Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 136 , 31/05/1999 s. 0001 - 0007



EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) Nr 1073/1999

av den 25 maj 1999

om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 280 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av revisionsrättens yttrande(2),

enligt förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1) Institutionerna och medlemsstaterna fäster stor vikt vid skyddet av gemenskapernas ekonomiska intressen och vid kampen mot bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som är till skada för dessa intressen. Kommissionens ansvar i detta avseende är direkt förknippat med dess uppgift att genomföra budgeten enligt artikel 274 i EG-fördraget. Vikten av denna uppgift bekräftas genom artikel 280 i EG-fördraget.

(2) Skyddet av gemenskapernas ekonomiska intressen gäller inte endast förvaltningen av budgetanslag, utan sträcker sig till alla åtgärder som påverkar eller kan påverka gemenskapernas tillgångar.

(3) Det är nödvändigt att mobilisera alla tillgängliga resurser för att uppnå dessa mål, i synnerhet när det gäller utredningar som skall utföras på gemenskapsnivå. Den balans och den ansvarsfördelning som råder mellan gemenskapen och medlemsstaterna bör dock bibehållas.

(4) För att intensifiera bedrägeribekämpningen har kommissionen, med iakttagande av principen om varje institutions rätt att organisera sitt inre arbete, genom beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom(4) inom sig inrättat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (nedan kallad byrån) som skall ha ansvar för att göra administrativa utredningar i bedrägeriärenden. Kommissionen har givit denna byrå ett fullständigt oberoende när det gäller att utföra utredningar.

(5) Det ansvar som åligger byrån, som har inrättats av kommissionen, omfattar, förutom skyddet av de ekonomiska intressena, all verksamhet vid byrån som har samband med skyddet av gemenskapens intressen mot oegentligheter, som kan leda till administrativa eller straffrättsliga påföljder.

(6) Det bör föreskrivas att byrån skall säkerställa samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i syfte att skydda gemenskapens ekonomiska intressen enligt artikel 280 i EG-fördraget.

(7) Eftersom det är nödvändigt att intensifiera kampen mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som är till skada för gemenskapernas ekonomiska intressen måste byrån kunna utföra interna utredningar inom alla de institutioner, organ och byråer som inrättas genom EG- och Euratomfördragen eller på grundval av dessa fördrag (nedan kallade institutioner, organ och byråer).

(8) I beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom föreskrivs att byrån när den utför utredningar skall ha de befogenheter som den får av gemenskapens lagstiftare, inom de gränser och på de villkor som fastställs av denne.

(9) Byrån bör ges de befogenheter som kommissionen tilldelas enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter(5). Byrån bör också ges de övriga befogenheter som kommissionen tilldelas för att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i medlemsstaterna, särskilt för att utreda oegentligheter i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(6).

(10) Dessa utredningar bör utföras i enlighet med fördraget, särskilt protokollet om gemenskapernas privilegier och immunitet, och med iakttagande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) samt med full respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt principen om rättvis behandling, rätten för varje berörd person att yttra sig över de uppgifter som rör honom eller henne samt principen att endast material som har värde som bevisning kan utgöra grunden för slutsatser vid en utredning. Institutioner, organ och byråer bör därför utforma villkor och bestämmelser för hur dessa interna utredningar bör utföras. Tjänsteföreskrifterna bör därför ändras genom att bestämmelser om tjänstemäns och övriga anställdas rättigheter och skyldigheter vid interna utredningar införs.

(11) De interna utredningarna kan bara utföras om byrån garanteras tillträde till alla lokaler samt tillgång till alla handlingar och annan information som institutionerna, organen och byråerna innehar.

(12) För att säkerställa byråns oberoende när den utövar sina uppgifter enligt denna förordning bör dess direktör ges befogenhet att inleda utredningar på eget initiativ.

(13) Det bör åligga de behöriga nationella myndigheterna eller, i förekommande fall, institutionerna, organen och byråerna, att på grundval av byråns rapport besluta om hur en avslutad utredning bör följas upp. Det bör dock föreskrivas att byråns direktör skall ha skyldighet att direkt till den berörda medlemsstatens rättsliga myndigheter överlämna de upplysningar som byrån har samlat in i samband med interna utredningar om omständigheter som kan leda till straffrättsliga påföljder.

(14) De villkor som skall gälla när byråns anställda utför sina uppgifter bör fastställas, liksom de villkor som avser direktörens ansvar för hur utredningarna utförs av byråns anställda.

(15) För att byråns samarbete med medlemsstaterna och berörda institutioner, organ och byråer skall fungera väl måste informationsutbytet underlättas så mycket som möjligt under iakttagande av förtroligheten hos uppgifter som omfattas av tystnadsplikt, samtidigt som det måste säkerställas att uppgifterna blir föremål för det skydd som tillkommer uppgifter av detta slag.

(16) Det bör fastställas att rapporter som upprättas av byråns anställda utgör tillåten bevisning i administrativa och rättsliga förfaranden, för att säkerställa att resultaten beaktas på lämpligt sätt och att nödvändig uppföljning görs. Rapporterna bör därför upprättas med beaktande av de bestämmelser som gäller för administrativa rapporter på nationell nivå.

(17) Byrån måste vara oberoende när den genomför sitt uppdrag. Som ett stöd för detta oberoende skall en övervakningskommitté, bestående av oberoende utomstående personer som är särskilt kvalificerade inom byråns kompetensområde, regelbundet kontrollera hur byrån utför sina utredningsuppgifter. Övervakningskommittén skall även biträda byråns direktör när denne utför sina uppgifter.

(18) Utredningarna skall utföras under ledning av byråns direktör, och med fullständigt oberoende i förhållande till gemenskapens institutioner, organ och byråer, samt i förhållande till övervakningskommittén.

(19) Det åligger byråns direktör att sörja för skydd av personuppgifter och för iakttagande av den förtrolighet som gäller för uppgifter som inhämtas i samband med utredningarna. Vidare bör gemenskapens tjänstemän och övriga anställda garanteras ett rättsligt skydd som är likvärdigt med det skydd som avses i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna.

(20) Byråns verksamhet bör utvärderas efter tre år.

(21) Denna förordning innebär inte någon som helst inskränkning av medlemsstaternas behörighet och ansvar att vidta åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot gemenskapernas ekonomiska intressen. Det förhållandet att uppdraget att utföra externa administrativa utredningar ges till en oberoende byrå är i fullständig överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget. Samtidigt iakttas även proportionalitetsprincipen, eftersom en sådan byrås verksamhet gör det möjligt att effektivisera kampen mot bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapernas ekonomiska intressen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål och uppgifter

1. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (nedan kallad byrån), som har inrättats av kommissionen genom beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom, skall för att intensifiera kampen mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen, utöva den behörighet att utföra utredningar som kommissionen har enligt gemenskapens gällande bestämmelser och avtal på området.

2. Byrån skall förmedla kommissionens hjälp till medlemsstaterna för att organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter så att de kan samordna sina åtgärder för att skydda Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen mot bedrägerier. Byrån skall bidra till att skapa och utveckla metoder för att bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen.

3. Byrån skall inom de institutioner, organ och byråer som inrättats genom fördragen eller på grundval av dessa (härefter kallade institutioner, organ och byråer) utföra administrativa utredningar för att

- bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen,

- efterforska sådana omständigheter av allvarlig art som har samband med tjänsteutövningen och som skulle kunna utgöra brister när det gäller att uppfylla de skyldigheter som åligger tjänstemän och anställda i gemenskaperna, brister som skulle kunna leda till disciplinära åtgärder och, i förekommande fall, straffrättsliga åtgärder, eller en bristande uppfyllelse av motsvarande skyldigheter, som åvilar ledamöter, chefer eller medlemmar av personalen, som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna.

Artikel 2

Administrativa utredningar

I denna förordning avses med administrativa utredningar (nedan kallade utredningar) alla kontroller, inspektioner och åtgärder som byråns anställda, i enlighet med artiklarna 3 och 4 nedan, vidtar i tjänsten för att nå de mål som anges i artikel 1 och konstatera eventuella oegentligheter i verksamheter som kontrolleras. Dessa utredningar skall inte påverka medlemsstaternas behörighet i fråga om lagföring.

Artikel 3

Externa utredningar

Byrån skall utöva de befogenheter som kommissionen enligt förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 har att utföra kontroller och inspektioner på platsen i medlemsstaterna och, i enlighet med gällande samarbetsavtal, i tredje land.

Inom ramen för sina utredande uppgifter skall byrån utföra kontroller och inspektioner i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och de sektorsvisa bestämmelser som avses i artikel 9.2 i samma förordning i medlemsstaterna och, i enlighet med gällande samarbetsavtal, i tredje land.

Artikel 4

Interna utredningar

1. Inom de områden som avses i artikel 1 skall byrån utföra administrativa utredningar inom institutioner, organ och byråer.

Dessa interna utredningar (nedan kallade interna utredningar) skall utföras under iakttagande av fördragens bestämmelser, särskilt protokollet om immunitet och privilegier, och av tjänsteföreskrifterna, i enlighet med villkoren och bestämmelserna i denna förordning och de beslut som varje institution, organ och byrå antar. Institutionerna skall samråda om den ordning som skall inrättas genom ett sådant beslut.

2. För att bestämmelserna i första stycket skall kunna följas krävs det att:

- Byrån utan förhandsanmälan och utan dröjsmål får tillgång till alla uppgifter som institutionerna, organen och byråerna innehar samt tillträde till deras lokaler. Byrån skall ha möjlighet att kontrollera institutionernas, organens och byråernas bokföring. Byrån får kopiera och begära utdrag ur alla handlingar och ur innehållet i all datorbaserad information som institutionerna, organen och byråerna innehar och vid behov säkra dessa handlingar eller dessa uppgifter för att undvika att de går förlorade.

- Byrån kan begära muntliga uppgifter från institutionernas och organens ledamöter, från cheferna för byråerna samt från institutionernas, organens och byråernas personal.

3. På de villkor och enligt de bestämmelser som anges i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får byrån utföra kontroller på plats hos berörda ekonomiska aktörer för att få tillgång till de uppgifter om eventuella oegentligheter som dessa aktörer kan inneha.

Byrån kan dessutom från varje berörd person begära sådan information som den bedömer kan vara till nytta för utredningen.

4. Varje institution, organ och byrå skall informeras när byråns anställda gör en utredning i deras lokaler och när de tar del av handlingar eller begär annan information som institutionerna, organen och byråerna innehar.

5. Om utredningarna visar att en enskild ledamot, chef, tjänsteman eller annan anställd kan vara personligen involverad, skall den institution, det organ eller den byrå där denne är verksam informeras.

Om det är nödvändigt med absolut sekretess med avseende på utredningen eller om utredningsåtgärder som faller under en nationell rättslig myndighets befogenheter används, kan man avvakta med denna information.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av fördragets bestämmelser, särskilt bestämmelserna i protokollet om immunitet och privilegier eller bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna skall det beslut som varje institution, organ eller byrå fattar enligt punkt 1 särskilt omfatta regler som rör

a) skyldighet för ledamöter, tjänstemän och övriga anställda vid institutioner och organ samt för chefer, tjänstemän och övriga anställda vid kontor och byråer att samarbeta med och informera byråns anställda,

b) det förfarande som byråns anställda skall följa när de utför interna utredningar, samt garantierna för de rättigheter som de personer, som berörs av en intern utredning, har.

Artikel 5

Inledande av utredningar

Externa utredningar skall inledas genom ett beslut av byråns direktör, som denne fattar antingen på eget initiativ eller på begäran av en berörd medlemsstat.

Interna utredningar skall inledas genom ett beslut av byråns direktör, som denne fattar på eget initiativ eller på begäran av den institution, det organ eller den byrå där utredningen skall utföras.

Artikel 6

Utredningsarbetet

1. Byråns direktör skall leda utredningsarbetet.

2. De anställda vid byrån skall fullgöra sina uppgifter mot uppvisande av ett skriftligt bemyndigande med uppgifter om deras identitet och befattning.

3. De anställda vid byrån som utses att göra en utredning skall för varje uppdrag kunna uppvisa en skriftlig handling utfärdad av direktören, där syftet med utredningen anges.

4. De anställda vid byrån skall vid de kontroller och inspektioner som de utför på platsen följa de regler och den praxis som gäller för nationella tjänstemän i den berörda medlemsstaten, tjänsteföreskrifterna samt de beslut som avses i artikel 4.1 andra stycket.

5. Utredningarna skall pågå kontinuerligt under en tidsperiod som skall vara avpassad efter omständigheterna och ärendets komplexitet.

6. Medlemsstaterna skall se till att deras behöriga myndigheter i enlighet med nationella bestämmelser ger byråns anställda den hjälp som behövs för att de skall kunna utföra sitt uppdrag. Institutionerna och organen skall se till att deras ledamöter och personal, och byråerna att deras chefer och personal, ger byråns anställda den hjälp som behövs för att de skall kunna utföra sitt uppdrag.

Artikel 7

Skyldighet att informera byrån

1. Institutioner, organ och byråer skall utan dröjsmål till byrån överlämna alla uppgifter som kan ha samband med eventuella fall av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet.

2. Institutioner, organ och byråer och, i den mån den nationella lagstiftningen tillåter detta, medlemsstaterna, skall på begäran av byrån eller på eget initiativ överlämna alla handlingar och uppgifter som de innehar och som rör en pågående intern utredning.

Medlemsstaterna skall överlämna handlingar och uppgifter om externa utredningar i enlighet med tillämpliga bestämmelser.

3. Institutioner, organ och byråer och, i den mån den nationella lagstiftningen tillåter detta, medlemsstaterna skall dessutom till byrån överlämna alla andra relevanta handlingar och uppgifter som de förfogar över som rör bekämpningen av bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapernas ekonomiska intressen(7).

Artikel 8

Sekretess och skydd av uppgifter

1. Alla uppgifter som inhämtas i samband med externa utredningar skall oavsett form vara skyddade genom tillämpliga bestämmelser.

2. Alla uppgifter som överlämnas eller inhämtas i samband med interna utredningar skall, oavsett form, omfattas av tystnadsplikt och åtnjuta samma skydd som det som ges enligt de bestämmelser som gäller för gemenskapens institutioner.

Uppgifterna får endast överlämnas till sådana personer inom Europeiska gemenskapernas eller medlemsstaternas institutioner som på grund av sin befattning skall känna till dem, och de får inte användas i andra syften än att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet.

3. Direktören skall se till att byråns anställda och de andra personer som handlar under hans eller hennes överinseende följer gemenskapsbestämmelserna och nationella bestämmelser om skydd av personuppgifter, särskilt dem som framgår av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

4. Byråns direktör och ledamöterna i den övervakningskommitté som avses i artikel 11 skall övervaka tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel och i artiklarna 286 och 287 i fördraget.

Artikel 9

Rapport om och uppföljning av utredningarna

1. När byrån har avslutat en utredning, skall den under direktörens överinseende upprätta en rapport som bland annat skall omfatta de omständigheter som konstaterats, uppgifter om eventuell ekonomisk skada samt utredningens slutsatser, inklusive rekommendationer från byråns direktör om lämplig uppföljning.

2. Dessa rapporter skall upprättas med beaktande av de formella kraven i den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten. Dessa rapporter skall utgöra tillåten bevisning i administrativa eller rättsliga förfaranden i den medlemsstat där det visar sig nödvändigt att använda dem, på samma sätt och på samma villkor som administrativa rapporter som upprättas av nationella administrativa inspektörer. De skall bedömas enligt samma regler som de som gäller för administrativa rapporter som upprättas av nationella administrativa inspektörer och ha samma värde som dessa rapporter.

3. En rapport som upprättas efter en extern utredning och alla handlingar som har anknytning till den skall överlämnas till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna om externa utredningar.

4. En rapport som upprättas efter en intern utredning och alla handlingar som har anknytning till den skall överlämnas till den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån. Institutionerna, organen eller byråerna skall vidta de åtgärder, i synnerhet disciplinära och rättsliga åtgärder, som resultaten av de interna utredningarna påkallar, och inom den tidsfrist som byråns direktör fastställer i slutsatserna till sin rapport, informera denne om uppföljningen av utredningarna.

Artikel 10

Överlämnande av uppgifter från byrån

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8, 9 och 11 i denna förordning eller i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får byrån när som helst till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna överlämna uppgifter som har inhämtats i samband med externa utredningar.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8, 9 och 11 i denna förordning skall byråns direktör till de rättsliga myndigheterna i den berörda medlemsstaten överlämna de uppgifter som byrån har inhämtat i samband med interna utredningar av omständigheter som kan leda till straffrättsliga åtgärder. Med förbehåll för de krav som utredningen ställer skall direktören samtidigt informera den berörda medlemsstaten.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8 och 9 i denna förordning får byrån när som helst till den berörda institutionen, det berörda organet, kontoret eller byrån överlämna information som inhämtats i samband med interna utredningar.

Artikel 11

Övervakningskommitté

1. Övervakningskommittén skall genom regelbunden kontroll av utredningsarbetet stödja byråns oberoende.

Övervakningskommittén skall på begäran av byråns direktör eller på eget initiativ avge yttranden om byråns verksamhet till direktören, dock utan att störa pågående utredningar.

2. Kommittén skall bestå av fem utomstående oberoende personer, som i sina respektive hemländer uppfyller nödvändiga villkor för att inneha höga befattningar med anknytning till byråns verksamhetsområden. De skall utses av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i samförstånd.

3. Ledamöterna skall utses för en period på tre år. Deras mandat kan förnyas en gång.

4. När mandattiden löper ut skall ledamöterna sitta kvar i avvaktan på att deras mandat förnyas eller till dess att ersättare har utsetts.

5. Vid fullgörandet av sina skyldigheter skall ledamöterna varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå.

6. Övervakningskommittén skall utse sin ordförande. Den skall anta sin arbetsordning. Den skall hålla minst tio möten per år. Den skall fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Byrån skall fungera som dess sekretariat.

7. Direktören skall en gång om året till övervakningskommittén överlämna en plan för byråns verksamhet enligt artikel 1 i denna förordning. Direktören skall regelbundet underrätta kommittén om byråns verksamhet och utredningar och om resultaten och uppföljningen av dessa. Om en utredning pågår längre än nio månader, skall direktören underrätta övervakningskommittén om orsakerna till att utredningen inte ännu har kunnat avslutas och när detta beräknas kunna ske. Direktören skall underrätta kommittén om de ärenden där institutionen, organet eller byrån inte har vidtagit åtgärder i enlighet med direktörens rekommendationer. Direktören skall underrätta kommittén om de ärenden där det är nödvändigt att överlämna information till de rättsliga myndigheterna i en medlemsstat.

8. Övervakningskommittén skall varje år anta minst en verksamhetsrapport, som den skall översända till institutionerna. Kommittén får lägga fram rapporter för Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten om resultaten och uppföljningen av utredningar som byrån har utfört.

Artikel 12

Direktören

1. Byrån skall ledas av en direktör, som skall utses av kommissionen för en period på fem år, vilken kan förnyas en gång.

2. Inför utnämningen skall kommissionen, efter att ha utlyst tjänsten, i förekommande fall genom offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, och efter tillstyrkan från övervakningskommittén, upprätta en förteckning över kandidater med de nödvändiga kvalifikationerna. Efter samråd med Europaparlamentet och rådet skall kommissionen utse direktören.

3. Vid fullgörandet av sin uppgift att inleda och utföra externa och interna utredningar och att upprätta rapporter över sådana utredningar, skall direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå. Om direktören anser att en åtgärd som vidtas av kommissionen gör att hans oberoende ifrågasätts har han rätt att väcka talan mot sin institution vid EG-domstolen.

Direktören skall regelbundet rapportera till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten om resultaten av de utredningar som görs av byrån, med iakttagande av deras förtroliga karaktär, berörda personers legitima rättigheter och i förekommande fall tillämpliga nationella bestämmelser för rättsliga förfaranden.

Dessa institutioner skall garantera att förtrolighet iakttas beträffande de utredningar som görs av byrån, liksom att berörda enskilda personers legitima rättigheter och, om rättsliga förfaranden har inletts, tillämpliga nationella bestämmelser för dessa förfaranden iakttas.

4. Innan kommissionen vidtar en disciplinär åtgärd mot direktören, skall den samråda med övervakningskommittén. Disciplinära åtgärder mot byråns direktöor skall dessutom motiveras i beslut, som skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet för kännedom.

Artikel 13

Finansiering

Anslagen till byrån skall i sin helhet föras in under en särskild budgetrubrik i del A i kommissionens avsnitt i unionens allmänna budget och redovisas närmare i en bilaga till samma del.

De tjänster som tilldelas byrån skall redovisas i en bilaga till kommissionens tjänsteförteckning.

Artikel 14

Kontroll av lagenlighet

I avvaktan på att tjänsteföreskrifterna ändras kan alla tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna vända sig till byråns direktör med klagomål mot en åtgärd som går honom emot och som har vidtagits av byrån inom ramen för en intern utredning, i enlighet med reglerna i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna. Artikel 91 i tjänsteföreskrifterna skall tillämpas i fråga om beslut om sådana klagomål.

Dessa bestämmelser skall tillämpas analogivis på personal vid institutioner, organ och byråer som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna.

Artikel 15

Utvärderingsrapport

Under det tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft skall kommissionen överlämna en utvärderingsrapport om byråns verksamhet till Europaparlamentet och rådet, åtföljd av övervakningskommitténs yttrande och vid behov åtföljd av förslag om förändring eller utökning av byråns uppgifter.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1999.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 maj 1999.

På Europaparlamentets vägnar

J. M. GIL-ROBLES

Ordförande

På rådets vägnar

H. EICHEL

Ordförande

(1) EGT C 21, 26.1.1999, s. 10.

(2) Yttrandet avgivet den 14 april 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) Europaparlamentets yttrande av den 6 maj 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 25 maj 1999.

(4) Se sidan 20 i detta nummer av EGT.

(5) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(6) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(7) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.