Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Mot inlåsning: att bygga öppna IKT-system genom bättre utnyttjande av standarder vid offentlig upphandling /* COM/2013/0455 final */



MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Mot inlåsning: att bygga öppna IKT-system genom bättre utnyttjande av standarder vid offentlig upphandling

(Text av betydelse för EES)

1.           Inledning

Många organisationer är ”inlåsta” i sina IKT-system, eftersom det bara är leverantören som har detaljkunskaper om hur systemen fungerar, så när de behöver köpa nya komponenter eller licenser är det bara den leverantören som kan komma i fråga. Denna brist på konkurrens leder till högre priser och bara i offentliga sektorn går omkring 1,1 miljarder euro per år förlorade[1].

Om standarder utnyttjas bättre kan konkurrenter erbjuda alternativlösningar, vilket minskar inlåsningen och ökar konkurrensen. På så vis sjunker priserna och kvaliteten kan eventuellt förbättras. Detta beror på att standarder fastställer de centrala delarna i en teknik och skapar lika villkor för alla IKT-leverantörer[2]. Flera leverantörer kommer att kunna lämna in anbud vid anbudsinfordringar för standardbaserade system, vilket leder till ökad konkurrens och fler valmöjligheter.

Den digitala agendan för Europa[3] anger inlåsning som ett problem och dess åtgärd 23 syftar till att ge vägledning om kopplingen mellan IKT-standardisering och offentlig upphandling för att hjälpa offentliga organ att utnyttja standarder för att främja effektivitet och minska inlåsningen. För att uppnå det målet åtföljs det här meddelandet av en praktisk vägledning om hur man bättre utnyttjar standarder i upphandling, framförallt i offentliga sektorn.

2.           Problemet med inlåsning med IKT-system

Offentliga myndigheter ingår avtal med IKT-leverantörer för att använda en IKT-produkt eller -tjänst under en viss tidsperiod. Inlåsning har förekommit när myndigheten inte på ett enkelt sätt kan byta leverantör efter utgången av tidsperioden, eftersom inte all väsentlig information om systemet som behövs för att en annan leverantör ska kunna ta över är tillgänglig.

En undersökning[4] som genomfördes under 2011 (2011 års undersökning) bland offentliga tjänstemän som ansvarar för upphandling i EU:s medlemsstater visade att av de 244 upphandlande myndigheter som deltog i undersökningen, ansåg minst 40 % att ändringar av befintliga IKT-lösningar vore alltför kostsamt eftersom det skulle leda till ändringar av många andra system som använder uppgifterna i det system de vill ändra. Vidare ansåg 25 % att de inte skulle kunna ändra sina IKT-lösningar på grund av oro över att information inte skulle kunna överföras.

En inlåsningssituation kommer vanligtvis att innebära att upphandlingsdokumenten för nästa avtal avseende de IKT-system som är orsak till inlåsningen innehåller hänvisningar till det systemets varumärke. Köparna måste hänvisa till varumärken, eftersom bristen på information om IKT-systemet gör det omöjligt att beskriva systemet tillräckligt exakt på annat sätt.

I ett antal studier[5] har man också visat att upphandlingsdokument påfallande ofta innehåller varumärkesnamn. Andelen anbudsinfordringar som hänvisar till varumärkesnamn varierar mellan 16 % och 36 %, beroende på vilka prov som använts i studierna. Dessutom använder en majoritet av de 244 som svarade på 2011 års undersökning varumärken i sina anbudsinfordringar, varav 23 % antingen alltid eller ofta hänvisar till varumärken, och knappt 40 % som gör det ibland.

Enligt unionens upphandlingsregler[6] ska dock de tekniska specifikationerna ge ekonomiska aktörer samma tillträde till upphandlingsförfarandena och inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Hänvisningar till varumärken är i undantagsfall tillåtna, om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av föremålet för upphandlingen inte är möjlig genom andra metoder fastställda i unionslagstiftning. Sådana hänvisningar ska följas av orden ”eller likvärdigt”.

Användning av varumärken i upphandlingsdokumenten kommer att begränsa konkurrensen till leverantörer av det märket och innebär en faktisk monopolställning och de priskonsekvenser en sådan leder till. Dessutom kan beroende av en enda leverantör av ett IKT-system och dess utveckling leda till problem i fråga om kontinuiteten i verksamheten, eftersom det finns risk för att leverantören slutar stödja systemet eller vissa delar av systemet. Det kan också leda till missade möjligheter till mer innovation och ökad effektivitet, särskilt om leverantören inte kan framtidssäkra systemet.

En undersökning[7] gjord av kommissionen visar att öppna anbudsförfaranden är mycket effektiva när det gäller att locka fler anbudsgivare, och att en fördubbling av antalet anbudsgivare sänkte kontraktsvärdet med ca 9 %.

På grundval av förhållandet mellan ökat antal anbudsgivare och lägre kostnader och att offentlig upphandling av IKT inom EU uppskattas till 78 miljarder euro[8], samt att 16 % av upphandlingarna innehåller hänvisningar till varumärken, uppskattar man att myndigheter lägger cirka 1,1 miljarder euro per år[9] i onödan på grund av att antalet anbudsgivare begränsas genom hänvisningar till märkesnamn.

3.           IKT-system baserade på standarder i jämförelse med patentskyddade IKT-system

Att använda IKT-system baserade på standarder i stället för patentskyddad teknik kommer att bidra till att öppna restriktiva förfaranden för offentlig upphandling, eftersom standarderna gör att viktiga kunskaper om ett system görs tillgängliga för alla, vilket innebär att andra potentiella leverantörer skulle kunna underhålla eller utveckla systemet på mer konkurrenskraftiga villkor.

Förutom de ekonomiska aspekterna kan myndigheter som byter till standardbaserade IKT-system göra andra stora vinster, vilket även konstateras i handlingsplanen för e-förvaltning[10].

3.1.        Kontakter med medborgarna — effektivitetsvinster och fritt val

Eftersom standarder består av specifikationer som kan vara kända av alla involverade, kan produkter och tjänster från olika tillverkare vara driftskompatibla, vilket gör det lättare och mer effektivt att integrera ett offentligt system med ett annat för utbyte av uppgifter[11]. Det blir exempelvis möjligt för medborgarna att lämna uppgifter endast en gång till en myndighet. När dessa uppgifter är nödvändiga i andra situationer, kan de hämtas automatiskt och användas på nytt, vilket gör samverkan mellan medborgare och offentliga myndigheter effektivare på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Om samma nivå av driftskompatibilitet ska uppnås mellan icke-standardiserade system, blir det både dyrare och mer komplicerat.

Om patentskyddade produkter används i stället för standardbaserade produkter, kan detta dessutom begränsa tillträdet för medborgarna, som bara kan samverka med myndigheter om de har tillgång till och använder samma produkt[12]. Om myndigheter använder standardbaserade produkter, kan medborgarna också använda en annan produkt som tillämpar dessa standarder.

3.2.        Samverkan med andra myndigheter

Den europeiska kompatibilitetsramen och den europeiska strategin för interoperabilitet som beskrivs i kommissionens meddelande ”Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster”[13], är i hög grad beroende av användning av standardbaserade IKT-system. Driftskompatibilitet är nödvändigt för att kunna erbjuda gränsöverskridande e-förvaltningstjänster som medborgarna och företagen behöver när de reser, arbetar, studerar eller gör affärer inom EU, och som ligger till grund för ett av målen för den europeiska digitala inre marknaden. Om myndigheterna inför standardbaserade alternativ kommer det att vara lättare att utveckla de nödvändiga gränsöverskridande tjänsterna.

3.3.        Mer innovation

I direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[14] åläggs medlemsstaterna, i de fall där det är tillåtet att vidareutnyttja handlingar av offentliga myndigheter, att göra sådana handlingar tillgängliga på elektronisk väg[15] där detta är möjligt och lämpligt.

Dessa uppgifter kan omfatta digitala kartor, trafikuppgifter, meteorologiska, rättsliga, finansiella, ekonomiska och andra uppgifter, samt gränssnitt för applikationsprogram för IKT-system. Företag och medborgare kan därefter använda uppgifterna och myndigheternas system för att utveckla nya tillämpningar som är till nytta för samhället i stort och som bidrar till att främja ökad tillväxt och fler arbetstillfällen, och även bidra till innovation i den offentliga sektorn.

Om dessa uppgifter görs tillgängliga i format som motsvarar gemensamma standarder, är det en stor hjälp för programutvecklare i fråga om att se till att deras program kan användas med uppgifter från flera olika myndigheter och att medborgarna kan använda programmen överallt i Europa.

Dessutom är det lättare att vidareutveckla ett standardbaserat IKT-system och det är bättre anpassat till att leverera de tjänster myndigheter förväntas erbjuda medborgarna på ett effektivt och innovativt sätt. Standarderna ger nödvändiga förutsättningar som vem som helst med IKT-kunskaper kan använda för att skapa tillägg till systemet eller migrera uppgifter från ett system till ett annat, och på så vis ge ökade användningsmöjligheter.

3.4.        Lägre kostnader för IKT-leverantörer

IKT-leverantörer påverkas också av inlåsning. Undersökningen från 2011 visade att majoriteten av IKT-leverantörerna också vill se en öppnare upphandling baserad på standarder, eftersom det skulle öppna marknader för dem, och därigenom skulle EU:s IKT-marknad bli mer konkurrensutsatt. Det råder dock inget tvivel om att försäljningsutsikterna för vissa dominerande ledande leverantörer kan försämras om nya aktörer kan konkurrera effektivare.

Trots fördelarna kopplade till att använda standardbaserad upphandling för majoriteten av IKT-leverantörerna, kommer dessa att få kostnader för att genomföra och använda standarder i sina produkter och tjänster. Detta bör jämföras med deras normala kostnader för underhåll och utveckling av sina produkter och tjänster. En undersökning som genomfördes under 2012 bland offentliga myndigheter och IKT-leverantörer[16] (2012 års undersökning) visade att 30 % av berörda parter väntar sig att kostnadsökningarna blir störst på kort sikt (under förutsättning att myndigheter upprätthåller långsiktig konsekvens i de standarder de tillämpar). 41 % av de tillfrågade förväntar sig dock att den långsiktiga kostnaden för lösningar kommer att minska, vilket tyder på att IKT-leverantörer också kommer att få fördelar i form av lägre kostnader och bättre tillträde till marknaderna.

IKT-system baserade på standarder kommer att ge ökad driftskompatibilitet, mer innovation och konkurrens, lägre kostnader och förbättra kommunikationen med medborgarna. De kommer att ligga till grund för en ny generation öppna, flexibla och samverkande e-förvaltningstjänster som ger de europeiska medborgarna och företagen ökat inflytande, i enlighet med EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015.

4.           Vägledning för upphandling av standardbaserad IKT

I teorin kan det verka enkelt att i framtiden uppnå standardbaserade IKT-system. Allt som behöver göras är att man frågar efter standarder vid upphandling av nya licenser och komponenter. I praktiken svarade dock ett stort antal upphandlande myndigheter, som svarade på 2011 års undersökning, att de hade svårigheter med att använda standarder vid upphandling av IKT. Av dem angav knappt hälften att de saknade expertis för att kunna avgöra vilka standarder som är relevanta och lämpliga för de särskilda IKT-behoven. Därför är det viktigt att hjälpa upphandlare att övervinna dessa praktiska svårigheter, så att de kan använda standarder på ett korrekt sätt.

För närvarande främjar ett antal medlemsstater (t.ex. Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Sverige, Spanien och Danmark[17]) användningen av standarder vid offentlig IKT-upphandling. De hjälper myndigheter genom praktisk vägledning som består av förteckningar över rekommenderade standarder för särskilda situationer, upphandlingsriktlinjer och färdiga texter som ska användas i handlingar om offentlig upphandling. Trots denna bästa praxis, hade bara 25 % av de som svarade på 2012 års undersökning tillgång till denna typ av råd, vilket tyder på att det finns ett behov av att utarbeta vägledningar för att nå ut till flera offentliga upphandlare.

Europeiska kommissionen har identifierat de största svårigheterna för myndigheter vid upphandling av IKT-system, och har samlat in bästa praxis i några av de medlemsstater som arbetar aktivt för att övervinna dessa svårigheter. Denna bästa praxis ligger till grund för ”Vägledningen för upphandling av standardbaserad IKT – delar av god praxis”, (vägledningen), som åtföljer detta meddelande.

Vägledningen består av följande:

· Råd för utveckling av en IKT-strategi, bestående av de huvudprinciper som ska följas i ett land, en region eller en tillämpningssektor så att IKT-system kan fungera tillsammans och ge effektiv service till medborgare och andra aktörer som arbetar med myndigheter.

· Råd om hur man bedömer standarder på ett metodiskt, rättvist och öppet sätt så att man kan välja vilka standarder som ska väljas som stöd för IKT-strategin och för att undvika inlåsning. Detta sker kontinuerligt så att nya och bättre standarder verkligen används i stället för dem som tidigare användes.

· Vägledning om bästa sättet att identifiera IKT-behoven hos en myndighet och utvärdera de eventuella IKT-system som kan tillgodose dessa behov, inklusive beaktanden av användarnas krav.

· Råd om långsiktig budgetplanering för att övervinna högre initialkostnader när man försöker undanröja inlåsningssituationer.

· Råd om hur man samverkar med marknaden så att myndigheter får insikt i erbjudanden på marknaden och omvänt, så att marknaden kan förstå myndigheternas framtida behov.

· Råd om hur man utvecklar praktisk vägledning (förteckning över rekommenderade standarder för särskilda IKT-tillämpningar, färdiga texter som ska användas i upphandlingsdokumenten, utbildning) som kommer att hjälpa myndigheterna att skriva upphandlingsdokumenten med hänvisningar till rätt standarder i rätt situation och på rätt sätt.

Vägledningen innehåller också exempel på bästa metoder och på resurser som upphandlande myndigheter kan använda för att genomföra rekommendationerna. Vägledningen vänder sig till alla som kan vara inblandade i offentlig upphandling av IKT, t.ex. tjänstemän inom offentlig upphandling, informationsansvariga inom offentlig sektor och IKT-experter som bistår myndigheter.

Vägledningen tydliggör att frågan om att lösa inlåsning genom att använda standarder i högre utsträckning och på bättre sätt och genom att ha driftskompatibla system inte kan lösas av enskilda upphandlare, utan måste vara en del av en övergripande långsiktig plan på lämplig sektorsnivå och organisatorisk nivå, så att IKT-system kan samverka på ett effektivt sätt.

5.           Andra initiativ på samma område

Det finns flera andra initiativ på EU-nivå för att främja användning av standarder:

· Förslaget från Europeiska kommissionen om ett direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser[18], som innehåller förslag på att en harmoniserad standard ska bygga på det arbete som utförts av de europeiska standardiseringsorganen på grundval av mandat M/376[19].

· Portföljen av e-förvaltning av storskaliga pilotprojekt som genomförs inom ramen för EU:s program för konkurrenskraft och innovation i IKT-stödprogrammet (CIP IKT PSP) där tillämpningsspecifika standarder rekommenderas, exempelvis för elektroniska upphandlingsplattformar[20] och e-legitimation[21].

· Arbetet inom flerpartsforumet för e-fakturering[22] inom ramen för det gemensamma europeiska betalningsområdet.

· Den gemensamma metoden för att bedöma standarder och specifikationer (Camss) [23], som utvecklats inom ISA-programmet (program för att uppnå driftskompatibilitet mellan offentliga förvaltningar i EU[24]) och som utgör ramen för att bedöma driftskompatibilitetsstandarder och specifikationer, och för att sprida resultaten. Vägledningen främjar användningen av Camss för bedömningen av standarder.

· En annan ISA-åtgärd, nämligen observationsorganet för nationella interoperabilitetsramar (Nifo)[25], undersöker interoperabilitetsarbetet inom Europa. Organet är inriktat på analys av de nationella interoperabilitetsramarna, som är en viktig grund för IKT-strategin för offentliga organisationer, i enlighet med råden i vägledningen.

· Dessutom gör en nyligen genomförd reform av det europeiska standardiseringssystemet[26] det nu möjligt för upphandlande myndigheter att utforma de tekniska specifikationerna i upphandlingsdokument genom hänvisning till IKT- specifikationer som utarbetats av forum och konsortier, som kommer att utses av kommissionen efter samråd med framför allt europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering. Tidigare var det bara möjligt att hänvisa till standarder eller specifikationer som offentliggjorts av nationella, europeiska och internationella standardiseringsorgan.

6.           Vad gäller om det saknas standarder?

För vissa nya typer av tillämpningar som offentliga organisationer behöver utveckla för att hantera stora samhällsutmaningar, t.ex. garantera en högkvalitativ hälsovård för en åldrande befolkning till rimligt pris, för att bekämpa klimatförändringar osv., saknas nödvändiga standarder i dagsläget. I sådana fall kan offentliga myndigheter samarbeta med andra offentliga upphandlare i förkommersiell upphandling. Detta kan ske genom upphandling av FoU-tjänster[27] som gör att offentliga sektorn kan dela risker och fördelar med att genomföra banbrytande forskning och utveckling med industrin. På så vis kan upphandlare styra industrin så att den motsvarar deras behov, samtidigt som man jämför fördelar och nackdelar hos konkurrerande lösningar från olika leverantörer (via utkast, prototyper och tester), utan att man knyter stora kontrakt till en enda leverantör. Leverantörer kan också uppmanas att delta i relevanta standardiseringsorgan för att fastställa standarder i fråga om FoU-resultaten för det förkommersiella projektet. Europeiska partnerskapet för molntjänster[28] är ett exempel på förkommersiell upphandling där standarder utarbetas.

7.           IKT-upphandling baserad på standarder: Nästa steg

Europeiska kommissionen uppmanar alla myndigheter i medlemsstaterna att använda vägledningen för att lindra inlåsningseffekterna av deras IKT-system, och på så vis uppmuntra konkurrensen i Europa och bidra till utvecklingen av den europeiska digitala inre marknaden, till exempel genom att säkerställa ökad åtkomst till och användning av offentliga uppgifter och offentlig information. Europeiska kommissionen kommer också att använda vägledningen för att utnyttja standarderna bättre i sina egna IKT-system och uppmanar övriga europeiska institutioner att göra likadant.

Det är troligt att medlemsstaterna och Europeiska kommissionen samt övriga europeiska institutioner kommer att utveckla mer specialiserade versioner av vägledningen som är anpassad till deras IKT-strategier och användning av specifika standarder. Denna metod kan förmodligen ge ökade fördelar i form av kostnadsbesparingar och ytterligare möjligheter till innovation och ökad konkurrenskraft.

Ett samråd om en tidigare version av vägledningen[29] visade att de flesta av de svarande ansåg att delning av bästa praxis var värdefullt, oavsett om dessa hade tillgång till källor av bästa praxis eller inte. Mer än 90 % av dem som svarade (eller 71 % av det totala urvalet) angav att delning av bästa praxis är eller skulle vara värdefullt eller mycket värdefullt.

För att underlätta delning av bästa praxis, kommer kommissionen att stödja initiativet genom att anordna möten med relevanta berörda parter (offentliga myndigheter, IKT-leverantörer, standardiseringsorganisationer och civilsamhället), delvis genom en webbplats om bästa praxis. Genom att regelbundet dela erfarenheter kommer offentliga organisationer att lära av varandra, anpassa sig efter den bästa praxis som skapas, titta på gemensamma problem och föreslå gemensamma lösningar. Om man delar bästa praxis på det viset kommer de val som görs i medlemsstaterna att likna varandra, vilket motverkar splittring och bidrar till att skapa en äkta inre digital marknad.

Kommissionen kommer att rapportera om utvecklingen, framförallt på följande sätt:

· Genom att tillhandahålla relevant information om IKT-upphandlingsprocessen hos myndigheter, om bedömningen av myndigheternas användning av standarder vid IKT-upphandling, utvecklingen av praktiska råd, långsiktiga företagsbedömningar och budgetplanering.

· Genom att gå igenom upphandlingsprocessen och rapportera om vad som fungerade och vad som hade kunnat göras bättre för att uppmuntra framtida bästa praxis.

Denna information och uppgifter som hör till den kan kompletteras med en översikt över statistiska uppgifter om hänvisningar till varumärken i upphandlingar, antalet leverantörer som deltar i offentliga upphandlingar och bedömningar av hur mycket värde för pengarna som IKT-upphandling ger.

Ovanstående åtgärder kommer att ge öppna IKT-system som baseras på standarder som bidrar till effektivare offentliga IKT-tjänster som kan utvecklas och anpassas till kommande behov. IKT-industrin kommer att kunna konkurrera för att erbjuda myndigheter prisvärda tjänster och produkter och nya innovativa tjänster.

[1]               I avsnitt 2 motiveras denna siffra.

[2]               Ghosh, R.A (2005) ”An economic basis for open standards” FLOSSPOLS project, http://flosspols.org/deliverables/FLOSSPOLS-D04-openstandards-v6.pdf.

[3]               Genom åtgärd 23 i den digitala agendan förbinder sig anbudsgivaren att ge ”vägledning om kopplingen mellan IKT-standardisering och offentlig upphandling för att hjälpa offentliga myndigheter att använda standarder för att främja effektivitet och minska inlåsning, KOM(2010) 245, som finns på http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:52010dc0245r(01):SV.NOT Mer information om åtgärd 23 finns på följande webbplats:http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/pillar-ii-interoperability-standards/action-23-provide-guidance-ict-standardisation-and-public.

[4]               http://cordis.europa.eu/fp7/ict/ssai/docs/study-action23/study44-survey1results.pdf.

[5]               Till exempel: R.A. Ghosh, R.A (2005) ”An economic basis for open standards” FLOSSPOLS project, http://flosspols.org/deliverables/FLOSSPOLS-D04-openstandards-v6.pdf. Paapst, M. ”Affirmative action in procurement for open standards and FLOSS.” International Free and Open Software Law Review Vol.2 nr 2 s. 184-185, see http://www.ifosslr.org/ifosslr/article/view/41, Open Forum Europe, (2011); ”OFE Procurement Monitoring Report: EU Member States practice of referring to specific trademarks when procuring for Computer Software Packages and Information Systems between the months of February and April 2010” (May), s. 6, se http://www.openforumeurope.org/openprocurement/open-procurement-library/Report_2010.pdf; .

[6]               Direktiv 2004/18/EG, EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

[7]               ”Estimating the Benefits from the Procurement Directives”. http://ec.europa.eu/internal_market/publicprocurement/docs/modernising_rules/estimating-benefits-procurement-directives_en.pdf.

[8]               Detta baseras på en uppgift att offentliga IT-utgifter i Storbritanninen låg på 18 miljarder euro 2010 och forskning som visar att Storbritannien står för 23 % av EU:s offentliga IT-utgifter. Denna dubbelkontrollerades mot en uppskattning på 54 miljarder euro från databasen Mapps över offentliga sektorns IKT-kontrakt som grundar sig på relevanta IT-CPV-koder. Siffran ligger förmodligen i underkant eftersom endast kontrakt över tröskelvärdet offentliggörs i EUT och inte alla IT-relaterade upphandlingar klassificeras enligt IT-CPV-koder).

[9]               Om antalet anbudsgivare skulle fördubblas i 16 % av IKT-upphandlingarna på grund av att det inte längre hänvisas till varumärken (det är den lägsta siffra som anges i de undersökningar som avses i fotnot 5), skulle detta spara 9 % av 16 % av 78 miljarder euro per år, vilket motsvarar 1,1 miljarder euro per år.

[10]             KOM(2010) 743, finns på följande webbplats:                http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0743:FIN:SV:PDF; Se även http://ec.europa.eu/digital-agenda/node/165.

[11]             Ghosh, R.A (2005) ”An economic basis for open standards” FLOSSPOLS project, http://flosspols.org/deliverables/FLOSSPOLS-D04-openstandards-v6.pdf. Hesser, Czaya and Riemer (2007) ”Development of standards” in W. Hesser (Ed) Standardisation in Companies and Markets, s. 123–169, Hamburg: Helmut Schmidt University.

[12]             Http://www.epractice.eu/files/european%20journal%20epractice%20volume%2012_6.pdf.

[13]             KOM(2010) 744.   http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0744:FIN:SV:PDF.

[14]             Direktiv 2003/98/EG, EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.          Och i fråga om föreslagna uppdateringar: http://ec.europa.eu/information_society/policy/psi/index_sv.htm.

[15]             I sitt förslag till direktiv om ändring av direktiv 2003/98/EG har kommissionen föreslagit att ersätta begreppet ”elektronisk väg” med ”i maskinläsbara format, tillsammans med sina metadata”. KOM(2011) 877 slutlig.

[16]             http://cordis.europa.eu/fp7/ict/ssai/docs/study-action23/study44-survey2results.pdf.

[17]             http://cordis.europa.eu/fp7/ict/ssai/docs/study-action23/d2-finalreport-29feb2012.pdf.

[18]             COM(2012) 721, se               http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0721:FIN:EN:PDF            and http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/news/proposal-directive-european-parliament-and-council-accessibility-public-sector-bodies-websites.

[19]             http://www.mandate376.eu/

[20]             http://www.peppol.eu/

[21]             https://www.eid-stork.eu/.

[22]             http://ec.europa.eu/internal_market/payments/einvoicing/index_en.htm.

[23]             https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/idabc-camss/.

[24]             https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/idabc-camss/.

[25]             http://ec.europa.eu/isa/actions/04-accompanying-measures/4-2-3action_en.htm.

[26]             Förordning (EU) nr 1025/2012, EUT L 316, 14.11.2012, s. 12-33 och http://ec.europa.eu/enterprise/policies/european-standards/standardisation-policy/index_en.htm.

[27]             Förkommersiell upphandling definieras i KOM/2007/799 och därtill hörande arbetsdokument.

[28]             COM(2012) 0529, s. 13 (nyckelåtgärd 3),          http://eur-lex.europa.eu/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexplus!prod!DocNumber&lg     =EN&type_doc=  COMfinal&an_doc=2012&nu_doc=529          and         http://ec.europa.eu/information_society/activities/cloudcomputing/europeancloudpartnership/index_en.htm.

[29]             http://cordis.europa.eu/fp7/ict/ssai/docs/study-action23/study44-survey2results.pdf.