Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Marknadsföringslag (2008:486) MFLMarknadsföringslagenFörarbeten2008:486Prop. 2007/08:115, bet. 2007/08:CU21, rskr. 2007/08:222.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (EUT L 376, 27.12.2006, s. 21, Celex 32006L0114), rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 298, 17.10.1989, s. 23, Celex 389L0552), Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal (EGT L 144, 4.6.1997, s. 19, Celex 31997L0007), Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier (EGT L 171, 7.7.1999, s. 12, Celex 31999L0044). Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1, Celex 32000L0031), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37, Celex 32002L0058), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG (EGT L 271, 9.10.2002, s. 16, Celex 32002L0065) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22, Celex 32005L0029).2009:1084Prop. 2008/09:187, bet. 2009/10:NU6, rskr. 2009/10:18.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36, Celex 32006L0123).2010:719Prop. 2009/10:115, bet. 2009/10:KU25, rskr. 2009/10:331.2010:1057Prop. 2009/10:95, bet. 2009/10:KU25, rskr. 2009/10:330.2010:1632Prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4, rskr. 2010/11:36.2010:1911Prop. 2009/10:125 och 2009/10:242, bet. 2010/11:CU5 och 2010/11:CU19, rskr. 2010/11:79, 2010/11:80, 2010/11:106 och 2010/11:107.2011:591Prop. 2010/11:115, bet. 2010/11:TU20, rskr. 2010/11:256.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37, Celex 32002L0058), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG (EUT L 337, 18.12.2009, s. 11, Celex 32009L0136).2011:915Prop. 2010/11:85, bet. 2010/11:CU25, rskr. 2010/11:298.2011:1216Prop. 2010/11:164, bet. 2011/12:CU4, rskr. 2011/12:30.2013:112Prop. 2012/13:45, bet. 2012/13:JuU15, rskr. 2012/13:154.2013:1055Prop. 2013/14:17, bet. 2013/14:MJU6, rskr. 2013/14:73.2014:16Prop. 2013/14:15, bet. 2013/14:CU7, rskr. 2013/14:118.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64, Celex 32011L0083).2014:1348Prop. 2013/14:239, bet. 2014/15:CU3, rskr. 2014/15:5.2015:254Prop. 2014/15:95, bet. 2014/15:CU16, rskr. 2014/15:186.2015:672Prop. 2014/15:128, bet. 2015/16:CU4, rskr. 2015/16:27.2015:955Prop. 2015/16:13, bet. 2015/16:CU9, rskr. 2015/16:73.2016:22Prop. 2015/16:46, bet. 2015/16:CU11, rskr. 2015/16:129.2016:223Prop. 2015/16:57, bet. 2015/16:JuU10, rskr. 2015/16:159.2016:793Prop. 2015/16:168, bet. 2015/16:CU23, rskr. 2015/16:300.2016:1223Prop. 2016/17:8, bet. 2016/17:KrU2, rskr. 2016/17:89.2017:341Prop. 2016/17:129, bet. 2016/17:FiU33, rskr. 2016/17:237.2017:427Prop. 2016/17:132, bet. 2016/17:SoU17, rskr. 2016/17:277.2017:695Prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35, rskr. 2016/17:353.2017:942Prop. 2016/17:207, bet. 2017/18:TU2, rskr. 2017/18:13.Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, i den ursprungliga lydelsen.2017:1309Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU2, rskr. 2017/18:128.2018:174Prop. 2017/18:77, bet. 2017/18:FiU36, rskr. 2017/18:207.2018:775Prop. 2017/18:247, bet. 2017/18:SfU30, rskr. 2017/18:347.2018:1220Prop. 2017/18:225, bet. 2017/18:CU29, rskr. 2017/18:374.2018:1227Prop. 2017/18:216, bet. 2017/18:FiU45, rskr. 2017/18:427.2018:1263Prop. 2017/18:216, bet. 2017/18:FiU45, rskr. 2017/18:427, prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr.2017/18:363.2018:1684Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5, rskr. 2018/19:14.2018:2092Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3, rskr. 2018/19:61.2019:182Prop. 2018/19:36, bet. 2018/19:TU9, rskr. 2018/19:157.Utkom från trycket den 16 juni 2008utfärdad den 5 juni 2008.Kommentaren uppdaterad per 1 april 2019 SFS 2018:1263 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse.Kommentaren uppdaterad per 1 januari 2019 SFS 2018:1684 — Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 18 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse. Av Marianne Levin: Paragrafen anger under vilka förutsättningar en näringsidkare i sin reklam får peka ut en annan näringsidkareeller dennes produkter. I samband med införandet av en ny lag (2018:1653) om företagsnamn har det tidigare använda begreppet ”firma” i (punkterna 4 – 7) ersatts med ”företagsnamn”, jfr prop. 2017/18:267 s. 121 och 272.Kommentaren uppdaterad per 1 juli 2018. SFS 2018:174 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse. Av Marianne Levin: Genom prop. 2017/18:77 om Nya regler om betaltjänster genomfördes ändringar i lagen (2010:751) om betaltjänster som syftar till att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förut- sättningar för säkra och effektiva betalningar. Termen betaltjänst har utvidgats till att omfatta även betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster och tillämpningsområdet utökas i fråga om geografiskt område och valutor. Betaltjänstleverantören ska, utöver de informationskrav som följer av 4 kap. i lagen minst en gång per år på ett överenskommet sätt ge konsumenten kostnadsfri information om aktuella avgifter och räntesatser för de tjänster som är knutna till betalkontot. Sådan information ska anses som ”väsentlig” enligt 10 § MFL. Bristande information om betaltjänster innebär ett brott mot MFL och sanktioneras enligt den lagen, se 1 § andra stycket MFL med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift.I propositionen diskuteras också lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden, dvs. alternativ tvistlösning som initierats av en konsument avseende hans eller hennes anspråk mot en näringsidkare, och anspråket härrör från avtal om köp av vara eller tjänst mellan konsumenten och näringsidkaren. Av 13 § i den lagen följer att en näringsidkare är skyldig att lämna information om alternativ tvistlösning till konsumenter och att denna skyldighet sanktioneras enligt MFL med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. SFS 2018:775 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1 och 29 §§ marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse. Av Marianne Levin: Den omfattande uppräkningen av lagar som replierar på MFL:s sanktionssystem i 1 § andra stycket har adderats med ännu en författning, nämligen socialförsäkringsbalken. Det kan noteras av prop. 2017/18:247 bilaga 6 att Lagrådets i sitt yttrande vid sammanträde 2018-04-17 förordat att paragrafens andra stycke bör utgå, eftersom bestämmelsen i den delen inte ansetts fylla någon egentlig funktion. Den inleds med ”bl.a.” och är således inte uttömmande men uppdateras ändå ofta.Ändringen i 29 § MFL är däremot viktig, eftersom den utvidgar tillämpningen av sanktionen marknadsstörningsavgift till uppsåtliga eller oaktsamma brott mot 64 kap. 46 § socialförsäkringsbalken (2010:110).Inledande bestämmelse 1 §1 §Denna lag har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.Bestämmelser om marknadsföring finns bl.a. i socialförsäkringsbalken,sjölagen (1994:1009),lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,lagen (1996:1118) om marknadsföring av kristallglas,lagen (1999:158) om investerarskydd,lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster,lagen (2004:46) om värdepappersfonder,lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,prisinformationslagen (2004:347),lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler,försäkringsavtalslagen (2005:104),lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet,lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,lagen (2010:510) om lufttransporter,radio- och tv-lagen (2010:696),lagen (2010:751) om betaltjänster,alkohollagen (2010:1622),konsumentkreditlagen (2010:1846),lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt,lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,lagen (2013:1054) om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring,lagen (2014:1344) med kompletterande bestämmelser till EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar,lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden,lagen (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter,lagen (2016:415) om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner,lagen (2016:915) om krav på installationer för alternativa drivmedel,spellagen (2018:1138),paketreselagen (2018:1217),lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter, ochlagen (2019:181) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Lag (2019:182). Lagens tillämpningsområde2 §2 § Lagen tillämpasdå näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet, på sådana tv-sändningar över satellit som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696), då Konsumentombudsmannen fullgör sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningenEUT L 364, 9.12.2004, s. 1 (Celex 32004R2006)., och då behörig myndighet fullgör sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknadenEUT L 376, 27.12.2006, s. 36 (Celex 32006L0123).. Bestämmelserna om garantier i 22 § tillämpas inte i fråga om en tjänst som tillhandahålls av en näringsidkare som är etablerad i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detsamma gäller 4 § tredje stycket och 7 § när en näringsidkare, som är etablerad i en annan stat än Sverige inom EES, riktar marknadsföring mot en annan näringsidkare. Lag (2011:1216). EUT L 364, 9.12.2004, s. 1 (Celex 32004R2006) – EUT L 376, 27.12.2006, s. 36 (Celex 32006L0123).Ang. EES se s. R 96.Direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder omfattar offentligrättsliga organ med ansvar för uppdrag av allmänintresse, t.ex. sjukkassa C-59/12 Zentrale xur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs. Nationella bestämmelser om kontroll av reklam som sänts från en annan medlemsstat – reklam riktad mot minderåriga C-34–C-36/95 De Agostini och TV-Shop.Definitioner3 §3 § I denna lag avses med affärsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla, elektronisk post: ett adresserat eller på något annat sätt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, röst, ljud eller bild som sänds via ett allmänt kommunikationsnät och som kan lagras i nätet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hämtar det, god marknadsföringssed: god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter, konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, marknadsföring: reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare, näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten, produkter: varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter. Äldre rätt: Marknadsrättslig prövning i förhållande till tryckfrihetsförordningen: talan avvisad MD 1974:23 (efter resning), 2002:34, 2003:35, 2005:18, 2007:31; talan prövad 2002:18, 2005:11, 2006:15 – Prövning av medgiven talan MD 2007:3 – Innebörden av begreppen genomsnittskonsument och näringsidkare MD 2008:5 (jfr 2004:8, 2006:22, 2007:1) – Marknadsföring på Internet: MD 2000:8, 19, 2001:19, 2004:17 – Marknadsföring i form av varningsbrev: MD 1999:28, 2002:25, 2004:14, annat kundbrev 2003:8 – Se även H 1975: 589, 1977: 751 och 2007: 142, alla anm. vid TF 1:1.Fråga om påståenden på webbsida utgjort marknadsföring MD 2011:4 – Fråga om brev till myndighet kunde anses som marknadsföring MD 2014:16.Begreppen konsument och näringsidkare omfattar offentligrättsliga organ med ansvar för uppdrag av allmänintresse, t.ex. sjukkassa C-59/12 Zentrale zur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs. Ang. tillämpning i förhållande till tidningsutgivare, se C-391/12 RLvS. Begreppet reklam innefattar användning av domännamn samt metataggar motsvarande beteckning på konkurrents varor och firma, se C-657/11 Belgian Electronic Sorting Technology. Begreppet affärsbeslut omfattar samtliga beslut som har en direkt koppling till beslut om att förvärva eller inte förvärva en produkt C-281/12 Trento Sviluppo och Centrale Adriatica. Ang. konsumentbegreppet i EG-domstolens äldre praxis, se C-210/96 Gut Springenheide och Tusky, C-110/14 Costea (advokat kan betraktas som konsument när avtalet inte har samband med advokatens yrkesverksamhet).Otillbörlig marknadsföringDirektivbilagan4 §4 § Bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 EUT L 149, 11.6.2005, s. 22 (Celex 32005L0029). ska gälla som lag i Sverige. Regeringen tillkännager den aktuella bilagan i Svensk författningssamling. Vid en prövning enligt någon av bestämmelserna i bilaga I till direktivet ska denna lag tillämpas. Bestämmelserna i punkterna 1–31 i bilaga I till direktivet ska tillämpas även om marknadsföringen riktas till näringsidkare. Bestämmelsen i punkt 14 i bilaga I till direktivet ska tillämpas på åtgärder som skett i strid med denna punkt om inte åtgärden omfattas av lotterilagen (1994:100). EUT L 149, 11.6.2005, s. 22 (Celex 32005L0029).Medlemsstaterna får inte anta bestämmelser som är mer restriktiva än de som anges i direktivet om otillbörliga affärsmetoder C-295/16 Europamur Alimentación. Ang. begreppet affärsmetod och utrymmet för en nationell lagstiftning om förbud mot kombinationserbjudande till konsumenter, se förenade målen C-261/07 och C-299/07 VTB-VAB, C-522/08 Telekomunikacja Polska. Ang. medlemsstaternas möjlighet att upprätthålla ett generellt förbud mot en affärsmetod som inte omfattas av bilaga 1 till direktiv 2005/29, se C-304/08 Plus Warenhandelsgesellschaft, p. 35 ff, C-540/08 Mediaprint Zeitungs- und Zeitschriftenverlag (krav på konkret prövning), C-206/11 Köck (krav på förhandstillstånd). Relation till läkemedelslagens bestämmelser om marknadsföring C-544/13 Abcur.God marknadsföringssed5 §5 § Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Äldre rätt: Otillbörlig marknadsföring: TV-reklam riktad till barn (förhandsavgörande från EG-domstolen) MD 1998:17 – Fråga om renommésnyltning: chips MD 1999:21, rutmönster på sängar 2001:16, 2002:24, 33, 2003:3, essenser 2005:4, beteckningen ”Vi” 2006:19, medicinskt plåster 2006:27, hotellverksamhet 2008:8 – När blir varningsbrev otillbörligt? MD 1999:28, 2002:25, 2004:14 – Marknadsföring av avkodningsutrustning som enligt lag ej får överlåtas MD 2002:15, 16, 2004:17 – Fråga om misskreditering: av lantbrukare som använder konventionellt odlade livsmedel MD 2002:18, 2005:11, av utländska köttproducenter 2005:8, av marknadsförare av telefonitjänster 2005:17, av obestämd krets av näringsidkare 2002:18, 2008:11. MD 2008:15 anm. vid 14 § – Dominerande och iögonfallande banderoll med text och kännetecken för viss spritdryck vid restaurang stred mot god marknadsföringssed MD 2009:16 – Marknadsföring av öl och cider utomhus på centralt placerade reklampelare ansågs otillbörlig MD 2009:19, 24 anm. vid 10 § – Kundbrev innehållande påståenden som gav intryck av att annat företags marknadsföring innebar upphovsrättsintrång och var olaglig stred mot god marknadsföringssed MD 2009:27 – Otillbörligt att vid marknadsföring av resor sälja tilläggsprodukter genom att kräva markering om produkten ej önskades MD 2009:32 – Marknadsföring av första hjälpen-tavlor vilka till form och färg associerade till Röda Korset ansågs strida mot god marknadsföringssed MD 2009:33 – Sökträffar på internet som skapats via s.k. metataggar av bolag som tillhandahöll konsumentkrediter ansågs som otillbörlig marknadsföring då det primära budskapet var möjligheten till snabb kredit MD 2010:30 – Underlåtenhet att lämna riskinformation samt påståenden om värdeutveckling under viss tidsperiod i marknadsföring av fonder ansågs strida mot god marknadsföringssed MD 2010:31 – Kombinationserbjudande av folköl och dvd-film med fotbollsbilder ansågs ej uppfylla alkohollagens krav på måttfullhet MD 2011:5 – Uttrycket ”miljövänlig” i annons för personbil ansågs strida mot god marknadsföringssed MD 2011:12 – Fråga om läkemedelsreklam varit förenlig med lagstridighetsprincipen m.m. MD 2012:8 – Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat i marknadsföring på den s.k. jultidningsmarknaden MD 2012:10 – Fråga om renommésnyltning förelegat när företag använt sig av logotyp bestående av ordet ”Datoteket” jämte en figur liknande Apoteket AB:s logotyp MD 2012:11 – Konkurrents användning av annans varumärke i s.k. sökordsmarknadsföring stred ej mot god marknadsföringssed MD 2012:15 – Bolag som tillhandahöll en s.k. community på internet där underåriga tilläts ingå köpeavtal utan förmyndarens samtycke ansågs ej ha förfarit lagstridigt eller i strid med god marknadsföringssed MD 2013:9 – Ang. marknadsföring av konsumentkrediter för hemelektronikprodukter MD 2014:7 – Fråga om elbolags reklamfilm för solkraft stod i överensstämmelse med god marknadsföringssed MD 2014:9 – Marknadsföring genom telefonsamtal till konsumenters mobiltelefoner ansågs förenlig med god marknadsföringssed MD 2015:8 – Fråga om begreppet ”fredagsmys” i marknadsföring av potatischips inneburit renommésnyltning MD 2015:11 – Påståenden m.m. i marknadsföring av havrebaserade livsmedel innehållande bl.a. misskrediteringar avseende mjölk och mjölkprodukter ansågs nedsättande MD 2015:18 – Kundberättelser om kosttillskott på bolags hemsida och i reklamfilmer ansågs strida mot förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden etc. MD 2016:5 – Affärsmetod som omfattat fakturering utan att avtal kommit till stånd var oförenlig med denna § MD 2016:10.Krav på uttryckligt samtycke för tillägg vid köp av flygresa, se C-112/11 ebookers.com Deutschland.6 §6 § Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 § är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Aggressiv marknadsföring 7 §7 § En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring.Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller annat aggressivt påtryckningsmedel.Aggressiv marknadsföring är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Sådan aggressiv marknadsföring som anges i punkterna 24–31 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig. MD 2012:14 anm. vid 19 §.7 a §7 a § Vid bedömningen av om marknadsföringen är aggressiv ska dess art samt tidpunkten, varaktigheten och platsen för marknadsföringen särskilt beaktas. Det ska också särskilt beaktas om näringsidkaren använder ett hotfullt eller kränkande språk eller beteende,utnyttjar ett speciellt missöde eller omständigheter, som näringsidkaren känner till och som är av sådan vikt att de försämrar konsumentens omdöme, för att påverka konsumentens beslut i fråga om produkten,använder betungande eller oproportionerliga hinder som inte följer av avtalet när en konsument vill utöva sina rättigheter enligt avtalet, inbegripet rätten att häva ett avtal eller att byta till en annan produkt eller en annan näringsidkare, elleruppger sig komma att vidta åtgärder som inte lagligen kan genomföras. Lag (2016:22). Vilseledande marknadsföring 8 §8 § Marknadsföring som är vilseledande enligt någon av bestämmelserna i 9, 10 eller 12–17 §§ är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Sådan vilseledande marknadsföring som anges i punkterna 1–23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig. Marknadsföring av paketresor utan att ha ställt säkerhet enl. resegarantilagen otillbörlig MD 2008:19, 2009:3, 17 – Marknadsföring av otillåten avkodningsutrustning ansågs otillbörlig MD 2009:10 – Utskick av fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog med vilseledande uppgift om ursprung och utan föregående beställning MD 2009:36 – Marknadsföring av vildsvinsfällor som ej godkänts enl. jaktlagstiftningen otillbörlig MD 2009:40 – Marknadsföring av matfettsblandning som smör trots att innehållet ej uppfyllde lagstadgat krav på smör otillbörlig MD 2010:15 – Ang. påståenden om ett golvlims fördelaktiga egenskaper från miljö- och hälsosynpunkter MD 2011:13 – Marknadsföring av bolags USB-modul vars enda syfte var att kringgå upphovsrättsskyddet för annat bolags tekniska åtgärder och därmed möjliggöra olovlig exemplarframställning av videospel var otillbörlig MD 2011:29 – Vilseledande påstående av begravningsbyrå om auktorisation MD 2013:3 – Marknadsföring av bantnings- och hälsoprodukter i strid mot krav på godkännande för försäljning från Läkemedelsverket ansågs otillbörlig MD 2013:7 – Fråga om bolags påståenden om att bedriva auktoriserad turistbyråverksamhet var vilseledande MD 2013:10 – Ang. marknadsföring av kosttillskott och magnetprodukter MD 2014:13 – Påstående i marknadsföring att en viss matfettsblandning var ett smör ansågs vilseledande MD 2016:6.Definition av affärsmetod C-632/16 Dyson. Bedömningskriteriet för otillbörlig affärsmetod C‑122/10 Ving Sverige och C‑611/14 Canal Digital Danmark. Vilseledande affärsmetod kan föreligga även om förfarande inte strider mot god marknadsföringssed C-435/11 CHS Tour Service. En affärsmetod är vilseledande när den dels inbegriper oriktig information eller sannolikt kommer att vilseleda genomsnittskonsumenten, dels sannolikt kommer att medföra att konsumenten fattar ett affärsbeslut som annars inte skulle ha fattats C-281/12 Trento Sviluppo och Centrale Adriatica. Felaktig information som endast lämnas till en enda konsument kan utgöra en vilseledande affärsmetod C-388/13 UPC Magyarország. Pyramidspel C-667/15 Nationale Loterij.Reklamidentifiering9 §9 § All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Detta gäller dock inte framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför uppföljande framställningar. Äldre rätt: Fråga om tydlig utformning av marknadsföring och angivande av avsändare: annons i tidning MD 1987:5, 1991:18, reklamfilm i TV 2002:13, muntlig reklam, försäkringsförmedling 2003:31, reklam genom sms och e-mail 2004:25, förlagsprodukter 2005:22, webbtjänst 2006:14, s.k. tidningswrap 2006:15.Artiklar om lotter i annonstidning ej utformade och presenterade såsom anges i 1 st. MD 2009:15.Förbud mot vilseledande marknadsföring10 §10 § En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet.Första stycket gäller särskilt framställningar som rör produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper,produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö,kundservice, reklamationshantering samt metod och datum för tillverkning eller tillhandahållande,produktens pris, grunderna för prisberäkningen, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren, näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, åtaganden, varumärken, varunamn, kännetecken och andra rättigheter,belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren,leveransvillkor för produkten,behovet av service, reservdelar, byte eller reparation,näringsidkarens åtagande att följa uppförandekoder, ochkonsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning.En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt. Ang. 2 st. jfr Prisinformationslag (2004:347) 12 §, inf. efter denna lag.För en fullständig redovisning av rättsfall från tid före 1 sept. 2016 hänvisas till www.marknadsdomstolen.se och för rättsfall från tid därefter till www.patentochmarknadsoverdomstolen.se.Påståenden att centraldammsugare av visst märke ”står högst i världen” i vissa avseenden och hade högre kvalitet än annat märke ansågs vilseledande och otillbörliga MD 2008:14 – Utelämnande av information om hållfasthet m.m. vid marknadsföring av byggnadsställningar ansågs ej innebära att marknadsföringen var vilseledande MD 2009:5 – Att vid telefonförsäljning ej uppge avsändare och felaktigt påstå samröre med konkurrent ansågs vilseledande MD 2009:7 – Marknadsföring av värderingstjänster på distans, som ej innehöll tydliga uppgifter om pris och ångerrätt, ansågs otillbörlig MD 2009:8 – Ovederhäftiga påståenden vid marknadsföring av licens för institutionell visning av film MD 2009:9 – Bolags förfarande att tillställa annat bolags kunder orderbekräftelser och fakturor med förväxlingsrisk var vilseledande MD 2009:22, 2010:16 – Factoringföretags uppgifter i kundbrev att konkurrent agerat ohederligt ansågs vilseledande och misskrediterande MD 2009:24 – Bolags påståenden i marknadsföring av medietjänster att annat bolag var oseriöst och skickade bluffakturor ansågs vilseledande och misskrediterande MD 2009:37 – Banks (huvudsakligen Internetbank) uppgift i marknadsföring om ”inga avgifter” och ”utan dolda avgifter” ej vilseledande, oaktat banken tog ut avgift för skriftlig avisering MD 2009:39 – Påståenden som gav intryck av att bolag tagit över försäljningen av annat bolags produkter, sålde de bästa produkterna och hade det största utbudet ansågs vilseledande MD 2010:2 – Mobilabonnemang som marknadsförts såsom omfattande obegränsad användning till fast pris var vilseledande då tjänsten var begränsad i omfattning MD 2010:14 – Bolag som vid telefonförsäljning av sökregister/företagskatalog uppgett sig företräda annat bolag och dess sökregister MD 2010:17, 25 – Påståendet ”Glasögon till fast pris inklusive allt” ansågs ej vilseledande då det bedömdes tämligen nära överensstämma med konsumentens förväntan MD 2010:19 – Vissa formuleringar i marknadsföring av glasögon, bl.a. ”2 för 1”, ansågs vilseledande MD 2010:20 – Påståenden av bolag i e-postmeddelanden och brev till annat bolags befintliga och potentiella kunder om det sistnämnda bolagets produkter ansågs som misskrediterande och vilseledande marknadsföring MD 2010:23 – Påståendet ”Översättningar till alla språk” i marknadsföring av översättningstjänster ansågs med hänsyn till målgruppen ej vilseledande MD 2010:24 – Fråga om ett klädesvarumärke, vilket påstods vara vilseledande efterbildat, var känt MD 2011:1 – Påstående om marknadsledande ställning och oriktiga referenser i samband med offentlig upphandling ansågs vilseledande MD 2011:6 – Ang. vilseledande av kommersiellt ursprung vid marknadsföring av företagskatalog på internet MD 2011:8 – Företag som i kampanjerbjudanden utformade som fakturor använt sig av annans kännetecken (GULA SIDORNA, ENIRO) MD 2011:9, 10 – Vilseledande påståenden vid telemarketing ang. avsändare MD 2011:15 – Bemanningsföretags påståenden om kvaliteten på dess tjänster, vilka var baserade på en oberoende marknadsundersökning men som grundats på svar som bolaget självt valt ut, ansågs vilseledande MD 2011:23 – Svåröverskådlig marknadsföring av anslutning till fibernät, bl.a. med angivande av ett schabloniserat ROT-avdrag, ansågs vilseledande MD 2011:24 – Bolags e-postmeddelanden till annat bolags samarbetspartner och finansiär innehållande påståenden om sistnämnda bolags patentintrång m.m. ansågs vilseledande MD 2011:25 – Marknadsföring av pinnstol, med text vari känt varumärke och kännetecken för annan liknande produkt omnämndes ansågs ej vilseledande MD 2011:27 – Fråga om kombinationserbjudande avseende mobiltelefoner och mobiltelefonabonnemang var vilseledande MD 2012:4 – Påståenden vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser rörande dels produktionsbolaget, dels madrassernas egenskaper m.m. ansågs otillbörliga då de ej kunnat styrkas MD 2012:6 – Fråga om marknadsföring av blöjor varit vilseledande bl.a. avseende uttalande om samband mellan lotion i blöjor och allergi MD 2012:7 – Påståendena ”most affordable”, ”premier” och ”easiest” m.m. vid marknadsföring av sightseeingturer ansågs vilseledande MD 2013:14 – Marknadsföring av en bantningsprodukt vid namn ”Slim Vest” ansågs vilseledande MD 2013:15 – Byggvaruhus påstående ”där bättre produkter kostar mindre” ansågs vilseledande MD 2013:16 – Uttrycket ”Bäst & Billigast” i marknadsföring och i företagslogotyp ansågs vilseledande MD 2013:17 – Påståenden av innebörd att bolag hade Sveriges bästa priser samt största sortiment och utbud ansågs vilseledande MD 2014:2 – Att ett företag vid marknadsföring av taxitjänster använt kännetecken mycket likt annat företags kända och särpräglade varumärke ansågs vilseledande och otillbörligt MD 2014:3 – Användning av diagram vid marknadsföring av alkohol ansågs vilseledande då de gav sken av objektivitet men testerna som legat till grund för dem utförts av en enda person MD 2014:6 – Fråga om erbjudanden av säkerhetstjänster innehållande inbetalningskort m.m. varit vilseledande MD 2014:17 – Användning av ordet ”MILJÖFORDON” på taxibil som ej uppfyllde de utsläppskrav som anges i 2:11 a vägtrafikskattelagen ansågs vilseledande MD 2015:9 – Fråga om marknadsföring av konsertbiljetter innefattat utfästelse i förhållande till annan näringsidkare MD 2015:10 – Vissa påståenden om bärselar för barn ansågs vilseledande MD 2015:14 – Vilseledande marknadsföring av kontaktlinser MD 2015:16 – Påståenden om reducering och eliminering av strålning och magnetfält i marknadsföring av elsaneringstjänster ansågs vilseledande MD 2015:19 – Marknadsföring av matfettsblandningen ”Flora MED SMÖR” ansågs ej vilseledande MD 2015:20 – Påståenden om att vara marknadsledande i marknadsföring av glasögon ansågs vilseledande MD 2015:22 – Påståenden om isoleringsmaterial ansågs vilseledande MD 2016:2 – Ang. vilseledande marknadsföring av värmepumpar MD 2016:4 – Fråga om marknadsföring av förvaltnings/förmedlingstjänst av elavtal varit vilseledande MD 2016:9 – Påståenden i marknadsföring av veterinärmedicinska läkemedel ansågs vilseledande MD 2016:12 – Fråga om avtal betr. danskurs avsett tjänst som omfattats av ångerrätt MD 2016:13. EG-domstolens äldre praxis: I frågor om vilseledande skall de förväntningar som uppgiften kan tänkas väcka hos en normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst genomsnittskonsument beaktas C-210/96 Gut Springenheide och Tusky, p. 29–36. Vilseledande och kosmetiska produkter C-220/98 Estée Lauder Cosmetics. Förhållande till specialbestämmelser C-221/00 kommissionen/Österrike, p. 43–44. Praxis rörande art. 28 EG: Förbud mot namnet ”Clinique” inte motiverat C-315/92 Clinique.Ang. vilseledande ränteangivelser, se C-453/10 Pereničová och Perenič, p. 37 ff. Ang. medlemsstaternas möjlighet till mer långtgående skydd och kombinationserbjudanden som innehåller finansiella tjänster, se C-265/12 Citroën Belux. Kombinationserbjudande i frågan om försäljning av en dator utrustad med förinstallerade program C-310/15 Deroo-Blanquart. Begreppet hälsopåstående och påstående om minskad sjukdomsrisk, se C-299/12 Green – Swan. Vilseledande utelämnande C-632/16 Dyson (dammsugarmodellens energieffektivitet). Begränsningar i kommunikationsmediet m.m.11 §11 § Vid bedömningen av om en framställning är vilseledande enligt 10 § tredje stycket, får beaktas det använda kommunikationsmediets begränsningar i tid och utrymme samt de åtgärder som näringsidkaren har vidtagit för att på något annat sätt lämna informationen. Köperbjudanden 12 §12 § Marknadsföringen är vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter en bestämd produkt med en prisangivelse utan att följande väsentliga information framgår:produktens utmärkande egenskaper i den omfattning som är lämplig för mediet och produkten,pris och jämförpris angivet på det sätt som framgår av 7–10 §§ prisinformationslagen (2004:347),näringsidkarens identitet och geografiska adress, villkor för betalning, leverans, fullgörande och hantering av reklamationer om dessa avviker från vad som är normalt för branschen eller produkten i fråga,information om ångerrätt eller rätt att häva ett köp som ska lämnas till konsumenten enligt lag. Marknadsföringen är också vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter flera bestämda produkter med en uppgift om ett gemensamt pris, utan att erbjudandet innehåller väsentlig information enligt punkterna 1–5 i första stycket. Reseannons innehållande uppgift om frånprisangivelse m.m. ansågs utgöra köperbjudande men innehålla tillräcklig information MD 2011:30 (förhandsavgörande från EU-domstolen se nedan) – Marknadsföring av nätdejtingtjänst ansågs otillbörlig då uppgift om pris och ånger- och hävningsrätt varit oklar eller vilseledande samt kontaktinformation varit inkorrekt MD 2015:2.Fråga om när ett köperbjudande föreligger, rekvisitet rörande pris (frånpris) och rekvisitet rörande en produkts egenskaper (hänvisning till webbplats) C-122/10 Ving Sverige. En affärsmetod som kvalificerats som ett köperbjudande ska innehålla viss väsentlig information, som konsumenten behöver för att fatta ett välgrundat affärsbeslut; om denna information, vari ingår priset, inte lämnas anses ett köperbjudande vara vilseledande C-611/14 Canal Digital Danmark. Tillgång till information på eller via webbplats C-146/16 Verband Sozialer Wettbewerb.Vilseledande förpackningsstorlekar13 §13 § En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda förpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i övrigt är vilseledande i fråga om produktens mängd, storlek eller form. Äldre rätt: Vilseledande spagettiförpackning MD 1981:14 (jfr 1971:8).Vilseledande efterbildningar 14 §14 § En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda efterbildningar som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Detta gäller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tjänar till att göra produkten funktionell. Äldre rätt: Fråga om ”känd” och ”särpräglad”: förpackning för växtnäring MD 1974:5, för rengöringsmedel 1983:3, för ostbågar 2001:6, för texmexprodukter 2002:28, för digestivkex 2003:7, för snus 2005:12, för kattmat 2005:13, elektrisk ljusstake 2001:12, bemanningsföretag 2002:30, tidning 2003:14, leksaksbyggklossar 2004:23, 2006:3, kulventil 2005:3, sportsko 2005:33, dammsugarmunstycke 2007:27, vid tiden för marknadsföringen 2007:16.Fråga om vilseledande efterbildning av ficklampor; även fråga om renommésnyltning MD 2008:15 – Användning av viss taklykta och logotyp vid marknadsföring av taxitjänster ansågs i kombination som vilseledande efterbildning MD 2008:20 – Fråga om dimrar och andra elinstallationsapparater var kända och särpräglade MD 2009:1 – Utformning av likörflaska ansågs särpräglad men ej känd; annan förpackning därför ej vilseledande MD 2009:12 – Marknadsföring av fordonskedjor var ej vilseledande efterbildning av andra fordonskedjor då dessa ej ansågs särpräglade eller kända MD 2009:23 – MD 2010:2 anm. vid 10 § – Fråga om risk för förväxling av första hjälpen-tavlor MD 2010:3 – Fråga om förväxlingsbara energidryckesförpackningar MD 2010:4 – Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning m.m. vid marknadsföring av vin i viss förpackning MD 2010:21 – Marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårsprevention ansågs ej utgöra vilseledande efterbildning av annan produkt då denna saknade särprägel MD 2010:22 – Fläckborttagningsmedel ansågs ej utgöra vilseledande efterbildning av annat fläckborttagningsmedel då det ej visats att det sistnämnda medlet varit känt inom omsättningskretsen MD 2010:27 – Fråga om marknadsföring av en chokladdragé i viss förpackning utgjort vilseledande efterbildning MD 2010:29 – Utformningen av taxibil ansågs förväxlingsbar med bolags kända och särpräglade taxifordon MD 2011:16, 17 – Fråga om vissa wc-stolar kunde anses kända och särpräglade MD 2012:12 – Fråga om vilseledande efterbildning samt även renommésnyltning och misskrediterande påståenden i marknadsföring av golvbrunnsringar MD 2013:11 – Fråga om användning av ordet ”kvinna” och om dess typografiska utformning i titeln på en tidskrift utgjort vilseledande efterbildning MD 2013:12 – Bl.a. fråga om vilseledande efterbildning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar MD 2013:18 – Vilseledande efterbildning av taxidekor MD 2016:7 – Fråga om marknadsföring av öl i viss förpackningsutstyrsel utgjort vilseledande efterbildning resp. renommésnyltning MD 2016:11.Konkursutförsäljningar 15 §15 § En näringsidkare får vid marknadsföringen använda uttrycket ”konkurs”, ensamt eller i förening med något annat uttryck, bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning.Förenlighet med art. 28 EG C-71/02 Karner.Utförsäljningar 16 §16 § En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycken ”slutförsäljning”, ”utförsäljning” eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela varulager eller en klart avgränsad del av det,försäljningen sker under en begränsad tid, ochpriserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter. Äldre rätt: Förutsättningar för användning av ”utförsäljning” MD 1993:29, 2005:31.Realisationer 17 §17 § En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycket "realisation" eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment,försäljningen sker under en begränsad tid, ochpriserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter. Äldre rätt: Villkor för användning av ”realisation” MD 1993:29.Jämförande reklam 18 §18 § En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelseninte är vilseledande, avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål, på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna, inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken, inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken, i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning, inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, företagsnamn eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, ochinte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller företagsnamn. Lag (2018:1684). Äldre rätt: Vederhäftighetskrav vid jämförelser: om kvalitet MD 1977:8,1987:17, 1996:12, 2004:9, 2006:24, 27, om pris 1982:14, 1983:5, 1996:12, 2007:33 – Värdet av priskonkurrens: MD 1975:18, 1982:14, 1996:11, 2007:33.Vissa formuleringar av spelbolag vid marknadsföring ansågs utgöra vilseledande jämförande reklam MD 2009:25 – Att byggvaruhus i marknadsföring jämfört egna produkter och priser med andras på ett missvisande sätt ansågs vilseledande MD 2009:28 – Marknadsföring av tjänstepensionsförsäkringar som jämförts med annat bolags sparform ansågs vilseledande då väsentlig information saknats och aktualiteten brustit MD 2010:6 – Ang. bildframställning och däri angivna påståenden i jämförande reklam av mobilt bredband MD 2013:1 – Ang. elbolags jämförande marknadsföring betr. andelen solkraft i sitt elutbud MD 2014:9. EG-domstolens äldre praxis: Vid definition av jämförande reklam (omfattar även indirekt utpekande); villkoren för jämförande reklam skall tolkas på det sätt som är mest fördelaktigt för denna reklam; konsumentbegreppet C-112/99 Toshiba Europe och C-44/01 Pippig Augenoptik. Bedömning av om en annonsör har dragit otillbörlig fördel av en konkurrents renommé C-59/05 Siemens, C-487/07 L’Oréal (imitation av lyxparfymer). Jämförelse av sortiment – möjlighet att kontrollera C-356/04 Lidl Belgium, C-159/09 Lidl SNC. Hänvisning till en typ av produkter kan utgöra jämförande reklam när det är möjligt att identifiera det aktuella företaget eller de aktuella produkterna; kriterier för huruvida det föreligger ett konkurrensförhållande mellan annonsören och det företag som pekas ut i reklammeddelandet; hänvisning till produkter med ursprungsbeteckning C-381/05 De Landtsheer Emmanuel. Anspelning på skyddad ursprungsbeteckning enl. förordning nr 2081/92 C-87/97 Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola. Nationellt förbud mot vilseledande bruk av ”enkla” geografiska härkomstbeteckningar – relation till förordning nr 2081/92 C-312/98 Warsteiner Brauerei. Vilseledande underlåtenhet – Reklam som jämför priserna för produkter sålda i butiker av olika storlek och format C-562/15 Carrefour Hypermarchés.Obeställd reklam 19 §19 § En näringsidkare får vid marknadsföring till en fysisk person använda elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild, bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand. Har näringsidkaren fått den fysiska personens uppgifter om elektronisk adress för elektronisk post i samband med försäljning av en produkt till personen, gäller inte kravet på samtycke enligt första stycket om, den fysiska personen inte motsatt sig att uppgiften om elektronisk adress används i marknadsföringssyfte med användande av elektronisk post,marknadsföringen avser näringsidkarens egna, likartade produkter ochden fysiska personen klart och tydligt ges möjlighet att kostnadsfritt och enkelt motsätta sig att uppgiften används i marknadsföringssyfte när den samlas in och vid varje följande marknadsföringsmeddelande. Äldre rätt: Fråga om kravet på samtycke uppfyllts MD 2006:14, 18.Bolag som tillhandahöll en s.k. spelcommunity för barn på internet och som skickat reklam till barns inkorg på spelsidan utan möjlighet för förälder att lämna godkännande ansågs ha förfarit otillbörligt MD 2012:14.20 §20 § Vid marknadsföring med elektronisk post ska meddelandet alltid innehålla en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. Detta gäller även vid marknadsföring till en juridisk person. 20 a §20 a § Vid marknadsföring av informationssamhällets tjänster med elektronisk post får mottagaren inte uppmanas att besöka webbplatser vars marknadsföring strider mot 9 § eller 10 § tredje stycket. Lag (2011:591). 21 §21 § En näringsidkare får använda andra metoder för individuell kommunikation på distans än sådana som avses i 19 §, om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används. Information om garantier 22 §22 § En näringsidkare, som vid marknadsföringen erbjuder sig att genom en garanti eller liknande utfästelse under en viss tid svara för en produkt eller del därav eller för en egenskap hos produkten, ska vid försäljningen lämna köparen tydlig information om utfästelsens innehåll och de uppgifter som är nödvändiga för att köparen ska kunna göra den gällande. Information ska även lämnas om att köparens rättigheter enligt lag inte påverkas av utfästelsen. Utfästelsen och informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen.Information innan ett konsumentavtal ingås Rubriken införd g. Lag 2014:16.22 a §22 a § Vid andra avtal än distansavtal och avtal utanför affärslokaler enligt 1 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler ska näringsidkaren innan avtalet ingås ge konsumenten klar och begriplig information om sitt namn och telefonnummer samt sin gatuadress och e-postadress,produktens huvudsakliga egenskaper i den omfattning som är lämplig med hänsyn till produkten och till hur informationen ges,produktens pris, inbegripet skatter och avgifter, eller, om priset inte kan anges i förväg, hur priset beräknas,kostnader för leverans eller porto och andra tillkommande kostnader,villkoren för betalning samt för leverans eller fullgörande på något annat sätt och tidpunkt för leverans eller fullgörande,den rätt som konsumenten har att reklamera enligt lag och hur reklamation kan göras, garantier eller liknande utfästelser samt den assistans och service som gäller efter försäljningen,avtalets löptid,villkoren för att säga upp avtalet, om det gäller tills vidare eller förnyas automatiskt, och funktionen hos digitalt innehåll, inbegripet tekniska skyddsåtgärder, och vilken maskin- och programvara som krävs för att använda det digitala innehållet.Informationsskyldigheten enligt första stycket gäller inte, om informationen framgår av sammanhanget. Informationsskyldigheten gäller inte heller i fråga omvardagliga avtal som fullgörs omedelbart, andra avtal om fast egendom än sådana som avser uthyrning av fast egendom, elleravtal som anges i 2 kap. 1 § andra stycket 1, 2 och 6–8 samt fjärde stycket och i 3 kap. lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Lag (2014:16). Förbud och ålägganden Förbud mot viss marknadsföring23 §23 § En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. Ett förbud enligt första stycket får meddelas också en anställd hos näringsidkaren,någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar, ochvar och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen. Äldre rätt: Medansvar för ställföreträdare m.fl. MD 2004:17, 2007:27, för reklambyrå m.fl. 1975:27, 1986:6, för tidningsannons 1982:4, 1987:5, 1995:2, 2006:15, 21 – Moderbolags ansvar för åtgärd av helägt dotterbolag MD 2005:11.Mål om förbud mot marknadsföring av biljetter till en redan genomförd konsert avskrevs som desert MD 2011:19 – Fråga om moderbolags medverkansansvar för dotterbolags marknadsföring MD 2013:14 – Fråga om ansvar för marknadsföring av studentrabatter på hemsidan för det s.k. studentkortet, där olika rabattgivare självständigt utformat sina erbjudanden MD 2016:8 – Utformning av förbud H 2018: 883.Åläggande att lämna information24 §24 § En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna sådan information. Ett sådant åläggande får meddelas ocksåen anställd hos näringsidkaren, ochnågon annan som handlar på näringsidkarens vägnar.Ett åläggande enligt första stycket får innehålla en skyldighet att lämna informationen i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren använder vid marknadsföringen,genom märkning på varan eller i någon annan form på säljstället, elleri viss form till konsumenter som begär det.Jfr Prisinformationslag (2004:347) 12 §, inf. efter denna lag.Åläggande för företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan MD 2009:29.Åläggande att tillhandahålla tekniska hjälpmedel25 §25 § En tjänsteleverantör enligt lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster som i strid med 10 § i den lagen låter bli att tillhandahålla sådana tekniska hjälpmedel som avses där får åläggas att tillhandahålla hjälpmedlen. Vite26 §26 § Ett förbud enligt 23 § och ett åläggande enligt 24 eller 25 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Jfr Lag (1985:206) om viten inf. under FörvProc (slutet). Äldre rätt: Vite ansågs kunna föreläggas handelsbolag H 1984: 296.Belopps- och tidsbestämning av vite H 2018: 883.Interimistiska beslut27 §27 § Rätten får meddela förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 § att gälla tills vidare om käranden visar sannolika skäl för sin talan, ochdet skäligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller låta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett förbud eller åläggande. I fråga om beslut enligt första stycket tillämpas 15 kap. 5 § andra–fjärde styckena samt 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beslutet får verkställas genast. Lag (2011:1216). Fråga om interimistiskt förbud (1 st. p. 1) MD 2008:13.Förelägganden28 §28 § I fall som inte är av större vikt får Konsumentombudsmannen meddela föreläggande om förbud som avses i 23 § (förbudsföreläggande), åläggande som avses i 24 § (informationsföreläggande), elleråläggande som avses i 25 §.Ett föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Konsumentombudsmannen får bestämma att ett föreläggande ska gälla omedelbart. Lag (2016:793). Lagen 2016:793, med ikraftträdande 1 okt. s.å., innehåller även:2. För marknadsföring som har vidtagits före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.Marknadsstörningsavgift Förutsättningar för avgift 29 §29 §En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot 7 §, 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§, 18 §, 20 §, ellernågon av bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG.Detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i 64 kap. 46 § socialförsäkringsbalken, 7 kap. 3 § alkohollagen (2010:1622), 8 kap. 7 § första stycket, 8, 9 eller 14 § första eller andra stycket samt 15 kap. 4 § radio- och tv-lagen (2010:696), 11 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller 8 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet när det gäller ett erbjudande som inte är riktat bara till andra än konsumenter, 4 kap. 1 § 2 eller 3, 3 § första stycket 2, 4 § eller 5 § 2 eller 3 lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter.Vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdelsen.Avgiften tillfaller staten. Lag (2018:2092). Äldre rätt: Marknadsstörningsavgift vid direktreklam av förlagsprodukter MD 2005:22.Marknadsföring av bioresonansterapi; fråga om förutsättningar för marknadsstörningsavgift MD 2015:21.29 a §29 a §Vid prövningen av om marknadsstörningsavgift ska åläggas ska det beaktas hur allvarlig överträdelsen är. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens art, varaktighet, omfattning och spridning. F (2016:793). 30 §30 § En marknadsstörningsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett åläggande som har meddelats vid vite enligt denna lag.Avgiftens storlek31 §31 § Marknadsstörningsavgiften ska fastställas till lägst tio tusen kronor och högst tio miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens årsomsättning. Årsomsättningen ska avse omsättningen närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas eller är bristfälliga, får årsomsättningen uppskattas.Riktas talan mot flera näringsidkare ska avgiften fastställas särskilt för var och en av dem. Lag (2016:793). 32 §32 § När marknadsstörningsavgiften fastställs ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2016:793). Fråga om bestämmande av marknadsstörningsavgifts storlek MD 2012:17.Betalning av avgiften33 §33 § Marknadsstörningsavgift ska betalas till Kammarkollegiet inom trettio dagar efter det att domen har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i domen. Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i första stycket ska Kammarkollegiet lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.Preskription 34 §34 §En marknadsstörningsavgift får dömas ut bara om stämningsansökan har delgetts den som anspråket riktar sig mot inom fem år från det att överträdelsen upphörde.35 §35 §En marknadsstörningsavgift faller bort om domen inte har kunnat verkställas inom fem år från det att den vann laga kraft.Kvarstad 36 §36 §För att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift får domstolen besluta om kvarstad. I ett sådant fall gäller bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran. Lag (2016:223). Lagen 2016:223, med ikraftträdande 1 sept. s.å., innehåller även:2. Mål och ärenden som har inletts i tingsrätt eller hovrätt före ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.3. Om huvudförhandling har inletts före ikraftträdandet ska handläggningen i tingsrätten eller hovrätten dock slutföras enligt äldre bestämmelser.Skadestånd 37 §37 §Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud eller ett åläggande som har meddelats med stöd av 23, 24 eller 25 §, eller mot 7 §, eller mot 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§, eller mot någon av bestämmelserna i 18–22 a §§, eller mot någon av punkterna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, ska ersätta den skada som därigenom uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare. När ersättningen till näringsidkare bestäms får hänsyn tas även till omständigheter av annan än ekonomisk art. Lag (2014:16). Äldre rätt: Uppskattning av skadestånd för förlorad försäljning pga. vilseledande efterbildning MD 2005:6; för goodwillskada 2011:7.Skadestånd pga. otillbörlig marknadsföring av blöjor MD 2013:19.38 §38 § Rätten till skadestånd faller bort om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom.UtplånandeUtplånande m.m. av vilseledande framställningar39 §39 § Vid överträdelse av ett vitesförbud enligt 23 §, eller av 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§, eller av 18 §, eller av någon av punkterna 1–23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, får rätten efter vad som är skäligt besluta att en vilseledande framställning som finns på en vara, förpackning, trycksak, affärshandling eller liknande ska utplånas eller ändras så att den inte längre är vilseledande. Om detta syfte inte kan uppnås på något annat sätt får rätten besluta att egendomen ska förstöras.Säkerhetsåtgärder 40 §40 §Om käranden visar sannolika skäl för bifall till ett yrkande enligt 39 § och det skäligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller att låta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett beslut om utplånande, får rätten besluta om lämplig åtgärd att gälla tills vidare. I fråga om en sådan åtgärd gäller 15 kap. 3 § andra stycket, 5 § andra–fjärde styckena samt 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beslutet får verkställas genast.Framställs ett yrkande enligt 39 § i ett mål om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag gäller i stället för bestämmelserna i första stycket att egendomen får tas i beslag. I sådant fall tillämpas föreskrifterna i 27 kap. rättegångsbalken om beslag i brottmål. Beslutet får verkställas genast.41 §41 § Beslut att utplåna vilseledande framställningar enligt 39 § och beslut om säkerhetsåtgärd enligt 40 § meddelas på yrkande av part av den domstol där en rättegång om förbud enligt 23 §, marknadsstörningsavgift enligt 29 § eller skadestånd enligt 37 § pågår.Beslut att utplåna framställningar på grund av överträdelse av ett vitesförbud enligt 23 och 26 §§ får meddelas på yrkande av part av den domstol där en rättegång om utdömande av vitet pågår.Upplysningsskyldighet m.m. 42 §42 §På uppmaning av Konsumentombudsmannen skavar och en yttra sig och lämna de upplysningar som behövs i ett ärende om tillämpningen av denna lag,en näringsidkare tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha betydelse för utredningen i ett ärende där beslut om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § kan antas komma i fråga.43 §43 §Den som har meddelats ett förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § är skyldig att på uppmaning av Konsumentombudsmannen tillhandahålla de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen över att förbudet eller åläggandet följs.44 §44 §Om det behövs för tillsynen i ett ärende som avses i 42 § 2 eller 43 § får Konsumentombudsmannen uppmana näringsidkaren att hålla de lokaler eller motsvarande utrymmen där näringsverksamheten utövas, dock inte bostäder, tillgängliga för inspektion.45 §45 §Om en uppmaning enligt 42, 43 eller 44 § inte följs får Konsumentombudsmannen förelägga den som berörs att fullgöra sin skyldighet vid vite.46 §46 §Konsumentombudsmannen får lämna ersättning för sådana varuprover och liknande som avses i 42 och 43 §§ om det finns särskilda skäl för det.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att ersätta Konsumentombudsmannens kostnader för provtagning och undersökning av prov i fall som avses i 43 §.Var och av vem talan får väckasBehörig domstolRubriken införd g. Lag 2016:223. 46 a §46 a § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål om förbud som avses i 23 §,åläggande som avses i 24 eller 25 §,marknadsstörningsavgift enligt 29 §,kvarstad enligt 36 §,skadestånd enligt 37 §,utdömande av vite enligt 49 §, och oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning enligt 66 §. Lag (2016:223). MD 2012:1.Förbud och ålägganden 47 §47 § En talan om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § får väckas avKonsumentombudsmannen, en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare. Lag (2016:223). Ang. Konsumentombudsmannen se F (2009:607) med instr. för Konsumentverket; verkets generaldirektör är konsumentombudsman (10 §).Sökanden ej berörd på sådant sätt att talerätt förelåg MD 2008:21. F (2014:110) om en upplysningstjänst för konsumenter – Lag (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av 27 okt. 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (”förordningen om konsumentskyddssamarbete”).Marknadsstörningsavgift48 §48 § En talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks av Konsumentombudsmannen. Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan. Lag (2016:223). Näringsidkare som ålagts förbud mot oriktiga påståenden ansågs ha bevisbördan för att ett därefter gjort påstående var riktigt H 2010: 48.Utdömande av vite49 §49 §En talan om utdömande av vite får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet och av Konsumentombudsmannen. Lag (2016:223). 50 §50 § Upphävd g. Lag (2016:223). Överklagande av vissa beslutRubriken har denna lydelse enl. Lag 2016:223. 51 §51 § Konsumentombudsmannens beslut enligt 28 § får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.Konsumentombudsmannens beslut enligt 42–44 §§ samt om vitesföreläggande efter en sådan uppmaning får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av nämnda paragraf. Lag (2016:793). 52 §52 § Beslut under rättegången i frågor som avses i 27 § och 40 § första stycket får överklagas särskilt. Besluten ska vid handläggningen i Patent- och marknadsöverdomstolen anses röra en åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (2016:223). Rättskraft 53 §53 § En dom eller ett beslut om föreläggande där frågan om förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 § har prövats, hindrar att sådana frågor prövas på nytt med anledning av marknadsföringen. En dom eller ett beslut hindrar dock inte att samma fråga prövas på nytt när ändrade förhållanden föranleder det. Lag (2016:793). Frågor om upphävande av tidigare meddelat förbud och åläggande MD 2011:18 – Dom på vitesförbud ansågs hindra senare talan om vitesförbud ang. samma marknadsföring som vidtagits efter domen, när vitet inte dömts ut genom ett lagakraftvunnet avgörande MD 2012:3.54 §54 § Upphävd g. Lag (2016:223). 55 §55 § Upphävd g. Lag (2016:223). 56 §56 § Upphävd g. Lag (2016:223). 57 §57 § Upphävd g. Lag (2016:223). 58 §58 § Upphävd g. Lag (2016:223). RättegångsbestämmelserHandläggningen i domstolenRubriken har denna lydelse enl. Lag 2016:223. 59 §59 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 §. I mål om skadestånd enligt 37 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är tillåten. Lag (2016:223). 60 §60 § Upphävd g. Lag (2016:223). 61 §61 § Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången. Lag (2016:223). 62 §62 § Upphävd g. Lag (2016:223). Intervention 63 §63 § I mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § har den som har talerätt enligt 47 § andra stycket rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken. Rättegångskostnader64 §64 § I mål enligt denna lag gäller i fråga om rättegångskostnader 18 kap. rättegångsbalken. Bestämmelsen i 18 kap. 16 § rättegångsbalken ska dock inte tillämpas i mål om förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 §. I sådana mål får rätten bestämma att var och en av parterna ska svara för sina rättegångskostnader. I ärenden enligt 51 § första stycket tillämpas i fråga om rättegångskostnader 31 kap. rättegångsbalken. Lag (2016:793). Utevaro65 §65 § För Konsumentombudsmannen som part i mål och ärenden enligt denna lag gäller, i fråga om föreläggande för part och parts utevaro, vad som i rättegångsbalken är föreskrivet för åklagare.Övriga bestämmelser66 §66 § Regeringen får med avseende på en främmande stat bestämma att följande ska gälla.I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara frambragd eller tillverkad i den främmande staten eller i en region eller ort i den främmande staten, får åtgärd enligt 39 § beslutas även i andra fall än som avses där. Detta gäller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk endast tjänar till att märka ut varans art eller om den åtföljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten.En talan om en åtgärd enligt andra stycket väcks av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka talan, av någon som driver rörelse med varor av samma slag som den vara som talan avser. Lag (2016:223). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 2008:486 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008, då marknadsföringslagen (1995:450) ska upphöra att gälla samt lagen (2005:706) om ändring i marknadsföringslagen (1995:450) ska utgå.2. Bestämmelserna i 4–22 och 29–36 §§ tillämpas också på marknadsföring som har vidtagits före ikraftträdandet, om inte åtgärden var tillåten enligt äldre föreskrifter.3. Förbud och ålägganden samt förbuds- och informationsförelägganden som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska fortfarande gälla.4. Bestämmelserna om skadestånd i 29 § marknadsföringslagen (1995:450) tillämpas fortfarande i fråga om överträdelser som skett före den nya lagens ikraftträdande.5. Bestämmelserna i 49 § tillämpas också i fråga om utdömande av vite som förelagts med stöd av marknadsföringslagen (1995:450). 2009:1084 Denna lag träder i kraft d. 27 dec. 2009. 2010:719 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2010. 2010:1057 Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2010. 2010:1632 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2010:1911 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. 2011:591 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011. 2011:915 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2011. 2011:1216 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012. 2013:112 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2013. 2013:1055 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014. 2014:16 Denna lag träder i kraft d. 13 juni 2014. 2014:1348 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015. 2015:254 Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.(Lagen 2015:254 träder enl. F 2015:415 i kraft d. 2 sept. 2015.) F (2015:415). 2015:415 (Utkom d. 30 juni 2015.) 2015:672 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016. 2015:955 Denna lag träder i kraft d. 1 april 2016. 2016:22 Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2016. 2016:223 1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2016.2. Mål och ärenden som har inletts i tingsrätt eller hovrätt före ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.3. Om huvudförhandling har inletts före ikraftträdandet ska handläggningen i tingsrätten eller hovrätten dock slutföras enligt äldre bestämmelser. 2016:793 1. Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2016. 2. För marknadsföring som har vidtagits före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. 2016:1223 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017. 2017:341 Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2017. 2017:427 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017. 2017:695 Denna lag träder i kraft d. 3 jan. 2018. 2017:942 Denna lag träder i kraft d. 18 nov. 2017. 2017:1309 (Utkom d. 28 dec. 2017.) 2018:174 Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2018. 2018:775 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018. 2018:1220 Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2018. 2018:1227 Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2018. 2018:1263 Denna lag träder i kraft d. 2 jan. 2019. 2018:1684 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019. 2018:2092 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2019. 2019:182 Denna lag träder i kraft d. 2 juli 2019.