Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Kommissionens direktiv 2003/77/EG av den 11 augusti 2003 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG och 2002/24/EG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon (Text av betydelse för EES)



Europeiska unionens officiella tidning nr L 211 , 21/08/2003 s. 0024 - 0048



Kommissionens direktiv 2003/77/EG

av den 11 augusti 2003

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG och 2002/24/EG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG(1), särskilt artikel 17 i detta,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG av den 17 juni 1997 om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon(2), senast ändrat genom direktiv 2002/51/EG(3), särskilt artikel 7 i detta, och

av följande skäl:

(1) Direktiv 97/24/EG är ett av särdirektiven inom ramen för förfarandet för EG- typgodkännande i direktiv 92/61/EEG(4) som skall upphävas den 9 november 2003 genom direktiv 2002/24/EG.

(2) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/51/EG av den 19 juli 2002 om minskning av de förorenande utsläppen från två- och trehjuliga motorfordon och om ändring av direktiv 97/24/EG infördes nya gränsvärden för utsläpp från tvåhjuliga motorcyklar. Dessa gränsvärden skall tillämpas i två steg, varav det första, som gäller alla fordonstyper, från och med den 1 april 2003, och det andra, som gäller nya typer, från och med den 1 januari 2006. I det andra steget grundas mätningen av utsläppen av föroreningar från tvåhjuliga motorcyklar på användningen av den grundläggande körcykeln för stadstrafik i enlighet med FN-ECE-föreskrift nr 40 och körcykeln för landsvägstrafik enligt rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom utsläpp från motorfordon(5), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2002/80/EG(6).

(3) I direktiv 97/24/EG, i sin ändrade lydelse enligt direktiv 2002/51/EG, specificeras det typ I-prov som skall mäta utsläpp av föroreningar från två- och trehjuliga motorfordon. Det provet bör kompletteras av kommissionen genom Kommittén för anpassning till teknisk utveckling som inrättats genom artikel 13 i direktiv 70/156/EEG och tillämpas från och med 2006.

(4) Det är nödvändigt att förtydliga vissa sidor av provningsuppgifterna av typ II för den årliga trafiksäkerhetsprovningen enligt direktiv 2002/51/EG och att fastställa regler för registrering av dessa provningsuppgifter enligt bilaga VII till direktiv 2002/24/EG.

(5) Direktiven 97/24/EG och 2002/24/EG bör därför ändras.

(6) De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Kommittén för anpassning till teknisk utveckling.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till kapitel 5 i direktiv 97/24/EG skall ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.

Artikel 2

Bilaga VII till direktiv 2002/24/EG skall ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall senast den 4 september 2004 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 4 september.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 augusti 2003.

På kommissionens vägnar

Erkki Liikanen

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 124, 9.5.2002, s. 1.

(2) EGT L 226, 18.8.1997, s. 1.

(3) EGT L 252, 20.9.2002, s. 20.

(4) EGT L 225, 10.8.1992, s. 72.

(5) EGT L 76, 6.4.1970, s. 1.

(6) EGT L 291, 28.10.2002, s. 20.

BILAGA I

Bilaga II till kapitel 5 i direktiv 97/24/EG skall ändras på följande sätt:

1. Avsnitt 2.2.1.1 skall ersättas med följande:

"2.2.1.1 Typ I-prov (mätning av de genomsnittliga avgasutsläppen).

För fordonstyper som provas mot utsläppsgränserna i rad A i tabellen i punkt 2.2.1.1.5.

- Provet skall utföras genom två grundläggande körcykler i stadstrafik i förberedande syfte och fyra grundläggande körcykler i stadstrafik för provtagning av utsläpp. Provtagningen skall börja omedelbart efter avslutandet av den sista tomgångsperioden under de förberedande provserierna och avslutas vid avslutandet av den sista tomgångsperioden under den sista grundläggande körcykeln i stads stadstrafik.

För fordonstypersom provas mot utsläppsgränserna i rad B i tabellen i punkt 2.2.1.1.5.

- För fordonstyper med en motorvolym på mindre än 150 cm3 skall provet utföras som sex grundläggande körcykler i stadstrafik. Provtagningen skall börja innan eller då motorn startas och avslutas vid avslutandet av den sista tomgångsperioden under den sista grundläggande körcykeln i stadstrafik.

- För fordonstyper med en motorvolym på minst 150 cm3 skall provet utföras som sex grundläggande körcykler i stadstrafik och en körcykel i landsvägstrafik. Provtagingen skall börja innan eller då motorn startas och avslutas vid avslutandet av den sista tomgångsperioden under cykeln i landsvägstrafik.".

2. Följande punkt skall läggas till som punkt 2.2.1.1.7.:

"2.2.1.1.7 De angivna uppgifterna skall föras in i därför avsedda fält i det dokument som återges i bilaga VII till direktiv 2002/24/EG.".

3. Punkt 2.2.1.2.4. skall ersättas med följande:

"2.2.1.2.4 Motoroljetemperaturen vid provtillfället skall anges (gäller endast för fyrtaktsmotorer).".

4. Punkt 2.2.1.2.5. skall ersättas med följande:

"2.2.1.2.5 De angivna uppgifterna skall föras in i därför avsedda fält i det dokument som återges i bilaga VII till direktiv 2002/24/EG.".

5. Fotnot (*) i tabellen i punkt 2.2.1.1.5. skall utgå.

6. Rubriken på tillägg 1 skall ersättas med följande:

"Typ I-prov (för fordonstyper som provats mot utsläppsgränserna i rad A i tabellen i punkt 2.2.1.1.5 i denna bilaga).

(Mätning av medelutsläpp av föroreningar)".

7. Följande skall föras in som tillägg 1a:

"Tillägg 1a

Typ I-prov (för fordonstyper som provats mot utsläppsgränserna i rad B i tabellen i punkt 2.2.1.1.5 i denna bilaga).

(Mätning av medelutsläpp av föroreningar)

1. INLEDNING

Förfarandet för typ I-prov fastställs i punkt 2.2.1.1 i bilaga II.

1.1 Motorcykeln eller motortrehjulingen skall placeras på en dynamometerbänk utrustad med broms och svänghjul. Ett prov som består av sex grundläggande körcykler i stadstrafik, vilka varar totalt 1170 sekunder för klass I motorcyklar eller ett prov som består av sex grundläggande körcykler i stadstrafik och en i landsvägstrafik, vilka varar totalt 1570 sekunder för klass II motorcyklar genomförs utan avbrott.

Avgaserna skall under provningen spädas ut med luft så att blandningens flödesvolym förblir konstant. Under hela provningen skall prover av blandningen oavbrutet överföras till en eller flera säckar så att koncentrationerna (genomsnittliga provvärden) av kolmonoxid, oförbrända kolväten och kväveoxider kan bestämmas i följd.

2. KÖRCYKEL I DYNAMOMETERBÄNK

2.1 Beskrivning av körcykeln

Körcyklerna i dynamometerbänken framgår av deltillägg 1.

2.2 Allmänna förutsättningar för genomförandet av körcykeln

Förberedande testcykler skall vid behov utföras för att bestämma bästa sättet att använda gasreglaget och bromsarna för att uppnå en testcykel som liknar den teoretiska testcykeln inom de föreskrivna gränserna.

2.3 Användning av växellådan

2.3.1 Användning av växellådan skall bestämmas enligt följande:

2.3.1.1 Vid konstant fart skall motorns hastighet så långt som möjligt hållas mellan 50 % och 90 % av maximihastigheten. Om denna hastighet kan uppnås med hjälp av fler än en växel skall motorn provas på den högsta växeln.

2.3.1.2 Då det gäller körcykeln i stadstrafik skall motorn under acceleration provas med den växel som tillåter störst acceleration. Nästa högre växel skall läggas i senast då motorns varvtal har nått 110 % av det varvtal vid vilket den beräknade maximieffekten uppnås. Om en motorcykel eller motortrehjuling uppnår en hastighet på 20 km/h i lägsta växel eller 35 km/h i den andra, skall den nästa högre växel läggas i vid dessa hastigheter.

I dessa fall är inga andra byten till högre växel tillåtna. Om växeln byts vid fasta hastigheter för motorcyklar eller motortrehjulingar under accelerationsperioden, skall den därpå följande konstanthastighetsfasen genomföras med den växel som är i då motorcykeln eller motortrehjulingen börjar konstanthastighetsfasen, oberoende av motorns varvtal.

2.3.1.3 Under retardationen skall nästa lägre växel läggas i, innan motorn når egentlig tomgångshastighet eller när motorns varvtal har sjunkit till 30 % av det varvtal vid vilket den beräknade maximieffekten uppnås, beroende på vilket som inträffar först. Den lägsta växeln får inte läggas i under retardationen.

2.3.2 Motorcyklar eller motortrehjulingar utrustade med automatisk växellåda skall provas på den högsta växeln (drive). Gasreglaget skall användas så att man erhåller en så jämn acceleration som möjligt, genom att de olika växlarna läggs i i normal följd. Toleransvärdena i punkt 2.4 gäller.

2.3.3 För genomförande av körcykeln i landsvägstrafik skall växellådan användas enligt tillverkarens rekommendationer.

De moment för byte av växel som anges i tillägg 1 till denna bilaga gäller inte. Accelerationen måste fortsätta under hela den period som illustreras av den raka linje som binder samman varje tomgångsperiod med början på nästa period med jämn hastighet. Toleranserna i punkt 2.4 gäller.

2.4 Toleranser

2.4.1 Den teoretiska hastigheten skall ha en tolerans på ± 2 km/h under alla faser. Hastighetstoleranser större än dem som föreskrivs skall tillåtas under fasbyten, förutsatt att toleranserna aldrig överskrids under längre tid än 0,5 sekunder, hela tiden enligt bestämmelserna i punkterna 6.5.2 och 6.6.3.

2.4.2 En tolerans på ± 0,5 sekunder över eller under den teoretiska tiden skall tillåtas.

2.4.3 Hastighets- och tidstoleranserna skall kombineras såsom avses i deltillägg 1.

2.4.4 Den tillryggalagda sträckan skall mätas med en tolerans av ± 2 %.

3. MOTORCYKEL ELLER MOTORTREHJULING OCH BRÄNSLE

3.1 Provad motorcykel eller motortrehjuling

3.1.1 Motorcykeln eller motortrehjulingen skall vara i gott mekaniskt skick. Den bör vara inkörd och körd minst 1000 km före provningen. Laboratoriet får bestämma om en motorcykel eller motortrehjuling som har körts mindre än 1000 km före provningen kan godkännas.

3.1.2 Avgassystemet får inte ha läckor som kan minska mängden av de uppsamlade avgaserna, vilken skall vara densamma som den mängd gaser som motorn avger.

3.1.3 Tätheten hos inloppssystemet kan kontrolleras för att säkerställa att förgasningen inte påverkas av oavsiktligt luftintag.

3.1.4 Motorcykelns eller motortrehjulingens motorinställningar skall vara de som föreskrivs av tillverkaren.

3.1.5 Laboratoriet skall bekräfta att motorcykelns eller motortrehjulingens effekt motsvarar den som uppges av tillverkaren, att fordonet kan användas för normal körning, samt i synnerhet att den kan startas både kall och varm.

3.2 Bränsle

Det bränsle som används under provet måste vara referensbränslet i bilaga IV. Om motorn smörjs med en blandning måste den olja som tillsätts till referensbränslet i fråga om kvalitet och kvantitet stämma överens med tillverkarens rekommendationer.

4. PROVUTRUSTNING

4.1 Dynamometer

Dynamometerns huvudegenskaper skall vara följande:

Kontakten mellan rullen och varje drivhjul:

- Rullens diameter >= 400 mm.

- Ekvationen för kraftabsorptionskurvan: det skall vara möjligt att på bänken, från begynnelsehastigheten på 12 km/h, reproducera, med en tolerans på ± 15 %, den effekt som motorn avger då motorcykeln eller motortrehjulingen färdas längs en plan väg med vindhastigheten praktiskt taget noll. Antingen skall den effekt som absorberas av bromsarna och bänkens inre friktion beräknas enligt bestämmelserna i punkt 11 av deltillägg 4 till tillägg 1 eller skall den effekt som absorberas av bromsarna och bänkens inre friktion vara

- K V3 ± 5 % av Pv50

- Ytterligare svängmassor: 10 kg och 10 kg(1).

4.1.1 Den faktiskt tillryggalagda sträckan skall mätas med varvmätare som drivs av samma rulle som bromsen och svänghjulen.

4.2 Utrustning för provtagning av gaserna och mätning av deras volym

4.2.1 Deltilläggen 2 och 3 till tillägg 1 innehåller ett diagram som visar principerna för uppsamling, utspädning, provtagning och volymmätning av avgaserna under provningen.

4.2.2 Följande punkter beskriver provutrustningens delar (vid varje del anges den förkortning som används i ritningarna i deltilläggen 2 och 3 till tillägg 1). Den myndighet som utför provningen kan tillåta användning av annan utrustning, förutsatt att den ger motsvarande resultat:

4.2.2.1 En anordning för uppsamling av alla avgaser som uppstår under provningen; det är i allmänhet fråga om en öppen anordning som upprätthåller lufttrycket vid fordonets avgasrör. Ett stängt system kan dock användas, förutsatt att bestämmelserna för mottryck följs (± 1,25 kPa). Gaserna måste samlas upp på så sätt att det inte förekommer sådan kondensation som kan ha en betydande inverkan på avgaserna vid provtemperaturen.

4.2.2.2 Ett rör (Tu) som binder samman avgasuppsamlingssystemet och avgasprovsystemet. Detta rör och gasuppsamlingssystemet skall vara av rostfritt stål, eller av ett annat material som inte påverkar sammansättningen av de uppsamlade gaserna och som motstår deras temperatur.

4.2.2.3 En värmeväxlare (Sc) som kan begränsa variationen på de utspädda gasernas temperatur vid pumpens intag till inom ± 5 °C under provningen. Värmeväxlaren måste vara utrustad med ett uppvärmningssystem som kan värma upp gaserna till dess drifttemperatur (± 5 °C) innan provningen börjar.

4.2.2.4 En överföringspump (P1) för uppsugning av de utspädda gaserna, vilken drivs av en motor som kan fungera på olika strängt bibehållna konstanta hastigheter. Pumpen måste garantera ett jämnt flöde av en tillräcklig volym för att försäkra att alla avgaser sugs in. En anordning som använder ett venturirör för kritiskt flöde kan också användas.

4.2.2.5 En anordning som ständigt kan mäta temperaturen på de utspädda gaserna som går in i pumpen.

4.2.2.6 En sond (S3) fäst utanpå gasuppsamlingsanordningen som ständigt kan samla upp prover av utspädningsluften med en pump, ett filter och en flödesmätare under provningen.

4.2.2.7 En sond (S2) placerad före överföringspumpen och riktad mot flödet av utspädda gaser vilken samlar upp gasblandningen med en konstant flödeshastighet och med eventuell användning av ett filter, en flödesmätare och en pump. Gasernas lägsta genomströmningshastighet i de två system som beskrivs ovan måste vara lägst 150 l/h.

4.2.2.8 Två filter (F2 och F3) placerade efter sonderna S2 och S3, avsedda att filtrera bort de stoftpartiklar som finns i flödet som samlas i säckarna. Största noggrannhet skall iakttas för att säkerställa att de inte påverkar koncentrationen av gasformiga ämnen i proven.

4.2.2.9 Två pumpar (P2 och P3) för att ta prov ur sonderna S2 respektive S3 och för att fylla säckarna Sa och Sb.

4.2.2.10 Två manuellt justerbara ventiler (V2 och V3) monterade i serie med pumparna P2 respektive P3 för att reglera provflödet in i säckarna.

4.2.2.11 Två rotametrar (R2 och R3) monterade i serie i linjerna sond, filter, pump, ventil, säck (S2, F2, P2, V2, Sa respektive S3, F3, P3, V3, Sb), så att flödet kan kontrolleras visuellt hela tiden.

4.2.2.12 Täta provsäckar för uppsamling av utspädningsluften och blandningen av utspädda gaser, som har tillräcklig kapacitet för att inte störa den normala provflödet. Dessa provsäckar skall ha automatiska förseglingsanordningar på sidan, som kan stängas snabbt och lufttätt, antingen på provtagnings- eller analysanordningen i slutet av provningen.

4.2.2.13 Två manometrar för mätning av differentialtryck (g1 och g2) som monterats

g1: före pumpen P1 för mätning av tryckskillnaden mellan avgas/luft-blandningen och luften,

g2: före och efter pumpen P1 för mätning av tryckökningen förorsakad av gasströmningen.

4.2.2.14 En varvräknare för registrering av varvtalet hos den roterande överföringspumpen P1.

4.2.2.15 Trevägsventiler i de ovan beskrivna omloppen för att rikta flödet antingen ut i luften eller in i de båda säckarna under provningen. Snabbventiler skall användas. De skall tillverkas av material som inte påverkar gasernas sammansättning. De skall också ha ett utloppstvärsnitt och en form som minimerar strömningsförlusten så långt det är tekniskt möjligt.

4.3 Analysutrustning

4.3.1 Mätning av kolvätekoncentrationen

4.3.1.1 En flamjonisationsmätare skall användas för mätning av koncentrationen av oförbrända kolväten i de prov som samlats i säckarna Sa och Sb under provningen.

4.3.2 Mätning av koncentrationerna av CO och CO2

4.3.2.1 En icke-dispersiv infraröd absorptionsmätare skall användas för att mäta koncentrationerna av kolmonoxid CO och koldioxid CO2 i de prov som samlats i säckarna Sa och Sb under provningen.

4.3.3 Mätning av koncentrationen av kväveoxider

4.3.3.1 Koncentrationerna av kväveoxider (NOx) i de prov som samlats i säckarna Sa och Sb under provningen skall mätas med kemiluminescensmetoden.

4.4 Instrumentens och mätningarnas noggrannhet

4.4.1 Eftersom bromsen kalibreras i en särskild provning är det inte nödvändigt att uppge dynamometerns noggrannhet. De roterande massornas totala svängmassa, medräknat svängmassan hos rullarna och bromsens roterande del (se punkt 5.2), skall anges med noggrannheten ± 2 %.

4.4.2 Motorcykelns eller motortrehjulingens hastighet skall mätas med rotationshastigheten hos de rullar som är kopplade till bromsen och svänghjulen. Den skall vara mätbar med noggrannheten ± 2 km/h från 0 till 10 km/h och med noggrannheten ± 1 km/h för hastigheter över 10 km/h.

4.4.3 Den temperatur som avses i punkt 4.2.2.5. måste kunna mätas med noggrannheten ± 1 oC. Den temperatur som avses i punkt 6.1.1. måste kunna mätas med noggrannheten ± 2°C.

4.4.4 Lufttrycket skall vara mätbart med noggrannheten ± 0,133 kPa.

4.4.5 Tryckminskningen i blandningen av utspädda gaser som kommer in i pump P1 (se punkt 4.2.2.13) jämförd med lufttrycket skall vara mätbar med noggrannheten ± 0,4 kPa. Tryckskillnaden mellan de utspädda gaser som kommer in i avsnitten före och efter pumpen P1 (se punkt 4.2.2.13) skall vara mätbar med noggrannheten ± 0,4 kPa.

4.4.6 Den volym som överförs vid varje fullständigt rotationsvarv hos pumpen P1 och överföringsvärdet vid lägsta möjliga pumphastighet, mätt med varvräknaren, skall göra det möjligt att bestämma den sammanlagda volymen av luft/gasblandningen som överförts av pumpen P1 under provningen med noggrannheten ± 2 %.

4.4.7 Oberoende av den noggrannhet med vilken standardgaserna bestäms, skall analysanordningarnas mätområde stå i relation till den noggrannhet som krävs för mätning av de olika föroreningshalterna med noggrannheten ± 3 %.

Flamjonisationsmätaren, som mäter kolvätekoncentrationen, skall kunna nå 90 % av de fulla värdena på mindre än 1 sekund.

4.4.8 Sammansättningen av standard- (kalibrerings-)gaserna får inte avvika mer än ± 2 % från referensvärdet för varje gas. Utspädningsämnet skall vara kväve.

5. FÖRBEREDELSER FÖR PROV

5.1 Provning på väg

5.1.1 Vägegenskaper

Den väg där provningen äger rum skall vara plan, icke kuperad, rak och ha en jämn beläggning. Vägbanan skall vara torr och fri från hinder och inte ha vindskydd som kan hindra mätningen av vägmotståndet. Lutningen mellan två godtyckligt valda punkter med minst 2 m mellanrum får inte var mer än 0,5 %.

5.1.2 Vindförhållanden vid vägprovet

Uppgiftsinsamlingen skall ske under stabila vindförhållanden. Vindens hastighet och riktning skall mätas kontinuerligt eller med lämpliga mellanrum på en plats där vindstyrkan under frihjulsprovningen är representativ.

Vindförhållandena skall ligga inom följande gränser:

- högsta vindhastighet: 3 m/s.

- högsta vindhastighet i byarna: 5 m/s.

- genomsnittlig vindhastighet, parallellt: 3 m/s.

- genomsnittlig vindhastighet, vinkelrätt: 2 m/s.

- högsta relativ fuktighet: 95 %

- lufttemperatur: 278 K-308 K

De normala omgivande förhållandena skall vara följande:

- lufttryck, p0: 100 kPa

- temperatur, T0: 293 K

- relativ lufttäthet d0: 0,9197

- vindhastighet: ingen vind

- luftvolym, ρ0: 1,189 kg/m3

När motorcykeln provas får lufttätheten beräknad enligt nedanstående formel inte avvika mer än 7,5 % från lufttätheten under normala förhållanden.

Den relativa lufttätheten, dT, beräknas med följande formel:

>Hänvisning till >

där

dT= relativ lufttäthet under provningen

pT= omgivande tryck under provningen, i kilopascal

TT= absolut temperatur under provningen, i Kelvin

5.1.3 Referenshastighet

Referenshastigheten eller hastigheterna fastställs under testcykeln.

5.1.4 Specificerad hastighet

Den specificerade hastigheten, v, krävs för att förbereda vägmotståndskurvan. För att bestämma vägmotståndet som en funktion av motorcykelns hastighet nära referenshastigheten v0, skall vägmotståndet mätas vid minst fyra specificerade hastigheter, inkl. referenshastigheten/hastigheterna. Den specificerade hastighetens variation (intervallet mellan högsta och lägsta hastighet) skall utöka båda sidor av referenshastigheten eller referenshastighetsområdet, om det finns mer än en referenshastighet, med minst Δv enligt definitionen i 5.1.6. Avståndet mellan de specificerade hastigheterna, inkl. referenshastigheten/hastigheterna, får inte vara större än 20 km/h och intervallet mellan de specificerade hastigheterna bör vara detsamma. Med hjälp av vägmotståndskurvan kan man beräkna vägmotståndet vid referenshastigheten/hastigheterna.

5.1.5 Starthastighet på frihjul

Starthastigheten på frihjul skall vara mer än 5 km/h högre än den högsta starthastighet vid vilken mätningen av frihjulstid börjar, eftersom det behövs tillräckligt med tid t.ex. för att bestämma både motorcykelns och förarens position och för att strypa den överförda motorkraften innan hastigheten minskas till v1, den hastighet vid vilken mätningen av frihjulstiden påbörjas.

5.1.6 Frihjulshastighet då mätningen påbörjas och avslutas

För att garantera noggrannhet i mätningen av frihjulstiden Δt, frihjuslintervallet 2Δv, starthstigheten v1, and och sluthastigheten v2, i km/h, skall följande krav uppfyllas:

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

Δv = 5m/h för 60 km/h

Δv =5m/h för 60 km/h

5.1.7 Förberedelse av provmotorcykeln

5.1.7.1 Motorcykelns samtliga delar skall överensstämma med tillverkningsserierna. Om motorcykeln skiljer sig från tillverkningsserierna skall en fullständig beskrivning lämnas i provningsrapporten.

5.1.7.2 Motor, kraftöverföring och motorcykel skall vara inkörda i enlighet med tillverkarens rekommendationer.

5.1.7.3 Motorcykeln skall anpassas efter tillverkarens krav, t.ex. oljans viskositet, ringtryck. Om motorcykeln avviker från tillverkningsserierna skall en fullständig beskrivning lämnas i provningsrapporten.

5.1.7.4 Motorcykelns massa i körklart skick skall vara såsom definieras i punkt 1.2. i denna bilaga.

5.1.7.5 Den totala provningsmassan för förare och instrument skall mätas innan provningen börjar.

5.1.7.6 Lasten skall fördelas på hjulen enligt tillverkarens rekommendationer.

5.1.7.7 När mätinstrumenten monteras på provmotorcykeln är det viktigt att se till att effekterna av lastens fördelning på hjulen minimeras. När hastighetssensorn monteras på utsidan av motorcykeln måste man se till att den ytterligare aerodynamiska förlusten minimeras.

5.1.8 Förare och körställning

5.1.8.1 Föraren skall vara klädd i en hel dräkt eller motsvarande i lämplig storlek. Han skall dessutom bära hjälm, skyddsglasögon, stövlar och handskar.

5.1.8.2 Föraren enligt villkoren i 5.1.8.1. skall ha en massa på 75 kg (± 5 kg) och vara 1,75 m (± 0,05 m) lång.

5.1.8.3 Föraren skall sitta på motorcykelns sits med fötterna på fotstöden och armarna normalt utsträckta. Körställningen måste tillåta att föraren hela tiden har full kontroll över motorcykeln under frihjulsprovningen.

Körställningen skall vara densamma under hela mätningen.

5.1.9 Mätning av frihjulstiden

5.1.9.1 Efter varmkörning accelereras motorcykeln till starthastigheten för frihjulskörningen, där frihjulsåkningen skall börja.

5.1.9.2 Eftersom det kan vara farligt och svårt ur konstruktionssynpunkt att lägga växeln i friläge, får frihjulsåkningen ske med endast kopplingen urkopplad. Dessutom skall en annan motorcykel användas för att ge dragkraft då motorcyklarna saknar möjlighet att koppla bort motorkraften under frihjulsåkningen. När frihjulsprovet reproduceras i en dynamometerbänk gäller samma villkor för transmission och koppling som vid vägprovet.

5.1.9.3 Motorcykelns styrning skall ändras så lite som möjligt och bromsarna skall inte användas förrän mätningen av frihjulsåkningen avslutats.

5.1.9.4 Frihjulstiden Δtai som motsvarar den specificerade hastigheten vj skall mätas som den tid som förflutit från motorcykelns hastighet vj+Δv till vj-Δv.

5.1.9.5 Förfarandet från 5.1.9.1. till 5.1.9.4 skall upprepas i motsatt riktning för att mäta frihjulstiden Δtbi.

5.1.9.6 Genomsnittet av ΔTi av de båda frihjulstiderna Δtai och Δtbi skall beräknas med följande ekvation:

>Hänvisning till >

5.1.9.7 Minst fyra provningar skall utföras och den genomsnittliga frihjulstiden ΔTj beräknas med följande ekvation:

>Hänvisning till >

Prov skall genomföras tills den statistiska noggrannheten P är lika med eller mindre än 3 % (P <= 3). Den statistiska noggrannheten, P, uttryckt i procent beräknas genom

>Hänvisning till >

där

t= koefficienten i tabell 1

s= standardavvikelsen som följer av formeln

>Hänvisning till >

n= antalet provningar

Tabell 1 Koefficient för den statistiska noggrannheten

>Plats för tabell>

5.1.9.8 Då proven upprepas är det viktigt att börja frihjulsåkningen efter samma varmkörningsvillkor och med samma starthastighet för frihjulsåkningen.

5.1.9.9 Mätningen av frihjulsåkningen för multipla specificerade hastigheter kan göras med en oavbruten friåkning. I så fall skall frihjulsåkningen hela tiden upprepas från samma starthastighet.

5.2 Uppgiftsbehandling

5.2.1 Beräkning av vägmotståndet

5.2.1.1 Vägmotståndet Fj, i Newton beräknas vid en specificerad hastighet vj på följande sätt:

>Hänvisning till >

där

m= provmotorcykelns massa i kg då den provas inkl. förare och instrument

mr= motsvarande svängmassa för alla hjulen och motorcykeldelar som roterar med hjulen under frihjulsåkningen på vägen. mr bör mätas och beräknas på lämpligt sätt. Alternativt kan mr uppskattas till 7 % av den olastade motorcykelns massa.

5.2.1.2 Vägmotståndet Fj skall korrigeras enligt 5.2.2.

5.2.2 Beräkning av vägmotståndskurvan

Vägmotståndet, F skall beräknas enligt följande:

>Hänvisning till >

Ekvationen kompletteras med uppgifterna från Fj och vj som erhållits ovan genom linjär regression för att bestämma koefficienterna f0 och f2

där

F= vägmotståndet, inkl. det eventuella vindhastighetsmotståndet, i Newton

f0= rullningsmotståndet, i Newton

f2= koefficienten för aerodynamiskt motstånd i Newton/(km/h)2.

De fastställda koefficienterna f0 and f2 skall korrigeras efter den normala omgivande förhållandena med hjälp av följande ekvationer:

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

där

f*0= korrigerade rullningsmotståndet under normala omgivande förhållanden, i Newton

TT= den omgivande medeltemperaturen, i Kelvin

f*2= den korrigerade koefficienten för aerodynamiskt motstånd i Newton/(km/h)2.

pT= det genomsnittliga atmosfäriska trycket i kilopascal

K0= rullningsmotståndets temperaturkorrektionsfaktor som kan bestämmas med hjälp av empiriska data för en viss motorcykel och däcksprov eller, om uppgifterna inte finns tillgängliga, kan beräknas enligt följande: K0 = 6 × 10-3 K-1.

5.2.3 Vägmotståndets målvärde för inställning av dynamometerbänk

Målvärdet för vägmotståndet F*(v0) i dynamometerbänk vid referenshastigheten, (v0), i Newton skall bestämmas enligt följande:

>Hänvisning till >

5.3 Inställning av dynamometerbänken utifrån mätningar vid frihjulsåkning på väg

5.3.1 Krav på utrustning

5.3.1.1 De instrument som används för att mäta tid och hastighet skall ha den noggrannhet som anges i tabell 2, a till f.

Tabell 2 Eftersträvad noggrannhet i mätningarna

>Plats för tabell>

Dynamometerbänkens rullar skall vara rena, torra och fria från allt som medföra att däcket slirar.

5.3.2 Inställningar för svängmassan

5.3.2.1 Den ekvivalenta svängmassan för dynamometerbänken skall vara den för svänghjulet ekvivalenta svängmassan, mfi, som ligger närmast motorcykelmassan, ma. Den faktiska massan erhålls genom att lägga samman framhjulets roterande massa, mrf, och den totala massan för motorcykeln, föraren och de instrument som mätts under vägprovet. Alternativt kan den ekvivalenta svängmassan mi utläsas av tabell 3. Värdet mrf kan antingen mätas eller beräknas, i kilogram, eller också uppskattas till 3 % av m.

Om den faktiska massan ma inte är lika med den för svänghjulet ekvivalenta svängmassan mi för att göra målvärdet för rullningsmotståndet F* lika med det rullningsmotstånd FE som ställs in på dynamometerbänken, kan den korrigerade frihjulstiden ΔTE justeras enligt andelen total massa i målvärdet för frihjulstiden ΔTroad enligt följande:

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

med

>Hänvisning till >

och där

ΔTroad= målvärde för frihjulstiden

ΔTE= korrigerad frihjulstid vid svängmassan (mi+mr1)

FE= dynamometerbänkens ekvivalenta vägmotstånd

mr1= ekvivalent svängmassa för bakhjulet och motorcykelns delar som roterar med hjulet under frihjulsåkningen på väg. mr1 kan mätas och beräknas, i kilogram, på lämpligt sätt. Alternativt kan mr1 uppskattas till 4 % av m.

5.3.3 Före provningen skall dynamometerbänken värmas upp till den stabiliserade friktionskraften Fr.

5.3.4 Ringtrycket skall justeras efter tillverkarens specifikationer eller efter det ringtryck vid vilket motorcykelns hastighet under vägprovet och motorcykelns hastighet i dynamometerbänken är lika.

5.3.5 Testmotorcykeln skall värmas upp i dynamometerbänken till samma temperatur som under vägprovet.

5.3.6 Inställning av dynamometerbänken

Belastningen på dynamometerbänken FE består med tanke på dess konstruktion av den totala friktionsförlusten Ff, vilken är summan av dynamometerbänkens roterande friktionsmotstånd, däckens rullningsmotstånd och friktionsmotståndet hos de roterande delarna i motorcykelns drivsystem och bromskraften hos den kraftabsorberande enheten

>Hänvisning till >

Målvägmotståndet F* i 5.2.3 bör reproduceras i dynamometerbänken enligt motorcykelns hastighet, dvs.

>Hänvisning till >

5.3.6.1 Fastställande av den totala friktionsförlusten

Den totala friktionsförlusten Ff i dynamometerbänken skall mätas enligt metoden i punkterna 5.3.6.1.1 and 5.3.6.1.2.

5.3.6.1.1 Motordrivning från dynamometerbänken

Denna metod gäller bara för dynamometerbänkar som kan driva en motorcykel. Motorcykeln skall drivas av dynamometerbänken i jämn fart med referenshastigheten v0 med inkopplad transmission och kopplingen urkopplad. Den totala friktionsförlusten Ff(v0) vid referenshastigheten v0 genereras genom dynamometerbänkens motstånd.

5.3.6.1.2 Frihjul utan absorption

Metoden för att mäta frihjulstiden anses som frihjulsmetoden för att mäta den totala friktionsförlusten Ff.

Frihjulsåkningen skall utföras i dynamometerbänken med hjälp av det förfarande som beskrivs i 5.1.9.1-5.1.9.4 där dynamometerbänkens absorption är 0 och frihjulstiden Δti som motsvarar referenshastigheten v0 skall mätas.

Minst tre mätningar skall göras och den genomsnittliga frihjulstiden

>Hänvisning till >

skall beräknas med hjälp av formeln

>Hänvisning till >

Den totala friktionsförlusten Ff(v0) vid referenshastigheten v0 skall beräknas som

>Hänvisning till >

5.3.6.2 Beräkning av styrkan hos den kraftabsorberande enheten

Kraften Fpau(v0) som absorberas av dynamometerbänken vid referenshastigheten v0 beräknas genom att subtrahera Ff(v0) från målvärdet för vägmotståndet F*(v0):

>Hänvisning till >

5.3.6.3 Inställning av dynamometerbänken

Beroende på typ av dynamometerbänk skall den ställas in enligt en av metoderna i punkterna 5.3.6.3.1-5.3.6.3.4.

5.3.6.3.1 Dynamometerbänk med mångsidig funktion

Då det handlar en dynamometerbänk med mångsidig funktion hos vilken absorptionskarakteristika fastställs genom belastningsvärden vid flera hastigheter, skall minst tre specificerade hastigheter, inkl. referenshastigheten väljas som inställningspunkter. Vid varje inställningspunkt skall dynamometerbänken ställas på värdet Fpau(vj) som erhålls i 5.3.6.2.

5.3.6.3.2 Dynamometerbänk med koefficientstyrning

5.3.6.3.2.1 Då det handlar om en dynamometerbänk med koefficientstyrning hos vilken absorptionskarakteristika bestäms genom givna koefficienter av en polynom funktion skall värdet Fpau(vj) vid varje specificerad hastighet beräknas på det sätt som beskrivs i punkterna 5.3.6.1 och 5.3.6.2

5.3.6.3.2.2 Om man antar att belastningsvärdena är

>Hänvisning till >

skall koefficienterna a, b och c bestämmas med en polynom regressionsmetod.

5.3.6.3.2.3 Dynamometerbänken skall ställas in på de koefficienter som framgår av punkt 5.3.6.3.2.2.

5.3.6.3.3 Dynamometerbänk med F* mångsidig digital inställning

5.3.6.3.3.1 Då det handlar om en dynamometerbänk med F* mångsidig digital inställning där det ingår en processor i systemet matas F* in direkt och Δti, Ff och Fpau mäts automatiskt och beräknas för att i dynamometerbänken ställa in målvärdet för vägmotståndet F*=f*0+f*2v2.

5.3.6.3.3.2 I det här fallet matas flera uppgifter i följd direkt in digitalt genom uppgifterna från F*j och vj, frihjulsåkningen utförs och frihjulstiden Δti mäts. Genom automatisk beräkning under den följande sekvensen med hjälp av den inbyggda processorn matas Fpau automatiskt in i minnet med hastighetsintervall på 0,1 km/h och efter det att frihjulsprovet har upprepats flera gånger fullbordas inställningen för vägmotståndet.

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

5.3.6.3.4 Dynamometerbänk med f*0, f*2 koefficient för digital inställning

5.3.6.3.4.1 Då det handlar om en dynamometerbänk med f*0, f*2 koefficient för digital inställning där en CPU ingår i systemet matas målvärdet för vägmotståndet F*=f*0+f*2v2 automatiskt in i dynamometerbänken.

5.3.6.3.4.2 I det här fallet matas koefficienterna f*0 och f*2 in direkt digitalt. Frihjulsåkningen utförs och frihjulstiden Δti mäts. Beräkningen görs automatiskt under den följande sekvensen av den inbyggda CPU och Fpau matas automatiskt in i minnet digitalt med hastighetsintervall på 0,06 km/h för att komplettera inställningen av vägmotståndet.

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

5.3.7 Kontroll av dynamometerbänken

5.3.7.1 Omedelbart efter den första inställningen skall frihjulstiden ΔtE i dynamometerbänken vilken motsvarar referenshastigheten (v0), mätas med hjälp av samma procedur som i 5.1.9.1-5.1.9.4.

Mätningen skall göras minst tre gånger och den genomsnittliga frihjulstiden ΔtE skall beräknas utifrån resultaten.

5.3.7.2 Det inställda vägmotståndet vid referenshastigheten, FE(v0) på dynamometerbänken beräknas med hjälp av följande ekvation:

>Hänvisning till >

där

FE= inställt värde för vägmotstånd i dynamometerbänken

ΔtE= den genomsnittliga frihjulstiden i dynamometerbänken

5.3.7.3 Inställningsfelet, ε beräknas på följande sätt:

>Hänvisning till >

5.3.7.4 Justera dynamometerbänken om inställningsfelet inte svarar mot följande kriterier:

ε <= 2 % for v0 >= 50 km/h

ε <= 3 % for 30 km/h <= v0 < 50 km/h

ε <= 10 % for v0 < 30 km/h

5.3.7.5 Proceduren i punkterna 5.3.7.1-5.3.7.3 skall upprepas tills instδllningsfelet uppfyller kriterierna.

5.4 Instδllning av dynamometerbδnken med hjδlp av tabell fφr vδgmotstεnd

Dynamometerbδnken kan stδllas in med hjδlp av tabellen fφr vδgmotstεnd i stδllet fφr det vδrde fφr vδgmotstεnd som erhεlls genom frihjulsmetoden. Med den hδr tabellmetoden stδlls dynamometerbδnken in efter referensmassan utan hδnsyn till de sδrskilda motorcykelegenskaperna.

Svδnghjulets ekvivalenta svδngmassa mfi skall var den ekvivalenta svδngmassan mi som specificeras i tabell 3. Dynamometerbδnken skall stδllas in efter rullningsmotstεndet hos framhjulet "a" och den aerodynamiska dragkoefficienten "b" som specificeras i tabell 3.

Tabell 3((Om fordonets maximihastighet enligt tillverkaren ligger under 130 km/h och denna hastighet inte kan uppnεs i rullbδnk med provbδnksinstδllningarna i tabell 3 i tillδgg A, mεste koefficienten justeras sε att maximihastigheten uppnεs.)) Ekvivalent svδngmassa

>Plats för tabell>

5.4.1 Vägmotståndet matas in i dynamometerbänken med hjälp av tabellen för vägmotståndet

Vägmotståndet på dynamometerbänken FE bestämmas med hjälp av följande ekvation:

>Hänvisning till >

där

FT= vägmotståndet utifrån tabellen för vägmotstånd i Newton

A= framhjulets vägmotstånd i Newton

B= koefficienten för aerodynamiskt motstånd i Newton/(km/h)2

v= specificerad hastighet i km/h

Målvärdet vägmotstånd F* skall vara detsamma som det värde för vägmotstånd som erhålls med hjälp av tabellen för vägmotstånd FT, för att korrigeringen för normala omgivande förhållanden inte skall behövas.

5.4.2 Den specificerade hastigheten för dynamometerbänken

Vägmotståndet i dynamometerbänken skall kontrolleras vid den specificerade hastigheten v. Minst fyra specificerade hastigheter, inkl. referenshastigheten/hastigheterna bör kontrolleras. Den specificerade hastighetens variation (intervallet mellan högsta och lägsta hastighet) skall utöka båda sidor av referenshastigheten eller referenshastighetsområdet, om det finns mer än en referenshastighet, med minst Δv enligt definitionen i 5.1.6. Avståndet mellan de specificerade hastigheterna, inkl. referenshastigheten/hastigheterna, får inte vara större än 20 km/h och intervallet mellan de specificerade hastigheterna bör vara detsamma.

5.4.3 Kontroll av dynamometerbänken

5.4.3.1 Omedelbart efter den första inställningen skall frihjulstiden i dynamometerbänken motsvarande den specificerade hastigheten mätas. Motorcykeln bör inte placeras i dynamometerbänken då frihjulstiden mäts. När dynamometerhastigheten överstiger testcykelns maximihastighet skall mätningen av frihjulstiden börja.

Mätningen skall göras minst tre gånger och den genomsnittliga frihjulstiden ΔtE skall beräknas utifrån resultaten.

5.4.3.2 Det inställda vägmotståndet FE(vj) vid den specificerade hastigheten på dynamometerbänken skall beräknas med hjälp av följande ekvation:

>Hänvisning till >

5.4.3.3 Inställningsfelet vid den specificerade hastigheten ε skall beräknas på följande sätt:

>Hänvisning till >

5.4.3.4 Dynamometerbänken skall justeras om inställningsfelet inte svarar mot följande kriterier:

ε <= 2 % for v >= 50 km/h

ε <= 3 % for 30 km/h <= v < 50 km/h

ε <= 10 % for v < 30 km/h

Proceduren i punkterna 5.4.3.1-5.4.3.3 skall upprepas tills instδllningsfelet uppfyller kriterierna.

5.5 Fφrutsδttningar fφr provningen

5.5.1 Fφre provningen mεste motorcykeln eller motortrehjulingen fφrvaras i ett rum dδr temperaturen ligger relativt konstant mellan 20 °C och 30 °C. Detta mεste fortsδtta tills temperaturen pε motoroljan och eventuell kylvδtska ligger inom ± 2 K av rumstemperaturen.

5.5.2 Trycket i dδcken skall vara det som tillverkaren uppger fφr utfφrande av det fφrberedande vδgtestet fφr bromsjustering. Om rullarnas diameter δr mindre δn 500 mm skall trycket i dδcken dock φkas med 30-50 %.

5.5.3 Massan pε drivhjulet skall vara densamma som dε motorcykeln eller motortrehjulingen anvδnds under normala kφrfφrhεllanden med en fφrare som vδger 75 kg.

5.6 Kalibrering av analysutrustning

5.6.1 Kalibrering av analysatorer

En gasmδngd med det tryck som uppges motsvara utrustningens rδtta funktion skall sprutas in i instrumenten med flφdesmδtare och utstrφmningsmδtare fδst vid varje flaska. Apparaten skall justeras fφr att som stabiliserat vδrde ange det vδrde som visas pε standardgasflaskan. Mδtinstrumenten skall stδllas in sε att de som referensvδrde visar det vδrde som visas pε standardgasflaskan. Med inledning frεn den instδllning som fεs med maximivδrdeflaskan skall kurvan fφr mδtningsavvikelser dras som en funktion av innehεllet av de olika standardgasflaskorna. Fφr den normala kalibrering av flamjonisationsmδtarna, som bφr gφras minst en gεng i mεnaden, skall blandningar av kvδve med CO respektive CO2 mδtas vid de berδknade koncentrationerna pε 10 %, 40 %, 60 %, 85 % och 90 % av hela mδtskalan. Fφr kalibrering av kemiluminiscenten NOx skall analysblandningar av dikvδveoxid (N2O) utspδdd med kvδve med berδknade koncentrationen av 50 % och 90 % av hela mδtskalan anvδndas. Fφr provkalibrering som skall utfφras fφre varje provserie δr det nφdvδndigt att, fφr alla tre analystyper, anvδnda blandningar som innehεller de ifrεgavarande gaserna till en koncentration motsvarande 80 % av hela mδtskalan. En utspδdningsanordning kan anvδndas fφr att bringa standardgasen till en koncentration pε 100 % av den koncentrationsnivε som krδvs.

6. FΦRFARINGSSΔTT FΦR BΔNKPROVNING

6.1 Sδrskilda villkor fφr genomfφrandet av kφrcykeln

6.1.1 Temperaturen i testcellen dδr dynamometerbδnken finns skall vara mellan 20 °C och 30 °C under hela provningen och ligga sε nδra som mφjligt temperaturen pε den plats dδr motorcykeln eller motortrehjulingen stδlldes i ordning.

6.1.2 Motorcykeln eller motortrehjulingen skall vara i mer eller mindre horisontalt lδge under provningen fφr att undvika onormal distribution av brδnslet.

6.1.3 Under hela provningen skall en kylluftsflδkt med variabel hastighet vara placerad framfφr motorcykeln fφr att den kalluften skall ledas till motorcykeln pε ett sδtt som simulerar verkliga driftfφrhεllanden. Flδkthastigheten skall vara sεdan inom kφromrεdet 10-50 km/tim att den linjδra lufthastigheten vid blεsutloppet hεller sig inom cirka 5 km/tim av den motsvarande rullhastigheten. Vid kφromrεdet φver 50 km/h skall den linjδra lufthastigheten ligga inom cirka 10 %. Vid rullhastighet under 10 km/h kan lufthastigheten vara noll.

Den ovannδmnda lufthastigheten skall bestδmmas som ett medelvδrde av nio mδtpunkter som δr placerade i mitten av varje rektangel som delar hela blεsutloppet i nio omrεden (och delar bεde de horisontella och de vertikala sidorna av blεsutloppet i tre lika stora delar). Varje vδrde vid dessa nio punkter skall ligga inom 10 % av deras eget genomsnittsvδrde.

Blεsutloppet skall ha en tvδrsnittsarea pε minst 0,4 m2 och blεsutloppets botten skall befinna sig 5-20 cm ovanfφr golvytan. Blεsutloppet skall vara vinkelrδtt mot motorcykelns lδngdaxel, 30-45 cm framfφr dess framhjul. Den utrustning som anvδnds fφr att mδta den linjδra lufthastigheten skall placeras 0-20 cm frεn luftutslδppet.

6.1.4 Under provningen skall hastigheten plottas mot tiden fφr att kontrollera att provserierna har genomfφrts rδtt.

6.1.5 Temperaturen pε kylvattnet och vevhusoljan skall registreras.

6.2 Start av motorn

6.2.1 Efter att de fφrberedande uppsamlings-, utspδdnings-, analys- och motεtgδrderna har utfφrts (se punkt 7.1), skall motorn startas med fφr detta δndamεl avsedda anordningar, sεsom choke, startreglage osv. enligt tillverkarens instruktioner.

6.2.2 Den fφrsta testcykeln skall bφrja nδr provtagning och mδtning av pumpens varvtal bφrjar.

6.3 Anvδndning av manuell choke

Choken mεste stδngas av sε snart som mφjligt och i princip fφre accelerationen frεn 0 till 50 km/h. Om detta inte δr mφjligt mεste det anges nδr choken kan stδngas av. Choken skall stδllas in enligt tillverkarens instruktioner.

6.4 Tomgεng

6.4.1 Manuell vδxellεda

6.4.1.1 Under tomgεngsmomenten skall kopplingspedalen vara uppslδppt och vδxeln i frilδge.

6.4.1.2 Fφr att mφjliggφra att accelerationerna utfφrs som avsett skall fordonets fφrsta vδxel lδggas i, med kopplingen i frilδge, fem sekunder fφre bφrjan av accelerationen efter den ifrεgavarande tomgεngsperioden.

6.4.1.3 Det fφrsta tomgεngsavsnittet i bφrjan av testcykeln skall bestε av sex sekunder tomgεng med vδxeln i neutrallδge med kopplingen inkopplad, och fem sekunder i fφrsta vδxeln med kopplingen frεnkopplad.

6.4.1.4 Fφr tomgεngsavsnitten i varje testcykel skall de motsvarande tiderna vara 16 sekunder i neutrallδge och fem sekunder i fφrsta vδxeln med kopplingen frεnkopplad.

6.4.1.5 Det sista tomgεngsavsnittet under testcykeln skall bestε av sju sekunder i neutrallδge med kopplingen inkopplad.

6.4.2 Halvautomatiska vδxellεdor

Tillverkarens anvisningar fφr stadskφrning eller om sεdana inte finns skall de som gδller fφr manuella vδxellεdor fφljas.

6.4.3 Automatiska vδxellεdor

Vδxelvδljaren fεr inte manφvreras nεgon gεng under provet om inte tillverkaren anger nεgot annat. I det senare fallet gδller bestδmmelserna fφr manuell vδxellεda.

6.5 Acceleration

6.5.1 Accelerationerna skall utfφras sε att accelerationshastigheten fφrblir sε jδmn som mφjligt under provningen.

6.5.2 Ifall motorcykelns eller motortrehjulingens accelerationskapacitet inte δr tillrδcklig fφr utfφrande av accelerationsserierna inom de fφreskrivna toleransgrδnserna, skall motorcykeln eller motortrehjulingen kφras med full gas tills den hastighet som faststδllts fφr serien har uppnεtts. Testcykeln kan dδrefter fortsδtta normalt.

6.6 Retardation

6.6.1 All retardation skall genomfφras genom att gasspjδllet fullstδndigt stδngs av, med kopplingen fortsδttningsvis inkopplad. Motorn skall kopplas ifrεn manuellt vid en hastighet pε 10 km/h.

6.6.2 Om retardationsperioden δr lδngre δn den fφreskrivna skall fordonets bromsar anvδndas fφr att fφlja testcykeln.

6.6.3 Om retardationsperioden δr kortare δn den fφreskrivna skall den teoretiska testcykeln εterstδllas med konstant gεng eller tomgεng som φvergεr i den fφljande konstanta gεngen eller tomgεngsperioden. I detta fall gδller inte punkt 2.4.3.

6.6.4 I slutet av den andra retardationsperioden (motorcykeln eller motortrehjulingen stannas pε rullarna) skall vδxeln stδllas i neutrallδge med kopplingen inkopplad.

6.7 Konstant hastighet

6.7.1 Att pumpa eller slδppa upp gaspedalen skall undvikas vid φvergεng frεn acceleration till efterfφljande moment med konstant hastighet.

6.7.2 Moment med konstant hastighet genomfφrs med gaspedalen i samma lδge.

7. PROCEDUR FΦR PROVTAGNING, ANALYS OCH MΔTNING AV UTSLΔPPSVOLYMEN

7.1 Εtgδrder som skall vidtas innan motorcykeln eller motortrehjulingen startas

7.1.1 Sδckarna fφr provinsamling Sa och Sb, tφms och fφrseglas.

7.1.2 Φverfφringspumpen P1 startas utan att varvrδknaren sδtts i gεng.

7.1.3 Provtagningspumparna P2 och P3 skall sδttas igεng med ventilerna sε instδllda att de gaser som bildas slδpps ut i luften. Strφmningen genom ventilerna V2 och V3 skall regleras.

7.1.4 Instrumenten fφr att mδta temperaturen T och trycket g1 och g2 aktiveras.

7.1.5 Varvrδknaren CT och rullarnas varvrδknare skall stδllas pε noll.

7.2 Provtagning och volymmδtning

7.2.1 Momenten i 7.2.2-7.2.5 skall utfφras samtidigt.

7.2.2 Ventilerna stδlls sε att de samlar in de prover som tidigare slδppts ut i luften, hela tiden med sonderna S2 och S3 i sδckarna Sa och Sb.

7.2.3 Det φgonblick dε provningen bφrjar skall anges i de analoga diagram vilka registrerar resultaten frεn temperaturmδtningen T och differentialtrycksmδtningarna g1 och g2.

7.2.4 Den mδtare som registrerar det totala antalet varv i pump P1 skall startas.

7.2.5 Den utrustning som avses i punkt 6.1.3 och som riktar en luftstrφm mot motorcykeln eller motortrehjulingen skall startas.

7.3 Provtagning och volymmδtning avslutas

7.3.1 Vid slutet av testcykeln skall de moment som beskrivs i punkterna 7.3.2-7.3.5 utfφras samtidigt.

7.3.2 Ventilerna stδlls in fφr att sluta sδckarna Sa och Sb och i luften slδppa ut de prover som sugits in av pumparna P2 och P3 genom sonderna S2 och S3.

7.3.3 Tidpunkten fφr provningens slut skall anges i den analoga kurva som hδnvisas till i punkt 7.2.3.

7.3.4 Varvrδknaren till pump P1 stδngs av.

7.3.5 Den utrustning som avses i punkt 6.1.3 och som riktar en luftstrφm mot motorcykeln eller motortrehjulingen stδngs av.

7.4 Analys

7.4.1 De avgasutslδpp som samlats upp i sδcken skall analyseras sε snart som mφjligt, dock senast 20 minuter efter det att provningen avslutats.

7.4.2 Innan ett prov analyseras, skall det intervall av analysutrustningen som skall anvδndas fφr varje fφrorening nollstδllas med en lδmplig spanngas.

7.4.3 Analysutrustningen skall dδrefter justeras efter kalibreringskurvorna med hjδlp av en spanngas med en nominell koncentration av 70-100 % av intervallet.

7.2.4 Nollstδllningen av analysutrustningen skall dδrefter kontrolleras pε nytt. Om mδtvδrdet avviker mer δn 2 % frεn det intervall som anges i punkt 7.4.2, skall proceduren upprepas.

7.4.5 Proven skall dδrefter analyseras.

7.4.6 Efter analysen skall noll- och spδnnpunkterna kontrolleras med hjδlp av samma gaser. Om det nya resultatet avviker hφgst 2 % frεn det som avses i 7.4.3, anses analysen godtagbar.

7.4.7 Vid varje punkt i detta avsnitt skall de olika gasernas flφde och tryck vara samma som anvδnds vid kalibreringen av analysutrustningen.

7.4.8 Koncentrationen av varje fφrorening i gaserna skall mδtas och avlδsas nδr mδtutrustningen stabiliserats.

7.5 Mδtning av den tillryggalagda strδckan

Den i verkligheten tillryggalagda strδckan S, uttryckt i km, erhεlls genom att multiplicera det totala antalet varv som kan avlδsas pε varvrδknaren med rullens storlek (se punkt 4.1.1).

8. BESTΔMNING AV MΔNGDEN UTSLΔPPTA GASFORMIGA FΦRORENINGAR

8.1 Massan av kolmonoxid som slδpps ut under provningen skall bestδmmas enligt formeln:

>Hänvisning till >

där

8.1.1 COM är massan av kolmonoxid som släppts ut under provningen uttryckt i g/km.

8.1.2 S är sträckan enligt punkt 7.5 ovan.

8.1.3 dCO är kolmonoxidens täthet vid temperaturen 0 °C och trycket 101,33 kPa (= 1,250 kg/m3).

8.1.4 COc är volymkoncentrationen av kolmonoxid i de utspädda gaserna, uttryckt i miljondelar och korrigerad så att föroreningen i utspädningsluften beaktas:

>Hänvisning till >

där

8.1.4.1 COe är koncentrationen av kolmonoxid, mätt i ppm provet av utspädda gaser uppsamlat i säck Sb.

8.1.4.2 COd är koncentrationen av kolmonoxid, mätt i ppm provet av utspädningsluft uppsamlat i säck Sa.

8.1.4.3 DF är koefficienten enligt punkt 8.4 nedan.

8.1.5 V är den totala volymen, uttryckt i m3/provning, av de utspädda gaserna vid referenstemperaturen 0 °C (273 °K) och referenstrycket 101,33 kPa

>Hänvisning till >

där

8.1.5.1 Vo är den gasvolym som överförts av pump P1 under ett varv uttryckt i m3/varv. Denna volym är en funktion av differentialtrycken mellan själva pumpens intag och utsläpp.

8.1.5.2 N är antalet varv som pump P1 gör under de fyra provserierna.

8.1.5.3 Pa är det atmosfäriska trycket uttryckt i kPa.

8.1.5.4 Pi är medelvärdet, uttryckt i kPa, av tryckfallet i intagsdelen i pump P1 under de fyra cyklerna.

8.1.5.5 Tp är temperaturen under de fyra cyklerna på de utspädda gaser som mäts i intaget på pump P1 under de fyra cyklerna.

8.2 Massan oförbrända kolväten som motorcykelns eller motortrehjulingens avgassystem släpper ut under provningen skall beräknas med hjälp av formeln:

>Hänvisning till >

där

8.2.1 HCM är massan av kolväten som släpps ut under provningen uttryckt i g/km.

8.2.2 S är sträckan enligt punkt 7.5 ovan.

8.2.3 dHC är tätheten av kolväten vid temperaturen 0 °C och trycket 101,33 kPa för ett medelvärde på kol/väteförhållandet av 1:1,85, (0,619 kg/m3).

8.2.4 HCc är koncentrationen av de utspädda gaserna uttryckt i ppm av kolekvivalenten (t.ex. propankoncentrationen multiplicerad med 3) och korrigerad så att utspädningsluften beaktas:

>Hänvisning till >

där

8.2.4.1 HCe är koncentrationen av kolväten, uttryckt i ppm av kolekvivalenten, i provet av utspädda gaser som samlats upp i säck Sb.

8.2.4.2 HCd är koncentrationen på kolväten, uttryckt i miljondelar av kolekvivalenten, i provet av utspädningsluft som samlats upp i säck Sa.

8.2.4.3 DF är koefficienten enligt punkt 8.4 nedan.

8.2.5 V är den totala volymen (se punkt 8.1.5).

8.3 Massan kväveoxider som släpps ut genom motorcykelns eller motortrehjulingens avgassystem under provningen skall beräknas enligt formeln:

>Hänvisning till >

där

8.3.1 NOxM är massan kväveoxider som släpps ut under provningen uttryckt i g/km.

8.3.2 S är sträckan enligt punkt 7.5 ovan.

8.3.3 dNO2 är tätheten av kväveoxiderna i avgaserna, räknat som NO2-ekvivalenter, vid temperaturen 0 °C och trycket 101,33 kPa (= 2,05 kg/m3).

8.3.4 NOxc är koncentrationen av kväveoxider i de utspädda gaserna, uttryckt i ppm och korrigerad så att utspädningsluften beaktas:

>Hänvisning till >

där

8.3.4.1 NOxe är koncentrationen av kväveoxider, uttryckt i ppm, i provet av utspädda gaser som samlats upp i säck Sa.

8.3.4.2 NOxd är koncentrationen av kväveoxider, uttryckt i miljondelar, i provet av utspädningsluft som samlats upp i säck Sb.

8.3.4.3 DF är koefficienten enligt i punkt 8.4 nedan.

8.3.5 Kh är korrektionsfaktorn för luftfuktighet.

>Hänvisning till >

där

8.3.5.1 H är den absoluta luftfuktigheten i gram vatten per kg torr luft.

>Hänvisning till >

där

8.3.5.1.1 U är luftfuktigheten uttryckt i procent.

8.3.5.1.2 Pd är trycket av mättad vattenånga, uttryckt i kPa, vid provtemperaturen.

8.3.5.1.3 Pa är det atmosfäriska trycket uttryckt i kPa.

8.4 DF är en koefficient som uttrycks med formeln:

>Hänvisning till >

där

8.4.1 CO, CO2 och HC är koncentrationer av kolmonoxid, koldioxid och kolväten uttryckta i procent av provet av utspädda gaser uppsamlade i säck Sa.

(1) Det handlar om svängmassor som eventuellt kan ersättas av en elektronisk anordning förutsatt att man kan påvisa att det ger motsvarande resultat.

Undertillägg 1a

UPPDELNING AV DRIFTCYKLERNA I TYP I-PROVEN

Driftcykeln grundläggande körcykler i stadstrafik på dynamometer

(se tillägg 1, punkt 2.1)

Driftcykeln grundläggande körcykler i stadstrafik för typ 1-prov

(se tillägg 1, undertillägg 1)

Driftcykeln grundläggande stadskörning på dynamometer

>Plats för tabell>

Driftcykeln landsvägskörning för typ 1-prov

(se punkt 3, tillägg 1 till bilga III till direktiv 91/441/EEG(1))

(1) EGT L 242, 30.8.1991, s. 1.".

BILAGA II

>PIC FILE= "L_2003211SV.004802.TIF">