Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

13.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/5


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 480/2014

av den 3 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (1), särskilt artiklarna 22.7, 37.13, 38.4, 40.4, 41.3, 42.1, 42.6, 61.3, 68.1, 101, 125.8, 125.9, 127.7, 127.8 och 144.6, och

av följande skäl:

(1)

I del två av förordning (EU) nr 1303/2013 fastställs de gemensamma reglerna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som verkar inom en gemensam ram (nedan kallade de europeiska struktur- och investeringsfonderna eller ESI-fonderna). Dessutom innehåller del tre av den förordningen allmänna bestämmelser som är tillämpliga på Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden men som inte gäller för Ejflu och EHFF, och del fyra innehåller allmänna bestämmelser som är tillämpliga på Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF men inte på Ejflu. I denna förordning fastställs därför bestämmelser som är tillämpliga på samtliga ESI-fonder, samt bestämmelser som är tillämpliga endast på Eruf och Sammanhållningsfonden eller på Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF.

(2)

Det är nödvändigt att fastställa närmare bestämmelser om kriterier för att avgöra hur omfattande finansiella korrigeringar som kommissionen kan göra inom resultatramen för varje prioritering i de program som får stöd från ESI-fonderna.

(3)

Sådana finansiella korrigeringar kan göras endast om flera olika villkor är uppfyllda samtidigt. Hur omfattande finansiella korrigeringar som ska göras ska fastställas utifrån schablonsatser för en koefficient, som beräknas i förhållande till fysiskt färdigställande respektive utnyttjande av medlen. Externa faktorer som bidrar till ett allvarligt misslyckande med att uppnå målen i resultatramen till 2023, andra än faktorer som inte möjliggör finansiella korrigeringar, ska bedömas från fall till fall, och kan ligga till grund för en lägre korrigeringssats än som annars hade varit fallet med utgångspunkt i koefficienten.

(4)

I bestämmelserna om kriterier för att avgöra hur omfattande finansiella korrigeringar som ska göras i resultatramen ska det särskilda anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga behandlas separat.

(5)

Specifika bestämmelser bör klargöra bestämmelserna om förvärv av mark med stöd från finansieringsinstrumenten.

(6)

En sammanhängande ram för att kombinera bidrag för tekniskt stöd och finansieringsinstrument i en insats kräver att detta är tillåtet endast för att tekniskt förbereda en möjlig investering till förmån för slutmottagaren.

(7)

För att säkerställa att genomförandet av finansieringsinstrumenten anförtros organ med tillräcklig kapacitet för att genomföra dem i enlighet med ESI-fondernas mål och prioriteringar och på det mest effektiva sättet bör man ange kriterier för att välja ut sådan organ och dessas funktioner, skyldigheter och ansvarsuppgifter.

(8)

För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av finansieringsinstrument som tillhandahåller garantier bör bidragen från programmen baseras på en försiktig förhandsbedömning av riskerna, med tillämpning av en lämplig multiplikator.

(9)

För att säkerställa att finansieringsinstrumenten genomförs i enlighet med tillämplig lagstiftning bör särskilda bestämmelser fastställas för förvaltning och kontroll, inklusive revision.

(10)

För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av programmens bidrag till finansieringsinstrumenten bör tillbakadraganden av sådana bidrag på lämpligt sätt avspeglas i relevanta betalningsansökningar.

(11)

För att säkerställa att subventioner av stödberättigande kapitaliserade räntor och av garantiavgifter beräknas på ett enhetligt sätt bör man fastställa särskilda bestämmelser för beräkningen av subventionerna.

(12)

För att medlen ska kunna betalas ut så snabbt och effektivt som möjligt till den reala ekonomin och för att främja en sund ekonomisk förvaltning och samtidigt säkerställa en rimlig ersättning för organ som genomför finansieringsinstrumenten bör man ange kriterier för att fastställa förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter på grundval av resultatet och tillämpliga tröskelvärden samt bestämmelser för återbetalning av kapitaliserade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter för instrument som bygger på eget kapital och mikrokredit.

(13)

Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning bör intäkter som genererats av insatser beaktas när det offentliga stödet beräknas.

(14)

Det är nödvändigt att fastställa en metod för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomsten av insatsen, med hänsyn till den referensperiod som är lämplig för den sektor som insatsen avser, till den normalt förväntade lönsamheten för den investeringskategori som det gäller, till tillämpningen av principen om att förorenaren betalar, där så är lämpligt, mot bakgrund av överväganden om skälighet kopplade till den berörda medlemsstatens eller regionens relativa välstånd.

(15)

Man bör också ange referensperioder för olika sektorer på grundval av uppgifter som registrerats och lagrats för inkomstgenererande projekt under programperioden 2007–2013.

(16)

Det är nödvändigt att fastställa kostnader och intäkter som ska beaktas vid beräkningen av det diskonterade värdet av nettoinkomsten, liksom villkoren för att fastställa ett restvärde och diskonteringssatsen.

(17)

Den diskonteringssats på 4 % som föreslås som riktvärde bör bygga på nuvarande långsiktiga avkastning från en internationell investeringsportfölj som beräknats som den genomsnittliga avkastningen på 3 % på tillgångarna, med en justering på +1 %, vilket motsvarar den genomsnittliga nedgången för långfristiga statsobligationer i unionen sedan diskonteringssatsen fastställdes för programperioden 2007–2013.

(18)

Enligt principen att förorenaren betalar ska miljökostnaderna för föroreningar och förebyggande åtgärder bäras av dem som förorenar och avgiftssystemen ska återspegla hela kostnaden för miljötjänster inklusive kapitalkostnader, miljökostnaderna för föroreningar och förebyggande åtgärder som genomförts samt kostnader orsakade av begränsad tillgång på de resurser som använts.

(19)

För att minska den administrativa bördan ska stödmottagarna tillåtas använda befintliga metoder och motsvarande satser som tillämpas inom andra av unionens politikområden för att beräkna indirekta kostnader, om insatserna och stödmottagarna är av liknande typ.

(20)

För att säkerställa att de insatser som får stöd från ESI-fonderna och där man kan använda schablonsatser för indirekta kostnader som fastställts inom andra av unionens politikområden verkligen liknar de insatser som finansieras inom dessa politikområden måste man fastställa till vilka insatskategorier och investeringsprioriteringar eller åtgärder de hör.

(21)

Det bör fastställas en metod för genomförandet av kvalitetsgranskningen av större projekt. En kvalitetsgranskning av oberoende experter är en förutsättning för att en medlemsstat ska kunna lämna in ett större projekt till kommissionen med det anmälningsförfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1303/2013.

(22)

Om en medlemsstat väljer att använda anmälningsförfarandet bör den avgöra om det större projektet ska bedömas av oberoende experter med tekniskt stöd från kommissionen eller, efter överenskommelse med kommissionen, av andra oberoende experter.

(23)

Kapaciteten, kompetensen och opartiskheten hos de oberoende experter som genomför kvalitetsgranskningen är bland de viktigaste faktorerna som avgör om granskningsresultatet är av god kvalitet och tillförlitligt. Man bör därför ange vissa krav för oberoende experter för att säkerställa att deras arbete med kvalitetsgranskningen är tillförlitligt och av god kvalitet. Alla oberoende experter bör uppfylla dessa krav, vare sig de får tekniskt stöd på kommissionens initiativ eller stöd från en medlemsstat. Det bör därför vara medlemsstatens ansvar att kontrollera om de oberoende experterna uppfyller kraven, innan de kommer överens med kommissionen om ett urval av oberoende experter.

(24)

Eftersom endast större projekt som har fått ett gott omdöme av de oberoende experterna kan väljas ut för att lämnas in till kommissionen genom användningsförfarandet behövs det tydliga kriterier för detta syfte. Man behöver också fastställa de olika etapperna i granskningsprocessen och de parametrar för kvalitetsbedömningen som ska användas, för att säkerställa att kvalitetsgranskningen av de större projekten bygger på samma metoder och att kvalitetsgranskningen genomförs på ett sätt som bidrar till att höja de granskade projektens kvalitet.

(25)

I enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 måste den förvaltande myndigheten upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra uppgifter om varje insats som är nödvändig för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, inklusive uppgifter om enskilda deltagare. Man måste därför upprätta en förteckning över uppgifter som ska registreras och lagras i systemet.

(26)

Vissa uppgifter är relevanta endast för vissa typer av insatser eller för vissa ESI-fonder, därför måste hur uppgiftskraven ska tillämpas. I förordning (EU) nr 1303/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 (2) anges särskilda krav för registrering och lagring av uppgifter om enskilda deltagare i insatser som för stöd från ESF, vilka måste beaktas.

(27)

Förteckningen över uppgifter bör beakta rapporteringskraven i förordning (EU) nr 1303/2013 och de fondspecifika förordningarna, för att säkerställa att man för varje insats har tillgång till de uppgifter som behövs för ekonomisk förvaltning och övervakning, inklusive uppgifter för betalningsansökningar, räkenskaper och genomföranderapporter, i ett format som gör att de enkelt kan aggregeras och stämmas av. Förteckningen bör beakta att vissa grundläggande uppgifter om insatser i elektroniskt format krävs för en effektiv ekonomisk förvaltning av insatserna och för att uppfylla kraven att offentliggöra grundläggande information om insatserna. Vissa andra uppgifter krävs för att effektivt kunna planera och genomföra kontroller och revisioner.

(28)

Förteckningen över uppgifter som ska registreras och lagras bör inte föregripa de tekniska kraven på och strukturen hos de datasystem som inrättas av de förvaltande myndigheterna, och inte heller formatet för de uppgifter som registreras och lagras, om de inte särskilt anges i denna förordning. Förteckningen inte heller föregripa de sätt på vilka uppgifter matas in eller genereras i systemet, eftersom uppgifterna i förteckningen i vissa fall kan förutsätta att flera värden matats in. Det krävs ändå vissa bestämmelser om typen av uppgifterna, för att säkerställa att den förvaltande myndigheten kan uppfylla sina skyldigheter vad gäller övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, inklusive när detta innebära behandling av uppgifter om enskilda deltagare.

(29)

För att säkerställa att utgifterna i de operativa programmen kan kontrolleras och revideras bör det fastställas vilka kriterier verifieringskedjan måste uppfylla för att anses vara tillfredsställande.

(30)

För revisionsarbetet i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 bör man föreskriva att kommissionen och medlemsstaterna ska förhindra obehörigt röjande av eller tillträde till personuppgifter, och ange för vilka syften kommissionen och medlemsstaterna kan behandla sådana uppgifter.

(31)

Revisionsmyndigheten är ansvarig för revisioner av insatser. För att säkerställa att dessa revisioner är tillräckligt omfattande och effektiva och att de utförs enligt samma standarder i samtliga medlemsstater bör det fastställas vilka villkor de ska uppfylla.

(32)

Det är nödvändigt att i detalj ange urvalsgrunden för insatser som ska revideras, som revisionsmyndigheten ska följa när den fastställer eller godkänner urvalsmetoden, inklusive när det gäller att fastställa urvalsenheten, vissa tekniska kriterier för urvalet samt nödvändiga faktorer som ska beaktas vid ytterligare urval.

(33)

Revisionsmyndigheten bör utarbeta ett revisionsuttalande om de räkenskaper som avses i förordning (EU) nr 1303/2013. För att säkerställa att räkenskapsrevisionerna har ett lämpligt innehåll och omfattning och att de utförs enligt samma standarder i samtliga medlemsstater bör det fastställas vilka villkor de ska uppfylla.

(34)

För att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling av alla medlemsstater vid finansiella korrigeringar och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör man fastställa kriterier för hur man ska avgöra allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen, definiera de huvudsakliga typerna av sådana brister samt ange kriterier för fastställande av omfattningen av den finansiella korrigeringar och för tillämpningen av schablonsatser eller extrapolerade finansiella korrigeringar.

(35)

I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs följande bestämmelser som kompletterar förordning (EU) nr 1303/2013:

a)

Bestämmelser som kompletterar del två i den förordningen för Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, Ejflu och EHFF (nedan kallade ESI-fonderna) vad gäller följande:

i)

Kriterier för att fastställa hur omfattande finansiella korrigeringar som måste göras i resultatramen.

ii)

Regler för finansieringsinstrumenten om följande:

Ytterligare särskilda bestämmelser om förvärv av mark och om kombinationen av tekniskt stöd och finansieringsinstrument.

Ytterligare specifika bestämmelser om vilka funktioner, skyldigheter och ansvarsuppgifter som organ som genomför finansieringsinstrument ska ha.

Bestämmelser om förvaltning och kontroll av vissa finansieringsinstrument, inklusive kontroller som ska utföras av förvaltande myndigheter och revisionsmyndigheter, system för att bevara verifikationer, delar som ska styrkas med verifikationer samt förvaltnings-, kontroll- och revisionssystem.

Bestämmelser för tillbakadragande av utbetalningar till finansieringsinstrument och för följdjusteringar av betalningsansökningar.

Specifika bestämmelser för inrättande av ett system för kapitalisering av årliga delbetalningar för räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter.

Specifika bestämmelser för kriterier för att fastställa förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter på grundval av resultatet och tillämpliga tröskelvärden samt bestämmelser för återbetalning av kapitaliserade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter för instrument som bygger på eget kapital och mikrokredit.

iii)

Metoden för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomsten för insatser som generar nettoinkomster när de avslutats.

iv)

Schablonsatsen för indirekta kostnader och metoder som används inom andra av unionens politikområden.

b)

Bestämmelser som kompletterar del tre i den förordningen för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden vad gäller metoder som ska användas vid kvalitetsgranskning av större projekt.

c)

Bestämmelser som kompletterar del fyra i den förordningen för Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF vad gäller följande:

i)

Bestämmelser om vilken information som ska ingå i de uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt i det system som inrättats av den förvaltande myndigheten.

ii)

Detaljerade minimikrav för verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska bevaras hos den attesterande myndigheten, den förvaltande myndigheten, förmedlande organ och stödmottagare.

iii)

Omfattningen och innehållet i revisioner av insatserna och av räkenskaperna och metoden för urvalet av insatser.

iv)

Närmare regler för användning av uppgifter som inhämtats under revisioner som genomförts av kommissionens tjänstemän eller bemyndigade företrädare för kommissionen.

v)

Detaljerade regler för kriterierna för att avgöra allvarliga brister i förvaltningen och kontrollsystemen, inklusive de huvudsakliga typerna av allvarliga brister, kriterierna för att avgöra nivån för de finansiella korrigeringarna och kriterierna för att tillämpa schablonsatser eller extrapolerad finansiell korrigering.

KAPITEL II

BESTÄMMELSER SOM KOMPLETTERAR DEL TVÅ I FÖRORDNING (EU) nr 1303/2013 FÖR ESI-FONDERNA

AVSNITT I

Kriterier för att fastställa hur omfattande finansiella korrigeringar som måste göras inom resultatramen

(Artikel 22.7 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

Artikel 2

Fastställande av de finansiella korrigeringarnas omfattning

(Artikel 22.7 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Omfattningen av den finansiella korrigering som kommissionen ska tillämpa enligt artikel 22.7 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska vara en schablonsats som fastställas utifrån förhållandet mellan den genomsnittliga slutliga genomförandegraden för aktivitetsindikatorer och viktiga genomförandesteg i en resultatram respektive den slutliga genomförandegraden för den ekonomiska indikatorn i resultatramen (genomförande/utnyttjandekoefficienten)

2.   Genomförande/utnyttjandekoefficienten ska beräknas på följande sätt:

a)

Det slutliga värdet för varje aktivitetsindikator och varje viktigt genomförandesteg i resultatramen för en viss prioritering ska delas med respektive målvärde, och man erhåller då den slutliga genomförandegraden, uttryckt som procentandel av målet.

b)

Genomsnittet av de slutliga genomförandegraderna för alla aktivitetsindikatorer och viktiga genomförandesteg i resultatramen för en viss prioritering ska beräknas. När den slutliga genomförandegraden beräknats till över 100 % ska den anges som 100 %.

c)

Det slutliga värdet för den ekonomiska indikatorn i resultatramen för en viss prioritering ska delas med respektive målvärde, och man erhåller då den slutliga genomförandegraden, uttryckt som procentandel av målet. När den slutliga genomförandegraden beräknats till över 100 % ska den anges som 100 %.

d)

Genomsnittet av de slutliga genomförandegraderna för alla aktivitetsindikatorer och viktiga genomförandesteg i resultatramen för en viss prioritering ska delas med den slutliga genomförandegraden för den ekonomiska indikatorn i resultatramen för prioriteringen i fråga.

3.   Om en prioritering gäller mer än en ESI-fond eller regionkategori ska genomförande/utnyttjandekoefficienten beräknas separat för varje ESI-fond och/eller regionkategori.

Artikel 3

Satser för finansiell korrigering

(Artikel 22.7 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   De finansiella korrigeringarna ska ha följande omfattning:

a)

För en genomförande/utnyttjandekoefficient på minst 60 % men under 65 % ska en schablonsats på 5 % tillämpas.

b)

För en genomförande/utnyttjandekoefficient på minst 50 % men under 60 % ska en schablonsats på 10 % tillämpas.

c)

För en genomförande/utnyttjandekoefficient under 50 % ska en schablonsats på 25 % tillämpas.

2.   Schablonsatsen ska tillämpas på bidraget från ESI-fonden och beräknas på grundval av de utgifter som deklarerats av medlemsstaten inom prioriteringen och som uppfyller villkoren i artikel 22.7 första stycket i förordning (EU) nr 1303/2013, efter tillämpning av eventuella andra finansiella korrigeringar.

Om en prioritering gäller mer än en ESI-fond eller regionkategori ska schablonsatsen tillämpas för varje ESI-fond och/eller regionkategori.

3.   Externa faktorer som leder till ett allvarligt misslyckande att nå målen, andra än dem som avses i artikel 22.7 tredje stycket i förordning (EU) nr 1303/2013, ska bedömas från fall till fall. Den schablonkorrigering som avses i punkt 1 får minskas med upp till 50 %, med beaktande av i vilken omfattning det allvarliga misslyckandet tillskrivs dessa faktorer.

4.   Om tillämpningen av den schablonsats som fastställs i punkt 1 vore oproportionell ska korrigeringssatsen minskas.

AVSNITT II

Finansieringsinstrument

Artikel 4

Särskilda bestämmelser om förvärv av mark

(Artikel 37.13 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Finansieringsinstrument som finansieras av Eruf, Sammanhållningsfonden och Ejflu får stödja investeringar som omfattar förvärv av obebyggd och bebyggd mark för ett belopp som inte överstiger 10 % av programmets bidrag till slutmottagaren. När det gäller garantier ska procentsatsen tillämpas på beloppet för det underliggande lånet eller andra riskbärande instrument.

2.   Om finansieringsinstrument ger stöd till slutmottagare för infrastrukturinvesteringar med målet att stödja stadsutveckling eller stadsförnyelse ska den gräns som avses i punkt 1 vara 20 %.

3.   I vederbörligen motiverade undantagsfall kan den förvaltande myndigheten göra undantag från gränserna i punkterna 1 och 2 för miljöbevarande insatser.

Artikel 5

Kombination av tekniskt stöd och finansieringsinstrument

(Artikel 37.13 i förordning (EU) nr 1303/2013)

Bidrag för tekniskt stöd får kombineras med finansieringsinstrument i en enda insats i enlighet med artikel 37.7 i förordning (EU) nr 1303/2013 endast för att tekniskt förbereda en möjlig investering till förmån för den slutmottagaren som stöds genom insatsen.

Artikel 6

Specifika bestämmelser om funktioner, skyldigheter och ansvarsuppgifter för organ som genomför finansieringsinstrument

(Artikel 38.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   De organ som genomför finansieringsinstrument ska uppfylla sina skyldigheter i enlighet med tillämplig lagstiftning och de ska agera med den professionella omsorg, effektivitet, öppenhet och noggrannhet som kan förväntas av ett professionellt organ med erfarenhet av att genomföra finansieringsinstrument. De ska säkerställa följande:

a)

Att de slutmottagare som får stöd från finansieringsinstrument väljs ut med vederbörlig hänsyn till typen av finansieringsinstrument och den potentiella ekonomiska bärkraften hos de investeringsprojekt som ska finansieras. Urvalet ska göras öppet, motiveras objektivt och inte riskera att ge upphov till en intressekonflikt.

b)

Att slutmottagarna informeras om att finansieringen tillhandahålls inom program som samfinansieras av ESI-fonderna, i enlighet med kraven i artikel 115 i förordning (EU) nr 1303/2013 för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, i artikel 66.1 c i i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (3) för Ejflu samt i en framtida unionsrättsakt som fastställer villkoren för det ekonomiska biståndet för havs- och fiskepolitiken för programperioden 2014–2020 (nedan kallad EHFF-förordningen).

c)

Att finansieringsinstrumenten ger stöd på ett proportionellt sätt och har minsta möjliga snedvridande effekt på konkurrensen.

d)

Att den förmånliga ersättning till privata investerare, eller offentliga investerare som verkar enligt den marknadsekonomiska principen, som avses i artikel 37.2 c och artikel 44.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013 står i proportion till den risk som dessa investerare tar och att ersättningen begränsas till det minsta belopp som krävs för att attrahera sådana investerare, vilket ska säkerställas genom villkor och rättssäkerhetsgarantier.

2.   Eftersom den förvaltande myndighetens direkta ekonomiska ansvar gentemot organ som genomför finansieringsinstrumenten liksom dess ansvar i fråga om andra skulder eller skyldigheter för finansieringsinstrumentet inte får överstiga det belopp som anslagits av den förvaltande myndigheten till finansieringsinstrumentet enligt relevanta finansieringsavtal ska de organ som genomför finansieringsinstrument säkerställa att inga krav kan ställas på den förvaltande myndigheten utöver det belopp som den anslagit för finansieringsinstrumentet.

3.   De organ som genomför finansieringsinstrumenten ska ansvara för att återbetala de programbidrag som påverkas av oriktigheter, med räntor och andra vinster som genererats av bidragen.

De organs som genomför finansieringsinstrumenten ska dock inte vara ansvariga för att återbetala de belopp som avses i första stycket, om de kan visa att samtliga följande villkor är uppfyllda för en viss oriktighet:

a)

Oriktigheten uppstod hos slutmottagarna eller, när det gäller en fondandelsfond, hos de finansiella intermediärerna eller slutmottagarna.

b)

De organ som genomför finansieringsinstrumenten uppfyllde punkt 1 i denna artikel vad gäller de programbidrag som påverkades av oriktigheten.

c)

De belopp som påverkades av oriktigheten kunde inte återvinnas trots att de organ som genomför finansieringsinstrumenten vidtog alla tillämpliga avtalsmässiga och rättsliga åtgärder med vederbörlig omsorg.

Artikel 7

Kriterier för urval av organ som genomför finansieringsinstrument

(Artikel 38.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   När den förvaltande myndigheten väljer ut ett organ som ska genomföra ett finansieringsinstrument i enlighet med artikel 38.4 a och 38.4 b i och ii i förordning (EU) nr 1303/2013 ska den säkerställa att organet uppfyller följande minimikrav:

a)

De ska vara behöriga att utföra relevanta genomförandeuppgifter i enlighet med unionslagstiftning och nationell lagstiftning.

b)

De ska ha tillräcklig ekonomisk bärkraft.

c)

De ska ha tillräcklig kapacitet för att genomföra finansieringsinstrumentet, inklusive en organisation och en styrning som ger den förvaltande myndigheten en tillräcklig säkerhetsgrad.

d)

De ska ha ett effektivt internt kontrollsystem.

e)

De ska använda ett redovisningssystem som ger korrekta, fullständiga och tillförlitliga uppgifter som görs tillgängliga i tid.

f)

De ska gå med på att revideras av medlemsstatens revisionsorgan, kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

2.   När den förvaltande myndigheten väljer ut ett organ som avses i punkt 1 ska den ta vederbörlig hänsyn till typen av det finansieringsinstrument som ska genomföras, organets erfarenhet av genomförande av liknande finansieringsinstrument, de föreslagna medarbetarnas fackkunskaper och erfarenhet samt organets operativa och ekonomiska kapacitet. Urvalet ska göras öppet, motiveras objektivt och inte riskera att ge upphov till en intressekonflikt. Åtminstone följande urvalskriterier ska användas:

a)

Tillförlitlighet och trovärdighet för metoden för att identifiera och bedöma de finansiella intermediärerna respektive slutmottagarna.

b)

Nivån på förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter för genomförandet av finansieringsinstrumentet och metoden för att beräkna dem.

c)

Villkor för stödet till slutmottagarna, inklusive priset.

d)

Förmågan att skaffa fram medel för investeringar i slutmottagarna som går utöver programbidragen.

e)

Förmågan att visa extra verksamhet utöver nuvarande verksamhet.

f)

Om ett organ som genomför finansieringsinstrumentet anslår egna medel till finansieringsinstrumentet eller tar på sig en del av risken, de åtgärder som föreslås för att jämka samman intressen och minska effekten av eventuella intressekonflikter.

3.   Om ett organ som genomför en fondandelsfond, inklusive EIB, anförtror en finansiell intermediär ytterligare genomförandeuppgifter ska organet säkerställa att den finansiella intermediären uppfyller de krav och kriterier som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 8

Specifika bestämmelser om garantier som levereras via finansieringsinstrument

(Artikel 38.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

När finansieringsinstrument tillhandahåller garantier ska följande krav vara uppfyllda:

a)

Ett lämpligt multiplikatorförhållande ska uppnås mellan det programbidrag som avsatts för att täcka väntade och oväntade förluster från nya lån eller andra riskdelningsinstrument som garantin omfattar och värdet av motsvarande utbetalade nya lån eller andra riskdelningsinstrument.

b)

Multiplikatorn ska fastställas genom en försiktig förhandsbedömning av riskerna för den särskilda garantiprodukt som ska erbjudas, med hänsyn till specifika marknadsvillkor, till finansieringsinstrumentets investeringsstrategi och till principerna om sparsamhet och effektivitet. Förhandsbedömningen av riskerna får ses över när detta kan motiveras av förhållandena på marknaden vid en senare tidpunkt.

c)

Det programbidrag som avsatts för garantier ska återspegla förhandsbedömningen av riskerna.

d)

Om den finansiella intermediären eller den enhet som åtnjuter garantierna inte har betalat ut nya lån eller andra riskdelande instrument till slutmottagarna i planerad omfattning ska de stödberättigande utgifterna minska proportionellt.

Artikel 9

Förvaltning och kontroll av finansieringsinstrument som inrättats på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå

(Artikel 40.4 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   För insatser som omfattar stöd från program till finansieringsinstrument som inrättats på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå, som avses i artikel 38.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013, ska den förvaltande myndigheten säkerställa följande:

a)

Insatsen ska överensstämma med tillämplig lagstiftning, relevant program och relevant finansieringsavtal, både i samband med bedömning och urval av insatsen och i samband med inrättandet och genomförandet av finansieringsinstrumentet.

b)

Finansieringsavtalen ska innehålla bestämmelser om revisionskrav och om verifikationskedjan i enlighet med punkt 1 e i bilaga IV till förordning (EU) nr 1303/2013.

c)

Förvaltningskontroller ska genomföras under hela programperioden och i samband med inrättandet och genomförandet av finansieringsinstrumentet i enlighet med artikel 125.4 i förordning (EU) nr 1303/2013 när det gäller Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF och i enlighet med artikel 58.1 och 58.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 när det gäller Ejflu.

d)

Verifikationer för utgifter som deklarerats som stödberättigande ska

i)

bevaras för insatsen av den förvaltande myndigheten, den finansiella intermediären eller det organ som genomför fondandelsfonden när ett finansieringsinstrument genomförs genom en fondandelsfond, för att bevisa att medlen använts för avsett syfte, i enlighet med tillämplig lagstiftning och i överensstämmelse med kriterier och villkor för finansiering inom de relevanta programmen,

ii)

vara tillgängliga för att göra det möjligt att kontrollera lagligheten och korrektheten hos de utgifter som deklarerats till kommissionen.

e)

Verifikationer som gör det möjligt att kontrollera överensstämmelsen med unionslagstiftningen och nationell lagstiftning samt med finansieringsvillkoren ska omfatta åtminstone

i)

handlingar om inrättandet av finansieringsinstrumentet,

ii)

handlingar som visar bidragsbeloppen från varje program och inom varje prioriterat område till finansieringsinstrumentet, de utgifter som är stödberättigande inom programmen samt de räntor och andra vinster som genererats av ESI-fondernas stöd och återanvändning av medel som kan härledas från ESI-fonderna, i enlighet med artiklarna 43 och 44 i förordning (EU) nr 1303/2013,

iii)

handlingar om finansieringsinstrumentets funktion, inklusive sådana som gäller övervakning, rapportering och kontroller,

iv)

handlingar som visar överensstämmelsen med artiklarna 43, 44 och 45 i förordning (EU) nr 1303/2013,

v)

handlingar som rör uttag av programbidrag och avveckling av finansieringsinstrumentet,

vi)

handlingar som rör förvaltningskostnader och avgifter,

vii)

ansökningsblanketter eller motsvarande som lämnats in av slutmottagarna med underlag, inklusive affärsplaner och, i förekommande fall, tidigare årsräkenskaper,

viii)

checklistor och rapporter från organ som genomför finansieringsinstrumentet, om de finns tillgängliga,

ix)

förklaringar i samband med stöd av mindre betydelse, i förekommande fall,

x)

överenskommelser som undertecknats i samband med stöd från finansieringsinstrumentet, inklusive till eget kapital, lån, garantier eller andra former av investering som tillhandahållits slutmottagarna,

xi)

bevis för att stöd som getts via finansieringsinstrumentet har använts för avsett syfte,

xii)

dokumentation av kapitalrörelser mellan den förvaltande myndigheten och finansieringsinstrumentet och inom finansieringsinstrumentet på alla nivåer när till slutmottagarna, samt när det gäller garantier bevis för att underliggande lån betalats ut,

xiii)

separat redovisning eller redovisningskoder för programbidrag som betalats ut eller garantier som avsatts av finansieringsinstrumentet till förmån för slutmottagarna.

2.   För insatser som omfattar stöd från programmen till finansieringsinstrument inom Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF ska revisionsmyndigheterna säkerställa att finansieringsinstrumenten revideras under hela programperioden till avslutningen, både vid systemrevisioner och insatsrevisioner, i enlighet med artikel 127.1 i förordning (EU) nr 1303/2013).

För insatser som omfattar stöd från programmen till finansieringsinstrument inom Ejflu ska revisionsorganen säkerställa att finansieringsinstrumenten revideras under hela programperioden till avslutningen, både vid systemrevisioner och insatsrevisioner, i enlighet med artikel 59 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (4).

3.   När finansieringsinstrumenten genomförs av EIB i enlighet med artikel 38.4 b i i förordning (EU) nr 1303/2013 gäller följande:

a)

På uppdrag av den förvaltande myndigheten ska en firma, som verkar inom en gemensam ram som upprättats av kommissionen, genomföra kontroller på plats av insatsen, i enlighet med artikel 125.5 b i förordning (EU) nr 1303/2013.

b)

På uppdrag av revisionsmyndigheten ska en firma, som verkar inom en gemensam ram som upprättats av kommissionen, genomföra revisioner av insatsen.

Revisionsmyndigheten ska basera sitt revisionsyttrande på uppgifterna från den firman.

4.   I avsaknad av en sådan gemensam ram, upprättad av kommissionen, som avses i punkt 3 ska den förvaltande myndigheten föreslå en metod för att genomföra kontroller på plats, och revisionsmyndigheten ska föreslå en metod för revisioner, som kommissionen ska godkänna.

Artikel 10

Bestämmelser för tillbakadragande av utbetalningar till finansieringsinstrument och för följdjusteringar av betalningsansökningar

(Artikel 41.3 i förordning (EU) nr 1303/2013)

Medlemsstaterna och de förvaltande myndigheterna kan endast dra tillbaka programbidrag till sådana finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 a och sådana som avses i artikel 38.1 b och som genomförs i enlighet med artikel 38.4 a och b i förordning (EU) nr 1303/2013, om bidragen ännu inte tagits med i en sådan betalningsansökan som avses i artikel 41 i den förordningen. När det gäller de finansieringsinstrument som får stöd från Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF kan dock bidragen dras tillbaka, om nästkommande betalningsansökan ändras för att dra tillbaka eller ersätta motsvarande utgifter.

Artikel 11

System för kapitalisering av årliga delbetalningar för räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter

(Artikel 42.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   De kapitaliserade räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter som avses i artikel 42.1 c i förordning (EU) nr 1303/2013 ska beräknas vid utgången av stödberättigandeperioden, liksom summan av diskonterade betalningsåtaganden för de syften och de perioder som anges i den artikel, och i enlighet med relevanta finansieringsöverenskommelser.

2.   Eventuella medel som står kvar på spärrkontot efter den period som avses i artikel 42.1 c i förordning (EU) nr 1303/2013, eller som ett resultat av en oväntad avveckling av finansieringsinstrumentet för slutet av den perioden, ska användas i enlighet med artikel 45 i den förordningen.

Artikel 12

Kriterier för att fastställa förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter på grundval av resultat

(Artikel 42.6 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Den förvaltande myndigheten ska beräkna förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som kan deklareras som stödberättigande utgifter i enlighet med artikel 42.1 d i förordning (EU) nr 1303/2013 på grundval av följande resultatbaserade kriterier, i enlighet med artikel 42.5 i den förordningen:

a)

Återbetalning av bidrag från ESI-fondsprogrammet.

b)

Medel som betalas tillbaka från investeringar eller från frigjorda medel från garantiavtal.

c)

Kvaliteten på de åtgärder som kompletterar investeringen före och efter investeringsbeslutet för att maximera dess inverkan.

d)

Finansieringsinstrumentens bidrag till programmets mål och resultat.

2.   Den förvaltande myndigheten ska informera den övervakningskommitté som inrättats i enlighet med artikel 47 i förordning (EU) nr 1303/2013 om bestämmelserna om en resultatbaserad beräkning av uppkomna förvaltningskostnader eller förvaltningsavgifter för finansieringsinstrumentet. Övervakningskommittén ska få årliga rapporter om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som verkligen betalats ut under det föregående kalenderåret.

Artikel 13

Tröskelvärden för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter

(Artikel 42.5 och 42.6 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   För ett organ som genomför en fondandelsfond får förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som kan deklareras som stödberättigande utgifter i enlighet med artikel 42.1 d i förordning (EU) nr 1303/2013 inte överstiga följande belopp:

a)

3 % för de första tolv månaderna efter undertecknandet av finansieringsavtalet, 1 % för de följande tolv månaderna, därefter 0,5 % per år av de programbidrag som betalats till fondandelsfonden, beräknat tidsproportionellt från dagen då beloppet betalades ut till fondandelsfonden och till slutet av stödberättigandeperioden, återbetalningen till den förvaltande myndigheten eller dagen för avslutande, beroende på vilken dag som infaller först.

b)

0,5 % per år av programbidrag som fondandelsfonden betalat till finansiella intermediärer, beräknat tidsproportionellt från dagen för utbetalning från fondandelsfonden till återbetalning till fondandelsfonden, slutet av stödberättigandeperioden eller dagen för avslutande, beroende på vilken dag som infaller först.

2.   För organ som genomför finansieringsinstrument som tillhandahåller eget kapital, lån, garantier och mikrokrediter, även i kombination med bidrag, räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter i enlighet med artikel 37.7 i förordning (EU) nr 1303/2013 får förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som kan deklareras som stödberättigande utgifter i enlighet med artikel 42.1 d i den förordningen inte överstiga följande belopp:

a)

En grundersättning som beräknas på följande sätt:

i)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller eget kapital: 2,5 % per år för de första 24 månaderna efter undertecknandet av finansieringsavtalet och därefter 1 % per år av de programbidrag som anslagits till finansieringsinstrumentet inom relevant finansieringsavtal, beräknat tidsproportionellt från dagen för undertecknande av det relevanta finansieringsavtalet och till slutet av stödberättigandeperioden, återbetalning av bidragen till den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden eller dagen för avslutande, beroende på vilken dag som infaller först

ii)

För övriga finansieringsinstrument: 0,5 % per år av de programbidrag som betalats ut till finansieringsinstrumentet, beräknat tidsproportionellt från dagen för utbetalningen till finansieringsinstrumentet till slutet av stödberättigandeperioden, återbetalningen till den förvaltande myndigheten eller fondandelsfonden eller dagen för avslutande, beroende på vilken dag som infaller först.

b)

En resultatbaserad ersättning som beräknas på följande sätt:

i)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller eget kapital: 2,5 % per år av de programbidrag som betalats ut i enlighet med artikel 42.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 till slutmottagarna i form av eget kapital samt av återinvesterade medel som kan härledas från programbidrag, vilka ännu inte betalats tillbaka till finansieringsinstrumentet, beräknat tidsproportionellt från dagen för utbetalning till slutmottagaren och till återbetalningen av investeringen, slutet på återkravsförfarandet vid nedskrivningar eller slutet på stödberättigandeperioden, beroende på vilken dag som infaller först.

ii)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller lån: 1 % per år av de programbidrag som betalats i enlighet med artikel 42.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 till slutmottagarna i form av lån samt av återinvesterade medel som kan härledas från programbidrag, vilka ännu inte betalats tillbaka till finansieringsinstrumentet, beräknat tidsproportionellt från dagen för utbetalning till slutmottagaren och till återbetalningen av investeringen, slutet på återkravsförfarandet vid betalningsförsummelser eller slutet på stödberättigandeperioden, beroende på vilken dag som infaller först.

iii)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller garantier: 1,5 % per år av de programbidrag som anslagits för utestående garantiåtaganden i enlighet med artikel 42.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013 samt av återanvända medel som kan härledas från programbidrag, beräknat tidsproportionellt från dagen då de anslogs och till förfallodagen för garantikontraktet, slutet på återkravsförfarandet vid betalningsförsummelser eller slutet på stödberättigandeperioden, beroende på vilken dag som infaller först.

iv)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller mikrokrediter: 1,5 % per år av de programbidrag som betalats till slutmottagarna i enlighet med artikel 42.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 i form av mikrokrediter samt av återinvesterade medel som kan härledas från programbidrag, vilka ännu inte betalats tillbaka till finansieringsinstrumentet, beräknat tidsproportionellt från dagen för utbetalning till slutmottagaren och till återbetalningen av investeringen, slutet på återkravsförfarandet vid betalningsförsummelser eller slutet på stödberättigandeperioden, beroende på vilken dag som infaller först.

v)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller bidrag, räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter i enlighet med artikel 37.7 i förordning (EU) nr 1303/2013: 0,5 % av det bidragsbelopp som betalats till slutmottagarna i enlighet med artikel 42.1 a i den förordningen.

Bestämmelserna i den här punkten ska tillämpas på organ som genomför ett finansieringsinstrument som tillhandahåller garantier, även om samma organ genomför en fondandelsfond som omfattas av bestämmelserna i punkt 4.

3.   Summan av förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter under den stödberättigandeperiod som fastställs i artikel 65.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska inte överstiga följande belopp:

a)

För fondandelsfonder: 7 % av summan av de programbidrag som betalats till fondandelsfonden.

b)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller eget kapital: 20 % av summan av de programbidrag som betalats till finansieringsinstrumentet.

c)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller lån: 8 % av summan av de programbidrag som betalats till finansieringsinstrumentet.

d)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller garantier: 10 % av summan av de programbidrag som betalats till finansieringsinstrumentet.

e)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller mikrokrediter: 10 % av summan av de programbidrag som betalats till finansieringsinstrumentet.

f)

För finansieringsinstrument som tillhandahåller bidrag, räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter i enlighet med artikel 37.7 i förordning (EU) nr 1303/2013: 6 % av summan av de programbidrag som betalats till finansieringsinstrumentet.

4.   Om samma organ genomför både en fondandelsfond och ett finansieringsinstrument ska varken beloppen för stödberättigande förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter enligt punkt 1 och 2 eller de begränsningar som anges i punkt 3 kumuleras för samma programbidrag eller samma återinvesterade medel som kan härledas från programbidrag.

5.   Om den största delen av det kapital som investerats i finansiella intermediärer som tillhandahåller garantier kommer från privata investerare eller offentliga investerare som verkar enligt principen om marknadsekonomi och programbidraget tillhandahålls på samma villkor som för privata investerare, ska förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna följa marknadsvillkoren och inte överstiga dem som betalas av privata investerare.

6.   De tröskelvärden som anges i punkterna 1, 2 och 3 får överskridas när organet som genomför finansieringsinstrumentet, inklusive, i tillämpliga fall, organet som genomför fondandelsfonden, har valts ut genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämpliga regler och den konkurrensutsatta upphandlingen visade att det fanns ett behov av högre förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter.

Artikel 14

Återbetalning av kapitaliserade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter för instrument som bygger på eget kapital och mikrokrediter

(Artikel 42.6 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   De kapitaliserade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som ska återbetalas som stödberättigande utgifter i enlighet med artikel 42.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska beräknas vid utgången av stödberättigandeperioden och vara summan av diskonterade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som ska betalas efter stödberättigandeperioden, för den period som fastställs i artikel 42.2 i den förordningen, och i enlighet med relevanta finansieringsöverenskommelser.

2.   De kapitaliserade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som ska betalas efter stödberättigandeperioden för finansieringsinstrument som tillhandahåller mikrokrediter ska inte överstiga 1 % per år av de programbidrag som betalats till slutmottagarna i enlighet med artikel 42.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 i form av lån och som ännu inte betalats tillbaka till finansieringsinstrumentet, beräknat tidsproportionellt från slutet på stödberättigandeperioden och till återbetalningen av investeringen, slutet på återkravsförfarandet vid betalningsförsummelser eller den period som avses i artikel 42.2 i den förordningen, beroende på vilken dag som infaller först.

3.   De kapitaliserade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som ska betalas efter stödberättigandeperioden för finansieringsinstrument som tillhandahåller eget kapital ska inte överstiga 1,5 % per år av de programbidrag som betalats till slutmottagarna i enlighet med artikel 42.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 i form av eget kapital och som ännu inte betalats tillbaka till finansieringsinstrumentet, beräknat tidsproportionellt från slutet på stödberättigandeperioden och till återbetalningen av investeringen, slutet på återkravsförfarandet vid betalningsförsummelser eller den period som avses i artikel 42.2 i den förordningen, beroende på vilken dag som infaller först.

4.   Eventuella medel som står kvar på spärrkontot efter den period som avses i artikel 42.2 i förordning (EU) nr 1303/2013, eller som ett resultat av en oväntad avveckling av finansieringsinstrumentet före slutet av den perioden, ska användas i enlighet med artikel 45 i den förordningen.

AVSNITT III

Metoden för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomsten för insatser som generar nettoinkomster

Artikel 15

Metoden för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomsten

(Artikel 61.3 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   När det gäller tillämpningen av den metod som avses i artikel 61.3 första stycket led b i förordning (EU) nr 1303/2013 ska det diskonterade värdet av nettoinkomsten från insatsen beräknas genom att man drar ifrån de diskonterade kostnaderna från den diskonterade inkomsten och, i tillämpliga fall, lägger till investeringens restvärde.

2.   Det diskonterade restvärdet för en insats ska beräknas över en specifik referensperiod som är lämplig för den sektor som insatsen avser, i enlighet med bilaga I. Referensperioden ska omfatta insatsens genomförandeperiod.

3.   Intäkter och kostnader ska fastställas med den inkrementella metoden, som bygger på en jämförelse av intäkter och kostnader med den nya investeringen respektive intäkter och kostnader utan den nya investeringen.

Om en insats består av en ny tillgång ska intäkter och kostnader vara de som gäller med den nya investeringen.

4.   I de fall mervärdesskatt inte är en stödberättigande kostnad i enlighet med artikel 69.3 c i förordning (EU) nr 1303/2013 ska beräkningen av det diskonterade värdet av nettoinkomsten baseras på siffror där mervärdesskatt inte ingår.

Artikel 16

Fastställande av inkomster

(Artikel 61.3 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

Vid beräkningen av det diskonterade värdet av nettoinkomsten ska inkomsterna beräknas på grundval av följande:

a)

Eventuella användaravgifter ska fastställas enligt principen att förorenaren betalar och man ska därvid på lämpligt sätt ta hänsyn till överkomligheten.

b)

Överföringar från nationella och regionala budgetar och från nationella offentliga försäkringssystem ska inte räknas som inkomster.

c)

I de fall en insats innebär att nya tillgångar kompletterar existerande tjänster eller infrastruktur ska man beakta bidrag både från nya användare och ytterliga bidrag från befintliga användare av den nya eller utvidgade tjänsten eller infrastrukturen.

Artikel 17

Fastställande av kostnader

(Artikel 61.3 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

Vid beräkningen av det diskonterade värdet av nettoinkomsten ska man beakta följande kostnader som uppstått under den referensperiod som avses i artikel 15.2:

a)

Kostnader för återanskaffning av utrustning med kort livslängd som behövs för att insatsen ska fungera tekniskt.

b)

Fasta driftskostnader, inklusive underhållskostnader, t.ex. personal, underhåll och reparationer, allmän förvaltning och administration samt försäkringar.

c)

Diverse driftskostnader, inklusive underhållskostnader, t.ex. förbrukning av råvaror, energi, andra förbrukningsvaror som används vid driften samt underhåll och reparationer för att förlänga insatsens varaktighet.

Artikel 18

Investeringens restvärde

(Artikel 61.3 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   När tillgångarna i en insats har en livslängd som överstiger den referensperiod som avses i artikel 15.2 ska deras restvärde fastställas genom att man beräknar kapitalvärdet under den tid som återstår av insatsen. Andra metoder för att beräkna restvärdet kan användas i vederbörligen motiverade undantagsfall.

2.   Investeringens restvärde ska tas med i beräkningen av det diskonterade värdet av nettoinkomsten för insatsen endast om inkomsterna överstiger de kostnader som avses i artikel 17.

Artikel 19

Diskontering av kassaflöden

(Artikel 61.3 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Endast kassaflöden till eller från insatsen ska beaktas vid beräkningen av kostnader och intäkter. Kassaflödet ska fastställas för varje år som det finns inbetalningar och utbetalningar för insatsen, under den referensperiod som avses i artikel 15.2.

2.   Bokföringsposter som inte är kontanter, såsom avskrivningar, avsättningar för återanskaffningskostnader och reserver för oförutsedda utgifter, ska inte ingå i beräkningen.

3.   Kassaflöden ska diskonteras till nutid med en diskonteringssats på 4 % i reala tal, som riktvärde för offentliga investeringsprojekt som samfinansieras av ESI-fonderna.

4.   Medlemsstaterna kan använda en annan diskonteringssats än 4 % om de motiverar den och ser till att den används konsekvent för liknande insatser inom samma sektor.

5.   Diskonteringssatser med andra värden än 4 % kan vara berättigade på följande grunder:

a)

Medlemsstatens särskilda makroekonomiska villkor och internationella makroekonomiska trender och konjunkturer.

b)

Typen av investerare eller genomförandestruktur, t.ex. offentlig-privata partnerskap.

c)

Typ av berörd sektor.

6.   För att fastställa specifika diskonteringssatser ska medlemsstaterna göra en uppskattning av den genomsnittliga långsiktiga avkastningen från en alternativ riskfri investeringskorg, som kan vara inhemsk eller internationell enligt vad de bedömer är mest relevant. Uppgifter om de olika diskonteringssatserna ska meddelas stödmottagarna.

AVSNITT IV

Fastställande av schablonsatser för indirekta kostnader och metoder som används inom andra av unionens politikområden

Artikel 20

Schablonfinansiering för indirekta kostnader, baserad på förordning (EU) nr 1290/2013

(Artikel 68.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

Indirekta kostnader kan beräknas genom att man tillämpar en schablonsats som fastställs i enlighet med artikel 29.1 i förordning (EU) nr 1290/2013 för följande typer av insatser eller projekt som ingår i insatser:

a)

Insatser som får stöd från Eruf med insatstypkoderna 056, 057 eller 060–065 från tabell 1 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 215/2014 (5) och som genomförs inom en av de investeringsprioriteringar som fastställs i artikel 5.1 a och b, 5.2 b, 5.3 a och c samt 5.4 f i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 (6).

b)

Insatser som får stöd från ESF med insatstypkoden 04 från tabell 6 i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 215/2014 och som bidrar till att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation i enlighet med artikel 3.2 c i förordning (EU) nr 1304/2013.

c)

Insatser som får stöd från Ejflu i enlighet med artiklarna 17, 26 eller 35 i förordning (EU) nr 1305/2013 och som bidrar till den av unionens prioriteringar som fastställs i artikel 5.1 i den förordningen. I de fall insatsen planerats i enlighet med artiklarna 17 och 26 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska man endast beakta insatser som genomförs av en operativ grupp inom det europeiska innovativa partnerskapet som finansieras enligt artikel 35.1 c i den förordningen.

d)

Insatser som får stöd från EHFF och som planeras i enlighet med artiklarna 28, 37 eller 41.5 i den framtida unionsrättsakten som fastställer villkoren för det ekonomiska biståndet för havs- och fiskepolitiken för programperioden 2014–2020.

Artikel 21

Schablonfinansiering för indirekta kostnader, baserad på förordning (EU, Euratom) nr 966/2012

(Artikel 68.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

Indirekta kostnader kan beräknas genom att man tillämpar en schablonsats som fastställs i enlighet med artikel 124.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (7) för följande typer av insatser eller projekt som ingår i insatser:

a)

Insatser som får stöd från Eruf med insatstypkoderna 085, 086 eller 087 från tabell 1 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 215/2014 och som genomförs inom en av de investeringsprioriteringar som fastställs i artikel 5.5 a och 5.6 d i förordning (EU) nr 1301/2013.

b)

Insatser som får stöd från ESF med insatstypkoden 01 från tabell 6 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 215/2014 och som bidrar till att stödja övergången till en koldioxidsnål, klimattålig, resurseffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi i enlighet med artikel 3.2 a i förordning (EU) nr 1304/2013.

c)

Insatser som får stöd från Ejflu i enlighet med artiklarna 17 och 25 i förordning (EU) nr 1305/2013 som bidrar till den av unionens prioriteringar som fastställs i artikel 5.4 eller 5.5 i den förordningen.

d)

Insatsen som får stöd från EHFF och som planeras i enlighet med artiklarna 36, 38, 39.1, 46.1 e och i, 54 samt 79c.1 b i den framtida unionsrättsakten som fastställer villkoren för det ekonomiska biståndet för havs- och fiskepolitiken för programperioden 2014–2020.

KAPITEL III

BESTÄMMELSER SOM KOMPLETTERAR DEL TRE I FÖRORDNING (EU) NR 1303/2013 FÖR ERUF OCH SAMMANHÅLLNINGSFONDEN VAD GÄLLER METODER SOM SKA ANVÄNDAS VID KVALITETSGRANSKNING AV STÖRRE PROJEKT

Artikel 22

Krav för oberoende experter som genomför kvalitetsgranskningen

(Artikel 101 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Den kvalitetsgranskning av större projekt som avses i artikel 101 tredje stycket i förordning (EU) nr 1303/2013 ska genomföras av oberoende experter

a)

med betydande teknisk erfarenhet av alla etapper i projektcykeln,

b)

med bred internationell erfarenhet av berörda investeringsområden,

c)

med betydande expertkunskaper i analys och utvärdering av samhällsekonomiska fördelar,

d)

med betydande kunskaper och erfarenheter av relevant unionslagstiftning, politikområden och förfaranden,

e)

som är fristående från alla myndigheter som är direkt eller indirekt inblandade i godkännandet, genomförandet eller driften av det större projektet,

f)

som inte har en intressekonflikt på någon nivå i förhållande till det större projektet,

g)

som inte har ekonomiskt intresse i samband med det större projektet, och

h)

som har nödvändiga språkkunskaper.

2.   Om en medlemsstat föreslår att uppdrag ska ges till andra oberoende experter än de som får tekniskt stöd på kommissionens initiativ i enlighet med artikel 58 i förordning (EU) nr 1303/2013, ska medlemsstaten i enlighet med artikel 101 tredje stycket i den förordningen lämna in ett förslag för godkännande av kommissionen. Godkännandet ska baseras på handlingar som visar att experterna uppfyller kraven i punkt 1 i den här artikeln.

Kommissionen ska informera medlemsstaten om den godkänner förslaget om oberoende experter inom tre månader från det att förslaget lämnades in.

Artikel 23

Kvalitetsgranskning av större projekt

(Artikel 101 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   De oberoende experterna ska genomföra sin bedömning på grundval av de uppgifter som avses i artikel 101 första stycket led a–i i förordning (EU) nr 1303/2013. De oberoende experterna kan i samband med dessa uppgifter begära ytterligare information som de bedömer är nödvändig för kvalitetsgranskningen.

Medlemsstaten och de oberoende experterna kan komma överens om att arbetet ska kompletteras med besök på plats.

De oberoende experterna kan, efter överenskommelse med medlemsstaterna, samråda med kommissionen om frågor som rör statligt stöd i samband med sin bedömning.

2.   I samband med kvalitetsgranskningen ska de oberoende experterna vidta följande åtgärder:

a)

De oberoende experterna ska kontrollera att insatsen är ett större projekt enligt artikel 100 i förordning (EU) nr 1303/2013, att det större projektet inte är en genomförd insats enligt artiklarna 21.4 och 65.6 i den förordningen och att det större projektet ingår i det relevanta operativa programmet.

b)

De oberoende experterna ska kontrollera att de uppgifter som avses i artikel 101 första stycket led a–i i förordning (EU) nr 1303/2013 och som lämnas i det format som avses i artikel 101 femte stycket i den förordningen är fullständiga, exakta och sanningsenliga.

c)

De oberoende experterna ska bedöma det större projektets kvalitet utifrån de kriterier som anges i bilaga II till den här förordningen.

d)

De oberoende experterna ska framställa en rapport från den oberoende kvalitetsgranskningen i det format som föreskrivs i artikel 102.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 1303/2013. I rapporterna ska de oberoende experterna formulera och motivera sina uttalanden på ett otvetydigt sätt vad gäller innehållet i denna punkt.

3.   Ett större projekt har bedömts positivt i den mening som avses i artikel 102.1 i förordning (EU) nr 1303/2013, om de oberoende experterna drar slutsatsen att alla de kriterier som avses i bilaga II till den här förordningen är uppfyllda.

KAPITEL IV

BESTÄMMELSER SOM KOMPLETTERAR DEL FYRA I FÖRORDNING (EU) NR 1303/2013 FÖR ERUF, ESF, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN OCH EHFF

AVSNITT I

Uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt

Artikel 24

Uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt

(Artikel 125.8 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   De uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt för varje insats i det system för övervakning som inrättats i enlighet med artikel 125.2 d i förordning (EU) nr 1303/2013 anges i bilaga III till den här förordningen.

2.   Uppgifterna, inklusive uppgifter om enskilda deltagare i tillämpliga fall, ska registreras och lagras för varje insats, så att uppgifterna kan aggregeras när de behövs för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroll och revision. Det ska också vara möjligt att aggregera uppgifterna kumulativt för hela programperioden. För ESF ska uppgifterna registreras och lagras på ett sätt som gör det möjligt för de förvaltande myndigheterna att utföra arbetsuppgifter i samband med övervakning och utvärdering i enlighet med kraven i artikel 56 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artiklarna 5 och 19 i förordning (EU) nr 1304/2013 samt bilagorna I och II till den förordningen.

3.   I de fall en insats får stöd från mer än ett operativt program, prioritering eller fond eller inom mer än en regionkategori ska de uppgifter som avses i fälten 23–113 i bilaga III registreras på sätt som gör att uppgifterna kan hämtas uppdelade per operativt program, prioritering, fond eller regionkategori. De ska också vara möjligt att hämta de indikatoruppgifter som avses i fälten 31–40 i bilaga III, uppdelade på investeringsprioritering och vid behov efter kön.

AVSNITT II

Verifikationskedjan och användning av uppgifter som samlas in under revisioner

Artikel 25

Detaljerade minimikrav för verifikationskedjan

(Artikel 125.9 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Följande detaljerade minimikrav ska gälla för verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska bevaras:

a)

Verifikationskedjan ska göra det möjligt att tillämpa de urvalskriterier som fastställts av övervakningskommittén för det operativa program som ska kontrolleras.

b)

När det gäller bidrag och återbetalningspliktigt stöd enligt artikel 67.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 ska verifikationskedjan göra det möjligt att stämma av de aggregerade summor som attesterats till kommissionen med de detaljerade räkenskaper och verifikationer som bevaras hos den attesterande myndigheten, den förvaltande myndigheten, förmedlande organ och stödmottagare, för insatser som samfinansierats inom det operativa programmet.

c)

När det gäller bidrag och återbetalningspliktigt stöd enligt artikel 67.1 b och c i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 14.1 i förordning (EU) nr 1304/2013 ska verifikationskedjan göra det möjligt att stämma av de aggregerade summor som attesterats till kommissionen med de detaljerade uppgifterna om utfall eller resultat och verifikationer som bevaras hos den attesterande myndigheten, den förvaltande myndigheten, förmedlande organ och stödmottagare, i tillämpliga fall även handlingar om metoden för fastställande av standardiserade skalor av enhetskostnader och standardbelopp, för insatser som samfinansierats inom det operativa programmet.

d)

När det gäller kostnader som fastställs i enlighet med artiklarna 67.1 d och 68.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 ska verifikationskedjan visa och motivera beräkningsmetoden, i tillämpliga fall, och den grund på vilken schablonsatserna fastställts, samt stödberättigande direkta kostnader eller kostnader som deklarerats inom andra valda kategorier, för vilka schablonsatserna ska tillämpas.

e)

När det gäller kostnader som fastställs i enlighet med artikel 68.1 b och c i förordning (EU) nr 1303/2013, artikel 14.2 i förordning (EU) nr 1304/2013 och artikel 20 i förordning (EU) nr 1299/2013 ska verifikationskedjan göra det möjligt att styrka de stödberättigande direkta kostnader för vilka schablonsatserna ska tillämpas.

f)

Verifikationskedjan ska göra det möjligt att kontrollera utbetalningen av det offentliga stödet till stödmottagaren.

g)

För varje insats ska verifikationskedjan innehålla de tekniska specifikationerna och finansieringsplanen, handlingar om godkännande av ansökan om stöd, handlingar om offentliga upphandlingsförfaranden, rapporter från stödmottagaren och rapporter om utförda kontroller och revisioner, beroende på vad som är tillämpligt.

h)

Verifikationskedjan ska omfatta information om förvaltningskontroller och revisioner som genomförs för insatsen.

i)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19.3 och bilagorna I och II till förordning (EU) nr 1304/2013 ska verifikationskedjan göra det möjligt att stämma av uppgifter om aktivitetsindikatorerna för insatsen med målen och med inrapporterade data och resultat för programmet.

j)

För finansieringsinstrument ska verifikationskedjan omfatta de verifikationer som avses i artikel 9.1 e i den här förordningen.

För de kostnader som avses i leden c och d ska verifikationskedjan göra det möjligt att kontrollera att den beräkningsmetod som den förvaltande myndigheten använder överensstämmer med artiklarna 67.5 och 68.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 14.3 i förordning (EU) nr 1304/2013.

2.   Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikationer som krävs för att säkerställa att verifikationskedjan uppfyller minimikraven i punkt 1 och om var dessa organ är belägna.

Artikel 26

Användning av uppgifter som inhämtats under revisioner som genomförts av kommissionens tjänstemän eller bemyndigade företrädare för kommissionen

(Artikel 127.8 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Kommissionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra obehörigt röjande av eller tillträde till uppgifter som kommissionen samlat in vid sina revisioner.

2.   Kommissionen ska använda de uppgifter som den samlat in vid sina revisioner endast för att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med artikel 75 i förordning (EU) nr 1303/2013. Europeiska revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ska ha tillgång till de insamlade uppgifterna.

3.   De insamlade uppgifterna ska inte sändas till personer andra än till dem i medlemsstaterna eller vid unionens institutioner vars arbetsuppgifter kräver att de har tillgång till uppgifterna i enlighet med tillämpliga regler, utan uttryckligt tillstånd från den medlemsstat som har lämnats uppgifterna.

AVSNITT III

Omfattning av och innehåll i revisioner av insatser och räkenskaper samt metoden för urvalet av insatser

Artikel 27

Insatsrevisioner

(Artikel 127.7 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Insatsrevisioner ska genomföras för varje räkenskapsår av ett antal insatser som valts ut med en metod som fastställts eller godkänts av revisionsmyndigheten i enlighet med artikel 28 i denna förordning.

2.   Insatsrevisioner ska genomföras på grundval av de verifikationer som ingår i revisionskedjan, och ska kontrollera att de utgifter som deklarerats till kommissionen är lagliga och korrekt, inklusive följande:

a)

Insatsen ska ha valts ut i enlighet med urvalskriterierna för det operativa programmet, den ska inte ha avslutats konkret eller genomförts fullt ut innan stödmottagaren lämnade in ansökan om finansiering inom det operativa programmet, den ska ha genomförts i enlighet med beslutet om godkännande och den ska uppfylla de villkor som gällde då revisionen genomfördes i fråga om funktioner, användning och mål som ska uppnås.

b)

De utgifter som deklarerats till kommissionen ska stämma överens med räkenskaperna, och de verifikationer som krävs ska säkerställa en lämplig verifikationskedja enligt artikel 25 i denna förordning.

c)

För utgifter som deklarerats till kommissionen och som fastställts i enlighet med artiklarna 67.1 b och c samt 109 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 14.1 i förordning (EU) nr 1304/2013 ska de utfall och resultat som ligger till grund för utbetalningarna till stödmottagaren ha förverkligats, uppgifter om deltagare och andra uppgifter om utfall och resultat ska överensstämma med de uppgifter som lämnats in till kommissionen och de verifikationer som krävs ska säkerställa en lämplig verifikationskedja enligt artikel 25 i den här förordningen.

Vid revisionerna ska man också kontroller att det offentliga stödet har betalats till stödmottagaren i enlighet med artikel 132.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.

3.   Insatsrevisionerna ska i tillämpliga fall omfatta kontroller på plats av det fysiska genomförandet av insatsen.

4.   Vid insatsrevisionerna ska man kontrollera att motsvarande utgifter som registrerats av den attesterande myndigheten i dess räkenskapssystem är exakta och fullständiga och man ska göra en avstämning av verifikationskedjan på alla nivåer.

5.   Om de problem som upptäcks verkar vara systembetingade och därför innebär en risk för andra insatser inom det operativa programmet ska revisionsmyndigheten göra ytterligare granskningar, och vid behov även ytterligare revisioner för att fastställa problemens omfattning och rekommendera nödvändiga korrigerande åtgärder.

6.   Endast utgifter som ingår i en revision som genomförts i enlighet med punkt 1 ska räknas som reviderade utgifter vid rapporteringen till kommissionen av den årliga täckningen. Därvid ska man använda den modell för kontrollrapporter som avses i artikel 127.6 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Artikel 28

Metod för urval av insatser

(Artikel 127.7 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Revisionsmyndigheten ska fastställa en urvalsmetod i enlighet med kraven i den här artikeln och med beaktande av internationellt vedertagna revisionsstandarder från Intosai, Ifac eller IIA.

2.   Utöver de förklaringar som ges i revisionsstrategin ska revisionsmyndigheten dokumentera de handlingar och den yrkesmässiga bedömning som gjorts för att fastställa urvalsmetoderna, omfattande planering, urval, testning och utvärdering, för att visa att den fastställda metoden är lämplig.

3.   Ett urval ska vara representativt för den population från vilken den kommer, och den ska göra det möjligt för revisionsmyndigheten att upprätta ett tillförlitligt revisionsuttalande i enlighet med artikel 127.5 a i förordning (EU) nr 1303/2013. Populationen ska omfatta de utgifter från ett operativt program eller en grupp av operativa program i samma förvaltnings- och kontrollsystem, som ingår i de betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen i enlighet med artikel 131 i förordning (EU) nr 1303/2013 för ett visst räkenskapsår. Urvalet kan göras under eller efter räkenskapsåret.

4.   När det gäller tillämpningen av artikel 127.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska en urvalsmetod anses vara statistisk i följande fall:

i)

Urvalsenheterna ska väljas ut slumpmässigt.

ii)

Sannolikhetsteorin ska användas för att bedöma resultatet av urvalet, och även för mätning och kontroll av urvalsrisken och av planerad och uppnådd precision.

5.   Urvalsmetoden ska säkerställa ett slumpmässigt urval av varje urvalsenhet i populationen, genom att man väljer slumpmässiga nummer som genereras för varje populationsenhet för att välja ut enheterna i urvalet eller genom ett systematiskt urval, genom att man använder en slumpmässig startpunkt och tillämpar en systematisk regel för att välja ytterligare enheter.

6.   Urvalsenheten ska fastställas av revisionsmyndigheten, efter en yrkesmässig bedömning. Urvalsenheten kan vara en insats, ett projekt inom en insats eller en betalningsansökan från en stödmottagare. Uppgifter om vilken typ av urvalsenhet som valts om och om den yrkesmässiga bedömningen som gjorts ska ingå i kontrollrapporten.

7.   Om summan av utgifter för en urvalsenhet under räkenskapsåret är ett negativt belopp ska den inte räknas med i den population som avses i punkt 3 ovan och ska revideras separat. Revisionsmyndigheten kan också göra ett urval från denna separata population.

8.   Om villkoren för proportionell kontroll i artikel 148.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 är tillämpliga får revisionsmyndigheten utelämna de enheter som avses i den artikeln från den population från vilket urvalet görs. Om den berörda insatsen redan har valts ut ska revisionsmyndigheten ersätta den genom att göra ett slumpmässigt urval på lämpligt sätt.

9.   Alla utgifter som deklarerats till kommissionen och som ingår i urvalet ska revideras.

Om de valda urvalsenheterna omfattar ett stort antal underliggande betalningsansökningar eller fakturor får revisionsmyndigheterna revidera dem efter ytterligare urval, som går till så att underliggande betalningsansökningar eller fakturor väljs ut med samma urvalsparametrar som användes vid det första urvalet.

I så fall ska lämplig urvalsstorlek beräknas inom varje urvalsenhet som ska revideras, och den ska alltid omfatta minst 30 underliggande betalningsansökningar eller fakturor för varje urvalsenhet.

10.   Revisionsmyndigheten får stratifiera en population genom att dela in den i underpopulationer, som i sin tur består av en grupp urvalsenheter med liknande egenskaper, särskilt när det gäller risk eller förväntad felprocent eller när populationen omfattar insatser som består av bidrag från ett operativt program till finansieringsinstrument eller andra poster med högt värde.

11.   Revisionsmyndigheten ska bedöma om systemets tillförlitlighet är hög, genomsnittlig eller låg, och den ska beakta resultaten från systemrevisionerna för att fastställa de tekniska urvalsparametrarna så att system- och insatsrevisionerna tillsammans ger en hög tillförlitlighetsnivå. För ett system som bedöms ha en hög tillförlitlighet ska konfidensnivån för urvalet av insatser vara minst 60 %. För ett system som bedöms ha en låg tillförlitlighet ska konfidensnivån för urvalet av insatser vara minst 90 %. Den högsta väsentlighetsnivån ska vara 2 % av de utgifter som avses i punkt 3.

12.   Om det finns oriktigheter eller risk för oriktigheter ska revisionsmyndigheten efter en yrkesmässig bedömning besluta om det behövs en revision av ett kompletterande urval av insatser eller delar av insatser som inte reviderades i det slumpmässiga urvalet, så att man kan beakta de särskilda riskfaktorer som upptäckts.

13.   Revisionsmyndigheten ska analysera resultaten från revisionen av det kompletterande urvalet separat, dra slutsatser utifrån de resultaten och meddela kommissionen i den årliga kontrollrapporten. Oriktigheter som upptäcks i det kompletterande urvalet ska inte ingå vid uträkningen av beräknade slumpmässiga fel i det slumpmässiga urvalet.

14.   På grundval av resultaten från insatsrevisionerna, som görs i syfte att utarbeta det revisionsuttalande och den kontrollrapport som avses i artikel 127.5 a i förordning (EU) nr 1303/2013, ska revisionsmyndigheten beräkna den sammanlagda felprocenten, som ska vara summan av de beräknade slumpmässiga felen och i tillämpliga fall systembetingade fel och okorrigerade anomalier, dividerad med populationens storlek.

Artikel 29

Räkenskapsrevisioner

(Artikel 127.7 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   De räkenskapsrevisioner som avses i artikel 137.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska utföras av revisionsmyndigheten för varje räkenskapsår.

2.   Räkenskapsrevisionen ska ge rimlig säkerhet om att beloppen i räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga.

3.   Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska revisionsmyndigheten särskilt beakta resultaten från systemrevisionerna av den attesterande myndigheten och från insatsrevisionerna.

4.   I systemrevisionen ska ingå en kontroll av att den attesterande myndighetens räkenskapssystem är tillförlitligt och en kontroll, på urvalsbasis, av att de utgifter som registrerats i den attesterande myndighetens räkenskapssystem rörande tillbakadragna och återkrävda belopp är exakta.

5.   För att revisionsmyndigheten inför revisionsuttalandet ska kunna försäkra sig om att alla räkenskaper ger en rättvisande bild, ska den kontrollera att alla de delar som krävs i artikel 137 i förordning (EU) nr 1303/2013 har tagits med korrekt i räkenskaperna och motsvarar de verifikat som finns hos berörda myndigheter, organ och stödmottagare. Revisionsmyndigheten ska särskilt kontrollera följande, på grundval av de räkenskaper den får från den attesterande myndigheten:

a)

Det sammanlagda beloppet av stödberättigande utgifter som deklarerats i enlighet med artikel 137.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013 ska överensstämma med utgifter och motsvarande offentliga utgifter i betalningsansökningar som lämnats in till kommissionen för det relevanta räkenskapsåret, och om det finns skillnader ska rimliga förklaringar lämnas i räkenskaperna för de belopp som stäms av.

b)

De belopp i räkenskaperna som återkrävts och dragits tillbaka under räkenskapsåret, de belopp som ska återkrävas vid räkenskapsårets slut, de återkrav som gjorts i enlighet med artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt belopp som inte kan återkrävas ska motsvara de belopp som bokförts i den attesterande myndighetens redovisningssystem och som är baserade på beslut av ansvarig förvaltande myndighet eller attesterande myndighet.

c)

Utgifter ska i tillämpliga fall undantas från räkenskaperna i enlighet med artikel 137.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 och alla nödvändiga korrigeringar avspeglas i räkenskaperna för det berörda räkenskapsåret.

d)

De programbidrag som betalats ut till finansieringsinstrument och de förskott på statligt stöd som betalats till stödmottagare ska stödjas av tillgänglig information från den förvaltande myndigheten och den attesterande myndigheten.

De kontroller som avses i leden b, c och de får göras på urvalsbasis.

AVSNITT IV

Kommissionens finansiella korrigeringar i samband med brister i systemen

Artikel 30

Kriterier för att fastställa om det föreligger allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen

(Artikel 144.6 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Kommissionen ska göra sin bedömning av om förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt på grundval av resultaten från alla tillgängliga systemrevisioner, inklusive granskningar av kontroller och insatsrevisioner.

Bedömningen ska omfatta programmets interna kontrollmiljö, de förvaltande och attesterande myndigheternas förvaltnings- och kontrollverksamhet, de förvaltande och attesterande myndigheternas övervakning samt revisionsmyndighetens kontrollverksamhet och den ska göras på grundval av en kontroll av överensstämmelsen med de centrala krav som fastställs i tabell 1 i bilaga IV.

En bedömning av om de centrala kraven uppfylls ska göras utifrån de kategorier som fastställs i tabell 2 i bilaga IV.

2.   De huvudsakliga typerna av allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen ska vara de fall när något av de centrala kraven i punkterna 2, 4, 5, 13, 15, 16 och 18 i tabell 1 i bilaga IV eller minst två av de andra centrala kraven i tabell 1 i bilaga IV bedöms falla inom kategorierna 3 eller 4 i tabell 2 i bilaga IV.

Artikel 31

Kriterier för tillämpningen av schablonsatser eller extrapolerade finansiella korrigeringar och för fastställande av omfattningen av finansiella korrigeringar

(Artikel 144.6 i förordning (EU) nr 1303/2013)

1.   Finansiella korrigeringar ska tillämpas på hela eller delar av ett operativt program, om kommissionen identifierar en eller fler allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket ska extrapolerade finansiella korrigeringar tillämpas på hela eller delar av ett operativt program när kommissionen identifierar systembetingade oriktigheter i ett representativt urval av insatser, för att kunna göra en noggrannare kvantifiering av risken för unionens budget. I sådana fall ska resultatet av granskningen av det representativa urvalet extrapoleras till resten av den population från vilken urvalet gjorts vid beräkningen av den finansiella korrigeringen.

2.   Omfattningen av schablonkorrigeringen ska fastställas med beaktande av följande:

a)

Den relativa vikten av den eller de allvarliga bristerna i förhållande till hela förvaltnings- och kontrollsystemet.

b)

Den eller de allvarliga bristernas frekvens och omfattning.

c)

Omfattningen av förlustrisken för unionens budget.

3.   Med beaktande av dessa faktorer ska omfattningen av den finansiella korrigeringen fastställas på följande sätt:

a)

Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet är så grundläggande, vanliga eller omfattande att de innebär ett fullständigt misslyckande för systemet och en risk att de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 100 % tillämpas.

b)

Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet är så vanliga och omfattande att de innebär ett mycket allvarligt misslyckande för systemet och en risk att en mycket stor del av de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 25 % tillämpas.

c)

Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet beror på att systemet inte fungerar helt eller att de fungerar så dåligt eller så sällan att det finns en risk att en stor del av de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 10 % tillämpas.

d)

Om den eller de allvarliga bristerna i förvaltnings- och kontrollsystemet beror på att systemet inte fungerar konsekvent så att det finns en risk att en betydande del av de berörda utgifterna inte är lagliga och korrekta ska en schablonsats på 5 % tillämpas.

4.   Om tillämpningen av en schablonsats som fastställs i punkt 3 vore oproportionell ska korrigeringssatsen minskas.

5.   Om samma allvarliga brister eller brister identifieras på nytt under ett efterföljande räkenskapsår på grund av att de ansvariga myndigheterna inte har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder kan korrigeringssatsen ökas till en nivå som inte överstiger den för närmast högre kategori, eftersom den eller de allvarliga bristerna kvarstår.

Artikel 32

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24 ska tillämpas från och med den 1 december 2014 när det gäller de registrerade och lagrade uppgifter som avses i bilaga III, med undantag av fälten 23–40, 71–78 och 91–105. När det gäller dessa fält i bilaga III ska artikel 24 tillämpas från och med den 1 juli 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 3 mars 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 215/2014 av den 7 mars 2014 om tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden när det gäller metoder för stöd till klimatförändringsmål, fastställande av delmål och mål i resultatramen samt nomenklaturen för insatskategorier för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 69, 8.3.2014, s. 65).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).


BILAGA I

Referensperioder enligt artikel 15.2

Sektor

Referensperiod (år)

Järnvägar

30

Vattenförsörjning och vattenrening

30

Vägar

25–30

Avfallshantering

25–30

Hamnar och flygplatser

25

Stadstransporter

25–30

Energi

15–25

Forskning och innovation

15–25

Bredband

15–20

Infrastruktur för näringslivet

10–15

Övriga sektorer

10–15


BILAGA II

Kriterier för kvalitetsgranskning av större projekt enligt artikel 23

1.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (1)

Att det finns belägg för att den tekniska, rättsliga, ekonomiska och administrativa kapaciteten är tillräcklig för förvaltningen av projektet i genomförandefasen och den operativa fasen.

2.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 b i förordning (EU) nr 1303/2013

Att det finns belägg för att projektet är berättigat till finansiering på grundval av kraven som rör geografiskt läge eller projektområde.

3.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 c i förordning (EU) nr 1303/2013

3.1   Att de sammanlagda kostnaderna och sammanlagda stödberättigande kostnaderna är korrekt beräknade med beaktande av kraven i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013, att de är tillräckligt detaljerade och att grunden för kostnadsberäkningen är lämplig både när det gäller den sammanlagda kostnaden för att uppnå de förväntade målen och, i tillämpliga fall, när det gäller enhetskostnader.

3.2   Att det finns belägg för att projektet berättigar till stöd från antingen Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) eller Sammanhållningsfonden, och att finansieringen endast är avsedd för de delar som är förenliga med bestämmelserna om stödberättigande i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1301/2013 (2) och (EU) nr 1300/2013 (3) samt med de bestämmelser om stödberättigande som fastställts av medlemsstaten.

3.3   Att det finns belägg för att det offentliga stöd som beviljats projektet inte utgör statligt stöd eller, om det är statligt stöd, att detta har beaktats vid beräkningen av det sammanlagda offentliga bidraget till projektet.

4.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 d i förordning (EU) nr 1303/2013

4.1   Att efterfrågeanalysen (eller affärsplanen, om det gäller en produktiv investering) är tillförlitlig och bygger på realistiska uppskattningar, är i linje med de viktigaste demografiska tendenserna och utvecklingen inom den berörda sektorn, och visar på behovet av projektet och på den sammanlagda kapaciteten hos den infrastruktur som projektet resulterar i.

4.2   Att analysen av alternativen är tillräckligt grundlig och stöder dels medlemsstatens slutsats att det bästa alternativet valts för genomförandet efter en analys av de främsta alternativen, dels skälen till det valda alternativet.

4.3   Att den teknik som föreslagits för projektet är adekvat och att stödmottagaren har tillräcklig kapacitet för att garantera att projektet är hållbart, eller om stödmottagarens kapacitet inte är tillräcklig, att det finns tillräckliga medel för att höja denna kapacitet till den nivå som krävs.

4.4   Att det dragits en tillförlitlig slutsats om att projektet är genomförbart och kan genomföras antingen inom den planerade projekttiden eller senast i slutet av den stödberättigande period som fastställs i artikel 65.2 i förordning (EU) nr 1303/2013.

5.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 e i förordning (EU) nr 1303/2013

5.1   Att kostnads-nyttoanalysen gjorts i enlighet med den metod som avses i artikel 101 i förordning (EU) nr 1303/2013 och den metod för beräkning av nettoinkomster som avses i artikel 61 i den förordningen och i artiklarna 15–19 i den här förordningen.

5.2   Att det dragits en tillförlitlig slutsats om att projektet är ekonomiskt och finansiellt hållbart och att dess socioekonomiska effekter är positiva, vilket motiverar nivån på det stöd som enligt planerna ska beviljas från Eruf eller Sammanhållningsfonden.

6.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 f i förordning (EU) nr 1303/2013

6.1   Att det finns belägg för att projektet bidrar till målen för miljö- och klimatpolitiken, särskilt de mål som rör Europa 2020-strategin, och att hänsyn tagits till de risker som hänför sig till klimatförändringar, behovet av begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt motståndskraft mot katastrofer samt att lämpliga åtgärder vidtagits eller planerats för att se till att projektet kan stå emot olika effekter av klimatförändringar.

6.2   Att det finns belägg för att principen att förorenaren betalar och principen om förebyggande åtgärder har tillämpats korrekt.

6.3   Att projektet uppfyller de krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (4) för projekt som förtecknas i bilaga I till det direktivet, och för projekt som förtecknas i bilaga II till det direktivet, för vilka de behöriga myndigheterna genom den granskning som föreskrivs i artikel 4 har konstaterat att en miljökonsekvensbedömning är nödvändig, som för projekt som förtecknas i bilaga I till direktiv 2011/92/EU, dvs.

a)

att den icke-tekniska sammanfattningen i rapporten över miljökonsekvensbedömningen uppfyller kraven i artikel 5 i och bilaga IV till direktiv 2011/92/EU och att den varit föremål för offentliga samråd, och

b)

att miljömyndigheter, allmänheten och i tillämpliga fall andra medlemsstater har hörts i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2011/92/EU, och

c)

att den behöriga myndighetens beslut har utfärdats i enlighet med artiklarna 8 och 9 i direktiv 2011/92/EU, eller

d)

i de fall där miljökonsekvensbedömningen följs av ett rättsligt bindande beslut och ett tillstånd ännu inte har beviljats i enlighet med artiklarna 8 och 9 i direktiv 2011/92/EU, att medlemsstaten har lämnat ett skriftligt åtagande om att åtgärder snarast kommer att vidtas för att se till att tillståndet beviljas senast när bygg- och anläggningsarbetena inleds.

6.4   Att projektet uppfyller kraven i direktiv 2011/92/EU för projekt som förtecknas i bilaga II till det direktivet, för vilka de behöriga myndigheterna genom den granskning som föreskrivs i artikel 4 har konstaterat att det inte krävs någon miljökonsekvensbedömning, dvs.

a)

att de behöriga myndigheterna har avgjort om en miljökonsekvensbedömning är nödvändig och att detta avgörande har offentliggjorts, och

b)

att de relevanta uppgifterna enligt artikel 4 i och bilaga III till direktiv 2011/92/EU har tillhandahållits, ifall avgörandet om miljökonsekvensbedömningen inte gäller de kriterier som förtecknas i bilaga III till det direktivet.

6.5   Att det finns belägg för att direktiv 2011/92/EU inte gäller, i tillämpliga fall.

6.6   Om projektet bygger på en annan plan eller ett annat program (som omfattas av kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (5)) än det operativa programmet, att det finns belägg för att projektet stämmer överens med planen eller programmet.

6.7   Om de allmänna förhandsvillkoren för miljölagstiftning eller eventuella tematiska förhandsvillkor för avfalls- och vattensektorerna och transportsektorn (kraven på en strategisk miljökonsekvensbedömning) enligt artikel 19 i och bilaga XI till förordning (EU) nr 1303/2013 inte uppfylls måste kopplingen till den överenskomna handlingsplanen visas.

6.8   Att projektet uppfyller kraven i rådets direktiv 92/43/EEG (6):

a)

Om projektet sannolikt kommer att påverka ett Natura 2000-område på ett betydande sätt (enligt artikel 6.3) måste en lämplig bedömning ha gjorts och slutförts innan tillståndet för projektet beviljades.

b)

Om projektet har betydande negativa konsekvenser för ett Natura 2000-område måste kraven i artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG vara uppfyllda, även när det gäller anmälan till eller yttranden från kommissionen.

6.9   Att uppgifterna om ytterligare miljöåtgärder som miljörevision, miljöledning eller särskild miljöövervakning är tillräckliga och visar att dessa åtgärder är ändamålsenliga med hänsyn till de behov som konstaterats.

6.10   Att beräkningen av kostnaderna för de åtgärder som vidtagits mot de negativa miljökonsekvenserna är rimlig.

6.11   Att projektet i tillämpliga fall uppfyller kraven i relevanta sektorspecifika miljödirektiv, särskilt följande:

a)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (7) när det gäller projekt som påverkar vattenförekomster (i tillämpliga fall kontroll av bedömningen av sådana projekt som omfattas av undantagen enligt artikel 4.7 i det direktivet)

b)

Rådets direktiv 91/271/EEG (8) när det gäller projekt för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.

c)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (9) och relevanta tillämpliga direktiv som rådets direktiv 1999/31/EG (10) när det gäller projekt som handlar om fast avfall.

d)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (11) när det gäller projekt för vilka ett tillstånd måste beviljas enligt det direktivet.

7.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 g i förordning (EU) nr 1303/2013

7.1   Att projektets mål är förenliga med och ändamålsenliga med tanke på de specifika målen inom de relevanta prioriterade områdena i det berörda operativa programmet.

7.2   Att projektets förväntade bidrag till resultat- och aktivitetsindikatorerna inom det prioriterade området är tillräckligt.

7.3   Att projektets förväntade bidrag till den socioekonomiska utvecklingen är tillräckligt.

7.4   Belägg för att stödmottagaren har vidtagit lämpliga åtgärder för att garantera att infrastrukturen utnyttjas optimalt i den operativa fasen.

8.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 h i förordning (EU) nr 1303/2013

8.1   Att de sammanlagda planerade ekonomiska medlen och det sammanlagda planerade stödet från fonderna är motiverade och korrekt angivna i finansieringsplanen.

8.2   Att finansieringsplanen för projektet är tillräcklig och visar att projektet är ekonomiskt hållbart med tanke på de medel som krävs per år för genomförandet av projektet.

8.3   Att de fysiska och finansiella indikatorerna för att övervaka framstegen med beaktande av de identifierade riskerna är ändamålsenliga och går att kontrollera.

9.   Kriterier för kvalitetsgranskning vad gäller de uppgifter som är nödvändiga enligt artikel 101 i i förordning (EU) nr 1303/2013

9.1   Att den föreslagna tidsplanen för genomförandet av det större projektet är rimlig och genomförbar, med beaktande av de identifierade riskerna.

9.2   Om genomförandet av projektet inte kan avslutas under programperioden, att de olika faserna är lämpliga och att planeringen är optimal ur effektivitetssynpunkt.


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 281).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

(6)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(8)  Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(10)  Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).


BILAGA III

Uppgifter som ska registreras och lagras elektroniskt i övervakningssystemet (artikel 24)

Uppgifterna måste lämnas för insatser som stöds genom ESF, Eruf, Sammanhållningsfonden och EHFF, om inget annat anges i den andra spalten.

Uppgifter

Fonder för vilka uppgiften inte behövs

Uppgifter om stödmottagaren (1)  (2)

1.

Varje stödmottagares namn eller identifieringskod.

2.

Uppgift om huruvida stödmottagaren är ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ.

3.

Uppgift om huruvida mervärdesskatten på stödmottagarens utgifter inte kan återkrävas enligt nationell lagstiftning för mervärdesskatt.

4.

Stödmottagarens kontaktuppgifter.

Uppgifter om insatsen

5.

Namnet på insatsen eller dess identifieringskod.

6.

En kort beskrivning av insatsen.

7.

Datum när ansökan för insatsen lämnades in.

8.

Startdatum enligt det dokument där stödvillkoren anges.

9.

Slutdatum enligt det dokument där stödvillkoren anges.

10.

Datum när insatsen konkret avslutas eller har genomförts fullt ut.

11.

Organ som utfärdat dokumentet med stödvillkoren.

12.

Datum för dokumentet med stödvillkoren.

13.

Uppgift om huruvida insatsen är ett större projekt och dess CCI-nr.

Gäller inte ESF och EHFF.

14.

Uppgift om huruvida insatsen är en gemensam handlingsplan och dess CCI-nr.

Gäller inte EHFF.

15.

Uppgift om huruvida insatsen inbegriper finansiering genom sysselsättningsinitiativet för unga.

Gäller inte Eruf, Sammanhållningsfonden och EHFF.

16.

Uppgift om huruvida det offentliga stödet till insatsen kommer att inbegripa statligt stöd.

17.

Uppgift om huruvida insatsen genomförs inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap.

Gäller inte EHFF.

18.

Valuta som används för insatsen.

19.

CCI-nr för det eller de program genom vilket insatsen stöds.

20.

Prioritering(ar) i det eller de program genom vilket insatsen stöds.

21.

Fonder genom vilka insatsen stöds.

22.

Berörd regionkategori.

Gäller inte Sammanhållningsfonden och EHFF.

Uppgifter om insatskategorier

23.

Kod(er) för insatstyp.

Gäller inte EHFF.

24.

Kod(er) för finansieringsform.

Gäller inte EHFF.

25.

Kod(er) för typ av territorium.

Gäller inte EHFF.

26.

Kod(er) för territoriella genomförandemekanismer.

Gäller inte EHFF.

27.

Kod(er) för tematiskt mål.

Gäller inte ESF och EHFF.

28.

Kod(er) för ESF:s andratema.

Gäller inte Eruf, Sammanhållningsfonden och EHFF.

29.

Kod(er) för näringsgren.

Gäller inte EHFF.

30.

Kod(er) för geografiskt läge.

Gäller inte EHFF.

Uppgifter om indikatorer

31.

Namn och identifieringskod för varje allmän eller programspecifik aktivitetsindikator som är relevant för insatsen, eller om det krävs på grund av bestämmelser om en viss fond, namn och identifieringskod för varje allmän aktivitetsindikator, uppdelad efter deltagarnas kön.

32.

Måttenhet för varje indikator.

33.

Målvärde för aktivitetsindikatorn, vid behov uppdelat efter kön.

34.

Den nivå som uppnåtts för varje aktivitetsindikator för varje kalenderår, vid behov uppdelat efter kön.

35.

Namn och identifieringskod för varje allmän eller programspecifik resultatindikator (3) som är relevant för insatsen, eller om det krävs på grund av bestämmelserna för en viss fond, namn och identifieringskod för varje allmän resultatindikator, vid behov uppdelat efter deltagarnas kön.

36.

Måttenhet för varje resultatindikator.

37.

Utgångsvärde för varje angiven resultatindikator.

Gäller inte ESF.

38.

Målvärde för den angivna resultatindikatorn, vid behov uppdelat efter kön.

Gäller inte Eruf och Sammanhållningsfonden.

39.

Måttenhet för varje resultatvärde och utgångsvärde.

40.

Den nivå som uppnåtts för varje resultatindikator för varje kalenderår, vid behov uppdelat efter kön.

Gäller inte Eruf och Sammanhållningsfonden.

Ekonomiska uppgifter om varje insats (i den valuta som gäller för insatsen)

41.

De sammanlagda stödberättigande kostnader som godkänts för insatsen i det dokument där stödvillkoren anges.

42.

De sammanlagda stödberättigande kostnader som utgör offentliga utgifter i enlighet med artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013.

43.

Det offentliga stödet enligt det dokument där stödvillkoren anges.

Uppgifter om stödmottagarens betalningsansökningar (i den valuta som gäller för insatsen)

44.

Det datum som stödmottagarens betalningsansökan mottagits.

45.

Datumen för varje betalning som gjorts till stödmottagaren efter en betalningsansökan.

46.

De stödberättigande utgifter i betalningsansökan som utgör grunden för utbetalningen till stödmottagaren.

47.

De offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som motsvarar de stödberättigande utgifter som utgör grunden för betalningarna.

48.

De belopp som betalats ut till stödmottagaren efter en betalningsansökan.

49.

Nettoinkomster under genomförandet av insatsen som inte beaktats i det dokument där stödvillkoren anges och som dragits av de stödberättigande utgifterna.

50.

Startdatum för de kontroller på plats som genomförts i enlighet med artikel 125.5 b i förordning (EU) nr 1303/2013.

51.

Datum för de revisioner på plats som genomförts i enlighet med artikel 127.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 28 i den här förordningen.

52.

Organ som utför revisionen eller kontrollen.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på faktiska kostnader (i den valuta som gäller för insatsen)

53.

Stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baseras på kostnader som stödmottagaren faktiskt haft och betalat, tillsammans med naturabidrag och avskrivningar, om tillämpligt.

54.

Offentliga utgifter i enlighet med artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som motsvarar de stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på kostnader som faktiskt återbetalats och betalats ut, tillsammans med naturabidrag och avskrivningar, om tillämpligt.

55.

Typ av kontrakt om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/17/EG (4) eller direktiv 2004/18/EG (5) (bygg- och anläggningsarbeten/varor/tjänster) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU (6).

56.

s belopp om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/17/EG, direktiv 2004/18/EG eller direktiv 2014/23/EU.

57.

Stödberättigande utgifter som uppstått och betalats på grundval av ett kontrakt, om kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/17/EG, direktiv 2004/18/EG eller direktiv 2014/23/EU.

58.

Det upphandlingsförfarande som använts om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/17/EG, direktiv 2004/18/EG eller direktiv 2014/23/EU.

59.

Entreprenörens namn eller identifieringskod om tilldelningen av kontraktet omfattas av bestämmelserna i direktiv 2004/17/EG, direktiv 2004/18/EG eller direktiv 2014/23/EU.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på standardiserade skalor av enhetskostnader (i den valuta som gäller för insatsen)

60.

De stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardiserade skalor av enhetskostnader.

61.

Offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som motsvarar de stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardiserade skalor av enhetskostnader.

62.

Definitionen av den enhet som ska användas för den standardiserade skalan av enhetskostnader.

63.

Antalet levererade enheter, i enlighet med uppgifterna i betalningsansökan för varje post.

64.

Kostnad per enhet för varje post.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på standardbelopp (i den valuta som gäller för insatsen)

65.

De stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardbelopp.

66.

Offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som motsvarar de stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på standardbelopp.

67.

För varje standardbelopp, de förväntade resultat (aktiviteter eller resultat) som fastställts i det dokument där stödvillkoren anges och som utgör grunden för utbetalning av standardbeloppen.

68.

För varje standardbelopp, det belopp som fastställts i dokumentet med stödvillkoren.

Uppgifter om de utgifter i stödmottagarens betalningsansökan som grundar sig på schablonsatser (i den valuta som gäller för insatsen)

69.

De stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på schablonsatser.

70.

Offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som motsvarar de stödberättigande utgifter som deklarerats till kommissionen och som baserar sig på schablonsatser.

Uppgifter om medel som återkrävts av stödmottagaren

71.

Datum för varje beslut om återkrav.

72.

Det offentliga stöd som påverkas av varje beslut om återkrav.

73.

De sammanlagda stödberättigande utgifter som påverkas av varje beslut om återkrav.

74.

Datum för mottagande av de belopp som stödmottagaren betalat tillbaka till följd av ett beslut om återkrav.

75.

Det offentliga stöd som stödmottagaren betalat tillbaka till följd av ett beslut om återkrav (utan ränta eller påföljder).

76.

Sammanlagda stödberättigande utgifter som motsvarar det offentliga stöd som stödmottagaren betalat tillbaka.

77.

Det offentliga stöd som inte kan återkrävas efter ett beslut om återkrav.

78.

Sammanlagda stödberättigande utgifter som motsvarar det offentliga stöd som inte kan återkrävas.

Uppgifter om betalningsansökningar till kommissionen (i euro)

79.

Inlämningsdatum för varje betalningsansökan som inbegriper stödberättigande utgifter från insatsen.

80.

De sammanlagda stödberättigande utgifter som stödmottagaren haft och betalat i samband med genomförandet av insatsen och som ingår i betalningsansökningarna.

81.

De sammanlagda offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som uppstått under insatsen och som ingår i betalningsansökan.

82.

Om insatsen är ett finansieringsinstrument, det totala programbidragsbelopp som betalats ut till finansieringsinstrumentet och som ingår i betalningsansökan.

83.

Om insatsen är ett finansieringsinstrument, det sammanlagda offentliga stödet enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som motsvarar det totala programbidragsbelopp som betalats ut till finansieringsinstrumentet och som ingår i betalningsansökan.

84.

Om insatsen är ett finansieringsinstrument, det totala programbidragsbelopp som faktiskt har betalats som stödberättigande utgifter enligt artikel 42.1 a, b och d i förordning (EU) nr 1303/2013 och som ingår i betalningsansökan.

85.

Om insatsen är ett finansieringsinstrument, de sammanlagda offentliga utgifter som motsvarar det totala programbidragsbelopp som faktiskt har betalats som stödberättigande utgifter enligt artikel 42.1 a, b och d i förordning (EU) nr 1303/2013 och som ingår i betalningsansökan.

86.

Om det gäller statligt stöd och artikel 131.5 i förordning (EU) nr 1303/2013 är tillämplig, det belopp som betalats ut i form av förskott till stödmottagaren under insatsen och som ingår i betalningsansökan.

87.

Om det gäller statligt stöd och artikel 131.5 i förordning (EU) nr 1303/2013 är tillämplig, det förskottsbelopp som ingår i betalningsansökan och som täcks av de utgifter som stödmottagaren haft inom tre år efter det att förskottet betalades ut.

88.

Om det gäller statligt stöd och artikel 131.5 i förordning (EU) nr 1303/2013 är tillämplig, det belopp som betalats ut till stödmottagaren under insatsen i form av ett förskott som ingår i en betalningsansökan, som inte täcks av utgifter som stödmottagaren haft och för vilka treårsperioden ännu inte gått ut.

89.

De stödberättigande utgifter som ingår i betalningsansökan på grundval av artikel 14.1 i förordning (EU) nr 1304/2013.

Gäller inte Eruf, Sammanhållningsfonden och EHFF.

90.

De offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som ingår i varje betalningsansökan på grundval av artikel 14.1 i förordning (EU) nr 1304/2013.

Gäller inte Eruf, Sammanhållningsfonden och EHFF.

Uppgifter om räkenskaper som lämnats in till kommissionen enligt artikel 138 i förordning (EU) nr 1303/2013 (i euro)

91.

Inlämningsdatumen för alla de räkenskaper som inbegriper utgifter för insatsen.

92.

Inlämningsdatumet för de räkenskaper som inbegriper de slutliga utgifterna för insatsen, efter det att insatsen har avslutats (om de sammanlagda stödberättigande utgifterna uppgår till minst 1 000 000 euro (artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013)).

93.

De sammanlagda stödberättigande utgifter för insatsen som förts in i den attesterande myndighetens redovisningssystem och som ingår i räkenskaperna.

94.

De sammanlagda offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som ingår i räkenskaperna och som uppstått vid genomförandet av insatsen och motsvarar de sammanlagda stödberättigande utgifter som förts in i den attesterande myndighetens redovisningssystem.

95.

De sammanlagda belopp som betalats ut till stödmottagaren enligt artikel 132.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 och som ingår i räkenskaperna och motsvarar de sammanlagda stödberättigande utgifter som förts in i den attesterande myndighetens redovisningssystem.

96.

De sammanlagda stödberättigande utgifter för insatsen som dragits tillbaka under räkenskapsåret och som ingår i räkenskaperna.

97.

De sammanlagda offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som ingår i räkenskaperna och motsvarar de sammanlagda stödberättigande utgifter som dragits tillbaka under räkenskapsåret.

98.

De sammanlagda stödberättigande utgifter för insatsen som återkrävts under räkenskapsåret och som ingår i räkenskaperna.

99.

De sammanlagda offentliga utgifter som ingår i räkenskaperna och motsvarar de sammanlagda stödberättigande utgifterna för insatsen som återkrävts under räkenskapsåret.

100.

De sammanlagda stödberättigande utgifter för insatsen som ska återkrävas vid räkenskapsårets slut och som ingår i räkenskaperna.

101.

De sammanlagda offentliga utgifter för insatsen som ingår i räkenskaperna och motsvarar de sammanlagda stödberättigande utgifter som ska återkrävas vid räkenskapsårets slut.

102.

För den insats som ingår i räkenskaperna, de sammanlagda stödberättigande utgifter som återkrävts enligt artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 under räkenskapsåret.

103.

För den insats som ingår i räkenskaperna, de offentliga utgifter enligt artikel 2.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 som motsvarar de sammanlagda stödberättigande utgifter som återkrävts enligt artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 under räkenskapsåret.

104.

De sammanlagda stödberättigande utgifter för insatsen som inte kan återkrävas vid räkenskapsårets slut och som ingår i räkenskaperna.

105.

De sammanlagda offentliga utgifter för insatsen som ingår i räkenskaperna och motsvarar de sammanlagda stödberättigande utgifter som inte kan återkrävas vid räkenskapsårets slut.

Uppgifter om särskilda typer av utgifter för vilka det finns tak

106.

Utgifter av Eruf-typ som uppstått och betalats och som samfinansieras av ESF enligt artikel 98.2 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Gäller inte Eruf, Sammanhållningsfonden och EHFF.

107.

Utgifter av ESF-typ som uppstått och betalats och som samfinansieras av Eruf enligt artikel 98.2 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Gäller inte ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF.

108.

Utgifter som uppstått och betalats utanför programområdet men inom unionen, enligt artikel 70.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 13.2 i förordning (EU) nr 1304/2013.

109.

Utgifter som uppstått och betalats utanför unionen enligt artikel 13.3 i förordning (EU) nr 1304/2013.

Gäller inte Eruf, Sammanhållningsfonden och EHFF.

110.

Utgifter som uppstått och betalats utanför programområdets unionsdel enligt artikel 20.2 i förordning (EU) nr 1299/2013.

Gäller inte ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF.

111.

Utgifter för förvärv av mark vilka uppstått och betalats enligt artikel 69.3 b i förordning (EU) nr 1303/2013.

112.

Naturabidrag till insatsen enligt artikel 69.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.

113.

Utgifter som uppstått och betalats för insatser inom målet Europeiskt territoriellt samarbete i tredjeländer som omfattas av instrumentet för stöd inför anslutningen eller det europeiska grannskapsinstrumentet.

Gäller inte ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF.


(1)  När det gäller ETS-förordningen ska såväl den samordnande mottagaren som övriga stödmottagare anges.

(2)  I tillämpliga fall avses med stödmottagare även andra organ som under insatsen har sådana utgifter som betraktas som utgifter som stödmottagaren haft.

(3)  För ESF ingår de indikatorer som anges i bilagorna I och II till förordning (EU) nr 1304/2013 i de allmänna resultatindikatorerna.

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s. 114).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).


BILAGA IV

Centrala krav på förvaltnings- och kontrollsystem och klassificering av dessa system efter hur väl de fungerar, i enlighet med artikel 30

Tabell 1

Centrala krav

Centrala krav på förvaltnings- och kontrollsystem

Berörda organ/myndigheter

Tillämpningsområde

1

Åtskilda funktioner och ändamålsenliga system för rapportering och övervakning i de fall den ansvariga myndigheten överlämnar verkställandet av uppgifterna till ett annat organ.

Förvaltande myndighet

Intern kontrollmiljö

2

Lämpligt urval av insatser.

Förvaltande myndighet

Förvaltnings- och kontrollverksamhet

3

Tillräcklig information till stödmottagarna om de villkor som gäller för de utvalda insatserna.

Förvaltande myndighet

4

Lämpliga förvaltningskontroller.

Förvaltande myndighet

5

Fungerande system för bevarande av alla handlingar som gäller utgifter och revisioner för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.

Förvaltande myndighet

Förvaltnings- och kontrollverksamhet/Övervakning

6

Tillförlitligt system för insamling, registrering och lagring av uppgifter för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroll och revision, inbegripet kopplingar till stödmottagarnas system för elektroniskt uppgiftsutbyte.

Förvaltande myndighet

7

Effektiva och proportionella åtgärder mot bedrägeri.

Förvaltande myndighet

Förvaltnings- och kontrollverksamhet

8

Lämpliga förfaranden för utarbetande av förvaltningsförklaringen och den årliga sammanfattningen av slutliga revisionsrapporter samt av utförda kontroller.

Förvaltande myndighet

9

Åtskilda funktioner och ändamålsenliga system för rapportering och övervakning i de fall den ansvariga myndigheten överlämnar verkställandet av uppgifterna till ett annat organ.

Attesterande myndighet

Intern kontrollmiljö

10

Lämpliga förfaranden för upprättande och inlämning av betalningsansökningar.

Attesterande myndighet

Förvaltnings- och kontrollverksamhet/Övervakning

11

Lämpliga elektroniska register över deklarerade utgifter och motsvarande offentliga stöd.

Attesterande myndighet

Förvaltnings- och kontrollverksamhet

12

Lämpliga och fullständiga räkenskaper över belopp som kan återkrävas, som återkrävts och som dragits tillbaka.

Attesterande myndighet

13

Lämpliga förfaranden för upprättande av de årliga räkenskaperna och attestering av att de är fullständiga, exakta och sanningsenliga.

Attesterande myndighet

14

Åtskilda funktioner och ändamålsenliga system för att garantera att eventuella andra organ som utför revisioner i enlighet med programmets revisionsstrategi har den oberoende ställning som krävs och följer internationellt accepterade revisionsstandarder.

Revisionsmyndighet

Intern kontrollmiljö

15

Lämpliga systemrevisioner.

Revisionsmyndighet

Kontroller

16

Lämpliga revisioner av insatser.

Revisionsmyndighet

17

Lämpliga revisioner av räkenskaper.

Revisionsmyndighet

18

Lämpliga förfaranden för upprättande av ett tillförlitligt revisionsuttalande och för utarbetande av den årliga kontrollrapporten.

Revisionsmyndighet

Tabell 2

Klassificering av de centrala kraven enligt förvaltnings- och kontrollsystemen funktion

Kategori 1

Fungerar väl. Nej, eller endast mindre förbättringar krävs.

Kategori 2

Fungerar. Vissa förbättringar krävs.

Kategori 3

Fungerar delvis. Väsentliga förbättringar krävs.

Kategori 4

Fungerar inte.