljemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67). Återtagande av en utlänning som har ett ICT-tillstånd och hans eller hennes familjemedlemmarRubriken införd g. Lag 2018:67. 19 §19 §Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse från en utlänning som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige. Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige eller om det svenska ICT-tillståndet har löpt ut eller återkallats. Lag (2018:67). Beslutande myndighetRubriken införd g. Lag 2018:67. 20 §20 §Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:67). 6 c kap.Tillstånd för säsongsarbeteKapitlet infört g. Lag 2018:319. Förutsättningar för tillståndRubriken inför g. Lag 2018:319. 1 §1 §En utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här ska beviljas ett tillstånd för säsongsarbete om förutsättningarna i 2–6 §§ är uppfyllda.Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas i form avett arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen inte överstiger 90 dagar, ellerett uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen överstiger 90 dagar. Lag (2018:319). 2 §2 §Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas omanställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig,lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,utlänningen kan visa att han eller hon under sin vistelse kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard, ochrekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.Om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas omdet finns risk för att utlänningen inte har för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut, ellerutlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319). 3 §3 §Om arbetsgivaren upplåter eller förmedlar en bostad till utlänningen får ett tillstånd för säsongsarbete beviljas endast omhyran för bostaden inte står i missförhållande till utlänningens lön eller boendets standard,hyran för bostaden inte dras från utlänningens lön i andra fall än enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,arbetsgivaren har tillhandahållit utlänningen en skriftlig handling med hyresvillkoren, ochbostaden uppfyller allmänna säkerhets- och hälsobestämmelser. Lag (2018:319). 4 §4 §Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning somär bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare, ellerbedriver verksamhet på ett i en annan medlemsstat etablerat företags vägnar inom ramen för tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2018:319). 5 §5 §Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319). 6 §6 § Ett tillstånd för säsongsarbete får vägras omarbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter i förhållande till utlänningar som har beviljats tillstånd för säsongsarbete, arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter, arbetsvillkor eller anställningsvillkor, eller arbetsgivarens verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.Ett tillstånd för säsongsarbete får även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet. Lag (2018:319). Ansökan om tillståndRubriken införd g. Lag 2018:319. 7 §7 §En utlänning som vill ha ett tillstånd för säsongsarbete ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.Första stycket gäller inte om utlänningenansöker om förlängning av ett tillstånd för säsongsarbete, ellerhar ett tillstånd för säsongsarbete och ansöker om ett nytt sådant tillstånd. Lag (2018:319). 8 §8 §En utlänning som inom giltighetstiden för ett tillstånd för säsongsarbete ansöker om en förlängning av tillståndet eller om ett nytt sådant tillstånd, får arbeta som säsongsarbetare i Sverige till dess tillståndsfrågan har avgjorts. Lag (2018:319). TillståndstidRubriken införd g. Lag 2018:319. 9 §9 §Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställningstiden och inte för längre tid än utlänningens pass gäller.Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod. Lag (2018:319). Förlängning av tillståndstidenRubriken införd g. Lag 2018:319. 10 §10 §Tillståndstiden för ett tillstånd för säsongsarbete får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 9 §.Tillståndstiden får inte förlängas omförutsättningarna i 1–4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, ellerett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319). 11 §11 §En förlängning av tillståndstiden får vägras om det finns grund för avslag enligt 6 §. Lag (2018:319). Återkallelse av tillståndRubriken införd g. Lag 2018:319. 12 §12 §Ett tillstånd för säsongsarbete ska återkallas omtillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för, ellerutlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319). 13 §13 §Ett tillstånd för säsongsarbete får återkallas omförutsättningarna i 1–4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 12 § 4, ellerdet finns grund för avslag enligt 6 § första stycket. Lag (2018:319). AnmälningsskyldighetRubriken införd g. Lag 2018:319. 14 §14 §En utlänning som har ansökt om eller som har ett tillstånd för säsongsarbete ska anmäla till Migrationsverket om han eller hon byter bostad. Lag (2018:319). Beslutande myndighetRubriken införd g. Lag 2018:319. 15 §15 §Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:319). BemyndigandenRubriken införd g. Lag 2018:319. 16 §16 §Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad med lämplig standard enligt 2 § första stycket 4. Lag (2018:319). 17 §17 §Regeringen får meddela föreskrifter omskyldighet för arbetsgivare som upplåter eller förmedlar en bostad till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om bostaden,skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen, ochhur uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 ska uppfyllas. Lag (2018:319). 7 kap.Återkallelse av tillstånd1 §1 § Nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet.I viseringskodexen finns bestämmelser om upphävande och återkallelse av Schengenvisering.Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2011:705). Se UtlänningsF (2006:97) 4:18 efter denna lag.Uppehållstillstånd för barn som meddelats pga. anknytning till en förälder återkallades då föräldern ej haft för avsikt att bo med barnen MIG 2010: 16 – Synnerliga skäl? MIG 2015: 3.2 §2 §Utöver vad som sägs i 1 § får nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas, om det finns särskilda skäl för det.Uppehållstillstånd får dock återkallas enligt första stycket endast för en utlänning som ännu inte har rest in i Sverige. Lag (2011:705). Se anm. vid 1 §.3 §3 §Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som rest in i landet, omutlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd, utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket får återkallas om förhållandet upphör.Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 eller 3 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken. Lag (2008:884). Lagen 2006:220 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 i fråga om 13 kap. 15 och 16 §§ samt 14 kap. 8 a § och i övrigt d. 30 april 2006.2. Bestämmelsen i 7 kap. 3 § andra stycket skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 30 april 2006.Se anm. vid 1 §.När det i ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd åberopades både asylskäl och skäl mot återkallelsen ansågs det att frågan om återkallelse skulle prövas först MIG 2012: 6.Ang. återkallelse av flyktings eller alternativt skyddsbehövandes uppehållstillstånd på grund av ”tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen” enligt art. 24.1 i direktiv 2004/38/EG, se C-373/13 T.4 §4 §Vid bedömning av om uppehållstillståndet bör återkallas enligt 1 eller 3 § för en utlänning som har rest in i landet skall hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas.Vid en sådan bedömning skall särskilt beaktasutlänningens levnadsomständigheter,om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas,utlänningens övriga familjeförhållanden, ochhur länge utlänningen har vistats i Sverige. Se anm. vid 1 §.Vid prövning av återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd enl. 2 st. ska hänsyn tas till att det tillståndsgrundande förhållandet upphört pga. att utlänningen utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning MIG 2013: 5.5 §5 §Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning om vilken uppgifter har registrerats i det register som avses i 1 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)EUT L 381, 28.12.2006, s. 4, Celex 32006R1987., om det finns tillräckliga skäl för en återkallelse. Lag (2010:381), ändrad g. F (2013:129). Se anm. vid 1 §.6 §6 §Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en EU-stat även i andra fall än som avses i 2 § , om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en EU-stat eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på attutlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, ellerutlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en EU-stat eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avsesmake eller sambo,barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning, ochförälder som är beroende av barnet för sin försörjning.Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en EU-stat eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avsesEtt uppehållstillstånd får inte återkallas enligt första stycket innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning. Lag (2011:1209). Se anm. vid 1 §.7 §7 § Ett permanent uppehållstillstånd ska återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i Sverige. Om utlänningen anmält till Migrationsverket att han eller hon vill ha uppehållstillståndet kvar trots att bosättningen upphör, får uppehållstillståndet dock återkallas tidigast när två år har förflutit efter det att bosättningen här i landet upphörde. Lag (2014:777). Lagen 2014:777, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. För en flykting eller en annan skyddsbehövande som senast d. 30 juni 2014 har återvänt till ett land där han eller hon tidigare har varit bosatt därför att de politiska förhållandena i det landet har ändrats, gäller 7 kap. 7 § i sin äldre lydelse.Avgörande vid tillämpning av 1 meningen är huruvida utlänningen har för avsikt att varaktigt vara bosatt här MIG 2007: 34 – Uppehållstillståndet återkallades för utlänning som efter att ha vistats i Sverige i ca 6 månader varit utrest i nästan två år till plats där make, mor och syskon befann sig MIG 2009: 12 – Fråga om återkallelse enl. 1 st. ska bedömas med utgångspunkt i de vid prövningstillfället rådande förhållandena MIG 2014: 6.7 a §7 a §Utöver vad som anges i 1–3, 5 och 6 §§ får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier återkallas, om förutsättningarna för att medge uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda. Lag (2006:447). Lagen 2006:447 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 i fråga om 7 kap. 7 a § och i övrigt d. 1 sept. 2006.2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 a § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 1 jan. 2007.7 b §7 b §Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § får, utöver vad som anges i 1, 3, 5 och 6 §§, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.Uppehållstillståndet får inte återkallas innan förundersökningsledaren fått tillfälle att yttra sig. Lag (2007:322). Lagen 2007:322, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 b § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d.1 juli 2007.7 c §7 c §Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns. Uppehållstillståndet får återkallas endast på ansökan av Polismyndigheten.Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 a § får inte återkallas innan Polismyndigheten fått tillfälle att yttra sig. Lag (2014:655). 7 d §7 d §Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns. Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § får inte återkallas för ett barn innan den socialnämnd som ansökte om uppehållstillståndet har fått tillfälle att yttra sig. Lag (2012:322). 7 e §7 e §Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska återkallas omförutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda, ellerutlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet.Om utlänningens anställning har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse enligt första stycket har inletts, men innan beslut om återkallelse fattats, gäller bestämmelserna om återkallelse i 3 § första stycket 2. Tiden ska då vara fyra månader i stället för tre.Trots vad som anges i första stycket 1 behöver ett tillstånd inte återkallas om arbetsgivaren har avhjälpt bristen utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd. Lag (2017:1093). Beslutande myndigheter8 §8 §Återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av Migrationsverket. Återkallelse och upphävande av Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen beslutas av Migrationsverket. Återkallelse av nationell visering beslutas av den myndighet som har beviljat viseringen eller av Migrationsverket.Uppehållstillstånd eller nationell visering som har beviljats av Regeringskansliet får återkallas endast av Regeringskansliet. Lag (2011:705). Bemyndigande9 §9 § Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i detta kapitel för de utlänningar som omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i detta kapitel för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat. Lag (2014:198). 8 kap.Avvisning och utvisning Kapitlet infört g. Lag 2014:198. Förutv. 8 kap. samtidigt upphävt.Kapitlets innehållBeträffande rubriken, se1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om avvisning och utvisning.Bestämmelser om utvisning på grund av brott finns i 8 a kap.Bestämmelser om utvisning av hänsyn till rikets säkerhet och på grund av befarad brottslighet enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott finns i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Lag (2014:198). Förutsättningar för avvisning och utvisning av andra utlänningar än EES-medborgare och deras familjemedlemmarBeträffande rubriken, seAvvisningBeträffande rubriken, se2 §2 § En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisasom han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige,om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,om han eller hon har visering eller är undantagen från kravet på visering men inte har för avsikt att lämna Sverige efter att viseringstiden eller den viseringsfria tiden har löpt ut, under förutsättning att han eller hon inte har uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som ger rätt att vistas i Sverige,om det vid utlänningens ankomst till Sverige kommer fram att han eller hon tänker besöka något annat nordiskt land men saknar det tillstånd som krävs för inresa där,om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för den rätten,om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), ellerom han eller hon har avvisats eller utvisats från en EU-stat eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten. Lag (2016:875). Ang. p. 6 se UtlänningsF (2006:97) 6:12 efter denna lag.Beslut att avvisa utlänning från Sverige under viseringsfri tid, med hänvisning till att denne saknade såväl visering som tillstånd att vistas här, saknade stöd i lag MIG 2014: 28.Ang. överträdelser vid beviljande av inresa enl. p. 6 och unionsrättens tillämplighet, se C-23/12 Zakaria. Ang. p. 6 om kodex om Schengengränserna och återinförande av tillfälligt kontroll av inre gränser se C‑444/17 Arib m.fl. (tredjelandsmedborgares olagliga inresa och likställande av de inre gränserna med de yttre). Ang. p. 6 om kodex om Schengengränserna och återinförande av tillfälligt kontroll av inre gränser se C‑444/17 Arib m.fl. (tredjelandsmedborgares olagliga inresa och likställande av de inre gränserna med de yttre).3 §3 § En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisasom det kan antas att han eller hon kommer att sakna tillräckliga medel för vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land som han eller hon tänker besöka eller för hemresan,om det kan antas att han eller hon under vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att han eller hon har ett sådant tillstånd,om han eller hon på grund av tidigare frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land,om han eller hon på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas komma att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, ellerom det med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner har föreskrivits att han eller hon får avvisas.En utlänning som avses i första stycket får avvisas även i andra fall när det har begärts av den centrala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han eller hon annars beger sig till det landet. Lag (2014:198). 4 §4 § En utlänning får inte avvisas enligt 2 eller 3 § om han eller hon vid ankomsten till Sverige hade eller under en tid därefter har haft uppehållstillstånd som har upphört att gälla. Lag (2014:198). 5 §5 § Beslut om avvisning enligt 2 eller 3 § i första instans får inte fattas senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppehållstillstånd gjorts efter ankomsten till Sverige. Lag (2014:198). UtvisningBeträffande rubriken, se6 §6 § En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte avvisas enligt 2 § 1 eller 2 får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Lag (2014:198). Avvisning eller utvisning av en utlänning som har tillstånd att vistas i en annan EU-statRubriken införd g. Lag 2017:22. 6 a §6 a §När en fråga uppkommer om avvisning eller utvisning enligt 2, 3 eller 6 § av en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt till vistelse i en annan EU-stat ska den beslutande myndigheten uppmana utlänningen att inom en skälig tid självmant bege sig till den andra EU-staten. Den beslutande myndigheten får avgöra frågan om avvisning eller utvisning först om utlänningen inte har följt en sådan uppmaning.Första stycket gäller inte om Migrationsverket avvisar eller avslår en ansökan om uppehållstillstånd som enligt bestämmelser i denna lag eller någon annan författning får bifallas efter inresan till Sverige,utlänningen nekas att resa in i landet,utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns,utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet, eller det är sannolikt att utlänningen inte skulle följa uppmaningen.Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om uppmaningar enligt första stycket. Lag (2017:22). Beaktande av verkställighetshinderBeträffande rubriken, se7 §7 § När en fråga om avvisning eller utvisning enligt 2, 3 eller 6 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs. Lag (2014:198). 7 a §7 a §upphävd genomFörutsättningar för avvisning och utvisning av EES-medborgare och deras familjemedlemmarBeträffande rubriken, seAvvisning när föreskrivna handlingar saknasBeträffande rubriken, se8 §8 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon saknar pass eller visering när det krävs en sådan handling för inresa eller vistelse i Sverige.Avvisning får inte ske på den grunden att utlänningen saknar pass om han eller hon kan styrka sin identitet på annat sätt än genom innehav av pass. Lag (2014:198). ERD Husseini mot Sverige (2011, utvisning pga. våldtäkt och grov kvinnofridskränkning).Avvisning vid orimlig belastning för biståndssystemetBeträffande rubriken, se9 §9 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453).En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas enligt första stycket. Lag (2014:198). Utvisning när uppehållsrätt eller tillstånd att vistas i Sverige saknasBeträffande rubriken, se10 §10 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har vistats i Sverige mer än tre månader och som inte har uppehållsrätt, får utvisas om han eller hon uppehåller sig här men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Lag (2014:198). Avvisning och utvisning av hänsyn till allmän ordning och säkerhetBeträffande rubriken, se11 §11 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som inte avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan enligt första stycket får därefter utvisas av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198). Tredjelandsmedborgare som var gift med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott utvisades; även fråga om uppehållsrätt MIG 2009: 21.Undantaget avseende allmän ordning utgör en avvikelse från den grundläggande principen om fri rörlighet för personer som skall tolkas restriktivt, och vars räckvidd inte kan bestämmas ensidigt av varje medlemsstat 36/75 Rutili, p. 27. För att en nationell myndighet skall kunna hänvisa till begreppet allmän ordning måste det föreligga ett verkligt och allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen 36/75 Rutili, p. 28, 30/77 Bouchereau, p. 35 och 115/81–116/81 Adoui och Cornuaille, p. 8. Åtgärder vidtagna med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet måste grunda sig uteslutande på den berörda personens eget uppförande 67/74 Bonsignore, p. 6, 30/77 Bouchereau, p. 28 och C-503/03 kommissionen/Spanien, p. 44. En medlemsstat får inte neka tredjelandsmedborgare, som är gifta med medborgare i en medlemsstat, inresa på den grunden att de är registrerade på spärrlistan i Schengens informationssystem (SIS), utan att dessförinnan ha undersökt huruvida dessa personer utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen C-503/03 kommissionen/Spanien, p. 59. Sexuella övergrepp mot barn C-348/09 P.I. Ang. direkt effekt 41/74 Van Duyn, p. 4 f och p. 9 ff.12 §12 § Avvisning eller utvisning enligt 11 § får ske endast om utlänningens eget beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Tidigare domar i brottmål får inte i sig utgöra skäl för ett sådant beslut. Det får inte vara ekonomiska syften som ligger till grund för beslutet. Lag (2014:198). 13 §13 § När en fråga uppkommer om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare enligt 11 §, ska hänsyn tas till utlänningens ålder, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomiska situation samt sociala och kulturella integrering i Sverige. Hänsyn ska också tas till hur länge utlänningen har vistats i Sverige och till banden till ursprungslandet. Lag (2014:198). 14 §14 § En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har permanent uppehållsrätt får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om det finns synnerliga skäl.En EES-medborgare som är barn får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet.En EES-medborgare som har vistats i Sverige under de tio närmast föregående åren får utvisas enligt 11 § endast om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet. Lag (2014:198). Ang. avbrott av tioårsperioden i 2 st. samt bekämpande av organiserad olaglig narkotikahandel, se C-145/09 Tsakouridis, C-400/12 G (perioden ska i princip vara sammanhängande, perioder med fängelsestraff avbryter uppehållet). Ang. effekten av fängelsestraff i den mottagande medlemsstaten under de tio år som närmast föregår den planerade utvisningen, se C-400/12 G. (jfr 3 a:7 och C-378/12 Onuekwere).Beaktande av verkställighetshinderBeträffande rubriken, se15 §15 § När en fråga om avvisning eller utvisning enligt 8, 9, 10 eller 11 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs. Lag (2014:198). H 1990: 526; 1991: 592 anm. vid RB 58:2.Beslut om avvisning eller utvisning när ansökan om uppehållstillstånd avslås eller avvisas eller uppehållstillstånd återkallasBeträffande rubriken, se16 §16 §Avslås eller avvisas en ansökan om uppehållstillstånd eller återkallas ett sådant tillstånd och befinner sig utlänningen i Sverige, ska det samtidigt meddelas beslut om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar mot det.Första stycket gäller inte om ansökan avvisas enligt 5 kap. 1 c § andra stycket . Lag (2014:198). Särskilda skäl att inte förena ett beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd med ett beslut om utvisning ansågs ej föreligga MIG 2010: 2.Beslutande myndigheterBeträffande rubriken, se17 §17 § Migrationsverket ska pröva frågan om avvisning om utlänningensöker asyl här,har en nära familjemedlem som söker asyl här, ellerkan komma att avvisas med stöd av 2 § 7 eller 3 § andra stycket.I andra fall får såväl Migrationsverket som Polismyndigheten pröva frågan om avvisning.Om Polismyndigheten anser det tveksamt om en utlänning bör avvisas, ska ärendet lämnas över till Migrationsverket. Lag (2016:875). Se UtlänningsF (2006:97) 7:2 efter denna lag.17 a §17 a §upphävd genom18 §18 §Migrationsverket ska pröva frågan om utvisning enligt 6, 10 eller 11 §. Lag (2014:198). 18 a §18 a §upphävd genom18 b §18 b §upphävd genomBeslut om omedelbar verkställighetBeträffande rubriken, se19 §19 § Migrationsverket får besluta att verkets beslut om avvisning enligt 17 § första stycket 1 eller 2 får verkställas även om det inte har fått laga kraft (avvisning med omedelbar verkställighet), om de uppgifter som utlänningen åberopar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller saknar tillförlitlighet, och det därmed är uppenbart att det inte finns grund för asyl och det är uppenbart att uppehållstillstånd inte heller ska beviljas på någon annan grund (uppenbart ogrundad ansökan). Migrationsverket får också besluta om avvisning med omedelbar verkställighet om en asylansökan avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 eller 2.I 12 kap. 7 § finns närmare bestämmelser om verkställigheten av beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Lag (2016:1243). Ej tillräckligt underlag för förordnande om omedelbar verkställighet MIG 2006: 7 – Ej uppenbart att kristen syrier saknade rätt till uppehållstillstånd MIG 2010: 22; ej heller betr. mongolisk kvinna med livshotande sjukdom MIG 2014: 22.Ang. förbud mot verkställighet innan beslut vunnit laga kraft vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.19 a §19 a §upphävd genomAnvisningar om verkställighetBeträffande rubriken, se20 §20 § I ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska det anges vilket land utlänningen ska avvisas eller utvisas till. Om det finns särskilda skäl, får mer än ett land anges i beslutet.Ett beslut av en myndighet som avses i första stycket som rör avvisning eller utvisning ska innehålla de anvisningar om verkställigheten som omständigheterna i det enskilda fallet kan ge anledning till. Lag (2014:198). Enbart etnicitet och modersmål ansågs ej utgöra särskilda skäl enl. 2 st. MIG 2011: 5 – Tillämpning av 2 st. ska föregås av omsorgsfull utredning MIG 2011: 28 – I samband med ny prövning av fråga om uppehållstillstånd kan föreskrivas att ett redan lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning verkställs genom att utlänningen reser till ett annat land än vad som angetts i beslutet, under förutsättning att den nya prövningen omfattat en bedömning av skyddsskälen mot det andra landet MIG 2014: 27 – Ang. verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning till hemlandet när en annan medlemsstat i EU beviljat internationellt skydd MIG 2017: 27.20 a §20 a §En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får utvisas endast till den staten. Lag (2014:198). MIG 2014: 10 anm. vid 5:15 a §.Tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbudRubriken har denna lydelse enl. Lag 2017:22. 21 §21 § Ett beslut om avvisning eller utvisning ska innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet i enlighet med beslutet (tidsfrist för frivillig avresa). Tidsfristen ska bestämmas till två veckor om utlänningen avvisas och till fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas.En tidsfrist för frivillig avresa ska dock inte meddelas omdet finns risk för att utlänningen avviker, utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet, utlänningen genom ett avvisningsbeslut nekas att resa in i landet, utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns och då avvisas, ellerutlänningen avvisas av Migrationsverket med omedelbar verkställighet.För EES-medborgare och deras familjemedlemmar gäller i stället för första stycket 12 kap. 15 § tredje stycket. Lag (2017:22). Ett återreseförbud upphör att gälla om beslutet om avvisning eller utvisning upphävs MIG 2014: 25 – En migrationsdomstol ska inte själv meddela tidsfrist för frivillig avresa, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket MIG 2015: 16.Ang. när myndighet får bevilja kortare tidsfrist för frivillig avresa, eller avstå från att bevilja någon tidsfrist, på grund av ”risk för allmän ordning”, se C-554/13 Zh. och O.22 §22 § I ett beslut om avvisning eller utvisning som innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen upplysas om att ett återreseförbud kan meddelas om han eller hon inte lämnat landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut.Tidsfristen för frivillig avresa börjar löpa när beslutet om avvisning eller utvisning fått laga kraft eller när utlänningen förklarat sig nöjd med beslutet. Lag (2017:22). 23 §23 § Finns det inte förutsättningar att meddela en tidsfrist för frivillig avresa enligt 21 §, ska Polismyndighetens beslut om avvisning och Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Ett beslut om avvisning varigenom en utlänning nekas att resa in i landet ska dock inte förenas med ett återreseförbud.Ett beslut om avvisning eller utvisning som avser en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare eller som avser en utlänning som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får förenas med ett återreseförbud endast om beslutet har meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:655). Längden av återreseförbud ska bestämmas utifrån en allsidig bedömning av vad som ligger utlänningen till last och konsekvensen av återreseförbudet; för utlänning med 4,5 års illegal vistelse i Sverige bestämdes tiden till fyra år MIG 2008: 31.24 §24 § Tiden för återreseförbud enligt 23 eller 27 § ska bestämmas till högst fem år. Utgör utlänningen ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får dock en längre tidsperiod bestämmas. Lag (2014:198). Tidsbegränsning av återreseförbud utgör hinder mot upprätthållande av ej tidsbegränsade inreseförbud som antagits före direktiv 2008/115/EG, såvida inte utlänningen utgör hot mot allmän ordning och säkerhet, se C-297/12 Filev och Osmani.Särskilt tillstånd till kort besökBeträffande rubriken, se25 §25 § En utlänning som har meddelats ett återreseförbud enligt 23 eller 27 § eller 12 kap. 14 a eller 15 a § får ges särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök här, om besöket gäller synnerligen viktiga angelägenheter. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant tillstånd ges också på ansökan av någon annan än utlänningen. Lag (2014:198). Lagen 2014:198, med ikraftträdande 1 maj s.å., innehåller även:2. Vid tillämpningen av 8 kap. 25 och 26  §§, 8 a kap. 9 §, 10 kap. 2 § andra stycket 1 och 7 § andra stycket, 12 kap. 4, 6, 7, 8 a och 10 §§ och 23 § andra stycket 2 samt 20 kap. 2 § ska med beslut som där nämns likställas motsvarande beslut enligt äldre bestämmelser.Se UtlänningsF (2006:97) 7:7 efter denna lag.Upphävande av återreseförbudBeträffande rubriken, se26 §26 § Ett beslut om återreseförbud enligt 23 eller 27 § eller 12 kap. 14 a eller 15 a § som har vunnit laga kraft får helt eller delvis upphävas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen om det finns särskilda skäl för att förbudet inte längre ska gälla.En utlänning får ansöka om upphävande av ett förbud som avses i första stycket. En sådan ansökan ska ges in till Migrationsverket.Migrationsverket får dock inte upphäva ett återreseförbud som meddelats av domstol . Om Migrationsverket finner att ett sådant återreseförbud bör upphävas ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om upphävande hade kunnat överklagas. Lag (2014:198). Ang. 3 st.: Migrationsverkets beslut om återreseförbud som efter överklagande fastställts av migrationsdomstol genom lagakraftägande dom kunde upphävas av Migrationsverket MIG 2014: 14 – Ang. särskilda skäl enl. 1 st. MIG 2017: 16.Beslut vid sidan av beslut om avvisning eller utvisningBeträffande rubriken, se27 §27 § När ett överklagat ärende eller mål om avvisning eller utvisning avgörs, får också beslut fattas i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Detta gäller även om dessa frågor inte har tagits upp av utlänningen.Vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen besluta att utlänningen ska förbjudas att återvända till Sverige för viss tid, även om ingen lägre instans har meddelat ett sådant förbud. När Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen prövar ett beslut om avvisning eller utvisning, får ett sådant beslut samtidigt meddelas angående den som är under 16 år och som står under utlänningens vårdnad. Detta gäller även om ingen lägre instans har prövat denna fråga. I mål hos en migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen gäller detta dock inte om det för barnet har åberopats omständigheter som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §. Lag (2014:198). Ej återreseförbud för den som begått flera ej bagatellartade brott med hänsyn till hans barn i Sverige MIG 2008: 19 – Utlänningslagens bestämmelser om återreseförbud ansågs ej röra sådana civila rättigheter som avses i art. 6.1 Europakonventionen MIG 2012: 11.8 a kap.Utvisning på grund av brottKapitlet infört g. Lag 2014:198. Förutsättningar för utvisning av andra utlänningar än EES-medborgare och deras familjemedlemmarBeträffande rubriken, se1 §1 § En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd.Utvisning får dock ske endast om utlänningen döms till svårare påföljd än böter och omgärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, ellerbrottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar. Lag (2014:198). Jfr BrB 36: 13 – Äldre rätt: Ansökan om upphävande av förvisning har ansetts innefatta nådeämne H 1954: 450 – H 1969: 113 (narkotikabrott); 1969: 191 (finsk medborgare bosatt i Sverige mer än 5 år); 1974: 668 (d:o); 1973: 350 (ungersk medborgare hitkommen vid 19 år och bosatt här i 17 år); 1974: 88; 1976: 446 (medhjälp till olovlig underrättelseverksamhet); 1979: 153 (fickstöld) – Ang. revisionstalan av tilltalad endast betr. förvisning då han även dömts till fängelse H 1979: 478 – Se även H 1980: 337 anm. vid RB 51:4 – Fråga om utvisning H 1981: 327, 1985: 521 (ett rån ansågs inte vara av så kvalificerat slag att det borde föranleda utvisning) – H 1990: 293 (utvisning pga. stöld) – Risk för fortsatt brottslighet? H 1997: 266 – Se även rättsfall vid 11 och 12 §§ – Tidigare ostraffad person som begått flera tillgreppsbrott utvisad pga. återfallsrisk H 2006: 375, 2007: 533 – Ej utvisning för fickstöld (grov stöld och försök därtill) H 2009: 559 anm. även vid BrB 30:4.För att bedöma huruvida ett beslut om utvisning står i proportion till det legitima mål som eftersträvas skall den nationella domstolen bland annat beakta: arten och allvaret av det brott som den berörda personen har begått; den tid denne har uppehållit sig i värdmedlemsstaten; den tid som har förflutit sedan brottet begicks; den berördes familjesituation; och de problem andra familjemedlemmar riskerar möta i den berörda personens ursprungsstat C-482/01 och C-493/01 Orfanopoulos och Oliveri, p. 99. Nationell lagstiftning som föreskriver att medborgare i andra medlemsstater, som har befunnits skyldiga till brotten förvärv och innehav av narkotika enbart för eget bruk, skall utvisas på livstid från territoriet strider mot EU-rätten C-348/96 Calfa. EU-rätten utgör även hinder för nationella bestämmelser som innebär en presumtion för att medborgare från andra medlemsstater som har dömts till en viss påföljd för vissa bestämda brott skall utvisas C-482/01 och C-493/01 Orfanopoulos och Oliveri, p. 92 f och C-50/06 kommissionen/Nederländerna, p. 44. Krav på benägenhet hos den berörda personen att uppföra sig på samma sätt i framtiden C-348/09 P.I., p. 30.2 §2 §När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 1 §, ska den ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen ska särskilt beaktautlänningens levnadsomständigheter,om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningen utvisas,utlänningens övriga familjeförhållanden, ochhur länge utlänningen har vistats i Sverige. En utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige får utvisas enligt 1 § endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna här. Utvisning får också ske om utlänningen i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med sådan verksamhet här.Av 21 kap. 9 § och 22 kap. 5 § framgår att en utlänning som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd enligt 22 kap. 2 eller 3 § får utvisas enligt 1 § endast om det finns sådana omständigheter som anges i andra stycket. Lag (2014:198). Äldre rätt: Ang. äldre motsvarighet till 2 st. första meningen: Fråga om hinder mötte mot utvisning, då giltighetstiden för resedokument enl. flyktingkonventionen löpt ut H 1981: 1246 – Ang. äldre motsvarighet till 1 st. H 1989: 102 (våldtäkt mot hustrun; pga. hans levnads- och familjeförhållanden ej utvisning) – Försök till dråp ansett som sådant grovt brott som avses i 2 st. H 1991: 203 – Hinder enl. 1 st. mot utvisning av den som dömts till fängelse för narkotikabrott H 1996: 365 – Med hänsyn till familjeförhållandena ej utvisning av den som dömts för bl.a. narkotikabrott med återfallsrisk H 1997: 172 – Ej utvisning av gärningsman med flyktingförklaring när brottet inte var synnerligen grovt och det ej var uppenbart att han inte längre var flykting med behov av fristad i Sverige H 1997: 158 – Av humanitära skäl ej utvisning (till Somalia) H 1998: 501 – H 2006: 40 anm. vid RB 55:15 – Utlänning som återfallit i brott utvisad trots att han hade en snart 13-årig dotter som var bosatt här H 2006: 388.Våldtäkt föranledde utvisning trots att gärningsmannen hade fem underåriga barn här H 2007: 425.Fråga om utvisning pga. brott med högt straffvärde av den som varit bosatt i Sverige under mer än 25 år H 2009: 300.3 §3 § En utlänning får utvisas enligt 1 § endast när det finns synnerliga skäl, om han eller hon hade vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes eller om han eller hon då varit bosatt i Sverige sedan minst fem år. En utlänning får inte utvisas enligt 1 § om utlänningen kom till Sverige innan han eller hon fyllde 15 år och hade vistats här sedan minst fem år när åtal väcktes. Lag (2014:198). Äldre rätt: ”Synnerliga skäl” för utvisning? H 1980: 407, 725, 769, 1981: 426, 1982: 198, 1983: 131 (utvisning av en för bl.a. dråpförsök dömd, som vistats här sedan han 1970 kom hit som 15-åring), 1986: 324 (finländsk medborgare, som varit bosatt här mer än 5 år, ej utvisad pga. grov misshandel och misshandel), 1991: 766 (två mordförsök synnerliga skäl), 1991: 778 (vid upprepad brottslighet av ej så allvarlig natur ansågs synnerliga skäl ej föreligga, när den dömde vistats i Sverige sedan år 1978), 1993: 68 (vid grovt sexuellt utnyttjande av underårig synnerliga skäl mot den som bott här sedan 1984) – H 2005: 283 (Fråga om synnerliga skäl för utvisning av den som återfallit i grov narkotikabrottslighet och som bott i Sverige sedan år 1983 och hade en 15-årig dotter här) – Se även rättsfall vid 12:1.Frågor om verkställighetshinder H 2019: 47 I–III.4 §4 § När en fråga om utvisning enligt 1 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs. Lag (2014:198). Förutsättningar för utvisning av EES-medborgare och deras familjemedlemmar Beträffande rubriken, se5 §5 §En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas ur Sverige om de förutsättningar som anges i 1 § är uppfyllda och det sker av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Det som föreskrivs i 2–4 §§ i fråga om utvisning enligt 1 § gäller även vid utvisning av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare enligt denna paragraf. Även det som föreskrivs i 8 kap. 12–14 §§ i fråga om utvisning enligt 8 kap. 11 § gäller vid utvisning enligt denna paragraf.En medborgare i ett annat nordiskt land får utvisas enligt denna paragraf endast när det finns synnerliga skäl, om han eller hon hade varit bosatt i Sverige sedan minst två år när åtalet väcktes. Lag (2014:198). En EES-medborgare ansågs inte böra utvisas pga. butiksstöld trots två tidigare lagföringar för stöldbrott H 2014: 415; ej heller EES-medborgare som gjort sig skyldiga till bl.a. grov smuggling av bl.a. alkoholdrycker H 2018: 491.Behörig domstolBeträffande rubriken, se6 §6 § Utvisning på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger brottmålet. Lag (2014:198). Beslut om utvisning vid ändring av påföljd enligt 34 kap. brottsbalkenBeträffande rubriken, se7 §7 § När en domstol enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att ändra en påföljd som en utlänning har dömts till utöver utvisning, får domstolen även meddela det beslut om utvisningen som förändringen av påföljd ger anledning till. Lag (2014:198). Utvisning av en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i SverigeBeträffande rubriken, se7 a §7 a §En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får utvisas endast till den staten. Lag (2014:198). ÅterreseförbudBeträffande rubriken, se8 §8 § En allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. I ett beslut med ett tidsbegränsat återreseförbud ska utlänningen upplysas om vilken dag förbudet upphör att gälla. I beslutet ska han eller hon också upplysas om den påföljd som överträdelse av förbudet kan medföra enligt 20 kap. Lag (2014:198). Ang. bestämning av tiden H 1992: 615.Särskilt tillstånd till kort besökBeträffande rubriken, se9 §9 § En utlänning som har meddelats ett återreseförbud enligt 8 § får ges särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök här, om besöket gäller synnerligen viktiga angelägenheter. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant tillstånd ges också på ansökan av någon annan än utlänningen. Lag (2014:198). Uppehållstillstånd och upphävande av utvisningsbeslutBeträffande rubriken, se10 §10 §I 12 kap. finns bestämmelser om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott och om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut. Lag (2014:198). 9 kap.Kontroll- och tvångsåtgärder Kontroll av personer enligt kodexen om SchengengränsernaRubriken har denna lydelse enl. Lag 2015:91. 1 §1 §Polismyndigheten ansvarar för kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna. Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa Polismyndigheten vid en sådan kontroll. Migrationsverket får efter överenskommelse med Polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. Lag (2015:91). Se UtlänningsF (2006:97) 6:1, 3–5 efter denna lag.2 §2 §En polisman får i samband med inresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna kroppsvisitera en utlänning och undersöka hans eller hennes bagage, handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt för att ta reda på utlänningens identitet. Sådana undersökningar får också göras för att ta reda på en utlännings resväg till Sverige, om den är av betydelse för bedömningen av rätten att resa in i och vistas här i landet. En polisman får i samband med inresekontrollen även undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att en utlänning reser in i Sverige i strid med bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna.När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen har de samma befogenheter som en polisman har enligt första stycket.Kroppsvisitation får inte göras mer ingående än vad som krävs med hänsyn till ändamålet med åtgärden. All den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas. Om möjligt ska ett vittne närvara.En kvinna får inte kroppsvisiteras av eller i närvaro av andra män än läkare eller legitimerade sjuksköterskor. Om en visitation innebär att enbart ett föremål som en kvinna har med sig undersöks, får visitationen dock genomföras och bevittnas av en man.Protokoll ska föras över en kroppsvisitation. I protokollet ska det anges vad som har förekommit vid visitationen. Lag (2015:91). Transportörers kontrollskyldighet3 §3 §En transportör skall kontrollera att en utlänning, som transportören transporterar till Sverige direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen, innehar pass och de tillstånd som krävs för resa in i landet.Transportören skall, om det inte är obehövligt på grund av resultatet av kontroll som utförs enligt första stycket, även kontrollera att utlänningen har medel för sin hemresa.Fråga om transportör brustit i kontrollen av resehandlingar HFD 2012: 63.Transportörers uppgiftsskyldighet m.m. Rubriken införd g. Lag 2006:447. 3 a §3 a §En transportör, som luftvägen ska transportera passagerare till Sverige direkt från en stat som inte tillhör Europeiska unionen och inte heller har slutit avtal om samarbete enligt Schengenkonventionen med konventionsstaterna, ska på begäran av Polismyndigheten överföra uppgifter om de ankommande passagerarna så snart incheckningen avslutats.De uppgifter som avses i första stycket ärnummer på och typ av resehandling som används,medborgarskap,fullständigt namn,födelsedatum,gränsövergångsstället för inresa,transportkod,avgångs- och ankomsttid för transporten,det totala antalet passagerare vid transporten, ochursprunglig ort för ombordstigning. Lag (2014:655). Lag (2006:444) om passagerarregister. 3 b §3 b §Uppgifter enligt 3 a § ska samlas in av transportören och sedan elektroniskt överföras till Polismyndigheten.Om det inte är möjligt att föra över uppgifterna elektroniskt ska de överföras på annat lämpligt sätt. Lag (2014:655). 3 c §3 c §Bestämmelser om behandlingen av de uppgifter som överförts till Polismyndigheten enligt 3 b § finns i lagen (2006:444) om passagerarregister. Lag (2014:655). 3 d §3 d § En transportör som har överfört uppgifter enligt 3 a § skall inom 24 timmar efter det att transportmedlet har anlänt till gränsövergångsstället radera de insamlade och överförda uppgifterna. Lag (2006:447). 3 e §3 e § Upphävd g. Lag (2019:180). 3 f §3 f §Regeringen får meddela föreskrifter om att även annan myndighet än Polismyndigheten får begära uppgifter av transportören. Lag (2014:655). Omhändertagande av pass 4 §4 §Om en utlänning ansöker om uppehållstillstånd när han eller hon kommer till Sverige eller därefter, får Migrationsverket eller Polismyndigheten ta hand om hans eller hennes pass eller andra identitetshandlingar i väntan på att utlänningen får tillstånd att vistas här i landet eller lämnar det. Lag (2014:655). 5 §5 §När ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas, får den verkställande myndigheten ta hand om utlänningens pass eller andra identitetshandlingar till dess beslutet kan verkställas.Omhändertagande av biljetter 6 §6 §En utlännings biljett för resan från Sverige får tas om hand av Migrationsverket eller Polismyndigheten i väntan på att utlänningen får tillstånd att vistas här i landet eller lämnar det. Detta gäller omutlänningen saknar pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd när detta krävs för inresa eller vistelse i Sverige, ellerutlänningen kan antas komma att ansöka om uppehållstillstånd.Biljetten får tas om hand endast omdet framstår som sannolikt att utlänningen inte kommer att få tillstånd att vistas här, ochdet finns anledning att anta att utlänningen annars gör sig av med biljetten och inte själv kan betala kostnaden för sin resa från Sverige. Lag (2014:655). 7 §7 §Migrationsverket eller Polismyndigheten får lösa in en biljett som tagits om hand enligt 6 §, om den annars skulle förlora sitt värde. Om biljetten löses in, ska i stället de pengar som då betalas ut tas om hand. Lag (2014:655). Fotografi och fingeravtryck8 §8 §Migrationsverket eller Polismyndigheten får fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck omutlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige,utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § , ellerdet finns grund för att besluta om förvar. Lag (2014:655). Se UtlänningsF (2006:97) 6:14 efter denna lag.8 a §8 a §En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje landEGT L 157, 15.6.2002, s. 1 (Celex 32002R1030). av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Den gäller inte heller om utlänningen omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Lag (2018:319). EGT L 157, 15.6.2002, s. 1 (Celex 32002R1030).8 b §8 b §Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet.När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2011:709). 8 c §8 c §En utlänning är vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med artikel 8.2 b eller 8.3 ib i kodexen om Schengengränserna. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2018:30). Förutv. 8 c § nu 8 d §.8 d §8 d §Den som har en Schengenvisering är vid in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i kodexen om Schengengränserna skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), i den ursprungliga lydelsen.Skyldighet att lämna fingeravtryck enligt första stycket gäller även för en utlänning som vid en sådan in- eller utresekontroll inte kan styrka sin identitet och som får kontrolleras i identifieringssyfte i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen.När en kontroll enligt första eller andra stycket har genomförts, ska de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2018:30). Tidigare beteckning 8 c §.Kontroll under vistelsen i Sverige9 §9 §En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller Polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom Polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Kustbevakningen får även i annat fall biträda Polismyndigheten vid kontroll enligt första stycket. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen.Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Lag (2019:44). 10 §10 §Om en utlänning vägrar att följa ett beslut som Migrationsverket har fattat med stöd av 4, 5, 6, 8 eller 9 §, får verket begära hjälp av Polismyndigheten för att verkställa beslutet. Lag (2014:655). Skyldighet att stanna kvar för utredning11 §11 §En utlänning är skyldig att stanna kvar för utredning i samband med in- eller utresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna eller i samband med kallelse eller hämtning enligt 9 §, dock inte längre än nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar. Detta gäller inte om ett beslut har meddelats om förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 §.En polisman får hålla kvar en utlänning som vägrar att stanna kvar för utredning. Lag (2015:91). F (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enl. utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Omhändertagande för att verkställa ett avvisnings- eller utvisningsbeslutRubriken införd g. Lag 2017:906. 12 §12 §När ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen enligt 12 kap. 14 §, får utlänningen omhändertas av den verkställande myndigheten om det är nödvändigt för att verkställigheten av beslutet ska kunna förberedas eller genomföras.Utlänningen får omhändertas under högst 24 timmar eller om det finns särskilda skäl under ytterligare 24 timmar. Lag (2017:906). Andra åtgärder för att möjliggöra verkställighetRubriken införd g. Lag 2017:906. 13 §13 §När en utlänning har omhändertagits enligt 12 § eller har tagits i förvar med stöd av 10 kap. för att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det är lämpligt, vidta sådana åtgärder som behövs för att utlänningen ska få nödvändiga handlingar för verkställigheten eller för att utlänningens identitet eller medborgarskap ska kunna klarläggas. Lag (2017:906). Inspektioner på arbetsplatserRubriken införd g. Lag 2018:739. 14 §14 §Polismyndigheten får genomföra en inspektion för att kontrollera om en arbetsgivare har en utlänning anställd sominte har rätt att vistas i Sverige, ellerhar rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.Inspektioner får endast genomföras inom verksamhetssektorer som är identifierade som risksektorer i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2018:739). Lagen 2018:739, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även: 2. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.15 §15 §En inspektion får genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrättas om den i förväg.Inspektionen ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan. Lag (2018:739). 16 §16 §En arbetsgivare är skyldig att lämna tillträde till de arbetsplatser och lokaler där näringsverksamheten bedrivs samt tillhandahålla de handlingar och lämna de övriga upplysningar som behövs för kontrollen. Lag (2018:739). 10 kap.Förvar och uppsikt avseende utlänningar Förvar1 §1 §En utlänning som har fyllt 18 år får tas i förvar omutlänningens identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och han eller hon inte kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig, ochutlänningens rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå. En utlänning som har fyllt 18 år får också tas i förvar omdet är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska kunna genomföras,det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt 8 kap. 2, 3, 6, 8, 9 eller 10 § eller 11 § första stycket, ellerdet är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning.Beslut om förvar av en utlänning enligt andra stycket 2 eller 3 får meddelas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på annat sätt hindrar verkställigheten. Lag (2014:198). Äldre rätt: Till KamR överklagat beslut om förvar skulle prövas i sak trots nytt beslut av polismyndighet om förvar R 1999: 26 – Ang. 2 st. R 1994: 36.Tillfälligt hinder mot verkställighet pga. fängelsestraff medförde ej att det ej var fråga om att verkställa ett beslut om utvisning MIG 2006: 5 – Fråga om det fanns anledning anta att utlänning skulle hålla sig undan MIG 2008: 23 – Utlänning för vilken lagakraftvunnet utvisningsbeslut förelåg fick tas i förvar trots att han åberopat uppehållsrätt MIG 2011: 14 – Ett beslut om förvar ska upphävas om förvarstagen börjar avtjäna ett fängelsestraff MIG 2014: 2 – I fråga om förvar av asylsökande för att verkställa beslut om överföring till annan medlemsstat enl. Dublinförordningen ansågs utlänningslagens förvarsbestämmelser ej tillämpliga utan Dublinförordningens striktare regler tillämpades MIG 2015: 5 – Förvarstagen utvisad utlänning som överklagat utvisningen och beviljats ny prövning ansågs fortfarande vara föremål för ett verkställighetsförvar MIG 2015: 10 – Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när personen lämnar Sverige och ett beslut om förvar upphävs de facto när utvisningsbeslutet verkställs MIG 2015: 26 – Migrationsdomstols handläggning och beslut i fråga om förvar bör helst ske inom ramen för muntlig förhandling MIG 2016: 14 – Ang. användandet av häktning resp. förvar när en utlänning dömts till utvisning pga. brott MIG 2018: 11.Ang. möjlighet att hålla tredjelandsmedborgare i förvar efter att asylansökan lämnats in och hänsyn till omständigheter som är hänförliga till personens beteende, se C-534/11 Arslan. Förvar utgör en undantagsåtgärd som endast får tillgripas som en sista lösning, i fall där det har fastställts att detta är nödvändigt, rimligt och proportionellt i förhållande till ett legitimt syfte C-18/16 K. p. 46.2 §2 §Ett barn får tas i förvar, omdet är sannolikt att barnet kommer att avvisas av Polismyndigheten eller avvisas med omedelbar verkställighet av Migrationsverket eller om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett sådant beslut,risken är uppenbar att barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en verkställighet som inte bör fördröjas, ochdet inte är tillräckligt att barnet ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 7 §.Ett barn får också tas i förvar, omdet är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning i andra fall än enligt första stycket eller ett beslut om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 8 a kap. 1 eller 5 §, ochdet vid ett tidigare försök att verkställa beslutet inte visat sig tillräckligt att barnet ställts under uppsikt enligt bestämmelserna i 7 § andra stycket. Lag (2017:906). 3 §3 §Ett barn får inte skiljas från båda sina vårdnadshavare genom att barnet eller vårdnadshavaren tas i förvar. Ett barn som inte har någon vårdnadshavare i Sverige får tas i förvar endast om det finns synnerliga skäl. 4 §4 §En utlänning får inte hållas i förvar för utredning med stöd av 1 § andra stycket 1 längre tid än 48 timmar. En utlänning får inte hållas i förvar för verkställighet med stöd av 1 § andra stycket 3 längre tid än två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Även om det finns sådana synnerliga skäl får utlänningen inte hållas i förvar längre tid än tre månader eller, om det är sannolikt att verkställigheten kommer att ta längre tid på grund av bristande samarbete från utlänningen eller det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, längre tid än tolv månader. Tidsgränserna om tre och tolv månader gäller dock inte om utlänningen av allmän domstol utvisats på grund av brott. I andra fall än som avses i första och andra styckena får en utlänning som har fyllt 18 år inte hållas i förvar längre tid än två veckor, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Lag (2012:129). Äldre rätt: Synnerliga skäl för förvar? R 1991: 8, 78, 1993: 15, 1994: 98, 2005: 60, 2006: 5.Synnerliga skäl för fortsatt förvar ansågs ej föreligga för person som varit förvarstagen i över två år och som inte dömts för allvarligare brottslighet MIG 2010: 15 – Utgångspunkten för beräkning av tolvmånadersperioden i de fall en utlänning ursprungligen tagits i förvar på annan grund än för förberedande och genomförande av verkställighet av lagakraftvunnet beslut ansågs vara den dag då avlägsnandebeslutet vann laga kraft MIG 2013: 3 – Fortsatt förvarstagande ansågs ej stå i rimlig proportion till behovet att underlätta verkställighet av utvisning av en person som hållits i förvar i fem år och åtta månader MIG 2014: 15 – Synnerliga skäl för fortsatt förvar av utlänning som genom sitt agerande hindrat verkställighet av ett avvisningsbeslut MIG 2014: 17 – Asylsökande som ska överföras enl. Dublinförordningen och som tagits i förvar efter det att den mottagande medlemsstaten accepterat återtagandet får hållas i förvar i högst två månader. Att sökanden ej begärt att överföringsbeslutet ska inhiberas hindrar ej att denne hålls i förvar i ytterligare sex veckor från dagen då inhibitionsbeslutet hävs MIG 2017: 23.Ang. de krav EU-rätten ställer betr. maximal förvarstid m.m., se C-357/09 PPU Kadzoev. Ang. bristande samarbete inför verkställighet, avsaknad av ID-handlingar och motiveringsskyldighet vid prövning av fortsatt förvar, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.5 §5 §Ett barn får inte hållas i förvar längre tid än 72 timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare 72 timmar.Uppsikt6 §6 §En utlänning som har fyllt 18 år får, under de förutsättningar som anges i 1 §, i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt.7 §7 §Ett barn får, under de förutsättningar som anges i 2 § första stycket 1 och 2, ställas under uppsikt.Ett barn får dessutom ställas under uppsikt när beslut har meddelats om avvisning i andra fall än som avses i 2 § första stycket eller när beslut har meddelats om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 8 a kap. 1 eller 5 §. Lag (2014:198). 8 §8 § Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos Polismyndigheten eller hos Migrationsverket. I ett beslut om uppsikt ska det anges på vilken ort anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Utlänningen får också åläggas att lämna ifrån sig sitt pass eller annan legitimationshandling. Lag (2014:655). Ny prövning av förvar och uppsikt9 §9 §Ett beslut om förvar enligt 4 § andra eller tredje stycket ska prövas på nytt inom två veckor från den dag då det började verkställas. I de fall det finns beslut om avvisning eller utvisning ska beslutet om förvar prövas på nytt inom två månader från den dag då det började verkställas. Ett beslut om uppsikt ska prövas på nytt inom sex månader från beslutet.Om utlänningen hålls kvar i förvar eller fortfarande ska stå under uppsikt, ska ny prövning fortlöpande ske inom samma tider.Ett beslut om förvar eller uppsikt ska omedelbart upphävas, om det inte längre finns skäl för beslutet. Lag (2012:129). Se UtlänningsF (2006:97) 7:15 efter denna lag. Äldre rätt: Fråga om lagligheten av beslut om förvar meddelat först sedan tidigare beslut om förvar upphört att gälla R 1993: 88.Polismyndighets beslut som inte föregåtts av muntlig förhandling har ej ansetts som ny prövning i lagens mening MIG 2006: 5 – Beslut om förvar pga. att utlänning sannolikt skulle komma att avvisas eller utvisas enl. 1 § 2 st. p. 2 skulle prövas på nytt inom två veckor från dagen för verkställelse MIG 2013: 7 – Migrationsdomstolen ansågs ej ha haft rätt att upphäva ett förvarsbeslut pga. att domstolen ansett att avvisningsbeslutet var felaktigt MIG 2014: 11 – Beslut om förvar som överprövats av domstol kan ej överklagas på nytt men förvarstagen kan begära att beslutet upphävs MIG 2016: 21.Ang. krav på frigivning och skriftlig bekräftelse när rimliga utsikter till avlägsnande saknas, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.10 §10 §Beslut om förvar eller uppsikt som inte prövas på nytt inom föreskriven tid upphör att gälla.Se anm. vid 9 §.11 §11 §Varje ny prövning av ett beslut om förvar ska föregås av en muntlig förhandling. Detta gäller även en ny prövning av ett beslut om uppsikt, om det inte med hänsyn till utredningens art eller andra omständigheter framstår som uppenbart att en muntlig förhandling saknar betydelse. Bestämmelser som gäller för muntlig handläggning hos en myndighet finns i 13 kap. 1–8 §§. I fråga om muntlig förhandling i domstol finns bestämmelser i 16 kap. Lag (2013:648). Ang. rätten till försvar och rätten att höras vid beslut om förlängning av förvar, se C-383/13 PPU G. och R.Beslutande myndigheter 12 §12 §Beslut om förvar eller uppsikt fattas av den myndighet eller domstol som handlägger ärendet.Om en utlänning som har tagits i förvar eller står under uppsikt avvisas eller utvisas, skall den myndighet eller domstol som fattar beslutet pröva om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar eller stå under uppsikt. Polismyndighet, som ej särskilt förordnats av regeringen eller Migrationsverket att ombesörja verkställighet av beslut om avvisning i säkerhetsärende, ansågs ej behörig att besluta om förvar MIG 2006: 6 – Vid beslut om förvar enl. 2 st. föreligger ej skyldighet att hålla muntlig förhandling MIG 2007: 23 – Ang. domstols behörighet att besluta om förvar MIG 2007: 44, I och II – När det finns mer än en handläggande myndighet, skall fråga om förvar handläggas av den myndighet som ansvarar för verkställigheten MIG 2007: 22 – Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas skyldighet att pröva om utlänning fortfarande ska hållas i förvar enl. 2 st. gäller även i fall där förvarsbeslutet ännu ej har verkställts MIG 2007: 47.13 §13 § Polismyndigheten är handläggande myndighetfrån det att en utlänning begär att få resa in i landet till dess att ett ärende som ska prövas av Migrationsverket tas emot av verket eller utlänningen har lämnat landet,från det att myndigheten tar emot ett beslut om avvisning eller utvisning för verkställighet till dess att verkställighet har skett, och,från det att en utlänning efter verkställighet har återvänt till Sverige, om beslutet ska verkställas på nytt, till dess att verkställighet har skett.Första stycket 2 och 3 gäller även om ärendet är föremål för prövning enligt 12 kap. 18–20 §§, dock inte under den tid då beslutet inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition eller ny prövning.Även Säkerhetspolisen kan vara handläggande myndighet enligt första stycket 2 och 3. Lag (2017:906). 14 §14 § Migrationsverket är handläggande myndighetfrån det att verket tar emot ett ärende som verket ska pröva och till dess verket fattar beslut eller utlänningen har lämnat landet eller Polismyndigheten har tagit emot ärendet eller, om Migrationsverkets beslut överklagas, till dess ärendet tas emot av migrationsdomstolen, ochfrån det att verket tar emot ett beslut om avvisning eller utvisning för verkställighet och till dess att beslutet har verkställts eller ärendet lämnas över till Polismyndigheten. I fråga om beslut som gäller omedelbart är, även om beslutet överklagas, Migrationsverket handläggande myndighet till dess domstolen meddelar beslut om inhibition. Lag (2014:655). Migrationsverket är handläggande myndighet i fråga om förvar efter den tidpunkt då migrationsdomstol skilt sig från mål om uppehållstillstånd och innan Migrationsöverdomstolen meddelat prövningstillstånd MIG 2008: 35.15 §15 § Upphävd g. Lag (2013:648). 16 §16 §En migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen är i ärenden, där beslut om inhibition kan meddelas med stöd av 12 kap. 11 §, handläggande myndighet från det att den meddelar beslut om inhibition. Lag (2013:648). 17 §17 §Polismyndigheten får, även om den inte är handläggande myndighet, fatta beslut om att ta en utlänning i förvar eller ställa honom eller henne under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den handläggande myndighetens beslut. Ett sådant beslut ska skyndsamt anmälas till den myndighet som handlägger ärendet, och denna myndighet ska därefter omedelbart pröva om beslutet om förvar eller uppsikt ska fortsätta att gälla.Att en polisman i vissa fall får omhänderta en utlänning i avvaktan på Polismyndighetens beslut om förvar framgår av 11 § polislagen (1984:387).Om kontroll av en utlänning sker under medverkan av Tullverket, Kustbevakningen eller med hjälp av en särskilt förordnad passkontrollant, har tulltjänstemannen, tjänstemannen vid Kustbevakningen eller passkontrollanten samma rätt att omhänderta utlänningen som en polisman har enligt andra stycket. Omhändertagandet ska så skyndsamt som möjligt anmälas till en polisman för prövning av om åtgärden ska bestå. Lag (2014:655). Verkställighet av beslut om förvar och transport av förvarstagnaRubriken har denna lydelse enl. Lag 2017:123. 18 §18 §Migrationsverket ansvarar för att beslut om förvar verkställs.19 §19 §På begäran av den myndighet eller den domstol som har fattat ett beslut om förvar ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs för att verkställa beslutet. Lag (2017:123). 19 a §19 a § Om Migrationsverket begär det, ska Kriminalvården lämna den hjälp som behövs för att transportera en utlänning som hålls i förvar.En sådan begäran får göras endast omdet på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att Kriminalvårdens särskilda befogenheter enligt 4 kap. 4 § eller 10 § första stycket häkteslagen (2010:611) behöver tillgripas, ellerdet annars finns synnerliga skäl. Lag (2017:123). 19 b §19 b §Vid en transport enligt 19 a § tillämpas följande bestämmelser i häkteslagen (2010:611): 4 kap. 4 § om kroppsvisitation, 4 kap. 10 § första stycket om användning av fängsel, och 8 kap. 2 a § om möjligheten att i vissa fall begära hjälp av Polismyndigheten. Lag (2017:123). 19 c §19 c §Den som begär hjälp enligt 19 eller 19 a § ska utan hinder av sekretess lämna den verkställande myndigheten de uppgifter om utlänningen som behövs för planeringen och genomförandet av åtgärden. Lag (2017:123). 20 §20 §Migrationsverket får besluta att en utlänning som hålls i förvar ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, omutlänningen av allmän domstol har utvisats på grund av brott, utlänningen hålls avskild enligt 11 kap. 7 § och av säkerhetsskäl inte kan vistas i en sådan särskild lokal som avses i 11 kap. 2 § första stycket, det är nödvändigt av transporttekniska skäl, dock längst i tre dygn, ellerdet annars finns synnerliga skäl. En utlänning som placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av första stycket 2, 3 eller 4 ska hållas avskild från övriga intagna.Barn som hålls i förvar får inte placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Lag (2017:906). Se UtlänningsF (2006:97) 6:15 och 7:15 efter denna lag.Synnerliga skäl förelåg att placera utlänning, som skulle utvisas med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, i häkte MIG 2006: 3 – Utlänning som utvisats pga. brott och som hållits i förvar fick inte placeras i häkte utan särskild prövning MIG 2011: 3 – Förvarstagen utlänning som trots tillsägelser från personal hotat och kränkt övriga förvarstagna fick placeras i häkte MIG 2012: 17 – Migrationsverket ansågs sakna stöd för att fatta ett nytt överklagbart placeringsbeslut avseende förvarstagen utlänning som redan tidigare placerats i häkte MIG 2013: 11 – Lagstöd saknas för att placera en utlänning som ska utvisas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest direkt efter avtjänat fängelsestraff när denne inte är dömd till utvisning pga. brottsligheten MIG 2016: 19.Förbudet mot att placera en tredjelandsmedborgare i en fängelseanläggning tillsammans med vanliga interner är absolut och hävs inte vid tredjelandsmedborgarens samtycke C-474/13 Pham.11 kap.Hur en utlänning som hålls i förvar skall behandlas1 §1 §En utlänning som hålls i förvar ska behandlas humant och hans eller hennes värdighet ska respekteras. Utlänningen ska informeras om de rättigheter och skyldigheter han eller hon har som förvarstagen samt om de regler som gäller i förvarslokalerna. Verksamhet som rör förvar ska utformas på ett sätt som innebär minsta möjliga intrång i utlänningens integritet och rättigheter. Lag (2012:129). 2 §2 §En utlänning som hålls i förvar enligt denna lag ska, i annat fall än som avses i 10 kap. 20 §, vistas i lokaler som har ordnats särskilt för detta ändamål. Migrationsverket har ansvaret för sådana lokaler.Migrationsverket har ansvaret för behandlingen och tillsynen av en utlänning som hålls i förvar. För behandlingen av en utlänning som enligt 10 kap. 20 § placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest gäller häkteslagen (2010:611) i tillämpliga delar. Utlänningen ska, utöver vad som följer av nämnda lag, ges möjlighet att ha kontakt med personer utanför inrättningen och även i övrigt beviljas de lättnader och förmåner som kan medges med hänsyn till ordningen och säkerheten inom inrättningen. Lag (2012:129). Ang. kravet på att en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en EU-medlemsstat och hålls i förvar i avvaktan på avlägsnande ska placeras i en särskild förvarsanläggning, se C-473/13 Bero, C-514/13 Bouzalmate.3 §3 §En utlänning som hålls i förvar ska ges tillfälle till aktiviteter, förströelse, fysisk träning och vistelse utomhus. Ett barn som hålls i förvar ska ges möjlighet till lek och aktiviteter som är lämpliga för barnets ålder.En familj som hålls i förvar ska erbjudas eget boende. Lag (2012:129). Se UtlänningsF (2006:97) 6:15 efter denna lag.4 §4 §En utlänning som hålls i förvar skall ges möjlighet att ta emot besök och på annat sätt ha kontakt med personer utanför lokalen utom om besöket eller kontakten i ett särskilt fall skulle försvåra den verksamhet som rör förvaret. Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten, får ett besök övervakas. Ett besök av ett offentligt biträde eller en advokat får övervakas endast om biträdet eller advokaten själv begär det.Se anm. vid 3 §.5 §5 §En utlänning som hålls i förvar ska ha tillgång till hälso- och sjukvård i samma omfattning som den som ansökt om uppehållstillstånd enligt 4 kap. 1, 2 eller 2 a § även om utlänningen inte har ansökt om ett sådant tillstånd. Om en utlänning som hålls i förvar behöver sjukhusvård under förvarstiden, ska han eller hon ges tillfälle till sådan vård.Verksamhetschefen för den sjukhusenhet där en utlänning vårdas ska se till att Migrationsverket eller den som förestår den lokal där utlänningen ska vistas genast underrättas, om utlänningen önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Lag (2009:1542). Se anm. vid 3 §.6 §6 § En utlänning som hålls i förvar får hindras att lämna lokalen där han eller hon vistas, och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som krävs för att ändamålet med att utlänningen tagits i förvar skall tillgodoses eller som är nödvändig för ordningen och säkerheten i lokalen.En utlännings rörelsefrihet får också begränsas, om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra.Se anm. vid 3 §.7 §7 §En utlänning som hålls i förvar och har fyllt 18 år får hållas avskild från andra som tagits i förvar, om det är nödvändigt för ordningen och säkerheten i lokalen eller om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra.Beslut om att hålla någon avskild fattas av Migrationsverket. Beslutet skall omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst var tredje dag. En utlänning som hålls avskild därför att han eller hon utgör en fara för sig själv skall undersökas av läkare så snart som möjligt.Se UtlänningsF (2006:97) 6:15 och 7:15 efter denna lag. Äldre rätt: Vad som anges i 2 st. andra meningen gäller inte betr. den som placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av 19 § 2 st. 2 R 2004: 38. MIG 2016: 19 anm. vid 10:20 – Vid beslut enl. 1 st. får en utlännings beteende före och under vistelsen i förvarslokalen beaktas. Avvägning mellan allvaret i tidigare händelser och den tid som förflutit sedan de inträffade måste göras MIG 2017: 19. 8 §8 §En utlänning som hålls i förvar får inte utan tillstånd inneha alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel eller något annat som kan skada någon eller vara till men för ordningen inom lokalen.Se anm. vid 3 §.9 §9 §Om det finns skälig misstanke att en utlänning som hålls i förvar bär på sig något som utlänningen inte får inneha enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64), får utlänningen kroppsvisiteras för kontroll av detta.Vid kroppsvisitation gäller vad som föreskrivs i 9 kap. 2 § tredje och fjärde styckena.Se anm. vid 3 §.10 §10 § En utlänning som hålls i förvar får inte ta emot en försändelse utan att den först har undersökts, om det finns skälig misstanke att den innehåller sådant som inte får innehas enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64).Om en utlänning inte medger att försändelsen öppnas i hans eller hennes närvaro, skall försändelsen tas om hand för utlänningens räkning, men den får inte öppnas.En undersökning får inte avse det skriftliga innehållet i brev eller andra handlingar. Försändelser från offentliga biträden, advokater, Förenta nationernas flyktingkommissarie eller internationella organ som har behörighet att pröva klagomål från enskilda får aldrig undersökas.Se UtlänningsF (2006:97) 6:15, 16 efter denna lag.11 §11 §Om egendom som inte får innehas enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64) påträffas i en lokal där en utlänning hålls i förvar eller hos en utlänning som hålls i förvar, får egendomen tas om hand.Kan det antas att en utlänning genom att inneha eller ta emot sådan egendom gjort sig skyldig till brott eller om det inte finns någon känd ägare till egendomen, ska den skyndsamt överlämnas till Polismyndigheten.I annat fall ska egendomen tas om hand för utlänningens räkning. Lag (2014:655). Se anm. vid 10 §.12 §12 § Egendom som har tagits om hand enligt 10 § andra stycket eller 11 § tredje stycket skall återlämnas till utlänningen när beslutet om att hålla utlänningen i förvar har upphört att gälla.Se anm. vid 3 §.13 §13 § En utlänning som hålls i förvar har rätt att få sådan dagersättning och sådant särskilt bidrag som avses i 17 och 18 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.Se anm. vid 3 §.12 kap.Verkställighet av beslut om avvisning och utvisningHinder mot att verkställa avvisning och utvisning1 §1 § Avvisning och utvisning av en utlänning får aldrig verkställas till ett land om det finns skälig anledning att anta attutlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, ellerutlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen skulle vara i sådan fara. Hinder mot verkställighet av utvisning till Irak H 1997: 535.Ang. omständigheterna under vilka det kan vara omänskligt eller förnedrande att verkställa avvisning eller utvisning vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.2 §2 § Avvisning och utvisning av en utlänning får inte verkställas till ett landom utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse i det landet, ellerom utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen löper risk för förföljelse.En utlänning får dock sändas till ett sådant land, om det inte är möjligt att verkställa avvisningen eller utvisningen till något annat land och utlänningen genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna i Sverige. Detta gäller dock inte om den förföljelse som hotar i det andra landet innebär fara för utlänningens liv eller annars är av särskilt svår art.Likaså får en utlänning sändas till ett sådant land, om utlänningen har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att utlänningen skulle fortsätta verksamheten här i landet och det inte är möjligt att sända utlänningen till något annat land.3 §3 § Ett beslut om avvisning eller utvisning av en utlänning som avses i 4 kap. 2 § första stycket 1, i fall av väpnad konflikt, eller 2 a § första stycket får inte verkställas till utlänningens hemland eller till ett land där han eller hon riskerar att sändas vidare till hemlandet, om det finns synnerliga skäl mot det. Lag (2009:1542). 3 a §3 a §Ett beslut om avvisning eller utvisning av ett ensamkommande barn får inte verkställas om inte den verkställande myndigheten har försäkrat sig om att barnet kommer att tas emot av en familjemedlem, en utsedd förmyndare eller en mottagningsenhet väl lämpad för att ta hand om barn. Lag (2012:129). Vart avvisning eller utvisning får verkställas4 §4 §Ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i beslutet.Ett beslut om avvisning som meddelas av Polismyndigheten samt allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska verkställas genom att utlänningen sänds till sitt hemland eller, om möjligt, till det land från vilket utlänningen kom till Sverige. Om verkställighet inte kan genomföras till något av dessa länder får en utlänning i stället sändas till ett land som utlänningen har anknytning till. För en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får verkställighet endast ske till den stat som framgår av 8 a kap. 7 a § .En utlänning som ska avvisas eller utvisas får alltid sändas till ett land som utlänningen visar att mottagande kan ske i. Lag (2014:655). Se UtlänningsF (2006:97) 8:1 efter denna lag.5 §5 §En utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg och som avvisats därför att han eller hon saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i landet eller medel för sin hemresa, får föras tillbaka till fartyget eller luftfartyget eller sättas ombord på annat sådant med samma ägare eller brukare (transportören). Om det är nödvändigt att bevakningspersonal följer med ska även den ges plats på fartyget eller luftfartyget. Vägrar befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot utlänningen eller bevakningspersonalen, får Polismyndigheten förelägga befälhavaren vite.Första stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget kommit till Sverige direkt från en Schengenstat eller ska avgå till ett land dit utlänningen inte får sändas enligt 1, 2 eller 3 §. Lag (2014:655). Verkställighet av beslut som inte vunnit laga kraft6 §6 §Polismyndighetens beslut om avvisning får verkställas även om det har överklagats. Detsamma gäller för Migrationsverkets beslut enligt 8 kap. 17 § första stycket 3 eller andra stycket. Lag (2016:1243). Ang. förbud mot verkställighet innan beslut vunnit laga kraft vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.7 §7 §Migrationsverkets beslut om avvisning enligt 8 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 eller utvisning får verkställas även om beslutet inte har fått laga kraft, omutlänningen har förklarat sig nöjd med beslutet (nöjdförklaring), ellerMigrationsverket enligt 8 kap. 19 § har beslutat att verkets beslut om avvisning får verkställas trots att det inte fått laga kraft. Lag (2016:1243). Se anm. vid 12 kap. 6 § (C-562/13 Abdida).8 §8 §En allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott får verkställas, om utlänningen har avgett nöjdförklaring och åklagaren medger att beslutet får verkställas. Lag (2009:1542). Avvisning och utvisning av utlänning som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövandeRubriken införd g. Lag 2009:1542. 8 a §8 a § Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a §, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas innan ansökan har prövats och då avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft eller innan ett beslut att avvisa ansökan enligt 5 kap. 1 b § har fått laga kraft.Första stycket gäller inte om Migrationsverket har beslutat om omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 §. Då gäller i stället att beslutet om avvisning får verkställas när ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller avvisats av Migrationsverket. Om beslutet om avvisning överklagas ska den migrationsdomstol som ska pröva överklagandet pröva om verkställigheten av avvisningsbeslutet tills vidare ska avbrytas (inhibition). Beslutet om avvisning får inte verkställas innan denna prövning har gjorts. Ett avvisningsbeslut som gäller ett ensamkommande barn får dock aldrig verkställas förrän tidigast en vecka från den dag då barnet fick del av beslutet. Första och andra styckena hindrar inte att utlänningen överlämnas, utlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal för att lagföras eller avtjäna en frihetsberövande påföljd. Lag (2016:1243). När utlänning tagits i förvar för verkställighet av utvisningsbeslut pga. brott och senare ger in en asylansökan är det fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar MIG 2014: 13 – Fråga om hinder mot verkställighet av avlägsnandebeslut och mot att meddela återreseförbud när beslut pga. en ny asylansökan inte vunnit laga kraft MIG 2016: 2.Se anm. vid 12 kap. 6 § (C-562/13 Abdida).8 b §8 b §Om en utlänning har utvisats på grund av brott gäller inte 8 a § första stycket. Då gäller i stället att beslutet om utvisning får verkställas när ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller avvisats av Migrationsverket.Första stycket hindrar inte att utlänningen överlämnas, utlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal för att lagföras eller avtjäna en frihetsberövande påföljd. Lag (2016:1243). Avvisning och utvisning av utlänning som dömts till fängelse m.m.9 §9 § Ett beslut om att avvisa eller utvisa en utlänning får inte verkställas förrän utlänningen har avtjänat ett fängelsestraff som han eller hon har dömts till eller verkställigheten av fängelsestraffet har flyttats över till ett annat land.Har allmänt åtal väckts mot utlänningen, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas förrän åtalet har prövats slutligt eller åtalet har lagts ned.Verkställighet av ett beslut om överföring enligt DublinförordningenRubriken införd g. Lag 2017:523. 9 a §9 a §Om en utlänning har överklagat ett beslut som Migrationsverket eller Polismyndigheten har fattat om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen), och inom överklagandetiden har yrkat inhibition av beslutet, får beslutet inte verkställas innan en migrationsdomstol har prövat frågan om inhibition. Detta gäller endast första gången utlänningen yrkar inhibition. Ett beslut att avslå ett sådant yrkande om inhibition ska vara motiverat. Lag (2017:523). Att avbryta verkställighet (inhibition)InhibitionRubriken har denna lydelse enl. Lag 2016:1243. 10 §10 §När Migrationsverket omprövar ett avvisningsbeslut ska verket pröva om inhibition ska beslutas. Lag (2016:1243). Ang. krav på inhibition till dess att beslut vunnit laga kraft vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.11 §11 §När en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen prövar en fråga om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott eller om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut, får domstolen besluta om inhibition av utvisningsbeslutet. Lag (2013:648). Se anm. vid 12 kap. 10 § (C-562/13 Abdida).12 §12 §Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, riktar en begäran till Sverige om att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skall avbrytas, skall inhibition meddelas, om inte synnerliga skäl talar mot detta. MIG 2011: 12 anm. vid 19 § – När Migrationsverket med stöd av denna § inhiberat verkställigheten av ett beslut om utvisning blev verket handläggande myndighet i fråga om förvar MIG 2016: 11.12 a §12 a §Om en utlänning har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 a § första stycket eller 15 d §, får Migrationsverket besluta om inhibition av ett beslut att avvisa eller utvisa utlänningen. Lag (2013:646). 12 b §12 b §Om en förundersökningsledare har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får Migrationsverket besluta om inhibition av ett beslut att avvisa eller utvisa den utlänning som ansökan avser. Lag (2013:646). 13 §13 §Om det i andra fall finns särskilda skäl till det, får Migrationsverket besluta om inhibition.Bestämmelser om inhibition finns också i 8 a, 9 a, 16 a, 18–19 a och 20 §§. Lag (2017:523). Se anm. vid 12 kap. 10 § (C-562/13 Abdida).13 a §13 a §Om en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem efter inresan i Sverige har överklagat Polismyndighetens beslut om avvisning eller Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning och i samband med överklagandet yrkat inhibition av beslutet, får beslutet inte verkställas innan frågan om inhibition har prövats. Lag (2014:655). Förbud mot verkställighet när tidsbegränsat uppehållstillstånd har meddelatsRubriken införd g. Lag 2013:646. 13 b §13 b §Om Migrationsverket har beviljat ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d §, får ett beslut om avvisning eller utvisning av utlänningen inte verkställas så länge uppehållstillståndet gäller. Lag (2013:646). Verkställande myndighet14 §14 §Beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas av Migrationsverket, om inte annat föreskrivs i andra, tredje eller fjärde stycket.Säkerhetspolisen ska verkställa beslut om avvisning eller utvisning i säkerhetsärenden. Migrationsverket eller den domstol som avgör ärendet får dock i beslutet om avvisning eller utvisning bestämma att en annan myndighet ska ombesörja verkställigheten.Polismyndigheten ska verkställamyndighetens beslut om avvisning,en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott, ellerett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas på nytt, enligt 23 § första stycket.Migrationsverket får lämna över ett avvisnings- eller utvisningsärende för verkställighet till Polismyndigheten, om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan myndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet.Polismyndigheten får överlämna ett ärende enligt tredje stycket 3, eller återlämna ett ärende enligt fjärde stycket, till Migrationsverket om Migrationsverket samtycker till det. Lag (2017:906). MIG 2006: 6 anm. vid 10:12 – Polismyndighet som fått verkställighetsärende överlämnat till sig ansågs oförhindrad att i sin tur lämna ärendet vidare till annan polismyndighet MIG 2012: 7.Att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresaRubriken införd g. Lag 2012:129. 14 a §14 a §Den myndighet som enligt 14 § är ansvarig för verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa, om det under tidsfristen uppstår en risk för att utlänningen avviker eller utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet. Ett beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa ska förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Återreseförbudet ska bestämmas till högst fem år. Utgör utlänningen ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får dock en längre tidsperiod bestämmas.Ett beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa gäller omedelbart. Lag (2012:129). Att förlänga en tidsfrist för frivillig avresaRubriken införd g. Lag 2012:129. 14 b §14 b § Om det av särskilda skäl finns behov av en längre tidsfrist för frivillig avresa får Migrationsverket eller Polismyndigheten förlänga tidsfristen eller bestämma en ny tidsfrist efter att tidsfristen löpt ut. Lag (2017:22). När ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas15 §15 §Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa ska verkställas snarast möjligt.Om ett beslut om avvisning eller utvisning innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen lämna landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut. Om utlänningen inte lämnat landet i enlighet med beslutet när tidsfristen löpt ut eller om beslutet om tidsfrist för frivillig avresa dessförinnan upphävts enligt 14 a §, ska beslutet om avvisning eller utvisning verkställas snarast möjligt därefter.Verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem som har rest in i Sverige får ske tidigast fyra veckor från den dag EES-medborgaren eller familjemedlemmen fick del av beslutet, om det inte finns synnerliga skäl för att verkställa beslutet. Lag (2017:22). Lagen 2012:129, med ikraftträdande 1 maj s.å., innehåller även:2. För beslut om avvisning eller utvisning som har meddelats före ikraftträdandet gäller 12 kap. 15 § i sin äldre lydelse.15 a §15 a §Om en utlänning inte har lämnat landet i enlighet med beslutet om avvisning eller utvisning när en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut ska den myndighet som meddelat tidsfristen meddela ett återreseförbud. Återreseförbudet ska bestämmas till ett år. Ett återreseförbud enligt första stycket får dock inte meddelas om beslutet om avvisning eller utvisning inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om ny prövning eller om särskilda skäl talar mot att ett sådant förbud meddelas. Lag (2017:22). Fråga om meddelande av återreseförbud för ensamkommande barn MIG 2015: 23 – En ansökan om uppehållstillstånd pga. anknytning medför ej att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte får verkställas MIG 2015: 27.Upphävande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall16 §16 §Om Migrationsverket efter omprövning beviljar en utlänning tidsbegränsat uppehållstillstånd, får verket samtidigt upphäva ett av verket fattat beslut om avvisning eller utvisning.Om Migrationsverket beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning, får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas medan tillståndet gäller. Motsvarande gäller om en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen i ett överklagat ärende beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning.I 5 kap. 20 § föreskrivs att Migrationsverket inte får bevilja uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Lag (2009:1542). Se UtlänningsF (2006:97) 7:6 efter denna lag.16 a §16 a §En utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får hos Migrationsverket ansöka om upphävande av utvisningsbeslutet efter det att beslutet vunnit laga kraft. I ett sådant ärende får Migrationsverket besluta om inhibition av utvisningsbeslutet.Om ansökan görs under utlänningens vistelse i Sverige, ska Migrationsverket besluta att ta upp ansökan till prövning endast om utlänningen åberopar sådana omständigheter som kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 § och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare.Är förutsättningarna för prövning av en sådan ansökan som avses i andra stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning.Migrationsverket får inte upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en ansökan bör beviljas enligt 16 d §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas. Lag (2013:648). 16 b §16 b § I fråga om den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen, efter Migrationsverkets ställningstagande i ärendet, bevilja uppehållstillstånd och arbetstillstånd om detfinns hinder enligt 1, 2 eller 3 § mot att utvisningsbeslutet verkställs,finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen,finns medicinska hinder, ellerannars finns synnerliga skäl.Vid bedömningen enligt första stycket 4 ska följande särskilt beaktas: brottslighetens art och omfattning,den tid som har förflutit sedan utvisningsbeslutet meddelades,utlänningens skötsamhet och risken för fortsatt brottslighet, ochutlänningens hälsotillstånd och levnadsförhållanden i övrigt.Om migrationsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen finner att utlänningen är flykting enligt 4 kap. 1 § eller annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § gäller även det som anges i 5 kap. 1 §. Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande gäller även det som anges i 5 kap. 4 §. Lag (2013:648). Se UtlänningsF (2006:97) 2:1 efter denna lag.Se HFD 2013: 25 anm. vid 4:1 – Sökande som av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning beviljades ej uppehållstillstånd. Vid bedömningen skulle frågan om skyddsskäl prövas först MIG 2015: 1.16 c §16 c §Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 16 b § ska vara tidsbegränsat. Utvisningsbeslutet får inte verkställas medan ett tidsbegränsat tillstånd gäller.Om ett utvisningsbeslut upphävs enligt 16 d §, får utlänningen beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Detta gäller dock endast om utlänningen efter det att utvisningsbeslutet vann laga kraft har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd i sammanlagt minst fem år. Lag (2013:648). MIG 2014: 20 anm. vid 5:1.16 d §16 d §I fråga om den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen, efter Migrationsverkets ställningstagande i ärendet, upphäva utvisningsbeslutet helt eller delvis om sådana förutsättningar som anges i 16 b § första och andra styckena är uppfyllda. Lag (2013:648). Åtgärder vid hinder mot verkställighet17 §17 §Om en annan myndighet än Migrationsverket ska verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning och denna myndighet finner att den inte kan verkställa beslutet eller att den behöver ytterligare besked, ska myndigheten underrätta Migrationsverket. Detsamma gäller om utlänningen hos myndigheten åberopar att det finns sådana hinder som avses i 1, 2 eller 3 § mot verkställigheten eller det på annat sätt kommer fram att det kan finnas sådana hinder. Migrationsverket ska i sådana fall ge anvisningar om verkställigheten eller vidta andra åtgärder.Om en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott av en EES-medborgare eller en sådan medborgares familjemedlem ska verkställas mer än två år efter det att avgörandet meddelades, ska Polismyndigheten innan beslutet verkställs utreda om de omständigheter som låg till grund för beslutet har ändrats. Om det vid utredningen kommer fram att omständigheterna har ändrats på ett sådant sätt att utvisningsbeslutet inte längre bör gälla, ska ärendet lämnas över till Migrationsverket som med ett eget yttrande ska lämna över ärendet för prövning enligt 16 d § till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om upphävande av utvisningsbeslutet hade kunnat överklagas. Utvisningsbeslutet får i sådant fall inte verkställas innan migrationsdomstolen har avgjort ärendet. Lag (2014:655). Ang. verkställighetshinder pga. allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.18 §18 § Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär attdet finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, ellerdet finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas,får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permanent uppehållstillstånd.Finns det endast ett tillfälligt hinder mot verkställighet, får verket bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.Barn får beviljas permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om det finns någon annan särskild anledning att ett beslut inte bör verkställas ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1–4eller 5 kap. 3 a § första stycket 1–4eller andra stycket skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.Migrationsverket får också besluta om inhibition.Av 15 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska tidsbegränsas under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019. Lag (2016:753). Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter 5:.Denna § kan inte tillämpas när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enl. Dublinförordningen MIG 2014: 3.Ang. verkställighetshinder pga. allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.19 §19 § Om ett beslut om uppehållstillstånd inte kan meddelas enligt 18 §, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter somkan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 §, ochinte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare.Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja ny prövning.Första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett beslut som har fått laga kraft. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan och besluta om inhibition i verkställighetsärendet.Av 16 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 om utlänningen endast åberopar sådana omständigheter som kan ligga till grund för skyddsbehov enligt 4 kap. 2 a § . Lag (2016:1243). Se UtlänningsF (2006:97) 7:5 efter denna lag – Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter 5:.Beslut om avvisning som upphört att gälla innan nuvarande utlänningslag trätt i kraft kunde ej läggas till grund för prövning enl. 12 kap. MIG 2007: 6 – Påstådda brister i Migrationsverkets utredning ansågs ej utgöra giltig ursäkt MIG 2007: 13 – Ansökan om ny prövning av uppehållstillstånd ansågs förfallen då tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats av Migrationsverket MIG 2007: 52 – Ang. utredningsåtgärder inför bedömningen av frågan om ny prövning MIG 2007: 55 – Huruvida omständighet är ny ska bedömas ej enbart i förhållande till det lagakraftvunna avlägsnandebeslutet utan även till andra beslut under verkställighetsstadiet MIG 2008: 6 – UNHCR:s rapport om Sri Lanka ansågs utgöra ny omständighet som avses i 1 st. p. 1 MIG 2008: 12 – Ny omständighet ansågs ej utgöra bestående hinder mot verkställighet av avvisningsbeslut; internt flyktalternativ beaktades MIG 2008: 20 – Bestämmelserna i denna § är ej tillämpliga i lagakraftvunnet ärende om verkställighet av beslut om överföring enl. Dublinförordningen MIG 2008: 32 – Prövning enl. denna § är begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige; även de skyddsskäl som åberopats i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen MIG 2008: 36 I och II – Att avvisningsbeslut ej får verkställas enl. 12:9 innebär ej att verkställighetsärendet förfallit MIG 2009: 15 – Fråga om tillämpning av beviskravet i 1 st. p. 1 MIG 2010: 11 – Åberopade verkställighetshinder skulle prövas även då anhöriga till sökanden hade pågående asylärenden MIG 2010: 24 – Endast frågan om behov av skydd ska prövas vid tillämpning av 4 st. MIG 2011: 9 – För att hinder mot verkställighet enl. 1 st. ska föreligga måste det hänföra sig till samtliga länder som angetts i utvisningsbeslutet MIG 2011: 10 – Fråga om prövning enl. denna § var aktuell under tid då utvisningsbeslutet ej fick verkställas pga. inhibition MIG 2011: 12 – Fråga om tidsgräns skulle anses föreligga för åberopande av nya omständigheter som uppkommit efter att grundärendet slutligt hade avgjorts MIG 2011: 22 – Ny omständighet betr. hemlandets vilja att ta emot sökanden MIG 2011: 26 – Ny omständighet ansågs föreligga trots att den åberopats i överklagande till Migrationsöverdomstolen där prövningstillstånd ej beviljats MIG 2013: 1 – Ny prövning ansågs kunna beviljas då det framkommit uppgifter om att utlänningen var medborgare i annat land än vad den tidigare prövningen omfattat MIG 2013: 4 – Migrationsdomstol ansågs ej kunna pröva fråga om uppehållstillstånd som första instans efter det att den beviljat ny prövning enl. denna § MIG 2013: 12 – Omständighet som åberopats vid prövning av fråga om verkställighetshinder ansågs ej som ny vid en senare sådan prövning MIG 2015: 2 – Ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan endast i exceptionella fall beviljas om de åberopade skälen hänför sig till utlänningens hälsotillstånd MIG 2015: 9 – Prövning av asylansökan betr. utlänning med gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut som tidigare fått asylansökan prövad ska ske enl. 1 st. MIG 2015: 24 – Att Migrationsverket för samma person fattat ett andra utvisningsbeslut trots att ett första sådant beslut fortfarande gällde ansågs ej medföra att det andra beslutet blivit en nullitet MIG 2016: 3.Ang. omständigheterna under vilka det kan vara omänskligt eller förnedrande att verkställa avvisning eller utvisning vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.19 a §19 a §Om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som har fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter som avses i 19 § första stycket, får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort om ny prövning ska ske.Om Migrationsverket beviljar ny prövning får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas innan frågan om uppehållstillstånd har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft. Om Migrationsverket inte beviljar ny prövning och beslutet gäller ett ensamkommande barn får beslutet om avvisning eller utvisning verkställas tidigast en vecka från den dag då barnet fick del av beslutet.Om utlänningen överklagar ett beslut att inte bevilja ny prövning och frågan om ny prövning inte har avgjorts tidigare, ska den migrationsdomstol som ska pröva överklagandet pröva om inhibition ska beslutas. Beslutet om avvisning eller utvisning får inte verkställas innan denna prövning har gjorts. Lag (2016:1243). Förutv. 19 a § nu 19 b §.19 b §19 b § Om en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott åberopar sådana omständigheter som anges i 19 § första stycket 1 och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till prövning.Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning.Utvisningsbeslutet får inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort frågan om prövning ska ske eller, om prövning beviljas, innan frågan om uppehållstillstånd har prövats i en instans och ansökan därvid avslagits.Vad som sägs i första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett lagakraftvunnet beslut. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan.Av 16 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 om utlänningen endast åberopar sådana omständigheter som kan ligga till grund för skyddsbehov enligt 4 kap. 2 a §. Lag (2016:1243). Tidigare beteckning 19 a §.Se UtlänningsF (2006:97) 7:8 efter denna lag – Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inf. efter 5:.20 §20 §Om det i ett ärende som avser en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott kommer fram sådana skäl som anges i 16 b §, ska Migrationsverket inte fatta beslut i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas. I ett sådant ärende får Migrationsverket besluta om inhibition. Lag (2013:648). När ett beslut skall anses verkställt21 §21 §Ett beslut om avvisning eller utvisning ska anses verkställt, om utlänningen har lämnat landet. Detta gäller dock inte om utlänningen utlämnas, överlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal inom ett straffrättsligt förfarande med villkor om att utlänningen ska återföras. Lag (2009:1542). När ett beslut upphör att gälla22 §22 §Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol upphör att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. Om beslutet har förenats med ett förbud att återvända till Sverige med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut. Ett beslut om utvisning som har meddelats av allmän domstol upphör alltid att gälla när tiden för återreseförbudet går ut.Om permanent uppehållstillstånd meddelas, upphör ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol att gälla. Lag (2013:648). När ett avlägsnandebeslut har preskriberats pga. att utlänningen bidragit till att beslutet ej kunnat verkställas, kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas MIG 2007: 46 I och II – För att uppehållstillstånd ska komma i fråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att utlänningen aktivt medverkat till verkställigheten MIG 2009: 13 – När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löpt ut kunde tidigare lagakraftvunnet avvisningsbeslut meddelat av Polismyndigheten verkställas på nytt MIG 2014: 4.Ny verkställighet av beslut som inte har upphört att gälla23 §23 §Har ett beslut om avvisning eller utvisning verkställts, och anträffas utlänningen därefter här i landet, ska beslutet verkställas på nytt, om det har vunnit laga kraft eller enligt 7 eller 8 § ändå får verkställas och om det inte har upphört att gälla enligt 22 §.Beslut om avvisning eller utvisning får dock inte verkställas om utlänningenåtervänt med uppehållstillstånd eller visering,återvänt efter att ha fått särskilt tillstånd till ett kort besök här i landet enligt 8 kap. 25 § eller 8 a kap. 9 §, ellerefter återkomsten beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.Vad som sägs i andra stycket 1 gäller under giltighetstiden för tillståndet eller viseringen.Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte är förenat med något gällande förbud att återvända får inte heller verkställas om utlänningen är undantagen från krav på visering eller uppehållstillstånd enligt 2 kap. 8 a första stycket eller 8 b § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 9 §. Lag (2014:198). Lagakraftvunnet avvisningsbeslut enl. 1989 års utlänningslag som verkställts efter ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag kunde verkställas på nytt MIG 2009: 20.13 kap.Handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m.Muntlig handläggning1 §1 § Om en utlänning har ansökt om asyl i Sverige får Migrationsverket avgöra ett ärende utan muntlig handläggning endast om utlänningen förklaras vara flykting enligt 4 kap. 3 § första stycket. Handläggningen kan ske i form av en muntlig förhandling eller i annan form. Lag (2016:1243). Krav på muntlig handläggning gäller även i ärenden om överföring enl. Dublinförordningen MIG 2007: 4; detsamma vid prövning enl. 12:19 pga. nya asylskäl 2009: 34 – I samband med överklagande av avslagsbeslut anfördes asylskäl hos migrationsdomstolen vilket ansågs medföra att målet pga. tvåinstansprincipen bort återförvisas till Migrationsverket MIG 2015: 19.2 §2 §Muntlig handläggning i ett ärende om förvar eller uppsikt skall genomföras av den myndighet som beslutar om åtgärden.3 §3 § Vid den muntliga handläggningen skall de omständigheter som behöver klarläggas noga utredas. Utlänningen skall få tillfälle att redogöra för sin ståndpunkt och att uttala sig om de omständigheter som åberopas i ärendet.4 §4 §Vid muntlig förhandling skall utlänningen höras. Myndigheten får bestämma att även andra personer än utlänningen skall höras vid förhandlingen.I 10 kap. 11 § finns särskilda bestämmelser om när muntlig förhandling skall hållas i vissa fall.5 §5 §Utlänningen och andra personer som ska höras ska kallas till den muntliga förhandlingen. Om utlänningen hålls i förvar, ska den myndighet som genomför den muntliga förhandlingen besluta om utlänningens inställelse.Om den som ska höras i ett ärende om förvar eller uppsikt har delgetts kallelsen minst fyra dagar före den muntliga förhandlingen och utan giltigt skäl uteblir, får myndigheten besluta att han eller hon ska hämtas genom Polismyndighetens försorg. Andra personer än utlänningen får dock hämtas endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2014:655). 6 §6 §En utlänning som inställer sig vid en muntlig förhandling som rör frågan om han eller hon skall hållas i förvar eller stå under uppsikt har rätt till ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn till utlänningens ekonomiska förhållanden, den tid han eller hon har vistats i Sverige samt övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.Andra personer som på kallelse har inställt sig vid en muntlig förhandling för att höras har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för kostnader för sin inställelse. Förskott får beviljas på ersättning för resa och uppehälle.7 §7 §Ersättning och förskott beslutas av den myndighet som genomför den muntliga förhandlingen.8 §8 §Regeringen får meddela närmare föreskrifter om ersättning och förskott. F (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. och KK (1973:261) om utbetalning av vissa ersättningar etc., båda efter RB 18:. Parts rätt att få del av uppgifter i vissa fall9 §9 § I ärenden om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige tillämpas bestämmelserna i 25 § förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation endast om utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige. Lag (2018:822). Uppgifter i ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd ansågs omfattade av kommunikationsskyldigheten MIG 2011: 20.Ang. rätt för den som söker om uppehållstillstånd att ta del av personuppgifter i tjänsteanteckningar, protokoll m.m., se C-141/12 Y.S., C-372/12 M. och S.9 a §9 a §När Migrationsverket inleder ett ärende om återkallelse av statusförklaring ska utlänningen underrättas.En statusförklaring får inte återkallas utan att utlänningen har fått tillfälle att yttra sig. Lag (2009:1542). Motivering av beslutRubriken har denna lydelse enl. Lag 2006:219. 10 §10 § Ett beslut ska vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om det avseruppehållsrätt,resedokument,uppehållstillstånd,arbetstillstånd, statusförklaring,ställning som varaktigt bosatt i Sverige,avvisning eller utvisning,återreseförbud,upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott,förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa,förvar eller uppsikt, ellerkroppsvisitation.Vid beslut i fråga om nationell visering får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen är en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara EES-medborgare eller medborgare i Schweiz. Lag (2014:198). Ang. EES se s. R 96.Ang. motiveringsskyldighet för fortsatt förvar, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.Tolkersättning11 §11 §Den som är tolk vid handläggning av ett ärende enligt denna lag inför en myndighet har rätt att av allmänna medel få arvode och ersättning för kostnader och tidsspillan. Detta gäller dock inte om uppdraget har fullgjorts i tjänsten.Frågan om ersättning prövas av den myndighet som handlägger ärendet.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om ersättning.Rättelse av beslut på grund av oriktig uppgift12 §12 §En myndighet får besluta om rättelse av sitt beslut, om en utlänning har lämnat oriktig uppgift om sitt namn, sin nationalitet eller någon annan omständighet av betydelse för att utlänningens identitet skall kunna fastställas, och den oriktiga uppgiften har tagits in i myndighetens beslut.Omprövning av Migrationsverkets beslut13 §13 §Om Migrationsverket finner att ett beslut som verket har meddelat som första instans är oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska verket ändra beslutet, om det inte blir till nackdel för utlänningen. I säkerhetsärenden tillämpas 38 § förvaltningslagen (2017:900) i stället för vad som föreskrivs i första stycket.Om Migrationsverket har meddelat ett beslut som första instans och beslutet har överklagats, får verket ändra beslutet enbart i sådana fall som avses i första och andra styckena och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till en migrationsdomstol. Lag (2018:822). Inhämtande av yttrande i ärenden om arbetstillstånd14 §14 § Vid prövning av frågor om arbetstillstånd som har principiell betydelse eller som i övrigt är av större vikt skall berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig.DNA-analysRubriken införd g. Lag 2006:220. 15 §15 § I ärenden om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 samt tredje stycket 2 och 3 ska Migrationsverket ge sökanden och den person till vilken anknytning åberopas tillfälle att få en DNA-analys utförd när det gäller det biologiska släktskap som åberopas i ansökan, omden övriga utredningen om släktskapet inte är tillräcklig för att uppehållstillstånd ska beviljas, ochdet inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet inte föreligger.Om ansökningen ska avslås av andra skäl än på grund av otillräcklig utredning om släktskapet, behöver tillfälle till DNA-analys enligt första stycket inte lämnas.En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informerats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke. Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av staten. Lag (2014:778). 16 §16 § Har DNA-analys i något annat fall än de som avses i 15 § åberopats i ett ärende om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 samt tredje stycket 2 och 3, har den som bekostat en DNA-analys rätt till ersättning från staten för skälig kostnad för provtagning, transport av prover och analys, omsökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,analysen visar det åberopade släktskapet, ochuppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familjeanknytningen.Beslut om ersättning meddelas av Migrationsverket efter särskild ansökan. Ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt. Lag (2014:778). ÅldersbedömningRubriken införd g. Lag 2017:258. 17 §17 §Om den som ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § uppger att han eller hon är ett ensamkommande barn ska Migrationsverket, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Om det är uppenbart att sökanden är 18 år eller äldre krävs dock inte någon sådan åldersbedömning eller något sådant beslut.Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd.Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. Lag (2017:258). Lagen 2017:258, med ikraftträdande 1 maj s.å., innehåller även:2. De nya föreskrifterna tillämpas inte om ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket före d. 1 febr. 2017.18 §18 §Innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut enligt 17 § som innebär att sökanden bedöms vara 18 år eller äldre ska Migrationsverket ge sökanden tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning.En medicinsk åldersbedömning får utföras endast om sökanden har gett sitt skriftliga samtycke.Kostnaden för den medicinska åldersbedömningen ska betalas av staten. Lag (2017:258). 14 kap. Överklagande av en förvaltningsmyndighets beslutRubriken har denna lydelse enl. Lag 2013:648. Allmänt om överklagande1 §1 § En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas endast i de fall som anges i detta kapitel.Migrationsverkets beslut om uppsikt kan överklagas av enskild; även fråga om migrationsdomstolen efter sådant överklagande kan förordna om förvar MIG 2007: 41 – Beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd ansågs vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd MIG 2009: 35 – Beslut att ej avbryta verkställighet av lagakraftvunnet utvisningsbeslut mot person som åberopade uppehållsrätt ansågs överklagbart med hänsyn till rörelsedirektivet MIG 2011: 30.Avvisning och utvisning samt uppehållstillstånd och arbetstillståndPolismyndighetens beslut2 §2 §Polismyndighetens beslut om avvisning får överklagas till Migrationsverket. Om Polismyndighetens beslut om avvisning har fattats i samband med ett beslut om upphävande eller återkallelse av en Schengenvisering överklagas dock avvisningsbeslutet till en migrationsdomstol. Lag (2015:91). Polismyndighetens beslut om överföring enl. Dublinförordningen skulle överklagas till migrationsdomstolen och inte till Migrationsverket MIG 2016: 4.Migrationsverkets beslut3 §3 § Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebäravvisning eller utvisning,avslag på en ansökan om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott,avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige, elleråterkallelse av ett uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2014:198). Utlänning har enl. rörelsedirektivet ovillkorlig rätt till domstolsprövning av fråga om uppehållsrätt MIG 2008: 34 – Migrationsverkets beslut att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd ansågs ej överklagbart MIG 2010: 20, 2017: 1.4 §4 §Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller beslut om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 § överklagas till migrationsdomstol. Endast förundersökningsledaren får överklaga sådana beslut. Lag (2007:322). 4 a §4 a § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b eller 16 a § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 b § får överklagas till migrationsdomstol. Endast Polismyndigheten får överklaga sådana beslut. Lag (2014:655). 4 b §4 b §Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 c § får överklagas till migrationsdomstol. Endast socialnämnden får överklaga sådana beslut. Lag (2012:322). 5 §5 §Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 § får överklagas till en migrationsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut att inte bevilja prövning enligt 12 kap. 16 a eller 19 b §. Lag (2016:1243). ViseringRubriken har denna lydelse enl. Lag 2011:705. 5 a §5 a §En myndighets beslut om avslag på ansökan om Schengenvisering eller om upphävande eller återkallelse av Schengenvisering får överklagas till en migrationsdomstol. En myndighets beslut får överklagas till en migrationsdomstol om beslutet innebär avslag på ansökan om nationell visering eller återkallelse av nationell visering för en utlänning som är en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara EES-medborgare eller medborgare i Schweiz. Lag (2014:198). Ang. EES se s. R 96.UppehållsrättRubriken införd g. Lag 2014:198.5 b §5 b §Migrationsverkets beslut som rör uppehållsrätt får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2014:198). Statusförklaring och resedokumentRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1542. 6 §6 §Migrationsverkets beslut enligt 4 kap. 3, 3 a, 3 c och 4 §§ i fråga om statusförklaring eller resedokument eller om återkallelse av statusförklaring får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2009:1542). FrämlingspassRubriken införd g. Lag 2014:778.6 a §6 a §Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass får överklagas till en migrationsdomstol om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Lag (2014:778). Omhändertagande av biljetter7 §7 §Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut enligt 9 kap. 6 § att ta hand om biljetter får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2014:655). Återreseförbud och beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresaRubriken införd g. Lag 2012:129. 7 a §7 a §Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut att meddela återreseförbud eller att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa får överklagas till en migrationsdomstol. Polismyndighetens beslut om återreseförbud som meddelas i samband med ett beslut om avvisning överklagas dock i samma ordning som beslutet om avvisning.Migrationsverkets avslag på en ansökan om att upphäva ett återreseförbud får överklagas till en migrationsdomstol.Tidsfristen för överklagande av Migrationsverkets eller Polismyndighetens beslut om återreseförbud enligt 12 kap. 15 a § börjar löpa den dag beslutet om återreseförbud meddelas. Lag (2017:22). Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar, även sådana som sker i samband med ett avvisningsbeslut, ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol MIG 2013: 24 – Polismyndighetens beslut om återreseförbud meddelat i samband med beslut om avvisning fick ej överklagas till Migrationsöverdomstolen MIG 2018: 1.Offentligt biträde, ersättning, ombud och jäv8 §8 § Beslut av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Migrationsverket enligt denna lag får överklagas särskilt, och då i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, när myndighetens beslut avserfråga om offentligt biträde, ellerersättning i ett ärende som handläggs enligt denna lag.Första stycket gäller även Polismyndighetens, Säkerhetspolisens eller Migrationsverkets beslut om avvisande av ombud eller biträde eller om jäv.Beslut av Regeringskansliet i frågor enligt första och andra styckena får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2018:822). Migrationsverket hade ej rätt att överklaga migrationsdomstols beslut i mål om offentligt biträde trots verkets ställning som part i målet MIG 2010: 1 – Beslut av Migrationsverket att delvis avslå en framställning om förskott på ersättning till offentligt biträde fick överklagas särskilt MIG 2016: 15.8 a §8 a §Migrationsverkets beslut angående ersättning för kostnad för DNA-analys enligt 13 kap. 16 § får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2006:220). Åldersbedömning Rubriken införd g. Lag 2017:258. 8 b §8 b §Migrationsverkets tillfälliga beslut om ålder enligt 13 kap. 17 § får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2017:258). Förvar och uppsiktRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1542. 9 §9 §Beslut av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Migrationsverket om förvar eller uppsikt får överklagas till en migrationsdomstol. Beslut om förvar eller uppsikt får överklagas särskilt och utan begränsning till viss tid. Lag (2014:655). Äldre rätt: Beslut av invandrarverkets regionkontor skulle överklagas till länsrätten i det län där regionkontoret var beläget R 1995: 20.Ang. domstolsprövningen inför fortsatt förvar, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.10 §10 § Migrationsverkets beslut i särskilda fall i frågor om behandlingen eller placeringen av utlänningar som hålls i förvar enligt 10 kap. 20 § eller 11 kap. 3–13 §§ får överklagas till en migrationsdomstol.Säkerhetsärenden11 §11 §Migrationsverkets beslut i fråga om avvisning, utvisning, uppehållstillstånd, arbetstillstånd, statusförklaring, resedokument, ställning som varaktigt bosatt och förvar i ett säkerhetsärende får överklagas av Säkerhetspolisen. Lag (2014:198). 12 §12 § Upphävd g. Lag (2009:1542). 13 §13 § Upphävd g. Lag (2009:1542). Kostnadsansvar och särskilda avgifter för transportörer Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2006:447. 14 §14 § Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut om kostnadsansvar enligt 19 kap. 2 eller 3 § eller särskild avgift enligt 19 kap. 5 § eller Polismyndighetens beslut om särskild avgift enligt 19 kap. 5 a § för transportör får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2014:655). Avvisning av ansökan om uppehållstillståndRubriken införd g. Lag 2009:1542. 14 a §14 a §Beslut att avvisa en asylansökan med tillämpning av 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2009:1542). 15 kap.Nöjdförklaring1 §1 § En utlänning som har rätt att överklaga ett beslut om avvisning eller utvisning kan förklara att han eller hon avstår från att överklaga beslutet eller domen i den delen (nöjdförklaring).Nöjdförklaring kan endast avse beslut som kan överklagas MIG 2018: 13.2 §2 §Nöjdförklaring får avges inför den myndighet eller domstol som har meddelat beslutet eller domen.Nöjdförklaring får också avges införPolismyndigheten även om myndigheten inte har meddelat det avgörande som förklaringen gäller, ellerchefen för en kriminalvårdsanstalt eller chefen för ett häkte eller någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot en sådan förklaring.Om nöjdförklaringen avges inför en annan myndighet eller domstol än den som har meddelat beslutet eller domen, krävs ett vittnes närvaro. Vidare krävs att den som tar emot förklaringen har tillgång till en utskrift av beslutet eller domen eller ett bevis om vad avgörandet innehåller. Lag (2014:655). 3 §3 § En nöjdförklaring kan inte tas tillbaka. Om utlänningen har överklagat beslutet eller domen när nöjdförklaringen avges, ska utlänningen genom nöjdförklaringen anses ha tagit tillbaka sitt överklagande av beslutet om avvisning eller utvisning. Om utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, statusförklaring, resedokument eller främlingspass, ska utlänningen genom nöjdförklaringen anses ha tagit tillbaka sin ansökan. Lag (2009:1542). Såväl föräldrarna som deras minderåriga barn ansågs bundna av föräldrarnas nöjdförklaring över avvisningsbeslut MIG 2008: 27. 16 kap.Migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen Domstolarna1 §1 §Regeringen meddelar föreskrifter om vilka förvaltningsrätter som ska vara migrationsdomstolar och vilken migrationsdomstol som är behörig att pröva säkerhetsärenden. Regeringen meddelar även föreskrifter om behörig migrationsdomstol för viseringsmål. Migrationsöverdomstol är Kammarrätten i Stockholm. Om migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen och förfarandet i dessa gäller vad som allmänt är föreskrivet om förvaltningsrätt och kammarrätt och rättskipningen i dessa, om inte något annat följer av denna lag. Lag (2011:705). Vid omröstning i mål hos migrationsdomstol om uppehållstillstånd m.m. är omröstningsreglerna för tvistemål tillämpliga MIG 2007: 17 – Möjligheten att avgöra fråga om avvisning eller utvisning med ensamdomare bör utnyttjas restriktivt, särskilt när barn berörs MIG 2007: 58 – MIG 2016: 27 anm. vid lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 18 § – MIG 2018: 10 anm. vid förvaltningsprocesslagen (1971:291) 33 §.2 §2 § Nämndeman i en migrationsdomstol skall vara nämndeman i den förvaltningsrätt som är migrationsdomstol. Lag (2009:845). Sammansättningen i MigrationsöverdomstolenRubriken har denna lydelse enl. Lag 2018:1963.3 §3 § Om rätten vid handläggningen av ett mål i Migrationsöverdomstolen finner att avgörandet kan få stor principiell betydelse får målet eller, om det är möjligt, en viss fråga i målet avgöras av Migrationsöverdomstolen med sju lagfarna ledamöter. Behörig att vara rättens ordförande i ett sådant fall är den som är kammarrättspresident eller kammarrättslagman. Lag (2018:419). Sammansättningen i MigrationsöverdomstolenBeträffande rubriken, se3 a §3 a §Det som föreskrivs i 12 § sjunde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om att prövningstillstånd i vissa fall får meddelas av en lagfaren ledamot, gäller inte i Migrationsöverdomstolen. Lag (2018:1963). Handläggningen4 §4 §Mål om avvisning eller utvisning och mål om förvar skall handläggas skyndsamt.Muntlig förhandling5 §5 § Förfarandet är skriftligt.I handläggningen får ingå muntlig förhandling i en viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet.I en migrationsdomstol ska muntlig förhandling hållas, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det.Muntlig förhandling ska vidare hållas i en migrationsdomstol i mål som rör utvisning eller vägran att förnya ett uppehållstillstånd för en utlänning som är en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer. Även i mål som rör avvisning eller där ansökan om uppehållstillstånd har avslagits ska muntlig förhandling hållas i en migrationsdomstol, om det begärs av en sådan utlänning och om han eller hon har ansökt om uppehållstillstånd. I dessa fall behöver dock muntlig förhandling inte hållas om detta skulle strida mot den nationella säkerhetens intresse.Om en utlänning som har kallats vid vite att inställa sig personligen till en förhandling uteblir, får rätten besluta att han eller hon ska hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2014:198). Ang. EES se s. R 96.Muntlig förhandling borde ha hållits i mål om förvar när klaganden yrkat det MIG 2006: 9 – Migrationsdomstol ej berättigad avstå från muntlig förhandling i mål om utvisning av utlänning som omfattades av EES-avtalet MIG 2008: 9; ej heller i mål om utvisning av en tredjelandsmedborgare som var familjemedlem till en EES-medborgare 2009: 14 – Behovet av muntlig förhandling är särskilt framträdande i mål om avvisning eller utvisning av den som ansöker om uppehållstillstånd pga. flyktingskap eller såsom skyddsbehövande i övrigt och där bedömningen av trovärdigheten har omedelbar betydelse, dock ej när uppgifterna är klart oriktiga MIG 2009: 30 – När utgången av ett mål är beroende av tillförlitligheten av den enskildes uppgifter kan en muntlig förhandling inte anses obehövlig MIG 2017: 9.Motparter i vissa fall6 §6 §I ett mål om avvisning är Migrationsverket motpart till utlänningen. Detsamma gäller i ett mål om återreseförbud där beslut meddelats av Polismyndigheten i samband med ett beslut om avvisning.När ett beslut i ett säkerhetsärende överklagas är såväl Migrationsverket som Säkerhetspolisen motparter till utlänningen vid handläggningen i migrationsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen.I ett mål om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott, eller om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut, är Migrationsverket och, i fråga om ett säkerhetsärende, Säkerhetspolisen motparter till utlänningen vid handläggningen i migrationsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen. Lag (2017:22). Återförvisning7 §7 § Upphävd g. Lag (2009:1542). 8 §8 §Om det under handläggningen av ett mål i en migrationsdomstol framkommer att det rör sig om ett säkerhetsärende enligt denna lag eller ett ärende som ska handläggas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, ska domstolen undanröja det överklagade beslutet och överlämna målet till Migrationsverket för handläggning.Om det under handläggningen i Migrationsöverdomstolen framkommer att det rör sig om ett säkerhetsärende enligt denna lag eller ett ärende som ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll, ska Migrationsöverdomstolen undanröja migrationsdomstolens och Migrationsverkets beslut och överlämna målet till Migrationsverket för handläggning. Lag (2009:1542). Överklagande9 §9 § En migrationsdomstols beslut överklagas till Migrationsöverdomstolen. En migrationsdomstols beslut i mål om avvisning som i första instans prövats av Polismyndigheten får dock inte överklagas i andra fall än de som avses i 14 kap. 2 § andra meningen.En migrationsdomstols beslut om förvar i annat fall än efter överklagande i förvarsfrågan får överklagas särskilt till Migrationsöverdomstolen.Migrationsöverdomstolens beslut får inte överklagas. Lag (2015:91). Ang. behörig domstol för prövning av resningsansökan R 2007: 78 anm. vid lagen 1971:289 8 §.10 §10 §En migrationsdomstols beslut om förvar får överklagas utan begränsning till viss tid. Lag (2013:107). 11 §11 §Prövningstillstånd krävs vid överklagande av en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen.Vid överklagande av en migrationsdomstols beslut enligt 9 § andra stycket krävs dock inte prövningstillstånd. Prövningstillstånd krävs inte heller vid överklagande av en migrationsdomstols beslut i fråga om statusförklaring eller uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § efter överlämnande enligt 4 kap. 6 § andra stycket eller 5 kap. 20 § andra stycket. Lag (2013:648). 12 §12 § Prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen meddelas omdet är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen, ellerdet annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.12 a §12 a §Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Migrationsöverdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande.I den utsträckning prövningstillstånd inte meddelas och frågan om prövningstillstånd inte heller förklaras vilande, ska det överklagade beslutet stå fast. En upplysning om detta ska tas in i Migrationsöverdomstolens beslut. Lag (2013:107). Lagen 2013:107, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. De nya bestämmelserna i 16 kap. 12 a och 12 b §§ gäller inte i fråga om beslut som en migrationsdomstol har meddelat före ikraftträdandet.12 b §12 b § Om Migrationsöverdomstolen med tillämpning av 12 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på migrationsdomstolens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling. Lag (2013:107). 17 kap.Skyldighet att lämna uppgifter 1 §1 §Socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. Lag (2014:655). 2 §2 §Om en utlänning i ett ärende enligt denna lag åberopar ett intyg om sin psykiska eller fysiska hälsa, skall en hälso- och sjukvårdsmyndighet på begäran av den myndighet eller domstol som handlägger ärendet lämna de upplysningar som behövs för att bedöma uppgifterna i intyget.3 §3 § Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Migrationsverket. Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. Lag (2009:1013). 18 kap.Offentligt biträde1 §1 § Offentligt biträde ska förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas, i mål och ärenden omavvisning, dock inte hos Polismyndigheten om inte utlänningen enligt 10 kap. 1 eller 2 § hållits i förvar sedan mer än tre dagar,utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 11 § andra stycket,verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag, om beslut om inhibition meddelats av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen eller om ny prövning beviljats,verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag, dock endast när det gäller fråga om förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 § och utlänningen hållits i förvar sedan mer än tre dagar, ochhemsändande enligt 23 kap. 2 §.Offentligt biträde ska alltid förordnas i mål och ärenden enligt första stycket 1 och 2 för barn som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a §, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet. Offentligt biträde ska också förordnas för ett barn som saknar vårdnadshavare här i landet om ny prövning har beviljats barnet.Offentligt biträde ska alltid förordnas för barn som hålls i förvar enligt 10 kap. 2 §, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet. Lag (2016:1243). Lag (1996:1620) om offentligt biträde inf. efter Förvaltningsprocesslag (1971:291) under FörvProc. Utlännings ”uppsägning” av offentligt biträde borde ha uppfattats som begäran att få byta biträde MIG 2006: 2 – Förordnande av offentligt biträde gäller tills ärendet eller målet har avslutats, om inte biträdet dessförinnan entledigats MIG 2007: 50 – Uppdrag som offentligt biträde för förvarstagen person omfattar även beslut om avskiljande och placering i häkte MIG 2009: 18 – Rätt till offentligt biträde för utlänning som efter preskription av avlägsnandebeslut ansökt om asyl på nytt MIG 2010: 7 – Rätt till offentligt biträde kan föreligga för utlänning i mål om överföring enl. Dublinförordningen om beslutet om överföring är förenat med ett beslut om förvar MIG 2010: 9 – Rätt till offentligt biträde för utlänning i ärenden om överföring enl. nya Dublinförordningen MIG 2014: 29 I, II (ang. tidigare praxis se MIG 2008: 7) – Best. om rätt till rättsligt bistånd enl. det omarbetade asylprocedurdirektivet ansågs tillämplig vid överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning och ansågs kunna åberopas direkt i domstol utan att ha genomförts i nationell rätt MIG 2016: 23 – Viss fördröjning av ett ärendes handläggning ansågs ej som särskilda skäl att frångå utlännings önskemål om att visst offentligt biträde skulle förordnas MIG 2017: 21.1 a §1 a § I mål som rör överklagande av Migrationsverkets beslut i fråga om statusförklaring och beslut att inte bevilja ny prövning ska på utlänningens begäran offentligt biträde förordnas om utlänningen befinner sig i Sverige och det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas.Offentligt biträde ska alltid förordnas i mål enligt första stycket för barn som befinner sig i Sverige och som saknar vårdnadshavare här i landet. Lag (2016:1243). Ang. innebörden av begreppet uppenbart MIG 2017: 15.2 §2 § Upphävd g. Lag (2013:648). 3 §3 §Den som är förordnad som offentligt biträde för ett barn som saknar vårdnadshavare här i landet är utan särskilt förordnande barnets ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser. Detta gäller dock inte om det finns en god man för barnet enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.Minderåriga barn som ansökt om uppehållstillstånd utomlands ansågs sakna processbehörighet; då ej heller annan visats vara behörig att föra deras talan, avvisades överklagandet MIG 2009: 17, jfr 2010: 4.4 §4 §Den som är förordnad som god man för ett barn enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn skall ansöka om uppehållstillstånd för barnet, om detta inte är uppenbart obehövligt. Om en sådan god man inte är förordnad, gäller vad som nu sagts i stället den som är förordnad som offentligt biträde för barnet.19 kap.KostnadsansvarUtlänningens ansvar för resekostnader1 §1 §En utlänning som avvisas eller utvisas är skyldig att betala kostnaden för sin egen resa till den ort dit han eller hon sänds eller åläggs att resa genom en myndighets försorg.Transportörens ersättningsskyldighet 2 §2 §Om en utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen avvisas därför att utlänningen saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i landet eller medel för hemresan, är transportören skyldig att ersätta staten förkostnaden för utlänningens resa från Sverige,resekostnaden från Sverige och tillbaka för den bevakningspersonal som behöver följa med, ochkostnaden för utlänningens uppehälle här innan avvisningen kan verkställas, om dröjsmålet av verkställigheten beror på transportören.Transportören (fartygets eller luftfartygets ägare eller brukare) skall helt eller delvis befrias från denna skyldighet, omtransportören visar sig ha haft skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige, ellerdet med hänsyn till kostnadens storlek eller av andra skäl framstår som uppenbart oskäligt att kräva ut ersättning för kostnaden.Se UtlänningsF (2006:97) 8:8 efter denna lag. Äldre rätt: ”Uppenbart oskäligt” eller annat skäl till befrielse från kostnadsansvar? R 1993: 27 I–VI.3 §3 §Om en utlänning som är anställd ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg lämnar fartyget eller luftfartyget under dess uppehåll i Sverige och olovligen reser in i Sverige och avvisas, är transportören skyldig attersätta kostnaderna för utlänningens resa från Sverige, ochsvara för kostnaderna för utlänningens uppehälle för de närmaste tre månaderna efter inresan.Det som sägs om en utlänning som är anställd ombord på ett fartyg eller luftfartyg gäller också i fråga om en utlänning som utan tillåtelse har följt med ett sådant fartyg.Har fartyget eller luftfartyget utländsk ägare eller brukare, är befälhavaren skyldig att på ägarens eller brukarens vägnar svara för kostnaderna enligt första stycket, om det inte är uppenbart oskäligt.4 §4 §Beslut om ersättningsskyldighet meddelas av den myndighet som verkställer avvisningen.Särskilda avgifter Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2006:447. 5 §5 §En transportör som inte fullgjort sin kontrollskyldighet enligt 9 kap. 3 § skall betala en särskild avgift, om beslut om avvisning meddelats på grund av att utlänningen saknar pass eller de tillstånd som krävs för inresa och beslutet vunnit laga kraft eller verkställts trots att det inte vunnit laga kraft.Transportören skall dock inte betala någon särskild avgift, omtransportören visar sig ha haft skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige, ellerdet framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.Se UtlänningsF (2006:97) 8:7 efter denna lag.5 a §5 a § En transportör som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 9 kap. 3 a § skall betala en särskild avgift.Transportören skall dock inte betala någon särskild avgift, omtransportören visar att underlåtenheten inte beror på fel eller försummelse, ellerdet framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Lag (2006:447). 6 §6 § Den särskilda avgiften enligt 5 § skall för varje utlänning bestämmas till högst 46 000 kronor.Den särskilda avgiften enligt 5 a § skall för varje flygning som har gjorts utan att transportören har fullgjort sin uppgiftsskyldighet bestämmas till högst 46 000 kronor. Lag (2006:447). 7 §7 §Frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 § prövas av den myndighet som ska verkställa avvisningen.Frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 a § prövas av Polismyndigheten.Avgiften enligt 5 § ska betalas till Migrationsverket. Avgiften enligt 5 a § ska betalas till Polismyndigheten. Avgifterna tillfaller staten.Mål om uttagande av avgift handläggs som allmänt mål. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2014:655). 8 §8 §Regeringen får meddela föreskrifter om att även annan myndighet än Polismyndigheten ska pröva frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 a §. Lag (2014:655). 20 kap.Bestämmelser om straff m.m.1 §1 §Till böter döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att utlänningen har ansökt om ett sådant tillstånd eller en förundersökningsledare har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd för utlänningen med stöd av 5 kap. 15 §.I ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt. Ang. straffrättsliga påföljder för olaglig vistelse, se C-61/11 PPU El Dridi, C-329/11 Achughbabian, C-290/14 Skerdjan Celaj.2 §2 §Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en utlänning som uppsåtligen uppehåller sig i Sverige fastän han eller hon enligt ett verkställt beslut om utvisning enligt 8 a kap. 1 eller 5 § inte har haft rätt att återvända hit. Bestämmelserna i första stycket gäller inte om utlänningen har flytt hit av skäl som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §. I ringa fall ska åtal för brott enligt första stycket inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt. Lag (2014:198). Se UtlänningsF (2006:97) 7:11 efter denna lag.Den som i strid med ett enligt 1989 års utlänningslag meddelat förbud att återvända hit uppehållit sig här medan 1989 års lag gällde resp. sedan 2005 års lag trätt i kraft kunde inte fällas till ansvar H 2007: 400 I och II.3 §3 §Till böter döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet har anställning eller bedriver verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att inneha ett sådant tillstånd.4 §4 §Till böter eller fängelse i högst ett år döms en utlänning som uppsåtligen på ett otillåtet sätt passerar en yttre gräns enligt kodexen om Schengengränserna. Lag (2015:91). 5 §5 §Till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd, om utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige, ellerhar rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.I fråga om påförande av särskild avgift gäller 12–14 §§ . Lag (2013:646). 6 §6 §Till böter, eller när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst sex månader dömsden som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan som föreskrivs i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag, den som i en anmälan eller ett ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter att tala om något förhållande av betydelse.”Försvårande omständigheter” vid brott mot äldre motsvarighet till p. 2? H 1990: 761.7 §7 § Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.För försök till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2011:1209). 8 §8 §Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningenutförts mot ersättning,utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, ellerutförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.För försök eller förberedelse till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2011:1209). Fråga om ansvar för den som utan vinstsyfte hjälpt nära släktingar att passera s.k. inre gräns till Sverige H 2009: 424 – Ej ansvar enligt denna § för den som hjälpt utlänningar till svensk internationell flygplats där de sökt asyl H 2010: 237 – Ringa brott? H 2017: 806. – Fråga om påföljd för brott av normalgraden H 2018: 229 – Fråga om brottsrubricering och påföljd för människosmuggling i humanitärt syfte H 2018: 1073.9 §9 §Den som i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för organiserande av människosmuggling till fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms för grovt organiserande av människosmuggling till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattar ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation, eller innefattar livsfara eller annan hänsynslöshet gentemot utlänningarna. Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.Den som hjälper en utlänning att resa till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för medhjälp till brott enligt första–tredje styckena. Detta gäller om medhjälparen insåg eller hade skälig anledning att anta att resan anordnats i vinstsyfte genom sådan verksamhet som där sägs. Äldre rätt: H 1990: 115 (vinningssyfte?). H 2017: 189 (legalitetsprincipen).Förverkande10 §10 §Ersättning som har lämnats till den som har begått brott enligt 7, 8 eller 9 § skall förklaras förverkad. Detsamma gäller annat utbyte av sådant brott. Även vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott eller värdet av det mottagna skall, om mottagandet utgör brott enligt denna lag och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år, förklaras förverkat.Transportmedel som har använts eller varit avsett att användas vid brott som avses i 7, 8 eller 9 § får, om brottet har fullbordats eller om förfarandet utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse, förklaras förverkat, om ägaren eller befälhavaren eller någon annan som var i ägarens ställe förövat gärningen eller medverkat till denna och förverkandet behövs för att förebygga brott eller det annars finns särskilda skäl.Utöver vad som sägs i andra stycket får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott som avses i 7, 8 eller 9 § förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller om egendomen har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådant brott och brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse.Förverkande enligt första, andra eller tredje stycket får inte ske om det är uppenbart oskäligt. Äldre rätt: Talan om förverkande kan föras endast mot ägaren eller, i andra hand, befälhavaren, inte mot den som chartrat fartyget H 1996: 338.11 §11 §Om ägaren till ett fartyg som kan förverkas enligt 10 § andra stycket inte är känd eller saknar känt hemvist i Sverige, får talan om förverkande föras mot befälhavaren på fartyget.Avgifter12 §12 § En fysisk eller juridisk person som har en utlänning anställd ska, oavsett om ansvar krävs ut enligt 5 §, betala en särskild avgift, om utlänningeninte har rätt att vistas i Sverige, ellerhar rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.Särskild avgift enligt första stycket 1 ska inte betalas av den som harkontrollerat utlänningens rätt att vistas i Sverige,behållit en kopia av eller ett utdrag ur den eller de handlingar som visar att utlänningen har rätt att vistas här, ochunderrättat den behöriga myndigheten, som anges i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag, om anställningen.För varje utlänning är avgiften det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, är avgiften för varje utlänning i stället två prisbasbelopp. Avgiften får sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talar för det. Avgiften tillfaller staten. Lag (2018:739). 12 a §12 a § En fysisk eller juridisk person som är uppdragsgivare, eller uppdragsgivare i tidigare led, åt en arbetsgivare som har en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige anställd, ska betala en särskild avgift omuppdragsgivaren, eller en uppdragsgivare i tidigare led, har anlitat arbetsgivaren som underentreprenör för att genomföra ett avtal om entreprenad eller underentreprenad,utlänningen arbetar inom underentreprenaden, ochuppdragsgivaren, eller uppdragsgivaren i tidigare led, inte är beställare i huvudentreprenadavtalet.En uppdragsgivare som har vidtagit rimliga kontrollåtgärder och som inte inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren hade en eller flera utlänningar anställda som saknade rätt att vistas i Sverige, ska inte betala den särskilda avgiften.En uppdragsgivare i tidigare led ska betala den särskilda avgiften endast om uppdragsgivaren inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren hade en eller flera utlänningar anställda som saknade rätt att vistas här och som arbetade inom underentreprenaden.För varje utlänning är avgiften det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, är avgiften för varje utlänning i stället två prisbasbelopp. Avgiften får sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talar för det. Avgiften tillfaller staten. Lag (2018:739). 13 §13 §Allmän domstol prövar, efter ansökan, om särskild avgift ska tas ut enligt 12 eller 12 a §§. Ansökan ska göras av allmän åklagare inom två år efter det att överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål.Avgiften får inte tas ut när fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde. Lag (2013:646). Se UtlänningsF (2006:97) 7:12 efter denna lag.14 §14 §Den särskilda avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att domstolens beslut vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgift skall lämnas för indrivning.Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.Avgiften får inte drivas in när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.Annan särskild rättsverkanRubriken införd g. Lag 2013:646. 15 §15 §Den som har begått ett brott som avses i 5 § första stycket 1 får, på yrkande av allmän åklagare, för en tid av högst fem år fråntas sin rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut eller kommit honom eller henne till del om omständigheterna vid gärningen är försvårande,2 åtgärden är motiverad med hänsyn till brottets straffvärde,3 den samlade reaktionen på brottsligheten inte blir oproportionerligt sträng, ochanställningen har avsett arbete för annat än arbetsgivarens privata syften.Särskild rättsverkan enligt denna paragraf får inte avse stöd, bidrag eller annan förmån som har beviljats en fysisk person för hans eller hennes privata behov. Lag (2013:646). 16 §16 § Den som har begått ett brott som avses i 5 § första stycket 1 och som har tagit emot offentliga stöd, bidrag eller andra förmåner får, på yrkande av allmän åklagare, förpliktas att betala tillbaka en del av eller alla sådana stöd, bidrag eller andra förmåner som betalats ut eller annars kommit honom eller henne till del upp till tolv månader innan brottet kom till Polismyndighetens kännedom omomständigheterna vid gärningen är försvårande,åtgärden är motiverad med hänsyn till brottets straffvärde,den samlade reaktionen på brottsligheten inte blir oproportionerligt sträng, ochanställningen har avsett arbete för annat än arbetsgivarens privata syften.Särskild rättsverkan enligt denna paragraf får inte avse stöd, bidrag eller annan förmån som har betalats ut till en fysisk person för hans eller hennes privata behov. Lag (2014:655). 17 §17 §Om ett brott som avses i 5 § första stycket 1 har begåtts i en verksamhet som drivs av en juridisk person, får särskild rättsverkan enligt 15 och 16 §§ beslutas mot den juridiska personen, om ledningen för den juridiska personen inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller2. brottet har begåtts ava) en person i ledande ställning grundad på befogenhet att företräda den juridiska personen eller att fatta beslut på den juridiska personens vägnar, ellerb) en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Lag (2013:646). 21 kap.Tillfälligt skydd1 §1 § I detta kapitel finns bestämmelser om tillfälligt skydd enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av dettaEGT L 212, 7.8.2001, s. 12 (Celex 32001L0055)..EGT L 212, 7.8.2001, s. 12 (Celex 32001L0055).2 §2 §En utlänning som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG och som i enlighet med direktivet överförs till eller tas emot i Sverige ska ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får vägras utlänningen endast om det föreligger sådana omständigheter som innebär att en utlänning är utesluten från att vara flykting enligt 4 kap. 2 b § eller att en flykting får vägras uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §. Lag (2009:1542). Se anm. vid 1 §.Se UtlänningsF (2006:97) 2:1 efter denna lag.3 §3 §Regeringen får meddela föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer utöver dem som omfattas av Europeiska unionens råds beslut får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, om dessa personer har fördrivits av samma skäl och från samma ursprungsland eller ursprungsregion.Föreskrifter som meddelats med stöd av första stycket skall anmälas till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader.Se UtlänningsF (2006:97) 2:1, 7:17 efter denna lag.4 §4 §Om ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har getts till en person, får ett sådant tillstånd också ges till den som är gift eller sambo med den person som beviljats tillstånd samt till en utlänning som är ogift och som är barn antingen till den som beviljats tillstånd eller till den person som den som beviljats tillstånd är gift eller sambo med.Annan nära anhörig till den som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd under de förutsättningar som anges i 5 kap. 3 § första stycket 4 och andra stycket trots att den person som först beviljats tillstånd varken är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här.Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.Se UtlänningsF (2006:97) 2:1 efter denna lag.5 §5 §Att en utlänning har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd hindrar inte att en ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § prövas. Detsamma gäller för ansökan om flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § och en ansökan om resedokument enligt 4 kap. 4 §.Prövningen av en ansökan enligt första stycket får skjutas upp endast om det finns särskilda skäl för det. Om ansökan inte har prövats innan det tillfälliga skyddet har upphört att gälla, ska den prövas så snart det kan ske efter denna tidpunkt. Lag (2009:1542). 6 §6 §Ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får inte gälla under längre tid än den tid som beslutats av Europeiska unionens råd.Om ett program för att förbereda att utlänningen återvänder självmant har inletts när ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd upphör, får tillståndet förlängas högst två år för en person som deltar i programmet. Detta tillstånd skall kallas uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd. Se UtlänningsF (2006:97) 2:1 efter denna lag.7 §7 §En utlänning som beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd skall också ges arbetstillstånd för den tid som uppehållstillståndet gäller.8 §8 §En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får överföras till en annan medlemsstat, om utlänningen samtycker till det. När överföringen sker skall tillståndet i Sverige återkallas.9 §9 §En utlänning som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får utvisas på grund av brott endast om det finns sådana omständigheter som anges i 8 a kap. 2 § andra stycket. Lag (2014:198). 10 §10 §Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.22 kap.Tribunalvittnen1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal, med vilken Sverige har ingått avtal om sådant skydd, samt för deras nära anhöriga.2 §2 §Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år ska ges till en utlänning för vilken en framställan om omplacering av vittne eller nära anhörig till vittne har gjorts från en internationell domstol eller tribunal, om framställan bedöms vara berättigad.Med vittne avses i denna paragraf den som har vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal i enlighet med dess procedur- eller bevisupptagningsregler.Med nära anhörig till vittne avses vittnetsmake eller sambo,barn som är beroende av vittnet, samtannan anhörig till vittnet som ingår i samma hushåll som vittnet och mellan vilka det föreligger ett särskilt beroendeförhållande.Om en framställan enligt första stycket anses berättigad får uppehållstillstånd vägras endast om det föreligger sådana omständigheter som innebär att en utlänning är utesluten från att anses som flykting enligt 4 kap. 2 b § eller att en flykting får vägras uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §. Lag (2009:1542). 3 §3 § En utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 § skall ges fortsatt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd, om detta bedöms som nödvändigt av den internationella domstolen eller tribunalen. Om utlänningen ges ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd skall tillståndstiden bestämmas till minst ett år.Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänvisning till rikets säkerhet eller på grund av dennes brottslighet. 4 §4 §En utlänning som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 eller 3 § skall ges arbetstillstånd under den tid som uppehållstillståndet gäller. 5 §5 §En utlänning som har uppehållstillstånd enligt 2 eller 3 § får utvisas på grund av brott endast om det finns sådana omständigheter som anges i 8 a kap. 2 § andra stycket. Lag (2014:198). 6 §6 §Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.7 §7 §Migrationsverkets beslut i fråga om uppehållstillstånd enligt 2 och 3 §§ får inte överklagas.23 kap.Särskilda bemyndiganden1 §1 §Regeringen får, utöver vad som förut angetts i denna lag, meddela föreskrifter omskyldighet att anmäla utlänningars vistelse eller anställning i Sverige, sådana inskränkningar i utlänningars rätt att vara anställda i ett visst företag eller i företag av visst slag som är nödvändiga med hänsyn till rikets säkerhet, skyldighet att kontrollera utlänningars rätt att vistas och arbeta i Sverige, skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket att lämna uppgift om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen och föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten ska uppfyllas. Lag (2014:776). 2 §2 §Regeringen får meddela föreskrifter om att sända hem utlänningar som inte är flyktingar och som har tagits om hand enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.Regeringen får, efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare, meddela föreskrifter om avvikelser från bestämmelserna i denna lag och föreskrifter om vad som i övrigt behövs för tillämpningen av avtalet. Sådana föreskrifter får inte avse förfarandet i domstol.2 a §2 a § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd och arbetstillstånd.Sådana föreskrifter får inte innebära att avgift tas ut för handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som gäller skyddsbehov,familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter,vidarebosättning i Sverige, ellerpersoner som omfattas av EES-avtalet eller andra internationella avtal. Lag (2013:606). 3 §3 §Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall gälla i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i. Föreskrifterna får gälla utlänningarsinresa och vistelse i landet,utresa ur landet,rätt att ha anställning eller offentligt förtroendeuppdrag här i landet,avlägsnande från landet, ochomhändertagande i anstalt eller förläggning.4 §4 §En föreskrift enligt 3 § 4 eller 5 som har meddelats i andra fall än då Sverige är i krig skall underställas riksdagen för prövning inom en månad från ikraftträdandet.Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställts riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från den dag då underställningen skedde.Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 2005:716 1. Denna lag träder i kraft d. 31 mars 2006. Utlänningslagen (1989:529) skall samtidigt upphöra att gälla.2. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till föreskrifter som har ersatts genom föreskrifter i denna lag, skall i stället de nya föreskrifterna tillämpas.3. Ärenden som rör överklaganden och som har kommit in till Utlänningsnämnden men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 skall överlämnas till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats. Ärenden som rör uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529) skall, såvitt gäller frågor om uppehållstillstånd, handläggas enligt äldre föreskrifter. Även vad gäller förutsättningar för att förordna offentligt biträde i dessa ärenden gäller äldre föreskrifter. Lag (2005:763). 4. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 1, 3 eller 4 utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 skall överlämnas till Migrationsverket, om en myndighet inte har fattat beslut i ärendet, och i annat fall till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats.5. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 2 utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 handläggs enligt äldre föreskrifter.6. Mål som överklagats till allmän förvaltningsdomstol enligt utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 handläggs enligt äldre föreskrifter. 2005:763 (Utkom d. 14 nov. 2005.) 2005:1239 (Utkom d. 28 dec. 2005.) 2006:219 Denna lag träder i kraft d. 30 april 2006. 2006:220 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 i fråga om 13 kap. 15 och 16 §§ samt 14 kap. 8 a § och i övrigt d. 30 april 2006.2. Bestämmelsen i 7 kap. 3 § andra stycket skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 30 april 2006. 2006:447 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 i fråga om 7 kap. 7 a § och i övrigt d. 1 sept. 2006.2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 a § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 1 jan. 2007. 2006:448 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006. 2006:946 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.(Lagen 2006:946 träder enligt F 2008:1093 i kraft d. 12 dec. 2008.) 2007:322 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007.2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 b § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 1 juli 2007. 2008:291 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008. 2008:884 Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2008. 2008:974 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009. 2009:16 Denna lag träder i kraft d. 1 april 2009. 2009:845 Denna lag träder i kraft d. 15 febr. 2010. 2009:1013 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010. 2009:1542 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.2. Ärenden som rör överklaganden och som har kommit in till regeringen men inte avgjorts före d. 1 jan. 2010 ska överlämnas till Migrationsöverdomstolen för prövning. Ärenden som överlämnats till regeringen enligt 12 kap. 20 § andra stycket i dess äldre lydelse men inte avgjorts före d. 1 jan. 2010 ska överlämnas till Migrationsverket för prövning.3. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i denna lag jämställs flyktingförklaring med flyktingstatusförklaring. 2010:175 1. Denna lag träder i kraft d. 15 april 2010. 2. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 3 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 utlänningslagen (1989:529). 3. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 5 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529). Detsamma ska gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) i dess lydelse före den 1 januari 2010. 2010:381 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.(Lagen 2010:381 träder enligt F 2013:129 i kraft d. 9 april 2013.) F (2013:129). 2010:440 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010. 2010:533 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010. 2010:627 Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011. 2010:1296 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2010:1406 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2011:705 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011. 2011:709 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011. 2011:1209 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.(Lagen 2011:1209 träder enligt F 2011:1506 i kraft d. 1 jan. 2012.) F (2011:1506). 2011:1506 (Utkom d. 23 dec. 2011.) 2012:129 1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2012.2. För beslut om avvisning eller utvisning som har meddelats före ikraftträdandet gäller 12 kap. 15 § i sin äldre lydelse. 2012:322 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.(Lagen 2012:322 träder enligt F 2012:828 i kraft d. 1 jan. 2013.) 2013:107 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2013.2. De nya bestämmelserna i 16 kap. 12 a och 12 b §§ gäller inte i fråga om beslut som en migrationsdomstol har meddelat före ikraftträdandet. 2013:129 (Utkom d. 26 mars 2013.) 2013:606 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2013. 2013:646 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2013. 2013:648 1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2013. 2. Äldre föreskrifter gäller för handläggning av ärenden som avser upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott och som har kommit in till regeringen före ikraftträdandet. 2014:198 1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2014.2. Vid tillämpningen av 8 kap. 25 och 26  §, 8 a kap. 9 §, 10 kap. 2 § andra stycket 1 och 7 § andra stycket, 12 kap. 4, 6, 7, 8 a och 10 §§ och 23 § andra stycket 2 samt 20 kap. 2 § ska med beslut som där nämns likställas motsvarande beslut enligt äldre bestämmelser. 2014:433 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014. 2014:655 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015. 2014:776 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014. 2014:777 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.2. För en flykting eller en annan skyddsbehövande som senast d. 30 juni 2014 har återvänt till ett land där han eller hon tidigare har varit bosatt därför att de politiska förhållandena i det landet har ändrats, gäller 7 kap. 7 § i sin äldre lydelse. 2014:778 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014. 2014:792 1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014.2. För beslut om överföring enligt rådets förordning (EG) nr 343/2003 av d. 18 febr. 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstatEUT L 50, 25.2.2003, s. 1 (Celex 32003R0343). gäller 1 kap. 9 § i sin äldre lydelse.3. För asylansökningar på vilka rådets förordning (EG) nr 343/2003 av d. 18 febr. 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat är tillämplig gäller 5 kap. 1 b § i sin äldre lydelse. 2014:1400 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015. 2015:91 Denna lag träder i kraft d. 15 april 2015. 2016:632 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016. 2016:753 Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2016. 2016:875 Denna lag träder i kraft d. 15 okt. 2016. 2016:1243 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017. 2017:22 Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2017. 2017:123 Denna lag träder i kraft d. 1 april 2017. 2017:258 1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2017.2. De nya föreskrifterna tillämpas inte om ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket före d. 1 febr. 2017. 2017:356 Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2019 i fråga om 5 kap. 18 § och i övrigt d. 1 juni 2017. 2017:523 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017. 2017:906 Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2017. 2017:1093 Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2017. 2018:30 Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2018. 2018:67 Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2018. 2018:319 Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2018. 2018:419 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018. 2018:739 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.2. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 2018:822 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018. 2018:1294 Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2018. 2018:1963 Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2019. 2019:44 Denna lag träder i kraft d. 1 april 2019. 2019:180 (Publicerad d. 9 april 2019.) F (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. – F (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar – F (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar (ska enl. F 2014:1482 fortsätta att gälla) – F (2009:1561) om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden – Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare – F (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser – F (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare – F (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare – Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare – F (2010:1138) i samma ämne – F (2010:1345) om särskild dagersättning till vissa nyanlända invandrare som vistas vid mottagningsenhet – Utlänningsdatalag (2016:27) – Utlänningsdataförordning (2016:30) – Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning – F (2016:39) i samma ämne – F (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner. Kommun ansågs berättigad till statlig ersättning enl. F 1990:927 för kostnaden för mobiltelefon till familjeplacerat ensamkommande flyktingbarn HFD 2013: 17 – En kommuns rätt till statlig ersättning enl. F 1990:927 och F 2010:1122 för vissa kostnader vid mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller när den rättsliga vårdnaden överförts till denne HFD 2016: 31.