Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden

Myndigheternas ansvar

1 §

De statliga myndigheter som anges i denna förordning har var och en inom sitt verksamhetsområde uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden. Myndigheterna ska i samverkan med länsstyrelserna följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområden. Tyngdpunkten i denna verksamhet ska läggas på frågor som har stor betydelse i ett nationellt perspektiv och frågor vars utveckling Sverige enligt internationella åtaganden ska följa.
Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. SFS 2015:401

1 a §

Boverket har uppsikt över hushållningen med de mark- och vattenområden som omfattas av 4 kap. 1–7 §§ miljöbalken. Bestämmelser om att Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3–5 kap. miljöbalken finns i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.
Boverket har dessutom allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden. SFS 2017:970

1 b §

Länsstyrelsen har uppsikt inom länet över hushållningen med mark- och vattenområden. SFS 2015:401

Underlag om riksintressen m. m.

2 §

Myndigheterna ska, enligt den fördelning som anges i denna paragraf, efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som anges i andra stycket och som är berörda, lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. För ett område som omfattas av en beslutad havsplan enligt 4 kap. 10 § miljöbalken ska uppgifterna också lämnas till Havs- och vattenmyndigheten.
Uppgifterna ska i fråga om områden
  • 1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 §) lämnas av Sametinget,
  • 2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
  • 3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap. 6 §) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
  • 4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 §) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
  • 5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 §) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
  • 6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion (3 kap. 8 §) lämnas av Tillväxtverket,
  • 7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 §) lämnas av Statens energimyndighet,
  • 8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 §) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
  • 9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 §) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
  • 10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering (3 kap. 8 §) lämnas av Naturvårdsverket,
  • 11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning (3 kap. 8 §) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
  • 12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap. 9 §) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden.
SFS 2015:401

3 §

Länsstyrelsen ska ta de initiativ som behövs för att det i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och beslutsprocesser tas hänsyn till 3 och 4 kap. miljöbalken. Initiativen ska tas så tidigt som möjligt i processerna. När 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas vid prövningen av ett mål eller ärende, ska länsstyrelsen särskilt verka för att riksintressena tillgodoses i den prövningen. Av plan- och bygglagen (2010:900) framgår att länsstyrelsen ska verka för att riksintressen tillgodoses i kommunala planer enligt den lagen.
Länsstyrelsens arbete ska grundas på underlag från de myndigheter som anges i 2 §. För ett område som omfattas av en beslutad havsplan enligt 4 kap. 10 § miljöbalken ska dock länsstyrelsens arbete grundas på planen.
En bestämmelse om tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken i mål och ärenden enligt miljöbalken finns i 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken. Bestämmelser om att 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas i mål och ärenden som prövas enligt andra lagar finns i
SFS 2016:996

4 §

Länsstyrelsen ska underrätta Boverket och andra berörda myndigheter som anges i 2 § om länsstyrelsen anser att
  • 1. ett ytterligare mark- eller vattenområde bör anges som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken, eller
  • 2. klassificeringen eller avgränsningen i stort av ett område som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken bör omprövas.
SFS 2008:232

Lämplig användning samt översiktsplaner, regionplaner och havsplaner

5 §

Den myndighet som ska tillämpa 3 och 4 kap. miljöbalken i ett ärende ska i beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av markoch vattenresurserna samt med de översiktsplaner, regionplaner och havsplaner som är tillämpliga i ärendet. SFS 2015:401

Underrättelse till regeringen i vissa fall

6 §

Länsstyrelserna och de andra myndigheterna ska vid uppsikten inom sina verksamhetsområden göra regeringen uppmärksam på om urvalet av områden av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken behöver regleras närmare. SFS 2008:232

7 §

En anmälan som en statlig myndighet lämnar till regeringen enligt 3 kap. 14 § eller 5 kap. 14 § miljöbalken ska innehålla uppgift om vilken samverkan som behövs mellan staten och den eller de berörda kommunerna för att kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska
  • 1. tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, eller
  • 2. skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs.
SFS 2017:970

SFS 1998:896

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då förordningen (1993:191) om tillämpning av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall upphöra att gälla.

SFS 2000:1140

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

SFS 2002:524

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002.

SFS 2004:1126

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

SFS 2006:190

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2006.

SFS 2008:232

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2008.
2. För tiden före den 1 juli 2008 ska det som i 2 § sägs om Strålsäkerhetsmyndigheten i stället gälla Statens kärnkraftinspektion.

SFS 2008:1194

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

SFS 2009:166

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2009.

SFS 2010:140

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2010.

SFS 2010:780

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2010.

SFS 2011:367

Denna förordning träder i kraft den 2 maj 2011.

SFS 2011:624

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.

SFS 2012:909

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2013.

SFS 2015:401

Denna förordning träder i kraft 15 juli 2015.

SFS 2016:996

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

SFS 2017:970

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.