Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

12.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 138/6


Överklagande ingett den 5 mars 2012 av Republiken Frankrike av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 16 december 2011 i mål T-488/10, Frankrike mot kommissionen

(Mål C-115/12 P)

2012/C 138/10

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Republiken Frankrike (ombud: E. Belliard, G. de Bergues och N. Rouam)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 16 december 2011 i mål T-488/10, och

själv slutligt avgöra ärendet genom att ogiltigförklara kommissionens beslut K(2010) 5229 av den 28 juli 2010 om nedsättning av en del av det stöd som beviljats ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med stöd av det samlade programdokumentet för mål 1 för gemenskapens strukturåtgärd i regionen Martinique i Frankrike, eller återförvisa målet till tribunalen.

Grunder och huvudargument

Genom den första grunden har sökanden gjort gällande att tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning, genom att slå fast att kommissionen inte hade åsidosatt artikel 2.1 i rådets direktiv 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader (1), när den kvalificerade de skattelättnader som beviljats delägare, fysiska personer och handelsbolag som har investerat i renoverings- och utbyggnadsarbeten för semesterbyn Club Méditerranée-Les Boucaniers som direkta subventioner i den bestämmelsens mening.

Genom den första delgrunden har sökanden anfört att tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att skattlättnadsåtgärder kan kvalificeras som subventioner i den mening som avses i artikel 2.1 i direktiv 93/37/EEG.

Genom den andra delgrunden har sökanden anfört att tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att en skattelättnad var direkt i den mening som avses i artikel 2.1 i direktiv 93/37/EEG därför att den hade beviljats särskilt för det aktuella bygg- och anläggningskontraktet, trots att den inte beviljats vare sig den projektansvarige, huvudleverantören, exploatören eller ägaren till anläggningen.

Genom den andra grunden har sökanden anfört att tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att förvanska innehållet i det angripna beslutet och genom att ersätta kommissionens motivering med sin egen. Enligt den franska regeringen har tribunalen nämligen förvanskat innehållet i det angripna beslutet genom att slå fast att kommissionen baserade sig på syftet med hela semesterbyn Club Méditerranée-Les Boucaniers, och inte på den typ av arbete som har utförts, för att avgöra om avtalet om renoverings- och utbyggnadsarbeten för semesterbyn omfattades av tillämpningsområdet för artikel 2.2 i direktiv 93/37/EEG.

Genom den tredje grunden har sökanden anfört att tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att kommissionen inte hade åsidosatt artikel 2.2 i direktiv 93/37/EEG genom att kvalificera avtalet om renoverings- och utbyggnadsarbeten för semesterbyn Club Méditerranée-Les Boucaniers som en offentlig upphandling av byggentreprenader avseende sport-, nöjes- och fritidsanläggningar i den bestämmelsens mening.

Genom den första delgrunden har sökanden anfört att tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att uttrycket sport-, nöjes- och fritidsanläggningar i artikel 2.2 i direktiv 93/37/EEG ska tolkas i vid mening, så att det inte är begränsat till sådana anläggningar som svarar mot traditionella behov hos det allmänna, det vill säga användarnas kollektiva behov.

Genom den andra delgrunden har sökanden anfört att tribunalen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att uttrycket bygg- och anläggningskontrakt i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 93/37/EEG ska tolkas oberoende av uttrycket offentlig upphandling av byggentreprenader i den mening som avses i artikel 1.a i direktivet och att kommissionen således inte har åsidosatt artikel 2.2 i direktiv 93/37/EEG genom att finna att det bygg- och anläggningskontrakt som är i fråga i det förevarande fallet omfattas av tillämpningsområdet för nämnda bestämmelse trots att den franska regeringen anser att det aktuella avtalet inte var av något direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten.


(1)  EGT L 199, s. 54.