Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar

1 §

Syftet med denna förordning är att
  • 1. förpackningar skall framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas till den nivå som krävs för att upprätthålla en god säkerhets- och hygiennivå,
  • 2. producenter skall anordna system för insamling av allt förpackningsavfall som uppkommer,
  • 3. förpackningsavfall skall tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt och
  • 4. nå de återvinningsmål för insamlat förpackningsavfall som anges i bilaga 1 till denna förordning.
SFS 2005:221

1 a §

För de syften som anges i 1 § skall förpackningar utformas, framställas och saluföras på ett sådant sätt att de kan återanvändas eller materialåtervinnas eller på annat sätt återvinnas så att
  • utsläppen av skadliga ämnen minimeras när förpackningarna, förpackningsavfallet eller restprodukter från hanteringen deponeras eller förbränns och
  • inverkan i övrigt på miljön begränsas när förpackningsavfallet eller restprodukter från hanteringen av förpackningsavfallet bortskaffas.
SFS 2004:558

2 §

Denna förordning skall med undantag för 1 § 4 och 10 § inte tillämpas på förpackningar som omfattas av kravet i 2 § förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar.
Vad som sägs i 4–6 a §§ om insamling, sortering och borttransport skall inte tillämpas på förpackningar som på grund av sitt tidigare eller resterande innehåll utgör farligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063). Om sådant avfall finns bestämmelser i den förordningen. SFS 2005:221

Definitioner

3 §

I denna förordning har följande termer och uttryck den betydelse som anges här:
  • 1. Förpackning: En produkt som framställts för att innehålla, skydda eller presentera varor eller för att användas för att leverera eller på annat sätt hantera varor, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare och konsument, om produkten enligt bilaga 2 till denna förordning är en konsumentförpackning (primär förpackning), gruppförpackning (sekundär förpackning) eller transportförpackning (tertiär förpackning). Även en engångsartikel som används i detta syfte skall betraktas som en förpackning.
  • 2. Förpackningsavfall: Förpackningar och förpackningsmaterial som är avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063). Som sådant avfall skall dock inte anses restprodukter från produktionen.
  • 3. Producent: Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning.
  • 4. Återanvändning: Varje förfarande varigenom förpackningar som är utformade för att användas på nytt minst ett visst antal gånger, återfylls eller återanvänds i samma syfte som de är utformade för. Återanvändningen skall ske med eller utan stöd av de hjälpprodukter som finns på marknaden och som möjliggör återfyllning av förpackningen. Återanvända förpackningar blir förpackningsavfall när de inte längre kan återanvändas.
  • 5. Återvinning: Varje tillämpligt förfarande som avses i bilaga 4 till avfallsförordningen (2001:1063).
  • 6. Materialutnyttjande: En upparbetning i en produktionsprocess av avfallsmaterialet till det ursprungliga ändamålet eller till andra ändamål. I begreppet ingår biologisk behandling. Energiutvinning ingår inte i begreppet.
  • 7. Energiutvinning: Användning av brännbart förpackningsavfall för att generera energi genom direkt förbränning, med eller utan annat avfall, men med utnyttjande av värmen.
  • 8. Biologisk behandling: Aerob (syrekrävande) eller anaerob (icke syrekrävande) behandling av de biologiskt nedbrytbara delarna av förpackningsavfallet. Behandlingen skall ske under kontrollerade förhållanden och med användning av mikroorganismer, varvid stabiliserade organiska restprodukter eller metan produceras. Deponering av avfallet skall inte betraktas som en biologisk behandling.
  • 9. Hantering av förpackningsavfall: Insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet och efterbehandling av avfallsupplag.
  • 10. Bortskaffande: De förfaranden som anges i bilaga 5 till avfallsförordningen (2001:1063).
SFS 2005:221

Insamling

4 §

En producent skall se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem för förpackningar som är hänförliga till producenten.
Ett insamlingssystem skall anses som lämpligt om det är lättillgängligt, underlättar för den som innehar förpackningsavfall att lämna ifrån sig detta och i övrigt ger god service åt dem som skall lämna förpackningsavfall till systemet.
Vid bedömningen av om insamlingssystemet är att anse som lämpligt skall särskilt beaktas vad som vid samråd enligt 5 a § framkommit om förhållandena i kommunen. SFS 2004:558

5 §

Hushåll och andra förbrukare skall sortera ut förpackningar från hushållsavfall och annat avfall och lämna dem för borttransport i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. SFS 1998:949

Samråd

5 a §

En producent som skall tillhandahålla ett insamlingssystem enligt 4 § skall samråda med berörd kommun i frågor som rör insamlingssystemet. Med berörd kommun avses en kommun där skyldigheten enligt 4 § att genom insamlingssystem ta hand om förpackningar skall fullgöras.
Samrådet skall syfta till att med hänsyn till de lokala förhållandena i kommunen samordna producentens ansvar med kommunens renhållningsskyldighet. I samrådet skall diskuteras hur kommunen kan underlätta uppbyggnaden av insamlingssystemet, exempelvis genom att anvisa platser för insamling av förpackningsavfall, och vilka åtgärder mot nedskräpning runt platserna för insamling som producenten avser att vidta eller som vidtas.
Producenten skall vid samrådet lämna de uppgifter som kommunen behöver för att kunna informera hushållen enligt 8 §. SFS 2004:558

5 b §

Producenten skall fullgöra sin samrådsskyldighet genom att självmant eller på kommunens begäran
  • lämna en utförlig redogörelse till kommunen för hur producenten fullgör eller avser att fullgöra de skyldigheter som följer av 4 §,
  • lämna de uppgifter som avses i 5 a § tredje stycket till kommunen, och
  • ge kommunen tillfälle att överlägga med producenten om de förändringar eller den samordning som kommunen anser behövs.
SFS 2004:558

5 c §

Kommunen skall vid samrådet ge producenten möjlighet att lämna synpunkter på utformningen av informationen till hushållen enligt 8 §. SFS 2004:558

Hanteringen av utsorterade förpackningar

6 §

En producent skall se till att utsorterade förpackningar som hushållen och andra förbrukare har lämnat i producentens insamlingssystem transporteras bort samt återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt. SFS 2004:558

6 a §

När utsorterade förpackningar enligt 6 § skall transporteras genom en producents försorg, får inte någon annan än producenten eller den producenten anlitar för ändamålet ta befattning med transporten. SFS 1998:949

6 b §

En producent skall se till att förpackningar som används i Sverige i första hand återanvänds om detta är miljömässigt motiverat.
En förpackning anses återanvändningsbar om förpackningens fysiska egenskaper och utformning gör det möjligt att
  • under normalt förutsebara användningsförhållanden återanvända förpackningen flera gånger,
  • behandla den använda förpackningen i enlighet med hygien- och säkerhetskrav för arbetstagare och
  • återvinna förpackningen när den inte längre återanvänds.
SFS 2004:558

7 §

För att förpackningar skall anses vara återvinningsbara skall följande gälla:
  • Förpackningar som kan återvinnas genom materialutnyttjande skall vara framställda på ett sådant sätt att det är möjligt att utnyttja en viss viktprocent av de material som används vid framställningen av säljbara produkter i enlighet med gällande standarder inom gemenskapen. Denna procentsats kan variera beroende på vilken typ av material förpackningen består av.
  • I de fall förpackningar kan återvinnas genom energiutvinning skall förpackningsavfallet som bearbetas för energiutvinning ha ett lägsta värmevärde för att ge optimal energiutvinning.
  • I de fall förpackningar kan återvinnas genom kompostering skall förpackningsavfallet vara biologiskt nedbrytbart i sådan grad att det inte hindrar separat insamling och den komposteringsprocess eller komposteringsaktivitet som avfallet underkastas.
  • Biologiskt nedbrytbart förpackningsavfall skall vara av sådan art att det kan underkastas fysisk, kemisk, termisk eller biologisk nedbrytning på ett sådant sätt att det mesta av den färdiga komposten slutligen bryts ned till koldioxid, biomassa och vatten.

Skyldighet att informera om omhändertagande av förpackningar

8 §

När en kommun informerar hushållen om avfallshanteringen inom kommunen skall informationen i fråga om förpackningar innehålla upplysningar om
  • 1. syftet enligt 1 § med insamlingen,
  • 2. skyldigheten att sortera ut förpackningsavfall i enlighet med 5 § och anvisningar om hur sorteringen skall gå till,
  • 3. de insamlingssystem som hushållen har tillgång till,
  • 4. målen i bilaga 1 till denna förordning, och
  • 5. de återvinningsresultat som sorteringen bidrar till.
SFS 2005:221

9 §

En producent skall i fråga om förpackningar se till att andra än hushåll får sådan information som avses i 8 §. SFS 2004:558

Producentens uppgiftsskyldighet

10 §

En producent skall till Naturvårdsverket lämna
  • 1. uppgift om resultatet av insamlingsverksamheten, återanvändningen, återvinningen och materialutnyttjandet samt andra förhållanden som rör bortskaffandet av utsorterade förpackningar, och
  • 2. de uppgifter om tillverkning, införsel till Sverige, utförsel från Sverige till land utanför Europeiska unionen, försäljning och andra förhållanden som Naturvårdsverket behöver för att
  • a) beräkna uppfyllelsen av målen i bilaga 1 till denna förordning, och
  • b) rapportera till Europeiska gemenskapernas kommission i enlighet med artikel 12 och bilaga 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall7, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/12/EG8.
När det gäller uppfyllelse av målen i bilaga 1 till denna förordning för sådant förpackningsavfall som förs ut från Sverige till ett land utanför Europeiska unionen skall producenten kunna visa att återvinning och materialutnyttjande skett på sådant sätt som anges i denna förordning.
I fråga om förpackningar som omfattas av kravet i 2 § förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar gäller uppgiftsskyldigheten den som enligt den bestämmelsen skall se till att förpackningen ingår i ett godkänt retursystem. SFS 2005:221

10 a §

Kommunfullmäktige får föreskriva att en producent skall lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. SFS 1999:190

Ett särskilt avsnitt om förpackningar i kommunala avfallsplaner

10b §

En kommunal avfallsplan skall innehålla särskilda avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsavfall. Planen skall även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar. SFS 2004:558

Tillsyn m.m.

11 §

I förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om tillsyn. SFS 1998:949

12 §

Bemyndiganden

13 §

Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om de skyldigheter som avses i 4, 6 och 10 §§.
Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om särskilt omhändertagande i fråga om vissa slag av förpackningar, om det finns särskilda skäl för det från miljö- och hälsoskyddssynpunkt. SFS 2004:558

14 §

Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. SFS 1998:949

SFS 1997:185

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1997, då förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar skall upphöra att gälla.

SFS 1998:949

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

SFS 1999:190

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1999.

SFS 2001:1070

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

SFS 2004:558

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

SFS 2005:221

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2005.

SFS 2006:1273

Förordning 1997:185 upphävd genom
EGT L 365, 31.12.1994, s. 10 (Celex 31994L0062).
EUT L 47, 18.2.2004, s. 26 (Celex 32004L0012).