Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Utkom från trycket den 6 oktober 1998

utfärdad den 3 september 1998.

Allmänna bestämmelser

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

2 §

Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §.

SFS 2011:629

Skötselplan för naturreservat och kulturreservat

3 §

Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

Föreskrifter för naturminne

4 §

Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.

Biotopskyddsområde

5 §

Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken.

Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana biotopskyddsområden.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena.

SFS 2009:1328

6 §

Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde.

SFS 2009:1328

7 §

Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde.

SFS 2009:1328

7 a §

En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde.

SFS 2010:319

8 §

Bestämmelserna i 5–7 a §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.

SFS 2010:319

8 a §

Även om ett mark- eller vattenområde är ett biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder vidtas som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900), om planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades.

SFS 2012:709

8 b §

Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark- eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält även om området är ett biotopskyddsområde.

SFS 2010:319

Djur- och växtskyddsområde

9 §

Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 §

Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

Strandskyddsområde

11 §

Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 17 § miljöbalken.

SFS 2009:622

12 §

[Upphävd g. F (2009:622).]

SFS 2009:622

Miljöskyddsområde

13 §

Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.

Marinvetenskaplig forskning

14 §

Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen.

Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl.

SFS 2011:629

14 a §

Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som avses i 14 §.

Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning.

SFS 2011:629

Särskilda skyddade områden

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2001-0449

15 §

Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har

  1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,

  2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter1) , senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG 2) ,

    1)

    EGT L 206, 22.7.1992, s. 7 (Celex 31992L0043).

    2)

    EUT L 363, 20.12.2006, s. 368 (Celex 32006L0105).

  3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller

  4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.

SFS 2011:629

16 §

Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket 1–3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när

  1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,

  2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och

  3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när

  1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,

  2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och

  3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.

SFS 2007:849

17 §

I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket 1–3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap. 28 a–29 §§ miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem.

SFS 2001:449

18 §

Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken.

SFS 2011:371

19 §

Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §.

SFS 2001:449

20 §

Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör

  1. människors hälsa,

  2. den allmänna säkerheten,

  3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller

  4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

SFS 2010:1189

20 a §

I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits.

SFS 2010:1189

Överlåtelse av förvaltning

21 §

Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

Ordningsföreskrifter

22 §

Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.

Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket.

SFS 2005:1159

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

23 §

En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken ska vara skriftlig och åtföljd av en karta samt, i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet, en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

I 19 kap. 6 § miljöbalken finns det en bestämmelse om det underlag som ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.

SFS 2017:974

Kungörelse av ansökan

Rubriken införd g. SFS2017-0974

23 a §

Om ett ärende som avses i 23 § är av stort allmänt intresse, ska den som prövar ärendet kungöra ansökan. Kungörelsen ska föras in i ortstidning. I kungörelsen ska det anges att skriftliga synpunkter på ansökan får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga.

SFS 2017:974

Föreläggande att yttra sig

24 §

Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.

Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är

  1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

  2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

  3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

  4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,

  5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde,

  6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre tid än sex månader,

  7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, och

  8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde.

SFS 2010:319

Myndighetssamråd

25 §

Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.

25 a §

En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken samråda med

  1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen,

  2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Havs- och vattenmyndigheten,

  3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Jordbruksverket, och

  4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

SFS 2011:629

25 b §

En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

SFS 2010:319

25 c §

Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med

  1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen, och

  2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för kommunen.

SFS 2010:319

26 §

Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 § miljöbalken ska länsstyrelsen samråda med

  1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt,

  2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, och

  3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och vattenmyndigheten och är av vikt.

SFS 2011:629

Underrättelse om beslut

27 §

När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.

Beslut som avses i första stycket är

  1. beslut enligt 7 kap. miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål,

  2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

  3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,

  4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren,

  5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken om upphävande av strandskydd,

  6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde,

  7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,

  8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och

  9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.

SFS 2010:319

28 §

Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket:

  1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,

  2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

  3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,

  4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,

  5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål,

  6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken,

  7. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, och

  8. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

SFS 2011:629

28 a §

Följande beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten:

  1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,

  2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

  3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,

  4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,

  5. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål, och

  6. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

SFS 2011:629

28 b §

Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet:

  1. beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden,

  2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

  3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,

  4. beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat,

  5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat, och

  6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör kulturreservat.

SFS 2011:629

28 c §

Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har betydelse för luftfarten.

SFS 2011:629

28 d §

Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.

SFS 2011:629

28 e §

Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten:

  1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,

  2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken,

  3. beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1 och 2,

  4. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken,

  5. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,

  6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och

  7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.

SFS 2011:629

28 f §

Följande beslut ska skickas till väghållningsmyndigheten:

  1. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,

  2. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och

  3. beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten.

SFS 2011:629

29 §

Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen.

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.

  2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör ett biotopskyddsområde enligt 6 eller 7 a § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen.

  3. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 b–18 e §§ miljöbalken.

  4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

SFS 2010:319

30 §

Följande beslut ska sändas till kommunen.

  1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.

  2. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a och 18 c–18 e §§ miljöbalken.

  3. Beslut att upphäva strandskydd enligt 7 kap. 18 § miljöbalken.

  4. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.

  5. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

SFS 2009:622

31 §

Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 §

Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.

SFS 2000:331

Naturvårdsregister

33 §

Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt 7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister).

SFS 2011:629

33 a §

Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden som avses i 33 §.

SFS 2011:629

33 b §

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen.

SFS 2011:629

Ersättning och inlösen

34 §

I ärenden enligt 7 kap. miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §.

Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken.

SFS 2005:1159

35 §

Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

36 §

Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

Förskott på allmänna medel

37 §

Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 § miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Mätning och kartläggning

38 §

Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs.

SFS 2010:171

Tillsyn och avgifter

39 §

Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap. 4 och 7–10 §§ miljötillsynsförordningen.

Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

SFS 2011:29

Överklagande

40 §

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7 kap. 18 och 18 a §§ miljöbalken.

Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.

SFS 2011:629

41 §

En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10–13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen.

Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

SFS 2010:960

Straff och förverkande

42 §

I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.

Bilaga 1

Biotopskyddsområden som avses i 5 §

  1. Allé

    Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.

  2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark

    Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar.

  3. Odlingsröse i jordbruksmark

    På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ursprung i jordbruksdriften.

  4. Pilevall

    Hamlade pilar i en rad som består av antingen

    1. minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller

    2. minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred.

    Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet.

  5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark

    Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.

  6. Stenmur i jordbruksmark

    En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion.

  7. Åkerholme

    En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark.

SFS 2007:849

Bilaga 2

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 och 7 a §§

Brandfält

Lövbrännor

Äldre naturskogsartade skogar

Örtrika allundar

Ravinskogar

Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark

Örtrika sumpskogar

Äldre sandskogar

Äldre betespräglade skogar

Kalkmarksskogar

Rik- och kalkkärr

Alkärr

Hassellundar och hasselrika skogar

Källor med omgivande våtmarker

Myrholmar

Ras- eller bergbranter

Mark med mycket gamla träd

Strand- eller svämskogar

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad.

SFS 2010:319

Bilaga 3

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 och 7 a §§

Rik- och kalkkärr i jordbruksmark

Ängar

Naturbetesmarker

Naturliga vattendrag

Ras- eller bergbranter

Naturliga vattenfall med omgivande mark

Naturliga forsar med omgivande mark

Naturliga sjöutlopp med omgivande mark

Mynningsområden vid havskust

Rev av ögonkorall

Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma

Helt eller delvis avsnörda havsvikar

Grunda havsvikar

Ålgräsängar

Biogena rev

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad

SFS 2010:319

Bilaga 4

Förteckning över livsmiljötyper

Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.

Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt direktiv 92/43/EEG.

Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i Sverige.

Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.

 
 

1.

 

KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER

 
 
 

11.

 

Öppet hav och tidvattenområden

 

S

 

 

1110

 

Sublittorala sandbankar

 

 

P

 

1120

 

Posidonia-bankar (Posidonion oceanicae)

 

S

 

 

1130

 

Estuarier

 

S

 

 

1140

 

Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten

 

S

 

P

 

1150

 

Laguner

 

S

 

 

1160

 

Stora grunda vikar och sund

 

S

 

 

1170

 

Rev

 

 

 

1180

 

Submarina undervattensstrukturer bildade av gasläckage

 
 
 

12.

 

Havsklippor och klapperstensstränder eller steniga stränder

 

S

 

 

1210

 

Annuell vegetation på driftvallar

 

S

 

 

1220

 

Perenn vegetation på sten och grusvallar

 

S

 

 

1230

 

Vegetationsklädda havsklippor

 

 

 

1240

 

Vegetationsklädda havsklippor vid medelhavskust med endemisk Limonium spp.

 

 

 

1250

 

Vegetationsklädda havsklippor med endemiska växter vid makaronesisk kust

 
 
 

13.

 

Atlantiska och kontinentala salta våtmarker och ängar

 

S

 

 

1310

 

Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller

 

 

 

1320

 

Spartina-mattor (Spartinion maritimi)

 

S

 

 

1330

 

Salta strandängar

 

 

P

 

1340

 

Salta ängar i inlandet

 
 
 

14.

 

Mediterrana och thermo-atlantiska salta våtmarker och strandängar

 

 

 

1410

 

Mediterrana salta strandängar (Juncetalia maritimae)

 

 

 

1420

 

Mediterrana och thermo-atlantiska salta buskmarker (Sarcocornetea fruticosi)

 

 

 

1430

 

Salta och kväverika buskmarker (Pegano-Salsoletea)

 
 
 

15.

 

Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp

 

 

P

 

1510

 

Mediterrana saltstäpper (Limonietalia)

 

 

P

 

1520

 

Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia)

 

 

P

 

1530

 

Pannoniska saltstäpper och marina våtmarker

 
 
 

16.

 

Skärgårdar, kust och landhöjningsområden längs boreal Östersjökust

 

S

 

 

1610

 

Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation

 

S

 

 

1620

 

Skär och småöar i Östersjön

 

S

 

P

 

1630

 

Havsstrandängar av Östersjötyp

 

S

 

 

1640

 

Sandstränder med perenn vegetation i Östersjön

 

S

 

 

1650

 

Smala vikar i Östersjön

 
 
 

2.

 

KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER

 
 
 

21.

 

Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön och Östersjön

 

S

 

 

2110

 

Kustnära embryonala vandrande sanddyner

 

S

 

 

2120

 

Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita dyner)

 

S

 

P

 

2130

 

Kustnära permanenta sanddyner med örtvegetation (grå dyner)

 

S

 

P

 

2140

 

Kustnära urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär

 

 

P

 

2150

 

Atlantiska urkalkade permanenta sanddyner (Calluno-Ulicetea )

 

 

 

2160

 

Sanddyner med Hippophaë rhamnoides

 

S

 

 

2170

 

Kustnära sanddyner med sandvide

 

S

 

 

2180

 

Kustnära trädklädda sanddyner

 

S

 

 

2190

 

Kustnära dynvåtmarker

 

 

 

21A0

 

Machairs

 

 

P

 

21A0

 

Machairs i Irland

 
 
 

22.

 

Kustnära sanddyner längs medelhavskusten

 

 

 

2210

 

Permanenta strandsanddyner av typen Crucianellion maritimae

 

 

 

2220

 

Sanddyner med Euphorbia terracina

 

 

 

2230

 

Malcolmietalia sanddyngräsmarker

 

 

 

2240

 

Brachypodietalia sanddyngräsmarker med annueller

 

 

P

 

2250

 

Kustnära sanddyner med Juniperus spp.

 

 

 

2260

 

Sklerofyllbuskklädda sanddyner (Cisto-Lavenduletalia)

 

 

P

 

2270

 

Trädklädda sanddyner med Pinus pinea och/eller Pinus pinaster

 
 
 

23.

 

Gamla, urkalkade inlandssanddyner

 

 

 

2310

 

Torra hedsanddyner med ljung (Calluna) och ginst (Genista)

 

S

 

 

2320

 

Torra sandhedar med ljung och kråkbär i inlandet

 

S

 

 

2330

 

Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs

 

 

P

 

2340

 

Pannoniska inlandssanddyner

 
 
 

3.

 

SÖTVATTENMILJÖER

 
 
 

31.

 

Stillastående vatten

 

S

 

 

3110

 

Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden

 

 

 

3120

 

Oligotrofa mineralfattiga vatten på västligt mediterrana sandslätter med Isoetes spp.

 

S

 

 

3130

 

Oligotrofa-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder

 

S

 

 

3140

 

Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger

 

S

 

 

3150

 

Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation

 

S

 

 

3160

 

Dystrofa sjöar och småvatten

 

 

P

 

3170

 

Mediterrana temporära småvatten

 

 

P

 

3180

 

Turloughs

 

 

 

3190

 

Sjöar av gipskarst

 

 

 

31A0

 

Transsylvanska lotusbäddar i varma källor

 
 
 

32.

 

Vattendrag – vattendragssträckor med naturlig eller delvis naturlig dynamik (små, medelstora och stora flodbäddar) där vattenkvaliteten inte signifikant försämrats

 

S

 

 

3210

 

Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ

 

S

 

 

3220

 

Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation

 

 

 

3230

 

Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Myricaria germanica

 

 

 

3240

 

Alpina vattendrag och deras vedartade vegetation med Salix elaeagnos

 

 

 

3250

 

Ständigt vattenförande mediterrana vattendrag med Glaucium flavum

 

S

 

 

3260

 

Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor

 

 

 

3270

 

Vattendrag med dyiga stränder med vegetation av Chenopodion rubri p.p. och Bidention p.p.

 

 

 

3280

 

Ständigt vattenförande mediterrana stora vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion och hängande vegetation med Salix och Populus alba

 
 

 

3290

 

Mediterrana vattendrag med periodisk vattenföring och med arter av Paspalo-Agrostidion

 
 
 

4.

 

TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER

 

S

 

 

4010

 

Fukthed med klockljung

 

 

P

 

4020

 

Tempererade atlantiska fukthedar med Erica cliaris och Erica tetralix

 

S

 

 

4030

 

Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen

 

 

P

 

4040

 

Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans

 

 

P

 

4050

 

Endemiska makaronesiska hedar

 

S

 

 

4060

 

Rishedar ovanför trädgränsen

 

 

P

 

4070

 

Buskmarker med Pinus mugo och Rhododendron hirsutum (Mugo- Rhododendrum hirsuti)

 

S

 

 

4080

 

Videbuskmarker ovanför trädgränsen

 

 

 

4090

 

Endemiska mediterrana bergshedar med ärttörne

 

 

P

 

40A0

 

Subkontinentala peripannoniska buskmarker

 

 

 

40B0

 

Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen

 

 

P

 

40C0

 

Ponto-sarmatiska lövsnår

 
 
 

5.

 

SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)

 
 
 

51.

 

Submediterrana och tempererade buskmarker

 

 

 

5110

 

Stabila xerotermofila Buxus sempervirens-buskmarker på kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.)

 

 

 

5120

 

Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden

 

S

 

 

5130

 

Enbuskmarker på hedar och kalkgräsmarker

 

 

P

 

5140

 

Cistus palphinae-buskmarker på marina fukthedar

 
 
 

52.

 

Mediterrana trädbevuxna matorral

 

 

 

5210

 

Trädbevuxna matorral med Juniperus spp.

 

 

P

 

5220

 

Trädbevuxna matorral med Zyziphus

 

 

P

 

5230

 

Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis

 
 
 

53.

 

Termo-mediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker

 

 

 

5310

 

Laurus nobilis-snår

 

 

 

5320

 

Marker med lågvuxen Euphorbia nära klippor

 

 

 

5330

 

Termomediterrana buskmarker och förstäppbuskmarker

 
 
 

54.

 

Phrygana

 

 

 

5410

 

Västlig mediterran frygana (Astragalo-Plantaginetum subulatae) på klipptoppar

 

 

 

5420

 

Sarcopoterium spinosum-frygana

 

 

 

5430

 

Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion

 
 
 

6.

 

NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER

 
 
 

61.

 

Naturliga gräsmarker

 

S

 

P

 

6110

 

Basiska berghällar

 

S

 

P

 

6120

 

Sandstäpp

 

 

 

6130

 

Galmejagräsmarker med Violetalia calaminariae

 

 

 

6140

 

Pyreneiska silikatgräsmarker med Festuca eskia

 

S

 

 

6150

 

Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen

 

 

 

6160

 

Iberiska bergsgräsmarker med Festuca indigesta

 

S

 

 

6170

 

Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen

 

 

 

6180

 

Makaronesiska mesofila gräsmarker

 

 

 

6190

 

Pannoniska gräsmarker (Stipo-Festucetalia pallentis)

 
 
 

62.

 

Delvis naturliga torra gräsmarker och buskformationer

 

S

 

 

6210

 

Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen

 

S

 

P

 

6210

 

Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen (viktiga orkidélokaler)

 

 

P

 

6220

 

Stäppartade marker med gräs och annueller av typen Thero-Brachypodietea

 

S

 

P

 

6230

 

Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen

 

 

P

 

6240

 

Subpannoniska stäppartade gräsmarker

 

 

P

 

6250

 

Pannoniska löss-stäppmarker

 

 

P

 

6260

 

Pannoniska sandstäpper

 

S

 

P

 

6270

 

Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen

 

S

 

P

 

6280

 

Kalkhällmarker

 

 

 

62A0

 

Östliga submedditerrana torra gräsmarker (Scorzoneratalia villosae)

 

 

P

 

62B0

 

Gräsmarker med serpentinvegetation på Cypern

 

 

P

 

62C0

 

Ponto-sarmatiska stäpper

 

 

 

62D0

 

Oro-moesiska acidofila gräsmarker

 
 
 

63.

 

Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)

 

 

 

6310

 

Dehesas med vintergröna Quercus spp.

 
 
 

64.

 

Delvis naturliga fuktängar av högörttyp

 

S

 

 

6410

 

Fuktängar med blåtåtel och starr

 

 

 

6420

 

Mediterrana fuktiga högörts- och sävängar av typen Molinio-Holoschoenion

 

S

 

 

6430

 

Högörtssamhällen

 

 

 

6440

 

Cnidion dubii-ängar i floddalar som översvämmas

 

S

 

 

6450

 

Nordliga översvämningsängar

 

 

 

6460

 

Torvgräsmarker på Troodos

 
 
 

65.

 

Mesofila gräsmarker

 

S

 

 

6510

 

Slåtterängar i låglandet

 

S

 

 

6520

 

Höglänta slåtterängar

 

S

 

P

 

6530

 

Lövängar

 
 
 

7.

 

MYRAR

 
 
 

71.

 

Mossar och vissa kärr

 

S

 

P

 

7110

 

Högmossar

 

S

 

 

7120

 

Degenererade högmossar

 

 

 

7130

 

Terrängtäckande mossar

 

S

 

P

 

7130

 

Terrängtäckande mossar (endast aktiva)

 

S

 

 

7140

 

Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn

 

 

 

7150

 

Rhynchosporion-depressioner i torv

 

S

 

 

7160

 

Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ

 
 
 

72.

 

Kalkkärr och rikkärr

 

S

 

P

 

7210

 

Kalkkärr med ag

 

S

 

P

 

7220

 

Källor med kalktuffbildning

 

S

 

 

7230

 

Rikkärr

 

S

 

P

 

7240

 

Artrika alpina rikkärrsamhällen med brokstarr eller svedstarr

 
 
 

73.

 

Boreala myrar

 

S

 

P

 

7310

 

Aapamyrar

 

S

 

P

 

7320

 

Palsmyrar

 
 
 

8.

 

GEOTYPER

 
 
 

81.

 

Rasbranter i bergsområden

 

S

 

 

8110

 

Silikatrasmarker

 

S

 

 

8120

 

Kalkrasmarker

 

 

 

8130

 

Västliga mediterrana och termofila rasbranter

 

 

 

8140

 

Östliga mediterrana rasbranter

 

 

 

8150

 

Mellaneuropeiska höglands-rasbranter av silikattyp

 

 

P

 

8160

 

Mellaneuropeiska rasbranter av kalktyp i bergsområden

 
 
 

82.

 

Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar

 

S

 

 

8210

 

Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar

 

S

 

 

8220

 

Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar

 

S

 

 

8230

 

Pionjärvegetation på silikatrika bergsytor

 

S

 

P

 

8240

 

Karsthällmarker

 
 
 

83.

 

Andra bergsmiljöer

 

S

 

 

8310

 

Grottor

 

 

 

8320

 

Lavafält och naturliga kratrar

 

 

 

8330

 

Havsgrottor, helt eller delvis under vatten

 

S

 

 

8340

 

Permanenta glaciärer

 
 
 

9.

 

SKOGAR

 
 
 

90.

 

Boreala Europas skogar

 

S

 

P

 

9010

 

Västlig taiga

 

S

 

P

 

9020

 

Boreonemoral ädellövskog

 

S

 

P

 

9030

 

Skogar på landhöjningskust

 

S

 

 

9040

 

Fjällbjörkskog

 

S

 

 

9050

 

Näringsrik granskog

 

S

 

 

9060

 

Åsbarrskog

 

S

 

 

9070

 

Trädklädd betesmark

 

S

 

P

 

9080

 

Lövsumpskog

 
 
 

91.

 

Tempererade Europas skogar

 

S

 

 

9110

 

Näringsfattig bokskog

 

 

 

9120

 

Atlantisk sur bokskog med Ilex och ibland också med Taxus i buskskikt (Quercion robori-petraeae eller Ilici-Fagenion)

 

S

 

 

9130

 

Näringsrik bokskog

 

 

 

9140

 

Mellaneuropeiska subalpina bokskogar med Acer och Rumex arifolius

 

 

 

9150

 

Mellaneuropeiska kalkbokskogar med Cephalanthero-Fagion

 

S

 

 

9160

 

Näringsrik ekskog eller ek-avenbok

 

S

 

 

9170

 

Ek-avenbokskog av måratyp

 

S

 

P

 

9180

 

Ädellövskog i branter

 

S

 

 

9190

 

Näringsfattig ekskog

 

 

 

91A0

 

Gammal ekskog med Ilex och Blechnum på brittiska öarna

 

 

 

91B0

 

Termofila Fraxinus angustifolia-skogar

 

 

P

 

91C0

 

Kaledoniska skogar

 

S

 

P

 

91D0

 

Skogbevuxen myr

 

S

 

P

 

91E0

 

Svämlövskog

 

S

 

 

91F0

 

Svämädellövskog

 

 

P

 

91G0

 

Pannoniska skogar med Quercus petraea och Carpinus betulus

 

 

P

 

91H0

 

Pannoniska skogar med Quercus pubescens

 

 

P

 

91I0

 

Euro-sibiriska stäppskogar med Quercus spp.

 

 

P

 

91J0

 

Taxus baccata-skogar på brittiska öarna

 

 

 

91K0

 

Illyriska Fagus sylvatica-skogar (Aremonio-Fagion)

 

 

 

91L0

 

Illyriska ek-avenbokskogar (Erythronio-Carpinion)

 

 

 

91M0

 

Pannoniska-balkanska skogar med turkisk ek-dvärgek

 

 

P

 

91N0

 

Pannoniska snår på inlandssanddyner (Junipero-Populetum albae)

 

 

 

91P0

 

Abietetum polonicum-skogar

 

 

 

91Q0

 

Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar på kalkhaltig mark

 

 

 

91R0

 

Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall (Genisto januensis-Pinetum)

 

 

P

 

91S0

 

Västpontiska bokskogar

 

 

 

91T0

 

Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar

 

 

 

91U0

 

Sarmatiska stäpptallskogar

 

 

 

91V0

 

Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion)

 

 

 

91W0

 

Moesiska bokskogar

 

 

P

 

91X0

 

Bokskogar i Dobrogea

 

 

 

91Y0

 

Dakiska ek- och avenbokskogar

 

 

 

91Z0

 

Moesiska silverlindskogar

 

 

P

 

91AA

 

Östliga vitekskogar

 

 

 

91BA

 

Moesiska silvergranskogar

 

 

 

91CA

 

Skogar med skotsk tall i Rodopi- och Balkanbergen

 
 
 

92.

 

Mediterrana lövskogar

 

 

P

 

9210

 

Appenniniska bokskogar med Taxus och Ilex

 

 

P

 

9220

 

Appenniniska bokskogar med Abies alba och bokskogar med Abies nebrodensis

 

 

 

9230

 

Galicisk-portugisisk ekskog med Quercus robur och Quercus pyrenaica

 

 

 

9240

 

Iberisk Quercus faginea- och Quercus canariensis-skog

 

 

 

9250

 

Quercus trojana-skog

 

 

 

9260

 

Castanea sativa-skog

 

 

 

9270

 

Grekisk bokskog med Abies borisii-regis

 

 

 

9280

 

Quercus frainetto-skog

 

 

 

9290

 

Cupressus-skog (Acero-Cupression)

 

 

 

92A0

 

Galleriskog med Salix alba och Populus alba

 

 

 

92B0

 

Strandskog med Rhododendron ponticum, Salix och andra längs tidvis vattenförande mediterrana vattendrag

 

 

 

92C0

 

Platanus orientalis och Liquidambar orientalis-skog (Platanion orientalis)

 

 

 

92D0

 

Sydliga galleristrandskogar och tätvegetation (Nerio-Tamaricetea och Securinegion tinctoriae)

 
 
 

93.

 

Mediterrana sklerofyllskogar

 

 

 

9310

 

Aegisk Quercus brachyphylla-skog

 

 

 

9320

 

Olea och Ceratonia-skog

 

 

 

9330

 

Quercus suber-skog

 

 

 

9340

 

Quercus ilex och Quercus rotundifolia-skog

 

 

 

9350

 

Quercus macrolepsis-skog

 

 

P

 

9360

 

Makaronesisk lagerskog (Laurus, Ocotea)

 

 

P

 

9370

 

Dadelpalmlund av Phoenix-typ

 

 

 

9380

 

Ilex aquifolium-skog

 

 

P

 

9390

 

Buskmark och låg skogsvegetation med Quercus alnifolia

 

 

 

93A0

 

Skogsmark med Quercus infectoria (Anagyro foetidae- Quercetum infectoriae)

 
 
 

94.

 

Tempererade barrskogar i bergsområden

 

 

 

9410

 

Picea-skog på sura marker i bergsområden upp till alpina zonen (Vaccinio-Piceetea)

 

 

 

9420

 

Alpin skog med Latrix decidua och/eller Pinus cembra

 

 

 

9430

 

Pinus uncinata-skog i subalpina områden och i bergsområden

 

 

P

 

9430

 

Pinus uncinata-skog i subalpina områden och i bergsområden (på gips- eller kalksubstrat)

 
 
 

95.

 

Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar

 

 

P

 

9510

 

Syd-appenninsk Abies alba-skog

 

 

 

9520

 

Abies pinsapo-skog

 

 

P

 

9530

 

(Sub)mediterransk tallskog med endemisk Pinus nigra

 

 

 

9540

 

Mediterransk tallskog med endemisk mesogeisk tall

 

 

 

9550

 

Endemisk tallskog på Kanarieöarna

 

 

P

 

9560

 

Endemisk skog med Jupinerus spp.

 

 

P

 

9570

 

Tetraclinis articulata-skog

 

 

P

 

9580

 

Mediterrana Taxus baccata-skog

 

 

P

 

9590

 

Cedrus brevifolia-skog (Cedrosetum brevifoliae)

 

 

 

95A0

 

Högt belägna oro-mediterrana tallskogar

 

SFS 2010:1189

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1998:1252

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.

2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall anses ha tillkommit med stöd av 3 §.

3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket naturvårdsförordningen (1976:484).

4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla. Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning.

5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare enligt 21 §.

6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.

SFS 1999:1202

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2000.

SFS 2000:331

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2000.

SFS 2001:449

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2001.

SFS 2001:712

Denna förordning träder i kraft d. 1 nov. 2001.

SFS 2002:28

Regeringen föreskriver att bilaga 4 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av febr. 2002.

SFS 2004:1128

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2005.

SFS 2005:1159

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av en skogsvårdsstyrelse som meddelats före d. 1 jan. 2006. Ärenden som inte har avgjorts före d. 1 jan. 2006 skall överlämnas till Skogsstyrelsen.

SFS 2006:1018

Denna förordning träder i kraft d. 1 sept. 2006.

SFS 2007:849

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2008.

SFS 2008:1196

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2009.

SFS 2009:622

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2009.

2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före d. 1 juli 2009.

SFS 2009:1044

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2010.

SFS 2009:1328

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2010.

SFS 2010:171

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2010.

SFS 2010:319

Denna förordning träder i kraft d. 8 juni 2010.

SFS 2010:960

Denna förordning träder i kraft d. 2 maj 2011.

SFS 2010:1189

Denna förordning träder i kraft d. 21 dec. 2010.

SFS 2011:29

Denna förordning träder i kraft d. 1 mars 2011.

SFS 2011:371

Denna förordning träder i kraft d. 2 maj 2011.

SFS 2011:629

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2011.

SFS 2012:709

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för verksamheter och åtgärder som behövs för att genomföra en arbetsplan som har upprättats enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan som har upprättats enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, i deras lydelser före d. 1 jan. 2013.

SFS 2017:974

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2018.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.