Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Rättshjälpslag (1996:1619) RhjLRättshjälpslagenFörarbeten1996:1619 Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55.1999:63 Prop. 1998/99:10, bet. 1998/99:JuU6, rskr. 1998/99:132.2000:273 Prop. 1999/2000:59, bet. 1999/2000:JuU14, rskr. 1999/2000:187.2004:738Jfr rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (EGT L 026, 31.01.2003, s. 41, Celex 32003L0008, rättat genom EGT L 032, 07.02.2003, s. 15, Celex 32003L0008R[01]).2005:75Prop. 2004/05:41, bet. 2004/05:JuU10, rskr. 2004/05:159.2006:553Prop. 2005/06:124, bet. 2005/06:LU35, rskr. 2005/06:286.2006:724Prop. 2005/06:200, bet. 2005/06:SkU35, rskr. 2005/06:356.2009:1253Prop. 2008/09:232, bet. 2009/10:JuU6, rskr. 2009/10:65.2011:605Prop. 2010/11:120, bet. 2010/11:CU24, rskr. 2010/11:260.2011:1213Prop. 2010/11:164, bet. 2011/12:CU4, rskr. 2011/12:30.2011:1383Prop. 2010/11:166, bet. 2011/12:SkU4, rskr. 2011/12:29.2012:449Prop. 2011/12:110, bet. 2011/12:CU25, rskr. 2011/12:220.2014:252Prop. 2013/14:77, bet. 2013/14:JuU20, rskr. 2013/14:210.2016:214Prop. 2015/16:57, bet. 2015/16:JuU10, rskr. 2015/16:159.2016:682Prop. 2015/16:125, bet. 2015/16:CU19, rskr. 2015/16:235.Utfärdad den 12 december 1996.Utkom från trycket den 7 januari 1997Kommentaren uppdaterad per 1 juli 2018Inledande bestämmelser1 §1 §I denna lag finns bestämmelser om rättshjälp och rådgivning. 2 §2 § Rättshjälp får beviljas i en rättslig angelägenhet om förutsättningarna i 6–8 §§ är uppfyllda.För att rättshjälp skall beviljas krävs att rådgivning enligt 4 § har lämnats i angelägenheten i minst en timme, om inte sådan rådgivning är uppenbart obehövlig eller det finns något annat särskilt skäl. I 9 § finns bestämmelser om rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar. I 10–13 §§ finns bestämmelser om när rättshjälp inte får beviljas och när det krävs särskilda skäl för rättshjälp. I 21 och 22 §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott när angelägenheten skall behandlas utomlands. I 22 a–22 d §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. Lag (2004:738). Rättshjälp vägrad i äktenskapsskillnadsmål då rådgivning ej förekommit H 1999: 149 I.2 a §2 a § Rättshjälp ska beviljas under de förutsättningar som anges i artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighetEUT L 7, 10.1.2009, s. 1 (Celex 32009R0004). eller i artikel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmarEUT L 192, 22.7.2011, s. 51 (Celex 22011A0722)., om den rättssökande behöver juridiskt biträde och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. I ett sådant fall tillämpas inte 2 och 6–9 §§, 11 § 2 och 23–25 §§. Lag (2012:449). EUT L 7, 10.1.2009, s. 1 (Celex 32009R0004) – EUT L 192, 22.7.2011, s. 51 (Celex 22011A0722). Rådets förordning 4/2009 (underhållsförordningen) inf. under FP (sist).3 §3 §Rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Se RättshjälpsF (1997:404) 7 § ff efter denna lag – Socialnämnd behörig söka rättshjälp för barnet i faderskapsmål H 1998: 128 anm. även vid 7 §.Rådgivning4 §4 §Rådgivning enligt denna lag lämnas i en rättslig angelägenhet av en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sammanlagt högst två timmar. Rådgivning kan också lämnas av någon annan som kan förordnas som rättshjälpsbiträde enligt 26 §. Rådgivning lämnas mot en avgift som betalas till den som lämnar rådgivningen. Den som har lämnat rådgivning får sätta ned avgiften till hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Är den rättssökande underårig får avgiften sättas ned till noll, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om rådgivningsavgift och nedsättning av rådgivningsavgift. Lag (1999:63). Se RättshjälpsF (1997:404) 4 §.5 §5 §Den som har lämnat rådgivning har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för de kostnader för tolk och översättning som rådgivningen kan ha krävt. Om rådgivning har skett mot nedsatt avgift enligt 4 § andra och tredje styckena, kan den som har lämnat rådgivning få ersättning av allmänna medel. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om ersättning enligt första stycket. Lag (2000:273). Lagen 2000:273 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2000. Den nya bestämmelsen i 5 § första stycket tillämpas på beslut om nedsättning av rådgivningsavgift som meddelats från och med den 1 april 1999.Se RättshjälpsF (1997:404) 5 §.Allmänna förutsättningar för rättshjälp6 §6 §Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag enligt 38 § inte överstiger 260 000 kr. Rättshjälp får även beviljas ett dödsbo om det finns synnerliga skäl. I 14 § finns bestämmelser om övergång av rättshjälp till dödsbo. Lag (1999:63). H 1981: 913 anm. vid 38 §.7 §7 §Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Rättshjälp får inte beviljas i sådana angelägenheter där hjälp genom offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga. Äldre rätt: Allmän rättshjälp i visst mål ansågs omfatta även ansökan om återställande av försutten tid för talan mot domen H 1974: 506, R 1991: 28; motsatt utgång betr. resningsansökan H 1976: 538 och besvär över domvilla 1979: 99 – Fråga om allmän rättshjälp i mål om återkallelse av körkort R 1980 2:38, 2:45, 2:50; d:o i mål om skönstaxering för inkomst av tjänst som byggnadsarbetare R 1982 1:4; d:o i mål ang. besvär över utmätning H 1985: 745 – Fråga huruvida allmän rättshjälp i olika mål om umgänge med 2 barn avsåg en eller flera rättsliga angelägenheter R 1982 2:26 – Fråga, i mål om omhändertagande av barn, om allmän rättshjälp för förälder som ej hade vårdnaden R 1983 2:51 – Fråga om allmän rättshjälp (för flykting) i mål om bistånd enl. socialtjänstlagen R 1985 2:20 – Rättshjälp beviljad i taxeringsmål med hänsyn till målets beskaffenhet och den skattskyldiges personliga förhållanden R 1986: 34 – När socialnämnd och barnets moder förde talan med oförenligt innehåll förordnades två rättshjälpsbiträden H 1998: 128 anm. även vid 3 §.Rättshjälp beviljades ej utöver rådgivning för översättning av utländsk dom (på underhåll till barn) till svenska i verkställighetsärende H 2001: 911 – Ang. fråga om rättshjälp i exekvaturförfarande enl. Bryssel I-förordn. H 2003: 666, anm. vid art. 50 nämnda förordn. – Rättshjälp i mål om könsdiskriminering beviljades ej då sökanden ej försökt utnyttja rättsskydd som JämO tillhandahöll AD 2006: 116.8 §8 § Rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna. Ang. äldre motsvarighet till denna § (8 § 13) H 1982: 175 I och II, 1985: 919 – Rimligt med rättshjälp åt tilltalad i avskilt mål om enskilt anspråk? H 1999: 465 – Fråga om rättshjälp åt svarande i vårdnadsmål i fall då vårdnadsfrågan tidigare prövats rättsligt H 2004: 276 – Rimligt med rättshjälp för käranden i mål om fordran resp. i mål om vårdnad och umgänge efter tidigare rättslig prövning? H 2006: 569 I och II; även fråga om förenlighet med rättshjälpsdirektivet (2003/8 EG) II – Rättshjälp beviljades svaranden i mål om skadestånd pga. förtal H 2007: 479.Rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar 9 §9 §Rättshjälp får inte beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. Om den rättssökande saknar rättsskydd enligt första stycket men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande. Ang. äldre motsvarighet till denna §: H 1985: 657 (tvist ang. avtal om köp av monteringsfärdigt hus), 659 (tvist ang. tomträtt), 1994: 72 – Ej hinder för rättshjälp åt ny ägare av fastighet innan han tillträtt fastigheten H 1996: 242.Avsaknad av rättsskydd saknade betydelse i fråga om den som var beroende av försörjningsstöd och saknade egendom värd att försäkra H 1999: 712 – Ej rättshjälp till den som utnyttjat rättsskyddsförsäkring till dess maximibelopp H 2000: 400; däremot rättshjälp för process i HD, sedan beloppet i rättsskyddsförsäkring förbrukats 2007: 382, anm. även vid FB 6:5 – Särskilda skäl enl. 2 st. för rättshjälp i mål om umgängesrätt H 2001: 135 – Rättshjälp avseende klander av skiljedom kunde ej avslås pga. att sökanden haft rättsskydd omfattande skiljeförfarandet H 2006: 655, anm. även vid 43 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande – När förmyndare för underåriga parter avstod från att ta en gällande rättsskyddsförsäkring i anspråk kunde rättshjälp inte beviljas H 2011: 15.Begränsningar i rätten till rättshjälp10 §10 § Rättshjälp får inte beviljasför upprättande av inkomstdeklaration, äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,för förrättande av bouppteckning enligt 20 kap. ärvdabalken,i en angelägenhet som rör skuldsanering eller F-skuldsanering,i inskrivningsärenden enligt jordabalken, i ärenden om fastighetsdeklaration,i mål eller ärenden angående fastighetstaxering,i registerärenden enligt sjölagen (1994:1009) eller lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,i en angelägenhet som rör bodelning i annat fall än vid klander av bodelning, om frågan om rättshjälp kan vänta till dess en annan rättslig angelägenhet där anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund har avgjorts, i en angelägenhet som rör trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller som rör skadestånd som ska betalas från en ansvarsförsäkring. Rättshjälp får dock beviljas i en sådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vid domstol eller enbart rör annan skada än personskada. Rättshjälp får inte heller beviljas i fråga om anspråk som har överlåtits till den rättssökande, om överlåtelsen kan antas ha skett för att åstadkomma en fördel vid prövning av ansökan om rättshjälp. Lag (2016:682). Lagen 2011:1383, med ikraftträdande 1 jan. 2012, innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om självdeklaration som ska lämnas enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.Ang. 1 st. p. 8 jfr ÄktB 17: 7 a – Ang. 1 st. p. 2 jfr F (2000:306) om ersättning av allmänna medel till bouppteckningsförrättare och likvidator, inf. vid ÄB 20:9.11 §11 §Rättshjälp får beviljas endast när det finns särskilda skäl i en angelägenhet somrör äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor, rör underhåll till barn, rör skatter, tullar, avgifter eller betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, i tingsrätt skall avgöras av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken, skall behandlas utomlands, utom i fall som avses i 21 §. R 1986: 34 anm. vid 7 § – I mål om äktenskapsskillnad ansågs särskilda skäl ej föreligga i H 1999: 149 II men väl i 1999: 149 III – Fråga om särskilda skäl förelåg i mål om underhåll till barn H 2003: 226 – Ej särskilda skäl för rättshjälp i mål om skattetillägg R 2003: 56. ERD Barsom och Varli mot Sverige (2008, mål om skatter och skattetillägg).12 §12 §Den som inte är svensk medborgare och som varken är eller tidigare har varit bosatt i Sverige får beviljas rättshjälp endast om angelägenheten skall behandlas i Sverige och det finns särskilda skäl. I en angelägenhet som skall behandlas utomlands får rättshjälp beviljas endast om den rättssökande är bosatt i Sverige. Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att medborgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga om rättshjälp. Ang. äldre motsvarighet till denna §: H 1992: 157 (svarande i faderskapsmål), 1993: 107 (kärande i mål om umgängesrätt).Rättshjälp till näringsidkare13 §13 §Rättshjälp får inte beviljas den som är eller har varit näringsidkare i en angelägenhet som har uppkommit i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans eller hennes ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt.Med näringsidkare avses en fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur som kan betecknas som yrkesmässig eller har ett bestämmande inflytande över en juridisk person som bedriver sådan verksamhet. Äldre rätt: R 1980 2:21, 2:61, 1982 2:67; H 1981: 873 I–VI, 1986: 113 (näringsidkare i konkurs fick inte rättshjälp i mål om fastställande av arvode till konkursförvaltaren), 211, R 1986: 114 (taxeringsmål där fråga var om den skattskyldige var näringsidkare eller ej) – Särskilda skäl för rättshjälp H 2000: 113; ej särskilda skäl 2001: 274, R 2003: 6 anm. även vid 11 §.Övergång av rättshjälp till dödsbo14 §14 § Dör den som har beviljats rättshjälp övergår rättshjälpen till dödsboet, om dödsboet begär detta och det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är skäligt att staten fortsätter att bidra till kostnaderna. Förmåner som ingår vid rättshjälp15 §15 § När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för rättshjälpsbiträde. Förmånen av rättshjälpsbiträde omfattar ersättning för arbete i högst 100 timmar, om inte annat beslutas enligt 34 §.Biträde i äktenskapsmål fick i visst fall ersättning för arbete med bodelningsavtal H 1976: 280 – Rättshjälp åt borgenär för konkursansökan omfattade ej kostnad som avses i 188 § KonkL (1921:225) H 1976: 375 – Rättshjälp i faderskapsmål ansågs omfatta även talan i mål om utdömande av vite i anslutning till förordnande om blodundersökning H 1980: 667 resp. visst folkbokföringsärende 1987: 634 – Rättshjälp som beviljats sökande i ärende enl. 1 a § 2 st. lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap ansågs omfatta även resningsärende med stöd av undersökningsresultatet H 1984: 896 – Fråga om rätt för den som i brottmål förordnats till biträde åt tilltalad, såvitt rörde dennes skadeståndstalan mot medtilltalad, att få ersättning för kostnader som varit gemensamma för ansvars- och skadeståndsfrågorna H 1977: 37 – I faderskapsmål förordnades i visst fall två biträden H 1998: 128 anm. även vid 3 och 7 §§.16 §16 § När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol och Arbetsdomstolen. Om inte något annat följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp. Lag (2016:214). Jfr RB 36: 24 3 st. p. 2, 38: 7, 39: 5 – F (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. inf. nedan.17 §17 §När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för utredning, som är skäligen påkallad för att ta tillvara den rättssökandes rätt, till en kostnad om högst 10 000 kr. Utredning i en angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet betalas dock inte om den kan erhållas genom den domstol eller myndighet som skall pröva angelägenheten. Den som har medverkat vid en utredning har rätt till ersättning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Jfr RB 40: 17 och 19 – Ang. 2 st. jfr RättshjälpsF (1997:404) 26 § efter denna lag – F (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. nedan – Bestämmelser för vissa förvaltningsdomstolar och -områden om ersättning för parts inställelse: Förvaltningsprocesslag (1971:291) 15 § (under FörvProc), Utlänningslag (2005:716) 13: 8 (Bih.), Lag (1970:375) om utlämning till Danmark etc. 6 § (vid sistn. lag). Äldre rätt: Ang. ”privat” sakkunnig H 1976: 256 – Kostnad för av part som bevisning åberopade privata sakkunnigutlåtanden i tvistemål kunde inte ersättas inom ramen för den parten beviljade rättshjälpen H 1981: 546 – Nödvändig utredning? H 1987: 645 – Fråga om ersättning för en av rättshjälpsbiträde beslutad sakkunnigutredning när en del av arbetet utförts sedan talan väckts H 1984: 688.18 §18 §När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för medlare enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken. Medlaren har rätt till skälig ersättning för det arbete, den tidsspillan och de utlägg som uppdraget krävt. Medlaren får inte förbehålla sig eller ta emot ersättning av parterna. Har detta skett är förbehållet utan verkan och medlaren skall till parterna betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot.19 §19 §Den som har beviljats rättshjälp behöver inte betala ansökningsavgift, tilläggsavgift eller expeditionsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller avgift enligt 15 § 1–3 avgiftsförordningen (1992:191).Den som har beviljats rättshjälp i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande eller i ett mål om verkställighet behöver inte betala utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten. Den som har beviljats rättshjälp behöver inte betala några kostnader för kungörelser i mål eller ärenden vid domstol. Lag (2014:252). 20 §20 § Den som har beviljats rättshjälp behöver inte ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad eller annan liknande åtgärd enligt rättegångsbalken eller konkurslagen (1987:672) i den angelägenhet som rättshjälpen avser. Om den rättssökande inte kan betala för den skada som tillfogas motparten, svarar staten gentemot den skadelidande för denna skada.Första stycket tillämpas också i fråga om verkställighet enligt 3 kap. 8 eller 9 § utsökningsbalken, om rättshjälp beviljats i verkställighetsmålet. Särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott utomlands21 §21 § I en angelägenhet som skall behandlas utomlands får rättshjälp beviljas om saken gäller ett brott mot den rättssökande som motsvarar brott enligt 6 kap. brottsbalken och den rättssökande har behov av någon av de förmåner som anges i 22 §.I fråga om en angelägenhet som avses i första stycket gäller inte 2 § andra stycket och 9 §.22 §22 § När rättshjälp har beviljats enligt 21 § betalar staten kostnaderna för biträde och sådan bevisning och utredning som varit nödvändig för att ta till vara den rättssökandes rätt samt kostnaderna för resa och uppehälle för den rättssökande eller hans eller hennes ställföreträdare och för vårdare eller annan som måste anlitas i samband med inställelse inför domstol eller annan myndighet i den främmande staten. Detta gäller dock endast i den mån kostnaderna inte täcks genom någon försäkring eller ersätts av domstol eller annan myndighet i den främmande staten.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om ersättning enligt första stycket.Se RättshjälpsF (1997:404) 30 och 33 §§ – DVFS 1995:12 B 28.Särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter Jfr rådets direktiv 2003/8/EG (EGT L 026, 31.01.2003, s. 41, Celex 32003L0008, rättat genom EGT L 032, 07.02.2003, s. 15, Celex 32003L0008R[01]).Rubriken införd g. Lag 2004:738. 22 a §22 a § I en gränsöverskridande angelägenhet på privaträttens område gäller för en fysisk person de särskilda bestämmelser som anges i 22 b–22 d §§.En angelägenhet är gränsöverskridande, om den skall behandlas i Sverige och den rättssökande när ansökan om rättshjälp görs har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen.Vid avgörande av frågan om en rättssökande har sitt hemvist i en annan medlemsstat, skall den statens lag tillämpas. Lag (2004:738). 22 b §22 b § Trots vad som sägs i 6 § får en rättssökande vars ekonomiska underlag överstiger 260 000 kr beviljas rättshjälp, om den rättssökande visaratt han eller hon, helt eller delvis, saknar förmåga att bära sina egna rättegångskostnader och att den bristande förmågan beror på skillnader i levnadskostnader mellan Sverige och den medlemsstat inom Europeiska unionen där den rättssökande har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. Lag (2004:738). 22 c §22 c § Det som sägs i 9 § andra stycket skall inte gälla. Lag (2004:738). 22 d §22 d § Om en person som har beviljats rättshjälp i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen än Sverige söker verkställighet här av ett verkställbart avgörande som har meddelats i den andra medlemsstaten, gäller det som sägs i 19 § andra stycket. Lag (2004:738). Rättshjälpsavgift23 §23 § Den som har beviljats rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska underlag enligt 38 §.Rättshjälpsavgiften, som aldrig får överstiga kostnaderna för rättshjälpsbiträdet, utgörtvå procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte överstiger 50 000 kr,fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 50 000 men inte 100 000 kr,tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 100 000 men inte 120 000 kr,tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 120 000 men inte 150 000 kr,trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 150 000 men inte 200 000 kr,fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 200 000 kr.Avgift för rådgivning utöver en timme skall avräknas från den lägsta avgift som anges i andra stycket 2–6. Är den rättssökande underårig får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte skall betalas, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Avgiften för dödsbo som beviljas rättshjälp bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska förhållanden. Om rättshjälp övergår till ett dödsbo beräknas rättshjälpsavgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag. Lag (2000:273). Äldre rätt: Fråga om jämkning när rättshjälp övergått till dödsbo enl. 7 § 2 st. rättshjälpslagen (1972:429) H 1987: 561.24 §24 § Procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften fastställs när rättshjälp beviljas.Om den rättssökandes ekonomiska underlag förändras väsentligt innan rättshjälpsärendet har avslutats, får jämkning ske efter vad som är skäligt. I fall som avses i 23 § fjärde stycket får jämkning ske till noll och i övriga fall till annan procentsats som anges i 23 § andra stycket. Jämkning får också ske om en väsentlig felbedömning har gjorts när procentsatsen tidigare bestämdes eller om oriktiga uppgifter har legat till grund för beslutet.Jämkning till en lägre procentsats eller till noll kan endast avse avgift som ännu inte har betalats. Lag (1999:63). 25 §25 § Rättshjälpsavgiften skall fortlöpande betalas till rättshjälpsbiträdet allteftersom kostnader uppstår.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om betalningen av rättshjälpsavgiften.Se RättshjälpsF (1997:404) 18 §.Förordnande och byte av rättshjälpsbiträde26 §26 §Till rättshjälpsbiträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den rättssökande själv föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Ett biträde får entledigas om det finns skäl till det.Byte av biträde får ske efter särskilt tillstånd och bara om det finns särskilda skäl. Om byte av biträde har skett en gång, får nytt byte ske endast om det finns synnerliga skäl. Ett biträde får sätta en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sitt ställe (substitution) om det inte medför en beaktansvärd ökning av kostnaderna. I övrigt får substitution endast ske efter särskilt tillstånd. Lag (2009:1253). Lagen 2009:1253, med ikraftträdande 1 jan. 2010, innehåller även:2. Äldre bestämmelser ska gälla för biträden som har förordnats före ikraftträdandet.Ang. 1 st. se RättshjälpsF (1997:404) 3 § och ang. 3 st. samma F 20 §. Äldre rätt: Frågan om byte av biträde bedömd utan hänsyn till om motsättningarna orsakats av biträdets sätt att sköta uppdraget eller ej. Frågan om nytt biträde skulle förordnas bedömd enl. samma grunder som de i 20 § 1 st. rättshjälpslagen (1972:429) angivna H 1982: 685 I och II – Fråga om rätt till byte av biträde R 1982 2:26 – Fråga om byte av biträde i mål om umgänge med barn H 1984: 331 – Fråga om skyldighet att förordna nytt biträde i samband med entledigande av tidigare förordnat biträde H 1981: 905 – Till nytt biträde förordnad fick ersättning även för tid före förordnandet i analogi med 19 § 1 st. rättshjälpslagen (1972:429) H 1986: 249 – Efter vägrat entledigande på grund av motsättningar har det ålegat biträde att fortsätta uppdraget och bevaka huvudmannens intressen H 1990: 264.En kristen man som sökt asyl pga. religiös förföljelse från en muslimsk organisation beviljades rätt till byte av offentligt biträde då biträdet var praktiserande muslim MIG 2010: 12 – Särskilda skäl för byte av offentligt biträde som den enskilde hade särskilt förtroende för ansågs föreligga då inga betydande biträdeskostnader hunnit uppstå i målet HFD 2016: 52 – MIG 2017: 21 anm. vid utlänningslagen (2005:716) 18:1.Ersättning till rättshjälpsbiträde27 §27 § Ett rättshjälpsbiträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm. Regeringen meddelar föreskrifter om timkostnadsnormen. Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det. Ersättning till rättshjälpsbiträde får inte avse kostnader för anlitande av tekniskt biträde. Ersättningen till rättshjälpsbiträde får endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att biträdet har sin verksamhet långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanterats. På begäran av den rättssökande eller det föreslagna rättshjälpsbiträdet ska förhandsbesked lämnas i frågan om sådana merkostnader omfattas av rätten till ersättning. Ersättning för arbete före ansökan kan endast avse arbete som varit av mindre omfattning eller av brådskande art. Vid biträdesbyte enligt 26 § andra stycket gäller motsvarande i fråga om det nya biträdets rätt till ersättning för arbete som utförts före beslutet om byte. Om biträdet genom vårdslöshet eller försummelse har föranlett kostnad för rättshjälpen, ska detta beaktas när ersättningen bestäms. Om biträdet har missbrukat sin behörighet att besluta om utredning enligt 17 § eller om substitution enligt 26 § eller om det annars finns särskilda skäl, får ersättningen sättas ned. När ersättningen bestäms ska i vissa fall en taxa tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om taxan och om beräkning av ersättningen för tidsspillan. Lag (2009:1253). Se RättshjälpsF (1997:404) 19 § här nedan – Ang. kostnadsräkning se RättshjälpsF (1997:404) 20–23 §§ – Betr. bodelningsförrättare se ÄktB 17: 7 a. Äldre rätt: Ang. tidsspillan (omkr. 45 min.) för färd till och från förhandling H 1976: 455 II – Då förskott utgått, har ersättningen för arbete före framställningen om förskott slutligen fastställts med ledning av den timkostnadsnorm som gällde när förskottet begärdes H 1976: 554 – Gällande timtaxa ang. ersättning i mål om äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan ansågs böra tjäna som utgångspunkt även betr. ersättning i annat tvistemål H 1976: 640; jfr AD 1983: 53 (högre timersättning i tämligen komplicerat mål till specialist på arbetsrätt); utom ersättning för arbete enl. nämnda kostnadsnorm tillerkändes biträde ersättning för tidsspillan 30 min. H 1979: 588; se även 1984: 892 – Ang. skälig timersättning för arbete och tidsspillan H 1993: 257 – H 1977: 221 (bl.a. fråga huruvida åtgärder vidtagits utan fog och därför ej berättigade till ersättning); 1980: 343 (liknande fråga) – Fråga om ersättning i vårdnadsmål där biträdena åstadkommit samförstånd i vårdnadsfrågan H 1985: 741 – Ej ersättning för tidsspillan och resekostnad för sådant besök i den rättssökandes hem som ej visats vara påkallat för tillvaratagande av dennes intresse R 1981 2:7 – Fråga om ersättning för arbete med att förbereda fullföljd av talan i fall då fullföljd ej skedde H 1977: 232 – Fråga om ersättning för förhandlingar med försäkringsbolag om utnyttjande av rättsskyddsförsäkring; även fråga om platsombud bort anlitas H 1979: 103 – Biträde fick ersättning för utomlands vidtagna rättsliga åtgärder betr. rättegång där i samma sak, i den mån dessa haft betydelse för den svenska rättegången H 1980: 346 – Fråga om platsombud bort anlitas R 1991: 72 – Ej ersättning för biträdes kostnad för utdrag av inkomstlängd H 1980: 468 – Biträde fick ersättning för läkarintyg till styrkande av att huvudmannen saknade processbehörighet, när han gjorde vissa återkallelser H 1981: 857 – Ang. förutsättningarna för ersättning för arbete av s.k. tekniskt biträde H 1985: 634. Jfr nu 17 § (prop. 1996/97:9 s. 192 ff) – Fråga om rätt till ersättning för arbete som ej haft direkt betydelse för målets handläggning (barnavårdsmål) R 1981 2:54 – Biträde åt målsägande i mål om skadestånd pga. våldtäkt fick ersättning för vissa stödjande åtgärder inför huvudförhandlingen H 1986: 642 – Ang. yrkande, sedan handläggningen av boskillnadsmål avslutats, om ersättning för upprättande av bouppteckning H 1980: 475 – Fråga, när byte av biträde skett, om ersättning till det nya biträdet för arbete före förordnandet H 1980: 705 – Se även H 1977: 116 anm. vid RB 18:14 – Ang. tillämpning av 2 st. (numera 3 st.) R 1980 2:67 – När HovR efter besvär undanröjde TR:s beslut om rättshjälp, fick det av TR:n förordnade biträdet ersättning för arbete i HovR:n H 1983: 736 – Ej särskilda skäl till jämkning enl. 3 st. (numera 4 st.) i visst fall då biträdet uteblivit från huvudförhandlingen H 1989: 597 – Enl. 3 st. ej ersättning till biträde då försummelse vid fullföljd förekommit R 1991: 28 – Fråga, vid bestämmande av ersättning, om biträdes ansvar betr. den s.k. intresseprövningen enl. 8 och 34 §§ rättshjälpslagen (1972:429) H 1983: 224 – Ombud, som i fall av gemensam talan företrädde både part för vilken han var biträde enl. rättshjälpslagen (1972:429) och annan part, hade rätt till ersättning för sitt biträde åt rättshjälpsparten oberoende av att arbetet kommit även medparten till godo H 1984: 64 – Biträdes yrkande om ersättning för arbete i samband med verkställighet av domstols dom skulle prövas av rättshjälpsnämnden R 1986: 27 – Kostnaden för ett juridiskt sakkunnigutlåtande kunde inte ersättas som utlägg utan fick beaktas vid bestämmande av biträdets ersättning för arbete H 1997: 629 anm. även vid JB 4:18 – Ang. överprövning av ersättningsbeslut i fall då ansökan beviljats först sedan den lägre instansen dömt i målet H 1976: 518 – Då efter rättegångs inledande gjord ansökan om rättshjälp beviljats först sedan TR:n dömt och talan fullföljts, har ersättning för biträdeskostnaden i TR:n prövats i det fullföljda målet. Tillika fråga om tillämpning av 19 § 1 st. tredje meningen rättshjälpslagen (1972:429) H 1977: 337 – H 1979: 148 (när målet handlades hade ansökan om rättshjälp ännu ej föranlett beslut) – Fråga om ersättning till biträde för tid innan rättshjälpsansökan ingivits H 1985: 106 – När ansökan om rättshjälp återtagits för komplettering ansågs rättshjälpen begärd när ansökningen först ingivits H 1989: 625.Ang. rätt för biträde att få talan om ersättning för arbete med överklagande av länsrätts beslut prövad av KamR när frågan om överklagande förfallit R 2000: 32 – Betr. 2 st. (numera 3 st.) fråga när ansökan skulle anses gjord H 2004: 826 – Principer för bestämmande av ersättning för arbete med överklagande i mål vari prövningstillstånd fordras H 2005: 97 anm. även vid RB 21:10 – Biträde, som tillhandahållit juristtjänst från Spanien vilken medförde mervärdesskatt där, ansågs berättigat till ersättning för spansk mervärdesskatt H 2006: 567 – Bestämmelsen i 2 st. (numera 3 st.) begränsar ej, såsom motsv. bestämmelse i 1972 års lag, ersättningsrätten till att avse arbete inom den närmaste månaden före ansökan H 2007: 323 – Biträde var berättigat till ersättning för arbete med att överklaga beslut om avslag på ersättning till parten för inställelse vid förhandling i domstol H 2008: 1080 – Fråga om ersättning för tidsspillan för biträde avseende inställelse till förhandling när biträdets kontor låg på kort promenadavstånd från förhandlingslokalen HFD 2011: 41 – Fråga om ersättning för arbete före ansökan om rättshjälp under tid då huvudmannen väntade på besked betr. rättsskydd H 2015: 352 – Ett s.k. distansbiträde utan rätt till ersättning för merkostnader ansågs ha rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg utifrån samma schablon som för offentliga försvarare HFD 2016: 30 – Fråga om ersättning för resekostnad när biträdet bedrev sin verksamhet i närheten av huvudmannen men långt från den tingsrätt där den rättsliga angelägenheten prövades H 2017: 629 – Biträde vars rätt till ersättning för inställelse till tingsrätt var begränsad enligt 2 st. har ansetts berättigad till ersättning för resekostnad för inställelse till förhandling i HovR:n H 2017: 652.28 §28 § Ersättning till ett rättshjälpsbiträde fastställs i samband med att den rättsliga angelägenheten avgörs genom dom eller beslut eller när rättshjälpsärendet avslutas på något annat sätt.Har ett biträde inte begärt ersättning i rätt tid och därigenom förlorat rätten att få ersättningen fastställd av domstolen, får Rättshjälpsmyndigheten fastställa ersättningen under förutsättning att biträdet inte kände till att angelägenheten var anhängig vid domstolen eller att underlåtenheten beror på något annat ursäktligt misstag. Den del av ersättningen som överstiger rättshjälpsavgiften skall då stanna på staten. Ang. de krav som borde ställas på biträdes kostnadsräkning H 1987: 58.Av biträde i resningsärende gjord framställning om ersättning beaktades ej, då den inkommit först sedan ärendet avgjorts H 1976: 306; samma utgång då framställningen kom in samma dag som HD:s för expediering utlämnade beslut att ej ge prövningstillstånd meddelades 1979: 237 och då biträde, som utfört arbete i anledning av icke kommunicerad revisionsinlaga, yrkat ersättning först sedan HD beslutat att ej ge prövningstillstånd 1980: 60 – I visst fall har emellertid ansetts, att ersättning kunde erhållas, fastän begäran därom inte gjorts förrän handläggningen av målet avslutats H 1984: 179 – Då biträde ej gjort förbehåll om ersättning i ansökan om prövningstillstånd, kunde yrkande som framställdes efter handläggningens avslutande ej beaktas H 2007: 79 – Se även H 1986: 94 anm. vid RB 55:7 – Ang. tidpunkten för fastställande av ersättning till biträde som entledigats innan målet avgjorts H 1982: 845.29 §29 § Ett rättshjälpsbiträde får inte förbehålla sig eller ta emot ersättning av sin huvudman utöver vad som följer av 27 §. Har detta skett är förbehållet utan verkan och biträdet ska till huvudmannen betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot för mycket. Rättshjälpsbiträdet får dock förbehålla sig och ta emot skälig ersättning för tidsspillan och utlägg som enligt 27 § andra stycket inte omfattas av biträdets rätt till ersättning. Lag (2009:1253). Motparts ersättningsskyldighet30 §30 § Bestämmelser i lag om ansvar för motparts kostnader i rättegång eller annat motsvarande förfarande gäller även i fråga om rådgivningsavgift och kostnader för motparts rättshjälpsbiträde. Ränta skall dock inte betalas.Den som är ersättningsskyldig för rättshjälpskostnader skall till den rättssökande betala ett belopp som motsvarar dennes rådgivnings- och rättshjälpsavgifter. Återstoden skall betalas till staten. Om den ersättningsskyldige har ålagts att ersätta endast en del av rättshjälpskostnaderna, skall ersättningen betalas till den rättssökande och till staten med motsvarande fördelning.Se RättshjälpsF (1997:404) 31 §. Äldre rätt: Då part med allmän rättshjälp med biträde och part utan rättshjälp förde gemensam talan med samma ombud, kunde sistnämnda part ej åläggas betalningsskyldighet för någon del av biträdets ersättning enl. rättshjälpslagen H 1975: 431 (äldre lag; se nu 31 §) – Fastän förlikning innebar, att käranden eftergav sin talan i själva saken, ansågs han ej skyldig ersätta kostnaden för svarandens rättshjälp H 1976: 259; jfr betr. ansökningsmål enl. VL 1988: 478 – Ej ersättningsskyldighet vid förlikning omfattande även kostnadsfrågan H 1990: 765; 1998: 139 (fråga om domstolsverkets medgivande) – Svarande förpliktad att ersätta kärandens rättshjälpskostnad då kärandens yrkande bifallits på grund av att svaranden, efter förlikningsförhandlingar under förberedelsen, medgivit detsamma H 1980: 68 – H 1977: 743 anm. vid RB 18:15 – Se även H 1980: 633 och R 1987:121 anm. vid 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) samt AD 1977: 155.Part, som förpliktats ersätta motparts rättshjälpskostnad, fick föra talan om nedsättning av den ersättning som enl. rättshjälpslagen (1972:429) tillerkänts motpartens biträde; på klagan över beslutet om förpliktande kunde däremot skäligheten av biträdets ersättning inte prövas H 1981: 499.Fördelning av rättshjälpskostnader skall ske utan yrkande av part även betr. sådana kostnader för vilka ersättning skall utges till part med rättshjälp R 1983 2:48, H 1987: 240 – När part med rättshjälp överklagat länsrätts beslut att kvitta rättegångskostnaderna ålåg det KamR att pröva även frågan om motpartens skyldighet att ersätta statens rättshjälpskostnader i länsrätten R 1988: 77 – När part fullföljt talan enbart angående sina rättegångskostnader (rättshjälpsavgift och tilläggsavgift) ansågs HovR inte kunna pröva även motpartens ersättningsskyldighet mot statsverket H 1989: 679 – Part, vilkens vadetalan bifallits, befriades oavsett yrkande från skyldighet enl. TR:ns dom att ersätta kostnaden för motpartens rättshjälp, även motpartens egna avgifter H 1991: 777 – R 1991: 99 anm. vid FB 21:13.Medparts ersättningsskyldighet31 §31 § Har i ett mål eller ärende vid domstol en kostnad för biträde som är gemensamt för flera medparter ersatts som en rättshjälpskostnad, skall var och en av de medparter som inte har rättshjälp betala den del av kostnaden som hänför sig till medparten. Fördelningen skall göras efter huvudtalet, om inte omständigheterna föranleder annat.Vid tillämpningen av första stycket skall avdrag göras för den del av kostnaderna som en motpart eller någon annan har ålagts att betala med stöd av 30 §.Om summan av rättshjälpsavgiften och vad medparterna förpliktas betala enligt första stycket överstiger ersättningen till biträdet, skall medparterna betala det överskjutande beloppet till den som har rättshjälp och återstoden till staten.Se RättshjälpsF (1997:404) 22 och 31 §§.Upphörande av rättshjälp 32 §32 §Rättshjälp ska upphöra omrättshjälpsavgift inte betalas enligt 25 §, den rättssökande har lämnat oriktiga uppgifter och rättshjälp inte skulle ha beviljats om riktiga uppgifter hade lämnats, den rättssökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter, som varit ägnade att leda till för låg rättshjälpsavgift, den rättssökandes ekonomiska förhållanden har ändrats så att han eller hon inte längre är berättigad till rättshjälp, ett rättshjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förordnas, det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde samt omständigheterna i övrigt inte längre är rimligt att staten bidrar till den rättssökandes kostnader, ellerKonsumentombudsmannen beslutar att biträda den rättssökande enligt lagen (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister. Lag (2011:1213). Äldre rätt: Fråga om tillämpning av tidigare motsvarighet till p. 6 H 1982: 175 I och II, 1986: 422 – Rättshjälpsnämnds beslut att allmän rättshjälp skall upphöra har ansetts genast gå i verkställighet H 1980: 786 – Ang. tidigare motsvarighet till p. 4 och 35 § H 1983: 150 (beslut om rättshjälpens upphörande i samband med stadfästande av förlikning) – Ang. rättshjälpskostnaden i TR:n, när HovR:n förordnat om rättshjälpens upphörande och TR:ns beslut om rättshjälpsavgift ej överklagats H 1984: 316 – Spörsmål rörande rättshjälps upphörande enl. tidigare motsvarighet till p. 4 H 1985: 626, enl. tidigare motsvarighet till p. 2 2001: 650.33 §33 § Om rättshjälp har beviljats trots att det föreligger ett sådant fall som avses i 10 § 9, får det beslutas att rättshjälpen skall upphöra. Detta gäller dock inte om det är uppenbart oskäligt att rättshjälpen upphör.34 §34 § Rättshjälp skall upphöra när det arbete som biträdet har rätt till ersättning för enligt 27 § uppgår till 100 timmar, om annat inte beslutas enligt andra stycket.Rättshjälpsbiträdet skall anmäla till rätten när det arbete som biträdet lagt ned på uppdraget uppgår till eller närmar sig 100 timmar. Rätten skall genast pröva om rättshjälpen skall upphöra. Om rättshjälpen skall fortsätta, bestämmer rätten det antal timmar som förmånen av rättshjälpsbiträde därefter får omfatta.I de fall Rättshjälpsmyndigheten enligt 39 § beslutar i rättshjälpsfrågor gäller bestämmelserna i andra stycket i stället myndigheten.Fråga om rättshjälpen skulle upphöra i vårdnadstvist H 2000: 390 – Rätten till rättshjälp upphör efter 100 timmars arbete, om ej domstolen beslutat annat H 2007: 752, anm. även vid 43 § – Vid tillämpning av 1 st. skall ej beaktas om biträdet även företräder parter som ej har rättshjälp H 2007: 987 – Rättshjälpen tilläts fortsätta utöver tid som bestämts enl. 2 st. H 2013: 111.Återbetalning av rättshjälpskostnader35 §35 § Om rättshjälpen upphör på någon av de grunder som anges i 32 § 1–6, ska den rättssökande i skälig omfattning betala tillbaka kostnaderna för rättshjälpen till staten.Om rättshjälpen upphör på någon av de grunder som anges i 32 § 7 och 33 §, ska de kostnader för rättshjälpen som överstiger rättshjälpsavgiften inte återbetalas till staten. Lag (2011:1213). Se RättshjälpsF (1997:404) 31 §. Äldre rätt: H 1983: 150 anm. vid 32 § – Begränsning av betalningsansvaret enl. tidigare motsvarighet till 35 § till maximibeloppet för rättshjälpen ansågs regelmässigt motiverat H 1983: 221.36 §36 § Om ett beslut att bevilja rättshjälp upphävs efter överklagande, skall den som haft rättshjälp själv betala kostnaden för rättshjälpen. Om det finns särskilda skäl, får dock förordnas att kostnaden inte skall återbetalas till staten eller att den endast delvis skall återbetalas till staten. Se RättshjälpsF (1997:404) 31 §.37 §37 § Om den rättssökande genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader för rättshjälpen, skall han eller hon ersätta staten för dessa kostnader oavsett hur ansvaret för rättshjälpskostnaderna i övrigt skall fördelas. Motsvarande gäller den rättssökandes ställföreträdare.Se RättshjälpsF (1997:404) 31 §.Ekonomiskt underlag38 §38 § Med ekonomiskt underlag avses i denna lag den rättssökandes beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning enligt andra stycket. Bidrar den rättssökande till underhållet av barn skall den beräknade årsinkomsten minskas med 15 000 kr för varje barn, dock högst 75 000 kr. Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligen ökad eller nedsatt på grund av förmögenhetsinnehav eller skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till eller dras ifrån.Närmare bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall beräknas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1999:63). Se RättshjälpsF (1997:404) 6 §. Äldre rätt: Rättshjälp beviljad person som hade avsevärda tillgångar men som inte kunde förfoga över vare sig dessa eller avkastningen H 1981: 913.Beslut i rättshjälpsfrågor39 §39 § Om ett mål eller ärende rörande den rättsliga angelägenheten pågår vid domstol, beslutar domstolen i frågor enligt denna lag. I annat fall beslutar Rättshjälpsmyndigheten i frågorna. Rättshjälpsmyndigheten beslutar också till vem ersättning enligt 30 § andra stycket och 31 § tredje stycket skall betalas.Om en ansökan om rättshjälp avslås helt eller delvis skall beslutet innehålla de skäl som har bestämt utgången.Vad som sägs om domstol i denna lag gäller även arrendenämnd och hyresnämnd.Rättshjälpsbiträdet beslutar om att sådan utredning som avses i 17 § första stycket skall utföras. Lag (2004:738). Äldre rätt: Domstol får inte ta upp fråga om utvidgning av beviljad allmän rättshjälp till annat förfarande än som är anhängigt vid domstolen H 1982: 492 – Länsrätt ej behörig pröva fråga om beviljande av allmän rättshjälp, sedan den skilt målet från sig R 1981 2:49 – Besvär över rättshjälpsnämnds beslut prövades av besvärsnämnden, fastän den rättsliga angelägenheten då hade anhängiggjorts vid domstol R 1983 2:75.Tingsrätts beslut om rättshjälp i pågående mål om äktenskapsskillnad m.m. ansågs ej omfatta senare anhängigt mål hos förvaltningsdomstol om utbekommande av allmän handling R 2004: 117. F (2007:1078) med instr. för Rättshjälpsmyndigheten. 40 §40 § Rättshjälpsmyndigheten skall slutligt fastställa den rättssökandes rättshjälpsavgift när ersättningen till rättshjälpsbiträdet har fastställts.Ersättningen till biträdet skall utbetalas efter avdrag för den slutligt fastställda rättshjälpsavgiften. Om biträdet har tagit emot en högre avgift från den rättssökande än den som slutligt fastställs, skall biträdet återbetala det överskjutande beloppet till den rättssökande.Se RättshjälpsF (1997:404) 27 och 28 §§. Äldre rätt: R 1980 2:43 – Spörsmål om beräkning av rättshjälpsavgift och tilläggsavgift H 1986: 140 – Varken fastställande av rättshjälpsavgift eller avräkningsbesked (enl. 30 § rättshjälpslagen 1972:429) exigibelt i förhållandet mellan biträdet och den rättssökande H 1986: 426.41 §41 § I samband med att handläggningen avslutas i ett mål eller ärende i vilket en part har rättshjälp skall det bestämmas vilka belopp som motparter, medparter och den rättssökande eller dennes ställföreträdare skall betala enligt 30 § första stycket och 31 § första stycket. Beslut om återbetalningsskyldighet enligt 37 § meddelas i samband med att handläggningen avslutas i ett mål eller ärende i vilket part har rättshjälp eller i samband med rättshjälpens upphörande. Om beslutet meddelas av någon annan än domstol eller Rättshjälpsmyndigheten, skall betalningsskyldigheten bestämmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller viss kvotdel utan att ett bestämt belopp anges.När en borgenär har beviljats rättshjälp i en angelägenhet som rör försättande i konkurs, skall beslut om ersättningsskyldighet meddelas senast i samband med att utdelningen fastställs.Se RättshjälpsF (1997:404) 27 och 29 §§.Ang. äldre motsvarighet till denna § H 1981: 1032 och R 1982 2:38.42 §42 § Beslut om till vem ersättning skall betalas enligt 30 § andra stycket och 31 § tredje stycket och beslut om rättshjälpsavgift och avräkning med biträde enligt 40 § får fattas av Rättshjälpsmyndigheten genom automatisk databehandling av uppgifter i ett av myndigheten fört register över rättshjälpskostnader.Beslut enligt 30 § andra stycket och 31 § tredje stycket får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken. Överklagande m.m.43 §43 § I fråga om överklagande av domstols beslut enligt denna lag tillämpas, utom i fall som avses i andra stycket, vad som i allmänhet gäller om överklaganden av beslut av domstolen.Hovrättens eller kammarrättens beslut i en överklagad fråga angående ersättning till rättshjälpsbiträde får inte överklagas. Hovrätten eller kammarrätten får dock tillåta att beslutet överklagas, om det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap. 10 § första stycket 1 rättegångsbalken respektive 36 § första stycket 1 förvaltningsprocesslagen (1971:291). Äldre rätt: Ang. besvärstid vid förvaltningsdomstols avslag på ansökan om allmän rättshjälp i taxeringsmål R 1980 1:88 – H 1987: 179 anm. vid RB 18:15 – Talan mot TR:s beslut i mål om arbetstvist skall fullföljas till arbetsdomstolen AD 1986: 105.Överklagande av beslut om avslag på rättshjälpsansökan prövades i sak trots att klaganden avlidit under handläggningen i HD H 2006: 453 – Fråga om rättssökande fick överklaga beslut om avslag på rättshjälpsbiträdets yrkande om ersättning H 2007: 752, anm. även vid 34 §.44 §44 §Beslut av rättshjälpsbiträde i fråga om utredning enligt 17 § första stycket får inte överklagas.Rättshjälpsmyndighetens beslut enligt 30 § andra stycket, 31 § tredje stycket och 40 § andra stycket får inte överklagas. Övriga beslut av Rättshjälpsmyndigheten får överklagas till Rättshjälpsnämnden. Rättshjälpsnämndens beslut får inte överklagas.45 §45 § Beslut om rättshjälp får överklagas av den som är enskild part och av Justitiekanslern. Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av beslutet, får Justitiekanslern ändå inte överklaga beslutet senare än två månader från dagen för beslutet. Justitiekanslern får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part. Lag (2005:75). Lagen 2005:75, med ikraftträdande 1 april s.å., innehåller även:2. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller 45 § i dess äldre lydelse. Detsamma gäller i fråga om beslut som har meddelats efter ikraftträdandet med anledning av att Domstolsverket har påkallat beslut om att rättshjälp skall upphöra enligt 46 § i dess äldre lydelse.Jfr H 1982: 112, anm. vid RB 31:1 – Domstolsverkets medgivande av besvärstalan ansågs inte böra frångås, om inte alldeles speciella skäl föranledde därtill H 1985: 592, 1994: 696; jfr även 1998: 139; däremot lades verkets medgivande inte till grund för prövningen när medgivande från enskild motpart till klaganden ej förelåg H 1987: 136 – Domstols beslut att ej upphäva eller ändra för part beviljad rättshjälp ansågs ej röra motparten på sådant sätt att han ägde föra talan mot beslutet H 1992: 84.46 §46 § Justitiekanslern får påkalla beslut om att rättshjälp skall upphöra enligt 32–34 §§. Lag (2005:75). 47 §47 § Ett rättshjälpsbiträde som har överklagat ett beslut om ersättning får i den högre instansen åberopa nya omständigheter till stöd för sitt yrkande endast om det finns särskilda skäl för det. Rättshjälpsnämnden48 §48 § Rättshjälpsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, två ledamöter som skall vara advokater samt två övriga ledamöter. Alla ledamöter skall vara svenska medborgare. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.Regeringen förordnar ledamöter och utser ordförande för viss tid. För ordföranden skall finnas en eller flera ersättare. I övrigt får regeringen utse lämpligt antal ersättare. Bestämmelserna om ordförande och ledamöter tillämpas också på ersättare. F (2007:1079) med instr. för Rättshjälpsnämnden. 49 §49 §Rättshjälpsnämnden är beslutför med ordföranden och minst två andra ledamöter, av vilka en skall vara advokat och en övrig ledamot.Vid avgörande av ett ärende som är av principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, skall dock samtliga ledamöter delta. Rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål tillämpas när ärenden avgörs av Rättshjälpsnämnden. Ordföranden skall dock säga sin mening först. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1996:1619 1. Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 1997 då rättshjälpslagen (1972:429) skall upphöra att gälla.2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande om– allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller rättshjälp genom offentligt biträde har beviljats före d. 1 dec. 1997, eller– ansökan om sådan rättshjälp har lämnats in till domstol, Rättshjälpsmyndigheten eller annan myndighet som kan besluta om rättshjälp före d. 1 dec. 1997. 1999:63 Denna lag träder i kraft d. 1 april 1999. 2000:273 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2000. Den nya bestämmelsen i 5 § första stycket tillämpas på beslut om nedsättning av rådgivningsavgift som meddelats från och med d. 1 april 1999. 2004:738 Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2004. 2005:75 1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2005.2. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller 45 § i dess äldre lydelse. Detsamma gäller i fråga om beslut som har meddelats efter ikraftträdandet med anledning av att Domstolsverket har påkallat beslut om att rättshjälp skall upphöra enligt 46 § i dess äldre lydelse. 2006:553 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007. 2006:724 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006. 2009:1253 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.2. Äldre bestämmelser ska gälla för biträden som har förordnats före ikraftträdandet. 2011:605 Denna lag träder i kraft d. 18 juni 2011. 2011:1213 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012. 2011:1383 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om självdeklaration som ska lämnas enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 2012:449 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.(Lagen 2012:449 träder enl. F 2014:329 i kraft d. 1 aug. 2014.) F (2014:329). 2014:252 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014. 2016:214 Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2016. 2016:682 Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2016.Jfr F (2014:115) med instr. för utrikesrepresentationen 3: 14 och 4: 4. Äldre rätt: R 1983 2:107, 1990: 43. Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 1997:14 B 28) för beräkning av grundavgift och tilläggsavgift när fysisk person söker allmän rättshjälp – Lag (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd – F (1982:29) om avgifter för konsulärt bistånd.