Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi och transporter /* KOM/2000/0276 slutlig - COD 2000/0117 */



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 029 E , 30/01/2001 s. 0112 - 0188



Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi och transporter

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

I inledning

1. År 1996 gav kommissionen ut en grönbok med titeln "Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: överväganden inför framtiden" [1] som fick nästan 300 svar från näringslivet, medlemsstaterna och EU-institutionerna.

[1] KOM(96) 583 slutlig, 27 november 1996.

Efter att ha granskat svaren lade kommissionen fram sina planer för framtiden i meddelandet "Offentlig upphandling inom Europeiska unionen" [2]. Den viktigaste slutsatsen som kunnat dras av den debatt som grönboken inledde är att den rättsliga ramen [3] måste förenklas och anpassas till den nya datatekniken, samtidigt som den grundläggande strukturen inte rubbas. Kommissionen erkände att den nuvarande rättsliga ramen måste förenklas genom att otydliga eller komplicerade regler förtydligas och genom att lagstiftningen ändras när problemen inte kan lösas genom tolkning. [4] Detta arbete är ett led i kommissionens strävan efter enklare regler som den gav uttryck för i sitt tolkningsmeddelande om koncessioner enligt EG-rätten [5], vilket dock inte föregriper eventuella särskilda lagstiftningsförslag om koncessioner. I synnerhet beträffande direktiv 93/38/EEG åtog kommissionen sig även att ompröva dess tillämpningsområde för att se om detta fortfarande var ändamålsenligt mot bakgrund av den fortskridande avregleringen på dessa sektorer.

[2] KOM(98) 143 slutlig, 11 mars 1998.

[3] Direktiven 93/36/EEG, 93/37/EEG och 92/50/EEG om offentlig upphandling av varor, byggentreprenad respektive tjänster (de "klassiska" direktiven), i deras ändrade lydelse enligt direktiv 97/52/EG, direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna ("direktivet om särskilda sektorer"), senast ändrat genom direktiv 98/4/EG, samt direktiven 89/665/EEG och 92/13/EEG om överklagande ("överklagande direktiven").

[4] Punkt 2.1.1.

[5] Kommissionens tolkningsmeddelande om koncessioner enligt EG-rätten, 2000/C 121/02, EGT C 121, s. 2.

2. Föreliggande förslag skall uppfylla dessa mål.

Kommissionen tillkännagav förslaget i sitt arbetsprogram för 2000 [6]. Förslaget omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet eftersom det är fråga om omarbetning av lagstiftning som syftar till att förverkliga den inre marknaden, i kraft av artikel 95 [7] i EG-fördraget. Dessutom svarar förslaget mot slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon, där Europeiska rådet uppmanar till ekonomiska reformer för en fullbordad och fullt fungerande inre marknad.

[6] KOM(2000) 155, 9.2.2000.

[7] F.d. artikel 100a.

3. För att det skall bli lättare att presentera förslaget har de olika förslagen till ändringar delats upp i två delar:

-Förenkling av direktivet.

-Ändringar i sak.

Efter motiveringen kommer en genomgång av skäl och artiklar.

II förenkling - ett omstrukturerat, tydligare direktiv

4. Omstrukturering och förtydligande av direktivet utan ändringar i sak.

4.1. De ändringar som redovisas i denna del innebär inga ändringar i sak av direktiv 93/38/EEG [8], senast ändrat genom artikel 12 i direktiv 94/22/CE [9] och genom direktiv 98/4/EG [10]. Hänvisningar till "direktivet", "direktivet om sektorer", "direktiv 93/38/EEG" eller "det nuvarande direktivet" skall förstås som hänvisningar till direktiv 93/38/EEG i dess ändrade lydelse. På samma sätt är hänvisningar till "den nuvarande artikeln" (eller "den nuvarande punkten" eller "den nuvarande bestämmelsen") avsedda som hänvisningar till en artikel, punkt e.d. i direktiv 93/38/EEG i dess ändrade lydelse.

[8] EGT L 199, 9.8.1993, s. 84.

[9] Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten, EGT L 164, 30.6.1994, s. 3. Genom artikel 12 i detta direktiv införs den nya artikel 3.5 i direktiv 93/38/EEG.

[10] Europaparlamentets och rådets direktiv 98/4/EG av den 16 februari 1998 om ändring av direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna, EGT L 101, 1.4.1998, s. 1.

4.2. För att göra direktivet mer lättöverskådligt och lättanvänt har det delats in i fyra avdelningar: allmänna bestämmelser om upphandling och tävlingar, särskilda bestämmelser om upphandling, särskilda bestämmelser om tävlingar samt slutbestämmelser. Särskilt i den andra avdelningen med regler för offentlig upphandling, har bestämmelserna ordnats så att de logiskt följer upphandlings förfarandet med början i definitioner, enheter och verksamheter som omfattas av direktivet samt dess tillämpningsområde. För att underlätta läsningen har kapitel, avsnitt och underavsnitt införts, och varje kapitel, avsnitt, underavsnitt och artikel har försetts med en rubrik för att det skall gå snabbare att hitta de bestämmelser man söker.

4.3. När de olika bestämmelserna samlats har man konstaterat att direktivet blir mer lättbegripligt om inledande artiklar införs i början på varje kapitel. Dessa inledningsartiklar innehåller inga nya förpliktelser, utan syftar till att förklara hur kapitlen och artiklarna hänger ihop. Till exempel har den nya artikeln 14 införts för att förklara att direktivet är tillämpligt när upphandlingen är värd mer än tröskelvärdet, förutsatt att den inte faller under något undantag i direktivet enligt olika artiklar, vilka förtecknas i bestämmelsen så att läsningen underlättas. Allt detta gäller redan, men det saknas en bestämmelse där det sägs uttryckligen.

4.4. En annan aspekt på förenklingen av direktivet är att särskilda bestämmelser för en viss verksamhet förts samman i samma artikel. Exempelvis har bestämmelserna om vatten samlats i den nya artikeln 4 (se punkt IV.4 nedan), medan motsvarande bestämmelser i det nuvarande direktivet är utspridda i artikel 2.2 a i, artikel 6.2 samt artikel 2.5 a.

Ett annat exempel på detta tillvägagångssätt är bestämmelserna om olika slags meddelanden, t.ex. periodiska förhandsmeddelanden, delats upp efter huruvida meddelandet används som medel för konkurrensutsättning (se punkterna IV.40 och IV.41 nedan).

5. Förenkling - förtydligande av direktivet med vissa ändringar i sak.

5.1. I detta förslag föreslås endast tre ändringar av detta slag. Den första är artikel 48.1 och 48.2 i förslaget. Bestämmelserna rör vilka upplysningar som skall lämnas till de deltagande i en upphandling om upphandlingens resultat. De har förts samman med bestämmelserna om vilka upplysningar som skall ges dem som vill delta i ett kvalifikationssystem som inrättats i enlighet med direktivet. Strukturen har alltså förenklats. Sakinnehållet har också ändrats eftersom det enligt detta förslag blir obligatoriskt för alla upphandlande enheter att informera om upphandlingens resultat, medan motsvarande bestämmelser i det nuvarande direktivet enbart är tillämpliga på sådana upphandlande enheter som verkar inom sektorer (vatten, el, lokaltrafik, hamnar och flygplatser) som omfattas av avtalet om offentlig upphandling (Government Procurement Agreement, GPA), som ingåtts vid de multilaterala förhandlingarna inom Uruguay-rundan [11]. Mer om det i punkt IV.48.2 nedan.

[11] Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar - vad beträffar de frågor som omfattas av dess behörighet - av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1).

5.2. Den andra är artikel 51 i detta förslag. Punkt 1 i den artikeln som motsvarar artikel 30.5 i det nuvarande direktivet, har utvidgats till urval av deltagare i selektivt och förhandlat förfarande, eftersom den uttrycker allmänna principer - ömsesidigt erkännande och likabehandling - vars tillämpning inte kan begränsas enbart till de fall där de upphandlande myndigheterna har ett kvalifikationssystem. Bestämmelsen har i övrigt inte ändrats.

På samma sätt, och eftersom systemen för kvalitetssäkring är lika lämpliga för upphandling av tjänster som av varor och byggentreprenad, har skyldigheten att använda europeiska kvalitetssäkrings- eller certifieringsstandarder (standarder i serierna EN 29 000 och EN 45 000) och att erkänna andra intyg utvidgats till att gälla även när sådana skyldigheter finns med avseende på entreprenörer och varuleverantörer. Bestämmelsen har i övrigt inte ändrats.

5.3. Det tredje exemplet på detta tillvägagångssätt är artikel 60.3 i detta förslag. Den nuvarande artikel 12.1 [12] är tvetydig, eftersom det står att direktivet inte skall gälla "upphandling" - ett begrepp som inte omfattar formgivningstävlingar - samtidigt som det uttryckligen anges att de internationella avtalen i fråga kan röra "... formgivningstävlingar som är avsedda för ... genomförande eller utnyttjande av ett projekt ...". Det har alltså bedömts lämpligare att uttryckligen ange att detta undantag också kan avse formgivningstävlingar, eller med ett nyare begrepp tävlingar. Samtidigt har det framkommit att skälen till att undanta upphandling från direktivets tillämpningsområde, när upphandlingen regleras av andra procedurregler enligt avtal om truppstationering eller särskilda regler för internationella organisationer, också är giltiga för tävlingar under dessa omständigheter. Se även punkt IV.60.3 nedan.

[12] "Detta direktiv skall inte gälla kontrakt som regleras av andra regler för upphandling och som tilldelas: enligt ett internationellt avtal som ingåtts, mellan en medlemsstat och tredje land - ett eller flera - i överensstämmelse med fördraget och som avser varor, bygg- och anläggningsarbeten, tjänster eller formgivningstävlingar som är avsedda för signatärstaternas gemensamma genomförande eller utnyttjande av ett projekt....".

III ändringar i sak

1. Inledning

1.1. Kommissionen föreslår ändringar av den nuvarande rättsliga ramen på grund av informations samhällets framväxt, den offentliga sektorns gradvisa avveckling av viss ekonomisk verksamhet och den ökade budgetdisciplinen. Ändringarna har tre mål: modernisering, förenkling och flexibilitet; modernisering för att ta hänsyn till teknikens och näringslivets utveckling, förenkling för att lätta upp bestämmelser som ibland är för utförliga och komplicerade samt flexibilitet som svar på klagomålen om att förfarandena är för stränga och inte motsvarar de offentliga upphandlarnas behov.

1.2. Med dessa tre mål i åtanke har kommissionen kommit fram till att det behövs ändringar på sex områden i direktiv 93/38/EEG.

Områdena är följande:

-Tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG, upphandling i fråga om vatten, energi, transport och telekommunikation, bör ses över till följd av den successiva avregleringen av dessa sektorer.

-Mekanismer för datorstödd upphandling med följder i form av kortare tidsfrister för upphandlingsförfaranden.

-Tydligare bestämmelser om tekniska specifikationer vilket skyddar konkurrensen genom att så många anbudsgivare som möjligt kan delta effektivt, särskilt innovativa företag.

-Striktare bestämmelser om tilldelningskriterier.

-Enklare tröskelvärden, varvid de många olika tröskelvärdena gjorts färre eftersom de föga skiljer sig åt sinsemellan.

-Gemensamma upphandlingsordlistan (Common Procurement Vocabulary, CPV)

2. Tillämpningsområde för direktiv 93/38/EEG om offentlig upphandling i fråga om vatten, energi, transport och telekommunikation.

2.1. Inledning

I sitt meddelande KOM (1998) 143 sade kommissionen följande: "I samband med avregleringen inom vissa av de sektorer som omfattas av direktiv 93/38/EEG (vatten, energi, transport och telekommunikation) finns det anledning att undersöka i vilken grad avregleringen öppnat för konkurrens i de berörda sektorerna, för att kunna avgöra huruvida direktivets restriktioner som åläggs de upphandlande enheterna fortfarande är motiverade. Restriktionerna grundar sig på den brist på konkurrens som följer av att staten tilldelat en viss operatör en ensamrätt eller en annan rättighet. Sådana statsgaranterade privilegier motsvarades av vissa krav på offentliggörande och tillämpning av procedurregler vid offentlig upphandling. Då det kan fastställas att det inom en särskild sektor råder effektiv konkurrens bör gällande förpliktelser upphävas."

Kommissionen fann på denna punkt att den skulle lägga fram förslag för att från direktivets tillämpningsområde (vatten, energi, transporter och telekommunikation) undanta sektorer och tjänster som i en viss medlemsstat förekommer under effektiv konkurrens.

Eftersom avregleringen befinner sig i olika skeden i olika länder, och avregleringen av telemarknaden gått längre än avregleringen av andra marknader som omfattas av direktiv 93/38/EEG införs i detta förslag olika lösningar för olika sektorer.

Om avregleringen i en viss sektor är sådan att de upphandlande enheterna i sektorn kan undantas från direktivets tillämpningsområde bör ett nödvändigt komplement vara att andra enheters inköp av varor och tjänster från de "avreglerade" enheterna faller under direktivets tillämpningsområde. Där så krävs föreslås ändringar.

Det har dock visat sig att de skäl som föranledde gemenskapens lagstiftare att i den nuvarande artikel 9 undanta inköp av vatten av enheter som distribuerar vatten förblir giltiga och att det alltså inte finns skäl att ändra texten.

2.2. Telesektorn

2.2.1. Reglerna för avreglering av telesektorn grundas på artikel 86.3 [13] i EG-fördraget (avregleringsdirektiv [14]) och artikel 95 [15] i EG-fördraget (harmoniseringsdirektiv [16]). Dessutom måste alla företag som tillhandahåller teletjänster efterleva det förbud mot att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen som anges i artiklarna 81, 82 och 86 [17] i EG-fördraget.

[13] F.d. artikel 90.3.

[14] Gällande avregleringsdirektiv är kommissionens direktiv 90/388/EEG av den 28 juni 1990 om konkurrens på marknaderna för teletjänster, EGT L 192 du 24.7.1990, s. 10, kommissionens direktiv 94/46/EG av den 13 oktober 1994 om ändring av direktiv 88/301/EEG och direktiv 90/388/EEG särskilt med avseende på satellitkommunikation, EGT L 268, 19.10.1994, s. 15, kommissionens direktiv 95/51/EG av den 18 oktober 1995 om ändring av direktiv 90/388/EEG med avseende på avskaffande av begränsningarna för användning av kabeltelevisionsnät för tillhandahållande av redan avreglerade teletjänster, EGT L 256, 26.10.1995, s. 49, kommissionens direktiv 96/2/EG av den 16 januari 1996 om ändring av direktiv 90/388/EEG med avseende på mobil- och personkommunikation, EGT L 20, 26.1.1996, s. 59 samt kommissionens direktiv 96/19/EG av den 13 mars 1996 om ändring av direktiv 90/388/EEG med avseende på genomförandet av full konkurrens på marknaderna för teletjänster, EGT L 74, 22.3.1996, s. 13.

[15] F.d. artikel 100a.

[16] Gällande harmoniseringsdirektiv är rådets direktiv 87/372/EEG av den 25 juni 1987 om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen, EGT L 196, 17.7.1987, s. 85, rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät, EGT L 192, 24.7.1990, s. 1, rådets direktiv 90/544/EEG av den 9 oktober 1990 om frekvensband för det samordnade införandet av alleuropeisk, landbaserad, allmänt tillgänglig, radiobaserad personsökning i gemenskapen, EGT L 310, 9.11.1990, s. 28, rådets direktiv 91/287/EEG av den 3 juni 1991 om det frekvensband som skall tilldelas för det samordnade införandet av digital europeisk trådlös telekommunikation (DECT) i gemenskapen, EGT L 144, 8.6.1991, s. 45, rådets direktiv 92/44/EEG av den 5 juni 1992 om tillhandahållande av öppna nät för förhyrda förbindelser, EGT L 165, 19.6.1992, s. 27, Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet, EGT L 117, 7.5.1997, s. 15, Europaparlamentets och rådets direktiv 97/33/EG av den 30 juni 1997 om samtrafik inom telekommunikation i syfte att säkerställa samhällsomfattande tjänster och samverkan genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät, EGT L 199, 26.7.1997, s. 32, Europaparlamentets och rådets direktiv 97/51/EG av den 6 oktober 1997 om ändring av rådets direktiv 90/387/EEG och 92/44/EEG för anpassning till en konkurrensutsatt miljö på telekommunikationsområdet, EGT L 295, 29.10.1997, s. 23, Europaparlamentets och rådets direktiv 97/66/EG av den 15 december 1997 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet, EGT L 24, 30.1.1998, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/10/EG av den 26 februari 1998 om tillhandahållande av öppna nätverk (ONP) för taltelefoni och samhällsomfattande tjänster för telekommunikation i en konkurrensutsatt miljö, EGT L 101, 1.4.1998, s. 24, Europaparlamentets och rådets direktiv nr 98/13/EG av den 12 februari 1998 om teleterminalutrustning och jordstationsutrustning för satellitkommunikation, inklusive ömsesidigt erkännande av utrustningarnas överensstämmelse, EGT L 74, 12.3.1998, s. 1, samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/61/EG av den 24 september 1998 om ändring av direktiv 97/33/EG med avseende på nummerportabilitet mellan operatörer och förval av nätoperatörer, EGT L 268, 3.10.1998, s. 37.

[17] F.d. artiklarna 85, 86 och 90.

2.2.2. Enligt artikel 2.2 i direktiv 90/388/EEG, ändrat genom direktiv 96/19/EG, skall medlemsstaterna göra vad som krävs för att senast den 1 januari 1998 se till att alla företag har rätt att tillhandahålla teletjänster eller etablera eller leverera de telenät som krävs för att tillhandahålla sådana tjänster. På begäran har anstånd med genomförandet med högst fem år beviljats de medlemsstater som har de minst utvecklade näten och med två år för de medlemsstater som har mycket små nät.

Ytterligare tid för genomförandet har beviljats fem medlemsstater: Luxemburg [18] (1 juli 1998), Spanien [19] (1 december 1998), Irland [20] och Portugal [21] (1 januari 2000) samt Grekland [22] (31 december 2000).

[18] Kommissionens beslut 97/568/EG, EGT L 234, 26.8.1997, s. 7.

[19] Kommissionens beslut 97/603/EG, EGT L 243, 5.9.1997, s. 48.

[20] Kommissionens beslut 97/114/EG, EGT L 41, 12.2.1997, s. 8.

[21] Kommissionens beslut 97/310/EG, EGT L 133, 24.5.1997, s. 19.

[22] Kommissionens beslut 97/607/EG, EGT L 245, 9.9.1997, s. 6.

Kommissionen gör i sin fjärde rapport om genomförandet av telelagstiftningen av den 25 november 1998 [23] helhetsbedömningen att merparten av lagstiftningen genomförts i nationell lag och att de nationella åtgärder som vidtagits som komplement till gemenskapslagstiftningen (nationella tillsynsmyndigheter, tillstånds givning, samtrafik, samhällsomfattande tjänster, avgifter, numrering, frekvenser) tillämpas i praktiken. Ytterligare framsteg tas upp i den femte rapporten om genomförandet av telelagstiftningen av den 10 november 1999 [24].

[23] KOM(1998) 594 slutlig.

[24] KOM(1999) 537 slutlig.

2.2.3. Kommissionen har offentliggjort ett meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning [25] där den uppmanar upphandlande enheter på teleområdet att anmäla de tjänster som de anser undantagna från direktiv 93/38/EEG i enlighet med artikel 8.1 i direktivet. Med ledning av svaren drog kommissionen i enlighet med artikel 8.2 i direktivet slutsatsen att offentlig upphandling i samband med de flesta teletjänster i merparten av medlemsstaterna redan anses som undantagna från direktivet.

[25] EGT C 273, 2.9.1998, s. 12.

I enlighet med artikel 8.2 och i överensstämmelse med domstolens uppfattning [26] offentliggjordes i vägledande syfte i EGT förteckningen över de teletjänster som kommissionen anser uppfylla kraven i 8.1 [27]. Många teleoperatörer ville dock ha en större grad av rättssäkerhet än vad en sådan förteckning kan ge, eftersom den inte har något rättsligt värde utan endast offentliggörs i informationssyfte.

[26] Mål C-392/93, The Queen mot H. M. Treasury, ex parte British Telecommunications plc., dom av den 26 mars 1996, REG 1996, s. I-1631.

[27] EGT C 156, 3.6.1999, s. 3.

2.2.4. Enligt detta förslag undantas alltså telesektorn från direktiv 93/38/EEG. Ändringarna föreslås träda i kraft samtidigt i alla medlemsstater, eftersom kommissionen är övertygad om att den snabba avregleringen kommer att fortsätta och ge effekt innan detta förslag hinner träda i kraft. Detta förtroende styrks av att effektiv konkurrens uppkommit på Irland, i Grekland och i Portugal i fråga om vissa teletjänster nästan två år före de tidsgränser som planerats.

2.2.5. För närvarande reglerar direktiven om offentlig upphandling två olika aspekter av telesektorn (tagen i vid bemärkelse).

Inköp som görs av enheter som själva driver ett telenät eller erbjuder teletjänster regleras i direktiv 93/38/EEG.

När offentliga myndigheter eller enheter som är verksamma inom en annan sektor som omfattas av direktiv 93/38/EEG köper in teletjänster regleras normalt av direktiven 92/50/EEG [28] och 93/38/EEG. Från dessa direktiv är dock inköp av vissa tjänster undantagna, nämligen rösttelefoni, telex, mobil radiotelefoni, personsökning samt satellitkommunikation. Skälet till detta undantag är att när direktiven antogs kunde sådana tjänster ofta tillhandahållas endast av en leverantör i en viss region, eftersom det saknades effektiv konkurrens och eftersom det fanns särskilda rättigheter eller ensamrätter.

[28] Rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena för offentlig upphandling av tjänster, EGT L 209, 24.7.1992, senast ändrat genom direktiv 97/52/EG, EGT L 328, 28.11.1997, s. 1.

I och med att konkurrensen blivit effektiv inom sektorn är undantagen inte längre berättigade. Därför skall enligt förslaget undantagen strykas, vilket innebär att rösttelefoni, telex, mobil radiotelefoni, personsökning och satellitkommunikation skall upphandlas enligt normala regler för tjänsteupphandling, vilket redan är fallet för andra teletjänster.

2.2.6. För närvarande regleras de offentliga myndigheter [29] som verkar inom telesektor i direktiv 93/38/EEG, och deras inköp för sådan verksamhet är undantagen från de "klassiska" direktiven (92/50/EEG om offentlig upphandling av tjänster, 93/36/EEG [30] om offentlig upphandling av varor 93/37/EEG [31] om offentlig upphandling av byggentreprenad). Om de "klassiska" direktiven inte ändras, skulle de föreslagna ändringarna av direktiv 93/38/EEG få till följd att de offentliga myndigheterna på nytt måste följa de "klassiska" direktiven vid upphandling i samband med sin verksamhet i telesektorn. Det skulle dock strida mot syftet med de nuvarande direktiven om offentlig upphandling, om offentliga myndigheter som även i avsaknad av effektiv konkurrens på telemarknaden lyder under det flexiblare direktiv 93/38/EEG, skulle bli skyldiga att följa de striktare reglerna i de "klassiska" direktiven därför att effektiv konkurrens uppstått inom sektorn. I förslaget om ersättning av de nuvarande "klassiska" direktiven - som avges samtidigt med detta förslag - vidtas åtgärder för att även i fortsättningen se till att de offentliga myndigheterna är undantagna från de "klassiska" direktiven för sin verksamhet inom telesektorn.

[29] Dvs. staten, regionala och lokala myndigheter, offentligrättsliga organ samt sammanslutningar av en eller flera offentligrättsliga myndigheter eller organ. Se artikel 1.1 i direktiv 93/38/EEG och den oförändrade artikel 2.1 a i detta förslag.

[30] Rådets direktiv 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor, EGT L 199, 9.8.1993, s. 1, senast ändrat genom direktiv 97/52/EG, EGT L 328, 28.11.1997, s. 1.

[31] Rådets direktiv 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, EGT L 199, 9.8.1993, senast ändrad genom direktiv 97/52/EG, EGT L 328, 28.11.1997, s. 1.

2.2.7. Dessutom stryks enligt detta förslag alla nu gällande bestämmelser som är särskilt tillämpliga på telesektorn, t.ex. den nuvarande artikel 2.2 d där denna verksamhet definieras som en verksamhet som omfattas av direktiv 93/38/EEG eller de särskilda tröskelvärdena som är tillämpliga på enheter som verkar inom denna sektor samt hänvisningarna till Rådgivande kommittén för telekommunikationsupphandling.

2.3. Andra sektorer

2.3.1. För närvarande innehåller direktiv 93/38/EEG ingen generell bestämmelse för alla de sektorer som direktivet gäller som ger möjlighet att ta avreglering av en viss sektor i beaktande.

Den ovannämnda artikel 8 gäller enbart telekommunikation. Direktivet innehåller andra särskilda bestämmelser. Exempelvis undantas från direktivet enheter som erbjuder allmänheten busstrafik om andra enheter också får erbjuda sådana tjänster, antingen i allmänhet eller i ett visst geografiskt område, till samma villkor som de upphandlande enheterna [32]. Dessutom stadgas om särskilda regler för enheter som i ett visst geografiskt område prospekterar efter eller utvinner olja, gas eller kol eller andra fasta bränslen. Dessa regler i artikel 3 i det nuvarande direktivet, ger kommissionen möjlighet att, under vissa villkor som rör beviljandet av tillstånd, besluta att enheter i medlemsstaterna som lämnat in en ansökan inte behöver följa de detaljerade bestämmelserna i direktivet utan bara följa principen om icke-diskriminering och uppfylla vissa krav på konkurrensutsättning i sin upphandling, samt vissa statistikkrav.

[32] Artikel 2.4 i det nuvarande direktivet.

2.3.2. På gemenskapsnivå har avregleringen av vissa andra sektorer än telesektorn börjat, främst energisektorn. Eftersom avregleringen inte hunnit lika långt som i telesektorn har dock en annan lösning valts för de andra sektorerna. I stället för att undanta vissa sektorer helt från direktivet, vilket skulle förutsätta att en effektiv konkurrens råder nu i alla medlemsstater, bedömdes det som lämpligare att införa en generell mekanism som gör det möjligt att undanta upphandling inom dessa sektorer i takt med att de befinns direkt konkurrensutsatta på marknader dit tillträdet inte är begränsat. Om effektiv konkurrens uppstått i en viss sektor förbehåller kommissionen naturligtvis sig rätten att lägga fram ett ändrat förslag om att undanta sektorn från direktivets tillämpningsområde. Om det inte varit möjligt att göra detta innan förslaget antas, förbehåller kommissionen sig rätten att på eget initiativ fatta ett beslut om undantag i enlighet med artikel 29 i förslaget.

2.3.3. Det är olämpligt att det samtidigt existerar olika bestämmelser om undantag eller uteslutning från direktivets tillämpningsområde på olika grunder, t.ex. hur konkurrensutsatt en viss sektor är eller vilka villkor som råder för att få bedriva en viss verksamhet. Därför föreslår kommissionen att den nuvarande artikel 2.4 och artikel 3 i direktivet ändras. Som en följd av det kan enheter som tillhandahåller busstrafik eller prospekterar efter eller utvinner olja, gas eller kol eller andra fasta bränslen undantas från direktivet på samma villkor som för alla de andra sektorer direktivet gäller.

Avsikten är dock inte att på nytt låta direktivet gälla enheter som i enlighet med artikel 2.4 nu är undantagna. På samma sätt skall ändringen av den nuvarande artikel 3 inte påverka besluten 93/676/EEG [33] och 97/367/EG [34]. Detta innebär att de upphandlande enheter i Nederländerna och Förenade kungariket som bedriver verksamhet off-shore får fortsätta att tillämpa de särskilda reglerna i nuvarande artikel 3.2, förutsatt att de inte undantas från direktivets tillämpningsområde i ett beslut enligt den generella mekanism som föreslås. På samma sätt skall enheter som den dag det föreslagna direktivet träder i kraft är från tillämpningen av direktiv 93/38/EEG i kraft av den nuvarande artikel 2.4 förbli undantagna.

[33] Kommissionens beslut av den 10 december 1993 om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas inte i Nederländerna är en av de verksamheter som anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 93/38/EEG och att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i Nederländerna skall anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direktiv, EGT L 316, 17.12.1993, s. 41.

[34] Kommissionens beslut av den 30 maj 1997 om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas inte i Förenade kungariket är en av de verksamheter som anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 93/38/EEG och att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i Förenade kungariket skall anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direktiv, EGT L 156, 13.6.1997, s. 55.

2.4. Särskilda rättigheter och ensamrätter

2.4.1. För närvarande definieras särskilda rättigheter och ensamrätter i artikel 2.3 i direktiv 93/38/EEG: "särskilda rättigheter eller ensamrätter" är rättigheter beroende av tillstånd som utfärdats av behörig myndighet i den aktuella medlemsstaten, enligt lagar och andra författningar, som får till följd att en eller flera enheter förbehålls rätten att bedriva en verksamhet. Dessutom sägs att en "upphandlande enhet skall i synnerhet anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätt, när:

a) den i samband med anläggande av de nät och anordningar, som beskrivs i punkt 2, kan utnyttja rätt till expropriation eller bruksrätt eller kan placera nätutrustning på, under eller över allmän väg,

b) den enligt punkt 2 a levererar dricksvatten, elektricitet, gas eller värme till ett nät som sköts av ett företag som självt åtnjuter särskilda rättigheter eller ensamrätt beviljade av behörig myndighet i berörd medlemsstat."

2.4.2. I sin dom av den 12 december 1996 säger domstolen [35] att det framgår av artikel 2 i direktiv 94/46 [36], som ändrar definitionerna i direktiv 90/388 [37] och i artikel 2.1-2 i direktiv 90/387 [38], av det faktiska sammanhanget i vilket direktiven 90/387, 90/388 och 92/44 [39] antagits samt av de mål de syftar till att uppnå att "de exklusiva eller speciella rättigheter som det hänvisas till i allmänhet skall förstås som rättigheter som tilldelats ett företag eller ett begränsat antal företag av myndigheterna i en medlemsstat enligt kriterier som inte är objektiva, proportionella eller icke-diskriminerande och som väsentligt påverkar möjligheten för andra företag att upprätta eller driva telenät eller tillhandahålla teletjänster inom samma territorium på huvudsakligen lika villkor."

[35] The Queen mot Secretary of State for Trade and Industry, ex parte British Telecommunications plc., mål C-302/94, REG 1996, s. I-6417.

[36] Kommissionens direktiv 94/46/EG av den 13 oktober 1994 om ändring av direktiv 88/301/EEG och direktiv 90/388/EEG särskilt med avseende på satellitkommunikation, EGT L 268, 19.10.1994, s. 15.

[37] Kommissionens direktiv 90/388/EEG av den 28 juni 1990 om konkurrens på marknaderna för teletjänster, EGT L 192, 24.7.1990, s. 10.

[38] Rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät, EGT L 192, 24.7.1990, s. 1.

[39] Rådets direktiv 92/44/EEG av den 5 juni 1992 om tillhandahållande av öppna nät för förhyrda förbindelser, EGT L 165, 19.6.1992, s. 27.

Domstolen tillade att särskilda rättigheter eller ensamrätter för upprättande av allmänt tillgängliga telenät och eventuellt tillhandahållande av allmänt tillgängliga teletjänster i den bemärkelse som avses i artikel 2 i direktiv 90/387 inte kan sägas kännetecknas av att teleorganisationer får vissa befogenheter, t.ex. rätt att förvärva mark genom expropriation, att få tillträde till mark för undersökning och rätt att förvärva mark genom köp, eller placera ut nätutrustning över eller under allmän väg eller på privat mark med ägarens tillstånd, för så vitt dispens inte beviljats av domstol, då "befogenheter av den här typen, som helt enkelt är avsedda att underlätta för de berörda operatörerna att upprätta nät och som ofta har tillerkänts eller kan tillerkännas alla dessa operatörer, ger i själva verket inte deras innehavare några väsentliga fördelar i förhållande till deras potentiella konkurrenter."

Visserligen tolkas i domen enbart begreppet särskilda rättigheter eller ensamrätter i den bemärkelse som avses i de aktuella teledirektiven, och tolkningen kan inte tillämpas på definitionen av sådana rättigheter i andra direktiv, om det framgår av direktiven att gemenskapslagsitftaren uttryckligen haft ett annat tillämpningsområde i åtanke eller det juridiska sammanhang som definitionen ingår i är annorlunda. Så är fallet med direktiv 93/38/EEG. För det första framgår det tydligt av den nuvarande artikel 2.3 a och b att definitionen omfattar situationer som enligt teledirektiven i domstolens tolkning inte utgör särskilda rättigheter eller ensamrätter. Dessutom kompletteras den allmänna definitionen i direktiv 93/38/EEG av en rad särskilda bestämmelser [40] som syftar till att justera vissa situationer där definitionens räckvidd annars skulle få otillräckligt resultat.

[40] Se särskilt artikel 2.5 och artikel 6.1 och även artikel 2.4, artikel 7 samt artikel 8.

2.4.3. Det är dock olämpligt att samma begrepp definieras på två såpass olika sätt i gemenskapens lagstiftning om den inre marknaden i vid bemärkelse. Det förefaller alltså lämpligt att förtydliga definitionen av särskilda rättigheter och ensamrätter i direktiv 93/38/EEG.

Kommissionen föreslår därför att definitionen av särskilda rättigheter och ensamrätter anpassas till domstolens definition, särskilt i det ovannämda målet C-302/94 (se punkt III.2.4.2 ovan). Detta får till följd att sådana upphandlande myndigheter som omfattas av direktivet enbart därför att de anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätter enligt artikel 2.3 a eller b [41] inte längre omfattas av direktivet.

[41] Se punkt II.0 ovan och skäl nr 11 i detta förslag.

3. Datorstödd upphandling

3.1. Den nya informations- och kommunikationsteknikens (IKT) framväxt öppnar nya, lovande möjligheter för den offentliga upphandlingens effektivitet, insyn och öppenhet. I sitt meddelande "Offentlig upphandling i Europeiska unionen" av den 11 mars 1998 föresatte sig kommissionen ett synnerligen ambitiöst mål: 25 % av all upphandling skall ske elektroniskt år 2003. Därför har kommissionen uppmanat alla berörda att utveckla ett system för detta ändamål.

Detta mål får stöd i ett stor antal svar, bl.a. i Europaparlamentets och Region kommitténs yttranden.

Målet omnämns också i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000, där kommissionen, rådet och medlemsstaterna uppmanas "vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att gemenskapens och regeringarnas upphandling kan äga rum on-line senast 2003" [42].

[42] Se punkt 17, fjärde strecksatsen i slutsatserna.

I den nu gällande lagstiftningen om offentlig upphandling är det möjligt att använda medel för datakommunikation för att under vissa villkor lämna in anbud. Det finns dock förfaranden där sådana medel inte omnämns (t.ex. inlämnande av meddelanden) eller inte är tillåtna (t.ex. påskyndat förfarande i de "klassiska" direktiven).

Dessutom är det för närvarande medlemsstaterna som har denna möjlighet att tillåta andra medel än inlämnande personligen eller per post. Målet med förslaget är att i framtiden göra det möjligt för alla att besluta att enbart använda medel för datakommunikation.

3.2. Även om vissa fruktar att företag kan utestängas från offentlig upphandling med datakommunikation eftersom de släpar efter i sin datorutveckling, torde detta förhållande ändras snabbt. Därför förefaller det inte nödvändigt med en övergångsperiod där traditionella medel används parallellt, särskilt inte eftersom företagen i praktiken kommer att få en övergångsperiod tack vare den tid det tar att anta och genomföra detta förslag.

Att möjliggöra användning av datakommunikation för offentlig upphandling förutsätter bl.a. att de jämställs med mer traditionella medel i fråga om meddelanden och informationsutbyte. Målet är här att uppmuntra fler att använda data kommunikation framöver.

3.3. Slutligen torde det med hjälp av system för datastödd upphandling bli möjligt att göra avsevärda tidsvinster i förfarandena. Med inlämning per e-post torde det gå att minska den nuvarande tidsgränsen om 12 dagar, utom i påskyndat förfarande, för översändande till Publikationsbyrån och offentliggörande i Officiella tidningen.

Den maximala tidsgränsen för offentliggörande kan alltså sänkas från 12 till 5 dagar, om det elektroniska meddelandet översänds i det format som anges i specifika tionerna i den nya bilagan XIX.

3.4. Införandet av datastödd upphandling visar också på svårigheter som kan följa av lagfästa bestämmelser om att viss teknik måste användas, t.ex. databasen TED.

Med tanke på teknikens snabba utveckling förutsätter denna uttryckliga hänvisning i lagstiftningen regelbunden uppdatering. För att undvika sådana svårigheter med anpassning av lagstiftningen sägs det i detta förslag inte längre något om särskilda former för offentliggörande i själva direktivet. Bestämmelser om närmare tekniska specifikationer för offentliggörande har förts in i en ny bilaga (bilaga XIX).

3.5. För att dessa bestämmelser snabbare skall kunna anpassas till teknikens utveckling, föreslår kommissionen att det får behörighet att ändra denna bilaga för att anpassa den till teknikens utveckling, med biträde av den kommitté som avses i artikel 65.

4. Tekniska specifikationer

4.1. Nu gällande regler för tekniska specifikationer [43] syftar till att tvinga offentliga upphandlare att använda vissa uttömmande angivna instrument när de utformar tekniska specifikationer, för att undvika att en ekonomisk operatör eller nationellt näringsliv gynnas. Instrumenten kännetecknas dels av att de är kända, öppna och tillgängliga för alla, dels att de i möjligaste mån är enhetliga på internationell eller europeisk nivå. Främst av dessa instrument är standarden, helst europeisk eller internationell, men i brist på bättre nationell. Andra instrument som rör enskilda sektorer (europeiskt tekniskt godkännande för bl.a. byggprodukter i enlighet med direktiv 89/106/EEG) anges också som en möjlig referens.

[43] Direktiven om varor (93/36/EEG), byggentreprenad (93/37/EEG) och tjänster (92/50/EEG) innehåller motsvarande bestämmelser om gemensamma tekniska regler. Direktivet om särskilda sektorer (93/38/EEG) innehåller bestämmelser som är i sak likvärdiga.

Tillämpningen av dessa delar av direktiven har i vissa fall lett till att standarden i praktiken anses som obligatorisk. Bestämmelserna kan faktiskt leda till att inköparens urval begränsas till enbart produkter som följer standarderna.

En sådan tolkning stämmer inte med begreppet "referens", som innebär att andra lösningar kan jämföras med den lösning som standarden erbjuder. Dessutom leder tolkningen till att standardiserade tekniska lösningar gynnas på bekostnad av andra lösningar och ny teknik. Den snabba tekniska utvecklingen på vissa områden, tillsammans med en tolkning som säger att standarden i praktiken är obligatorisk, är särskilt skadlig eftersom standarden med nödvändighet ligger efter den tekniska utvecklingen (exempelvis inom informationstekniken).

4.2. Mot denna bakgrund förefaller det nödvändigt att förenkla dessa bestämmelser, dels genom att förtydliga vad begreppet "referens" omfattar, dels genom att begränsa hänvisningar till särbestämmelser för vissa sektorer (t.ex. telekommunikation eller bygge) som bidrar till att göra de nuvarande direktiven komplicerade. Ändringarna bidrar också till en effektivare konkurrens genom att det blir lättare för fler anbudsgivare att delta, särskilt innovativa företag.

Ändringarna gäller alla inköp av varor, byggentreprenader och tjänster som regleras i de "klassiska" direktiven, samt inköp som regleras i direktivet för särskilda sektorer. På så sätt bevaras även enhetligheten i texten, vilket bidrar till förenklingsarbetet. Ändringarna gör att offentliga upphandlare kan specificera sina krav i termer av prestanda, samtidigt som den europeiska standardiseringens landvinningar bevaras eftersom det fortfarande går att hänvisa till standarder.

5. Striktare bestämmelser om tilldelningskriterier

5.1. I de nu gällande bestämmelserna om tilldelningskriterier (artikel 34.2 i direktivet) sägs att kriterierna skall anges i meddelandet om upphandling eller i kravspecifikationen, "om möjligt" i angelägenhetsgrad med det viktigaste först enligt den upphandlande myndighetens bedömning.

Denna formulering är inte särskilt bindande i fråga om angelägenhetsgrad med det viktigaste kriteriet först. Det är därför nödvändigt att förtydliga vilken omfattning denna skyldighet har.

5.2. Dessutom har kommissionen vid sin handläggning av klagomål kunnat konstatera att även om de upphandlande myndigheterna fastställer och anger tilldelningskriterier i angelägenhetsgrad, har de fortfarande ett avsevärt utrymme för skönsmässig bedömning när upphandlingen tilldelas. När myndigheten enbart anger kriterierna i angelägenhetsgrad, har den fortfarande möjlighet att vid bedömningen lägga en viss vikt vid kriterierna och alltså värdera dessa gentemot varandra på ett sätt som anbudsgivarna inte känner till. Den bristande insynen kan få till följd att vissa upphandlande myndigheter fäster en oväntad eller oförutsägbar vikt vid ett eller flera kriterier, även efter det att anbuden öppnats, så att något av anbuden gynnas. Om man till exempel har 2 kriterier, angivna i angelägenhetsordning, kan de det andra värderas till 90 % eller 51 % av det första kriteriet. Eftersom det saknas en allmän regel om att kriteriernas vikt skall anges när förfarandet inleds, blir den upphandlande myndighetens slutliga val svårt att kontrollera. Det måste alltså konstateras att denna brist i det avgörande skedet med tilldelning av upphandlingen leder till att alla regler för föregående etapper i förfarandet blir verkningslösa. Alla reglerna har samma syfte, nämligen att skydda anbudsgivarnas rättigheter, bl.a. principerna om likabehandling och insyn.

Därför bör direktivet ändras så att det blir obligatoriskt att ange varje kriteriums relativa vikt så tidigt som möjligt i förfarandet, med beaktande av särdragen i olika upphandlings förfaranden. Vikterna kan t.ex. anges i procent eller som andelar av ett annat kriterium.

Oavsett på vilket sätt upphandlingen genomförs, bör man se till att viktningen är känd av alla anbudsgivare när de utformar sina anbud.

6. Förenklade tröskelvärden

6.1. För närvarande innehåller direktiv ett stort antal tröskelvärden: ett om 5 miljoner euro [44] för byggentreprenad som upphandlas av de enheter som verkar inom sektorn och inte omfattas av GPA (sektorerna gas och värme, utvinning av olja och gas, utvinning av fasta bränslen, järnvägstransporter - utom spårbunden lokaltrafik - samt teletjänster). Samtidigt är tröskelvärdet för enheter inom de sektorer som GPA omfattar (vatten, el, lokaltrafik, hamnar och flygplatser) för närvarande motvärdet i euro av 5 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) [45], vilket fr.o.m 1 januari 2000 t.o.m. 31 december 2001 är lika med 5 358 153 EUR.

[44] Angivna i ecu i direktivet, som antogs före övergången till euro. 1 ecu motsvarar som bekant 1 euro.

[45] SDR är en enhet som definieras av Internationella valutafonden och används i GPA.

När det gäller upphandling av varor är tröskelvärdena för närvarande 600 000 EUR för enheter verksamma inom telesektorn, 400 000 EUR för enheter verksamma inom sektorer som inte omfattas av GPA samt motvärdet i euro av 400 000 SDR för enheter verksamma inom de sektorer som omfattas av GPA [46].

[46] 400 000 SDR motsvarar 428 653 EUR fr.o.m. 1.1.2000 t.o.m 31.12.2001.

När det gäller upphandling av tjänster är läget än mer komplicerat. Tröskelvärdet är 600 000 EUR för upphandlande enheter verksamma inom telesektor, och 400 000 EUR för upphandlande enheter verksamma inom sektorer som inte omfattas av GPA. För tjänsteupphandling utförd av enheter med verksamhet inom de sektorer som GPA omfattar är tröskelvärdet 400 000 EUR för upphandling av tjänster i bilaga XVI B och forsknings- och utvecklingstjänster i kategori 8 i bilaga XVI A samt teletjänster i kategori 5 i bilaga XVI A med CPV-nummer som motsvarar CPC-numren 7524, 7525 och 7526. För resten av de tjänster som anges i bilaga XVI A är tröskelvärdet motvärdet i euro av 400 000 SDR [47] om upphandlingen utförs av enheter verksamma inom de sektorer som GPA omfattar.

[47] Motsvarar 428 653 EUR fr.o.m. 1.1.2000 t.o.m. 31.12.2001.

6.2. Det framgår av ovanstående att de nuvarande tröskelvärdena är allt utom enkla och lättanvända. En bidragande orsak till att de nuvarande bestämmelserna är svåra att begripa och tillämpa är att belopp i dem uttrycks som "motvärdet i euro" av X SDR och att beräkningen av motvärdena ger resultat som är allt annat än runda tal. Det brådskar alltså med att förenkla tröskelvärdena, i den mån detta är möjligt med hänsyn till gemenskapens internationella åtaganden.

6.3. Därför föreslås enklare tröskelvärden, samtidigt som enheter verksamma inom telesektorn helt undantas från förslaget. Förenklingen sker på olika plan. Dels är tröskelvärdena desamma både för upphandling innanför och utanför GPA. Dels anges alla tröskelvärden direkt i euro, avrundade till närmast lägre hundratusental euro från tröskelvärdet i GPA. Med dessa förenklingar kan två trösklar användas:

-5 300 000 euro för upphandling av byggentreprenad oavsett vilken sektor den upphandlande enheten verkar inom.

-400 000 euro för upphandling av varor och tjänster samt för tävlingar, oavsett vilken sektor den upphandlande enheten verkar inom och oavsett vilken tjänst det är fråga om.

6.4. För upphandlande enheter verksamma inom sektorerna gas, värme och fasta bränslen samt andra järnvägstransporter än spårbunden lokaltrafik (dvs. inom de sektorer som inte omfattas av GPA) får förslaget dessa effekter jämfört med den rådande situationen:

-Tröskelvärdet ökar med 300 000 EUR för upphandling av byggentreprenad. För enheternas upphandling av varor och tjänster samt deras upp handling genom tävlingar förblir tröskelvärdena oförändrade.

6.5. För upphandlande enheter verksamma inom sektorerna vatten, el, lokaltrafik, hamnar och flygplatser (de sektorer som GPA omfattar) blir effekterna följande:

-Tröskelvärdet minskar med 58 153 EUR [48] för enheternas upphandling av byggentreprenad.

[48] Enligt den kurs mellan euro och SDR som använts för att fastställa tröskelvärdena fr.o.m. 1.1.2000 t.o.m. 31.12.2001.

-Tröskelvärdet minskar med 28 653 EUR för upphandling av de tjänster som anges i bilaga XVI A utom forsknings- och utvecklingstjänster i kategori 8 i bilaga XVI A samt teletjänster enligt kategori 5 i bilaga XVI A, med CPV-nummer som motsvarar CPC-numren 7524, 7525 och 7526. Samma sak gäller vid tävlingar om upphandling av samma tjänster.

-Tröskelvärdet ändras inte för upphandling av varor, tjänster i bilaga XVI B, forsknings- och utvecklingstjänster enligt kategori 8 i bilaga XVI A och teletjänster i kategori 5 i bilaga XVI A med CPV-nummer som motsvarar CPC-numren 7524, 7525 och 7526. Samma sak gäller vid tävlingar om upphandling av samma tjänster.

7. Den gemensamma upphandlingsordlistan

Kommissionen utfärdade 1996 en rekommendation om användning av den gemensamma upphandlingsordlistan (Common Procurement Vocabulary, CPV) [49]. Ordlistan bygger på nomenklaturerna CPA och NACE och är anpassad till den offentliga upphandlingens särdrag. Sedan 1996 används CPV systematiskt i alla meddelanden som i enlighet med direktiven offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, serie S, för att ange kontraktsföremål och för att möjliggöra översättningar till de 11 officiella språken; den har också blivit ett omistligt hjälpmedel för att söka och välja ut lämpliga upphandlingar att delta i. CPV sågs över i slutet av 1998 med ledning av erfarenheter och synpunkter från användarna (upphandlande enheter och hugade anbudsgivare). Nu är det på sin plats att till fullo utnyttja att det finns en specialiserad nomenklatur för offentlig upphandling och ersätta de olika direktivens hänvisningar till diverse nomenklaturer (CPC, NACE och Kombinerade nomenklaturen) med hänvisningar till CPV, dock utan att ändra direktivens omfattning (tjänstekategorierna i bilagorna IA och IB i direktiv 95/50/EEG). Om endast CPV används blir det lättare att sprida och nå information, vilket bidrar till större insyn och öppnare marknader för offentlig upphandling i Europa. Samtidigt med denna översyn av direktiven skall CPV tas upp i ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om formellt antagande av CPV som gemenskapens nomenklatur för offentlig upphandling och om underhåll av den (hur ändringar skall gå till).

[49] Kommissionens rekommendation 96/527/EG av den 30 juli 1996 om användningen av den gemensamma upphandlingsordlistan (CPV) för beskrivning av innehållet i offentliga kontrakt, EGT L 222, 3.9.1996, s. 10.

IV närmare om skäl och artiklar

När ändringarna består i ny numrering eller ändrade hänvisningar till en omnumrerad artikel anses ingen ändring i sak ha ägt rum. Samma sak gäller för språkliga ändringar som inte påverkar en bestämmelses innehåll eller räckvidd. När ändringar är av detta slag sägs att bestämmelsen inte har ändrats. När det gäller strukturen innehåller detta förslag också en innehållsförteckning, så att textens nya struktur framgår tydligt.

1. Artikel 1 - Definitioner

1.1. Den inledande satsen (I detta direktiv används följande beteckningarna med de betydelser som här anges:) har ersatts med en punkt 1 för att ge artikeln är bättre struktur. Punkten har samma innehåll. Punkterna 2 och 7 har förtydligats så att det framgår att en eller flera tjänsteleverantörer, varuleverantörer eller entreprenörer kan vara parter i samma upphandling eller ramavtal. Avsikten är inte att ändra det nuvarande läget, där en eller flera upphandlande enheter får vara parter i en upphandling eller ett ramavtal. Bestämmelserna motsvarar f.ö. den nuvarande artikel 1.4 och 1.5.

1.2. Punkterna 3, 4 och 5 innehåller definitioner av blandade upphandlingar, dvs. upphandlingar där varor och byggentreprenad, varor och tjänster eller tjänster och byggentreprenad ingår samtidigt.

I punkt 3 motsvarar det första stycket det andra stycket i den nuvarande artikel 1.4, medan det andra stycket inte har någon motsvarighet i det nuvarande direktivet. Däremot motsvarar det artikel 1 a i direktiv 93/36/EEG.

Punkt 4 är ny. Det första stycket följer logiskt ur artikel 1 a i direktiv 93/36/EEG. Det andra stycket återspeglar att definitionen av tjänsteupphandling är tillämplig om inget annat är tillämpligt, och är anpassad till den nuvarande artikel 14.11 och 14.12.

Punkt 5 är ny, men bygger på det tolfte skälet i direktiv 92/50/EEG och på domstolens rättspraxis, främst dess dom av den 19 april 1994 i målet "Gestión Hotelera" [50].

[50] Mål C-331/92, Rec. 1994, s. I-1329, svensk version saknas.

Punkt 6 första stycket grundas på den nuvarande artikel 1.6, senare delen, men den har utvidgats till entreprenörer och varuleverantörer, så att det förtydligas att dessa begrepp skall tolkas på samma sätt. Ett nytt begrepp införs: marknadsaktör. Det innebär inga ändringar i sak, men det blir möjligt att förenkla formuleringen av flera andra bestämmelser i förslaget om det går att hänvisa till "marknadsaktörer" i stället för "varuleverantörer, entreprenörer och tjänsteleverantörer".

1.3. Tredje stycket motsvarar första delen i den nuvarande punkten 6 och har inte ändrats.

1.4. Punkterna 8 och 9 har inte ändrats.

1.5. Punkt 10 är ny och innehåller en definition av "medel för datakommunikation". Den är en variant av definitionen i kommissionens förslag om elektronisk handel. Dessutom definieras i den nya punkten 11 begreppet "skriftlig", som används på flera håll i direktivet, så att det även omfattar elektroniska meddelanden. I den nya punkt 12 definieras slutligen CPV.

2. Artikel 2 - Definition av de enheter som omfattas.

2.1. Punkt 1 motsvarar artikel 1.1-2 i det nuvarande direktivet och punkt 2 motsvarar artikel 2.1. De har inte ändrats.

2.2. Punkt 3 är ny. Den innehåller den nya definitionen av särskilda rätter och ensamrätter. Skälen till denna ändring gås igenom i punkterna III.2.4.1-III.2.4.3 ovan.

3. Artikel 3 - Bestämmelser om gas, värme och el.

Artikeln har inte ändrats. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 2.2 a iii och punkt 2 motsvarar 2 artikel 2.5 b. Punkt 3 motsvarar artikel 2.2 a ii och punkt 4 motsvarar artikel 2.5 a.

4. Artikel 4 - Bestämmelser om vatten.

Artikeln har inte ändrats. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 2.2 a i, punkt 2 motsvarar artikel 6.2 och punkt 3 artikel 2.5 a. Se även punkt II.1.3.

5. Artikel 5 - Bestämmelser om allmänna kommunikationer.

5.1. Punkt 1 har inte ändrats och motsvarar den nuvarande artikel 2.2 c.

5.2. Punkt 2 är ny. Se punkt III.2.3.3 ovan.

6. Artikel 6 - Bestämmelser om prospektering eller utvinning av olja, gas, kol och andra fasta bränslen samt om hamnar och flygplatser.

Denna artikel har inte ändrats. Den motsvarar den nuvarande artikel 2.2 b.

7. Artikel 7 - Förteckningar över upphandlade enheter.

Hänvisningen till den nuvarande bilaga X, om enheter med verksamhet inom telesektorn (se punkt III.2.2) har strukits, men i övrigt har artikeln inte ändrats jämfört med den nuvarande artikel 2.6. Förteckningarnas icke uttömmande karaktär har förtydligats

8. Artikel 8 - upphandlingar som avser flera verksamheter.

8.1. Artikel 8 handlar om fallet att samma upphandling skall användas för flera verksamheter, t.ex. inköp av flera kopiatorer som skall placeras och användas i en byggnad som inhyser administrationen för en enhet som distribuerar både gas och el. Om det är möjligt att dela upphandlingen, dvs. göra en upphandling för kopiatorerna till gasavdelningen och en annan för elavdelningen, medför punkt 1 att artikeln inte är tillämplig, och upphandlingarna skall skötas enligt reglerna för enheter som distribuerar gas respektive el.

8.2. Om man istället tänker sig ett inköp av en telefonväxel till samma enhet, och att det går att visa att de flesta telefonsamtalen rör eldistributionen och inte gasdistributionen, skall upphandlingen utföras enligt reglerna för eldistribuerande enheter. Anta nu att eldistributionen sker på ett sådant sätt att den är undantagen från tillämpningsområdet i enlighet med den nya artikel 29 (se punkt IV.29), medan gasdistributionen fortfarande omfattas av direktivet. Anta också att det inte är objektivt möjligt att avgöra om växeln är främst avsedd för den ena eller den andra verksamheten: då skall upphandlingen enligt punkt 2 genomföras enligt direktivet. Denna bestämmelse och även punkt 3, grundas på ett analogislut med domstolens dom av den 5 december 1989, kommissionen mot Italien om dataupphandling, mål C-3/88 [51].

[51] REG 1989, s. 4035, svensk specialutgåva vol X, s. 269.

8.3. Punkt 3 avser t.ex. en kommun som förutom sina sedvanliga uppgifter även med egen personal sköter busstrafiken på sitt territorium.

9. Artikel 9 - Likabehandling, förbud mot diskriminering och öppenhet.

Förbudet mot diskriminering, som nu finns i artikel 4.2, har inte ändrats. Respekten för likabehandlings- och öppenhetsprinciperna har tillkommit. Enligt domstolens fasta rättspraxis är "den allmänna principen om likabehandling, som förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet endast är ett särskilt uttryck för, en av de grundläggande principerna i gemenskapsrätten. Enligt principen får man inte behandla liknande situationer på olika sätt, om inte skillnaden i behandling kan motiveras på objektiva grunder". Genom att denna bestämmelse ingår i avdelning I framgår det tydligt att denna grundläggande princip för offentlig upphandling gäller alla slag av upphandling, även tävlingar.

10. Artikel 10 - Grupper av marknadsaktörer.

Artikeln har inte ändrats jämfört med den nuvarande artikel 33.

11. Artikel 11 - Villkor till följd av WTO-avtal.

Artikeln motsvarar den nuvarande artikel 42a. Den har inte ändrats.

12. Artikel 12 - Sekretess.

Artikeln motsvarar den nuvarande artikel 4.3-4. Den har inte ändrats.

13. Artikel 13 - Ramavtal.

Artikeln motsvarar den nuvarande artikel 5. Den har inte ändrats.

14. Artikel 14 - Tillämpningsområde.

Som redan sagts i punkt II.1.2 ovan har inledande artiklar skrivits för att förtydliga saker och ting, i detta fall tillämpningsområdet. Den nya artikeln innebär inga ändringar av de rättsliga förpliktelsernas räckvidd.

15. Artikel 15 - Tröskelbelopp.

Punkt 1 innehåller de nya, förenklade tröskelvärdena, varom mer i punkt III.6 ovan. Den motsvarar den nuvarande artikel 14.1.

16. Artikel 16 - Allmänna regler för beräkning av värdet på ramavtal och kontrakt.

16.1. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 14.13. Den har inte ändrats, men dess titel klargör att den uttrycker en allmän princip för all upphandling, både av byggentreprenad, varor och tjänster.

16.2. Punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 14.9. Den har inte ändrats, och den har sin plats i denna artikel med generell tillämpning, eftersom den gäller ramavtal oavsett om ramavtalen rör byggentreprenad, varor eller tjänster.

16.3. För att förenkla reglerna och göra dem mer lättanvända har de olika reglerna för beräkning av upphandlingens värde ordnats så, att alla särskilda regler för byggentreprenad finns i artikel 17, varor i artikel 18 och tjänster i artikel 19. Som sagts i punkt IV.16.1 ovan gäller också artikel 15.

17. Artikel 17 - Beräkning av värdet av byggentreprenader.

Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 14.11, punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 14.12. Punkt 3 motsvarar det första stycket i den nuvarande artikel 14.10, och punkt 4 motsvarar det andra stycket i den nuvarande artikel 14.10. Artikel 17 har inte ändrats.

18. Artikel 18 - Beräkningsmetoder för varuupphandling.

Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 14.10, första och andra meningen i andra stycket, och punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 14.6. Punkt 3 motsvarar den nuvarande artikel 14.7, punkt 4 motsvarar den nuvarande artikel 14.4 och punkt 5 motsvarar den nuvarande artikel 14.8. De har inte ändrats.

19. Artikel 19 - Beräkningsmetoder för upphandling av tjänster.

19.1. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 14.2. Det förhållandet att det endast hänvisas till punkt 2-7 och inte punkterna 1 och 2 i artikel 16, innebär ingen ändring av gällande rätt. En uttrycklig hänvisning till artikel 16 enbart för tjänster kunde ge intrycket att den artikeln endast gäller tjänster, fastän de som sagts i punkterna IV.16.1 och 16.2 är allmänna bestämmelser som gäller all slags upphandling och alla slags ramavtal, oavsett om de rör tjänster, byggentreprenader eller varor.

19.2. Punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 14.10, första och andra meningen i andra stycket, och punkt 3 motsvarar den nuvarande artikel 14.6. Punkt 4 motsvarar den nuvarande artikel 14.7, och punkt 5 motsvarar den nuvarande artikel 14.8. Punkt 6 motsvarar den nuvarande artikel 14.3 och punkt 7 motsvarar den nuvarande artikel 14.5. Artikel 19 har inte ändrats.

20. Artikel 20 - Kontrakt inriktade på återförsäljning eller uthyrning till tredje man.

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 7. Den har inte ändrats. Dess nya placering tydliggör att den gäller alla upphandlande enheter, oavsett deras associationsform och verksamhet, och all slags upphandling (byggentreprenad, varor eller tjänster).

21. Artikel 21 - Upphandling inriktad på annat än sådan verksamhet som omfattas av detta direktiv eller på sådan verksamhet i tredje land.

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 6.1 och 6.3. Den har inte ändrats. Dess nya placering tydliggör att den gäller alla upphandlande enheter, oavsett deras associationsform och verksamhet, och all slags upphandling (byggentreprenad, varor eller tjänster).

22. Artikel 22 - Upphandling som omfattas av sekretess eller av särskilda säkerhets åtgärder.

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 10. Den har inte ändrats. Dess nya placering tydliggör att den gäller alla upphandlande enheter, oavsett deras associationsform och verksamhet, och all slags upphandling (byggentreprenad, varor eller tjänster).

23. Artikel 23 - Offentlig upphandling som omfattas av internationella regler.

I punkt a har hänvisningen till upphandlande enheter verksamma inom telesektor strukits, liksom hänvisningen till Rådgivande kommittén för telekommunikations upphandling, av de skäl som anges i punkt III.2.2 ovan. Artikeln motsvarar den nuvarande artikel 12. Den har i övrigt inte ändrats. Se även punkt IV.60 nedan.

24. Artikel 24 - Upphandling av vissa undantagna tjänster. Bilaga XVI A.

Den nuvarande artikel 1.4 c ii har utgått. I den undantogs upphandling av rösttelefoni, telex, mobiltelefoni, personsökning och satellitkommunikation. Sammantaget med strykningen av fotnot 2 till bilaga XVI A får detta till följd att de upphandlande enheter som lyder under direktiv 93/38/EEG hädanefter skall följa de normala bestämmelserna för upphandling av exempelvis fast rösttelefoni. Sådana tjänster skall alltså upphandlas med konkurrensutsättning, om det inte är tillåtet att avstå i enlighet med de uttömmande förtecknade undantagen i artikel 39.3 i detta förslag. Se även punkt II.2.2.4 ovan.

Artikeln och bilagan har i övrigt inte ändrats. Artikeln motsvarar den nuvarande artikel 1.4 c i och iii-vi.

25. Artikel 25 - Tjänstekontrakt med ensamrätt.

Artikeln motsvarar den nuvarande artikel 11. Den har inte ändrats. Hänvisningen i den nuvarande artikel 11 till "upphandlande myndighet enligt artikel 1 b i rådets direktiv 92/50/EEG" har i detta förslag ändrats till "organ som själva enligt artikel 2.1 a är offentliga myndigheter" så att direktivet blir mer lättläst Detta ändrar inget i sak eftersom de två definitionerna är identiska.

26. Artikel 26 - Tjänstekontrakt till ett associerat företag eller till en upphandlande enhet i ett samföretag.

Denna artikel har inte ändrats. Punkterna 1 och 3 motsvarar den nuvarande artikel 13. Definitionen av associerat företag, som i det nuvarande direktivet finns i artikel 1.3, har flyttats till denna artikel för att underlätta läsningen, eftersom detta begrepp inte behövs på annat håll i förslaget än i denna artikel. Undantagets nya placering förtydligar att det gäller alla upphandlande enheter, oavsett associationsform och verksamhet, men endast vid tjänsteupphandling.

27. Artikel 27 - Upphandling av vatten från vissa upphandlande enheter.

27.1. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 9.1 a. Den har bara ändrats för att förtydliga att hänvisningen till bilagorna inte avser enheterna som anges i bilagorna utan verksamheterna. Punktens nya placering förtydligar att den endast gäller de enheter som uttryckligen anges i själva artikeln.

27.2. Undantaget i den nuvarande artikel 9.1 b har inte tagits med i den nya bestämmelsen. Enligt den nuvarande artikel 9.1 b gäller inte direktivet för upphandling som rör inköp av energi (eller bränsle för energiproduktion) och som utförs av enheter som verkar inom energiområdet, i vid bemärkelse. Som sägs i det sjuttonde skälet i direktiv 93/38/EEG infördes detta undantag för att ta hänsyn till bristen på liberalisering, i synnerhet på elområdet.

Eftersom energimarknaden nu avreglerats stryks detta undantag. Ändringen innebär att upphandlande enheter med verksamhet inom energisektorn skall följa direktivet (dvs. offentliggöra ett meddelande om upphandling, utom i särskilda fall) när de handlar upp energileveranser (eller leveranser av bränsle för energiproduktion) för sin energiproduktion. Det bör dock framhållas att om den "produkt" som skall levereras är noterad och inköpt på en råvarubörs kan den upphandlande enheten utnyttja det undantag som medger sådana inköp utan föregående upphandlings förfarande.

Med hjälp av denna ändring går det också att undvika situationer där det i enlighet med den nya artikel 29 fastställs att det råder tillräcklig konkurrens i en viss sektor för att enheterna i sektorn skall vara undantagna från direktivet, samtidigt som det bibehålls ett undantag grundat på obefintlig konkurrens för de varor enheterna producerar.

27.3. Punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 9.2. Den har inte ändrats.

28. Artikel 28 - Särreglerad upphandling.

Kommissionen får enligt den nuvarande artikel 3, på vissa villkor om tillstånd för att bedriva viss verksamhet och på medlemsstaternas begäran, besluta att upphandlande enheter med verksamhet inom denna sektor är undantagna från direktivets detaljerade krav på förfaranden, och att de bara behöver följa principen om icke-diskriminering, uppfylla vissa regler för konkurrensutsättning av sin upphandling och fullgöra vissa statistiska rapporteringskrav.

Av de skäl som anges i punkt III.2.3.3 ovan garanterar den nya artikel 28 att de upphandlande enheter som verkar inom off-shoresektorn [52] i Förenade kungariket och Nederländerna kan fortsätta att tillämpa de särskilda regler som fastställts i besluten 93/676/EEG [53] och 97/367/EG [54]. De skall alltså fortsätta med att tillämpa särreglerna så länge som de inte undantas från direktivets tillämpningsområde enligt det allmänna tillvägagångssätt som föreslås i artikel 29 i detta förslag, som skall gälla alla slags verksamheter. Mer om tillvägagångssättet i punkt IV.29 nedan.

[52] Dvs. enheter som exploaterar ett geografiskt område för att prospektera efter eller utvinna olja eller gas.

[53] Kommissionens beslut av den 10 december 1993 om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas inte i Nederländerna är en av de verksamheter som anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 93/38/EEG och att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i Nederländerna skall anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direktiv, EGT L 316, 17.12.1993, s. 41.

[54] Kommissionens beslut av den 30 maj 1997 om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas inte i Förenade kungariket är en av de verksamheter som anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 93/38/EEG och att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i Förenade kungariket skall anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direktiv, EGT L 156, 13.6.1997, s. 55.

29. Artikel 29 - Allmänt tillvägagångssätt för att undanta direkt konkurrensutsatt verksamhet.

29.1. Enligt förslaget skall denna nya artikel endast vara tillämplig på sådana upphandlande enheter som är offentliga företag i den bemärkelse som avses i artikel 2.1 b och privata enheter som verkar med ensamrätt eller särskild rätt. Offentliga myndigheter enligt artikel 2.1 a omfattas alltså inte av denna möjlighet till undantag. Denna begränsning är inte unik i förslaget [55] eller i det nuvarande direktivet, och det motiveras av att offentliga myndigheter på grund av sin karaktär kan behöva agera av andra skäl än rent ekonomiska, även om de agerar på en direkt konkurrensutsatt marknad.

[55] Den finns även i artikel 3.2 och 3.4 i detta förslag (identisk med nuvarande artikel 2.5 b) samt artikel 4.3 (identisk med nuvarande artikel 2.5 a).

29.2. För att upphandling som rör avreglerad verksamhet skall få undantas, skall verksamheten i den medlemsstat där den bedrivs vara "direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde" [56]. För att bedöma om dessa villkor är för handen kan man finna vägledning i domstolens dom av den 26 mars 1996 [57] i målet "British Telecom" samt i punkterna 2 och 3.

[56] Jfr skäl nr 13 i direktiv 93/38/EEG.

[57] The Queen mot H. M. Treasury, ex parte British Telecommunications plc. Mål C-392/93. REG 1996, s. I-1631

29.3. I punkt 2 sägs att man skall grunda sig på objektiva kriterier när man avgör om en verksamhet är direkt konkurrensutsatt. De kriterier som anges i artikeln [58] är inte uttömmande och bör tillämpas med hänsyn till de olika sektorernas särdrag [59], då det ju är uppenbart att de närmare bedömningsgrunderna för konkurrenssituationen i t.ex. flygplatsbranschen skiljer sig från dem i fjärrvärmebranschen. Märk att det i punkt 2 uttryckligen anges att potentiell konkurrens får beaktas. Att en viss tjänst eller vara inom en viss sektor enbart erbjuds av en aktör innebär inte nödvändigtvis att verksamheten inte är direkt konkurrensutsatt. En sådan situation kan också uppstå till följd av att de potentiella konkurrenterna av egen vilja beslutat att det inte är ekonomiskt intressant att verka på just den marknaden.

[58] "vad varorna eller tjänsterna har för egenskaper, om det finns alternativ till varorna eller tjänsterna, hur de är prissatta samt om fler än en varu- eller tjänsteleverantör finns, reellt eller potentiellt, på marknaden".

[59] Se även skäl nr 16 i detta direktiv.

Märk även att bedömningen av förutsättningarna för tillgång till den aktuella verksamheten också direkt kan påverka bedömningen av konkurrenssituationen inom sektorn. Om tillämpningen av rättsliga förutsättningar för att få tillgång till en viss verksamhet tyder på att tillgången är fri och dessutom att verksamheten bedrivs under förhållanden som uppmuntrar till effektiv konkurrens, bör detta tas i beaktande för den bedömning som avses i punkterna 2 och 3.

29.4. På samma sätt som i den nuvarande artikel 3.5 [60], görs i punkt 3 presumtionen att tillgången till en viss marknad är fri när den berörda medlemsstaten korrekt genomfört och tillämpar gemenskapslagstiftningen om avreglering av den aktuella sektorn. Den lagstiftning som avses förtecknas i bilaga X till detta förslag [61]. För att säkerställa en snabb och enkel uppdatering sägs i artikel 67 att detta kan göras enligt förfarandet med rådgivande kommitté enligt artikel 65. Se även punkterna IV.65 och IV.67 nedan.

[60] Enligt den nuvarande artikel 3.5 görs presumtionen att villkoren för att artikel 3.1 om beviljande av tillstånd till utnyttjande skall gälla föreligger om medlemsstaten genomfört Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten, EGT L 164, 30.6.1994, s. 3.

[61] Denna nya bilaga ersätter den nuvarande bilaga X med förteckning över upphandlande enheter inom telesektorn, vilken i enlighet med punkt II.2.2 ovan inte längre är nödvändig.

Det skall dock påpekas att det inte räcker med att enbart anmäla att genomförande åtgärder vidtagits avseende gemenskapslagstiftningen om avreglering av sektor i fråga. Åtgärderna skall kontrolleras, särskilt med avseende på om gemenskaps lagstiftningen tillämpas korrekt. Dessutom kan naturligtvis undantaget - även när det föreligger sådan presumtion som nämnts ovan - inte beviljas förrän efter kontroll av villkoren i punkt 2, dvs. att effektiv konkurrens råder (se punkt IV.29.3 ovan).

29.5. När fri tillgång till en viss marknad inte garanteras enligt gemenskapslagstiftning - därför att sådan saknas eller därför att den aktuella medlemsstaten inte genomfört den eller inte tillämpar den - skall medlemsstaten vissa att tillgången till marknaden är fri, de jure och de facto, i enlighet med vad som sägs i punkt 5.

29.6. På liknande sätt som den nuvarande artikel 3 och med tanke på de omfattande kommentarerna om telesektorn, där det krävs större rättssäkerhet än den som nu råder i enlighet med artikel 8.2 i domstolens tolkning (se målet "British Telecom" [62] ovan), föreslås att undantag enligt artikel 29 skall föreskrivas av kommissionen i ett formellt beslut som fattas enligt förfarandet med rådgivande kommitté enligt artikel 65. Medlemsstaterna skall också medverka aktivt: för det första kan förfarandet i artikel 29 endast inledas på begäran av en medlemsstat, och för det andra skall de informera kommissionen om alla omständigheter som krävs för att bedöma om de förutsättningar som avses i punkt 1 är för handen. De nationella tillsynsmyndig heterna [63], som skall ha utsetts för att övervaka en eller flera av de sektorer som direktivet för närvarande omfattar, skall medverka i processen. Enligt förslaget skall tillsynsmyndigheternas eventuella utlåtanden om frågor som rör punkterna 1 och 2 (dvs. både marknadstillgång och direkt konkurrensutsättning) översändas till kommissionen.

[62] Se även punkt IV.29.2 ovan och skäl nr 12 i detta direktiv.

[63] Eller "oberoende myndighet med behörighet avseende den aktuella verksamheten". Uttrycket "oberoende myndighet med behörighet avseende den aktuella verksamheten" kan vid behov avse konkurrensmyndigheterna.

29.7. Eftersom det uttryckts oro för att förfarandet med beviljande av undantag enligt den nya artikel 29 kan dra ut på tiden, föreslår kommissionen att ett system inrättas som liknar det som används på det konkurrensrättsliga området, i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företags koncentrationer [64], eller nu senast i kommissionens förordning (EG) nr 447/98 av den 1 mars 1998 om anmälningar, tidsfrister och förhör enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer [65].

[64] EGT L 257, 21.9.1990 (ändrad), s. 13.

[65] EGT L 61, 2.3.1998, s. 1.

Enligt förslaget skall alltså kommissionen ha sex månader på sig att fatta beslut, och undantaget anses gälla om beslutet inte fattats inom denna tid. Tidsfristen börja löpa den arbetsdag efter det att kommissionen tagit emot en fullständig begäran från den berörda medlemsstaten. I punkt 7 sägs att om informationen är ofullständig eller inkorrekt på en viktig punkt skall kommissionen utan dröjsmål underrätta medlemsstaten om det och ange en svarsfrist för komplettering av informationen. I så fall börjar inte tidsfristen om sex månader att löpa förrän den kompletta och korrekta informationen inkommer. I punkt 8 sägs att kommissionen utan dröjsmål skall underrättas om väsentliga ändringar av de förhållanden som medlemsstaten informerar om. När de väsentliga ändringarna kan påverka kommissionens bedömning får kommissionen bestämma att tidsfristen om sex månader inte började löpa förrän den tog emot den fullständiga informationen om de väsentliga ändringarna. Kommissionen skall utan dröjsmål informera medlemsstaten skriftligen.

29.8. Tidsfristerna i denna artikel - liksom alla tidsfristen i direktivet - skall beräknas enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister [66], som innehåller gällande horisontellt tillämpliga regler på detta område. Se även skäl nr 37 i förslaget.

[66] EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.

30. Artikel 30 - Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVI A.

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 15. Den har inte ändrats. Strykningen av hänvisningen till upphandling av byggentreprenad och varor, som gick ut på att ange att sådan upphandling också omfattades av hela direktivet, uppvägs av att det av den nya dispositionen [67] också framgår att artiklarna 30-32 endast gäller tjänsteupphandling. Artikeln har alltså inte ändrats i sak.

[67] Att artikeln återfinns i kapitel III, "System som skall tillämpas på tjänstekontrakt" och att artikeln har rubriken "Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVI A".

31. Artikel 31 - Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVI B.

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 16. Den har inte ändrats.

32. Artikel 32 - Tjänstekontrakt som omfattar en blandning av tjänster förtecknade i bilaga XVI A och i bilaga XVI B.

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 17. Den har inte ändrats.

33. Artikel 33 - Allmänna bestämmelser

Denna artikel fungerar som inledning (se punkt II.1.2 ) och redogör för vilken information som skall ingå i konkurrensutsättande meddelanden och i allmänna specifikationer enligt artiklarna 34, 36, 37 och 38. I dess tredje stycke sägs att de upphandlande enheterna får ställa krav på utförandet av kontraktet [68]. Kraven skall vara förenliga med tillämplig gemenskapsrätt. Den nya artikeln ändrar inte rättsläget, utan har införts för att underlätta läsningen.

[68] Se dom av den 20 september 1988, mål 31/87, "Beentjes", Rec. 1988 s. 4635, svensk version saknas.

34. Artikel 34 - Tekniska specifikationer

34.1. Den viktigaste ändringen som föreslås i denna nya artikel går ut på att specifikationer får anges i form av prestanda som varan eller tjänsten skall uppnå, om beskrivande specifikationer eller specifikationer av utformningen (av produktens tillverknings sätt) inte motsvarar den upphandlande enhetens behov, eller en standard ger en teknisk lösning och inte ger utrymme för andra lösningar. På detta sätt kan så många anbudsgivare som möjligt medverka [69].

[69] Detta ligger i linje med den nuvarande utformningen av artikel 18.4, där det om tilläggskrav sägs att de upphandlande enheterna "skall ge företräde till specifikationer som tar fasta på funktionsduglighet före design eller egenskapsbeskrivningar... ".

Man bör dock undvika att uppmuntra specifikationer som är så vaga att de ger utrymme för godtyckliga beslut eller inte ger anbudsgivarna möjlighet att svara på ett adekvat sätt. Därför skall prestandakrav vara så precisa att anbuden blir jämförbara och så att kontraktet kan tilldelas. Bestämmelser om detta finns i punkt 3, andra stycket i den nya artikeln.

Prestandabaserade specifikationer utesluter dock inte mer utförliga krav. Inköparen kan också ange sina behov i form av hänvisningar till detaljerade specifikationer, dock enbart till uttömmande angivna specifikationer. På samma sätt som i det nuvarande direktivet [70] förtecknas vilka detaljerade specifikationer som får användas (europeisk, internationell eller nationell standard etc.). Dessutom ges möjlighet att använda tekniska underlag (workshop agreements från CEN), som visserligen inte är standarder men ändå ger möjlighet att följa med i teknikens utveckling. Dessa specifikationer ger en lämplig grad av insyn, och det råder enighet om hur de antas. Bestämmelser om detta finns i punkt 3, första stycket i förslaget.

[70] Nuvarande artikel 18.

På grund av särdragen för upphandling av byggentreprenad har punkt 4 förts in. Den motsvarar med erforderliga ändringar artikel 10.3 b i direktiv 93/37/EEG, men med det viktiga tillägget att hänvisningar till nationella tekniska specifikationer skall åtföljas av orden "eller likvärdig".

34.2. För att det tydligt skall framgå att andra lösningar också är tänkbara, sägs att hänvisning till sådana specifikationer inte ger den upphandlande enheten rätt att förkasta anbud om varor eller tjänster som inte uppfyller specifikationerna, om leverantören kan visa att hans lösning är likvärdig med den specifikation som det hänvisas till. Detta kan visas på lämpligt sätt (deklaration om överensstämmelse från tillverkaren eller certifiering som tredje man utför). Syftet med denna bestämmelse är att se till att även icke standardiserade lösningar kan beaktas, så att de upphandlande myndigheterna får ett stort urval. Bevisbördan vilar på anbudsgivaren. Bestämmelser om detta finns i punkt 5 i den nya artikeln.

34.3. Det är också viktigt att se till att den nya flexibiliteten (dvs. att specifikationer får göras i form av prestandakrav) inte missbrukas för att stänga ute konkurrensen eller motverka gemenskapsrättens landvinningar i fråga om standardisering. Därför sägs i punkt 6 att en upphandlande enhet inte får förkasta ett anbud som följer internationell eller europeisk standard för att anbudet inte uppfyller prestandakraven, utom om specifikationen inte är tillämplig (t.ex. inkompatibel utrustning) eller om specifika tionen inte gäller samma krav. Så är fallet om en standard gäller säkerhetskrav, medan upphandlaren ställt krav på miljöskydd. Det är anbudsgivarens ansvar att visa - t.ex. genom tekniska handlingar eller oberoende provningsresultat - att den standardenliga lösningen uppfyller prestandakraven. Bestämmelser om detta finns i punkt 6 i den nya artikeln.

34.4. Den nuvarande artikel 18.5, om förbud mot hänvisningar till ett visst varumärke eller ursprung, har inte ändrats i sak, men dess karaktär av undantagsbestämmelse har stärkts. Den står nu som punkt 7.

34.5. Definitionerna i den nuvarande artikel 1.9-13 om vilka tekniska specifikationer som får användas har flyttats till den nya bilagan XX. De har anpassats till hur begreppens definitioner utvecklats i gemenskapsrätten efter ändringarna av direktiv 98/34/EEG om normer och tekniska föreskrifter [71], utan att detta innebär några ändringar i sak jämfört med den nuvarande texten. Endast begreppet tekniska underlag är nytt.

[71] Direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 - som upphäver och ersätter direktiv 83/189 - EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

35. Artikel 35 - Tillhandahållande av de tekniska specifikationerna

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 19. Den har inte ändrats.

36. Artikel 36 - Alternativa anbud

Punkt 1 svarar mot den nuvarande artikel 34.4. Den har inte ändrats i mer än att "funktionskrav" ändrats till "prestanda- eller funktionskrav", för att stämma överens med den nya artikel 34. Punkt 2 är ny. Här stadgas att bestämmelser om tekniska specifikationer (se punkt IV.34 ovan) även gäller för alternativa anbud. Den ersätter den nuvarande artikel 34.4 och ökar skyddet för dem som lämnar alternativa anbud mot att deras anbud förkastas godtyckligt bara för att de valt en annan lösning.

Punkt 3 är också ny. Det första stycket svarar mot artikel 16.2 i direktiv 93/36/EEG och det andra mot artikel 24.2 i direktiv 92/50/EEG. Punkten har införts för tydlighetens skull och ändrar inte rättsläget i sak. Ett konkret exempel på situationer som avses i denna punkt är en enhet som inleder upphandling av datatjänster och anser att det är nödvändigt att utveckla ett nytt program (alltså genomföra en tjänsteupphandling), medan en anbudsgivare lämnar ett alternativt anbud där den löser problemet med ett befintligt program (alltså en vara). I så fall får den upphandlande enheten inte förkasta det alternativa anbudet bara för att det annars skulle leda till att upphandlingen ändras till en varuupphandling.

37. Artikel 37 - Underleverantörer

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 27. Om man bortser från möjligheten att begära information om vilka underleverantörer som kommer att anlitas har den inte ändrats.

38. Artikel 38 - Skyldigheter till följd av regler om anställningsskydd och arbetsvillkor

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 29. Den har inte ändrats.

39. Artikel 39 - Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande

Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 4.1. Den har inte ändrats. Samma sak för punkterna 2 och 3 som motsvarar den nuvarande artikel 20.

40. Artikel 40 - Periodiska förhandsmeddelanden och meddelanden om att det finns ett kvalifikationssystem

Punkt 1 svarar mot den nuvarande artikel 22.1. Punkt 1 b har anpassats till de nya bestämmelserna om tröskelvärden. Skyldighet att offentliggöra periodiska förhands meddelanden gäller för all upphandling av byggentreprenad över samma tröskel värde, dvs. 5 300 000 euro. I övrigt har punkten inte ändrats.

Samma sak gäller punkterna 3 och 4, som motsvarar de nuvarande artiklarna 22.4 respektive 30.9. Punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 22.2. Här har hänvisningen till EGT strukits, men i övrigt har punkten inte ändrats. I denna artikel ingår bestämmelser för periodiska förhandsmeddelanden och meddelanden om att det finns ett kvalifikationssystem, när de inte används för konkurrensutsättning. Regler för meddelanden som används för konkurrensutsättning återfinns i artikel 41.

41. Artikel 41 - Konkurrensutsättande meddelanden

Här står särskilda bestämmelser om konkurrensutsättande meddelanden. Förutom hänvisningen i punkt 2 c till former för offentliggörande enligt den nya bilaga XIX har artikeln inte ändrats. Punkt 1 svarar mot den nuvarande artikel 21.1 och punkt 2 a-b mot den nuvarande artikel 21.2 a-b. Punkt 2 c och sista stycket i den punkten motsvarar den nuvarande artikel 22.3.

42. Artikel 42 - Meddelanden om kontraktstilldelning

Här står bestämmelser för meddelanden om kontraktstilldelning. I punkterna 2 och 5 har det införts en hänvisning till formerna offentliggörande enligt den nya bilaga XIX. Punkterna 3 och 4 svarar mot den nuvarande artikel 24.3. De har förtydligats utan att innehållet ändrats (se även punkt II.1.4 ovan). Artikeln har i övrigt inte ändrats jämfört med den nuvarande artikel 24.

43. Artikel 43 - Utformning och offentliggörande av meddelanden

Denna artikel bygger på den nuvarande artikel 25. Den har ändrats i fråga om bl.a. specifikationer för hur meddelandena skall lämnas. Dessutom har hänvisningar införts till standardiserade meddelanden.

Av de skäl som anges ovan (se punkt III.3.1.4) har de närmare tekniska specifikationerna flyttats till den nya bilaga XIX. (Se även punkt 1).

Gemensamma regler om offentliggörande har därför införts, och en hänvisning till den nya bilagan görs i alla andra berörda delar av direktivet.

Artikel 43 innehåller också bestämmelser som följer av den allt mer utbredda användningen av datakommunikation (punkt 2). Här står att meddelanden som sänds med hjälp av datakommunikation skall offentliggöras inom 5 dagar, oavsett vilken typ av meddelande det är fråga om (särskilt meddelande, periodiskt meddelande eller meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem) utan att enheten behöver begära det. I övriga fall ändras inte de nuvarande reglerna, dvs. 12 dagars tidsfrist för offentliggörande, eller 5 dagar i vissa fall.

Punkt 3, andra meningen, motsvarar den nuvarande artikel 25.1. Den har inte ändrats.

Punkt 4 svarar mot den nuvarande artikel 25.4. Den har inte ändrats. Punkt 7 är ny, och motsvarar med erforderliga ändringar bestämmelserna i de "klassiska" direktiven [72]. Punkt 6 svarar mot nuvarande artikel 25.1.

[72] Artikel 21 i direktiv 92/50/EEG, artikel 13 i direktiv 93/36/EEG och artikel 17 i direktiv 93/37/EEG.

44. Artikel 44 - Anbudsansökning och anbudsinlämning

44.1. I punkt 1 introduceras den allmänna principen för alla tidsfrister, nämligen att de skall vara så långa att de berörda parterna kan lägga fram giltiga anbud, med hänsyn tagen till olika uttryckligen angivna faktorer (hur komplicerad upphandlingen är osv.).

44.2. Punkt 2 har förenklats och har i övrigt inte ändrats. Den motsvarar den nuvarande artikel 26.1, första meningen.

44.3. Punkt 3 motsvarar den nuvarande artikel 26.2. Den har inte ändrats. Här sägs att minimifristen (f.n. angiven som den tidsfrist Publikationsbyrån har för offentliggörande av meddelanden, plus 10 dagar) är 15 dagar när meddelandet sänds in med datakommunikation eller fax och 22 dagar i annat fall.

44.4. Punkt 4 har bara ändrats med en ny hänvisning till bilaga XIX om tekniska specifikationer för offentliggörande.

44.5. I den nya punkt 5 introduceras den allmänna regeln att tidsfristerna för inlämnande av anbudsansökningar (för selektivt och förhandlat förfarande) och anbud (för öppet förfarande) kan minskas till 7 dagar om meddelandet skickas med data kommunikation i enlighet med bilaga XIX. Lägg märke till att tidsfristerna för inlämning av anbud vid selektivt eller förhandlat förfarande inte får minskas, eftersom den fördel som det snabba offentliggörandet med hjälp av datakommunikation redan beaktats genom den kortare tidsfristen för inlämning av anbudsansökningar.

Det bör också noteras att minskningarna av tidsfristerna enligt denna punkt får räknas samman med eventuella minskningar enligt punkt 4 eller punkt 6. Eftersom den sammantagna effekten av dessa minskningar i vissa fall kan leda till alldeles för korta tidsfrister, stadgas att tidsfristerna under inga omständigheter får bli kortare än vissa tidsgränser. (Se anmärkningarna till punkterna 7 och 8 i denna artikel).

Slutligen bör det betonas att möjligheten enligt denna punkt att minska tidsfristen för inlämning av anbud vid öppet förfarande med 7 dagar kan användas även om kontraktshandlingarna inte läggs ut på Internet även om ett periodiskt meddelande inte offentliggjorts under de omständigheter som anges i punkt 4.

44.6. Punkt 6 är ny. Här anges den allmänna principen att tidsfrister för inlämning av anbud (och alltså inte tidsfrister för inlämning av anbudsansökningar) får minskas med 5 dagar vid alla former av förfaranden, om den upphandlande myndigheten ger direkt, kostnadsfri tillgång till kravspecifikationer (och andra handlingar som rör upphandlingen) på Internet. Det är dock viktigt att se till att tillgången ges från och med att det konkurrensutsättande meddelandet offentliggörs, så att anbudsgivarna kan utnyttja denna möjlighet som är förutsättning för kortare tidsfrist.

Lägg märke till att möjligheten att minska tidsfristen på detta sätt är oberoende av andra möjligheter att minska tidsfristen för samma upphandling. Det är alltså fullt möjligt att minska tidsfristen för inlämning av anbud med 5 dagar i ett öppet förfarande, även om meddelandet inte skickats med datakommunikation och även om upphandlingen inte tillkännagivits i förväg med ett periodiskt förhandsmeddelande enligt punkt 4.

Lägg också märke till att minskningar av tidsfristerna enligt denna punkt kan adderas till eventuella minskningar enligt punkterna 4 och 5. Eftersom den sammantagna effekten av dessa minskningar i vissa fall kan leda till alldeles för korta tidsfrister, stadgas att tidsfristerna under inga omständigheter får bli kortare än vissa tidsgränser. (Se anmärkningarna till punkterna 7 och 8 i denna artikel).

Denna möjlighet till minskade tidsfrister är naturligtvis inte tillämplig om tidsfristen överenskommits mellan den upphandlande enheten och de anbudssökande som valts ut enligt punkt 3 b i artikeln.

44.7. Som sagts i punkterna IV.44.5 och IV.44.6 ovan kan den sammanlagda effekten av de olika minskningarna enligt punkterna 4, 5 och 6 i vissa fall leda till alldeles för korta tidsfrister. För öppet förfaranden, som punkt 7 är tillämplig på, är minimifristen för inlämning av anbud 10 kalenderdagar fr.o.m. offentliggörandet av meddelandet om upphandling. Denna tidsfrist motsvarar med erforderliga ändringar den kortaste tillåtna tidsfristen för inlämning av anbud vid påskyndade selektiva förfaranden.

I det första stycket stadgas därför att tidsfristen för inlämning av anbud vid öppet förfarande inte får bli kortare än 15 dagar från den dag då meddelandet om upphandling skickades. Om meddelandet skickas med datakommunikation, eller i de undantagsfall som anges i det tredje stycket i artikel 43.2 [73] med fax, är denna bestämmelse ensamt tillräcklig för att garantera att anbudsgivarna verkligen får en tidsfrist på 10 dagar på sig, räknat från offentliggörandet av meddelandet, då det i dessa fall skall offentliggöras inom 5 dagar.

[73] Dvs. när de upphandlande enheterna avger ett sådant särskilt yttrande som avses i artikel 41.1 c per fax och begär offentliggörande inom 5 dagar.

Det är en annan sak om meddelandet inte skickas med datakommunikation [74]. I så fall sker inte offentliggörandet förrän efter som mest 12 dagar. I det andra stycket stadgas därför att tidsfristen aldrig får bli kortare än 22 dagar från den dag meddelandet skickades, vilket ger en tidsfrist på minst 10 dagar efter offentliggörandet, om detta kräver hela perioden om 12 dagar. Om bestämmelsen i det andra stycket hade saknats, hade det kunnat leda till en tidsfrist på 5 från offentliggörandet av meddelandet [75].

[74] Eller per fax enligt de villkor som anges i not 72 ovan.

[75] Närmare bestämt vid ett öppet förfarande där ett periodiskt meddelande offentliggjorts och kontraktshandlingarna lagts ut på Internet, medan meddelandet översänds för offentliggörande på något annat sätt än med datakommunikation.

44.8. I selektivt eller förhandlat förfarande kan konkurrensutsättningen ske genom ett periodiskt förhandsmeddelande. Enligt artikel 46.3 skall de upphandlande enheterna alltid inbjuda alla sökande att bekräfta sitt intresse, och tidsfristen för inlämning av anbudsansökningar skall då räknas från den dag denna inbjudan skickades. Det är alltså inte motiverat att minska tidsfristerna för anbudsansökningar i detta fall, även om upphandlingsmeddelandet skickats med datakommunikation. Målet med "idiot säkerhetsklausulen" i punkt 8, första stycket, är att säkerställa att de berörda under alla omständigheter har minimifristen på sig för att lämna sin anbuds ansökan [76]. Fristen förblir 15 dagar. Utan denna klausul hade de kunnat få en tidsfrist på enbart 3 kalenderdagar om det periodiska förhandsmeddelande de redan svarat på skickats med datakommunikation.

[76] Eller snarare för mottagande av bekräftelsen att de fortfarande vill delta.

44.9. I samma syfte att skydda minimifristerna sägs i första stycket också att tidsfristerna för ansökan om deltagande i ett selektivt eller förhandlat förfarande som svar på ett särskilt upphandlings meddelande [77] aldrig får understiga 15 dagar från det att meddelandet skickats (vilket garanterar att tidsfristen aldrig understiger 10 dagar efter offentliggörande, eftersom meddelandet offentliggörs efter 5 dagar i sådana fall). Utan denna bestämmelse kunde tidsfristen sjunka till 3 kalenderdagar efter offentliggörandet av meddelandet.

[77] Dvs. enligt artikel 41.1 c i detta förslag.

44.10. Det andra stycket rör tidsfrister för inlämnande av anbud vid selektivt eller förhandlat förfarande. Här garanteras att den aldrig kan understiga 10 dagar, vilket motsvarar minimifristen vid påskyndat selektivt förfarande i de "klassiska" direktiven. Utan denna bestämmelse kunde tidsfristen för inlämnande sjunka till 5 kalenderdagar.

Denna bestämmelse gäller inte om en annan tidsfrist överenskommits mellan den upphandlande enheten och de sökande som valts ut enligt punkt 3 b i denna artikel. (se även punkt IV.44.6 ovan).

44.11. Punkt 9 bygger på den nuvarande artikel 28.3, med tillägget att om allmänna specifikationer eller kompletterande handlingar eller upplysningar inte inkommit i tid och detta är den upphandlande enhetens fel, skall tidsfristerna förlängas på lämpligt sätt.

44.12. För att underlätta förståelsen av denna svårlästa artikel har en sammanfattning (bilaga XXI) i informationssyfte bifogats direktivet.

45. Artikel 45 - Allmänna specifikationer och kompletterande upplysningar

I denna artikel återfinns bestämmelser om tidsfrister för allmänna specifikationer och kompletterande upplysningar. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 28.1. Den har ändrats i två avseenden: dels genom en ny hänvisning till handlingar som tillhandahålls med hjälp av datakommunikation, dels genom att orden "i normala fall" strukits. Det är inte lämpligt att skyldigheten att skicka kompletterande upplysningar inom 6 dagar är ovillkorlig, förutsatt att begäran om upplysningar lämnats i god tid, medan skyldigheten att skicka allmänna specifikationer inom 6 dagar bara gäller "i normala fall" och förutsatt att begäran om det lämnats i god tid.

Punkt 2 har inte ändrats jämfört med den nuvarande artikel 28.2.

46. Artikel 46 - Överföring av anbudsansökningar och regler för uppmaningar till anbudsgivning

Denna artikel har i stort sett inte ändrats jämfört med den nuvarande artikel 28. Den har ändrats i tre avseenden: För det första har en hänvisning till den nya bilagan XIX har införts (se punkt IV.43 ovan). För det andra ingår inte längre kommunikations medel som inte längre är allmänt brukliga (telex och telegram), och inte heller telefon eftersom den inte ger samma garantier som andra kommunikationsmedel. För det tredje har punkt 2 e ändrats och en ny punkt 3 i införts. Dessa ändringar rör vilka upplysningar som skall ges i uppmaningen till anbudsgivning respektive i uppmaning att bekräfta intresse, och de beror på den nya artikel 54.2 och 54.5 om ökad öppenhet kring tilldelningskriterier. Se punkt IV.54.2 nedan.

47. Artikel 47 - Kommunikation

Artikeln är ny, och innebär att datakommunikation jämställs med andra kommunikationsmedel. Den bygger till viss del på den nuvarande artikel 28.6. Föråldrade tekniker - t.ex. telex - omnämns inte längre (punkt 1).

I punkt 2 stadgas om nödvändiga garantier för anbudens integritet och sekretess, bl.a. om datakommunikation används.

I punkt 3 tas hänsyn till att när anbud lämnas per datakommunikation kan vissa handlingar, intyg o.d. som krävs för urvalet av sökande inte lämnas med samma medel. Därför sägs att de får lämnas in på annat sätt senast dagen innan anbuden öppnas.

Slutligen återfinns i punkt 4 en central bestämmelse för att säkerställa att datakommunikation inte används för att begränsa upphandlingen: här sägs att oavsett vilket inlämningssätt som väljs får detta inte hindra den inte marknaden från att fungera väl.

48. Artikel 48 - Information från kvalifikationssökande, anbudssökande och anbudsgivare.

48.1. I denna artikel återfinns det nuvarande direktivets bestämmelser om vilken information de upphandlande enheterna skall ge kvalifikationssökande, anbuds sökande och anbudsgivare om hur deras ansökningar och anbud bedömts.

48.2. Som sagts i punkt II.2.1 ovan har skyldigheterna enligt punkterna 1 och 2 utvidgats till alla upphandlande enheter, oavsett i vilken sektor de verkar. Denna ändring jämfört med nuläget (där skyldigheten bara gäller upphandlande enheter med verksamhet inom de sektorer som omfattas av GPA, dvs. vatten, el, lokaltrafik, hamnar och flygplatser) syftar till att följa den senaste rättspraxisen [78] och se till att överklagan enligt direktiv 92/13/EEG inte blir verkningslös på grund av bristande insyn i de upphandlande enheternas verksamhet. Dessa två punkter är i övrigt oförändrade jämfört med den nuvarande artikel 41.3-4.

[78] Se särskilt Förstainstansrättens dom av den 17 december 1998, mål T-203/96, Embassy Limousines & Services mot Europaparlamentet. REG 1998, s. II-4239.

48.3. Punkterna 3-5 motsvarar den nuvarande artikel 30.4, 30.6 och 30.8. De har inte ändrats.

49. Artikel 49 - Information som skall bevaras om tidigare upphandlingar

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 41. Den nuvarande punkt 1 b har utgått, eftersom den inte längre är tillämplig på grund av de ändrade bestämmelserna om tekniska specifikationer. I övrigt har artikeln inte ändrats.

50. Artikel 50 - Förfarandets gång.

Detta är en artikel av inledningskaraktär (se punkt II.1.2 ovan) om hur tilldelningens skall gå till. Den innebär ingen ändring av de befintliga reglerna, utan har införts för att göra direktivet tydligare och mer lättläst. Av samma anledning har artikeln deltas upp i två punkter beroende på om konkurrensutsättningen sker med hjälp av ett meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem eller inte.

51. Artikel 51 - Ömsesidigt erkännande när det gäller administrativa, tekniska och ekonomiska villkor samt intyg, prover och bevis.

51.1. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 30.5. Den har utvidgats från kvalifikations system till att även gälla urval av deltagare i selektivt eller förhandlat förfarande, eftersom den är ett uttryck för allmänna principer - ömsesidigt erkännande och likabehandling - vars tillämpning inte kan inskränkas enbart till när de upphandlande enheterna har ett kvalifikationssystem. Punkten har inte ändrats i sak.

51.2. Eftersom kvalitetssäkringssystem är lika lämpade för upphandling av tjänster som av byggentreprenad och varor, har av samma anledning kravet i punkt 2 på att hänvisa till europastandarder för kvalitetssäkring och certifiering (standarderna i serierna EN 29 000 och EN 45 000) och på att erkänna andra bevismetoder utvidgats så att kraven gäller även när det är fråga om entreprenörer och varuleverantörer. Bestämmelsen har i övrigt inte ändrats jämfört med den nuvarande artikel 32.

52. Artikel 52 - Kvalifikationssystem.

I denna artikel återfinns särskilda bestämmelser [79] för kvalifikationssystem, oavsett om de används för konkurrensutsättning eller inte. Punkterna 1, 3 och 4 motsvarar den nuvarande artikel 30.1, 30.3 respektive 30.7. De har inte ändrats. Samma sak för punkt 5 som motsvarar den nuvarande artikel 21.3. Punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 30.2. Här har en ny hänvisning införts till artikel 30 om tekniska specifikationer, och den ersätter det nuvarande kravet på att europastandard måste användas. Artikeln har i övrigt inte ändrats.

[79] Vissa bestämmelser, bl.a. artikel 51 i detta förslag, skall också beaktas när ett kvalifikationssystem används. Att punkt 1 inte tagits med i artikel 52 i förslaget beror just på att den bestämmelsen enligt förslaget också skall gälla både selektivt och förhandlat förfarande där upphandlingen inte konkurrensutsätts genom ett meddelande om att kvalifikationssystem finns.

53. Artikel 53 - Kriterier för kvalitetsurval

53.1. Detta direktiv innehåller inga uttryckliga bestämmelser om urvalskriterier vid öppet förfarande, dvs. villkor för anbudsgivarnas ekonomiska och tekniska kapacitet och eventuellt deras vandel. Därför har en ny bestämmelse infogats i 1 där det sägs dels att de upphandlande enheterna får fastställa urvalskriterier även vid öppet förfarande, dels att kriterierna skall fastställas efter objektiva regler som skall stå till de berörda parternas förfogande. Dessutom sägs i punkt 4, som även gäller selektiva och förhandlade förfaranden, att urvalskriterierna får omfatta de uteslutningsfall som anges i de "klassiska" direktiven.

Punkt 1 är hämtad från den nuvarande artikel 31.1 (som motsvarar punkt 2 i denna artikel i det nuvarande förslaget). Lägg märke till att de upphandlande enheterna vid öppet förfarande inte har möjlighet att ta med kriterier som syftar till att begränsa antalet deltagande, vilket enligt punkt 3 är tillåtet vid selektiva och förhandlade förfaranden. Detta innebär att vid öppet förfarande får de upphandlande enheterna inte avvisa anbud från en anbudsgivare som uppfyller de urvalskriterier enheten fastställt enligt punkt 1, oavsett hur många anbudsgivare som då godkänns.

53.2. Punkterna 2 och 3 motsvarar den nuvarande artikel 31.1 och 31.3. De har inte ändrats. Punkt 4 motsvarar den nuvarande artikel 31.2. Den har bara ändrats genom att den utvidgats till att även gälla öppna förfaranden, enligt punkt IV.53.1 ovan.

54. Artikel 54 - Tilldelningskriterier

54.1. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 34.1. Den har inte ändrats. Det har dock gjorts klart att de kriterier som används av de upphandlande enheterna för att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan innefatta miljökriterier, förutsatt att de har ett direkt samband med upphandlingens syfte.

54.2. Punkt 2 är ny. Enligt den är de upphandlande enheterna skyldiga att så snart som möjligt under förfarandets gång ange inbördes viktning för de tilldelningskriterier som används för att avgöra vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, med hänsyn tagen till de olika tänkbara sätten att konkurrensutsätta upphandlingen. Viktningen kan anges i procent, men får under inga omständigheter enbart bestå i att kriterierna anges i sjunkande angelägenhetsgrad.

54.3. När upphandlingen konkurrensutsätts genom ett särskilt meddelande skall vikten för vart och ett av tilldelningskriterierna i normala fall anges i meddelandet eller i de allmänna specifikationerna vid öppet förfarande och i meddelandet vid selektiva eller förhandlande förfaranden.

Vid selektivt eller förhandlat förfarande får dock de upphandlande enheterna i vissa undantagsfall vänta med att ange viktningen tills de utfärdar allmänna specifikationer eller inbjudan att lämna anbud, dvs. i vilket fall innan anbuden utarbetas och lämnas in. Så är fallet när det på grund av upphandlingens art inte går att fastställa kriteriernas inbördes vikter vid förfarandets inledning.

54.4. Den nya punkten 4 avser endast upphandling som konkurrensutsätts med ett meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem, dvs. vid selektivt eller förhandlat förfarande. I så fall är det möjligt att de upphandlande enheterna när de skickar iväg meddelandet inte känner till tilldelningskriteriernas relativa viktningar vid de enskilda upphandlingar som meddelandet konkurrensutsätter. Därför sägs att när de upphandlande enheterna inte känner till viktningen vid förfarandets början skall ange den senare, i de allmänna specifikationerna eller i inbjudan att lämna anbud. På så sätt garanteras att anbudsgivarna under alla omständigheter känner till viktningen innan de utarbetar sina anbud.

54.5. Punkt 5 c avser endast upphandling som konkurrensutsätts med ett periodiskt förhandsmeddelande, dvs. vid selektivt eller förhandlat förfarande. I så fall är det möjligt att de upphandlande enheterna när de skickar iväg meddelandet inte känner till tilldelningskriteriernas relativa viktningar vid de enskilda upphandlingar som meddelandet konkurrensutsätter. Det kan också tänkas att enheterna inte känner till viktningen när de inbjuder de sökande att bekräfta sitt intresse enligt artikel 46.3. Därför sägs att viktningen skall anges redan i meddelandet, om den är känd vid den tidpunkten, eller i annat fall i inbjudan att bekräfta intresse eller åtminstone i de allmänna specifikationerna eller i inbjudan att lämna anbud. På så sätt garanteras att anbudsgivarna under alla omständigheter känner till viktningen innan de utarbetar sina anbud.

54.6. Den nuvarande artikel 35, som ger möjlighet att välja andra tilldelningskriter än dem som anges i artikel 34, har strukits av följande skäl:

54.6.1. Den nuvarande artikel 35.2 har utgått eftersom punkten endast har historiskt intresse; den upphörde att gälla den 31 december 1992.

54.6.2. Den nuvarande punkt 1 har strukits av flera anledningar. Först bör det påpekas att det i motiveringen till det förslag [80] som sedan blev direktiv 93/36/EEG sägs, apropå motsvarande bestämmelse i direktiv 88/295/EEG [81], att det av medlemsstaternas uppgifter framgår att det inte finns några system som den tidigare artikel 25.4 är tillämplig på [82]. Bestämmelsen ströks alltså från direktiv 93/36/EEG. Dessutom sägs i motiveringen till det ändrade förslag [83] som sedan blev direktiv 92/50/EEG att förslaget (och direktivet) inte längre innehåller bestämmelser som motsvarar artikel 35 i direktiv 93/38/EEG. Det sägs att denna strykning överensstämmer med de senaste avgörandena i Europeiska gemenskapernas domstol [84] och med kommissionens uppfattning om huruvida preferenssystem är förenliga med artikel 28 [85] i fördraget. Bestämmelsen finns alltså inte heller i direktiv 92/50/EEG. Bestämmelserna i den nuvarande artikel 35.1 infördes i gemenskapsrätten genom direktiv 90/531/EEG [86], dvs. strax efter domstolens ovannämnda dom och innan kommissionen fick bekräftat att det inte längre fanns några system som undantaget var tillämpligt på. Det gick alltså inte att ta hänsyn till det i det direktivet, men nu är det lämpligt [87] att med anledning av vad som ovan anförts stryka denna bestämmelse och göra alla direktiv [88] enhetliga.

[80] KOM(92) 346 slutlig, 7.9.1992.

[81] Rådets direktiv 88/295/EEG av den 22 mars 1988 om ändring av direktiv 77/62/EEG om samordning av förfarandena för offentlig upphandling av varor och om upphävande av vissa bestämmelser i direktiv 80/767/EEG, EGT L 127, 20.5.1988, s. 1.

[82] Motsvarar artikel 35.1 i det nuvarande direktivet.

[83] KOM(91) 322 slutlig, 30.8.1991.

[84] Domstolens dom av den 20 mars 1990, Du Pont de Nemours Italiana SPA mot Unità Sanitaria locale no 2 di Carrara. Mål C-21/88, REG 1990, s. I-0889, svensk specialutgåva vol. X, s. 359.

[85] F.d. artikel 30.

[86] Rådets direktiv 90/531/EEG av den 17 september 1990 om upphandlingsförfaranden inom vatten-, energi-, transport- och telesektorerna, EGT L 297, 29.10.1990, s. 1.

[87] Eftersom bestämmelserna i sak inte ifrågasatts vare sig under diskussionerna inför antagandet av direktiv 93/38/EEG eller direktiv 98/4/EG.

[88] På samma sätt har motsvarande artikel i direktiv 93/37/EEG strukits från förslaget till direktiv om byggentreprenad, varor och tjänster.

55. Artikel 55 - Onormalt låga anbud

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 34.5. I stort har den inte ändrats. Men andra och tredje stycket har bearbetats för att stärka anbudsgivarnas rättigheter.

56. Artikel 56 - Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 36. Den har inte ändrats. Artikelns struktur har dock förenklats genom att bestämmelserna i den nuvarande artikel 36.3 och 36.4 sammanförts i en enda punt (punkt 3).

57. Artikel 57 - Förhållandet till tredje land när det gäller tjänsteupphandling

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 37. Den har inte ändrats. Ordalydelsen i punkt 4 har förtydligats.

58. Artikel 58 - Allmänna bestämmelser.

Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 23.3. Den har inte ändrats. Detsamma gäller för punkt 2 som motsvarar den nuvarande artikel 23.4.

59. Artikel 59 - Tröskelvärden.

Denna artikel motsvarar den nuvarande artikel 23.1-2. Efter förebild av de föreslagna ändringarna i tröskelvärdena för tjänsteupphandling [89] och för att bevara enhetligheten i systemet ändras denna artikel så att tröskelvärdet för att direktivet skall vara tillämpligt på tävlingar blir 400 000 euro. Närmare om detta i punkt III.6 ovan.

[89] Se punkt IV.15 ovan.

60. Artikel 60 - Undantagna tävlingar.

60.1. Punkterna 1 och 2 motsvarar den nuvarande artikel 6.1-2. De har inte ändrats. De avser enbart tävlingar. Se även punkt IV.21 ovan för motsvarande bestämmelse om konventionell upphandling.

60.2. Den nuvarande artikel 12.1 [90] är tvetydig eftersom det därstädes sägs att direktivet inte gäller "upphandling" - ett begrepp som inte omfattar formgivningstävlingar - samtidigt som det sägs att de internationella avtalet i fråga kan avse "formgivnings tävlingar". Det har därför ansetts lämpligt att precisera att undantaget även kan avse tävlingar. För den svenska språkversionen bör det även framhållas att begreppet "formgivningstävling" ersatts med det allmännare begreppet "tävling".

[90] "Detta direktiv skall inte gälla kontrakt som regleras av andra regler för upphandling och som tilldelas: enligt ett internationellt avtal som ingåtts, mellan en medlemsstat och tredje land - ett eller flera - i överensstämmelse med fördraget och som avser varor, bygg- och anläggningsarbeten, tjänster eller formgivningstävlingar som är avsedda för signatärstaternas gemensamma genomförande eller utnyttjande av ett projekt....".

Jämfört med den nuvarande artikel 12.1 har punkt 3 också ändrats i det att hän visningen till Rådgivande kommittén för telekommunikationsupphandling strukits, av de skäl som anges i punkt II.2.2. ovan.

60.3. Samtidigt har det framstått som klart att anledningarna till att viss upphandling undantas från direktivet (när upphandlingen rör stationering av trupper eller sköts enligt särskilda förfaranden vid en internationell organisation) också är giltiga för tävlingar under samma förhållanden. Bestämmelserna har anpassats till tävlingar och motsvarar den nuvarande 12.2 och 12.3.

60.4. Slutligen sägs i den nya punkt 4 att direktivet inte gäller för tävlingar som anordnas för bedrivande av en verksamhet som undantagits genom beslut enligt artikel 29, dvs. när verksamheten är helt konkurrensutsatt på en öppen marknad. Dessutom sägs att direktivet inte heller gäller om kommissionen inte fattat ett beslut enligt artikel 29 inom 6 månader. Mer om detta i punkt IV.29 ovan.

61. Artikel 61 - Regler för offentliggörande och öppenhet

61.1. Denna artikel motsvarar med erforderliga ändringar artikel 43 i detta förslag.

61.2. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 21.4 och när det gäller autentiskt språk artikel 25.2.

61.3. Punkt 2 motsvarar den nuvarande artikel 24.1. Den har endast ändrats i det att tidsfristen fastställs till två månader från det att meddelandet skickas till det att tävlingen avslutas. Hänvisningen till offentliggörande i EGT har strukits, vilket även gäller punkt 3, som motsvarar den nuvarande artikel 24.2.

62. Artikel 62 - Kommunikation.

Denna artikel motsvarar med erforderliga ändringar artikel 47 i detta förslag.

63. Artikel 63 - Regler om hur tävlingsupphandlingar skall organiseras, hur deltagarna skall väljas samt hur juryn skall vara sammansatt och fatta beslut.

Denna artikel har inte ändrats. Punkt 1 motsvarar den nuvarande artikel 4.1 och punkterna 2 och 3 motsvarar den nuvarande artikel 23.5 och 23.6.

64. Artikel 64 - Skyldigheter när det gäller statistik.

Av de skäl som anges i punkt II.2.2 ovan har punkt 1 ändrats genom att hänvisningen till bilaga X i det nuvarande direktivet (förteckning över upphandlande enheter i telesektorn) strukits. Punkten har i övrigt inte ändrats jämfört med den nuvarande artikel 42.1. Punkterna 2 och 3 är identiska med den nuvarande artikel 42.1a och 42.2.

65. Artikel 65 - Rådgivande kommitté.

Den nuvarande hänvisningen till Rådgivande kommittén för telekommunikations upphandling och hänvisningen till den nuvarande bilaga X har strukits av de skäl som anges i punkt II.2.2. I övrigt har punkt 1 inte ändrats. Den motsvarar den nuvarande artikel 40.5. Punkt 2 är utformad med hänsyn till de nya reglerna för kommittéförfarandet.

66. Artikel 66 - Översyn av tröskelvärdena

Den nuvarande artikel 14.14-16 har flyttats till denna artikel, eftersom det är fråga om bestämmelser om ändring enligt förfarandet med rådgivande kommitté. De huvudsakliga mekanismerna för översyn har inte ändrats, men enligt förslaget skall kommissionen kunna avrunda beräkningar till närmast lägre tiotusental euro om det krävs för att bevara tröskelvärdena i runda tal, med hänsyn tagen till de internationella åtagandena.

67. Artikel 67 - Ändringar.

67.1. För att göra direktivet enklare att använda har reglerna om ändring av vissa delar av direktivet med hjälp av den rådgivande kommittén enligt artikel 65 samlats i en enda artikel.

67.1.1. Punkt 1 a motsvarar den nuvarande artikel 40.1. Den har ändrats genom att hänvisningen till den nuvarande bilaga X strukits. Hänvisningen är inte längre nödvändig eftersom enheter verksamma inom telesektorn inte längre omfattas av direktivet. Punkten har i övrigt inte ändrats.

67.1.2. Punkt 1 b motsvarar den första delen av den nuvarande artikel 40.2 har inte ändrats.

67.1.3. Punkt 1 c motsvarar den nuvarande artikel 40.3. Den har bara ändrats genom att det påpekas att direktivets tillämpningsområde inte skall ändras. Vid en eventuell ändring av nomenklaturen bör det alltså kontrolleras att ändringen inte påverkar tillämpningsområdet.

67.1.4. Punkt 1 d ger möjlighet att ändra den nomenklatur som avses i bilaga XI (dvs. definitionen av vilka byggentreprenader som avses). Den är ny, även om den bygger på artikel 35.2 i direktiv 93/37/EEG, med den skillnaden att det i dess bilaga II hänvisas till nomenklaturen NACE och inte till CPV som i bilaga XI till detta förslag. Naturligtvis gäller även här principen att tillämpningsområdet inte skall ändras om nomenklaturen ändras.

67.1.5. Punkt 1 e är ny och ger möjlighet att ändra de nya bilagorna X och XIX - dvs. förteckningarna över gemenskapslagstiftning om avreglering respektive tekniska specifikationer för offentliggörande - genom förfarandet i artikel 65. Se punkt IV.65 ovan.

67.2. Punkt 2 har inte ändrats. Den motsvarar den nuvarande artikel 40.4.

68. Artikel 68 - Genomförande.

Denna artikel innehåller standardformuleringar.

69. Artikel 69 - Upphävanden.

Denna artikel innehåller standardformuleringar. Medlemsstaternas tidsfrister för att följa direktiv 93/38/EEG och efterföljande ändringar anges i bilaga XXII och jämförelsetabellen mellan detta förslag och det nuvarande direktivet i bilaga XXIII.

70. Bilagorna I-IX, XII-XV samt XVII och XVIII.

Dessa bilagor (förteckningar över upphandlande enheter och förlagor för meddelanden) har inte ändrats.

71. Bilaga XI

Denna bilaga rör verksamheter enligt nomenklaturen CPV, och inte längre nomenklaturen NACE. Detta ändrar inte direktivets tillämpningsområde.

72. Bilagorna X, XVI A och XVI B, XIX, XX, XI, XXII samt XXIII.

För anmärkningar till dessa bilagor, se punkterna IV.29, IV.24, III.3.4 och IV.43, IV.34.5, IV.44.12 samt för bilagorna XXII och XXIII punkt IV.69 ovan.

2000/0117(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi och transporter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 47.2, 55 och 95, i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [91],

[91] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [92],

[92] EGT C [...], [...], s. [...].

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [93],

[93] EGT C [...], [...], s. [...].

enligt förfarandet i artikel 251 i fördraget [94], och

[94] EGT C [...], [...], s. [...].

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna [95] ändrades senast genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/4/EG [96]. I samband med nya ändringar, som behövs för att uppfylla de krav på förenkling och förnyelse som både upphandlande myndigheter och marknadsaktörer gav uttryck för i sina svar på kommissionens grönbok av den 27 november 1996 [97], bör direktivet omarbetas av tydlighetsskäl.

[95] EGT L 199, 9.8.1993, s. 84.

[96] EGT L 101, 1.4.1998, s. 1.

[97] KOM(96) 583 slutlig.

(2) Upphandlingsförfarandena hos enheter med verksamhet på områdena vatten, energi och transporter behöver samordnas, och denna samordning bör baseras på idéerna bakom artiklarna 14, 28 och 49 i EG-fördraget och artikel 97 i Euratomfördraget, nämligen principerna om likabehandling, av vilken principen om icke-diskriminering är ett säruttryck, om ömsesidigt erkännande, om proportionalitet, om öppenhet samt ambitionen att öppna marknader för konkurrens. Genom denna samordning bör en ram för god affärssed tillskapas som medger största möjliga flexibilitet men som samtidigt slår vakt om de nämnda principerna.

(3) Gemenskapsreglerna, särskilt förordningarna (EEG) nr 3975/87 av den 14 december 1987 om förfarandet för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom luftfartssektorn [98] och (EEG) nr 3976/87 av den 14 december 1987 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och samordnade förfaranden inom luftfartssektorn, [99] syftar till att skärpa konkurrensen mellan enheter som tillhandahåller allmänheten flygtransporter. Detta direktiv bör därför inte omfatta sådana enheter. På grund av den konkurrenssituation som råder inom sjöfarten i gemenskapen bör detta direktiv vidare inte omfatta upphandling i den sektorn.

[98] EGT L 374, 31.12.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2410/92 (EGT L 240, 24.8.1992, s. 18).

[99] EGT L 374, 31.12.1987, s. 9. Förordningen senast ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

(4) I tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG ingår för närvarande viss upphandling från upphandlande enheter med verksamhet inom telekommunikationer. En rättslig ram, som nämns i den fjärde rapporten om genomförandet av EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet från den 25 november 1998 [100], har antagits för att liberalisera teleområdet. En av följderna blev att verksam konkurrens, både rättsligt och faktiskt, infördes på teleområdet. Med hänsyn härtill har kommissionen i informationssyfte offentliggjort en förteckning [101] över teletjänster som redan kan undantas från tillämpningen av det nämnda direktivet i enlighet med dess artikel 8. Ytterligare framsteg kunde konstateras i den femte rapporten om genomförandet av EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet från den 10 november 1999 [102]. Upphandlingen i denna sektor behöver således inte längre regleras.

[100] KOM(1998) 594 slutlig.

[101] EGT C 156, 3.6.1999, s. 3.

[102] KOM(1999) 537 slutlig.

(5) Det finns följaktligen inte längre något behov av Rådgivande kommittén för telekommunikationsupphandling, som inrättats genom rådets direktiv 90/531/EEG [103].

[103] EGT L 297, 29.10.1990, s.1.

(6) Utvecklingen på marknaden för telekommunikation bör dock fortfarande bevakas och förhållandena bör omprövas om det visar sig att konkurrensen i denna sektor inte längre är verksam.

(7) Telefoni-, telex-, mobiltelefoni-, personsöknings- och satellittjänster ingår inte i tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG. Det beror på att dessa tjänster ofta bara kunde tillhandahållas av en enda tjänsteleverantör i ett givet geografiskt område på grund av att verklig konkurrens saknades och att det fanns ensamrätt eller särskilda rättigheter. Nu när verklig konkurrens råder på telemarknaderna finns det inte längre någon anledning att utelämna dessa tjänster. Sådana teletjänster bör således ingå i tillämpningsområdet för detta direktiv.

(8) För att marknaderna skall gå att öppna och för att reglerna om upphandling på vatten-, energi- och transportområdena skall gå att tillämpa på ett balanserat sätt måste de enheter som omfattas av direktivet definieras på ett annat sätt än genom hänvisning till associationsformen. Man måste således se till att likabehandling upprätthålls mellan upphandlande enheter från den offentliga respektive privata sektorn. Man måste också se till i överensstämmelse med artikel 295 i fördraget att medlemsstaternas egendomsordning inte påverkas på något sätt.

(9) Ett viktigt skäl för att införa regler om samordning av upphandlingsförfarandena på dessa områden är att nationella myndigheter kan påverka en upphandlande enhets agerande på olika sätt, särskilt om de är delägare eller företrädda i enhetens förvaltnings-, lednings- eller övervakningsorgan.

(10) Ett annat viktigt skäl för att det behövs en samordning av upphandlingsförfarandena för enheter som är verksamma på dessa områden är att marknaderna är förhållandevis slutna på grund av att de nationella myndigheterna har beviljat särskilda rättigheter eller ensamrätt att försörja, tillhandahålla eller utnyttja de nät som används för de ifrågavarande tjänsterna.

(11) Det behövs en lämplig definition av begreppet ensamrätt eller särskild rätt. Definitionen innebär att om en enhet i samband med nät-, hamn- eller flygplatsarbeten får använda expropriering eller servitut, alternativt får nyttja marken, underjorden eller luftrummet ovanför allmän plats för att bygga nätanläggningar, så är detta i sig inte någon ensamrätt eller särskild rätt i detta direktivs mening. Om en enhet matar dricksvatten, el, gas eller värme till ett nät som drivs av en enhet som åtnjuter en särskild rätt eller en ensamrätt, vilken beviljats av en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten, så är inte detta heller i sig en ensamrätt eller särskild rätt i detta direktivs mening.

(12) Detta direktiv bör varken gälla upphandling av tjänster enligt artiklarna 3-6 i detta direktiv eller tävlingar i syfte att bedriva någon sådan verksamhet, om verksamheten, i den medlemsstat där den utövas, är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde. Det bör således skapas en undantagsrutin som skall kunna tillämpas på alla sektorer som detta direktiv omfattar och som tillåter att hänsyn tas till effekterna av pågående eller kommande liberaliseringar. En sådan rutin måste vara inriktad på rättssäkerhet åt de berörda enheterna och på ett ändamålsenligt beslutsförfarande, särskilt när det gäller kommissionens tidsfrister för att fatta beslut om ett eventuellt undantag för en viss sektor.

(13) Bedömningen av om marknaden är direkt konkurrensutsatt måste vila på objektiva grunder, varvid hänsyn även bör tas till den berörda sektorns särdrag. Om ändamålsenlig gemenskapsrätt om att liberalisera en sektor eller en delsektor har genomförts och tillämpas kommer detta att betraktas som tillräckligt för att förutsätta att tillträdet till marknaden är fritt. Vilka rättsakter som är ändamålsenliga bör anges i en bilaga, som kommissionen skall kunna uppdatera. Om tillträdet till en marknad inte har liberaliserats genom gemenskapsrätten, bör medlemsstaterna visa att tillträdet är fritt rättsligt och faktiskt.

(14) När en verksamhet utövas av en offentlig myndighet enligt detta direktiv på en marknad som är direkt konkurrensutsatt och ger tillträde utan någon begränsning kan det ändå hända att konkurrensen inte verkar i sådan grad att upphandlingsbesluten grundas uteslutande på ekonomiska hänsyn. Offentliga myndigheters upphandling under sådana förhållanden bör således även fortsättningsvis regleras i detta direktiv. Den allmänna undantagsrutinen bör således inte tillämpas på verksamhet som utövas av en offentlig myndighet.

(15) För att undvika särreglering med tillämpning på enbart vissa sektorer bör den särskilda ordning, enligt artikel 3 i direktiv 93/38/EEG och artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG [104], som för närvarande gäller för enheter som utnyttjar ett geografiskt område för att prospektera eller utvinna olja, gas, kol eller andra fasta bränslen ersättas med den allmänna undantagsrutinen, som medger undantag för direkt konkurrensutsatta sektorer. Detta måste dock göras utan att påverka tillämpningen av kommissionens beslut 93/676/EEG av den 10 december 1993 om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas inte i Nederländerna är en av de verksamheter som anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 90/531/EEG och att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i Nederländerna skall anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direktiv, [105] och kommissionens beslut 97/367/EG av 30 maj 1997 om att utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att undersöka förekomsten av eller utvinna olja eller gas inte i Förenade kungariket är en av de verksamheter som anges i artikel 2.2 b i i rådets direktiv 93/38/EEG och att enheter som bedriver sådan verksamhet inte i Förenade kungariket skall anses åtnjuta särskilda rättigheter eller ensamrätt enligt artikel 2.3 b i samma direktiv [106].

[104] EGT L 164, 30.6.1994, s.3.

[105] EGT L 316, 17.12.1993, s. 41.

[106] EGT L 156, 13.6.1997, s. 55.

(16) Vissa enheter som tillhandahåller busstransport i form av allmänna kommunikationer och som redan är uteslutna från tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG bör även uteslutas från tillämpningsområdet för det här direktivet. För att undvika en mångfald särregleringar bör vidare den allmänna undantagsrutinen gälla även busstransporter som tillhandahålls av enheter som den dag då detta direktiv träder i kraft fortfarande är underställda direktiv 93/38/EEG.

(17) De upphandlande myndigheterna bör tillämpa gemensamma upphandlingsbestämmelser för verksamhet inriktad på vatten, och dessa regler bör även tillämpas när en offentlig myndighet enligt detta direktiv handlar upp för verksamhet som rör vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning och dränering samt bortledande och rening av avloppsvatten. De upphandlingsregler som föreslås för varuupphandling passar emellertid inte vid köp av vatten, eftersom det är nödvändigt att utnyttja källor nära konsumtionsorten.

(18) Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar och på dess behörighetsområden, av avtalen i de multilaterala förhandlingarna från Uruguayrundan (1986-1994) [107] godkänns bl.a. upphandlingsavtalet, nedan kallat "avtalet", som syftar till att lägga fast en multilateral ram för rättigheter och skyldigheter när det gäller offentlig upphandling och därmed åstadkomma avreglering och växande internationell handel. Enligt de internationella rättigheter och åtaganden gemenskapen har till följd av avtalet, innehåller detta avtal gällande regler för anbudsgivare och produkter från de tredje länder som har undertecknat avtalet. Avtalet har ingen direkt verkan. En upphandlande enhet som omfattas av avtalet och som iakttar det här direktivet bör således, genom att tillämpa samma bestämmelser på marknadsaktörer från de tredje länder som har undertecknat avtalet, tillämpa detta avtal. Detta direktiv bör också garantera att gemenskapens marknadsaktörer får delta i offentlig upphandling på lika gynnsamma villkor som marknadsaktörerna från de tredje länder som har undertecknat avtalet.

[107] EGT L 336, 23.12.1994, s. 1.

(19) Utan att detta får påverka gemenskapens internationella åtaganden bör detta direktiv bli enklare att tillämpa, särskilt med hjälp av enklare tröskelvärden och genom att låta bestämmelserna om information till deltagare i upphandlingar om tilldelningsbesluten och deras resultat omfatta alla upphandlande enheter, oberoende av sektor. Med hänsyn till den monetära unionen bör tröskelvärdena vidare fastställas i euro. Tröskelvärden i euro bör göra det enklare att tillämpa bestämmelserna och samtidigt borga för att tröskelvärdena enligt avtalet, vilka uttrycks i särskilda dragningsrätter, iakttas. Det betyder att man också måste planera för återkommande översyn av tröskelvärdena i euro så att de, om det behövs, anpassas till eventuella förändringar i eurons värde gentemot de särskilda dragningsrätterna. Vidare bör samma tröskelvärden tillämpas vid tävlingar och vid tjänsteupphandling.

(20) Detta direktiv bör inte gälla upphandling som är sekretessbelagd eller kan skada en stats vitala säkerhetsintressen eller upphandling som sköts enligt andra regler, fastställda i internationella överenskommelser eller av internationella organisationer. Detta direktiv bör inte heller gälla tävlingar som handläggs enligt andra förfaranderegler, fastställda i internationella överenskommelser eller av internationella organisationer.

(21) Hinder för fritt tillhandahållande av tjänster måste undvikas. Därför bör tjänsteleverantörer få vara fysiska eller juridiska personer. Detta direktiv är emellertid inget hinder för att regler om villkor för att utöva en verksamhet eller ett yrke tillämpas på nationell nivå, förutsatt att dessa regler är förenliga med gemenskapsrätten.

(22) Endast sådan tjänstetillhandahållande verksamhet som grundar sig på ett upphandlingsavtal bör omfattas av detta direktiv, tillhandahållande av tjänster på andra grunder, t.ex. lagstiftning, andra regler eller anställningskontrakt, bör inte omfattas.

(23) Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans till forskning och utveckling ett sätt att stärka den europeiska industrins vetenskapliga och tekniska bas och genom att öppna upphandlingsmarknaderna bidrar man till att nå det målet. Detta direktiv bör inte gälla forskningsprogram som medfinansieras. Alltså bör det bara gälla sådana forsknings- och utvecklingstjänster som uteslutande är till nytta för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten betalas uteslutande av den upphandlande myndigheten.

(24) Den upphandling som rör köp eller hyra av mark, befintliga byggnader eller andra fastigheter har särdrag som gör att upphandlingsbestämmelserna inte är lämpliga.

(25) Skiljemanna- och förlikningstjänster tillhandahålls normalt av organ eller personer som utnämns eller väljs på ett sätt som inte går att underställa upphandlingsregler.

(26) Tjänsteupphandling enligt detta direktiv bör inte omfatta utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtande av värdepapper eller andra finansiella instrument.

(27) När det vid tjänsteupphandling bara finns en möjlig leverantör kan upphandlingen på vissa villkor undantas helt eller delvis från tillämpning av detta direktiv.

(28) Sådan tjänsteupphandling bör uteslutas som läggs ut på ett associerat företag vars huvudverksamhet när det gäller tjänster är att erbjuda sina tjänster till den egna företagsgruppen och inte att sälja dem på marknaden.

(29) Åtgärder är antingen redan genomförda eller håller på att genomföras för att undanröja hinder för handel med el över gränserna, och de andra delarna av energisektorn är i samma situation. Med hjälp av sådana upphandlingsregler som tillämpas för varuupphandling kan man undanröja de hinder för inköp av energi och bränsle som finns på energiområdet. Denna typ av inköp bör därför inte undantas från detta direktivs tillämpningsområde.

(30) För att det skall gå att tillämpa förfarandereglerna i detta direktiv och för att det skall gå att utöva tillsyn är det bäst att definiera tjänsteområdet genom att dela upp det i kategorier som svarar mot nummer i en gemensam nomenklatur samt förteckna dem i två bilagor, XVI A och XVI B, alltefter tillämpligt regelverk. När det gäller de tjänster som förtecknas i bilaga XVI B så gäller områdesspecifika gemenskapsregler som inte bör påverkas av tillämpliga bestämmelser i detta direktiv.

(31) När det gäller tjänsteupphandling bör detta direktiv, under en övergångsperiod, bara tillämpas fullt ut på marknader där samordningsbestämmelserna ger stora möjligheter till växande handel över gränserna. Övrig tjänsteupphandling bör bevakas under övergångsperioden och därefter bör ett beslut fattas om huruvida detta direktiv skall tillämpas fullt ut. I detta sammanhang behöver anges hur detta övervakningssystem skall vara inrättat. Systemet måste samtidigt ge berörda parter tillgång till information på området.

(32) Enligt direktivet är det tillåtet med genomförandevillkor för en upphandling, förutsatt att de inte är direkt eller indirekt diskriminerande mot anbudsgivare från andra medlemsstater och på villkor att de redovisas i upphandlingsmeddelandet. De kan t.ex. vara inriktade på att gynna sysselsättning för människor som är socialt utsatta eller utslagna eller på att motverka arbetslöshet.

(33) En upphandlande enhet får efterfråga eller godta ett utlåtande som kan tjäna till att fastställa specifikationer för en bestämd upphandling, förutsatt att utlåtandet inte hindrar konkurrensen.

(34) De tekniska specifikationer som offentliga inköpare upprättar bör tillåta att offentlig upphandling utsätts för konkurrens. Det bör därför vara möjligt att lämna anbud baserade på olika tekniska lösningar. För att detta skall gå bör de tekniska specifikationerna kunna bygga på funktions- och prestandakrav, eller, när man hänvisar till europeisk eller i andra hand nationell standard, bör andra likvärdiga lösningar godtas. För att visa att en lösning är likvärdig bör anbudsgivarna få använda vilket bevis som helst. Endast i undantagsfall bör man hänvisa till specifikationer som anger ett bestämt ursprung.

(35) Med tanke på att den nya informations- och kommunikationstekniken förenklar offentliggörandet av upphandlingar och gör upphandlingsförfarandet såväl effektivare som öppnare, bör medel för elektronisk överföring jämställas med klassiska sätt att förmedla och utbyta information. Så långt det är möjligt bör de medel och den teknik man väljer vara förenliga med vad de andra medlemsstaterna använder.

(36) Att använda medel för elektronisk överföring är tidsbesparande. Det finns därför anledning att förkorta tidsfristerna om elektroniska medel används, förutsatt dock att överföringen är kompatibel med den överföringsteknik som används på gemenskapsnivå. Tidsfristerna bör eventuellt kunna förkortas ytterligare om den upphandlande enheten lägger ut alla de allmänna specifikationerna samtidigt på Internet, så att informationen blir direkt och fritt åtkomlig. Det är dock nödvändigt att tillse att den samlade effekten av dessa nedsättningar inte leder till så korta tidsfrister att det uttalade syftet, dvs. att öppna marknaderna på den inre marknaden, äventyras.

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer [108] och ../../EG av den ... (om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden( [109] är tillämpliga på överföringar av uppgifter på elektronisk väg inom ramen för det här direktivet.

[108] EGT L 13, 19.1.2000, s.12.

[109] EGT

(38) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister [110] är tillämplig vid beräkning av tidsfrister som avses i detta direktiv.

[110] EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.

(39) Det bör klargöras att en upphandlande enhet som fastställer urvalskriterier skall göra detta enligt objektiva regler och kriterier, på samma sätt måste även urvalskriterierna vid selektivt eller förhandlat förfarande vara objektiva.

(40) Kontraktstilldelningen måste också ske på grundval av objektiva kriterier som tryggar principerna om icke diskriminering och likabehandling och garanterar att anbuden bedöms i konkurrens med varandra. Således bör endast två tilldelningskriterier förekomma, nämligen "lägsta pris" och "ekonomiskt mest fördelaktigt anbud".

(41) För att principen om likabehandling säkert skall upprätthållas vid kontraktstilldelning bör man trygga och stärka öppenheten kring de kriterier som används för att skilja ut det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. En upphandlande enhet bör därför redan i början av förfarandet redovisa hur den kommer att vikta de olika kriterierna i förhållande till varandra. Enheten bör inte få inskränka sig till redovisa kriteriernas vikt i en enkel fallande skala.

(42) Tilldelningskriterierna bör inte få påverka tillämpningen av nationella bestämmelser om ersättning för vissa tjänster, t.ex. tjänster som utförs av till arkitekter eller advokater.

(43) Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis och andra intyg om formella kvalifikationer är tillämpliga när det krävs bevis för särskild kompetens för tillträde till ett tilldelningsförfarande eller en tävling.

(44) Vissa tekniska villkor som rör de meddelanden, statistikrapporter och nomenklaturer som används samt krav när det gäller hänvisning till dessa nomenklaturer behöver kunna ändras i takt med att de tekniska behoven förändras. Det behövs därför ett smidigt och snabbt beslutsförfarande för dessa ändamål. Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [111], bör de åtgärder som behövs för genomförandet av detta direktiv antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i nämnda beslut.

[111] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(45) För att små och medelstora företag skall kunna delta i offentlig upphandling bör det finnas bestämmelser om underleverantörer.

(46) Detta direktiv påverkar varken gemenskapens eller medlemsstaternas internationella åtaganden eller tillämpningen av fördragets bestämmelser, särskilt dess artiklar 81 och 86.

(47) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas förpliktelser vad gäller de tidsfrister för genomförande och tillämpning av direktiv 93/38/EEG som förtecknas i bilaga XXII.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Innehållsförteckning

AVDELNING I Allmänna bestämmelser om upphandling och tävlingar

Kapitel I Definitioner

Artikel 1 // Definitioner

Kapitel II Tillämpningsområde: Definition av de enheter och verksamhetstyper som omfattas av detta direktiv

Avsnitt 1 Upphandlande enheter //

Artikel 2 Enheter som avses //

Avsnitt 2 Avsedda verksamheter //

Artikel 3 // Bestämmelser om gas, värme och el

Artikel 4 // Bestämmelser om vatten

Artikel 5 // Bestämmelser om allmänna kommunikationer

Artikel 6 // Bestämmelser om prospektering eller utvinning av olja, gas, kol eller andra fasta bränslen samt om hamnar och flygplatser

Artikel 7 // Förteckningar över upphandlande enheter

Artikel 8 // Upphandling som omfattar flera typer av verksamhet

Kapitel III Allmänna principer //

Artikel 9 // Likabehandling, förbud mot diskriminering och öppenhet

Avdelning II Bestämmelser om upphandling

Kapitel I Allmänna bestämmelser //

Artikel 10 // Grupper av marknadsaktörer

Artikel 11 // Villkor till följd av WTO-avtal

Artikel 12 // Sekretess

Artikel 13 // Ramavtal

Kapitel II Tillämpningsområde: Tröskelvärden och undantag //

Artikel 14 // Tillämpningsområde

Avsnitt 1 Tröskelvärden

Underavsnitt 1 Belopp //

Artikel 15 // Upphandlingskontrakt

Underavsnitt 2 Metod för beräkning av värdet på kontrakt och ramavtal //

Artikel 16 // Allmänna regler

Artikel 17 // Beräkning av värdet på byggentreprenadkontrakt

Artikel 18 // Beräkning av värdet på varukontrakt

Artikel 19 // Beräkning av värdet på tjänstekontrakt

Avsnitt 2 Undantagen eller särreglerad upphandling //

Underavsnitt 1 Undantag som gäller alla upphandlande enheter och alla typer av upphandling //

Artikel 20 // Kontrakt inriktade på återförsäljning eller uthyrning till tredje man

Artikel 21 // Upphandling inriktad på annat än sådan verksamhet som omfattas av detta direktiv eller på sådan verksamhet i tredje land

Artikel 22 // Upphandling som omfattas av sekretess eller av särskilda säkerhetsåtgärder

Artikel 23 // Offentlig upphandling som omfattas av internationella regler

Underavsnitt 2 Undantag som gäller alla upphandlande enheter men endast tjänsteupphandling //

Artikel 24 // Upphandling av vissa undantagna tjänster

Artikel 25 // Tjänstekontrakt med ensamrätt

Artikel 26 // Tjänstekontrakt till ett associerat företag eller till en upphandlande enhet i ett samföretag

Underavsnitt 3 Undantag som gäller vissa upphandlande enheter //

Artikel 27 // Upphandling från vissa upphandlande enheter av vatten

Artikel 28

Artikel 29 // Särreglerad upphandling

Allmän rutin för att undanta direkt konkurrensutsatt verksamhet

Kapitel III System som skall tillämpas på tjänstekontrakt

Artikel 30 // Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVI A

Artikel 31 // Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVI B

Artikel 32 // Tjänstekontrakt som omfattar en blandning av tjänster förtecknade i bilaga XVI A och bilaga XVI B

Kapitel IV Särskilda regler om allmänna specifikationer och kontraktshandlingar

Artikel 33 // Allmänna bestämmelser

Artikel 34 // Tekniska specifikationer

Artikel 35 // Tillhandahållande av de tekniska specifikationerna

Artikel 36 // Alternativa utföranden

Artikel 37 // Underleverantörer

Artikel 38 // Skyldigheter till följd av regler om arbetarskydd och arbetsvillkor

Kapitel V Förfaranden

Artikel 39 // Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande

Kapitel VI Regler för offentliggörande och öppenhet

Avsnitt 1 Offentliggörande av meddelanden //

Artikel 40 // Periodiska förhandsmeddelanden och meddelanden om att det finns ett kvalifikationssystem

Artikel 41 // Konkurrensutsättande meddelanden

Artikel 42 // Meddelanden om kontraktstilldelning

Artikel 43 // Utformning och offentliggörande av meddelanden

Avsnitt 2 Tidsfrister //

Artikel 44 // Anbudsansökning och anbudsinlämning

Artikel 45 // Allmänna specifikationer och kompletterande upplysningar

Artikel 46 // Överföring av anbudsansökningar och regler för inbjudan till anbudsingivning

Avsnitt 3 Kommunikation och information

Artikel 47 // Medel för kommunikation

Artikel 48 // Information från kvalifikationssökande, anbudssökande och anbudsgivare

Artikel 49 // Information som skall bevaras om tidigare upphandlingar

Kapitel VII Förfarandets gång //

Artikel 50 // Allmänna bestämmelser

Avsnitt 1 Kvalificering och kvalitetsurval //

Artikel 51 // Ömsesidigt erkännande när det gäller administrativa, tekniska och ekonomiska villkor samt intyg, prover och bevis

Artikel 52 // Kvalifikationssystem

Artikel 53 // Kriterier för kvalitetsurval

Avsnitt 2 Kontraktstilldelning //

Artikel 54 // Tilldelningskriterier

Artikel 55 // Onormalt låga anbud

Avsnitt 3 Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land och förhållandet till tredje land

Artikel 56 // Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land

Artikel 57 // Förhållandet till tredje land när det gäller tjänsteupphandling

Avdelning III Särskilda bestämmelser om tävlingar

Artikel 58 // Allmänna bestämmelser

Artikel 59 // Tröskelvärden

Artikel 60 // Undantagna tävlingar

Artikel 61 // Regler för offentliggörande och öppenhet

Artikel 62 // Medel för kommunikation

Artikel 63 // Organisation av tävlingar, val av deltagare och juryn

Avdelning IV Skyldigheter beträffande statistik, verkställande befogenheter och slutbestämmelser

Artikel 64 // Skyldigheter beträffande statistik

Artikel 65 // Rådgivande kommitté

Artikel 66 // Översyn av tröskelvärdena

Artikel 67 // Ändringar

Artikel 68 // Genomförande

Artikel 69 // Upphävanden

Artikel 70 // Ikraftträdande

Artikel 71 // Adressater

Bilaga I // Upphandlande enheter på områdena produktion, transport eller distribution av dricksvatten

Bilaga II // Upphandlande enheter på områdena produktion, transport eller distribution av el

Bilaga III // Upphandlande enheter på områdena transport eller distribution av gas eller värme

Bilaga IV // Upphandlande enheter på områdena prospektering och utvinning av olja eller gas

Bilaga V // Upphandlande enheter på områdena prospektering och utvinning av kol och andra fasta bränslen

Bilaga VI // Upphandlande enheter på området järnvägstjänster

Bilaga VII // Upphandlande enheter på området tjänster inom järnvägar i stadstrafik, spårvagnar, trådbussar eller bussar

Bilaga VIII // Upphandlande enheter på området flygplatsfaciliteter

Bilaga IX // Upphandlande enheter på området yttre eller inre hamnar eller andra terminalfaciliteter

Bilaga X // Förteckning över den lagstiftning som avses i artikel 29.3

Bilaga XI // Förteckning över verksamhet som omfattas av artikel 1.2 b

Bilaga XII // Förlagor till meddelanden:

// A. Öppna förfaranden

// B. Selektiva förfaranden

// C. Förhandlade förfaranden

Bilaga XIII // Meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem

Bilaga XIV // Periodiska meddelanden

Bilaga XV // Meddelanden om tilldelade kontrakt

Bilaga XVI A // Tjänster som omfattas av artikel 30

Bilaga XVI B // Tjänster som omfattas av artikel 31

Bilaga XVII // Meddelanden om tävlingar

Bilaga XVIII // Meddelanden om resultaten av en tävling

Bilaga XIX // Tekniska specifikationer för offentliggörandet

Bilaga XX // Definition av vissa tekniska specifikationer

Bilaga XXI // Översikt över de tidsfrister som avses i artikel 44

Bilaga XXII // Tidsfrister för genomförande och tillämpning

Bilaga XXIII // Jämförelsetabell

AVDELNING I

Allmänna bestämmelser om upphandling och tävlingar

KAPITEL I

Definitioner

Artikel 1

Definitioner

1. För detta direktiv skall definitionerna i punkterna 2-12 gälla.

2. Varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt är ömsesidigt förpliktande skriftliga avtal mellan en upphandlande enhet enligt artikel 2.2 och en eller flera varuleverantörer, entreprenörer eller tjänsteleverantörer, varvid avtalen skall omfatta något av följande:

a) Vid varukontrakt, köp, leasing, hyra eller hyrköp med eller utan köpoption.

b) Vid byggentreprenadkontrakt, antingen utförande eller såväl projektering som utförande, eller genomförande, på vilket sätt det än må ske, av bygg- eller anläggningsverksamhet enligt bilaga XI. Varor och tjänster som krävs för att fullfölja kontraktet får även ingå.

c) Vid tjänstekontrakt, all upphandling som gäller tjänster enligt bilagorna XVI A och XVI B.

3. Ett upphandlingskontrakt som omfattar både varor och tjänster enligt bilaga XVI skall betraktas som ett "varukontrakt" om värdet på de aktuella varorna är minst lika med värdet på de tjänster som kontraktet omfattar.

Ett upphandlingskontrakt som omfattar leverans av varor samt kompletterande montering eller installation i detta direktivs mening skall betraktas som ett "varukontrakt".

4. En upphandling som omfattar både verksamhet enligt punkt 2 b och leverans av varor skall betraktas som ett "byggentreprenadkontrakt", om verksamheten inte gäller enbart montering eller installation av varorna.

En upphandling som uttryckligen omfattar någon verksamhet enligt punkt 2 b skall betraktas som ett "byggentreprenadkontrakt", även om den också omfattar tjänster enligt bilaga XVI, förutsatt dock att tjänsterna är nödvändiga för att kontraktet skall kunna fullföljas.

5. En upphandling som endast omfattar tjänster enligt bilaga XVI och, som komplement till kontraktets huvudföremål, någon verksamhet enligt punkt 2 b, skall betraktas som ett "tjänstekontrakt".

6. En entreprenör, varuleverantör eller tjänsteleverantör kan vara en fysisk eller juridisk person eller en upphandlande enhet enligt artikel 2.2 a eller b eller en grupp av sådana personer och/eller enheter.

Termen marknadsaktör avser såväl varuleverantörer och tjänsteleverantörer som entreprenörer.

Med anbudsgivare avses en marknadsaktör som lämnar ett anbud och med anbudssökande en som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat förfarande.

7. Ramavtal är ett avtal mellan en upphandlande enhet enligt artikel 2.2 och en eller flera marknadsaktörer i vilket villkoren, särskilt priset, men även planerade mängder om det är lämpligt, fastställs för ett antal kontrakt som skall läggas ut under en bestämd period.

8. Öppna, selektiva eller förhandlade förfaranden är upphandlingsförfaranden som en upphandlande enhet skall tillämpa enligt följande:

a) Öppna förfaranden skall användas när alla marknadsaktörer får lämna anbud.

b) Selektiva förfaranden skall användas när endast sådana anbudssökande får lämna anbud som inbjuds till det av en upphandlande enhet.

c) Förhandlat förfarande skall användas när en upphandlande enhet vänder sig till utvalda marknadsaktörer och förhandlar om upphandlingen med en eller flera av dem.

9. Tävlingar är nationella förfaranden som främst inom områdena arkitektur, ingenjörskonst och databehandling gör det möjligt för en upphandlande enhet att upphandla en plan eller en formgivning som valts ut av en jury i en tävling med eller utan priser.

10. Medel för elektronisk överföring är medel som utnyttjar elektronik för behandling (även digital kompression) och lagring av data samt sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, fiberoptik eller på någon annan elektromagnetisk väg.

11 Termen skriftlig avser all slags framställning i ord eller siffror som kan läsas, återges och sedan meddelas. En sådan framställning kan även utgöras av uppgifter som överförs och lagras med medel för elektronisk överföring.

12. Gemensamma upphandlingsordlistan, nedan kallad CPV (Common Procurement Vocabulary), antagen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... [112] är referensordlistan för offentlig upphandling.

[112] EGT

KAPITEL II

Tillämpningsområde: definition av de enheter och verksamhetstyper som omfattas av detta direktiv

Avsnitt 1

Upphandlande enheter

Artikel 2

Enheter som avses

1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) offentlig myndighet: statlig, regional eller lokal myndighet och organ som lyder under offentlig rätt samt sammanslutning av en eller flera sådana myndigheter eller sådana organ.

Ett organ anses lyda under offentlig rätt, när

- det särskilt har inrättats för att tillgodose det allmännas intressen, som inte har industriell eller kommersiell karaktär,

- det är en juridisk person, och

- dess verksamhet till största delen finansieras av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt, eller står under administrativ tillsyn av sådana organ, eller har en förvaltande, verkställande eller övervakande styrelse, där minst hälften av medlemmarna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra organ som lyder under offentlig rätt.

b) offentligt företag: varje företag över vilket en offentlig myndighet har ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande till följd av ägarförhållande, ekonomiska intressen eller gällande regler.

Bestämmande inflytande anses föreligga, när en offentlig myndighet, direkt eller indirekt, i förhållande till företaget

- äger större delen av det tecknade kapitalet i företaget eller

- kontrollerar röstmajoriteten för andelarna i företaget eller

- kan utse fler än hälften av medlemmarna i företagets förvaltande, verkställande eller övervakande organ.

2. Detta direktiv gäller upphandlande enheter som

a) är offentliga myndigheter eller offentliga företag och bedriver någon av verksamhetstyperna enligt artiklarna 3 - 6,

b) om de inte är offentliga myndigheter eller offentliga företag, dock bedriver någon av verksamhetstyperna enligt artiklarna 3 - 6 eller någon kombination av dessa, och vilkas verksamhet bygger på en särskild rätt eller ensamrätt, beviljad av en behörig myndighet i någon av medlemsstaterna.

3. I detta direktiv är en särskild rätt eller en ensamrätt en rättighet i kraft av ett tillstånd utfärdat av en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten enligt lag eller annan författning som förbehåller någon av de verksamheter som avses i artiklarna 3-6 för en eller flera enheter och som väsentligt påverkar andra företags möjligheter att bedriva samma typ av verksamhet på samma territorium och på väsentligen samma villkor.

Avsnitt 2

Avsedda verksamheter

Artikel 3

Bestämmelser om gas, värme och el

1. När det gäller gas och värme omfattar detta direktiv följande typer av verksamhet:

a) Tillhandahållande och drift av fasta nät i syfte att betjäna allmänheten i samband med produktion, transport eller distribution av gas eller värme.

b) Leverans av gas eller värme till dylika nät.

2. Om en annan upphandlande enhet än en offentlig myndighet levererar gas eller värme till ett nät som betjänar allmänheten, skall detta inte betraktas som en verksamhet av det slag som avses i punkt 1 när

a) den berörda upphandlande enhetens produktion av gas eller värme är en oundviklig följd av utövandet av en annan verksamhetstyp än någon av dem som avses i punkterna 1 eller 3 i denna artikel eller i artiklarna 4 , 5 och 6, och

b) leverans till det offentliga nätet endast syftar till att använda denna produktion ekonomiskt och uppgår till högst 20 % av den upphandlande enhetens omsättning, beräknat på de tre närmast föregående årens genomsnitt, innevarande år medräknat.

3. När det gäller el omfattar detta direktiv följande typer av verksamhet:

a) Tillhandahållande och drift av fasta nät i syfte att betjäna allmänheten i samband med produktion, transport eller distribution av el.

b) Leverans av el till dylika nät.

4. Om en annan upphandlande enhet än en offentlig myndighet levererar el till ett nät som betjänar allmänheten, skall detta inte betraktas som en verksamhet av det slag som avses i punkt 3 när

a) den berörda upphandlande enhetens produktion av el behövs för utövandet av en annan verksamhetstyp än någon av dem som avses i punkterna 1 eller 3 i denna artikel eller i artiklarna 4, 5 och 6, och

b) leverans till det offentliga nätet endast är avhängigt den upphandlande enhetens egen förbrukning och inte har överstigit 30 % av dess totala produktion av energi, beräknat på de tre sista årens genomsnitt, innevarande år medräknat.

Artikel 4

Bestämmelser om vatten

1. Detta direktiv omfattar följande typer av verksamhet:

a) Tillhandahållande och drift av fasta nät i syfte att betjäna allmänheten i samband med produktion, transport eller distribution av dricksvatten.

b) Leverans av dricksvatten till dylika nät.

2. Detta direktiv omfattar upphandling eller tävlingar som handläggs av en upphandlande enhet som bedriver någon av verksamhetstyperna enligt punkt 1 och som

a) har samband med vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning och dränering, förutsatt att dricksvattenförsörjningen utgör mer än 20 % av den totala vattenmängd som tillhandahålls av dessa projekt eller konstbevattnings- och dräneringsanläggningar, eller

b) har samband med bortledande eller rening av avloppsvatten.

3. Om en annan upphandlande enhet än en offentlig myndighet i syfte att betjäna allmänheten levererar dricksvatten till något nät, skall detta inte betraktas som en verksamhet av det slag som avses i punkt 1 när

a) den berörda upphandlande enhetens produktion av dricksvatten behövs för utövandet av en annan verksamhetstyp än någon av dem som avses i artiklarna 3 - 6, och

b) leverans till det offentliga nätet endast är avhängigt den upphandlande enhetens egen förbrukning och inte har överstigit 30 % av dess totala produktion av dricksvatten, beräknat på de tre sista årens genomsnitt, innevarande år medräknat.

Artikel 5

Bestämmelser om allmänna kommunikationer

1. Detta direktiv omfattar verksamhet som avser drift av nät i syfte att betjäna allmänheten på områdena järnvägstransporter, automatiska system, spårvagnar, trådbussar, bussar eller linbana.

Ett nät för allmänna kommunikationer anses föreligga när en transportverksamhet tillhandahålls enligt villkor, t.ex. i fråga om linjedragning, tillgänglig transportkapacitet eller turtäthet, som fastställts av en behörig myndighet i någon av medlemsstaterna.

2. Tillhandahållande av busstransport i form av allmänna kommunikationer skall inte betraktas som en verksamhet enligt punkt 1 om andra enheter, inom ett bestämt geografiskt område, senast 12 månader efter det att detta direktiv trätt i kraft fritt kan erbjuda samma tjänster, antingen rent generellt eller i ett visst geografiskt distrikt, på samma villkor som en upphandlande enhet.

Artikel 6

Bestämmelser om prospektering eller utvinning av olja, gas, kol eller andra fasta bränslen samt om hamnar och flygplatser

Detta direktiv omfattar verksamhet för utnyttjande av ett geografiskt område i syfte att

a) prospektera eller utvinna olja, gas, kol eller andra fasta bränslen, eller

b) tillhandahålla flygplatser och hamnar, även för inre vattenvägar, eller andra terminaler för transporter med flyg eller båt.

Artikel 7

Förteckningar över upphandlande enheter

Icke uttömmande förteckningar över upphandlande enheter enligt detta direktiv återfinns i bilagorna I-IX. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen när det sker ändringar i deras förteckningar.

Artikel 8

Upphandling som omfattar flera typer av verksamhet

1. För en upphandling som omfattar flera typer av verksamhet och som inte kan delas upp gäller de regler som är tillämpliga på kontraktets huvudföremål.

2. Om en upphandling omfattar både en typ av verksamhet som faller under detta direktiv och en typ som inte faller under detta direktiv eller under direktiv .../... EG (om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader( och om det är omöjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som är kontraktets huvudföremål, skall upphandlingen handläggas enligt detta direktiv.

3. Om en upphandling omfattar både en typ av verksamhet som faller under detta direktiv och en typ som faller under direktiv .../... EG (om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader( och om det är omöjligt att på objektiva grunder avgöra vilken verksamhet som är kontraktets huvudföremål, skall upphandlingen handläggas enligt direktiv .../... EG (om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader(.

KAPITEL III

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 9

Likabehandling, förbud mot diskriminering och öppenhet

En upphandlande enhet skall vidta alla åtgärder som krävs för att upprätthålla principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet.

AVDELNING II

Bestämmelser om upphandling

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 10

Grupper av marknadsaktörer

1. Grupper av marknadsaktörer får lämna anbud eller förhandla om anbud. Sådana grupper kan inte åläggas någon särskild rättslig associeringsform för att få lämna anbud eller förhandla om anbud, men den grupp vars anbud antas får åläggas en sådan ombildning om det krävs för att kontraktet skall kunna fullföljas riktigt.

2. Anbudssökande eller anbudsgivare, som enligt lagen i sin etableringsstat har rätt att leverera den aktuella tjänsten, får inte uteslutas endast på grund av att lagen i den medlemsstat där upphandlingen sker kräver att de skall vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Juridiska personer kan åläggas att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och yrkeskvalifikation för dem som skall utföra tjänsten.

Artikel 11

Villkor till följd av WTO-avtal

Vid kontraktstilldelning av upphandlande enheter skall medlemsstaterna se till att de villkor som tillämpas mellan medlemsstaterna är lika förmånliga som dem vilka gäller för tredje land enligt det avtal om offentlig upphandling som ingåtts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan. För detta ändamål skall medlemsstaterna samråda i Rådgivande kommittén för offentliga upphandlingskontrakt om vilka åtgärder som skall vidtas enligt detta avtal.

Artikel 12

Sekretess

1. En upphandlande enhet som skickar ut tekniska specifikationer till intresserade marknadsaktörer får, när den bedömer marknadsaktörernas kvalifikationer och gör urval samt när den tilldelar kontrakt, ställa krav för att skydda sekretessbelagda uppgifter i det material den lämnar ut.

2. Detta direktiv begränsar inte marknadsaktörernas rätt att kräva att en upphandlande enhet iakttar tystnadsplikt, i överensstämmelse med nationell lagstiftning, när det gäller sekretessbelagda uppgifter i det material de lämnar ut.

Artikel 13

Ramavtal

1. En upphandlande enhet får betrakta ett ramavtal som ett kontrakt i enlighet med artikel 1.2 och tilldela det enligt bestämmelserna i detta direktiv.

2. Om en upphandlande enhet slutit ett ramavtal enligt detta direktiv får den tilldela kontrakt inom ramavtalet enligt artikel 36.3 i.

3. Om ett ramavtal inte har slutits enligt detta direktiv får den upphandlande enheten inte tillämpa artikel 36.3 i.

4. En upphandlande enhet får inte använda ett ramavtal otillbörligt eller i avsikt att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.

KAPITEL II

Tillämpningsområde: Tröskelvärden och undantag

Artikel 14

Tillämpningsområde

Detta direktiv gäller när en upphandlande enhet enligt artikel 2.2 lägger ut byggentreprenad-, varu- eller tjänstekontrakt, vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, är minst lika med de tröskelvärden som anges i artikel 15, utom när undantagen i artiklarna 20-27 är tillämpliga eller när ett beslut enligt artikel 29 fattats om den aktuella verksamheten i den aktuella medlemsstaten.

Avsnitt 1

Tröskelvärden

Underavsnitt 1

Belopp

Artikel 15

Upphandlingskontrakt

1. Detta direktiv gäller alla upphandlingskontrakt vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, är minst lika med

a) 400 000 euro vid varu- eller tjänstekontrakt,

b) 5 300 000 euro vid byggentreprenadkontrakt.

Underavsnitt 2

Metod för beräkning av värdet på kontrakt och ramavtal

Artikel 16

Allmänna regler

1. En upphandlande enhet får inte kringgå tillämpningen av detta direktiv genom att dela upp entreprenader eller upphandlingar eller genom att välja ett speciellt sätt att beräkna kontraktsvärdet.

2. Värdet på ett ramavtal skall vara det högsta uppskattade värdet, exklusive mervärdesskatt, på samtliga planerade kontrakt under den aktuella perioden.

Artikel 17

Beräkning av värdet på byggentreprenadkontrakt

1. Vid tillämpning av artikel 15 på byggentreprenadkontrakt skall den upphandlande enheten räkna med det uppskattade värdet på allt material och alla tjänster som den tillhandahåller entreprenören för att byggentreprenadkontraktet skall kunna fullföljas.

2. Värdet av material och tjänster som inte krävs för att en viss byggentreprenad skall fullföljas får inte läggas till byggentreprenadens kontraktsvärde, eftersom dessa varor och tjänster då skulle kunna undantas från detta direktivs tillämpningsområde.

3. Vid tillämpning av artikel 15 på byggentreprenadkontrakt skall beräkningen grundas på byggentreprenadens totala värde. Med byggentreprenad menas ett resultat av bygg- och anläggningsverksamhet som fyller en självständig teknisk eller ekonomisk funktion.

4. Om en byggentreprenad delas upp i flera delentreprenader skall värdet av varje delentreprenad beaktas vid beräkningen av tröskelvärdet enligt artikel 15. Om det sammanlagda värdet av delentreprenaderna är minst lika med tröskelvärdet i artikel 15 skall bestämmelserna i den artikeln tillämpas på samtliga delentreprenader.

En upphandlande enhet får dock avstå från att tillämpa artikel 15 på varje delentreprenad vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, är under 1 miljon euro, förutsatt att det sammanlagda värdet av dessa undantagna delentreprenader inte överstiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delentreprenader.

Artikel 18

Beräkning av värdet på varukontrakt

1. Om ett varukontrakt delas upp i flera delar skall värdet av varje del beaktas vid beräkningen av tröskelvärdet enligt artikel 15. Om det sammanlagda värdet av delarna är minst lika med tröskelvärdet i artikel 15 skall bestämmelserna i den artikeln tillämpas på samtliga delar.

2. Om en planerad varuupphandling uttryckligen innehåller optionsrätt skall det uppskattade kontraktsvärdet vara den högsta tillåtna totalkostnaden för köpet, leasingen, hyran eller hyrköpet, med utnyttjande av optionsklausulerna.

3. Om en varuupphandling sträcker sig över en viss period genom en rad kontrakt som skall tilldelas en eller flera leverantörer, eller genom kontrakt som skall förnyas, skall kontraktsvärdet beräknas enligt följande:

a) Det totala värdet av de kontrakt som slutits under den föregående verksamhetsperioden eller de föregående tolv månaderna och som uppvisat liknande drag, om möjligt jämkat med hänsyn till förutsebara ändringar i kvantitet eller värde under de följande tolv månaderna.

b) Det totala värdet av de kontrakt som skall slutas under tolv månader räknat från den första kontraktstilldelningen alternativt under hela perioden om denna är längre än tolv månader.

4. Om en varuupphandling avser leasing, hyra eller hyrköp, skall kontraktsvärdet beräknas enligt följande:

a) För kontrakt på bestämd tid som uppgår till högst tolv månader, det samlade kontraktsvärdet för hela löptiden, och där löptiden är längre än tolv månader, det samlade kontraktsvärdet plus varans uppskattade restvärde.

b) För kontrakt på obestämd tid eller kontrakt som inte kan tidsbestämmas, summan av de planerade delbetalningarna under de fyra första åren.

5. Värdet på ett kontrakt som omfattar både tjänster och varor skall vara det totala värdet på tjänsterna och varorna, oberoende av fördelning. Beräkningen skall även omfatta värdet på montering och installation.

Artikel 19

Beräkning av värdet på tjänstekontrakt

1. Vid beräkningen av det uppskattade värdet på ett tjänstekontrakt skall den upphandlande enheten ta med den totala ersättningen till tjänsteleverantören och tillämpa bestämmelserna i punkterna 2-7.

2. Om ett tjänstekontrakt delas upp i flera deltjänster skall värdet av varje deltjänst beaktas vid beräkningen av tröskelvärdet enligt artikel 15. Om det sammanlagda värdet av delarna är minst lika med tröskelvärdet i artikel 15 skall bestämmelserna i den artikeln tillämpas på samtliga delar.

3. Om en planerad tjänsteupphandling uttryckligen innehåller optionsrätt skall det uppskattade kontraktsvärdet vara den högsta tillåtna totalkostnaden för köpet, leasingen, hyran eller hyrköpet, med utnyttjande av optionsklausulerna.

4. Om en tjänsteupphandling planeras för en viss period genom en rad kontrakt som skall tilldelas en eller flera tjänsteleverantörer, eller genom kontrakt som skall förnyas, skall kontraktsvärdet beräknas enligt följande:

a) Det totala värdet av de kontrakt som slutits under den föregående verksamhetsperioden eller de föregående tolv månaderna och som uppvisat liknande drag, om möjligt jämkat med hänsyn till förutsebara ändringar i kvantitet eller värde under de följande tolv månaderna.

b) Det totala värdet av de kontrakt som skall slutas under tolv månader räknat från den första kontraktstilldelningen alternativt under hela perioden om denna är längre än tolv månader.

5. Värdet på ett kontrakt som omfattar både tjänster och varor skall vara det totala värdet på tjänsterna och varorna, oberoende av fördelning. Beräkningen skall även omfatta värdet på montering och installation.

6. Vid beräkningen av det uppskattade värdet på en upphandling av finansiella tjänster skall följande värden tas med:

a) För försäkringstjänster: betalbar premie.

b) För banktjänster och andra finansiella tjänster: avgifter, provisioner, ränta och andra former av ersättning.

c) För kontrakt som omfattar projektering: det arvode eller den provision som skall betalas.

7. För tjänstekontrakt som inte anger totalkostnad skall kontraktsvärdet beräknas enligt följande:

a) Kontrakt på bestämd tid som uppgår till högst 48 månader: det samlade kontraktsvärdet för hela löptiden.

b) Kontrakt på obestämd tid eller kontrakt med över 48 månaders löptid: månadskostnaden multiplicerad med 48.

Avsnitt 2

Undantagen eller särreglerad upphandling

Underavsnitt 1

Undantag som gäller alla upphandlande enheter och alla typer av upphandling

Artikel 20

Kontrakt inriktade på återförsäljning eller uthyrning till tredje man

1. Detta direktiv gäller inte kontrakt som tilldelats med tanke på återförsäljning eller uthyrning till tredje man, förutsatt att den upphandlande enheten inte har någon särskild rätt eller ensamrätt att sälja eller hyra ut kontraktsföremålet samt att andra företag fritt kan sälja eller hyra ut det på samma villkor som den upphandlande enheten.

2. De upphandlande enheterna skall på kommissionens begäran till kommissionen anmäla samtliga varukategorier och verksamhetstyper som de anser vara undantagna enligt punkt 1. Kommissionen får, i informationssyfte, regelbundet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra förteckningar över de varukategorier och de verksamhetstyper som den anser vara undantagna. I detta sammanhang skall kommissionen respektera att vissa uppgifter från den upphandlande enheten kan vara känsliga affärshemligheter.

Artikel 21

Upphandling inriktad på annat än sådan verksamhet som omfattas av detta direktiv eller på sådan verksamhet i ett tredje land

1. Detta direktiv gäller inte sådan upphandling från en upphandlande enhet som är inriktad på något annat än de typer av verksamhet som anges i artiklarna 3-6 eller på dessa verksamhetstyper i tredje land när verksamheten bedrivs utan fysisk användning av något nät eller geografiskt område inom gemenskapen.

2. De upphandlande enheterna skall på kommissionens begäran till kommissionen anmäla samtliga verksamhetstyper som de anser vara undantagna enligt punkt 1. Kommissionen får, i informationssyfte, regelbundet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra förteckningar över de verksamhetskategorier, som den anser vara undantagna. I detta sammanhang skall kommissionen respektera att vissa uppgifter från den upphandlande enheten kan vara känsliga affärshemligheter.

Artikel 22

Upphandling som omfattas av sekretess eller av särskilda säkerhetsåtgärder

Detta direktiv gäller inte upphandling som medlemsstaterna förklarat sekretessbelagd eller som enligt gällande lagar och andra författningar i den aktuella medlemsstaten inte får utföras utan särskilda säkerhetsåtgärder eller då detta krävs med hänsyn till skyddet av denna stats vitala säkerhetsintressen.

Artikel 23

Offentlig upphandling som omfattas av internationella regler

Detta direktiv gäller inte upphandling som omfattas av andra förfaranderegler och sköts i kraft av

a) ett internationellt avtal som i överensstämmelse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett eller flera tredje länder om varor, entreprenader, tjänster eller tävlingar för att signatärstaterna gemensamt skall uppföra eller driva en anläggning, varvid alla avtal skall lämnas till kommissionen som kan rådfråga Rådgivande kommittén för offentliga upphandlingskontrakt,

b) ett internationellt avtal som ingåtts i samband med stationering av trupper och som rör företag i en medlemsstat eller i ett tredje land,

c) en internationell organisations särskilda förfarande.

Underavsnitt 2

Undantag som gäller alla upphandlande enheter men endast tjänsteupphandling

Artikel 24

Upphandling av vissa undantagna tjänster

Detta direktiv gäller inte

a) förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan, dock skall varje form av kontrakt om finansiella tjänster som sluts samtidigt med, före eller efter förvärvs- eller hyreskontraktet omfattas av detta direktiv,

b) skiljemanna- och förlikningstjänster,

c) utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtande av värdepapper eller andra finansiella instrument,

d) anställning,

e) forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana som uteslutande är till nytta för en upphandlande enhet i dess egen verksamhet, förutsett att den tillhandahållna tjänsten betalas uteslutande av den upphandlande enheten.

Artikel 25

Tjänstekontrakt med ensamrätt

Detta direktiv gäller inte när tjänstekontrakt tilldelas organ som själva enligt artikel 2.1 a är offentliga myndigheter, i kraft av en ensamrätt enligt lag eller annan offentliggjord författning, under föutsättning att dessa bestämmelser är förenliga med fördraget,

Artikel 26

Tjänstekontrakt till ett associerat företag eller till en upphandlande enhet i ett samföretag

1. Detta direktiv gäller inte tjänstekontrakt som

a) en upphandlande enhet tilldelar ett associerat företag,

b) upphandlas av ett samföretag, bildat av ett antal upphandlande enheter för någon verksamhetstyp enligt artiklarna 3 - 6, när kontraktet går till en av dessa upphandlande enheter eller ett associerat företag till någon av dessa upphandlande enheter,

förutsatt att minst 80 % av den genomsnittliga gemenskapsinterna omsättning som detta företag har haft på tjänster under de senaste tre åren härrör från försäljning av sådana tjänster till företag som det är associerat till.

Om mer än ett företag som är associerat till en upphandlande enhet tillhandahåller samma tjänster eller liknande tjänster skall den totala gemenskapsinterna omsättning som härrör från tillhandahållande av tjänster från dessa företag tas med i beräkningen.

2. För denna artikels ändamål avser associerat företag alla företag vars årsräkenskaper konsolideras med den upphandlande enhetens enligt kraven i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG. [113] eller, när det gäller enheter som inte faller under det direktivet, företag, över vilka en upphandlande enhet, direkt eller indirekt, utövar ett bestämmande inflytande enligt artikel 2.1 b, eller företag som utövar ett bestämmande inflytande över en upphandlande enhet, eller företag som tillsammans med en upphandlande enhet är underkastad ett bestämmande inflytande från ett annat företag i kraft av ägarförhållanden, delägarskap eller regelverk.

[113] EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktiv senast ändrat genom direktiv 90/605/EEG (EGT L 317, 16.11.1990, s. 60).

3. En upphandlande enhet skall på kommissionens begäran till kommissionen lämna följande information om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1:

a) Namn på de berörda företagen.

b) Art och värde på de berörda tjänstekontrakten.

c) Sådant material som enligt kommissionen krävs för att bevisa att sambandet mellan företaget som tilldelats kontraktet och den upphandlande enheten uppfyller kraven i denna artikel.

Underavsnitt 3

Undantag som endast gäller vissa upphandlande enheter

Artikel 27

Upphandling från vissa upphandlande enheter av vatten

1. Detta direktiv gäller inte kontrakt på upphandling av vatten från en upphandlande enhet som utövar en verksamhet enligt bilaga I.

2. Rådet skall ta upp bestämmelserna i punkt 1 till förnyad prövning, när det mottagit en rapport från kommissionen tillsammans med lämpliga förslag.

Artikel 28

Särreglerad upphandling

Nederländerna och Förenade kungariket skall med hjälp av tillståndskrav och andra lämpliga åtgärder se till att enheter som är verksamma på områden som anges i besluten 93/676/EEG och 97/367/EEG

a) iakttar principerna om icke-diskriminering och upphandling i konkurrens när de handlar upp varor, byggentreprenader och tjänster, särskilt vad rör de upplysningar som enheten skall lämna till marknadsaktörerna om planerade upphandlingar,

b) lämnar upplysningar om kontraktstilldelningen till kommissionen enligt kommissionens beslut 93/327/EEG [114].

[114] EGT L 129, 27.5.1993, s. 25.

Artikel 29

Allmän rutin för att undanta direkt konkurrensutsatt verksamhet

1. När upphandling från andra upphandlande enheter än offentliga myndigheter enligt artikel 2.1 a gäller tjänster enligt artiklarna 3 - 6 omfattas den inte av detta direktiv, om den aktuella verksamheten i den medlemsstat där den utövas är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde.

2. Med hänsyn till punkt 1 skall bedömningen av om en verksamhet är direkt konkurrensutsatt grundas på vad varorna eller tjänsterna har för egenskaper, om det finns alternativ till varorna eller tjänsterna, hur de är prissatta samt om fler än en varu- eller tjänsteleverantör finns, reellt eller potentiellt, på marknaden.

3. Med hänsyn till punkt 1 skall tillträdet till marknaden betraktas som fritt om medlemsstaten har genomfört och tillämpar de bestämmelser i gemenskapsrätten som anges i bilaga X.

4. För att erhålla undantag enligt punkt 1 skall medlemsstaterna begära att kommissionen beslutar om ett sådant undantag.

Den berörda medlemsstaten skall, efter att ha beaktat punkterna 2 och 3, lämna relevant information till kommissionen, särskilt om alla lagar, andra författningar eller avtal som rör frågan om huruvida kraven i punkt 1 är uppfyllda.

Om en fristående instans, som är behörig på verksamhetsområdet, har tagit ställning på punkter som är relevanta med hänsyn till punkterna 1 och 2 skall dess utlåtande lämnas till kommissionen.

Om kommissionen avser fatta beslut om undantag skall det antas enligt det förfarande som avses i artikel 65.2. Kommissionen skall offentliggöra beslutet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Kommissionen skall när den fattar beslut som avses i punkt 4 ha en tidsfrist på sex månader räknat från en dag som skall fastslås enligt bestämmelserna i punkterna 6, 7 och 8. Om det inte går att avgöra om marknadstillträdet är fritt enligt punkt 3 skall den medlemsstat som begär ett undantag visa att tillträdet till marknaden är fritt rättsligt och faktiskt. Om kommissionen efter det att tidsfristen löpt ut inte har fattat något beslut om undantag skall undantag enligt punkt 1 anses gälla.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 7 eller 8 skall tidsfristen enligt punkt 5 börja löpa den första arbetsdagen efter den dag då kommissionen mottar en begäran i enlighet med punkt 4.

7. Om kommissionen under pågående förfarande finner att informationen i begäran eller i bilagorna till den är ofullständig eller felaktig skall kommissionen informera den berörda medlemsstaten om detta utan dröjsmål och ange en lämplig svarsfrist för komplettering av informationen. Tidsfristen på sex månader skall då börja löpa den dag då kommissionen mottar fullständig information.

8. Om de förhållanden som redovisas i begäran förändras väsentligt skall information om förändringarna lämnas till kommissionen utan dröjsmål. Rör det sig i ett sådant fall om väsentliga förändringar som kan påverka bedömningen enligt punkt 1 på ett betydelsefullt sätt, får kommissionen betrakta begäran som inkommen den dag då informationen om förändringarna mottas, varvid kommissionen skall informera den berörda medlemsstaten om detta utan dröjsmål.

9. Kommissionen får inleda förfarandet om beslut om undantag på eget initiativ.

KAPITEL III

System som skall tillämpas på tjänstekontrakt

Artikel 30

Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVI A

Kontrakt om tjänster förtecknade i bilaga XV1 A skall tilldelas enligt bestämmelserna i kapitlen IV-VII.

Artikel 31

Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga XVI B

Vid kontraktstilldelning när det gäller tjänster förtecknade i bilaga XVI B skall endast artiklarna 34 och 42 tillämpas.

Artikel 32

Tjänstekontrakt som omfattar en blandning av tjänster förtecknade i bilaga XVI A och bilaga XVI B

Kontrakt om tjänster förtecknade dels i bilaga XVI A, dels i bilaga XVI B skall, om värdet på tjänsterna ur bilaga XVI A är större än värdet på tjänsterna ur bilaga XVI B, tilldelas enligt bestämmelserna i kapitlen IV-VII. I motsatt fall skall kontrakten tilldelas enligt artiklarna 34 och 42.

KAPITEL IV

Särskilda regler om allmänna specifikationer och kontraktshandlingar

Artikel 33

Allmänna bestämmelser

Inför varje upphandling skall en upphandlande enhet utarbeta allmänna specifikationer som skall förtydliga och komplettera de konkurrensutsättande meddelanden som anges i artikel 41. Den upphandlande enheten får i det sammanhanget endast införa tekniska specifikationer i enlighet med artikel 34 och, om den upphandlande enheten godtar alternativa utföranden, skall bestämmelserna i artikel 36 tillämpas.

En upphandlande enhet får kräva upplysningar om underleverantörer enligt artikel 37 eller ställa krav enligt artikel 38 när det gäller skyldigheter till följd av regler om arbetarskydd och arbetsvillkor.

Den får vidare ställa särskilda krav på hur kontraktet skall genomföras på villkor att kraven är förenliga med gemenskapsrätten.

Artikel 34

Tekniska specifikationer

1. Tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i bilaga XX skall ingå i kontraktshandlingarna.

2. De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att marknaderna för offentlig upphandling öppnas för konkurrens.

3. De tekniska specifikationerna skall utformas med en hänvisning till europeiska standarder, till europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder eller, om inget sådant finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden enligt definitionerna i bilaga XX, eller till något annat tekniskt underlag utarbetat av de europeiska standardiseringsorganen, varvid hänvisningen skall följas av orden "eller likvärdig".

De kan också utfomas såsom krav på prestanda eller funktion. Dessa måste dock vara så specifika att anbudsgivarna kan bilda sig en uppfattning om kontraktsföremålet och så att den upphandlande enheten kan välja en uppdragstagare.

4. Om tekniska standarder, europeiska tekniska godkännanden och gemensamma tekniska standarder saknas samt krav på prestanda och funktion inte går att ange noggrant gäller för byggentreprenadkontrakt att de tekniska specifikationerna får anges genom hänvisning till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkningsmetoder och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning. Hänvisningen skall följas av orden "eller likvärdig".

5. Om en upphandlande enhet väljer att hänvisa till specifikationer enligt punkt 3 första stycket får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, med europeiska tekniska godkännanden, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder eller med någon nationell norm eller specifikation eller något nationellt godkännande, om anbudsgivaren på valfritt ändamålsenligt sätt i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt den angivna tekniska specifikationen.

Ett ändamålsenligt sätt är teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett fristående organ.

6. Om en upphandlande enhet väljer att ange prestanda- eller funktionskrav enligt punkt 3 andra stycket får den inte förkasta ett anbud på varor eller tjänster som överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, en gemensam teknisk specifikation eller en internationell standard om dessa standarder eller godkännanden är inriktade på samma prestanda- eller funktionskrav samt är ändamålsenliga.

Det åligger anbudsgivaren att på valfritt ändamålsenligt sätt, t.ex. med hjälp av teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett fristående organ, i sitt anbud visa att en vara eller tjänst, som följer standarden, också uppfyller den upphandlande enhetens prestanda- eller funktionskrav.

7. Tekniska specifikationer får inte innehålla uppgifter om viss tillverkare, ursprung eller framställningsförfarande, de får heller inte hänvisa till visst märke, patent eller typ, ursprung eller produktion. Detta slags uppgifter eller hänvisningar är i undantagsfall tillåtna, om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av kontraktsföremålet inte går att åstadkomma genom tillämpning av punkterna 3 och 4. Sådana uppgifter eller hänvisningar skall då följas av orden "eller likvärdig".

Artikel 35

Tillhandahållande av de tekniska specifikationerna

1. En upphandlande enhet skall till sådana marknadsaktörer som är intresserade av kontraktsarbete lämna de tekniska specifikationer som normalt förekommer i deras varu-, byggentreprenad- eller tjänstekontrakt, alternativt de tekniska specifikationer som kommer att gälla för kontrakt som anmäls i periodiska meddelanden enligt artikel 40.1.

2. Om sådana tekniska specifikationer finns i handlingar som är tillgängliga för intresserade marknadsaktörer är det tillräckligt att hänvisa till dessa handlingar.

Artikel 36

Alternativa utföranden

1. Om kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får en upphandlande enhet överväga olika alternativa utföranden från anbudsgivare, när dessa alternativa utföranden uppfyller de prestanda- eller funktionskrav alternativt minimikrav som den upphandlande myndigheten fastställt.

En upphandlande enhet skall i de allmänna specifikationerna uppge vilka minimikrav som alternativa utföranden måste uppfylla samt informera om vad som gäller för inlämning. Om alternativa utföranden inte godkänns skall detta anges i de allmänna specifikationerna.

2. Artikel 34 är tillämplig på alternativa utföranden.

3. Vid varuupphandling får en upphandlande enhet som har tillåtit alternativa utföranden enligt punkt 1 inte förkasta ett alternativ enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett tjänstekontrakt och inte ett varukontrakt enligt detta direktiv.

Vid tjänsteupphandling får en upphandlande enhet som har tillåtit alternativa utföranden enligt punkt 1 inte förkasta ett alternativ enbart på grund av att det, om det antas, skulle bli ett varukontrakt och inte ett tjänstekontrakt enligt detta direktiv.

Artikel 37

Underleverantörer

I de allmänna specifikationerna får en upphandlande enhet begära att anbudsgivaren i anbudet uppger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på underleverantörer samt vilka underleverantörer som kommer att anlitas. Informationen fråntar inte den huvudsakliga marknadsaktören något ansvar.

Artikel 38

Skyldigheter till följd av regler om arbetarskydd och arbetsvillkor

1. I de allmänna specifikationerna får den upphandlande enheten ange eller kan av en medlemsstat åläggas att ange hos vilken eller vilka myndigheter anbudsgivare kan erhålla relevanta uppgifter om skyldigheter till följd av de regler om arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller i den medlemsstat, region eller ort där tjänsterna eller byggentreprenaden skall utföras och som är tillämpliga under kontraktstiden.

2. En upphandlande enhet som tillhandahåller den information som avses i punkt 1 skall kräva av anbudsgivare eller av dem som deltar i ett upphandlingsförfarande att de skall bekräfta att de vid utformningen av sina anbud har tagit hänsyn till de skyldigheter som följer av reglerna om arbetarskydd och arbetsvillkor på den plats där tjänsterna eller byggentreprenaden skall utföras.

Bestämmelsen i första stycket skall inte påverka tillämpningen av artikel 55 om granskning av onormalt låga anbud.

KAPITEL V

Förfaranden

Artikel 39

Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande

1. Vid upphandling av varor, byggentreprenader eller tjänster skall en upphandlande enhet tillämpa förfaranden som är förenliga med bestämmelserna i detta direktiv.

2. En upphandlande enhet får välja ett av de förfaranden som beskrivs i artikel 1.8, förutsatt att, om inte annat följer av punkt 3, upphandlingen har blivit utsatt för konkurrens enligt artikel 41.

3. En upphandlande enhet kan välja ett av förfarandena utan att dessförinnan konkurrensutsätta upphandlingen i följande fall:

a) Om inga anbud eller inga godtagbara anbud inkommit efter ett förfarande med konkurrensutsättning, under förutsättning att utgångsvillkoren för upphandlingen inte väsentligt ändrats.

b) Om upphandlingen endast har forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål och inte syftar till att nå lönsamhet eller täcka forsknings- och utvecklingskostnader samt på villkor att konkurrensutsättningen av kommande kontrakt med sådana syften inte påverkas negativt.

c) Om upphandlingen, av tekniska eller konstnärliga skäl alternativt på grund av ensamrätt, endast kan anförtros åt en bestämd marknadsaktör.

d) Om det är absolut nödvändigt för att tidsnöd beroende på omständigheter som den upphandlande enheten inte kunnat förutse gör det omöjligt att iaktta tidsfristerna vid öppna eller selektiva förfaranden.

e) Om det rör sig om kompletterande leveranser från den ursprungliga varuleverantören, dvs. leveranser som antingen syftar till att ersätta förbrukningsmaterial eller uttjänt materiel, eller till att bygga ut installationer som redan finns, i de fall då ett byte av varuleverantör skulle tvinga den upphandlande enheten att anskaffa materiel med andra tekniska egenskaper med åtföljande driftsinkompatibilitet eller oproportionerliga svårigheter vid användning och underhåll.

f) Om det rör sig om kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i det ursprungliga projektet eller omfattas av det första kontraktet, men som genom oförutsedda omständigheter har blivit nödvändiga för att det skall gå att fullfölja kontraktet, dock under förutsättning att samma marknadsaktör som utför det första kontraktet anlitas och

- att de kompletterande tjänsterna eller byggentreprenaderna av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från huvudkontraktet utan stora olägenheter för den upphandlande enheten eller

- att tjänsterna eller byggentreprenaderna, i de fall då de trots allt går att skilja från det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändiga för att kontraktet skall gå att fullfölja.

g) Vid byggentreprenader om det rör sig om nya arbetsuppgifter som är en upprepning av liknande byggentreprenader, vilka av samma upphandlande enhet tidigare tilldelats samma marknadsaktör, dock under förutsättning att de nya arbetsuppgifterna ingår i ett ursprungligt projekt, som upphandlats genom konkurrensutsättning. Den upphandlande enheten skall redan i samband med den ursprungliga upphandlingen ange att detta förfaringssätt kan bli aktuellt, och den skall räkna med ett uppskattat sammanlagt värde på kontrakten vid tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 15 och artiklarna 16 - 19.

h) Om varorna är noterade och köps på en råvarumarknad.

i) Om kontraktstilldelningen är en del av ett ramavtal, under förutsättning att villkoret i artikel 13.2 är uppfyllt.

j) Vid förmånliga inköp, när det är möjligt för den upphandlande enheten att göra inköp genom att utnyttja särskilt förmånliga erbjudanden som gäller under mycket begränsad tid, och när priset ligger betydligt under det normala marknadspriset.

k) Vid inköp på särskilt förmånliga villkor, antingen från en leverantör som har för avsikt att lägga ner sin affärsverksamhet eller från konkursförvaltare, efter uppgörelse med fordringsägare eller motsvarande förfarande i enlighet med nationell lagstiftning.

l) Om det aktuella tjänstekontraktet följer på en tävling, som anordnats enligt bestämmelserna i detta direktiv, och enligt gällande regler skall gå till vinnaren eller en av vinnarna i tävlingen. I det senare fallet skall samtliga vinnare kallas till förhandlingar.

KAPITEL VI

Regler för offentliggörande och öppenhet

Avsnitt I

Offentliggörande av meddelanden

Artikel 40

Periodiska förhandsmeddelanden och meddelanden om att det finns ett kvalifikationssystem

1. En upphandlande enhet skall minst en gång om året med hjälp av ett periodiskt förhandsmeddelande offentliggöra följande:

a) Vid varuupphandling: beräknad total upphandling per varuområde under de närmaste tolv månaderna, där det uppskattade värdet enligt artikel 18 är minst lika med 750 000 euro.

b) Vid byggentreprenadupphandling: viktiga drag för planerade byggentreprenader som man räknar med att lägga ut under de kommande tolv månaderna, där värdet är minst lika med 5 300 000 euro.

c) Vid tjänsteupphandling: uppskattat totalt värde på samtliga tjänstekontrakt i varje enskild tjänstekategori enligt bilaga XVI A som man räknar med att lägga ut under de kommande tolv månaderna, där det totala uppskattade värdet enligt artikel 19 är minst lika med 750 000 euro.

2. Meddelandet skall utformas enligt bilaga XIV.

3. En upphandlande enhet kan bl.a. offentliggöra periodiska förhandsmeddelanden om omfattande projekt utan att upprepa den information som lämnats i ett tidigare periodiskt förhandsmeddelande, förutsatt att det framgår klart att det rör sig om tilläggsmeddelanden.

4. Om en upphandlande enhet väljer att upprätta ett kvalifikationssystem enligt artikel 52 skall systemet offentliggöras med hjälp av ett meddelande enligt den standardiserade förlagan i bilaga XIII, där det skall anges vad systemet har för syfte och var systemets regler finns tillgängliga. Om systemet gäller längre tid än tre år skall meddelandet publiceras varje år. Om systemet gäller kortare tid än tre år är det tillräckligt med ett meddelande i början.

Artikel 41

Konkurrensutsättande meddelanden

1. Vid varu-, byggentreprenad- eller tjänsteupphandling kan konkurrensutsättning ske

a) genom ett periodiskt förhandsmeddelande enligt bilaga XIV,

b) genom ett meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem enligt bilaga XIII, eller

c) genom ett meddelande enligt bilaga XII A, B eller C.

2. Om konkurrensutsättning sker med hjälp av ett periodiskt förhandsmeddelande

a) skall det av meddelandet framgå vilka varor, byggentreprenader eller tjänster kontraktet kommer att omfatta,

b) skall det i meddelandet anges att upphandlingen kommer att handläggas genom selektivt eller förhandlat förfarande utan att någon anbudsinfordran publiceras och att intresserade marknadsaktörer skall anmäla sitt intresse skriftligt, och

c) skall meddelandet offentliggöras enligt bilaga XIX högst tolv månader före den dag då inbjudan eller kallelsen enligt artikel 46.3 skickas.

Den upphandlande enheten skall dessutom iaktta de tidsfrister som anges i artikel 44.

Artikel 42

Meddelanden om kontraktstilldelning

1. En upphandlande enhet som har ingått ett avtal skall inom två månader efter det att kontraktet tilldelats, på de villkor som kommissionen fastställer med hjälp av det förfarande som avses i artikel 65.2, meddela kommissionen resultatet av upphandlingen genom ett meddelande enligt bilaga XV.

2. De uppgifter som lämnas enligt bilaga XV i syfte att offentliggöras skall offentliggöras enligt bilaga XIX. I detta sammanhang skall kommissionen respektera att vissa uppgifter från den upphandlande enheten kan vara känsliga affärshemligheter, t.ex. antal anbud, namn på marknadsaktörer och priser.

3. Om en upphandlande enhet med stöd av artikel 39.3 b ingår ett tjänstekontrakt om forskning och utveckling genom ett förfarande utan konkurrensutsättning får den ersätta de uppgifter om tjänsternas typ och mängd som skall lämnas enligt bilaga XV med angivelsen "forsknings- och utvecklingstjänster".

Om en upphandlande enhet ingår ett kontrakt om forskning och utveckling som inte kan handläggas med hjälp av ett förfarande utan konkurrensutsättning enligt artikel 39.3 b får den begränsa de uppgifter om tjänsternas typ och mängd som skall lämnas enligt bilaga XV om det är nödvändigt på grund av hänsyn till affärshemligheter.

I så fall skall den upphandlande enheten se till att de uppgifter som offentliggörs i detta hänseende är minst lika utförliga som dem i det konkurrensutsättande meddelandet enligt artikel 41.1.

Om den upphandlande enheten använder ett kvalifikationssystem skall den se till att dessa uppgifter är minst lika utförliga som aktuell avdelning på den lista över kvalificerade tjänsteleverantörer som kan upprättas enligt artikel 52.4.

4. När det gäller kontrakt om tjänster som finns förtecknade i bilaga XVI B skall den upphandlande enheten ange i meddelandet om den samtycker till offentliggörande.

5. De uppgifter som lämnas enligt bilaga XV med begäran att inte offentliggöras skall endast offentliggöras i förenklad form och enligt bilaga XIX för statistiska ändamål.

Artikel 43

Utformning och offentliggörande av meddelanden

1. Meddelandena enligt artiklarna 40, 41 och 42 skall offentliggöras på det sätt som anges i bilaga XIX.

Meddelandena skall utformas enligt de standardiserade förlagorna som antagits av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 65.2 och skall minst innehålla den information som anges i bilagorna XII, XIII, XIV och XV.

Endast texten på originalspråk är autentisk.

2. Meddelanden som framställs och skickas med hjälp av medel för elektronisk överföring enligt bilaga XIX skall offentliggöras högst fem dagar efter det att de skickats enligt de tekniska specifikationerna för offentliggörandet i bilaga XIX..

Meddelanden som inte skickas med hjälp av medel för elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga XIX skall offentliggöras högst tolv dagar efter det att de skickats.

I undantagsfall och om den upphandlande enheten begär det skall meddelandena enligt artikel 41.1 c offentliggöras inom fem dagar, under förutsättning att meddelandet skickats med telefax eller medel för elektronisk överföring.

3. Meddelandena samt deras innehåll får inte bli kända före den dag då de skickas för offentliggörande enligt bilaga XIX. Inga andra uppgifter än dem i de meddelanden som skickats enligt bilaga XIX får offentliggöras.

4. Kostnaderna för att offentliggöra meddelanden enligt bilaga XIX skall belasta gemenskapen.

5. En upphandlande enhet får offentliggöra meddelanden om upphandling enligt bilaga XIX även om inget sådant offentliggörande krävs för upphandlingen enligt detta avsnitt.

6. Den upphandlande enheten måste kunna bevisa vilken dag ett meddelande har skickats.

Avsnitt 2

Tidsfrister

Artikel 44

Anbudsansökning och anbudsinlämning

1. En upphandlande enhet skall alltid fastställa så långa tidsfrister för anbudsinlämning eller anbudsansökning att de berörda har rimlig tid på sig att ta fram och lämna in sina anbud. När en upphandlande enhet fastställer dessa tidsfrister skall den särskilt ta hänsyn till hur komplicerad upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att ta fram ett anbud.

2. Vid öppet förfarande skall inlämningsfristen vara minst 52 dagar från den dag då meddelandet om upphandling skickades.

3. Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående konkurrensutsättning skall följande bestämmelser tillämpas:

a) Inlämningsfristen för anbudsansökningar skall efter ett meddelande enligt artikel 41.1 c eller efter en inbjudan från en upphandlande enhet enligt artikel 46.3 i regel vara minst 37 dagar från den dag då meddelandet eller inbjudan skickades och får inte i något fall vara kortare än 22 dagar, om meddelandet skickades till offentliggörande på annat sätt än med medel för elektronisk överföring eller telefax, eller än 15 dagar, om meddelandet skickades på dessa sätt.

b) Inlämningsfristen för anbud får fastställas enligt överenskommelse mellan den upphandlande enheten och de utvalda anbudssökandena, under förutsättning att alla anbudssökande har haft samma tid på sig att förbereda och lämna in anbud.

c) Om det inte går att komma överens om en inlämningsfrist för anbud skall den upphandlande enheten fastställa en tidsfrist som i regel skall vara minst 24 dagar och inte i något fall kortare än 10 dagar räknat från dagen för inbjudan till anbudsingivning.

4. Om en upphandlande enhet har offentliggjort ett periodiskt förhandsmeddelande enligt artikel 40.1 i överensstämmelse med bilaga XIX skall inlämningsfristen för anbud vid öppna förfaranden i regel vara minst 36 dagar och inte i något fall kortare än 22 dagar från den dag då meddelandet skickades.

Dessa kortare tidsfrister är tillåtna om förhandsmeddelandet innehöll all den information som krävs enligt bilaga XIV när meddelandet är konkurrensutsättande, och skickades för offentliggörande minst 52 dagar och högst tolv månader före den dag då meddelandet enligt artikel 41.1 c skickades.

5. Om meddelandena utarbetas och skickas med medel för elektronisk överföring enligt bilaga XIX får inlämningsfristerna för anbudsansökningar vid selektivt eller förhandlat förfarande samt för anbud vid öppet förfarande förkortas med 7 dagar.

6. Utom när tidsfristen är fastställd genom överenskommelse enligt punkt 3 b får inlämningsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande förkortas med ytterligare 5 dagar om den upphandlande myndigheten, omedelbart efter den dag då det konkurrensutsättande meddelandet skickades, ger fri och direkt tillgång via medel för elektronisk överföring till alla de allmänna specifikationerna och eventuella ytterligare handlingar enligt bilaga XIX.

7. Vid öppet förfarande får den samlade effekten av fristnedsättningar enligt punkterna 4, 5 och 6 inte i något fall leda till en inlämningsfrist för anbud som är kortare än 15 dagar från den dag då upphandlingsmeddelandet skickades.

Om upphandlingsmeddelandet inte skickas med telefax eller medel för elektronisk överföring får den samlade effekten av fristnedsättningar enligt punkterna 4, 5 och 6 vid öppet förfarande inte i något fall leda till en inlämningsfrist för anbud som är kortare än 22 dagar från den dag då upphandlingsmeddelandet skickades.

8. Efter ett meddelande enligt artikel 41.1 c eller efter en inbjudan från en upphandlande enhet enligt artikel 46.3 får den samlade effekten av fristnedsättningar enligt punkterna 4, 5 och 6 inte i något fall leda till en inlämningsfrist för anbud som är kortare än 15 dagar från den dag då meddelandet eller inbjudan skickades.

Vid selektivt eller förhandlat förfarande får den samlade effekten av fristnedsättningar enligt punkterna 4, 5 och 6 inte i något fall, utom när tidsfristen fastställts genom en överenskommelse enligt punkt 3 b, leda till en inlämningsfrist för anbud som är kortare än 10 dagar från den dag då inbjudan till anbudsingivning skickades.

9. Om de allmänna specifikationerna samt kompletterande handlingar eller upplysningar, trots ansökan i tid, inte kommit de berörda till handa inom de tidsfrister som anges i artikel 45 eller om det inte går att lämna anbud utan att först ha gjort ett besök på plats eller ha granskat specifikationsbilagor på plats skall inlämningsfristerna, utom när de fastställts genom en överenskommelse enligt punkt 3 b, förlängas på ett sådant sätt att de inte börjar löpa förrän samtliga berörda marknadsaktörer fått tillgång till all information som behövs för att utarbeta anbud.

10. En översiktstablå över tidsfristerna enligt denna artikel finns i bilaga XXI.

Artikel 45

Allmänna specifikationer och kompletterande upplysningar

1. Om en upphandlande enhet inte ger fri och direkt tillgång via medel för elektronisk överföring till alla de allmänna specifikationerna och eventuella ytterligare handlingar enligt bilaga XIX och om inbjudan till anbudsingivning, vid selektivt förfarande eller förhandlat förfarande med konkurrensutsättande meddelande, inte omfattar dessa handlingar skall de allmänna specifikationerna och kompletterande handlingar skickas till marknadsaktörerna inom 6 dagar efter det att ansökan inkommit, förutsatt att ansökan gjorts i tid före inlämningsdagen.

2. Den upphandlande enheten skall lämna ut kompletterande information om de allmänna specifikationerna senast 6 dagar före fastställd sista dag för anbudsinlämning, förutsatt att informationen har begärts i tid.

Artikel 46

Överföring av anbudsansökningar och regler för inbjudan till anbudsingivning

1. En ansökan om att delta i ett upphandlingsförfarande får göras med hjälp av medel för elektronisk överföring, per brev eller telefax.

Om ansökan görs per telefax får en upphandlande enhet kräva att ansökan bekräftas per elektronisk överföring eller brev före utgången av tidsfristen enligt artikel 44.

2. Den upphandlande enheten skall samtidigt och skriftligt inbjuda alla utvalda anbudsansökande att inge anbud. Inbjudan till de sökande skall innehålla information om hur de får direkt tillgång till de allmänna specifikationerna och de kompletterande handlingarna med hjälp av medel för elektronisk överföring enligt bilaga XIX. Om sådan tillgång inte kan erbjudas skall inbjudan omfatta ett exemplar av de allmänna specifikationerna och de kompletterande handlingarna.

Vidare skall inbjudan minst innehålla

a) om tillämpligt, sista dag för att rekvirera kompletterande handlingar samt kostnad och betalningssätt om handlingarna lämnas ut mot en avgift,

b) sista anbudsinlämningsdag samt uppgifter om till vilken adress anbuden skall skickas och på vilket eller vilka språk de skall skrivas,

c) en hänvisning till ett eller flera offentliggjorda meddelanden om upphandling,

d) uppgifter om vilka handlingar som eventuellt skall bifogas,

e) tilldelningskriterier samt inbördes viktning, om de inte redovisas i meddelandet,

f) andra särskilda villkor för att få delta i upphandlingsförfarandet.

3. Om konkurrensutsättning sker med hjälp av ett periodiskt förhandsmeddelande skall den upphandlande enheten sedan uppmana samtliga anbudssökande att bekräfta sitt intresse utifrån mer detaljerade upplysningar om upphandlingen och först därefter välja anbudsgivare eller förhandlingsparter.

Inbjudan skall innehålla åtminstone följande upplysningar:

a) Typ och mängd, även option på ytterligare kontrakt och om möjligt beräknad tidsfrist för optionen. När det gäller återkommande kontrakt, typ och mängd samt, om möjligt, beräknad tidpunkt för kommande konkurrensutsättande meddelanden om byggentreprenader, varor eller tjänster som skall upphandlas.

b) Slag av förfarande: selektivt eller förhandlat.

c) Om tillämpligt, dag då varu- eller tjänsteleveransen alternativt byggentreprenaden skall påbörjas eller avslutas.

d) Inlämningsadress och sista inlämningsdag för anbudsansökan samt uppgift om på vilket eller vilka språk ansökan skall skrivas.

e) Adress till den enhet som sköter upphandlingen och som lämnar upplysningar om hur de allmänna specifikationerna och övriga handlingar rekvireras.

f) Ekonomiska eller tekniska krav, ekonomiska garantier och upplysningar som krävs från marknadsaktörerna.

g) Kostnad och betalningssätt om de handlingar som gäller upphandlingsförfarandet rekvireras mot en avgift.

h) Typ av kontrakt som upphandlingen syftar till köp, leasing, hyra eller hyrköp eller flera av dessa.

i) Tilldelningskriterier samt inbördes viktning, om de inte redovisas i meddelandet.

Avsnitt 3

Kommunikation och information

Artikel 47

Medel för kommunikation

1. Alla meddelanden och all informationsväxling som behandlas i denna avdelning kan, efter den upphandlande enhetens eget val, ske per brev, telefax eller via medel för elektronisk överföring.

Direktiv 99/93/EG och direktiv .../.../EG (om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden( gäller överföring av information på elektronisk väg.

2. Meddelandena och denna informationsväxlingen skall skötas så att

a) hela innehållet förblir intakt och den sekretess som gäller för anbuden och all information från marknadsaktörerna garanteras och

b) den upphandlande enheten inte tar del av innehållet i anbuden förrän inlämningsfristen har löpt ut.

3. Om anbuden överförs elektroniskt skall anbudsgivarna förplikta sig att på valfritt lämpligt sätt lämna in handlingar, intyg och försäkringar som kan krävas enligt artiklarna 51.2, 52 och 53 senast dagen innan anbuden öppnas.

4. Oberoende av vilket överföringssätt som väljs får det inte hindra den inre marknaden från att fungera väl.

Artikel 48

Information från kvalifikationssökande, anbudssökande och anbudsgivare

1. En upphandlande enhet skall så snart som möjligt underrätta deltagande marknadsaktörer om de beslut som fattats rörande kontraktstilldelningen; dessa upplysningar skall på begäran lämnas skriftligt.

2. Den upphandlande enheten skall så snart som möjligt efter det att en skriftlig begäran inkommit underrätta varje anbudssökande eller anbudsgivare vars ansökan eller anbud har förkastats om orsakerna till att hans ansökan eller anbud förkastats samt underrätta varje anbudsgivare som lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det antagna anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet.

Den upphandlande enheten får dock besluta att inte lämna ut vissa upplysningar som rör kontraktstilldelningen och som anges i första stycket, om detta skulle kunna hindra att lagen tillämpas, strida mot det allmännas intresse, skada berättigade affärsintressen för offentliga eller privata marknadsaktörer, även affärsintressen för den marknadsaktör som fick kontraktet, eller motverka sund konkurrens mellan dessa aktörer.

3. En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett kvalifikationssystem skall inom rimlig tid underrätta de sökande om huruvida de kvalificerat sig.

Om beslutet om kvalifikation tar längre tid än sex månader efter det att ansökan inlämnats, skall den upphandlande enheten inom loppet av två månader efter inlämnandet underrätta den sökande om orsakerna till varför tidsfristen blivit förlängd och meddela datum för när denna ansökan kommer att bli godkänd eller avvisad.

4. Sökande som blir underkända skall underrättas om beslutet och skälen till det. Skälen skall bygga på kvalifikationskriterierna i artikel 52.2.

5. En upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett kvalifikationssystem får endast diskvalificera en marknadsaktör av skäl som bygger på kriterierna i artikel 52.2. En planerad diskvalificering skall föregås av en skriftlig underrättelse till marknadsaktören om motiven för diskvalificeringen.

Artikel 49

Information som skall bevaras om tidigare upphandlingar

1. En upphandlande enhet skall bevara sådan information om varje upphandling som behövs för att vid ett senare tillfälle kunna motivera beslut om

a) kvalificering och val av marknadsaktörer samt kontraktstilldelning,

b) tillämpning av förfaranden utan föregående konkurrensutsättning enligt artikel 39.3,

c) underlåtenhet att tillämpa bestämmelser i kapitlen III - VI i denna avdelning i kraft av undantag enligt kapitel II i avdelning I och kapitel II i denna avdelning.

2. Informationen skall bevaras minst fyra år från den dag då kontraktet tilldelas, så att den upphandlande enheten under denna period på begäran kan förse kommissionen med nödvändiga upplysningar.

KAPITEL VII

Förfarandets gång

Artikel 50

Allmänna bestämmelser

1. Kontraktstilldelningen skall ske på grundval av de tilldelningskriterier som fastställs i avsnitt 2, varvid hänsyn skall tas till artikel 36 om alternativa utföranden, efter kontroll av marknadsaktörernas lämplighet på grundval av regler och kriterier enligt artikel 53 och med beaktande av artikel 51 om ömsesidigt erkännande.

2. Om konkurrensutsättningen sker med hjälp av ett meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem enligt avsnitt 1 skall tilldelningen av de konkurrensutsatta kontrakten ske på grundval av de tilldelningskriterier som fastställs i avsnitt 2, varvid hänsyn skall tas till artikel 36 om alternativa utföranden, efter lämplighetskontroll på grundval av regler och kriterier enligt artikel 53 av de marknadsaktörer som kvalificerat sig enligt bestämmelserna i artikel 52 om kvalifikationssystem, samt med beaktande av artikel 51 om ömsesidigt erkännande

Avsnitt 1

Kvalificering och kvalitetsurval

Artikel 51

Ömsesidigt erkännande när det gäller administrativa, tekniska och ekonomiska villkor samt intyg, prover och bevis

1. En upphandlande enhet som tar ut deltagare till ett selektivt eller förhandlat förfarande och beslutar om huruvida en sökande är kvalificerad, eller som uppdaterar sina kriterier och regler för kvalifikationsbedömning får inte

a) ställa administrativa, tekniska eller ekonomiska krav på vissa marknadsaktörer som inte gäller för andra,

b) kräva prover eller bevis som redan finns i tillgängligt objektivt material.

2. Om en upphandlande enhet kräver intyg från ett oberoende organ på att marknadsaktören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall den hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder om certifiering.

En upphandlande enhet skall godta likvärdiga intyg från organ som är etablerade i andra medlemsstater. De skall även godta andra bevis om likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder från marknadsaktörer, om marknadsaktörerna inte har möjlighet att få intyg utfärdade eller att erhålla dem inom gällande tidsfrister.

Artikel 52

Kvalifikationssystem

1. En upphandlande enhet får upprätta och förvalta ett kvalifikationssystem för marknadsaktörer.

En enhet som upprättar eller förvaltar ett kvalifkationssystem skall garantera att marknadsaktörer kan ansöka om att bli kvalificerade när som helst.

2. Ett system enligt punkt 1 kan omfatta flera kvalificeringsnivåer.

Det skall förvaltas med hjälp av objektiva regler och kriterier som fastställs av den upphandlande enheten.

Om kriterierna eller reglerna omfattar tekniska specifikationer skall bestämmelserna i artikel 34 tillämpas. Kriterierna eller reglerna får uppdateras vid behov.

3. Kriterierna och reglerna som avses i punkt 2 skall tillhandahållas marknadsaktörerna om de begär det. Om kriterierna eller reglerna uppdateras skall berörda marknadsaktörer underrättas om detta.

Om en upphandlande enhet anser, att vissa andra upphandlande enheters och organs kvalifikationssystem uppfyller de krav som ställs, skall den meddela berörda marknadsaktörer namnen på dessa andra upphandlande enheter eller organ.

4. En lista över kvalificerade marknadsaktörer skall bevaras. Den kan delas upp i avdelningar för kvalificering till olika slag av upphandling.

5. Om konkurrensutsättningen sker med hjälp av ett meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem skall anbudsgivare i ett selektivt förfarande eller deltagarna i ett förhandlat förfarande utses bland de anbudssökande som kvalificerat sig enligt detta system.

Artikel 53

Kriterier för kvalitetsurval

1. Vid ett öppet förfarande skall en upphandlande enhet fastställa urvalskriterier enligt objektiva kriterier och regler som skall finnas tillgängliga för intresserade marknadsaktörer.

2. Vid ett selektivt eller förhandlat förfarande skall en upphandlande enhet välja anbudssökande enligt de objektiva kriterier och regler som den har angett och som skall finnas tillgängliga för intresserade marknadsaktörer.

3. Vid selektiva eller förhandlade förfaranden får den upphandlande enheten använda kriterier grundade på ett objektivt behov av att begränsa antalet anbudssökande till en nivå som anses rimlig med tanke på speciella förhållanden i samband med upphandlingsförfarandet och på de resurser som behövs för att genomföra det. De utvalda anbudssökande måste dock vara tillräckligt många för att säkerställa kravet på konkurrens.

4. Kriterierna enligt punkterna 1 och 2 kan omfatta uteslutningskriterierna enligt artikel 46 i direktiv ../../EG (om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader(

Avsnitt 2

Kontraktstilldelning

Artikel 54

Tilldelningskriterier

1. Utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning och andra författningar om ersättning för vissa tjänster skall de kriterier som en upphandlande enhet skall följa vid tilldelningen av kontrakt vara

a) antingen, om kontraktet skall gå till det för den upphandlande enheten ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, olika kriterier med direkt koppling till kontraktsföremålet, t.ex. leverans- eller genomförandetid, driftskostnad, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska och funktionella egenskaper, miljöegenskaper, tekniska fördelar, service och teknisk support, åtagande när det gäller reservdelar, åtagande när det gäller fortlöpande leveranser och pris,

b) eller enbart det lägsta priset.

2. Om tilldelningen sker enligt punkt 1 a skall den upphandlande enheten ange hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt.

Kriterieviktningen får anges som intervall inom vilka varje kriteriums betydelse kommer att sättas.

3. Om konkurrensutsättningen sker med hjälp av ett meddelande enligt artikel 41.1 c anges viktningen

a) i meddelandet eller i de allmänna specifikationerna vid öppna förfaranden,

b) i meddelandet vid selektiva och förhandlade förfaranden.

I fall som avses i b kan viktningen i undantagsfall och om det finns vägande skäl som rör kontraktets egenart, anges i de allmänna specifikationerna eller i inbjudan till anbudsingivning.

4. Om konkurrensutsättningen vid selektiva eller förhandlade förfaranden sker med hjälp av ett meddelande om att det finns ett kvalifikationssystem, skall viktningen anges

a) i det konkurrensutsättande meddelandet, om kriterieviktningen är känd när meddelandet skickas till offentliggörande,

b) i annat fall, i de allmänna specifikationerna eller i inbjudan till anbudsingivning.

5. Om konkurrensutsättningen, vid selektiva eller förhandlade förfaranden, sker med hjälp av ett periodiskt förhandsmeddelande, skall viktningen anges

a) i det konkurrensutsättande meddelandet, om kriterieviktningen är känd när meddelandet skickas till offentliggörande,

b) i annat fall, i inbjudan till intressebekräftelse enligt artikel 46.3, eller senast i de allmänna specifikationerna eller i inbjudan till anbudsingivning.

Artikel 55

Onormalt låga anbud

Om det vid en viss upphandling finns anbud som förefaller vara orimligt låga i förhållande till uppgiften, skall den upphandlande enheten, innan dessa förkastas, skriftligt begära sådana förtydliganden av delar i anbuden som den anser sig behöva samt granska dessa delar i ljuset av de ingivna förklaringarna. Den får fastställa en rimlig svarstid.

Den upphandlande enheten får ta hänsyn till förklaringar som grundar sig på sådana objektiva omständigheter som resurssnåla byggmetoder eller tillverkningsförfaranden, tekniska lösningar och/eller ovanligt gynnsamma förhållanden som anbudsgivaren kan räkna med för att fullfölja kontraktet samt nyhetsgraden i anbudsgivarens projekt.

En upphandlande enhet får inte förkasta anbud som är onormalt låga på grund av statsstöd förrän den har frågat anbudsgivaren och denne har visat sig oförmögen att inom en rimlig tidsfrist bevisa att stödet meddelats till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i fördraget och har blivit godkänt. Om en upphandlande enhet förkastar ett anbud på dessa grunder skall kommissionen underrättas.

Avsnitt 3

Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land och förhållandet till tredje land

Artikel 56

Anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land

1. Denna artikel gäller anbud som omfattar varor med ursprung i tredje land, med vilket gemenskapen inte har slutit sådana multilaterala eller bilaterala avtal som tillförsäkrar företag inom gemenskapen en motsvarande och faktisk tillgång till marknaden i tredje land. Den gäller om inte gemenskapen eller dess medlemsstater har andra förpliktelser mot tredje land.

2. Anbud som lämnas i samband med varuupphandling kan förkastas, om andelen varor som ursprungligen kommer från tredje land, fastställd enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 [115], uppgår till mer än 50 % av det totala värdet av de varor som anbudet omfattar. I denna artikel betraktas programvaror för utrustning till telenät som varor.

[115] EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 955/1999 (EGT L 119, 7.5.1999, s. 1).

3. Om två eller fler anbud är likvärdiga enligt tilldelningskriterierna i artikel 54, skall företräde ges de anbud som inte kan förkastas enligt punkt 2, om inte annat följer av andra stycket. Vid tillämpningen av denna artikel betraktas buden som likvärdiga, om prisskillnaden inte är större än 3 %.

Ett anbud skall dock inte ges företräde framför ett annat enligt första stycket om detta skulle tvinga den upphandlande enheten att anskaffa materiel med andra tekniska egenskaper med åtföljande driftsinkompatibilitet eller svårigheter vid användning och underhåll eller oproportionerliga kostnader.

4. Vid beräkningen av andelen av de varor som ursprungligen kommer från tredje land enligt punkt 2, skall från tillämpningen av denna artikel undantas tredje land som omfattas av bestämmelserna i detta direktiv till följd av ett rådsbeslut enligt punkt 1.

5. Kommissionen skall, med början andra halvåret under det första året efter det att detta direktiv trätt i kraft, varje år lämna en rapport till rådet om de framsteg som gjorts i de multilaterala och bilaterala överläggningarna beträffande den tillgång företagen inom gemenskapen har till marknaden i tredje land inom de områden som omfattas av detta direktiv och vilket resultat dessa överläggningar har givit och om dessa ingångna avtal vunnit praktisk tillämpning.

Mot bakgrund av denna utveckling får rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet ändra bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 57

Förhållandet till tredje land när det gäller tjänsteupphandling

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de allmänna svårigheter deras företag möter rättsligt eller i praktiken vid upphandling av tjänster i tredje land.

2. Kommissionen skall rapportera till rådet före den 31 december ... och regelbundet därefter om öppnandet av tjänsteupphandlingsmarknaden i tredje land och om hur förhandlingarna framskrider med dessa länder, särskilt inom ramen för WTO.

3. Komissionen skall genom framställningar till det berörda tredje landet försöka rätta till situationen om den på grundval av antingen de rapporter som avses i punkt eller annan information, konstaterar att tredje land vid tjänsteupphandling

a) inte ger företag inom gemenskapen ett faktiskt tillträde som är jämförbart med vad som ges av gemenskapen till företag från detta land,

b) inte ger företag inom gemenskapen nationell behandling eller samma konkurrensmöjligheter som är tillgängliga för nationella företag, eller

c) ger företag från andra tredje länder en gynnsammare behandling än företag från gemenskapen.

4. Under de villkor som anges i punkt 3 kan kommissionen när som helst föreslå att rådet beslutar att under en period som skall bestämmas i beslutet tillfälligt upphäva eller begränsa tilldelningen av offentliga tjänstekontrakt till

a) företag som är underkastade lagstiftningen i det berörda tredje landet,

b) företag som är associerade till företag enligt punkt a med huvudkontor i gemenskapen men som inte har någon direkt och verklig förbindelse med ekonomin i en medlemsstat,

c) företag som lämnar anbud på tjänster med ursprung i det tredje landet i fråga.

Rådet skall besluta utan dröjsmål med kvalificerad majoritet.

Kommissionen kan föreslå dessa åtgärder på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

5. Denna artikel påverkar inte gemenskapens åtaganden gentemot tredje land.

AVDELNING III

Särskilda bestämmelser om tävlingar

Artikel 58

Allmänna bestämmelser

1. Reglerna för en tävling skall fastställas enligt punkt 2 i denna artikel och artiklarna 59, 61, 62 och 63 och skall göras tillgängliga för dem som är intresserade av att delta i tävlingen.

2. Rätten att delta i en tävling får inte begränsas

a) till en medlemsstats territorium, eller till en del av detta territorium,

b) till antingen fysiska personer eller juridiska personer, med hänvisning till att lagen i den medlemsstat där tävlingen anordnas skulle kräva detta.

Artikel 59

Tröskelvärden

1. Denna avdelning skall tillämpas på tävlingar som ingår i en tjänsteupphandling och har ett uppskattat värde exklusive mervärdesskatt på minst 400 000 euro.

2. Denna avdelning skall tillämpas på alla tävlingar där det totala värdet av priser och ersättningar till deltagarna är minst 400 000 euro.

Artikel 60

Undantagna tävlingar

1. Detta direktiv gäller inte tävlingar som anordnas av upphandlande enheter för andra ändamål än de typer av verksamhet som anges i artiklarna 3 - 6 eller på dessa verksamhetstyper i tredje land när verksamheten bedrivs utan fysisk användning av något nät eller geografiskt område inom gemenskapen.

2. De upphandlande enheterna skall på kommissionens begäran till kommissionen anmäla samtliga verksamhetstyper som de anser vara undantagna enligt punkt 1. Kommissionen får, i informationssyfte, regelbundet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra förteckningar över de verksamhetskategorier, som den anser vara undantagna. I detta sammanhang skall kommissionen respektera att vissa uppgifter från den upphandlande enheten kan vara känsliga affärshemligheter.

3. Detta direktiv gäller inte tävlingar som omfattas av andra förfaranderegler och som anordnas i kraft av följande:

a) Ett internationellt avtal som i överensstämmelse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett eller flera tredje länder om varor, entreprenader, tjänster eller tävlingar för att signatärstaterna gemensamt skall uppföra eller driva en anläggning, varvid alla avtal skall lämnas till kommissionen som kan rådfråga Rådgivande kommittén för offentliga upphandlingskontrakt.

b) Ett internationellt avtal som ingåtts i samband med stationering av trupper och som rör företag i en medlemsstat eller i ett tredje land.

c) En internationell organisations särskilda förfarande.

4. Detta direktiv gäller inte om en medlemsstat anordnar en tävling på ett verksamhetsområde för vilket artikel 29.1 gäller enligt beslut, eller skall anses gälla enligt artikel 25.5.

Artikel 61

Regler för offentliggörande och öppenhet

1. Konkurrensutsättning skall ske med hjälp av ett meddelande som utformas enligt de standardiserade förlagorna som antagits av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 65.2.

Meddelandet skall minst innehålla den information som anges i bilaga XVII och skall offentliggöras enligt vad som anges i bilaga XIX.

Endast texten på originalspråk skall vara autentisk.

2. En upphandlande enhet som har anordnat en tävling skall inom två månader efter det att upphandlingen avslutats, på de villkor som kommissionen fastställer enligt det förfarande som avses artikel 65.2, meddela kommissionen resultatet av upphandlingen genom ett meddelande.

Detta meddelande skall utformas enligt de standardiserade förlagorna som antagits av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 65.2 och skall minst innehålla den information som anges i bilaga XVIII.

3. De uppgifter som lämnas enligt bilaga XVIII skall offentliggöras enligt bilaga XIX. I detta sammanhang behöver en upphandlande enhet inte lämna information som har karaktär av affärshemlighet.

4. Meddelanden som framställs och skickas med hjälp av medel för elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga XIX skall offentliggöras högst 5 dagar efter det att de skickats.

Meddelanden som inte skickas med hjälp av medel för elektronisk överföring enligt de tekniska specifikationerna i bilaga XIX skall offentliggöras högst 12 dagar efter det att de skickats.

5. Meddelandena samt deras innehåll får inte bli kända före den dag då de skickas för offentliggörande enligt bilaga XIX. Inga andra uppgifter än dem i de meddelanden som skickats enligt bilaga XIX får offentliggöras.

6. Kostnaderna för att offentliggöra meddelanden enligt bilaga XIX skall belasta gemenskapen.

Artikel 62

Medel för kommunikation

1. Alla meddelanden och all informationsväxling som behandlas i denna avdelning kan, efter den upphandlande enhetens eget val, ske per brev, telefax eller via medel för elektronisk överföring.

Europaparlamentets och rådets direktiv 99/93/EG och direktiv .../.../EG (om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden( gäller överföring av information på elektronisk väg.

2. De meddelanden och den informationsväxling som avses i denna avdelning skall skötas så att

a) hela innehållet förblir intakt och den sekretess som gäller för anbuden och all information från de tjänsteleverantörerna garanteras, och

b) den upphandlande enheten inte tar del av innehållet i planer och formgivningar förrän inlämningsfristen har löpt ut.

3. Om planer och formgivningar överförs med hjälp av medel för elektronisk överföring skall tävlingsdeltagarna åta sig att på valfritt lämpligt sätt lämna in de handlingar, intyg och försäkringar som den upphandlande enheten eventuellt efterfrågar senast dagen före den dag då juryn får ta del av planerna och formgivningarna.

4. Oberoende av vilket överföringssätt som väljs får det inte vara så beskaffat att det framkallar diskriminering i förhållande till marknadsaktörerna.

Artikel 63

Organisation av tävlingar, val av deltagare och juryn

1. Vid anordnandet av tävlingar skall en upphandlande enhet tillämpa förfaranden som är anpassade till bestämmelserna i detta direktiv.

2. Om deltagarantalet i en tävling är begränsat, skall den upphandlande enheten fastställa entydiga och icke-diskriminerande kriterier för urvalet. Det antal som ombeds att delta skall under alla omständigheter vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.

3. Juryn skall uteslutande bestå av fysiska personer utan anknytning till tävlingsdeltagarna.

Om det krävs särskilda yrkeskvalifikationer av tävlingsdeltagarna, skall minst en tredjedel av juryledamöterna ha samma eller likvärdiga kvalifikationer.

Juryn skall vara självständig i sina beslut eller yttranden. Dessa skall avse anonymt framlagda projekt och uteslutande ha till grund de kriterier som angavs i det meddelande som avses i bilaga XVII.

AVDELNING IV

Skyldigheter beträffande statistik, verkställande befogenheter och slutbestämmelser

Artikel 64

Skyldigheter beträffande statistik

1. Medlemsstaterna skall, enligt föreskrifter som skall fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 65.2, se till att kommissionen varje år får en statistikrapport över det totala värdet på tilldelade kontrakt som ligger under tröskelvärdena enligt artikel 15, men som i annat fall skulle omfattas av bestämmelserna i detta direktiv, varvid detta totala värde skall vara fördelat över medlemsstaterna och över de verksamhetskategorier som nämns i bilagorna I-IX.

2. När det gäller verksamhet enligt bilagorna I, II, VII, VIII och IX skall medlemsstaterna se till att kommissionen får en statistikrapport över tilldelade kontrakt för föregående år senast den 31 oktober [...], och före den 31 oktober varje år, enligt föreskrifter som skall fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 65.2. Statistikrapporten skall innehålla den information som är nödvändig för kontroll av en riktig tillämpning av avtalet.

Den information som avses i första stycket skall inte avse upphandling inom tjänstekategori 8 i bilaga XVI A, teletjänster i kategori 5 med CPC-referens 7524, 7525 och 7526 eller tjänster i bilaga XVI B.

3. Tillämpningsföreskrifterna enligt punkterna 1 och 2 skall fastställas på ett sätt som säkerställer att

a) mindre upphandlingskontrakt, för enkelhetens skull, kan utelämnas, på villkor dock att statistiken ändå blir användbar,

b) den tillhandahållna informationen behandlas konfidentiellt.

Artikel 65

Rådgivande kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av Rådgivande kommittén för offentliga upphandlingskontrakt som inrättats genom artikel 1 i rådets beslut 71/306/EEG [116].

[116] EGT L 185, 16.8.1971, s. 15.Beslutet ändrat genom beslut 77/63/EEG. (EGT L 13, 15.1.1977, s.15).

2. När hänvisning sker till denna punkt skall det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7 och i artikel 8 i det beslutet skall iakttas.

Artikel 66

Översyn av tröskelvärdena

1. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 65.2 vartannat år från och med den 1 januari 2000 se över de tröskelvärden som fastställs i artikel 15, i den mån en sådan översyn krävs för att iaktta gällande tröskelvärden enligt upphandlingsavtalet som slutits inom ramen för Världshandelsorganisationen, och som är uttryckta i särskilda dragningsrätter (SDR).

Tröskelvärdena skall beräknas utifrån genomsnittlig dagskurs för euro uttryckt i särskilda dragningsrätter under de sista 24 månaderna fram till den sista augusti omedelbart före den 1 januari då översynen träder i kraft. Om det behövs skall de framräknade tröskelvärdena avrundas nedåt till närmsta tiotusental euro.

2. Vid den översyn som föreskrivs i punkt 1 skall kommissionen enligt förfarandet som avses i artikel 65.2 likrikta tröskelvärdena i artikel 59 (tävlingar) med det nya tröskelvärdet för tjänsteupphandling.

Motvärdena till de tröskelvärden som fastställts enligt punkt 1 i nationella valutor för de medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen skall i princip ses över vartannat år med början den 1 januari 2002. Motvärdet skall beräknas utifrån genomsnittlig dagskurs för dessa valutor uttryckt i euro under de sista 24 månaderna fram till den sista augusti omedelbart före den 1 januari då översynen träder i kraft.

Om det behövs skall kommissionen också se över beräkningsmetoderna i punkt 1 och punkt 2 andra stycket.

3. De reviderade tröskelvärdena enligt punkt 1, deras motvärde i nationella valutor och de likriktade värdena som avses i punkt 2 första och andra styckena skall offentliggöras av kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i början av november efter översynen.

Artikel 67

Ändringar

1. Enligt det förfarande som avses i artikel 62.2 får kommissionen ändra följande:

a) Förteckningarna över upphandlande enheter i bilagorna I-IX så att de uppfyller kraven i artiklarna 2 - 6.

b) Det sätt på vilket meddelandena i artiklarna 40, 41 och 42 samt artikel 61 skall upprättas, överföras, mottas, översättas, bevaras eller spridas.

c) Nomenklaturen i bilagorna XVI A och XVI B, förutsatt att direktivets tillämpningsområdet inte ändras, och hänvisningen i meddelandena till särskilda nummer i nomenklaturen.

d) Nomenklaturen i bilaga XI, förutsatt att direktivets tillämpningsområde inte ändras.

e) Bilagorna X och XIX.

2. Beslut enligt punkt 1 skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 68

Genomförande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2002. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 69

Upphävanden

Direktiv 93/38/EEG skall upphöra att gälla utan att detta påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för genomförande och tillämpning som anges i bilaga XXII.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt tabellen i bilaga XXIII.

Artikel 70

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 71

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDENA PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV DRICKSVATTEN

BELGIEN

Enhet inrättad enligt décret du 2 juillet 1987 de la région wallonne érigeant en entreprise régionale de production et d'adduction d'eau le service du ministère de la région chargé de la production et du grand transport d'eau.

Enhet inrättad enligt arrêté du 23 avril 1986 portant constitution d'une société wallonne de distribution d'eau.

Enhet inrättad enligt arrêté du 17 juillet 1985 de l'exécutif flamand portant fixation des statuts de la société flamande de distribution d'eau.

Enheter som producerar eller distribuerar vatten inrättade enligt loi relative aux intercommunales du 22 décembre 1986.

Enheter som producerar eller distribuerar vatten inrättade enligt code communal, article 147 bis, ter et quater sur les régies communales.

DANMARK

Enheter som producerar eller distribuerar vatten i enlighet med artikel 3.3 i lovbekendtgørelse om vandforsyning m.v. af 4 juli 1985.

TYSKLAND

Enheter som producerar eller distribuerar vatten enligt Eigenbetriebsverordnungen eller Eigenbetriebsgesetze der Länder (Kommunale Eigenbetriebe).

Enheter som producerar eller distribuerar vatten enligt Gesetze über die Kommunale Gemeinschaftsarbeit oder Zusammenarbeit der Länder.

Enheter som producerar vatten enligt Gesetz über Wasser- und Bodenverbände vom 10. Februar 1937 och erste Verordnung über Wasser- und Bodenverbände vom 3. September 1937.

(Regiebetriebe) som producerar eller distribuerar vatten enligt Kommunalgesetze och då särskilt Gemeindeordnungen der Länder.

Enheter inrättade enligt Aktiengesetz vom 6. September 1965, senast ändrad den 19 december 1985, eller GmbH-Gesetz vom 20. Mai 1898, senast ändrad den 15 maj 1986, eller med rättsstatus som Kommanditgesellschaft och som producerar eller distribuerar vatten med stöd av specialkontrakt med regionala eller lokala myndigheter.

GREKLAND

Atens vattenbolag (Etaireia Ydrefseos - Apochetefseos Protenoysis) inrättat enligt lag 1068/80 av den 23 augusti 1980.

Thessalonikis vattenbolag (Organismos Ydefseos Thessalonikis) verksamt enligt presidentdekret 61/1988.

Volos vattenbolag (Etaireia Ydrefseos Voloy) verksamt enligt lag 890/1979.

Kommunala bolag (Dimotikes Epicheiriseis ydrefsis-apochetefsis) som producerar eller distribuerar vatten inrättade enligt lag 1069/80 av den 23 augusti 1980.

Sammanslutningar av lokala myndigheter (Syndesmoi ydrefsis) verksamma enligt lag för lokala myndigheter (Kodikas Dimon kai Koinotiton) införd genom presidentdekret 76/1985.

SPANIEN

Enheter som producerar eller distribuerar vatten enligt Ley no 7/1985 de 2 de abril de 1985. Reguladora de las Bases del Régimen local och Decreto Real no 781/1986 Texto Refundido Régimen local.

-Canal de Isabel II. Ley de la Comunidad Autónoma de Madrid de 20 de diciembre de 1984.

-Mancomunidad de los Canales de Taibilla, Ley de 27 de abril de 1946.

FRANKRIKE

Enheter som producerar eller distribuerar vatten enligt

dispositions générales sur les régies, code des communes L 323-1 à L 328-8, R 323-1 à R 323-6 (dispositions générales sur les régies), eller

code des communes L 323-8, R 323-4 (régies directes ou de fait), eller

décret-loi du 28 décembre 1926, règlement d'administration publique du 17 février 1930, code des communes L 323-10 à L 323-13, R 323-75 à 323-132 (régies à simple autonomie financière), eller

code des communes L 323-9, R 323-7 à R 323-74, décret du 19 octobre 1959 (régies à personnalité morale et à autonomie financière), eller

code des communes L 324-1 à L 324-6, R 324-1 à R 324-13 (gestion déléguée, concession et affermage), eller

jurisprudence administrative, circulaire intérieure du 13 décembre 1975 (gérance), eller

code des communes R 324-6, circulaire intérieure du 13 décembre 1975 (régie intéressée), eller

circulaire intérieure du 13 décembre 1975 (exploitation aux risques et périls), eller

décret du 20 mai 1955, loi du 7 juillet 1983 sur les sociétés d'économie mixte (participation à une société d'économie mixte), eller

code des communes L 322-1 à L 322-6, R 322-1 à R 322-4 (dispositions communes aux régies, concessions et affermages).

IRLAND

Enheter som producerar eller distribuerar vatten enligt Local Government (Sanitary Services) Act 1878 to 1964.

ITALIEN

Enheter som producerar eller distribuerar vatten enligt Testo unico delle leggi sull'assunzione diretta dei pubblici servizi da parte dei comuni e delle province approvato con Regio Decreto 15 ottobre 1925, n. 2578 och Decreto del P.R. n. 902 del 4 ottobre 1986.

Ente Autonomo Acquedotto Pugliese inrättat enligt RDL 19 ottobre 1919, n. 2060.

Ente Acquedotti Siciliani inrättat enligt leggi regionali 4 settembre 1979, n. 2/2 e 9 agosto 1980, n. 81.

Ente Sardo Acquedotti e Fognature inrättat enligt legge del 5 giugno 1963 n. 9.

LUXEMBURG

Lokala myndigheter som distribuerar vatten.

Sammanslutningar av lokala myndigheter som producerar eller distribuerar vatten inrättade enligt loi du 14 février 1900 concernant la création des syndicats de communes telle qu'elle a été modifiée et complétée par la loi du 23 décembre 1958 et par la loi du 29 juillet 1981 och loi du 31 juillet 1962 ayant pour objet le renforcement de l'alimentation en eau potable du grand-duché de Luxembourg à partir du réservoir d'Esch-sur-Sûre.

NEDERLÄNDERNA

Enheter som producerar eller distribuerar vatten enligt Waterleidingwet van 6 april 1957, ändrat genom wetten van 30 juni 1967, 10 september 1975, 23 juni 1976, 30 september 1981, 25 januari 1984, 29 januari 1986.

ÖSTERRIKE

Enheter av lokala myndigheter (Gemeinden) och sammanslutningar av lokala myndigheter (Gemeindeverbände) som producerar, transporterar eller distribuerar dricksvatten inrättade enligt de nio delstaternas Wasserversorgungsgesetze.

PORTUGAL

Empresa Pública das Águas Livres som producerar eller distribuerar vatten enligt Decreto-Lei no 190/81 de 4 de Julho de 1981.

Lokala myndigheter som producerar eller distribuerar vatten.

FINLAND

Enheter som producerar, transporterar eller distribuerar dricksvatten enligt 1 i lagen om allmänna vatten- och avloppsverk (982/77) av den 23 december 1977.

SVERIGE

Lokala myndigheter och kommunala bolag som producerar, transporterar eller distribuerar dricksvatten enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

FÖRENADE KUNGARIKET

Water Companies som producerar eller distribuerar vatten enligt Water Acts 1945 and 1989.

Central Scotland Water Development Board som producerar vatten och Water Authorities som producerar eller distribuerar vatten enligt Water (Scotland) Act 1980.

Department of the Environment for Northern Ireland som producerar och distribuerar vatten enligt Water and Sewerage (Northern Ireland) Order 1973.

BILAGA II

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDENA PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV EL

BELGIEN

Enheter som producerar, transporterar eller distribuerar el enligt article 5: Des régies communales et intercommunales i loi du 10 mars 1925 sur les distributions d'énergie électrique.

Enheter som transporterar eller distribuerar el enligt loi relative aux intercommunales du 22 décembre 1986.

Ebes, Intercom, Unerg och andra enheter som producerar, transporterar eller distribuerar el samt koncessionshavare för distribution enligt article 8: Les concessions communales et intercommunales i loi du 10 mars 1925 sur les distributions d'énergie électrique.

Société publique de production d'électricité (SPE).

DANMARK

Enheter som producerar eller transporterar el med stöd av tillstånd enligt 3, stk. 1, i lov nr. 54 af 25. februar 1976 om elforsyning, jf. bekendtgøerelse nr. 607 af 17. december 1976 om elforsyningslovens anvendelsesområde.

Enheter som distribuerar el enligt 3, stk. 2 i lov nr. 54 af 25. februar 1976 om elforsyning, jf. bekendtgørelse nr. 607 af 17. december 1976 om elforsyningslovens anvendelsesområde och med stöd av expropriationstillstånd enligt artiklarna 10-15 i lov om elektriske stærkstrømsanlæg, jf. lovbekendtgørelse nr. 669 af 28. december 1977.

TYSKLAND

Enheter som producerar, transporterar eller distribuerar el enligt 2 Absatz 2 i Gesetz zur Förderung der Energiewirtschaft (Energiewirtschaftsgesetz) vom 13. Dezember 1935, senast ändrad genom Gesetz vom 19. Dezember 1977, och egen elproduktion i den mån denna ligger inom det tillämpningsområde som omfattas av detta direktiv enligt artikel 2.5.

GREKLAND

Dimosia Epicheirisi Ilektrismoy (offentliga elsbolag) inrättade enligt lag 1468 av den 2 augusti 1950 Peri idryseos Dimosias Epicheiriseos Ilektrismoy, och verksamma enligt lag 57/85: Domi, rolos kai tropos dioikisis kai leitoyrgias tis koinonikopoiimenis Dimosias Epicheirisis Ilektrismoy.

SPANIEN

Enheter som producerar, transporterar eller distribuerar el enligt artikel 1 i Decreto de 12 de marzo de 1954 som godkänner Reglamento de verificaciones eléctricas y regularidad en el suministro de energía och enligt Decreto 2617/1966, de 20 de octubre, sobre autorización administrativa en materia le instalaciones eléctricas.

Red Eléctrica de España SA inrättat enligt Real Decreto 91/1985 de 23 de enero.

FRANKRIKE

Électricité de France inrättat och verksamt enligt loi 46/6288 du 8 avril 1946 sur la nationalisation de l'électricité et du gaz.

Enheter (sociétés d'économie mixte eller régies) som distribuerar el enligt vad som avses i artikel 23 i loi 48/1260 du 12 août 1948 portant modification des lois 46/6288 du 8 avril 1946 et 46/2298 du 21 octobre 1946 sur la nationalisation de l'électricité et du gaz.

Compagnie nationale du Rhône.

IRLAND

The Electricity Supply Board (ESB) inrättat och verksamt enligt Electricity Supply Act 1927.

ITALIEN

Ente nazionale per l'energia elettrica inrättat enligt legge n. 1643, 6 dicembre 1962 approvato con Decreto n. 1720, 21 dicembre 1965.

Enheter med tillstånd enligt artikel 4, nr 5 och 8 i Legge 6 dicembre 1962 n.1643 - Istituzione dell'Ente nazionale per la energia elettrica e trasferimento ad esso delle imprese esercenti le industrie elettriche.

Enheter som beviljats koncession enligt artikel 20 i Decreto del Presidente della Repubblica del 18 marzo 1965, n. 342 - Norme integrative della legge del 6 dicembre 1962, n. 1643 e norme relative al coordinamento e all'esercizio delle attività elettriche esercitate da enti ed imprese diverse dell'Ente nazionale per l'energia Elettrica.

LUXEMBURG

Compagnie grand-ducale d'électricité de Luxembourg som producerar eller distribuerar el enligt convention du 11 novembre 1927 concernant l'établissement et l'exploitation des réseaux de distribution d'energie électrique dans le grand-duché de Luxembourg approuvée par la loi du 4 janvier 1928.

Société électrique de l'Our (SEO).

Syndicat de communes SIDOR.

NEDERLÄNDERNA

Elektriciteitsproduktie Oost-Nederland.

Elektriciteitsbedrijf Utrecht-Noord-Holland-Amsterdam (UNA).

Elektriciteitsbedrijf Zuid-Holland (EZH).

Elektriciteitsproduktiemaatschappij Zuid-Nederland (EPZ).

Provinciale Zeeuwse Energie Maatschappij (PZEM).

Samenwerkende Elektriciteitsbedrijven (SEP).

Enheter som distribuerar el med stöd av ett tillstånd (vergunning) utfärdat av länsmyndigheter enligt Provinciewet.

ÖSTERRIKE

Enheter som svarar för produktion, transport eller distribution enligt andra Verstaatlichungsgesetz (BGBl. n° 81/1947) och Elektrizitätswirtschaftsgesetz (BGBl. n° 260/1975) samt de nio delstaternas Elektrizitätswirtschaftsgesetze.

PORTUGAL

Electricidade de Portugal (EDP) inrättat enligt Decreto-Lei no 502/76 de 30 de Junho de 1976.

Enheter som distribuerar el enligt artigo 1o Decreto-Lei no 344-B/82 de 1 de Setembro de 1982, ändrat genom Decreto-Lei no 297/86 de 19 de Septembro de 1986.

Enheter som producerar el enligt Decreto-Lei no 189/88 de 27 de Maio de 1988.

Oberoende elproducenter enligt Decreto-Lei no 189/88 de 27 de Maio de 1988.

Empresa de Electricidade dos acores - EDA, EP, inrättat enligt Decreto Regional no 16/80 de 21 de Agosto de 1980.

Empresa de Electricidade da Madeira, EP inrättat enligt Decreto-Lei no 12/74 de 17 de Janeiro de 1974 och regionaliserad enligt Decreto-Lei no 31/79 de 24 de Fevereio de 1979, Decreto-Lei no 91/79 de 19 de Abril de 1979.

FINLAND

Enheter som producerar, transporterar eller distribuerar el med stöd av koncession enligt 27 i ellagen (319/79) av den 16 mars 1979.

SVERIGE

Enheter som transporterar eller distribuerar el med stöd av koncession som beviljats enligt lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.

FÖRENADE KUNGARIKET

Central Electricity Generating Board (CEGB) och Area Electricity Boards som producerar, transporterar eller distribuerar el enligt Electricity Act 1947 och Electricity Act 1957.

North of Scotland Hydro-Electricity Board (NSHB) som producerar, transporterar och distribuerar el enligt Electricity (Scotland) Act 1979.

South of Scotland Electricity Board (SSEB) som producerar, transporterar och distribuerar el enligt Electricity (Scotland) Act 1979.

Northern Ireland Electricity Service (NIES) inrättat enligt Electricity Supply (Northern Ireland) Order 1972.

BILAGA III

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDENA TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV GAS ELLER VÄRME

BELGIEN

Distrigaz SA verksamt enligt loi du 29 juillet 1983.

Enheter som transporterar gas med stöd av tillstånd eller koncession enligt loi du 12 avril 1985, ändrad genom loi du 28 juillet 1987.

Enheter som distribuerar gas och är verksamma enligt loi relative aux intercommunales du 22 décembre 1986.

Lokala myndigheter eller sammanslutningar av dessa som distribuerar värme.

DANMARK

Dansk Olie og Naturgas A/S verksamt med stöd av ensamrätt enligt bekendtgørelse nr. 869 af 18. juni 1979 om eneretsbevilling til indførsel, forhandling, transport og oplagring af naturgas.

Enheter verksamma enligt lov nr. 249 af 7. juni 1972 om naturgasforsyning.

Enheter som distribuerar gas eller värme med stöd av tillstånd enligt kapitel IV i lov om varmeforsyning, jf. lovbekendtgørelse nr. 330 af 29. juni 1983.

Enheter som transporterar gas med stöd av tillstånd enligt bekendtgørelse nr. 141 af 13. mars 1974 om rørledningsanlæg på dansk kontinentalsokkelområde til transport af kulbrinter (installation av pipelines på kontinentalsockeln för transport av kolväte).

TYSKLAND

Enheter som transporterar eller distribuerar gas enligt definitionen i 2 Absatz 2 i Gesetz zur Förderung der Energiewirtschaft vom 13. Dezember 1935 (Energiewirtschaftsgesetz), senast ändrad genom lag av den 19 december 1977.

Lokala myndigheter eller sammanslutningar av dessa som distribuerar värme.

GREKLAND

DEP som transporterar eller distribuerar gas enligt ministerbeslut 2583/1987 (Anathesi sti Dimosia Epicheirisi Petrelaioy armodiotiton schetikon me to fysiko serio) Systasi tis DEPA AE (Dimosia Epicheirisi Aerioy, Anonymos Etaireia) Atens kommunala gasverk S.A. DEFA som transporterar eller distribuerar gas.

SPANIEN

Enheter verksamma enligt Ley no 10 de 15 junio de 1987

FRANKRIKE

Société nationale des gaz du Sud-Ouest som transporterar gas.

Gaz de France inrättat och verksamt enligt loi 46/6288 du 8 avril 1946 sur la nationalisation de l'électricité et du gaz.

Enheter (sociétés d'économie mixte eller régies) som distribuerar el i enlighet med artikel 23 i loi 48/1260 du 12 août 1948 portant modification des lois 46/6288 du 8 avril 1946 et 46/2298 du 21 octobre 1946 sur la nationalisation de l'électricité et du gaz.

Compagnie française du méthane som transporterar gas.

Lokala myndigheter eller sammanslutningar av dessa som distribuerar värme.

IRLAND

Irish Gas Board verksamt enligt Gas Act 1976 to 1987 och andra enheter styrda genom Statute.

Dublin Corporation som distribuerar värme.

ITALIEN

SNAM och SGN e Montedison som transporterar gas.

Enheter som distribuerar gas enligt Testo unico delle leggi sull'assunzione diretta del pubblici servizi da parte del comuni e delle province approvato con Regio Decreto 15 ottobre 1925, n. 2578 och Decreto del P.R. n. 902 del 4 ottobre 1986.

Enheter som distribuerar värme enligt artikel 10 i Legge n. 308 del 29 maggio 1982 - Norme sul contenimento dei consumi energetici, lo sviluppo delle fonti rinnovabili di energia, l'esercizio di centrali elettriche alimentate con combustibili diversi dagli idrocarburi.

Lokala myndigheter eller sammanslutningar av dessa som distribuerar värme.

LUXEMBURG

Société de transport de gaz SOTEG SA.

Gaswierk Esch-Uelzecht SA.

Service industriel de la commune de Dudelange.

Service industriel de la commune de Luxembourg.

Lokala myndigheter eller sammanslutningar av dessa som distribuerar värme.

NEDERLÄNDERNA

NV Nederlandse Gasunie

Enheter som transporterar eller distribuerar gas med stöd av tillstånd (vergunning) utfärdat av de lokala myndigheterna enligt Gemeentewet.

Lokala och regionala enheter som transporterar eller distribuerar gas enligt Gemeentewet och Provinciewet.

Lokala myndigheter eller sammanslutningar av dessa som distribuerar värme.

ÖSTERRIKE

Gas: upphandlande enheter som svarar för transport eller distribution enligt Energiewirtschaftsgesetz 1935 dRGBl. I S 1451/1935, ändrad genom dRGBl. I S 4671/1941.

Värme: administrativa enheter som svarar för transport eller distribution med tillstånd enligt Gewerbeordnung, BGBl. n°50/1974.

PORTUGAL

Petroquímica e Gás de Portugal, EP Decreto-Lei no 346-A/88 de 29 Setembro de 1988.

FINLAND

Kommunala energiverk, sammanslutningar av dessa eller andra enheter som transporterar eller distribuerar gas eller värme enligt koncession som utfärdats av de kommunala myndigheterna.

SVERIGE

Enheter som transporterar eller distribuerar gas eller värme enligt koncession som utfärdats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar

FÖRENADE KUNGARIKET

British Gas plc eller andra enheter verksamma enligt Gas Act 1986.

Lokala myndigheter eller sammanslutningar av dessa som distribuerar värme enligt Local Government (Miscellaneous Provisions) Act 1976.

Electricity Boards som distribuerar värme enligt Electricity Act 1947.

BILAGA IV

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDENA PROSPEKTERING OCH UTVINNING AV OLJA ELLER GAS

Enheter som beviljats tillstånd, fullmakt, licens eller koncession för prospektering eller utvinning av olja och gas enligt följande lagbestämmelser:

BELGIEN

Loi du 1er mai 1939 complétée par l'arrêté royal no 83 du 28 novembre 1939 sur l'exploration et l'exploitation du pétrole et du gaz.

Arrêté royal du 15 novembre 1919.

Arrêté royal du 7 avril 1953.

Arrêté royal du 15 mars 1960 (loi au sujet de la plate-forme continentale du 15 juin 1969).

Arrêté de l'exécutif régional wallon du 29 septembre 1982.

Arrêté de l'exécutif flamand du 30 mai 1984.

DANMARK

Lov nr. 293 af 10. juni 1981 om anvendelse af Danmarks undergrund.

Lov om kontinentalsoklen, jf. lovbekendtgørelse nr. 182 af 1. maj 1979.

TYSKLAND

Bundesberggesetz vom 13. August 1980, senast ändrad den 12 februari 1990.

GREKLAND

Lag 87/1975 som inrättar DEP-EKY (Peri idryseos Dimosias Epicheiriseos Petrelaioy).

SPANIEN

Ley sobre Investigación y Explotación de Hidrocarburos de 27 de junio de 1974 och dess tillämpningsbestämmelser.

FRANKRIKE

Code minier (décret 56-838 du 16 août 1956), ändrad genom loi 56-1327 du 29 décembre 1956, ordonnance 58-1186 du 10 décembre 1958, décret 60-800 du 2 août 1960, loi 77-620 du 16 juin 1977, décret 80-204 du 11 mars 1980.

IRLAND

Continental Shelf Act 1960.

Petroleum and Other Minerals Development Act 1960.

Ireland Exclusive Licensing Terms 1975.

Revised Licensing Terms 1987.

Petroleum (Production) Act (NI) 1964.

ITALIEN

Legge 10 febbraio 1953, n. 136.

Legge 11 gennaio 1957, n. 6, ändrad genom legge 21 luglio 1967, n. 613.

LUXEMBURG

NEDERLÄNDERNA

Mijnwet nr. 285 van 21 april 1810.

Wet opsporing delfstoffen nr. 258 van 3 mei 1967.

Mijnwet continentaal plat 1965, nr. 428 van 23 september 1965.

ÖSTERRIKE

Enheter inrättade enligt Berggesetz 1975 (BGBl. n°259/1975), senast ändrad genom BGBl. n°193/1993.

PORTUGAL

Landområde:

Decreto-Lei no 543/74 de 16 de Outubro de 1974, no 168/77 de 23 Abril de 1977, no 266/80 de 7 de Agosto de 1980, no 174/85 de 21 de Maio de 1985 och Despacho no 22 de 15 de Marco de 1979.

Undervattensområde:

Decreto-Lei no 47973 de 30 de Setembro de 1967, no 49369 de 11 de Novembro de 1969, no 97/71 de 24 de Marco de 1971, no 96/74 de 13 de Marco de 1974, no 266/80 de Agosto de 1980, no 2/81 de 7 de Janeiro de 1981 och no 245/82 de 22 de Junho de 1982.

FINLAND

SVERIGE

Enheter som beviljats koncession för prospektering eller utvinning av olja eller gas enligt minerallagen (1991:45) eller som har beviljats tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

FÖRENADE KUNGARIKET

Petroleum (Production) Act 1934, as extended by the Continental Shelf Act 1964.

Petroleum (Production) Act (Northern Ireland) 1964.

BILAGA V

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDENA PROSPEKTERING OCH UTVINNING AV KOL OCH ANDRA FASTA BRÄNSLEN

BELGIEN

Enheter med ansvar för prospektering eller utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt arrêté du Régent du 22 août 1948 och loi du 22 avril 1980.

DANMARK

Enheter med ansvar för prospektering eller utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt lovbekendtgørelse nr. 531 af 10. oktober 1984.

TYSKLAND

Enheter med ansvar för prospektering eller utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt Bundesberggesetz vom 13. August 1980, senast ändrad den 12 februari 1990.

GREKLAND

Offentliga elbolaget Dimosia Epicheirisi Ilektrismoy med ansvar för prospektering eller utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt lagen om gruvdrift från 1973, ändrad genom lag av den 27 april 1976.

SPANIEN

Enheter med ansvar för prospektering eller utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt Ley 22/1973, de 21 de julio, de Minas, ändrad genom Ley 54/1980 de 5 de noviembre och genom Real Decreto Legislativo 1303/1986 de 28 de junio.

FRANKRIKE

Enheter med ansvar för prospektering eller utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt code minier (décret 58-863 du 16 août 1956), ändrat genom loi 77-620 du 16 juin 1977, décret 80-204 och arrêté du 11 mars 1980.

IRLAND

Bord na Mona

Enheter med ansvar för prospektering eller utvinning av kol enligt Minerals Development Acts, 1940 to 1970.

ITALIEN

Carbo Sulcis SpA.

LUXEMBURG

NEDERLÄNDERNA

ÖSTERRIKE

Enheter som prospekterar efter eller utvinner kol eller andra fasta bränslen enligt Berggesetz 1975 (BGBl. n 259/1975), senast ändrad genom (BGBl. n 193/1993).

PORTUGAL

Empresa Carbonífera do Douro.

Empresa Nacional de Urânio.

FINLAND

Enheter som beviljats koncession för prospektering och utvinning av kol eller andra fasta bränslen och är verksamma med stöd av ensamrätt enligt 1-2 i lagen om rätt att överlåta och upplåta statens jordegendom och inkomstgivande rättigheter (687/78).

SVERIGE

Enheter som beviljats koncession för prospektering och utvinning av kol eller andra fasta bränslen enligt minerallagen (1991:45) eller lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter eller som har beviljats tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

FÖRENADE KUNGARIKET

British Coal Corporation (BCC) inrättat enligt Coal Industry Nationalization Act 1946.

Enheter med tillstånd utfärdat av BCC enligt Coal Industry Nationalization Act 1946.

Enheter med ansvar för prospektering eller utvinning av fasta bränslen enligt Mineral Development Act (Northern Ireland) 1969.

BILAGA VI

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET JÄRNVÄGSTJÄNSTER

BELGIEN

Société nationale des chemins de fer belges/Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen.

DANMARK

Danske Statsbaner (DSB).

På området inrättade enheter verksamma enligt lov nr. 295 af 6. juni 1948 om privatbanerne, jf. lov nr. 245 af 6. august 1977.

TYSKLAND

Deutsche Bundesbahn

Andra enheter som tillhandahåller järnvägstransporter till allmänheten enligt 2 Absatz 1 des Allgemeinen Eisenbahngesetzes vom 29. März 1951.

GREKLAND

Organismos Sidirodromon Ellados (OSE). De grekiska järnvägarnas organisation (OSE).

SPANIEN

Red Nacional de Los Ferrocarriles Españoles Ferrocarriles de Vía Estrecha (FEVE).

Ferrocarriles de la Generalitat de Catalunya (FGC).

Eusko Trenbideak (Bilbao).

Ferrocarriles de la Generalitat Valenciana (FGV).

FRANKRIKE

Société nationale des chemins de fer français och andra offentliga järnvägsnät enligt loi d'orientation des transports intérieurs du 30 décembre 1982, titre II, chapitre 1er du transport ferroviaire.

IRLAND

Iarnrod Éireann (Irish Rail).

ITALIEN

Ferrovie dello Stato.

Enheter som tillhandahåller järnvägstransporter till allmänheten enligt koncession i enlighet med artikel 10 i Regio Decreto 9 maggio 1912, n. 1447, che approva il Testo unico delle disposizioni di legge per le ferrovie concesse all'Industria privata, le tramvie a trazione meccanica e gli automobili.

Enheter som är verksamma med stöd av koncession som utfärdats av staten enligt särskilda lagar, i enlighet med Titolo XI, Capo II, Sezione I.a del Regio Decreto 9 maggio 1912, n. 1447, che approva il Testo unico delle disposizioni di legge per le ferrovie concesse all'industria privata, le tramvie a trazione meccanica e gli automobili.

Enheter som tillhandahåller järnvägstransporter till allmänheten och är verksamma med stöd av koncession i enlighet med artikel 4 i Legge 14 giugno 1949, n. 410 - Concorso dello Stato per la riattivazione del pubblici servizi di trasporto in concessione.

Enheter eller lokala myndigheter som tillhandahåller järnvägstransporter till allmänheten enligt koncession i enlighet med artikel 14 i Legge 2 agosto 1952, n. 1221 - Provedimenti per l'esercizio ed il potenziamento di ferrovie e di altre linee di trasporto in regime di concessione.

LUXEMBURG

Chemins de fer luxembourgeois (CFL).

NEDERLÄNDERNA

Nederlandse Spoorwegen NV.

ÖSTERRIKE

Enheter som tillhandahåller järnvägstransporter och är inrättade enligt Eisenbahngesetz 1957 (BGBl. n°60/1957).

PORTUGAL

Caminhos de Ferro Portugueses.

FINLAND

Valtionrautatiet/Statsjärnvägarna.

SVERIGE

Offentliga enheter som tillhandahåller järnvägstransporter i enlighet med förordningen (1988:1379) om statens spåranläggningar och lagen (1990:1157) om järnvägssäkerhet.

Regionala och lokala offentliga enheter som driver regionala och lokala järnvägskommunikationer enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

Privata enheter som tillhandahåller järnvägstransporter med tillstånd som utfärdats enligt förordningen (1988:1379) om statens spåranläggningar, då dessa tillstånd överensstämmer med artikel 2.3 i direktivet.

FÖRENADE KUNGARIKET

British Railway Board.

Northern Ireland Railways.

BILAGA VII

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET TJÄNSTER INOM JÄRNVÄGAR I STADSTRAFIK, SPÅRVAGNAR, TRÅDBUSSAR ELLER BUSSAR

BELGIEN

Société nationale des chemins de fer vicinaux (SNCV)/Nationale Maatschappij van Buurtspoortwegen (NMB).

Enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer med stöd av kontrakt utfärdat av SNCV enligt artiklarna 16 och 21 i arrêté du 30 décembre 1946 relatif aux transports rémunérés de voyageurs par route effectués par autobus et par autocars.

Société des transports intercommunaux de Bruxelles (STIB).

Maatschappij van het Intercommunaal Vervoer te Antwerpen (MIVA).

Maatschappij van het Intercommunaal Vervoer te Gent (MIVG).

Société des transports intercommunaux de Charleroi (STIC).

Sociéte des transports intercommunaux de la région liégeoise (STIL).

Société des transports intercommunaux de l'agglomération verviétois (STIAV) och andra enheter inrättade enligt loi relative à la création de sociétés de transports en commun urbains/Wet betreffende de oprichting van maatschappijen voor stedelijk gemeenschappelijk vervoer av den 22 februari 1962.

Enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer med stöd av kontrakt med STIB enligt artikel 10 eller med andra transportenheter enligt artikel 11 i arrêté royal 140 du 30 décembre 1982 relatif aux mesures d'assainissement applicables à certains organismes d'intérèt public dépendant du ministère des communications.

DANMARK

Danske Statsbaner (DSB).

Enheter som tillhandahållar allmänna busskommunikationer (almindelige rutekørsel) med stöd av tillstånd enligt lov nr. 115 af 29. marts 1978 om buskørsel.

TYSKLAND

Enheter som med stöd av tillstånd tillhandahåller allmänna kommunikationer på lokalplanet (öffentlichen Personennahverkehr) enligt Personenbeförderungsgesetz vom 21. März 1961, senast ändrad den 25 juli 1989.

GREKLAND

Ilektrokinita Leoforeia Periochis Athinon-Peiraios (elektriska bussar i Aten-Pireusområdet) verksamma enligt dekret 768/1970 och lag 588/1977.

Ilektrikoi Sidirodromoi Athinon-Peiraios (Aten-Pireus elektriska järnvägar) verksamma enligt lag 352/1976 och 588/1977.

Epicheirisi Astikon Sygkoinonion (stadstransportföretag) verksamma enligt lag 588/1977.

Koino Tameio Eisprazeos Leoforeion (förenade bussbolag) verksamma enligt dekret 102/1973.

RODA (Dimotiky Epicheirisi Leoforeion Rodoy) -Rhodos kommunala bussbolag Roda.

Organismos Astikon Sygkoinonion Thessalonikis (Thessalonikis stadsbussbolag) verksamt enligt dekret 3721/1957 och lag 716/1980.

SPANIEN

Enheter som tillhandahåller allmänna busskommunikationer enligt artikel 71 i Ley de Régimen local Corporación metropolitana de Madrid.

Corporación metropolitana de Barcelona.

Enheter som tillhandahåller allmänna busskommunikationer enligt artikel 71 i Ley de Ordenación de Transportes Terrestres de 31 de julio de 1987.

Enheter som tillhandahåller allmänna busskommunikationer inom och mellan städer enligt artiklarna 113-118 i Ley de Ordenación de Transportes Terrestres de 31 de julio de 1987.

FEVE, RENFE (eller Empresa Nacional de Transportes de Viajeros por Carretera) som tillhandahåller allmänna busskommunikationer enligt Disposiciones adicionales, Primera, de la Ley de Ordenación de Transportes Terrestres de 31 de julio de 1957.

Enheter som tillhandahåller allmänna busskommunikationer enligt Disposiciones Transitorias, Tercera, de la Ley de Ordenación de Transportes Terrestres de 31 de julio de 1957.

FRANKRIKE

Enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer enligt artikel 7-II i loi 82-1153 du 30 décembre 1982 (transports intérieurs, orientation).

Régie autonome des transports parisiens, Société nationale des chemins de fer francais, APTR och andra enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer med stöd av tillstånd utfärdat av syndicat des transports parisiens enligt ordonnance de 1959 et ses décrets d'application relatifs à l'organisation des transports de voyageurs dans la région parisienne.

IRLAND

Iarnrod Éireann (Irish Rail).

Bus Éireann (Irish Bus).

Bus Átha Cliath (Dublin Bus).

Enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer enligt den ändrade Road Transport Act 1932.

ITALIEN

Enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer enligt koncession i enlighet med Legge 28 settembre 1939, n. 1822 - Disciplina degli autoservizi di linea (autolinee per viaggiatori, bagagli e pacchi agricoli in regime de concessione all'industria privata) -artikel 1, ändrad genom artikel 45 i Decreto del Presidente della Repubblica 28 giugno 1955, n. 771.

Enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer enligt artikel 1 n. 15 i Regio Decreto 15 ottobre 1925, n. 2578 - Approvazione del Testo unico della legge sull'assunzione diretta del pubblici servizi da parte dei comuni e delle province.

Enheter verksamma med stöd av koncession enligt artikel 242 eller 256 i Regio Decreto 9 maggio 1912, n. 1447, che approva il Testo unico delle disposizioni di legge per le ferrovie concesse all'industria privata, le tramvie a trazione meccanica e gli automobili.

Enheter verksamma med stöd av koncession enligt artikel 4 i Legge 14 giugno 1949, n. 410, concorso dello Stato per la riattivazione dei pubblici servizi di trasporto in concessione.

Enheter verksamma med stöd av koncession enligt artikel 14 i Legge 2 agosto 1952, n. 1221 - Provvedimenti per l'esercizio ed il potenziamente di ferrovie e di altre linee di trasporto in regime di concessione.

LUXEMBURG

Chemins de fer luxembourgeois (CFL).

Service communal des autobus municipaux de la ville de Luxembourg.

Transports intercommunaux du canton d'Esch-sur-Alzette (TICE).

Bussbolag verksamma enligt règlement grand-ducal du 3 février 1978 concernant les conditions d'octroi des autorisations d'établissement et d'exploitation des services de transports routiers réguliers de personnes rémunérées.

NEDERLÄNDERNA

Enheter som tillhandahåller allmänna kommunikationer enligt kapitel II (Openbaar vervoer) i Wet Personenvervoer van 12 maart 1987.

ÖSTERRIKE

Enheter som tillhandahåller transporter och är inrättade enligt Eisenbahngesetz 1957 (BGBl. n°60/1957) och Kraftfahrliniengesetz 1952 (BGBl. n°84/1952).

PORTUGAL

Rodoviaria Nacional, EP.

Companhia Carris de ferro de Lisboa.

Metropolitano de Lisboa, EP.

Servicos de Transportes Colectivos do Porto.

Servicos Municipalizados de Transporte de Bareiro.

Servicos Municipalizados de Transporte de Aveiro.

Servicos Municipalizados de Transporte de Braga.

Servicos Municipalizados de Transporte de Coimbra.

Servicos Municipalizados de Transporte de Portalegre.

FINLAND

Offentliga eller privata enheter som tillhandahåller busskommunikationer enligt lagen (343/91) om tillståndspliktig persontrafik på väg samt Helsingin kaupungin liikennelaitos/Helsingfors stads trafikverk, som tillhandahåller offentliga tunnelbane- och spårvägstjänster.

SVERIGE

Enheter som tillhandahåller järnvägs- eller spårvagnskommunikationer i stadstrafik enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och lagen (1990:1157) om järnvägssäkerhet.

Offentliga eller privata enheter som tillhandahåller allmänna trådbuss- eller busskommunikationer enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik och lagen (1983:293) om yrkestrafik.

FÖRENADE KUNGARIKET

Enheter som tillhandahåller allmänna busskommunikationer enligt London Regional Transport Act 1984.

Glasgow Underground.

Greater Manchester Rapid Transit Company.

Docklands Light Railway.

London Underground Ltd.

British Railways Board.

Tyne and Wear Metro.

BILAGA VIII

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET FLYGPLATSFACILITETER

BELGIEN

Régie des voies aériennes inrättat enligt arrêté-loi du 20 novembre 1946 portant création de la régie des voies aériennes, ändrat genom arrêté royal du 5 octobre 1970 portant refonte du statut de la régle des voies aériennes.

DANMARK

Flygplatser som drivs med stöd av tillstånd enligt 55, stk. 1, i lov om luftfart, jf. lovbekendtgørelse nr. 408 af 11. september 1985.

TYSKLAND

Flygplatser enligt definition i artikel 38 Absatz 2 Nr. 1 i Luftverkehrszulassungsordnung vom 13. März 1979, zuletzt geändert durch die Verordnung vom 21. Juli 1986.

GREKLAND

Flygplatser som drivs enligt lag 517/1931 som inrättar den civila luftfartstjänsten (Ypiresia Politikis Aeroporias [YPA]).

Internationella flygplatser som drivs enligt presidentdekret 647/1981.

SPANIEN

Flygplatser som sköts av Aeropuertos Nacionales och drivs enligt Real Decreto 278/1982 de 15 de octubre de 1982.

FRANKRIKE

Aéroports de Paris som drivs enligt titre V, articles L 251-1 à 252-1 i code de l'aviation civile.

Aéroport de Bâle - Mulhouse, inrättat enligt convention franco-suisse du 4 juillet 1949.

Flygplatser enligt definition i article L 270-1 i code de l'aviation civile.

Flygplatser som drivs enligt cahier de charges type d'une concession d'aéroport, décret du 6 mai 1955.

Flygplatser som drivs med stöd av convention d'exploitation enligt article L/221 i code de l'aviation civile.

IRLAND

Flygplatserna i Dublin, Cork och Shannon, som drivs av Aer Rianta - Irish Airports.

Flygplatser som drivs med stöd av public use license utfärdad enligt Air Navigation and Transport Act No 23 1936, Transport Fuel and Power (Transfer of Departmental, Administration and Ministerial Functions) Order 1959 (SI No 125 of 1959) och Air Navigation (Aerodromes and Visual Ground Aids) Order 1970 (SI No 291 of 1070).

ITALIEN

Civila statliga flygplatser (aerodromi civili istituti dallo Stato) som drivs i enlighet med artikel 692 i Codice della navigazione, Regio Decreto 30 marzo 1942, n. 327.

Enheter som driver flygplatsfaciliteter med stöd av koncession utfärdad enligt artikel 694 i Codice della navigazione, Regio Decreto 30 marzo 1942, n. 327.

LUXEMBURG

Aéroport de Findel.

NEDERLÄNDERNA

Flygplatser som drivs enligt artikel 18 och följande i Luchtvaartwet av den 15 januari 1958 (stbld. 47), ändrad den 7 juni 1978.

ÖSTERRIKE

Austro Control GmbH.

Enheter enligt definition i artiklarna 60-80 i Luftfahrtgesetz 1957 (BGBl. n°253/1957).

PORTUGAL

Flygplatser som sköts av Aeroportos de Navegacao Aérea (ANA), EP enligt Decreto-Lei no 246/79.

Aeroporto do Funchal och Aeroporto de Porto Santo, regionaliserade enligt Decreto-Lei no 284/81.

FINLAND

Flygplatser som drivs av Ilmailulaitos/Luftfartsverket enligt luftfartslagen (595/64).

SVERIGE

Allmänna flygplatser som drivs enligt lagen (1957:297) om luftfart.

Privata flygplatser som drivs med stöd av driftstillstånd i enlighet med ovannämnda lag, om tillståndet följer kriterierna i artikel 2.3 i direktivet.

FÖRENADE KUNGARIKET

Flygplatser som sköts av British Airports Authority plc.

Flygplatser med bolagsformen public limited companies som drivs i enlighet med Airports Act 1986.

BILAGA IX

UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET YTTRE ELLER INRE HAMNAR ELLER ANDRA TERMINALFACILITETER

BELGIEN

Société anonyme du canal et des installations maritimes de Bruxelles.

Port autonome de Liège.

Port autonome de Namur.

Port autonome de Charleroi.

Port de la ville de Gand.

Compagnie des installations maritimes de Bruges - Maatschappij der Brugse haveninrichtingen.

Société intercommunale de la rive gauche de l'Escaut - Intercommunale maatschappij van de linker Scheldeoever (Port d'Anvers).

Port de Nieuwport.

Port d'Ostende.

DANMARK

Hamnar enligt definition i artikel 1, I-III i bekendtgørelse nr. 604 af 16. december 1985 om hvilke havne der er omfattet af lov om trafikhavne, jf. lov nr. 239 af 12. maj 1976 om trafikhavne.

TYSKLAND

Yttre hamnar helt eller delvis ägda av territoriella myndigheter (Länder, Kreise, Gemeinden).

Inre hamnar underställda Hafenordnung enligt Wassergesetze der Länder.

GREKLAND

Pireus hamn Organismos Limenos Peiraios inrättad enligt nödfallslag 1559/1950 och lag 1630/1951.

Thessalonikis hamn Organismos Limenos Thessalonikis inrättad enligt dekret N.A. 2251/1953.

Andra hamnar som drivs enligt presidentdekret 649/1977 M.A. 649/1977 Epopteia, organosi leitoyrgias kai dioikitikos elenchos limenon (övervakning, drift och administrativ kontroll).

SPANIEN

Puerto de Huelva inrättad enligt Decreto de 2 de octubre de 1969, no 2380/69. Puertos y Faros. Otorga Régimen de Estatuto de Autonomía al Puerto de Huelva.

Puerto de Barcelona inrättad enligt Decreto de 25 de agosto de 1978, no 2407/78. Puertos y Faros. Otorga al de Barcelona Régimen de Estatuto de Autonomía.

Puerto de Bilbao inrättad enligt Decreto de 25 de agosto de 1978, no 2408/78. Puertos y Faros. Otorga al de Bilbao Régimen de Estatuto de Autonomía.

Puerto de Valencia inrättad enligt Decreto de 25 de agosto de 1978, no 2409/78. Puertos y Faros. Otorga al de Valencia Régimen de Estatuto de Autonomía.

Juntas de Puertos verksamma enligt Ley 27/68 de 20 de junio de 1968. Puertos y Faros. Juntas de Puertos y Estatutos de Autonomía och enligt Decreto de 9 de abril 1970, no 1350/70. Juntas de Puertos. Reglamento. Hamnar som drivs av Comisión Administrativa de Grupos de Puertos, enligt Ley 27/68 de 20 de junio de 1968, Decreto 1958/78 de 23 de junio de 1978 och Decreto 571/81 de 6 de mayo de 1981.

Hamnar enligt förteckning i Real Decreto 989/82 de 14 de mayo de 1982. Puertos Clasificación de los de interés general.

FRANKRIKE

Port autonome de Paris inrättad enligt loi 68/917 du 24 octobre 1968 relative au port autonome de Paris.

Port autonome de Strasbourg inrättad enligt convention du 20 mai 1923 entre l'État et la ville de Strasbourg relative à la construction du port rhénan de Strasbourg et à l'exécution de travaux d'extension de ce port, godkänd enligt loi du 26 avril 1924.

Andra hamnar längs inre vattenvägar som inrättas eller drivs enligt artikel 6 (navigation intérieure) i décret 69-140 du 6 février 1969 relatif aux concessions d'outillage public dans les ports maritimes.

Port autonomes verksamma enligt artiklarna L 111-1 och följande i code des ports maritimes.

Port non autonomes verksamma enligt artiklarna R 121-1 och följande i code des ports maritimes.

Hamnar som drivs av regionala myndigheter (départements) eller är verksamma enligt koncession utfärdad av de regionala myndigheterna (départements) enligt artikel 6 i loi 86-663 du 22 juillet 1983 complétant la loi 83-8 du 7 janvier 1983 relative à la répartition des compétences entre les communes, départements et l'État.

IRLAND

Hamnar verksamma enligt Harbour Acts 1946 to 1976.

Port of Dun Laoghaire verksam enligt State Harbours Act 1924.

Port of Rosslare Harbour verksam enligt Finguard and Rosslare Railways and Harbours Act 1899.

ITALIEN

Statshamnar och andra hamnar som drivs av Capitaneria di Porto enligt Codice della navigazione, Regio Decreto 30 marzo 1942, n. 32.

Självstyrande hamnar (enti portuali) inrättade enligt särskild lag i enlighet med artikel 19 i Codice della navigazione, Regio Decreto 30 marzo 1942, n. 327.

LUXEMBURG

Port de Mertert inrättad och verksam enligt loi du 22 juillet 1963 relative à l'aménagement et à l'exploitation d'un port fluvial sur la Moselle.

NEDERLÄNDERNA

Havenbedrijven inrättade och verksamma enligt Gemeentewet van 29 juni 1851.

Havenschap Vlissingen inrättad genom wet van 10 september 1970 houdend een gemeenschappelijke regeling tot oprichting van het Havenschap Vlissingen.

Havenschap Terneuzen inrättad genom wet van 8 april 1970 houdend een gemeenschappelijke regeling tot oprichting van het Havenschap Terneuzen.

Havenschap Delfzijl inrättad genom wet van 31 juli 1957 houdend een gemeenschappelijke regeling tot oprichting van het Havenschap Delfzijl.

Industrie- en hevenschap Moerdijk inrättad genom gemeenschappelijke regeling tot oprichting van het Industrie- en havenschap Moerdijk van 23 oktober 1970, godkänd genom Koninklijke Besluit nr. 23 van 4 maart 1972.

ÖSTERRIKE

Inre hamnar helt eller delvis ägda av Länder och/eller Gemeinden.

PORTUGAL

Porto do Lisboa inrättad enligt Decreto Real do 18 Fevereiro de 1907 och verksam enligt Decreto-Lei no 36976 de 20 de Julho de 1948.

Porto do Douro e Leixoes inrättad enligt Decreto-Lei no 36977 de 20 de Juhlo de 1948.

Porto de Sines inrättad enligt Decreto-Lei no 508/77 de 14 de Dezembro de 1977.

Portos de Setúbal, Aveiro, Fígueira de Foz, Viana do Castelo, Portimao e Faro verksamma enligt Decreto-Lei no 37754 de 18 de Fevereiro de 1950.

FINLAND

Hamnar verksamma i enlighet med lagen om kommunala hamnanordningar och trafikavgifter (955/76).

Saima kanal (Saimaan kanavan hoitokunta).

SVERIGE

Hamn- och terminalanläggingar i enlighet med lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn samt förordningen (1983:744) om trafiken på Göta kanal.

FÖRENADE KUNGARIKET

Harbour Authorities inom ramen för artikel 57 i Harbours Act 1964 och som tillhandahåller hamnfaciliteter för befraktare till havs eller på inre vattenvägar.

BILAGA X

Förteckning över den lagstiftning som avses i artikel 29.3

A PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV DRICKSVATTEN

B PRODUKTION, TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV EL

Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el [117]

[117] EGT L 27, 30.1.1997, s. 20.

C TRANSPORT ELLER DISTRIBUTION AV GAS ELLER VÄRME

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/30/EG av den 22 juni 1998 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas [118]

[118] EGT L 21.7.1998, s. 1.

D UNDERSÖKNING OCH UTVINNING AV OLJA ELLER GAS

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG av den 30 maj 1994 om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten [119]

[119] EGT L 164, 30.6.1994, s. 3.

E UNDERSÖKNING OCH UTVINNING AV KOL ELLER ANDRA FASTA BRÄNSLEN

F UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET JÄRNVÄGSTJÄNSTER

G UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET TJÄNSTER INOM JÄRNVÄGAR I STADSTRAFIK, SPÅRVAGNAR, TRÅDBUSSAR ELLER BUSSAR

H UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET FLYGPLATSFACILITETER

I UPPHANDLANDE ENHETER PÅ OMRÅDET YTTRE ELLER INRE HAMNAR ELLER ANDRA TERMINALFACILITETER

BILAGA XI

FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHET SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 1.2 b

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA XII

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM UPPHANDLING

A. ÖPPET FÖRFARANDE

1. Den upphandlande enhetens namn, post-, telegram- och e-postadress samt telefon-, telex- och faxnummer.

2. Slag av kontrakt (varor, byggentreprenad eller tjänster samt angivande av om det gäller ett ramavtal).

Tjänstekategori enligt bilaga XVI A eller XVI B och benämning (nomenklatur).

I förekommande fall anges om anbuden infordras med avseende på köp, leasing, hyra eller hyrköp eller en kombination av dessa.

3. Plats för leverans, utförande eller tillhandahållande.

4. För varor och byggentreprenader:

a) Slag och mängd av de produkter som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas anges även, om möjligt, en preliminär tidsplan för ytterligare inbjudan till anbudsgivning för de produkter som skall upphandlas eller slag och omfattning av tjänsterna samt en allmän beskrivning av arbetet.

b) Uppgift om leverantörerna kan lämna anbud på alla de efterfrågade varorna eller delar därav.

Om arbetet eller kontraktet i fråga om byggentreprenader är uppdelat i flera delar skall storleksordningen på de olika delarna anges liksom möjligheten att lämna anbud på en, flera eller alla delar.

c) För byggentreprenadkontrakt: uppgifter om syftet med entreprenaden eller kontraktet när det senare även innebär projektering.

5. För tjänster:

a) Slag och omfattning av de tjänster som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas anges även, om möjligt, en preliminär tidsplan för ytterligare inbjudan till anbudsgivning för de tjänster som skall upphandlas.

b) Angivande av om utförandet av tjänsten enligt lagar eller författningar är förbehållet en viss yrkesgrupp.

c) Hänvisning till lagar och författningar.

d) Uppgift om juridiska personer skall ange namn och yrkeskvalifikationer på den personal som är ansvarig för utförandet av tjänsterna.

e) Uppgift om tjänsteleverantörer får lämna anbud på en del av tjänsterna ifråga.

6. Möjlighet att lämna in alternativa utföranden.

7. Tidsfrister för leverans eller utförande eller tjänstekontraktets varaktighet och om möjligt datum för påbörjandet.

8. a) Adress från vilken kontraktshandlingar och specifikationer kan beställas.

b) I förekommande fall, belopp och betalningssätt om avgift skall erläggas för sådana dokument.

9. a) Sista datum för mottagande av anbud.

b) Adress till vilken dessa skall skickas.

c) Det eller de språk som dessa skall vara avfattade på.

10. a) I förekommande fall, personer som får närvara vid öppnandet av anbuden.

b) Datum, tid och plats för öppnandet.

11. I förekommande fall, säkerheter och garantier som begärs.

12. Huvudsakliga villkor för finansiering och betalning och/eller hänvisning till de texter som innehåller villkoren.

13. I tillämpliga fall, den rättsliga form som en grupp marknadsaktörer som tilldelas kontrakt skall anta.

14. Ekonomiska och tekniska minimikrav som ställs på den marknadsaktör som tilldelas kontraktet.

15. Den tid anbudsgivaren skall vara bunden av sitt anbud.

16. I förekommande fall, särskilda villkor för kontraktets genomförande.

17. Kriterier för tilldelning av kontrakt. Andra kriterier än lägsta pris och deras inbördes viktning skall anges om de inte framgår av kontraktshandlingarna.

18. Övriga upplysningar.

19. I förekommande fall, hänvisning till offentliggörandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning av det periodiska meddelande som berör kontraktet.

20. Datum då den upphandlande enheten avsänt meddelandet.

21. Datum då Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer mottagit meddelandet (skall uppges av byrån).

B. SELEKTIVT FÖRFARANDE

1. Den upphandlande enhetens namn, post-, telegram- och e-postadress samt telefon-, telex- och faxnummer.

2. Slag av kontrakt (varor, byggentreprenad eller tjänster samt angivande av om det gäller ett ramavtal).

Tjänstekategori enligt bilaga XVI A eller XVI B och benämning (nomenklatur).

I förekommande fall anges om anbuden infordras med avseende på köp, leasing, hyra eller hyrköp eller en kombination av dessa.

3. Plats för leverans, utförande eller tillhandahållande.

4. För varor och byggentreprenader:

a) Slag och mängd av de produkter som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas anges även, om möjligt, en preliminär tidsplan för ytterligare inbjudan till anbudsgivning för de produkter som skall upphandlas eller slag och omfattning av tjänsterna samt en allmän beskrivning av arbetet.

b) Uppgift om leverantörerna kan lämna anbud på alla de efterfrågade varorna eller delar därav.

Om arbetet eller kontraktet i fråga om byggentreprenader är uppdelat i flera delar skall storleksordningen på de olika delarna anges liksom möjligheten att lämna anbud på en, flera eller samtliga delar.

c) För byggentreprenadkontrakt: uppgifter om syftet med entreprenaden eller kontraktet när det senare även innebär projektering.

5. För tjänster:

a) Slag och omfattning av de tjänster som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas anges även, om möjligt, en preliminär tidsplan för ytterligare inbjudan till anbudsgivning för de tjänster som skall upphandlas.

b) Angivande av om utförandet av tjänsten enligt lagar eller författningar är förbehållet en viss yrkesgrupp.

c) Hänvisning till lagar och författningar.

d) Uppgift om juridiska personer skall ange namn och yrkeskvalifikationer på den personal som är ansvarig för utförandet av tjänsten.

e) Uppgift om tjänsteleverantörer får lämna anbud på en del av tjänsterna ifråga.

6. Möjlighet att lämna in alternativa utföranden.

7. Tidsfrister för leverans eller utförande eller tjänstekontraktets varaktighet och om möjligt datum för påbörjandet.

8. I tillämpliga fall, den rättsliga form en grupp marknadsaktörer som tilldelas kontrakt skall anta.

9. a) Sista datum för mottagande av begäran om deltagande.

b) Adress till vilken begäran skall skickas.

c) Det eller de språk som en begäran skall vara avfattad på.

10. Sista datum för avsändande av inbjudan att lämna anbud.

11. I förekommande fall, säkerheter och garantier som begärs.

12. Huvudsakliga villkor för finansiering och betalning och/eller hänvisning till de texter som innehåller villkoren.

13. Upplysningar om marknadsaktörens personliga ställning och de ekonomiska och tekniska minimikrav som vederbörande skall uppfylla.

14. Kriterier för tilldelning av kontrakt. Om inte annat följer av bestämmelserna enligt artikel 54.3 andra stycket skall andra kriterier än lägsta pris och deras inbördes viktning anges.

15. Övriga upplysningar.

16. I förekommande fall, särskilda villkor för kontraktets genomförande.

17. I förekommande fall, hänvisning till offentliggörandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning av det periodiska meddelande som berör kontraktet.

18. Datum då den upphandlande enheten avsänt meddelandet.

19. Datum då Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer mottagit meddelandet (skall uppges av byrån).

C. FÖRHANDLAT FÖRFARANDE

1. Den upphandlande enhetens namn, post-, telegram- och e-postadress samt telefon-, telex- och faxnummer.

2. Slag av kontrakt (varor, byggentreprenad eller tjänster samt angivande av om det gäller ett ramavtal).

Tjänstekategori enligt bilaga XVI A eller XVI B och benämning (CPV-nomenklaturen).

I förekommande fall anges om anbuden infordras med avseende på köp, leasing, hyra eller hyrköp eller en kombination av dessa.

3. Plats för leverans, utförande eller tillhandahållande.

4. För varor och byggentreprenader:

a) Slag och mängd av de produkter som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas anges även, om möjligt, en preliminär tidsplan för ytterligare inbjudan till anbudsgivning för de produkter som skall upphandlas eller slag och omfattning av tjänsterna samt en allmän beskrivning av arbetet.

b) Uppgift om leverantörerna kan lämna anbud på alla de efterfrågade varorna eller delar därav.

Om arbetet eller kontraktet i fråga om byggentreprenader är uppdelat i flera delar skall storleksordningen på de olika delarna anges liksom möjligheten att lämna anbud på en, flera eller alla delar.

c) För byggentreprenadkontrakt: uppgifter om syftet med entreprenade eller kontraktet när det senare även innebär projektering.

5. För tjänster:

a) Slag och omfattning av de tjänster som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas anges, om möjligt, även en preliminär tidsplan för ytterligare inbjudan till anbudsgivning för de tjänster som skall upphandlas.

b) Angivande av om utförandet av tjänsten enligt lagar eller författningar är förbehållet en viss yrkesgrupp.

c) Hänvisning till lagar och författningar.

d) Uppgift om juridiska personer skall ange namn och yrkeskvalifikationer på den personal som är ansvarig för utförandet av tjänsterna.

e) Uppgift om tjänsteleverantörer får lämna anbud på en del av tjänsterna.

6. Möjlighet att lämna in alternativa utföranden.

7. Tidsfrister för leverans eller utförande eller tjänstekontraktets varaktighet och om möjligt datum för påbörjandet.

8. I tillämpliga fall, den rättsliga form som en grupp marknadsdaktörer som tilldelas kontrakt skall anta.

9. a) Sista datum för mottagande av begäran om deltagande.

b) Adress till vilken begäran skall skickas.

c) Det eller de språk som en begäran skall vara avfattad på.

10. I förekommande fall, säkerheter eller garantier som krävs.

11. Huvudsakliga villkor för finansiering och betalning och/eller hänvisning till de texter som innehåller villkoren.

12. Upplysningar om marknadsaktörens personliga ställning och de ekonomiska och tekniska minimikrav som vederbörande skall uppfylla.

13. Kriterier för tilldelning av kontrakt. Om inte annat följer av bestämmelserna enligt artikel 54.3 andra stycket skall andra kriterier än lägsta pris och deras inbördes viktning anges.

14. I förekommande fall, namn och adress till de marknadsaktörer som den upphandlande enheten redan utsett.

15. I förekommande fall, datum för tidigare offentliggöranden i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

16. I förekommande fall, särskilda villkor för kontraktets genomförande.

17. Övriga upplysningar.

18. I förekommande fall, hänvisning till offentliggörandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning av det periodiska meddelande som berör kontraktet.

19. Datum då den upphandlande enheten avsänt meddelandet.

20. Datum då Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer mottagit meddelandet (skall uppges av byrån).

BILAGA XIII

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM ATT DET FINNS ETT KVALIFIKATIONSSYSTEM

1. Den upphandlande enhetens namn, post-, telegram- och e-postadress samt telefon-, telex- och faxnummer.

2. Syftet med kvalifikationssystemet (beskrivning av de varor, tjänster eller byggentreprenader eller kategorier av dessa som skall inköpas med hjälp av detta system).

3. De villkor som marknadsaktörer skall uppfylla med tanke på deras kvalificering enligt det system och de metoder med vilka vart och ett av dessa villkor skall kontrolleras. Om beskrivningen av villkoren och kontrollmetoderna är omfattande och bygger på dokument som intresserade marknadsaktörer har tillgång till, räcker det med en sammanfattning av de huvudsakliga villkoren och metoderna och en hänvisning till dessa dokument.

4. Den tid kvalifikationssystemet gäller och formaliteter för förnyande av systemet.

5. Uppgift om att meddelandet fungerar som inbjudan till anbudsgivning.

6. Adress från vilken ytterligare information och dokumentation om kvalifikationssystemet kan erhållas (när denna adress inte är densamma som i punkt 1).

7. I förekommande fall, övriga upplysningar.

BILAGA XIV

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I PERIODISKA MEDDELANDEN

I. UPPLYSNINGAR SOM ALLTID SKALL LÄMNAS

1. Namn, post-, telegram- och e-postadress samt telefon-, telex- och faxnummer till den upphandlande enheten eller till den enhet från vilken ytterligare information kan erhållas.

2. a) För varukontrakt: slag och mängd eller värdet av de tjänster eller varor som skall levereras.

b) För byggentreprenadkontrakt: slag och omfattning av de tjänster som skall utföras, allmän beskrivning av arbetet eller delar därav.

c) För tjänstekontrakt: planerad total upphandling i var och en av tjänstekategorierna i bilaga XVI A.

3. Datum då den upphandlande enheten avsänt meddelandet.

4. Datum då Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer mottagit meddelandet (skall uppges av byrån).

5. I förekommande fall, övriga upplysningar.

II. UPPLYSNINGAR SOM ALLTID SKALL LÄMNAS NÄR MEDDELANDET FUNGERAR SOM INBJUDAN TILL ANBUDSGIVNING ELLER NÄR DET MÖJLIGGÖR EN FÖRKORTAD TIDSFRIST FÖR MOTTAGANDE AV ANSÖKNINGAR ELLER ANBUD

6. Uppgift om att intresserade leverantörer skall meddela den upphandlande enheten sitt intresse för kontraktet eller kontrakten.

7. Tidsfrist för mottagande av begäran om att få en inbjudan att lämna anbud.

8. Slag och mängd av de varor som skall levereras eller allmän beskrivning av arbetet eller tjänstekategorin enligt bilaga XVI A samt benämning (CPV-nomenklaturen) och angivande av om ett eller flera ramavtal planeras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen. I samband med kontrakt som kan förnyas anges även preliminär tidsplan för ytterligare inbjudan till anbudsgivning.

9. Ange om anbuden infordras med avseende på köp, leasing, hyra, hyrköp eller en kombination av dessa.

10. Tidsfrister för leverans eller utförande eller kontraktets varaktighet och om möjligt datum för påbörjandet.

11. Adress till vilken intresserade företag skall vända sig för att skriftligen visa sitt intresse.

Sista datum för mottagande av intresseanmälningar.

Det eller de språk som tillåts för inlämnande av ansökan eller anbud.

12. Villkor av ekonomisk eller teknisk natur, finansiella och tekniska garantier som krävs av leverantörerna.

13. a) Preliminärt datum (om känt) när förfarandet för tilldelning av kontraktet eller kontrakten skall inledas.

b) Typ av tilldelningsförfarande (selektivt eller förhandlat).

c) Belopp och betalningssätt om avgift skall erläggas för dokument om hur tilldelningen sker.

14. I förekommande fall, särskilda villkor för kontraktets eller kontraktens genomförande.

BILAGA XV

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM TILLDELADE KONTRAKT

I. Information som skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning [120]

[120] Upplysningarna i punkterna 6, 9 och 11 anses som upplysningar som inte skall offentliggöras när den upphandlande enheten anser att offentliggörandet kan skada ett påtagligt affärsintresse.

1. Den upphandlande enhetens namn och adress.

2. Slag av kontrakt (varor, byggentreprenader eller tjänster samt angivande av om det gäller ett ramavtal).

3. Åtminstone en kort beskrivning av slag och mängd/omfattning av de varor, arbeten eller tjänster som skall levereras.

4. a) Form av inbjudan till anbudsgivning (meddelande om kvalifikationssystemet, periodiskt meddelande, anbudsförfarande).

b) Hänvisning till offentliggörandet av meddelandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

c) Om kontrakt tilldelats utan inbjudan till anbudsgivning: de relevanta bestämmelserna enligt artiklarna 39.3 eller 31.

5. Förfarande vid tilldelning av kontrakt (öppet, selektivt eller förhandlat).

6. Antal mottagna anbud.

7. Datum för tilldelning av kontrakt.

8. Priset vid förmånliga inköp enligt artikel 39.3 j.

9. Namn och adress till den eller de marknadsaktörer som utsetts.

10. Ange i förekommande fall om ett kontrakt har blivit eller eventuellt kan bli uppdelat på underleverantörer.

11. Erlagt pris eller högsta och lägsta anbud som har beaktats vid tilldelningen av kontraktet.

12. Valfria upplysningar:

-Värde och omfattning av den del av kontraktet som har blivit eller eventuellt kan bli utlagt på tredje man.

-Kriterier för tilldelning av kontrakt.

II. Information som inte är avsedd att offentliggöras.

13. Antal tilldelade kontrakt (när ett kontrakt har delats mellan flera leverantörer).

14. Värdet av varje tilldelat kontrakt.

15. Varornas eller tjänsternas ursprungsland (ursprung inom eller utom gemenskapen, i det senare fallet med angivande av tredje land).

16. Tillämpade tilldelningskriterier (det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, lägsta pris).

17. Tilldelades kontraktet en anbudsgivare som föreslagit alternativ enligt artikel 36.1-

18. Förkastades några anbud enligt artikel 55 på grund av att de var alltför låga-

19. Datum då den upphandlande enheten avsänt meddelandet.

20. För kontrakt som gäller tjänster enligt bilaga XVI B: den upphandlande enhetens samtycke till att meddelandet offentliggörs (artikel 42.4).

BILAGA XVI A

TJÄNSTER SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 30

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA XVI B

TJÄNSTER SOM OMFATTAS AV ARTIKEL 31

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA XVII

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM TÄVLINGAR

1. Namn, post-, telegram- och e-postadress, telefon-, telex- och faxnummer till den upphandlande myndigheten och till den enhet från vilken relevanta handlingar kan erhållas.

2. Projektbeskrivning.

3. Typ av tävling: öppen eller selektiv.

4. För öppen tävling: slutdatum för mottagande av bidrag.

5. För selektiv tävling:

a) planerat antal deltagare eller största och minsta antal deltagare,

b) i tillämpliga fall, namn på redan utvalda deltagare,

c) kriterier för att välja ut deltagare,

d) slutdatum för mottagande av begäran om deltagande.

6. I tillämpliga fall, uppgift om när deltagande är förbehållet en viss yrkeskategori.

7. Kriterier för bedömning av bidragen.

8. I tillämpliga fall, namn på utvalda juryledamöter.

9. Uppgift om jurybeslut är bindande för den upphandlande enheten.

10. I tillämpliga fall, antal och värde av de priser som delas ut.

11. I tillämpliga fall, uppgifter angående ersättning till samtliga deltagare.

12. Uppgift om prisvinnarna är berättigade att tilldelas eventuella följdkontrakt.

13. Övriga upplysningar.

14. Datum då meddelandet avsänts.

15. Datum då Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer mottagit meddelandet.

BILAGA XVIII

INFORMATION SOM SKALL FINNAS I MEDDELANDEN OM RESULTATEN AV EN TÄVLING

1. Den upphandlande enhetens namn, post- och telegramadress, telefon-, telex- och faxnummer.

2. Projektbeskrivning.

3. Totalt antal deltagare.

4. Antal utländska deltagare.

5. Vinnare av tävlingen.

6. I förekommande fall, priset/priserna.

7. Övriga upplysningar.

8. Hänvisning till meddelandet om tävling.

9. Datum då meddelandet avsänts.

10. Datum då Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer mottagit meddelandet.

BILAGA XIX

Tekniska specifikationer för offentliggörandet

När detta direktiv föreskriver offentliggörande skall följande bestämmelser iakttas:

1. Offentliggörande av meddelanden om upphandling

1.1. När det enligt detta direktiv föreskrivs att upphandlande enheter skall offentliggöra viss information skall dessa uppgifter översändas i det format som krävs av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer både med avseende på de medel för elektronisk överföring som avses i denna bilaga och på andra sätt.

1.2. De meddelanden som avses i artiklarna 40, 41, 42 och artikel 61 skall offentliggöras via Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Dessa meddelanden skall offenliggöras i sin helhet på originalspråket. En sammanfattning med de viktigaste uppgifterna om varje meddelande skall offentliggöras på övriga officiella språk.

1.3. Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer skall till den upphandlande enheten sända en bekräftelse på att de uppgifter som översänts har offentliggjorts med angivande av datum för offentliggörandet. Denna bekräftelse tjänar som bevis på offentliggörandet.

2. Offentliggörande av kompletterande upplysningar

2.1. De upphandlande enheterna uppmanas särskilt att offentliggöra samtliga kontraktshandlingar på Internet. De upphandlande enheterna skall då i det meddelande som föreskrivs enligt detta direktiv ange den webbadress där dessa handlingar finns.

2.2. De upphandlande enheterna uppmanas att offentliggöra sin "upphandlarprofil" på Internet. Denna profil kan innehålla uppgifter om pågående upphandlingar, planerade inköp, tecknade kontrakt, annullerade förfaranden samt all annan information av allmänt intresse, såsom kontaktpersoner, telefon- och faxnummer, post- och e-postadress.

3. Överföringar via medel för elektronisk överföring

Överföringarna via medel för elektronisk överföring skall stämma överens med de angivelser som finns på följande webbplats: «http://simap.eu.int ».

BILAGA XX

DEFINITION AV VISSA TEKNISKA SPECIFIKATIONER

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. teknisk specifikation: En specifikation som särskilt framgår av kontraktshandlingarnas angivelser av kraven på en produkt eller tjänst, såsom nivån för kvalitet, prestanda, säkerhet eller dimensioner inklusive kraven på produkter eller tjänster med avseende på beteckning, terminologi, symboler, tester och testmetoder, emballage, märkning och etikettering samt förfarandena vid bedömning av överensstämmelse.

De skall, i förekommande fall, också omfatta regler med avseende på utformning och kostnadsberäkning, test, inspektion och godkännande av arbeten, metoder eller konstruktionsteknik, liksom för alla andra tekniska villkor som de upphandlande myndigheterna kan föreskriva med hänvisning till allmänna eller särskilda bestämmelser rörande avslutade arbeten och de material eller delar som dessa arbeten medför.

2. standard: en teknisk specifikation som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan för återkommande och kontinuerlig tillämpning, men som inte är tvingande och som omfattas av någon av följande kategorier:

-internationell standard: standard som fastställts av ett internationellt standardiseringsorgan och som är allmänt tillgänglig

-europeisk standard: standard som fastställts av ett europeiskt standardiseringsorgan och som är allmänt tillgänglig

-nationell standard: standard som fastställst av ett nationellt standardiseringsorgan och som är allmänt tillgänglig

3. europeiskt tekniskt godkännande: positivt tekniskt utlåtande om användningen av en produkt, grundat på hur den uppfyller väsentliga krav för byggnadsarbeten, genom sina egenskaper och angivna villkor för tillämpning och användning. Det europeiska godkännandet skall meddelas av ett särskilt organ utsett av medlemsstaten.

4. gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation som upprättats enligt ett förfarande som har erkänts av medlemsstaterna i syfte att åstadkomma enhetlig tillämpning i alla medlemsstaterna och som har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. tekniskt underlag: en produkt som tagits fram av ett europeiskt standardiseringsorgan, vid sidan av den officiella standarden, enligt förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

BILAGA XXI

Översikt över de tidsfrister som avses i artikel 44

Öppet förfarande

>Plats för tabell>

Selektivt och förhandlat förfarande

>Plats för tabell>

BILAGA XXII

Tidsfrister för genomförande och tillämpning

>Plats för tabell>

BILAGA XXIII

Jämförelsetabell [121]

[121] "Anpassad" betyder en ny skrivning utan ändring av det upphävda direktivets räckvidd. När räckvidden i det upphävda direktivets bestämmelser har ändrats anges detta med "Ändrad".

>Plats för tabell>

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi och transporter

2. BERÖRDA BUDGETPOSTER

B5-304 (EGT S)

3. RÄTTSLIG GRUND

Artiklarna 47.2, 55 och 95 i EG-fördraget

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

4.1 Allmänt mål

Ändring av direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna med syftet att åstadkomma

- förenkling, och

- uppdatering.

4.2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning

Åtgärden inleds så snart rättsakterna träder i kraft (18 månader efter det att de antagits).

5. KLASSIFICERING AV UTGIFTER OCH INKOMSTER

5.1 Obligatoriska/Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag/Icke-differentierade anslag

5.3 Typ av inkomster som avses

6. TYP AV UTGIFTER OCH INKOMSTER

Övrigt:

Att främja öppenhet och insyn när det gäller offentliga kontrakt genom att stimulera till framför allt elektroniskt offentliggörande av meddelanden om upphandling vars offentliggörande inte är obligatoriskt.

7. BUDGETKONSEKVENSER

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden)

Ej tillämplig.

7.2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar

Ej tillämplig.

7.3 Driftskostnader för undersökningar, sakkunniga etc. som omfattas av del B i budgeten

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

7.4 Tidsplan för åtagande- och betalningsbemyndiganden

Ej tillämplig.

8. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Budgeten förvaltas av kommissionens generalsekretariat.

9. ANALYS AV KOSTNADSEFFEKTIVITET

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp

-Särskilda mål: samband med det allmänna målet

Att öka antalet meddelanden som offentliggörs i EGT S, framför allt genom medel för elektronisk överföring.

-Målgrupp:

Icke obligatoriskt offentliggörande: kan gälla alla upphandlande enheter.

9.2 Skäl för åtgärden

-Behov av gemenskapsfinansierat stöd, särskilt med hänsyn till subsidiaritets principen

Insyn och öppenhet när det gäller offentliga kontrakt i EU kan endast åstadkommas genom offentliggörande på gemenskapsnivå.

-Val av tillvägagångssätt

Utnyttjande av Publikationsbyråns centrala system för offentliggörande, som införs genom direktiven gällande offentliga kontrakt. Publikationsbyrån kommer framför allt att använda sig av medel för elektronisk överföring för kompletterande offentliggörande av frivilliga meddelanden.

-Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat

De upphandlande enheternas användning av Publikationsbyråns system för offentliggörande.

Publikationsbyråns bedömning: antalet offentliggjorda meddelanden beräknas öka med 10 % per år.

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

-Resultatindikatorer

Antalet frivilligt offentliggjorda meddelanden och antalet upphandlande enheter som är involverade.

-De planerade utvärderingarnas form och frekvens

Publikationsbyrån gör en årlig utvärdering.

-Bedömning av uppnådda resultat (vid förlängning eller förnyelse av en åtgärd)

Ej tillämplig.

10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER (AVSNITT III, DEL A I BUDGETEN)

Berör ej avsnitt III, del A i budgeten.

KONSEKVENSANALYS FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Beteckning på förslaget:

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi och transporter

Dokumentets referensnummer:

-----

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen-

Syftet med detta förslag är att omarbeta gemenskapsbestämmelserna för offentliga kontrakt inom områdena vatten, energi och transporter i syfte att upprätta en verklig europeisk inre marknad inom denna sektor. Denna lagstiftning har inte till uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen, utan att säkerställa efterlevnaden av principerna om likabehandling, icke-diskriminering, insyn och konkurrens vid offentlig upphandling i samtliga medlemsstater. Den faller därmed under gemenskapens exklusiva behörighet och följer proportionalitetsprincipen.

Det här förslaget utgör en uppföljning till de diskussioner som inleddes genom grönboken om offentlig upphandling och har tre olika syften: att det nuvarande regelverket på det här området skall uppdateras, förenklas och göras mer flexibelt. Uppdatering behövs för att beakta ny teknik och ändrade ekonomiska förutsättningar, vilket även inbegriper den pågående eller kommande avregleringen av vissa av dessa verksamheter. En förenkling är nödvändig för att göra rättsakterna lättare att förstå för användarna, så att upphandlingen sker enligt exakt samma normer och principer samtidigt som de berörda enheterna (oavsett om det rör sig om köpare eller leverantörer) får bättre kännedom om sina rättigheter. Flexibilitet krävs för att tillgodose köparnas och marknadsaktörernas behov.

Konsekvenser för företagen

2. Vilka påverkas av förslaget-

Alla företag, oberoende av storlek, som kan komma att svara på anbudsinfordringar från upphandlande enheter verksamma inom dessa sektorer gällande köp av tjänster, varor och byggentreprenad.

Dessutom alla företag, oberoende av storlek, som bedriver sådan verksamhet som omfattas av förslaget vid upphandling av varor, byggentreprenad eller tjänster.

-Vilka sektorer-

När det gäller leverantörer: samtliga verksamhetsområden, eftersom förslaget berör nästan samtliga ekonomiska sektorer, i synnerhet varuupphandling (utan undantag), flertalet tjänster som spelar en viktig roll vid handel över gränserna (t.ex. intellektuella tjänster, konsulttjänster som rör företags ledning, teknik och arkitektur) och byggentreprenader (utan större undantag).

När det gäller upphandlande enheter: offentliga företag som bedriver verksamhet som omfattas av förslaget samt privata företag som bedriver sådan verksamhet med stöd av särskilda rättigheter eller ensamrätter.

-Hur stora är de företag som påverkas (vilken är de små och medelstora företagens andel)-

Det aktuella förslaget kan beröra alla företag som visar intresse för sådan upphandling.

-Är dessa företag belägna i vissa geografiska områden inom gemenskapen-

Nej, företagen finns överallt inom gemenskapen.

3. Vilka åtgärder måste företagen vidta för att följa förslaget-

Detta initiativ främjar indirekt elektronisk upphandling, eftersom upphandlande enheter endast behöver använda sig av dessa medier vid anbudsinfordringar. Detta innebär att de företag som är intresserade av sådan upphandling måste införskaffa lämplig elektronisk utrustning. Det är emellertid uppenbart att detta inte ens för ett småföretag har någon större ekonomisk betydelse i förhållande till de fördelar det kan ge. Genom spridningen av ny teknik kan initiativet dessutom bidra till att främja de små och medelstora företagens konkurrenskraft och utveckling.

Företag som bedriver sådan verksamhet som omfattas av förslaget bör vidta vissa åtgärder - som inte innebär några större ekonomiska kostnader - för att uppdatera sina interna förfaranden för upphandling så att de är i linje med de ändrade bestämmelserna.

4. Vilka ekonomiska verkningar förväntas förslaget få

-för sysselsättningen-

-för investeringar och nyetablering av företag-

-för företagens konkurrenskraft-

Syftet med förslaget är att se till att marknaden för upphandling i ännu högre grad öppnas för konkurrens över nationsgränserna. De offentliga kontrakten utgör sammanlagt 14 % av BNP, men inköpen över nationsgränserna ligger en bra bit under den ständigt ökande handeln med varor och tjänster inom EU.

Ett verkligt öppnande av marknaden skulle på ett avgörande vis kunna hjälpa företagen - såväl upphandlande enheter som leverantörer - att verkligen dra fördel av den inre marknaden, så att de blir mer konkurrenskraftiga och skapar nya arbetstillfällen.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (inskränkningar eller skillnader i kraven e.dyl.)-

När det gäller leverantörerna innehåller förslaget inte några särskilda åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation. Dessa företag borde emellertid kunna dra nytta av de ändrade tröskelvärdena som för vissa kontrakt innebär en minskning i förhållande till dagsläget.

För upphandlande enheter - som kan vara små och medelstora företag t.ex. när det gäller busstransporter, elproduktion eller vattendistribution - kan den föreslagna ändringen i fråga om definitionen av särskilda rättigheter eller ensamrätter få till följd att de undantas från de skyldigheter som gäller enligt nuvarande direktiv. En eventuell tillämpning av ett sådant undantag när det gäller direkt konkurrensutsatt verksamhet skulle få samma effekt.

Rådfrågade

6. Förteckning över organisationer som rådfrågats om förslaget och som fört fram särskilda synpunkter.

Detta förslag är en uppföljning av grönboken från 1996 med titeln "Offentlig upphandling inom Europeiska unionen: överväganden inför framtiden", som resulterade i nära 300 svar från alla ekonomiska sektorer, inklusive ett stort antal små och medelstora företag, medlemsstater och institutioner. Kommissionen har dessutom vänt sig direkt till vissa organisationer som företräder företag (UNICE) och i synnerhet små och medelstora företag (däribland DIHT, Yes for Europe, Europmi, Ueapme). Alla ställer sig bakom målet att förenkla gemenskapens direktiv samt behovet av en modernisering (elektronisk upphandling) samt en översyn av tillämpningsområdet i samband med avregleringen av vissa verksamheter.

Vissa framför emellertid önskemål om ett gradvist införande av elektronisk upphandling för att de små och medelstora företagen skall kunna förse sig med nödvändig elektronisk utrustning.