Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Yttrande från Regionkommittén om "Bedömning av finansiella och administrativa konsekvenser för regionala och lokala organ av EU-lagstiftning" CdR 368/95



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 126 , 29/04/1996 s. 0001



Yttrande från Regionkommittén om "Bedömning av finansiella och administrativa konsekvenser för regionala och lokala organ av EU-lagstiftning"

(96/C 126/01)

Bakgrund

Den 5 december 1994 uppdrog presidiet åt underutskott 1 att som eget initiativ upprätta ett principiellt dokument om utvärdering av finansiella och administrativa konsekvenser för lokala och regionala organ i samband med att EU-lagstiftning utarbetas. Underutskott 1 har utsett Joakim Ollén till föredragande. Han har också fått i uppdrag att beskriva den administrativa och finansiella organisationen på lokal och regional nivå. Det senare uppdraget redovisas separat genom en expertgrupp. Denna beskrivning är av stor betydelse som underlag för detta principiella dokument rörande finansiella och administrativa konsekvenser av EU-lagstiftningen.

Vid sin 10:e plenarsession den 15-16 november 1995 (sammanträdet den 15 november 1995) antog Regionkommittén följande yttrande.

REGIONKOMMITTÉN har:

tagit i beaktande

- Fördraget som konstituerar den Europeiska unionen och särskilt Artikel 198c däri

noterat

- Förklaringar till fördragen om den Europeiska gemenskapen om hur kostnads- och miljökonsekvenser ska beaktas

- EU:s finansförordning

- Europarådets stadga om lokalt självstyre

- Regionkommitténs yttrande 21 april 1995 om översyn av Fördraget om Europeiska unionen

A. Regionkommittén instämmer i de kriterier som anges i Fördragen om den Europeiska unionen och Artikel 3b beträffande subsidiaritetsprincipen.

B. Alla bördor, vare sig finansiella eller administrativa, som läggs på gemenskapen, nationella regeringar, lokala organ, ekonomiska aktörer och medborgare ska minimeras och stå i proportion till målet som ska uppnås. Gemenskapsåtgärder ska lämna så mycket utrymme för nationella beslut som möjligt. EU-standard ska i första hand vara minimistandard. EU:s regler ska vara så enkla som möjligt. Under i övrigt lika förutsättningar bör direktiv föredras framför förordningar, och ramdirektiv före detaljerade åtgärder.

C. Kostnads- och miljökonsekvenser ska beaktas på följande sätt enligt förklaringarna till fördragen: "Konferensen konstaterar att kommissionen, genom förankring i sådana samråd som den anser nödvändiga och genom att bygga ut sitt system för utvärdering av gemenskapslagstiftningen, förbinder sig att i sina förslag till rättsakter ta hänsyn till kostnader och nyttan för medlemsstaternas offentliga myndigheter och andra berörda parter. Konferensen konstaterar att kommissionen i sina förslag och medlemsstaterna vid genomförandet av dessa förbinder sig att i full omfattning ta hänsyn till konsekvenserna för miljön och till principen om bärkraftig tillväxt".

D. EU:s Finansförordning säger att EU:s rättsakter skall innehålla värderingar av konsekvenserna för EU:s egen budget. Däremot krävs ingen systematisk redovisning av konsekvenser för nationella, regionala och lokala budgetar.

E. Kommissionsledamoten Monica Wulf-Mathies anförde inför plenarförsamlingen den 21 april 1995 att kommissionen planerar att förstärka Regionkommitténs rådgivande roll genom att begära dess åsikt i ett fyrtiotal ärenden i kommissionens arbetsprogram. Av dessa faller många utanför de områden som Regionkommittén måste rådfrågas om, enligt fördraget om den Europeiska unionen.

F. Regionkommitténs plenarförsamling har den 21 april 1995 formulerat sina ståndpunkter inför EU:s kommande fördragsrevision. Där föreslås bl a att Regionkommittén obligatoriskt skall rådfrågas i vissa ytterligare ärenden. Där sägs också att åtgärder inom Europeiska unionen med tydliga effekter för den lokala och regionala nivåns ekonomi bör bedömas noggrant innan de genomförs.

Introduktion

1. EU:s lagstiftning har finansiella konsekvenser för lokala och regionala organ, direkt eller indirekt. I detta dokument framläggs förslag om hur dessa konsekvenser skall kunna beaktas före det att beslut fattas i EU:s beslutande institutioner. Konsekvenser kan uppstå på följande sätt:

- Många EU-regler syftar till att säkra den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital. Det kan leda till positiva effekter på regional och lokal nivå i medlemsländerna.

- Upphandlingsregler med krav på ökad konkurrens kan minska kostnaderna för kommuner och regioner.

- Harmonisering av regler innebär minskat behov av olika nationella regler och kan medföra förenklingar på lokal och regional nivå.

- I många fall lägger medlemsstaten över på regionala och lokala organ att svara för de praktiska konsekvenserna av EU-lagstiftning, som därför kan medföra direkta finansiella belastningar för dessa organ.

- EU-lagstiftning kan inverka på regionala och lokala organs administrativa strukturer genom procedurkrav, rapportkrav eller andra krav.

- EU:s egna administrativa procedurer kan medföra nya administrativa kostnader för lokala och regionala organ.

2. Möjligheterna att uppnå EU:s lagstiftningsmål är ofta beroende av de lokala och regionala organens finansiella och administrativa resurser. Det är väsentligt att EU:s beslut kan genomföras i praktiken. Om EU beaktar konsekvenserna för de lokala och regionala organen ökar därför möjligheterna till framgång. Kvaliteten hos gemenskapens beslut blir bättre. Genomförandet och efterlevnaden underlättas.

3. Detta dokument avser enbart konsekvenser för regional och lokal nivå men ej för nationell nivå. Dokumentet avser all EU-lagstiftning dvs såväl förordningar som direktiv. Emellertid endast sådana som har signifikanta finansiella och administrativa konsekvenser för lokala och regionala organ. Även grönböcker, vitböcker och investeringsplaner kan innehålla sådana förslag.

4. Genom bl a strukturfonder har EU möjligheter att stödja utvecklingen på lokal och regional nivå i medlemsländerna. Tillämpningen av dessa program behandlas inte i detta dokument. Dessa tillämpningar bygger i många fall på en direkt kontakt med lokala och regionala organ. I flera medlemsländer är denna kontakt emellertid inte tillräcklig. Här bör förändringar i processen övervägas, t ex att EU ställer krav på representation för lokal och regional nivå i övervakningskommittéer inom strukturfonder. I programmen för jordbruksstöd bör skrivas in motsvarande krav i de enskilda projektplanerna.

5. Detta dokument tar ej upp frågan om översyn av befintlig EU-lagstiftning i syfte att uppnå förenklingar för regionala och lokala organ. Den frågan bör behandlas av Regionkommittén genom ett särskilt initiativ.

Exempel på ekonomiska och administrativa konsekvenser av EU-lagstiftning

6. Under de senaste åren har EU-lagstiftning på en mångfald områden haft en avsevärd finansiell och administrativ betydelse för lokala och regionala organ. Dessa organ svarar för en stor del av servicen och sysselsättningen i många medlemsländer. De exempel som här ges kan inte bli heltäckande. Som anges i introduktionen kan konsekvenser vara båda positiva och negativa. Exemplen redovisas kortfattat nedan och mera utförligt i bilaga.

7. Upphandlingsdirektiven kan ha positiva effekter i form av lägre kostnader genom ökad konkurrens. Men konkurrensupphandling kan också medföra att byråkratin ökar genom låga tröskelvärden och att den offentliga sektorns upplåning inte kan ske med den snabbhet som är kommersiellt normal. Även avknoppning av offentligt ägda företag kan försvåras.

8. Företagsöverlåtelsedirektivet kan försvåra utläggning av verksamhet på entreprenad på sunda affärsmässiga villkor. Direktiv om arbetstidsvillkor för deltidsarbetande beräknas medföra stora kostnadsökningar. Direktiv om tekniska hjälpmedel i hemmiljö medför stora extrakostnader. Direktiv om importkontroll av livsmedel innebär nya rutiner och mätmetoder.

9. Badvattendirektivet innebär i det nya förslaget visserligen förenklingar men också nya krav på analyser som är kostsamma att genomföra och medför administrativt arbete. Dricksvattendirektivet innebär krav på utbyte av vattennätverk. De omfattande kostnader som är förknippade med det kravet kan förutsätta någon form av finansiering på gemenskapsnivå. I bilaga 1 har dessa exempel beskrivits utförligare.

Överväganden

Principer

10. EU-lagstiftning kan underlätta den offentliga verksamheten på regional och lokal nivå men också fördyra och orsaka genomförandeproblem. Regionkommittén anser att rådet och kommissionen inte bör fatta beslut i ärenden utan att ha inhämtat kunskap om vilka konsekvenser besluten får.

11. I framtiden kommer nya initiativ från kommissionen. Regionkommittén anser att det är väsentligt att nu införa ett nytt arbetssätt inom EU så att konsekvenserna på lokal och regional nivå av förslag till en ny EU-lagstiftning blir tydligt belysta.

12. Detta är nödvändigt av främst tre skäl:

A. För det första är det angeläget att de lokala organen kan fullgöra sina uppgifter effektivt och därför inte binds av alltför detaljerad lagstiftning vare sig på nationell nivå eller på EU-nivå.

B. För det andra är det angeläget att uppnå en bättre information om förhållanden på lokal och regional nivå för att öka kvaliteten i gemenskapens beslut.

C. För det tredje underlättas effektiviteten i genomförandet och efterlevnaden av EU-direktiven om dessa har en god lokal förankring.

13. För närvarande framkommer de ekonomiska konsekvenserna av EU-lagstiftningen i många fall för sent. De ekonomiska konsekvenserna blir tydliga först när lagstiftningen infogas i de nationella lagarna eller tillämpas praktiskt på lokal och regional nivå.

14. Det är angeläget att genomföra ett förändrat arbetssätt i syfte att tidigt kunna genomlysa förslagens effekter och att öka effektiviteten i kommissionens arbete. För att nå det syftet bör en redovisning av dessa effekter för lokala och regionala organ erhållas före beslut.

15. Det måste understrykas att EU-lagstiftning får olika effekter i olika länder beroende på de lokala organens olika kompetens.

16. Antalet regionala och lokala myndigheter samt respektive organs storlek varierar kraftigt i medlemsländerna. Antalet lokala organ uppgår till ca 80 000. Antalet regionala organ uppgår till ca 900.

17. Vad gäller finansiering av lokala organ finns en stor mångfald. Det är t ex stor variation i den andel lokala utgifter som finansieras från inkomstkällor som står under lokal kontroll.

18. Den decentraliserade förvaltningsstrukturen i EU:s medlemsstater innebär att de funktioner som givits lokala organ skiljer sig avsevärt. Fördelningen av ansvar mellan nationella, regionala och lokala organ varierar från en medlemsstat till en annan, likaså de finansiella och administrativa strukturerna.

19. Dessa skillnader måste respekteras och tas i beaktande när förslag till lagstiftning läggs fram. En harmonisering av verksamhetsformer, finansiering och uppgifter på den lokala och regionala nivån är ej önskvärd. Utvecklingen inom EU får inte tvinga medlemsländerna in i en given ram som utgår från att lokala och regionala organ fungerar på samma sätt i alla medlemsstater.

20. Beslutsordningen bör således kompletteras så att Regionkommittén får ett ansvar för att konsekvenser på regional och lokal nivå blivit tillräckligt belysta innan förslagen behandlas i rådet.

Faktorer för bedömning av finansiella och administrativa konsekvenser

21. För att det ska vara möjligt att bedöma finansiella och administrativa konsekvenser för medlemsstaterna bör beslutsunderlaget i allmänhet belysa följande aspekter. En precisering av vad som skall belysas måste emellertid göras i varje enskilt fall.

A. Direkta kostnadsökningar av föreslaget direktiv för lokal och regional nivå i respektive land, uttryckt i totalkostnad eller i relation till berörd befolkningsgrupp i form av ändrat serviceåtagande eller ändrade kostnader för produktionen t ex för arbetskraft. Indirekta kostnadsökningar av föreslaget direktiv i form av kontroll, redovisning, rapportering m m.

B. Kostnadssänkningar genom undanröjda administrativa, finansiella och legala föreskrifter, som lägger bördor på utveckling och drift av lokal och regional verksamhet, t ex enklare kontrollsystem eller att kontrollen utförs i annat land.

C. Intäktsökningar i form av ökad skattebas t ex genom ökad sysselsättning, ökade möjligheter att ta ut avgifter, säkrare inkomster genom bättre rutiner.

D. Intäktsminskningar i form av minskad skattebas eller minskad rätt att ta ut avgifter.

E. Miljökonsekvenser enligt Maastrichtfördragets förklaring att sådana ska beaktas i beslutsunderlaget.

F. Konkurrensbegränsningseffekter. Viss utformning av regler kan innebära skadlig konkurrensbegränsning.

Ny arbetsmetod inom Unionen

22. Regionkommittén anser att följande nya principer skall gälla för att redovisa finansiella och administrativa konsekvenser för regionala och lokala organ.

23. Regionkommittén erinrar om sin uppfattning att Regionkommittén bör få det slutliga ansvaret för att bedöma om finansiella och administrativa konsekvenser för lokala och regionala organ blivit tillräckligt och korrekt belysta i kommissionens förslag.

24. I detta syfte föreslås följande arbetsordning:

A. I den årliga dialogen mellan kommissionen och Regionkommittén om i vilka ärenden Regionkommittén ska konsulteras under året, skall särskilt anges ärenden med signifikanta finansiella konsekvenser för den lokala och regionala nivån,

B. Kommissionen är ansvarig för att under förberedelsefasen redovisa konsekvenser avseende regionala och lokala organ,

C. Kommissionen är skyldig att rådfråga Regionkommittén om möjlig medverkan under förberedelsefasen,

D. Regionkommittén har ett slutligt ansvar för att bedöma om redovisningen av konsekvenser är tillräcklig och korrekt som underlag för beslut,

E. Om konsekvenserna har missbedömts på ett allvarligt sätt, enligt Regionkommitténs mening, skall Regionkommittén ha rätten till förlängd remisstid, t ex för att fråga representanter för regional och lokal nivå i medlemsländerna.

Program för remisser

25. Den nu föreslagna arbetsordningen kan närmare beskrivas på följande sätt:

A. I den årliga dialogen mellan kommissionen och Regionkommitténs presidium upprättas ett program för vilka ärenden som ska remitteras till Regionkommittén. I det programmet bör det exakt specificeras i vilka ärenden särskilda insatser enligt den arbetsordning som här föreslås ska göras för att beskriva finansiella och administrativa konsekvenser för lokal och regional nivå. Ärenden av denna kategori bör endast vara sådana som är av signifikant ekonomisk betydelse för lokala och regionala organ.

B. Regionkommittén bör informera representanter för lokal och regional nivå i medlemsstaterna om programmet för remisser så att de i god tid kan förbereda sina synpunkter på de ärenden som ska bli föremål för särskilda insatser.

C. I dialogen om programmet för remisser bör Regionkommittén och kommissionen komma överens om i vilken omfattning representanter för Regionkommittén kan medverka till att konsekvenser för lokal och regional nivå belyses på ett tidigt stadium. Bedömningen bör göras från fall till fall. Kommissionen bör ha skyldighet att rådfråga kommittén om medverkan under förberedelsefasen.

D. Regionkommittén anser i detta sammanhang att det är nödvändigt att de de lokala och regionala myndigheterna som finansiellt deltar i de program som skapats med hjälp av gemenskapsfonder också skall delta i fondernas utnyttjande i respektive land.

26. Medverkan från Regionkommittén under förberedelsefasen kan ske på olika sätt:

A. Regionkommittén kan erbjuda kommissionen experter som representerar lokal och regional nivå. Sådan expertmedverkan kan även avse förslag som inte ska remitteras till Regionkommittén men ändå kan medföra vissa konsekvenser.

B. Regionkommittén kan bilda gemensamma studiegrupper med kommissionen för att belysa konsekvenser.

C. Regionkommittén kan utse en representant att stå till kommissionens förfogande för tidiga och fördjupade konsultationer. Om sådan representant utses är det angeläget att denna förankrar sitt agerande i det relevanta utskottet inom kommittén eftersom förhållandena är olika i olika medlemsstater.

D. Regionkommittén kan inhämta synpunkter direkt från den lokala och regionala nivån i medlemsstaterna för att på ett tidigt stadium få ett mera omfattande och genombearbetat underlag avseende konsekvenser i de enskilda staterna.

E. Regionkommittén företräds av utsedda representanter under den förberedande fasen i kommissionen. Ärenden ska emellertid ej behandlas formellt i Regionkommitténs utskott eller plenarförsamling förrän kommissionens förslag sänds på remiss till Regionkommittén. För att underlätta föredragandenas arbete bör dessa emellertid utses redan när programmet över remissärenden har överenskommits. Det får från fall till fall avgöras om dessa föredragande även ska vara Regionkommitténs representanter gentemot kommissionen för tidiga och fördjupade konsultationer.

27. Kommissionen har generellt ansvaret för att konsekvenserna av dess förslag är tillräckligt belysta inför den vidare beslutsprocessen i EU:s institutioner. Kommissionen ska således vara skyldig att redovisa alla relevanta aspekter inklusive en bedömning av konsekvenserna för lokala och regionala organ under sina förberedelser av förslagen.

28. Regionkommittén bör ges det slutliga ansvaret för att bedöma om finansiella och administrativa konsekvenser för regional och lokal nivå är tillräckligt och korrekt belysta i kommissionens förslag inför beslut i ministerrådet. Det ankommer således på Regionkommittén att göra en granskning av de fakta kommissionen presenterar och göra en bedömning av om kompletterande redovisning behövs. I det senare fallet bör Regionkommittén ges rätten till förlängd remisstid. Särskilt är detta behövligt om det är nödvändigt att inhämta kompletterande information från medlemsstaternas regionala och lokala nivå, såvida detta inte skett under den förberedande fasen.

29. Tidsåtgången för att göra dessa bedömningar är densamma oavsett vem som begär in uppgifterna och oavsett när det görs under förslagets beredning. Regionkommittén ges således det slutliga ansvaret för att rätt information inhämtas från regional och lokal nivå i medlemsstaterna, om möjligt för de enskilda medlemsstaterna.

30. Regionkommittén vill erinra om att GD XXIII tillerkänts en särskild ställning vid behandling av samtliga ärenden som berör små och medelstora företag. Med Regionkommitténs funktion som unionens särskilda organ för att bevaka regionala och lokala aspekter ter sig den föreslagna särställningen för Regionkommittén naturlig.

Konklusioner; förslag till ändrad beslutsordning

31. De förslag som har lämnats bör komma till uttryck i rådets beslutsprocess genom följande ändringar, nämligen:

32. Att principen om utvärdering av EU-lagstiftningens konsekvenser för regionala och lokala organ skrivs in i Artikel 190 i Fördraget (föreskrifter gemensamma för EU-institutionerna).

33. Att Finansförordningen ska stadfästa den generella principen att finansiella och administrativa konsekvenser av EU-lagstiftning för lokala och regionala organ ska utgöra en av de faktorer beslutet ska grundas på.

34. Att Regionkommittén får det slutliga ansvaret för att bedöma om redovisningen av finansiella och administrativa konsekvenser för lokal och regional nivå är tillräcklig och korrekt som underlag för beslut. I en årlig dialog bör kommissionen och Regionkommittén komma överens om ett program för remisser och bland dem särskilt ange ärenden med signifikanta finansiella konsekvenser.

35. Att Regionkommittén får i tilläggsuppgift (tillägg till artikel 198c i Maastrichtfördraget) att redovisa signifikanta finansiella och administrativa konsekvenser för lokal och regional nivå i medlemsstaterna av de förslag kommissionen eller rådet remitterar till Regionkommittén eller i ärenden som kommittén på eget initiativ vill föra fram.

36. Att kommissionen beslutar att dess expertkommitté genom förmedling av Regionkommittén konsulterar och engagerar representanter för regionala och lokala organ i större utsträckning.

37. Att kommissionen och Regionkommittén antar regler för att redovisa finansiella och administrativa konsekvenser för lokala och regionala organ med utgångspunkt i de faktorer som redovisas i denna rapport och med tillämpning från fall till fall.

Bryssel den 15 november 1995.

Regionkommitténs ordförande

Jacques BLANC

BILAGA

Exempel på ekonomiska och administrativa konsekvenser av EU-lagstiftning

Flertalet EU-beslut rör alla eller vissa medlemsländer och har betydelse för lokal och regional nivå. Det innebär att de exempel som här ges inte kan bli heltäckande. Som anges i introduktionen kan konsekvenser vara både positiva och negativa.

Upphandlingsdirektiven: Genom ökad konkurrens uppnås positiva effekter i form av lägre kostnader för varor och tjänster, men samtidigt kan reglerna medföra problem. Tröskelvärdena i direktiven på 200 000 ecu måste betraktas som låga. Det kan medföra ökad byråkrati eftersom ytterst få kontrakt vid lägre summor går till leverantörer i andra länder. Direktiven har begränsad verkan på handeln över gränser enligt hittillsvarande erfarenhet. En erfarenhet är också att små kontrakt omkring tröskelvärdet medför en oproportionerlig mängd pappersarbete i samband med anbudsproceduren och de detaljerade specifikationerna. De administrativa kostnaderna i en korrekt genomförd EU-upphandlingsprocedur kan ofta överskrida de potentiella besparingarna. Upphandlingsreglerna föreskriver att interkommunalt samarbete ska konkurrensutsättas. Ofta är det obligatoriska uppgifter för vilka det inte finns en marknad i konventionell mening. Upphandlingsreglerna torde innebära att offentlig sektors upplåning ska konkurrensupphandlas, vilket inte medger den snabbhet som är normalt kommersiellt. Likaså innebär reglerna restriktioner för offentligt anställda som vill starta egna företag genom att de nya företagen ska behandlas på samma sätt som andra entreprenörer, dvs genom konkurrensupphandling, vilket kan försvåra avknoppning av offentligt ägda företag. Effekterna enligt direktivet varierar beroende på i vilken omfattning direktiven implementeras i de olika medlemsstaterna.

Företagsöverlåtelsedirektivet: Vid företagsöverlåtelse skall personalens anställningsavtal föras över oförändrade på förvärvaren. Det kan medföra problem med att lägga ut verksamhet på entreprenad på sunda affärsmässiga villkor. Om exempelvis en verksamhet återgår till den tidigare huvudmannen t ex på grund av bristande funktion eller bristande kvalitet blir denne skyldig att överta både den personal som ursprungligen övergått till entreprenören och är kvar samt den personal entreprenören själv anställt för uppgiften. Regionkommittén har den 21 april 1995 yttrat sig över direktivet och bl a anfört att Kommittén delar de reservationer som framförts av vissa lokala och regionala organ om förslaget att utvidga de gemensamma förpliktelserna för kontraktsenliga åtaganden med hänsyn till att det kan medföra signifikanta bördor för lokala och regionala organ.

Direktiv om arbetstidsvillkor för deltidsarbetande: Direktivet beräknas medföra en ökad kostnad för lokala och regionala organ i vissa medlemsländer. Kostnadsökningen har exempelvis preliminärt beräknats till ca 70 miljoner ecu i Sverige och ca 62 miljoner ecu i Danmark. I dessa länder har regelfrågan lösts genom kollektivavtal mellan lokala och regionala organ och arbetstagarorganisationerna.

Direktiv om tekniska hjälpmedel i hemmiljö: Direktivet anger att rörelsehämmade personer i högre grad än tidigare ska få tekniska hjälpmedel till förfogande i privata hem, sjukhem m m. Direktivet beräknas i Danmark medföra extrakostnader om nära 135 miljoner ecu.

Direktiv om importkontroll av livsmedel: Kommuner med gränskontrollstation får införa nya rutiner med veterinärkontroll och nya mätmetoder för t ex salmonella. Möjligheterna att täcka kostnaderna med avgifter har minskat. Kommunerna får ansvar för att informera om hantering av livsmedel som kan vara besmittat.

Badvattendirektivet: Direktivförslaget som ersätter ett tidigare direktiv lägger fast minimikrav för metoder, frekvens och tidpunkt för provtagning och kontroll av badvattenkvalitet. Provtagningen utförs av kommunerna. Regionkommittén har yttrat sig över direktivförslaget den 27-28 september 1994 (). Regionkommittén framförde sin allvarliga oro för att vissa tester skulle bli obligatoriska och anförde att lokala och regionala organ kommer att finna det svårt att hålla sig till det med hänsyn till kostnaderna och det administrativa arbete det medför. Regionkommittén bad därför kommissionen att undersöka möjligheterna att vara mera flexibel ifråga om dessa tester. Kommissionen borde även överväga om det var möjligt att vidta åtgärder för mindre kostsamma tester.

Dricksvattendirektivet: Förslaget innebär att vattennätverk i bly eller material som innehåller bly måste bytas ut. Totalt berörs enligt uppgift 20 miljoner bostäder och 4 miljoner rörledningar i Frankrike. Utgifterna för att genomföra denna norm beräknas uppgå till nära 40 miljoner ecu och ha återverkningar på priset på vatten för konsumenter och på budgeten för de myndigheter som berörs.

Regionkommittén behandlade ett yttrande över direktivförslaget () den 21 september 1995. I yttrandet sägs "Regionkommittén anser det positivt att parametervärdet för bly skärps med hänsyn till folkhälsan men vill samtidigt uppmärksamma att de omfattande kostnader som är förknippade med att uppfylla detta krav förutsätter någon form av finansiering på gemenskapsnivå".

() EGT nr C 210, 14. 8. 1995, s. 53.

() EGT nr C 100, 2. 4. 1996, s. 134.