Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Inkomstskattelag (1999:1229) ILInkomstskattelagenFörarbeten1999:1229 Prop. 1999/2000:2, 9 och 15, bet. 1999/2000:SkU2 5 och 8, rskr. 1999/2000:117.2000:78 Prop. 1999/2000:38, bet. 1999/2000:SkU12, rskr. 1999/2000:136.2000:494 Prop. 1999/2000:88, bet. 1999/2000:LU24, rskr. 1999/2000:249.2000:502 Prop. 1999/2000:82, bet. 1999/2000:SkU21, rskr. 1999/2000:245.2000:540 Prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261.2000:797 Prop. 1999/2000:138, bet. 2000/01:SfU4, rskr. 2000/01:11.2000:997 Prop. 2000/01:8, bet. 2000/01:SfU5, rskr. 2000/01:32.2000:1002 Prop. 2000/01:7, bet. 2000/01:SkU4, rskr. 2000/01:30.2000:1003 Prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36.2000:1161 Prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6, rskr. 2000/01:70.2000:1305 Prop. 1999/2000:126, bet. 2000/01:SkU3, rskr. 2000/01:71.2000:1341 Prop. 2000/01:12 och prop. 2000/01:22, bet. 2000/01:SkU9, rskr. 2000/01:108.2000:1354 Bet. 2000/01:SkU9, rskr. 2000/01:108.2000:1355 Prop. 2000/01:30, bet. 2000/01:SkU10, rskr. 2000/01:109.2000:1356 Prop. 2000/01:30, bet. 2000/01:SkU10, rskr. 2000/01:109.2001:329 Prop. 2000/01:117, bet. 2000/01:SkU27, rskr. 2000/01:238.2001:359 Prop. 1999/2000:10 och 2000/01:107 bet. 2000/01:SkU24, rskr. 2000/01:241.2001:483 Prop. 2000/01:80, bet. 2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259.2001:766 Prop. 2000/01:140, bet. 2001/02:SfU3, rskr. 2001/02:10.2001:842 Prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.2001:857 Prop. 2000/01:136, bet. 2001/02:SfU4, rskr. 2001/02:13.2001:908 Prop. 2001/02:18, bet. 2001/02:SkU5, rskr 2001/02:612001:1168 Prop. 2001/02:36, bet. 2001/02:SkU6, rskr. 2001/02:119.2001:1175 Prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122.2001:1176 Prop. 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13, rskr. 2001/02:123.2001:1185 Prop. 2001/02:42, bet. 2001/02:SkU7, rskr. 2001/02:120.2001:1221 Prop. 2001/02:43, bet. 2001/02:SkU11, rskr. 2001/02:121.2001:1242 Prop. 2001/02:25 och 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU10, rskr. 2001/02:124.2002:213 Prop. 2001/02:84, bet. 2001/02:SfU12, rskr. 2001/02:215.2002:322 Prop. 2001/02:119, bet. 2001/02:SfU17, rskr. 2001/02:253.2002:429 Prop. 2001/02:127, bet. 2001/02:SkU27, rskr. 2001/02:273.2002:536 Prop. 2001/02:165, bet. 2001/02:SkU23, rskr. 2001/02:265.2002:540 Prop. 2001/02:140, bet. 2001/02:SkU25, rskr. 2001/02:274.2002:627 Prop. 2001/02:161, bet. 2001/02:UbU15, rskr. 2001/02:312.2002:972 Prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:24.2002:1006 Prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2, rskr. 2002/03:41.2002:1143 Prop. 2002/03:15, bet. 2002/03:SkU5, rskr. 2002/03:80.2003:118Prop. 2002/03:40, bet. 2002/03:NU6, rskr. 2002/03:133.2003:224 Prop. 2002/03:96, bet. 2002/03:SkU14, rskr. 2002/03:166.2003:342 Prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17, rskr. 2002/03:218.2003:349 Prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212.2003:669 Prop. 2002/03:99, bet. 2003/04:SkU2, rskr. 2003/04:17.2003:745 Prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3, rskr. 2003/04:18.2003:825 Prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42.2003:1074Prop. 2003/04:16, bet. 2003/04:SkU8, rskr. 2003/04:79.2003:1075Prop. 2003/04:22, bet. 2003/04:SkU13, rskr. 2003/04:80.2003:1086Prop. 2003/04:10, bet. 2003/04:SkU6, rskr. 2003/04:78.2003:1102Prop. 2003/04:28, bet. 2003/04:SkU16, rskr. 2003/04:83.2003:1194Prop. 2003/04:21, bet. 2003/04:SkU12, rskr. 2003/04:120.2003:1200Prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9, rskr. 2003/04:117.2003:1202Prop. 2003/04:18, bet. 2003/04:SkU10, rskr. 2003/04:118.2003:1206Prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11, rskr. 2003/04:119.2003:1214Prop. 2002/03:132, bet. 2003/04:SfU4, rskr. 2003/04:101.2004:66Prop. 2002/03:150, bet. 2003/04:FiU14, rskr. 2003/04:139.2004:438Prop. 2003/04:99, bet. 2003/04:FiU27, rskr. 2003/04:243.2004:494Prop. 2003/04:134, bet. 2003/04:SkU34, rskr. 2003/04:264.2004:498Prop. 2003/04:133, bet. 2003/04:SkU33, rskr. 2003/04:263.2004:614Prop. 2003/04:126, bet. 2003/04:SkU32, rskr. 2003/04:270.Jfr rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, 26.6.2003, s. 49, Celex 32003L0049) ändrat genom rådets direktiv (2004/66/EG) av den 26 april 2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35, Celex 32004L0066) och genom rådets direktiv (2004/76/EG) av den 29 april 2004 (EUT L 157, 30.4.2004, s.106, Celex 32004L0076), rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990, s. 1, Celex 31990L0434) ändrat genom anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, Celex 11994N) och genom anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 1, Celex 12003T) samt rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990, s. 6, Celex 31990L0435) ändrat genom anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, Celex 11994N), genom anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 1, Celex 12003T) och genom rådets direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003 (EUT L 007, 13.1.2004, s. 41, Celex 32003L0123).2004:634Prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265.2004:654Prop. 2003/04:151, bet. 2003/04:SkU37, rskr. 2003/04:272.2004:790Prop. 2003/04:152, bet. 2004/05:SfU4, rskr. 2004/05:8.2004:985Prop. 2004/05:12, bet. 2004/05:SkU8, rskr. 2004/05:36.2004:1040Prop. 2003/04:33, bet. 2004/05:SkU11, rskr. 2004/05:61.2004:1055Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47.2004:1139Prop. 2004/05:1 och 2004/05:19, bet. 2004/05:SkU9, rskr. 2004/05:74.2004:1147Prop. 2004/05:27, bet. 2004/05:SkU13, rskr. 2004/05:76.Jfr rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990, s. 6 Celex 31990L0435) senast ändrat genom rådets direktiv 2003/ 123/EG av den 22 december 2003 (EUT L 007, 13.1.2004, s. 41, Celex 32003L0123).2004:1149Prop. 2004/05:32, bet. 2004/05:SkU15, rskr. 2004/05:77.2004:1181Prop. 2004/05:24, bet 2004/05:LU3, rskr. 2004/05:89.2004:1323Prop. 2004/05:38, bet. 2004/05:SkU17, rskr. 2004/05:131.2004:1332Prop. 2004/05:33, bet. 2004/05:SkU:16, rskr. 2004/05:133.2004:1346Prop. 2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18, rskr. 2004/05:134.2005:121Prop. 2003/04:150, bet. 2004/05:LU4, rskr. 2004/05:160.2005:269Prop. 2004/05:91, bet. 2004/05:SkU27, rskr. 2004/05:223.2005:347Prop. 2004/05:146, bet. 2004/05:SkU31, rskr. 2004/05:236.2005:798Prop. 2004/05:139, bet. 2005/06:SkU2, rskr. 2005/06:11.2005:826Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34.2005:898Prop. 2005/06:21, bet. 2005/06:SkU8, rskr. 2005/06:77.2005:1136Prop. 2005/06:39, prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116.2005:1142Prop. 2005/06:22 och 2005/06:39, bet. 2005/06:SkU9, rskr. 2005/06:115.Jfr rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990, s. 1, Celex 31990L0434), senast ändrat genom rådets direktiv 2005/19/EG (EUT L 58, 4.3.2005, s. 19, Celex 32005L0019).2005:1146Prop. 2005/06:3, bet. 2005/06:KrU5, rskr. 2005/06:98.2005:1166Prop. 2005/06:41, bet. 2005/06:MJU2, rskr 2005/06:107.2005:1170Prop. 2005/06:22, bet. 2005/06:SkU12, rskr. 2005/06:114.2005:1171Bet. 2005/06:SkU12, rskr. 2005/06:114.2006:5Prop. 2005/06:19, bet. 2005/06:SkU6, rskr. 2005/06:113.2006:52Prop. 2005/06:43. bet. 2005/06:SoU10, rskr. 2005/06:148.2006:238Prop. 2005/06:65, bet. 2005/06:SkU15, rskr. 2005/06:167.2006:424Prop. 2005/06:163, bet. 2005/06:SkU23, rskr. 2005/06:289.2006:554Prop. 2005/06:124, bet. 2005/06:LU35, rskr. 2005/06:286.2006:582Prop. 2005/06:169, bet. 2005/06:SkU29, rskr. 2005/06:349.2006:614Prop. 2005/06:125, bet. 2005/06:SkU33, rskr. 2005/06:352.2006:619Prop. 2005/06:36, bet. 2005/06:SkU28, rskr. 2005/06:291.Jfr rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EGT L 225, 20.8.1990, s. 1, Celex 31990L0434), senast ändrat genom rådets direktiv 2005/19/EG (EUT L 58, 4.3.2005, s. 19, Celex 32005L0019).2006:620Prop. 2005/06:153, bet. 2005/06:SkU26, rskr. 2005/06:348.2006:650Prop. 2005/06:183, bet. 2005/06:MJU24, rskr. 2005/06:287.2006:660Prop. 2005/06:134, bet. 2005/06:UbU21, rskr. 2005/06:305.2006:908Prop. 2005/06:174, bet. 2005/06:SkU31, rskr. 2005/06:350.2006:982Bet. 2005/06:SkU38, rskr. 2005/06:381.2006:983Prop. 2005/06:154, bet. 2005/06:NU17, rskr. 2005/06:360.2006:992Framst. 2005/06:RS4, bet. 2005/06:KU33, rskr. 2005/06:380.2006:1344Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9.2006:1351Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9.2006:1354Bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9.2006:1422Prop. 2006/07:2, bet. 2006/07:SkU2, rskr. 2006/07:41.Jfr rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EGT L 225, 20.8.1990, s. 1, Celex 31990L0434), senast ändrat genom rådets direktiv 2005/19/EG (EUT L 58, 4.3.2005, s. 19, Celex 32005L0019).2006:1471Prop. 2006/07:17, bet. 2006/07:UbU2, rskr. 2006/07:53.2006:1497Prop. 2006/07:7, bet. 2006/07:SkU3, rskr. 2006/07:42.2006:1518Bet. 2006/07:SkU8 och 2006/07:SkU9, rskr. 2006/07:69.2006:1520Prop. 2006/07:19, bet. 2006/07:SkU7, rskr. 2006/07:71.2007:350Prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181.Jfr rådets direktiv 2006/98/EG av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv rörande beskattning, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 363, 20.12.2006, s. 129, Celex 32006L0363).2007:394Prop. 2006/07:89, bet. 2006/07:AU13, rskr. 2006/07:179.2007:471Prop. 2006/07:96, bet. 2006/07:SkU22, rskr. 2006/07:198.2007:552Prop. 2006/07:115, bet. 2006/07:FiU25, rskr. 2006/07:211.2007:618Prop. 2006/07:109, bet. 2006/07:SkU19, rskr. 2006/07:212.2007:764Prop. 2007/08:3, bet. 2007/08:SkU4, rskr. 2007/08:3.2007:1122Prop. 2007/08:12, bet. 2007/08:SkU6, rskr. 2007/08:42.2007:1248Prop. 2007/08:22, bet. 2007/08:SkU11, rskr. 2007/08:61.2007:1249Prop. 2007/08:24, bet. 2007/08:SkU12, rskr. 2007/08:62.2007:1251Prop. 2007/08:19, bet. 2007/08:SkU9, rskr. 2007/08:60.2007:1254Prop. 2007/08:16, bet. 2007/08:SkU13, rskr. 2007/08:63.2007:1342Prop. 2007/08:1, utg.omr. 15, bet. 2007/08:UbU2, rskr. 2007/08:71.2007:1388Prop. 2007/08:11, bet. 2007/08:SkU17, rskr. 2007/08:89.2007:1406Prop. 2007/08:26 och 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU15, rskr. 2007/08:92.2007:1419Prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90.2007:1449Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU2, rskr. 2007/08:112.2008:134Prop. 2007/08:55, bet. 2007/08:SkU24, rskr. 2007/08:155.2008:227Prop. 2007/08:50, bet. 2007/08:UbU13, rskr. 2007/08:161.2008:311Prop. 2007/08:91, bet. 2007/08:SfU9, rskr. 2007/08:200.2008:335Bet. 2007/08:SkU29, rskr. 2007/08:187.2008:813Prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, rskr. 2008/09:16.2008:816Prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17.2008:822Prop. 2007/08:152, bet. 2008/09:SkU2, rskr. 2008/09:4.2008:829Prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3, rskr. 2008/09:5.2008:865Prop. 2007/08:124, bet. 2008/09:SfU4, rskr. 2008/09:23.2008:1063Prop. 2008/09:37, bet. 2008/09:SkU4, rskr. 2008/09:65.2008:1064Prop. 2008/09:40, bet. 2008/09:SkU9, rskr. 2008/09:70.2008:1066Prop. 2008/09:41, bet. 2008/09:SkU8, rskr. 2008/09:69.2008:1306Prop. 2008/09:38, bet. 2008/09:SkU13, rskr. 2008/09:109.2008:1316Prop. 2008/09:62, bet. 2008/09:SkU18, rskr. 2008/09:113.2008:1322Prop. 2008/09:47, bet. 2008/09:SkU11, rskr. 2008/09:107.2008:1327Prop. 2008/09:39, bet. 2008/09:SkU12, rskr. 2008/09:108.2008:1343Prop. 2008/09:40 och prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, rskr. 2008/09:114.2008:1351Prop. 2008/09:63, bet. 2008/09:SkU17, rskr. 2008/09:112.2009:107Prop. 2008/09:83, bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171.2009:197Prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20, rskr. 2008/09:184.2009:357Prop. 2008/09:155, bet. 2008/09:FiU32, rskr. 2008/09:225.2009:536Prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246.2009:542Prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246.2009:547Prop. 2008/09:129, bet. 2008/09:SkU34, rskr. 2008/09:234.2009:583Prop. 2008/09:136, bet. 2008/09:SkU36, rskr. 2008/09:270.2009:721Prop. 2008/09:173, bet. 2008/09:SkU30, rskr. 2008/09:304.2009:768Prop. 2008/09:154, bet. 2008/09:UbU14, rskr. 2008/09:275.2009:1060Prop. 2008/09:182, bet. 2009/10:SkU2, rskr. 2009/10:23.2009:1229Prop. 2009/10:24, bet. 2009/10:SkU16, rskr. 2009/10:78.2009:1230Prop. 2009/10:39, bet. 2009/10:SkU17, rskr. 2009/10:79.2009:1239Prop. 2009/10:11, bet. 2009/10:SkU9, rskr. 2009/10:74.2009:1409Prop. 2008/09:182 och 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15, rskr. 2009/10:108.2009:1412Prop. 2009/10:12, bet. 2009/10:SkU11, rskr. 2009/10:76.2009:1413Prop. 2009/10:36, bet. 2009/10:SkU22, rskr. 2009/10:109.2009:1452Prop. 2009/10:42, bet. 2009/10:SkU23, rskr. 2009/10:110.2009:1453Prop. 2009/10:47, bet. 2009/10:SkU25, rskr. 2009/10:123.2009:1490Prop. 2009/10:29, bet. 2009/10:SkU24, rskr. 2009/10:111.2010:202Prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208.2010:353Prop. 2009/10:194, bet. 2009/10:SkU36, rskr. 2009/10:257.2010:461Prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU8, rskr. 2009/10:269.2010:462Prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU8, rskr 2009/10:269.2010:539Prop. 2009/10:188, bet. 2009/10:AU12, rskr. 2009/10:277.2010:874Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.2010:1277Prop. 2009/10:222, bet. 2010/11:SfU4, rskr. 2010/11:7.2010:1378Prop. 2009/10:223, bet. 2010/11:SfU3, rskr. 2010/11:6.2010:1528Prop. 2009/10:235, bet. 2010/11:CU3, rskr. 2010/11:39.2010:1531Prop. 2010/11:21, bet. 2010/11:SkU15, rskr. 2010/11:18.2010:1826Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU1, rskr. 2010/11:64.2011:68Prop. 2010/11:18, bet. 2010/11:SkU14, rskr. 2010/11:112.2011:293Prop. 2010/11:52, bet. 2010/11:SkU27, rskr. 2010/11:184.2011:477Prop. 2010/11:58, bet. 2010/11:SkU29, rskr. 2010/11:209.2011:937Prop. 2010/11:131, bet. 2010/11:SkU:35, rskr. 2010/11:318.2011:1084Prop. 2010/11:146, bet. 2011/12:SfU4, rskr. 2011/12:15.2011:1204Prop. 2010/11:155, bet. 2011/12:NU6, rskr. 2011/12:46.2011:1256Prop. 2010/11:165, bet. 2011/12:SkU3, rskr. 2011/12:28.2011:1270Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32.2011:1271Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32.2011:1272Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32.2011:1510Prop. 2011/12:17, bet. 2011/12:SkU6, rskr. 2011/12:70.2011:1516Prop. 2011/12:1, utg.omr. 10, bet. 2011/12:SfU1, rskr. 2011/12:86.2012:90Prop. 2011/12:41, bet. 2011/12:SkU11, rskr. 2011/12:134.2012:270Prop. 2011/12:96, bet. 2011/12:SkU19, rskr. 2011/12:208.Jfr rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34, Celex 32009L0133) samt rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EUT L 345, 29.12.2011, s. 8, Celex 32011L0096).2012:415Prop. 2011/12:107, bet. 2011/12:AU12, rskr. 2011/12:233.2012:757Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37.2012:829Prop. 2012/13:14, bet. 2012/13:SkU10, rskr. 2012/13:75.2012:830Prop. 2012/13:24, bet. 2012/13:SkU7, rskr. 2012/13:70.2012:832Prop. 2012/13:18, bet. 2012/13:SfU4, rskr. 2012/13:79.2012:851Prop. 2012/13:13, bet. 2012/13:SkU11, rskr. 2012/13:72.2012:902Prop. 2012/13:22, bet. 2012/13:KrU2, rskr. 2012/13:112.2013:135Prop. 2012/13:31, bet. 2012/13:SfU5, rskr. 2012/13:165.2013:569Prop. 2012/13:155, bet. 2012/13:FiU31, rskr. 2012/13:292.2013:766Framst. 2012/13:RS7, bet. 2013/14:KU3, rskr. 2013/14:5.2013:771Prop. 2012/13:134, bet. 2013/14:SkU2, rskr. 2013/14:10.2013:787Prop. 2012/13:181, bet. 2013/14:SkU3, rskr. 2013/14:14.Jfr rådets direktiv 2013/13/EU av den 13 maj 2013 om anpassning av vissa direktiv rörande beskattning, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning (EUT L 141, 28.5.2013, Celex 32013L0013).2013:960Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56.2013:1080Bet. 2013/14:FiU16, rskr. 2013/14:109.2013:1082Prop. 2013/14:19, bet. 2013/14:SkU12, rskr. 2013/14:92.2013:1106Prop. 2013/14:27, bet. 2013/14:SkU10, rskr. 2013/14:90.2014:287Prop. 2013/14:147, bet. 2013/14:SkU30, rskr. 2013/14:233.2014:949Prop. 2013/14:104, bet. 2013/14:AU9, rskr. 2013/14:368.2014:1389Prop. 2014/15:4, bet. 2014/15:SkU5, rskr. 2014/15:12.2014:1457Prop. 2014/15:10, bet. 2014/15:SkU7, rskr. 2014/15:42.2014:1468Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29.2015:31Prop. 2014/15:17, bet. 2014/15:SkU11, rskr. 2014/15:98.2015:64Prop. 2014/15:41, bet. 2014/15:SkU13, rskr. 2014/15:105.2015:65Prop. 2014/15:41, bet. 2014/15:SkU13, rskr. 2014/15:105.2015:473Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255.2015:617Prop. 2014/15:129, bet. 2015/16:SkU5, rskr. 2015/16:8.2015:762Prop. 2014/15:147, bet. 2015/16:SfU8, rskr. 2015/16:41.2015:775Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51.2015:886Prop. 2015/16:14, bet. 2015/16:SkU7, rskr. 2015/16:65.Jfr rådets direktiv 2014/86/EU av den 8 juli 2014 om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater.2015:887Prop. 2015/16:15, bet. 2015/16:SkU8, rskr. 2015/16:74.2015:1028Prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:FiU17, rskr. 2015/16:117.2016:3Prop. 2015/16:36, bet. 2015/16:SkU14, rskr. 2015/16:112.2016:115Prop. 2015/16:4, bet. 2015/16:CU10, rskr. 2015/16:130.2016:274Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21, rskr. 2015/16:161.2016:683Prop. 2015/16:125, bet. 2015/16:CU19, rskr. 2015/16:235.2016:701Prop. 2015/16:142, bet. 2015/16:UbU22, rskr. 2015/16:267.2016:792Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:310.2016:887Prop. 2015/16:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6.2016:1055Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49.2016:1060Prop. 2016/17:6, bet. 2016/17:KU8, rskr. 2016/17:41.2016:1120Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3, rskr. 2016/17:37.2016:1202Prop. 2016/17:7, bet. 2016/17:SkU7, rskr. 2016/17:62.2016:1239Prop. 2016/17:24, bet. 2016/17:SkU9, rskr. 2016/17:92.2016:1257Prop. 2016/17:25, bet. 2016/17:SkU11, rskr. 2016/17:93.2016:1296Prop. 2016/17:1, utg.omr. 12, bet. 2016/17:SfU3, rskr. 2016/17:121.2017:300Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12, rskr. 2016/17:208.2017:457Bet. 2016/17:SkU29, rskr. 2016/17:270.2017:529Prop. 2016/17:158, bet. 2016/17:UbU20, rskr. 2016/17:285.2017:588Prop. 2016/17:175, bet. 2016/17:AU15, rskr. 2016/17:340.2017:625Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU21, rskr. 2016/17:350.2017:907Prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8.2017:1127Prop. 2017/18:10, bet. 2017/18:SfU12, rskr. 2017/18:47.2017:1194Prop. 2017/18:8, bet. 2017/18:SkU4, rskr. 2017/18:80.2017:1212Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54.2017:1250Prop. 2017/18:28, bet. 2017/18:SkU6, rskr. 2017/18:82.2017:1279Prop. 2016/17:215, bet. 2017/18:UU7, rskr. 2017/18:49.2018:523Prop. 2017/18:131, bet. 2017/18:SkU20, rskr. 2017/18:275.2018:626Prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21, rskr. 2017/18:287.2018:722Prop. 2017/18:185, bet. 2017/18:CU25, rskr. 2017/18:306.2018:1143Prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363.2018:1162Prop. 2017/18:253, bet. 2017/18:CU38, rskr. 2017/18:382.2018:1165Prop. 2017/18:253, bet. 2017/18:CU38, rskr. 2017/18:382.2018:1206Prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398.Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017om ändring avdirektiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.2018:1208Prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398.2018:1268Prop. 2017/18:190, bet. 2017/18:SfU23, rskr. 2017/18:388.2018:1396Prop. 2017/18:137, bet. 2017/18:FiU47, rskr. 2017/18:438.2018:1677Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5, rskr. 2018/19:14.2018:1752Prop. 2017/18:296, bet. 2018/19:SkU4, rskr. 2018/19:28.2018:2039Prop. 2018/19:9, bet. 2018/19:SkU5, rskr. 2018/19:60.2018:2040Prop. 2018/19:9, bet. 2018/19:SkU5, rskr. 2018/19:60.2018:2086Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62.2018:2120Bet. 2018/19:SkU1, rskr. 2018/19:84.2018:2121Bet. 2018/19:SkU1, rskr. 2018/19:84.2019:128Prop. 2018/19:45, bet. 2018/19:SkU15, rskr. 2018/19:153.2019:307Prop. 2018/19:54, bet. 2018/19:SkU17, rskr. 2018/19:208.Till denna lag finns omfattande övergångsbestämmelser i Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229), delvis inf. efter denna lag. Övergångsbestämmelserna är fördelade på fem kapitel, av vilka 1 kap. innehåller allmänna bestämmelser, 2 kap. bestämmelser om personförsäkringar, 3 kap. vissa bestämmelser av blandat innehåll, 4 kap. övergångsbestämmelser samlade i kapitelordning enligt inkomstskattelagens kapitelindelning och 5 kap. bestämmelser om upphävda lagars tillämpning. INNEHÅLL (Förteckningen ingår ej i lagen)Avd. I Innehåll och definitioner1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt2 kap. Definitioner och förklaringarAvd. II Skattskyldighet3 kap. Fysiska personer4 kap. Dödsbon5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer6 kap. Juridiska personer6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personerAvd. III Skattefria inkomster och inteavdragsgilla utgifter8 kap. Inkomster som är skattefria9 kap. Utgifter som inte får dras avAvd. IV Inkomstslaget tjänst10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänstAvd. V Inkomstslaget näringsverksamhet13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet17 kap. Lager och pågående arbeten18 kap. Inventarier19 kap. Byggnader20 kap. Markanläggningar och substansminskning20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde21 kap. Skogsfrågor22 kap. Uttag ur näringsverksamhet23 kap. Underprisöverlåtelser24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader29 kap. Näringsbidrag30 kap. Periodiseringsfonder31 kap. Ersättningsfonder32 kap. Upphovsmannakonto33 kap. Räntefördelning34 kap. Expansionsfonder35 kap. Koncernbidrag35 a kap. Koncernavdrag36 kap. Kommissionärsförhållanden37 kap. Fusioner och fissioner38 kap. Verksamhetsavyttringar38 a kap. Partiella fissioner39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer39 b kap. Särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet av viss rederiverksamhet40 kap. Tidigare års underskottAvd. VI Inkomstslaget kapital41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital43 kap. [Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag] UpphävtAvd. VII Kapitalvinster och kapitalförluster44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster45 kap. Avyttring av fastigheter46 kap. Avyttring av bostadsrätter47 kap. Uppskovsbelopp48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i skalbolag50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag52 kap. Avyttring av andra tillgångar53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och investerarskyddAvd. VIII Fåmansföretag och fåmans-handelsbolag56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretagAvd. IX Pensionssparande58 kap. Pensionsförsäkringar, tjänstepensionsavtal, kapitalförsäkringar och pensionssparkonto59 kap. PensionssparavdragAvd. X Vissa gemensamma bestämmelser60 kap. Familjebeskattning61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengarAvd. XI Allmänna avdrag, grundavdrag ochsjöinkomstavdrag62 kap. Allmänna avdrag63 kap. Grundavdrag64 kap. SjöinkomstavdragAvd. XII Beräkning av skatten65 kap. Skatteberäkningen66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst67 kap. SkattereduktionUtkom från trycket den 27 december 1999Utfärdad den 16 december 1999.Kommentaren uppdaterad per 1 januari 2019 SFS 2018:1143 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 7 kap. 3 och 17 §§, 8 kap. 3 §, 24 kap. 2 § och 42 kap. 25 § och rubrikerna närmast före 8 kap. 3 § och 42 kap. 25 § ska ha följande lydelse. Av Lynda Ondrasek Olofsson: Ändringarna sker till följd av att arbetskooperativa ekonomiska föreningar ska kunna betala tillbaka en medlemsinsats med ett högre belopp än insatsens nominella värde. Prop. 2017/18:253. SFS 2018:1162 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 10 kap. 3 § och 42 kap. 19 och 20 a §§ och rubriken närmast före 42 kap. 19 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 11 kap. 16 § och 42 kap. 19 a §, och närmast före 11 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse. Av Lynda Ondrasek Olofsson: Ändringarna sker till följd av att arbetskooperativa ekonomiska föreningar ska kunna betala tillbaka en medlemsinsats med ett högre belopp än insatsens nominella värde. Prop. 2017/18:253. SFS 2018:1206 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 24 kap. 10 a–10 f §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast efter 24 kap. 10 § och närmast före 24 kap. 10 a, 10 b och 10 d §§ ska utgå, dels att nuvarande 24 kap. 2–10 §§ ska betecknas 24 kap. 5–15 §§, nuvarande 24 kap. 11–14 §§ ska betecknas 24 kap. 30–33 §§, nuvarande 24 kap. 16–22 §§ ska betecknas 24 kap. 34–42 §§ och att nuvarande 39 kap. 8 a § ska betecknas 39 kap. 8 b §, dels att 2 kap. 1 och 15 §§, 9 kap. 5 §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1, 10, 15, 31–32, 34–37 och 39–41 §§, 25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 37 kap. 28 §, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 14 och 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 50 kap. 5 §, 56 kap. 8 § och 65 kap. 8 och 10 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 15 § och 37 kap. 28 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 24 kap. 9 § ska lyda ”Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder”, rubriken närmast före 24 kap. 10 § ska lyda ”Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån”, rubriken närmast före 38 kap. 15 § ska lyda ”Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton” och att rubriken närmast före 38 a kap. 15 § ska lyda ”Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton”, dels att rubrikerna närmast före 24 kap. 2–7, 11–13 och 17–20 §§ ska sättas närmast före 24 kap. 5–12, 30–32 respektive 35–40 §§ och rubrikerna närmast efter 24 kap. 1, 4 a och 11 §§ ska sättas närmast efter 24 kap. 4, 9 respektive 30 §§, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 24 a kap., tjugosex nya paragrafer, 14 kap. 16 a §, 19 kap. 5 a §, 24 kap. 2–4 och 15 a–29 §§, 37 kap. 26 a § och 39 kap. 8 a §, och närmast efter 24 kap. 15, 15 e och 20 §§ och närmast före 14 kap. 16 a §, 24 kap. 2, 15 a, 15 c, 16, 18, 21, 24, 26 och 28 §§ och 37 kap. 26 a § nya rubriker av följande lydelse. Av Ebba Perman Borg: Omfattande förändringar gjordes genom SFS 2018:1206 som trädde i kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:245). Bl.a. infördes nya regler om begränsningar av avdragsrätten för ränteutgifter i 24 kap och det nya kapitlet 24 a kap. Med anledning av detta ändrades paragrafnumreringen för flertalet bestämmelser, bl.a. reglerna om näringsbetingade andelar i 24 kap. Flertalet ikraftträdande- och övergångsbestämmelser gäller, bl.a. avseende de upphävda bestämmelserna i 24 kap. 10 a–10 f §§, återföring av avsättning till periodiserings- och expansionsfond, avdrag för koncernbidrag och vid tillämpning av ny skattesats för juridiska personer i 65 kap. 10 §. SFS 2018:1208 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 24 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i den lagen ska betecknas 24 kap. 5 §. SFS 2018:1268 – Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 8 kap. 16 § och 11 kap. 31 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Av Lynda Ondrasek Olofsson: Ändringen i 11 kap. 31 § sker till följd av att vårdbidrag enligt de äldre bestämmelserna i 22 kap. SFB avskaffas. Prop. 2017/18:190. SFS 2018:1677 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 66 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. SFS 2018:1752 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 20 a kap. 1 §, 24 kap. 5 §, 39 a kap. 3, 5, 6, 11, 13 och 14 §§, 42 kap. 22 § och bilaga 39 a ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fem nya paragrafer, 20 a kap. 9 §, 39 kap. 8 c–8 e §§ och 48 kap. 6 c §, och närmast före 20 a kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse. Av Lynda Ondrasek Olofsson: Ändringarna innebär, såvitt avser de nya paragraferna 39 kap. 8 c–8 e §§, att det införs bestämmelser om hur säkerhetsreserven ska hanteras skattemässigt i vissa situationer enligt CFC-reglerna. Prop. 2017/18:296. Av Lars Jonsson: Ändringarna innebär anpassningar av CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) i IL, för att dessa ska leva upp till de krav som följer av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Anpassning till gällande CFC- regler omfattar också beskattningen av säkerhetsreserver i bestämmelserna som reglerar beskattningsinträdet och likaså i bestämmelserna om skadeförsäkringsföretag. Vidare görs vissa ändringar för att direktivets regler om undanröjande av dubbelbeskattning av delägare i CFC-bolag ska uppfyllas. Direktivets regler gäller skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning, medan gällande svenska CFC-regler tillämpas på såväl fysiska som juridiska personer. Ändringarna innebär ändringar för delägare i båda kategorierna. Se prop. 2017/18:296 och 2018/19:SkU4. SFS 2018:2039 – Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 8 kap. 3 § lagen i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1143) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1143) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 3, av följande lydelse. SFS 2018:2040 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 24 kap. 10 § och 25 a kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1206) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse SFS 2018:2086 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. SFS 2018:2120 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 24 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1208) om ändring i lagen (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse. SFS 2018:2121 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 24 kap. 5 § i lydelsen enligt lagen (2018:1752) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ska utgå.Kommentaren uppdaterad per 1 oktober 2018 SFS 2018:1396 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 39 kap. 30 och 31 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 39 kap. 30 § ska utgå, dels att 24 kap. 11 § och 39 kap. 1 § ska ha följande lydelse. Av Ebba Perman Borg: Ändringarna sker till följd av att Sparbankernas säkerhetskassa upplöses vid utgången av 2018 genom likvidation. Ändringen trädde i kraft den 1 augusti 2018 men de upphävda bestämmelserna i 39 kap. 30 och 31 §§ fortsätter att gälla för beskattningsår som börjar före utgången av 2018. Prop. 2017/18:137. Av Lynda Ondrasek Olofsson: Ändringarna är föranledda av att Sparbankernas säkerhetskassa ska upplösas. Prop. 2017/18:137.Kommentaren uppdaterad per 1 juli 2018 SFS 2018:523 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 10 kap. 7 § och 11 kap. 42 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 10 kap. 7 §, 11 kap. 42 § och 61 kap. 17 a § ska utgå, dels att 2 kap. 1 §, 8 kap. 15 och 24 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 18, 21 och 37 §§, 16 kap. 22 § och 61 kap. 1 och 18 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 61 kap. 17 a och 17 b §§, och närmast före 61 kap. 17 a § en ny rubrik av följande lydelse. Av Lynda Ondrasek Olofsson: Ändringarna sker dels till följd av att skattefriheten slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands, dels till följd av att bestämmelserna om sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst utmönstras ur skattelagstiftningen. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2018. De tillämpas första gången på förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel som har tillhandahållits efter den 30 juni 2018. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som har tecknats i samband med tjänst före ikraftträdandet. Prop. 2017/18:131. SFS 2018:626 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 § och 67 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 67 kap. 9 e–9 h §§ och närmast efter 67 kap. 9 d § och närmast före 67 kap. 9 e–9 h §§ nya rubriker av följande lydelse. SFS 2018:722 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 24 kap. 14 §, 25 a kap. 10 §, 37 kap. 23 och 26 §§, 39 kap. 16, 21, 21 a, 23 och 24 a §§, 39 b kap. 25 §, 40 kap. 5 §, 42 kap. 15 a och 21 a §§, 43 kap. 5 §, 48 kap. 15 §, 49 a kap. 3 § och 57 kap. 34 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 44 kap. 7 a §, och närmast före 44 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse. Av Per Holstad: Ändringarna sker till följd av införandet av en ny lag om ekonomiska föreningar. SFS 2018:672, prop. 2017/18:185. I den nya lagen om ekonomiska föreningar införs bl.a. bestämmelser om s.k. förenklad avveckling. Avyttring ska anses ha skett när beslut om en sådan avveckling har vunnit laga kraft. Kommentaren uppdaterad per 1 april 2018 SFS 2017:1279 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Av Lars Jonsson: Ändringen sker till följd av införandet av en ny och sammanhållen lag som anger den geografiska omfattningen av Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. SFS 2017:1279, prop. 2016/17:215 Avd. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONERInnehåll och definitioner1 kap.Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskattInnehåll1 §1 §I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt. I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.Skattskyldighet2 §2 §Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3–7 kap. Skatter3 §3 § Fysiska personer ska betala kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapitalinkomster), ochstatlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansionsfondsskatt).Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419). 4 §4 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §. Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål. För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket. Lag (2007:1419). Underlaget för skatten Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster 5 §5 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256). Lagen 2011:1256 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter d. 31 jan. 2012.2. När de nya bestämmelserna i 1 kap. 14 § tillämpas första gången ska inkomsterna från handelsbolaget inte tas upp av delägaren om de redan har tagits upp enligt äldre bestämmelser.3. När de nya bestämmelserna i 39 a kap. 13 § tredje stycket tillämpas första gången ska överskottet från den juridiska personen inte tas upp av delägaren om det redan har tagits upp enligt äldre bestämmelser.4. De nya bestämmelserna i 25 kap. 12 §, 35 kap. 3 § och 48 kap. 26 § ska tillämpas när en av de personer som avses i dessa bestämmelser har ett förlängt räkenskapsår som avslutas efter d. 31 dec. 2012 eller ett förkortat räkenskapsår som både påbörjas och avslutas under 2012.5. De nya bestämmelserna i 58 kap. 16 a § tillämpas första gången på pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts efter utgången av 2012. Ett pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts före utgången av 2012 och som enligt 58 kap. 16 a § första stycket innehåller villkor om att försäkringsgivaren ska lämna kontrolluppgifter enligt 6, 11 och 12 kap. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, ska vid ingången av 2013 även anses innehålla villkor om att lämna kontrolluppgifter enligt 15, 22 och 23 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).Den som före utgången av 2012 enligt 58 kap. 16 a § andra och tredje styckena har gett in ett åtagande enligt 13 kap. 2 och 3 §§ lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid ingången av 2013 även anses ha gett in ett åtagande enligt 23 kap. 6 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen.6. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande pensionsförsäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om tjänstepension.Lagen 2005:826 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2007 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken det ingår förvärvskälla som gett överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2005.Fysiska personers skatt på kapitalinkomster 6 §6 § Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419). Juridiska personers skatt 7 §7 § Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960). Lagen 2013:960 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2013.2. Bestämmelserna i 22 kap. 5 § om beskattning vid uttag ur näringsverksamhet ska inte tillämpas om en stiftelse vid ikraftträdandet blir skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. till följd av den nya bestämmelsen i 7 kap. 4 §.3. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 57 kap. 19 § 2 andra strecksatsen ska för beskattningsår 2014 och 2015 i stället för 9,6 inkomstbasbelopp gälla tio inkomstbasbelopp.Bestämmelser för olika inkomstslag8 §8 §Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för inkomstslaget tjänst i 10–12 kap.,inkomstslaget näringsverksamhet i 13–40 kap., ochinkomstslaget kapital i 41 och 42 kap. Lag (2005:1136). Gemensamma bestämmelser 9 §9 §Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap. Lag (2002:322). 10 §10 §Bestämmelser finns om vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,kapitalvinster och kapitalförluster i 44–54 kap.,insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,pensionssparavdrag i 59 kap.,familjebeskattning i 60 kap., ochvärdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap. Lag (2007:1419). Skattens beräkning och skattereduktionRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:197. 11 §11 §Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap. Lag (2019:128). Lagen 2019:128, med ikraftträdande 1 april s.å., innehåller även:2. Lagen tillämpas första gången i fråga om medlemsavgifter som betalats efter d. 31 mars 2019.Lagen 2015:775 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017 i fråga om 16 kap. 11 § och i övrigt d. 1 jan. 2016.2. Bestämmelserna i 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 och 13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och 32 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2015.3. Den upphävda bestämmelsen i 16 kap. 11 § gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för tid före d. 1 jan. 2017.4. Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter d. 31 dec. 2015.5. Bestämmelserna i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter d. 31 dec. 2015.6. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen.7. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.8. De upphävda bestämmelserna i 67 kap. 20–26 §§ gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet.Lagen 2011:1271 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.2. För arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 22 § i sin äldre lydelse.3. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas första gången på utgifter som är hänförliga till tid efter d. 31 dec. 2011.4. Uppskovsbelopp som anges i p. 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en mottagen andel vid ett andelsbyte, ska tas upp som intäkt om den mottagna andelen överförs enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto.5. Vid 2013 års taxering ska vad som i 67 kap. 23 § sägs om inkomstdeklarationen i stället avse självdeklarationen.12 §12 § Upphävd g. Lag (2011:1256). Beskattningsår Fysiska personer 13 §13 § Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2011:1256). Lagen 2004:1149 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.2. Bestämmelsen i 1 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på överföringar efter utgången av år 2004.3. Bestämmelsen i 34 kap. 18 § i sin nya lydelse tillämpas på övertaganden efter utgången av år 2004. R 2004: 39, anm. vid 15 §.Inkomster i handelsbolag14 §14 § Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256). Juridiska personer 15 §15 § Beskattningsåret är för juridiska personer räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår. I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256). Omläggning av räkenskapsår R 1993: 17 – Överförande av enskild näringsverksamhet med retroaktiv verkan till aktiebolag godtagen då beskattningsåret ej översteg 18 mån. R 2004: 39.Hänvisning till andra lagar16 §16 §Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), ochförfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Lag (2015:775). Lagen 2001:1242 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering om inte annat följer av a–c. a) Den nya lydelsen av 1 kap. 16 § tillämpas första gången vid 2003 års taxering såvitt avser skyldigheten att lämna självdeklaration. b) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet om detta leder till lägre skatt. c) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet, 17 §17 §Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, ochkupongskattelagen (1970:624).2 kap.Definitioner och förklaringar Var det finns definitioner och förklaringar 1 §1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 § aktiebolag i 4 §aktiv näringsverksamhet i 23 §andelsbyte i 48 a kap. 2 § andelshus i 16 §artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §barn i 21 §begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 § begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 § beskattningsår i 1 kap. 13–15 §§ och 37 kap. 19 § byggnadsinventarier i 19 kap. 19–21 §§ delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 § delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 § delägarrätt i 48 kap. 2 § dödsbo i 4 kap., se också 3 §egenavgifter i 26 §ekonomisk förening i 4 b §europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 § fast driftställe i 29 §fastighet i 6 §fastighetsägare i 7 §fission i 37 kap. 5 § fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§ fusion i 37 kap. 3 § fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§ fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§ fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§ företagsledare i 56 kap. 6 § [förvaltningsföretag i 24 kap. 14 §]förvärvsinkomst i 1 kap. 5 § handelsbolag i 5 kap., se också 3 §hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckenahyreshus i 15 §hyreshusenhet i 15 §i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c §industrienhet i 15 §inventarier i 18 kap. 1 § investeringssparkonto i 42 kap. 35 § investmentföretag i 39 kap. 15 § juridisk person i 3 §kapitalförsäkring i 58 kap. 2 § kapitaltillgång i 25 kap. 3 § kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 § kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap. 3–5 §§ koncern (svensk) i 5 §[koncernintern andelsavyttring i 25 kap. 6 §]kooperativ förening i 39 kap. 21 § kvalificerad andel i 57 kap. 4–7 §§ kvalificerad fission i 37 kap. 6 § kvalificerad fusion i 37 kap. 4 § kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3–5 §§ lagertillgång i 17 kap. 3 § lantbruksenhet i 15 §livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5–8 §§ makar i 20 §markanläggning i 20 kap. 2 § markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§ marknadsvärdet i 61 kap. 2 § marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 § medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a § näringsbetingad andel i 24 kap. 32 § näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§ näringsbostadsrätt i 19 §näringsfastighet i 14 §närstående i 22 §obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3–5 §§ obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 § omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 § option i 44 kap. 12 § partiell fission i 38 a kap. 2 § passiv näringsverksamhet i 23 §pension i 10 kap. 5 § pensionsförsäkring i 58 kap. 2 § pensionssparkonto i 58 kap. 21 § personaloption i 10 kap. 11 § prisbasbelopp i 27 §privatbostad i 8–12 §§privatbostadsfastighet i 13 §privatbostadsföretag i 17 §privatbostadsrätt i 18 §rörelse i 24 §sambor i 20 §sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§ skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § skatteavtal i 35 §skattemässigt värde i 31–33 §§småhus i 15 §småhusenhet i 15 §statslåneräntan i 28 §svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 § svensk koncern i 5 §Sverige i 30 §taxeringsenhet i 15 §taxeringsvärde i 15 §termin i 44 kap. 11 § underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 § uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 § utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 § utländsk juridisk person i 6 kap. 8 § utländskt bolag i 5 a §uttagsbeskattning i 22 kap. 7 § verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 § verksamhetsgren i 25 §vinstandelslån i 24 kap. 10 § återföring av avdrag i 34 §ägarlägenhet i 15 §ägarlägenhetsenhet i 15 §. Lag (2018:1206). Lagen 2018:523, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. De nya bestämmelserna i 61 kap. 17 a och 17 b §§ och bestämmelserna i 11 kap. 18 och 21 §§, 16 kap. 22 § och 61 kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel som har tillhandahållits efter d. 30 juni 2018.3. För sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som har tecknats i samband medtjänst före ikraftträdandet gäller fortfarande de upphävda bestämmelserna i 10 kap. 7 § och 11 kap. 42 § och bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 8 kap. 15 och 24 §§, 10 kap. 2 § och 11 kap. 37 § i den äldre lydelsen.Utländska motsvarigheter2 §2 §De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund. SICAV-bolag i Luxemburg ansågs inte motsvara ett svenskt aktiebolag R 1992: 53; tyskt Kommanditgesellschaft har likställts med svenskt aktiebolag i fråga om koncernbeskattning, diskrimineringsregeln 1996: 69; tyskt Kommanditgesellschaft ansågs vara utländsk juridisk person 1997: 36 – Rysk association ansågs motsvara svenskt aktiebolag i fråga om näringsbetingade andelar R 2009: 100, motsatt utgång betr. ett ”Company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna HFD 2017: 29.Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Rubriken införd g. Lag 2003:1086. 2 a §2 a §Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2007:1419). Ang. EES se s. R 96.Juridisk person3 §3 §Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på dödsbon,svenska handelsbolag, ellerjuridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2013:569). Lagen 2001:1185 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om beskattningsår som börjat före ikraftträdandet. 2. Om överskott av verksamheten i ett utländskt skadeförsäkringsföretag tidigare har beräknats enligt 39 kap. 10 § gäller följande. Tillgångar som företaget innehar vid ingången av det beskattningsår då de nya bestämmelserna tillämpas första gången skall tas upp till då gällande marknadsvärden. Förpliktelser vid samma tidpunkt skall tas upp till belopp varmed de vid en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid nämnda tidpunkt. För förpliktelser med anledning av ingångna försäkringsavtal skall dock värdet beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstekniska avsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § samt 2 § första och femte styckena försäkringsrörelselagen (1982:713).Aktiebolag 4 §4 §Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68). Kreditinstitut Rubriken införd g. Lag 2004:438. 4 a §4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438) Ekonomisk förening Rubriken införd g. Lag 2006:619. 4 b §4 b § Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) och försäkringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2014:1389). Ideell föreningRubriken införd g. Lag 2016:1060. 4 c §4 c §Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. Lag (2016:1060). Svensk koncern5 §5 § Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.Utländskt bolag Rubriken införd g. Lag 2003:1086. 5 a §5 a § Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086). Fastighet6 §6 §Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare. Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202). Bensinmack på annans mark inte byggnad R 1933: 52; båtbrygga på annans mark byggnad 1949: 40; avloppstunnel på annans mark inte byggnad 1954: 1; tunnelbanestation på annans mark byggnad 1957: 4; körbana för bilprovning på annans mark inte byggnad 1960: 3; spannmålstork på annans mark byggnad 1968: 71; skidlift på annans mark byggnad 1979 1:13.Fastighetsägare7 §7 §Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.Privatbostad 8 §8 §Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Lag (2009:107). 9 §9 §Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap. Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad. Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2006:1520). Lagen 2006:1520 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2007 och tillämpas på avyttringar som skett efter ikraftträdandet.2. De nya bestämmelserna får tillämpas på avyttringar som skett under tiden 1 jan. 2006–31 jan. 2007 om den skattskyldige begär det.3. Kapitalvinster som omfattas av uppskov enligt äldre bestämmelser i 47 kap., den upphävda lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller den upphävda lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall efter denna lags ikraftträdande anses som uppskovsbelopp.10 §10 §Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419). R 2001: 74 anm. vid 47:2.11 §11 §Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat. Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419). 12 §12 §Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419). Privatbostadsfastighet13 §13 §Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,småhus med mark som utgör småhusenhet,småhus på annans mark,småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och ägarlägenhetsenhet.Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10–12 §§. Lag (2009:107). Näringsfastighet14 §14 §Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet. Småhus som var nödvändigt för och uteslutande användes i näringsverksamhet (renskötsel) ansågs vara näringsfastighet R 2010: 96.Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärdeRubriken har denna lydelse enl. Lag 2018:1206. 15 §15 §Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2018:1206). Andelshus16 §16 §Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.Privatbostadsföretag17 §17 §Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget. Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520). Jfr R 2000: 59 anm. vid 46:3 – Sedan lokaldelen av en bostadsrättsförenings fastighet avskilts och överlåtits till en ekonomisk förening ansågs bostadsrättsföreningen utgöra ett privatbostadsföretag R 2006: 80 – Fråga om bostadsrättsförening skulle anses som privatbostadsföretag R 2008: 5 – Tillfälligt innehav av fordran hindrade ej att bostadsrättsförening utgjorde privatbostadsföretag HFD 2014: 19.Privatbostadsrätt18 §18 §Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.Näringsbostadsrätt19 §19 §Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.En andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en näringsbostadsrätt. Lag (2016:115). Lagen 2016:115, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller för tid före ikraftträdandet.Makar och sambor20 §20 § Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Lag (2007:1419). Barn21 §21 § Styvbarn och fosterbarn räknas som barn. Äldre rätt: Hemmavarande barn? R 1971: 3 – Barn under moderns rättsliga vårdnad har med hänsyn till de faktiska förhållandena ansetts som faderns hemmavarande barn R 1974: 49.Ang. ogifta fosterföräldrar R 1978 1:27 – Barn med särskilt förordnad förmyndare som vårdnadshavare ansett som fosterbarn R 1978 1:28 – Styvbarnsförhållande ansågs ha upphört med äktenskapsskillnad R 1981 1:88 – Kunde blivande adoptivbarn anses som fosterbarn? R 1988: 62; jfr 1988: 63.Närstående22 §22 § Med närstående avses make,förälder,mor- och farförälder,avkomling och avkomlings make,syskon, syskons make och avkomling, ochdödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.Sambos barn? HFD 2014: 26.Aktiv och passiv näringsverksamhet 23 §23 §Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet. Lag (2015:775). Verksamhet avseende skogsbruk på fastighet om ca 30 hektar där den skattskyldige själv utfört allt arbete ansågs utgöra aktiv näringsverksamhet R 2002: 15.Rörelse24 §24 § Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen. R 2006: 74 anm. vid 25 § – R 2009: 91 anm. vid 29 §. Verksamhetsgren25 §25 §Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. R 2006: 57 anm. vid 38:2 – Överlåtelse av andel i privatbostadsföretag ansågs ej som överlåtelse av verksamhetsgren R 2006: 74.Egenavgifter 26 §26 §Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan också påsärskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, ochallmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lag (2007:1419). Prisbasbelopp27 §27 § Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256). Lagen 2010:1277, med ikraftträdande 1 jan. 2011, innehåller även:2. Vad som föreskrivs om bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt socialförsäkringsbalken gäller även i fråga om motsvarande bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt den före d. 1 jan. 2011 gällande äldre lagstiftningen.3. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket ska med pension även efter ikraftträdandet avses särskild efterlevandepension enligt 7 kap. 48–54 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Lag 2017:1127. 4. Vid tillämpning av 11 kap. 37 § likställs med arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken motsvarande försäkring enligt den upphävda lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.5. I fråga om prisbasbelopp och inkomstbasbelopp för 2010 och tidigare år tillämpas 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring respektive 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.Statslåneräntan28 §28 § Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.Enl. F (2007:1447) med instr. för Riksgäldskontoret 3 § p. 1 skall Riksgäldskontoret regelbundet besluta statslåneräntan som den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år.Skatteverket (tidigare Riksskatteverket) lämnar allmänna råd om den genomsnittliga statslåneräntan under året. Denna bör anses vara under år 2007 4,13 % (SKV A 2008:1), under år 2008 3,88 % (SKV A 2009:4), under år 2009 3,10 % (SKV A 2010:1), under år 2010 2,76 % (SKV A 2011:1), under år 2011 2,57 % (SKV A 2012:1), under år 2012 1,52 % (SKV A 2013:1), under år 2013 2,01 % (SKV A 2014:1), under år 2014 1,62 % (SKV A 2015:1), under år 2015 0,58 % (SKV A 2016:1), under år 2016 0,34 % (SKV A 2017:1), under år 2017 0,51 % (SKV A 2018:1).Se anm. vid 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.Fast driftställe29 §29 §Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt plats för företagsledning, filial, kontor, fabrik, verkstad, gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar, plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet. Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet. R 2001: 38, anm. vid 9:5 – För ägaren av ett norskt aktieförvaltande bolag ansågs bostaden vara fast driftställe R 2009: 91 – Utländsk stiftelse bedrev fullföljdsverksamhet i Sverige HFD 2018: 78.Sverige30 §30 §Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och sjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Lag (2017:1279). Skattemässigt värde31 §31 § Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419). 32 §32 § Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats. I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1–4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas. I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419). 33 §33 § Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag. Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419). R 2006: 41 anm. vid 18:17.Återföring 34 §34 §Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.Skatteavtal Rubriken införd g. Lag 2004:985. 35 §35 § Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985). Artistisk och idrottslig verksamhetRubriken införd g. Lag 2009:1060. 36 §36 §Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060). Avd. II SKATTSKYLDIGHET Skattskyldighet3 kap.Fysiska personerInnehåll1 §1 §Detta kapitel gäller för fysiska personer.Det finns bestämmelser om obegränsat skattskyldiga i 3–16 §§,begränsat skattskyldiga i 17–21 §§, ochskattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap. Lag (2013:960). 2 §2 §Bestämmelser om skattskyldighet finns för delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, ochdelägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086). Obegränsat skattskyldigaVilka som är obegränsat skattskyldiga3 §3 §Följande personer är obegränsat skattskyldiga: Den som är bosatt i Sverige. Den som stadigvarande vistas i Sverige. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här. Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2–4 är begränsat skattskyldiga. Väsentlig anknytning m.m.?: Svensk medborgare bosatt med familj i Schweiz med stort svenskt aktieinnehav och fritidsvilla av hög standard R 1974: 97; hustru kvarstannat i Sverige 1976: 116; utomlands bosatt med tillfälligt arbete i Sverige 1985 1:29; innehav av två hyresfastigheter 1989: 18; innehav av andelar i handelsbolag och hyresfastigheter 1989: 103; trots stark anknytning till USA 1989: 118; större fritidsfastighet och styrelseuppdrag 1992 not 367; nederländsk medborgare, vd för holländskt företag i Helsingborg 1997: 25 – Den som jämte tre andra till lika delar ägde aktierna i ett kapitalförvaltande bolag, som hade ett väsentligt inflytande över ett rörelsedrivande bolag, ansågs ha väsentlig anknytning R 2006: 67 – Att utflyttad ej var oinskränkt skattskyldig i utlandet eller erhöll doktorandtjänst vid svenskt universitet hindrade ej att den utflyttade ansågs sakna väsentlig anknytning till Sverige R 2002: 99 – Att utflyttad hade ett här bosatt minderårigt barn och gjorde frekventa resor hit för umgänge med barnet medförde ej väsentlig anknytning R 2003: 52 – Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader med förhållandevis kortvariga avbrott ansågs ha stadigvarande vistats här R 2008: 16 – Dansk läkare med anställning i Sverige, som återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder, ansågs obegränsat skattskyldig R 2008: 56 – Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden ansågs innebära att en utflyttad hade väsentlig anknytning till Sverige HFD 2013: 4 – Utflyttad vistas här flera månader varje år HFD 2018: 30 I och II.Ang. konkursbos skattskyldighet R 1955: 21 (plenum) jfr 1961: 8 om varuskatt och 1963: 8 till investeringsfond avsatta medel – Konkursgäldenär skattskyldig för fordringar uppkomna i rörelsen före konkursen och fakturerade av konkursförvaltaren 1976: 170 – Betr. realisationsvinst vid fastighetsförsäljning under konkursen 1982 1:5.4 §4 §Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.Svensk representation hos ICAO ej jämställd med svensk beskickning hos utländsk makt R 1976: 167.5 §5 §Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig omartikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, ochhan bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419). 6 §6 §I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegierEUT C 83, 30.3.2010, s. 266 (Celex 12010E/PRO/07). finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta. Lag (2011:293). 7 §7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas: om han är svensk medborgare,hur länge han var bosatt här,om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,om han har sin familj här,om han bedriver näringsverksamhet här,om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här, ochliknande förhållanden.Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419). Se vid 3 §.Innebörden av obegränsad skattskyldighet 8 §8 §Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands9 §9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2009:583). Lagen 2009:583 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2009 i fråga om 11 kap. 21 a §, 12 kap. 3 § och rubriken närmast före 11 kap. 21 a § och i övrigt d. 14 juli 2009.2. Bestämmelserna i 11 kap. 21 a § samt 12 kap. 3 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättningar och förmåner som ges ut efter ikraftträdandet.3. Bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 § och 11 kap. 28 § i sina nya lydelser tillämpas på ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut efter d. 13 juli 2009.4. Äldre lydelser av bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 § och 58 kap. 18 och 18 a §§ tillämpas fortfarande för de ledamöter som omfattas av det nationella systemet för ledamotsarvode, övergångsersättning, pension och efterlevandepension som gällde före ikraftträdandet.Lagen 2007:1249 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering om inte annat följer av punkterna 3 och 4.2. Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning innan de nya bestämmelserna i 12 kap. 19–21 §§ träder i kraft, ska tiden för avdrag räknas från den tidpunkt när den dubbla bosättningen påbörjades.3. Den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § och bestämmelsen i 61 kap. 1 § i dess äldre lydelse tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på förmån som erhålls under 2008. Vid tillämpningen av den upphävda bestämmelsen ska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ska den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på förmån som erhålls under 2008 med undantag för andra strecksatsen i paragrafen. Vid tillämpningen av bestämmelsen ska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor. R 1973: 23 (tillfälliga avbrott i utlandsvistelsen); 1977: 72 (tämligen regelbundna avbrott i utlandsvistelsen för hembesök och samråd med arbetsgivaren ang. utlandsuppdraget); 1978 1:3 (tjänstgöring som kom att vara mindre än ett år kunde vid dess början antagas vara minst ett år); 1981 1:80 (d:o); 1976: 19 (resemontör, som arbetat i flera länder), 138 (vistelseåret i utlandet avslutat med att där intjänad semester tillbragts i Sverige); 1979 1:63 (reseledare med nytt anställningsavtal för varje tjänstgöringsort); 1982 1:34 I–VI (tillämpning av ettårsregel); 1983 1:58 (semesterersättning på grund av ettårsarbete i utlandet skattefri även när den betalats ut efter hemkomsten till Sverige); 1988: 52 (ej skattefrihet enl. ettårsregeln för sjukpenning enl. AFL vid sjukdom under anställningstiden utomlands) – R 1986: 146 (avbrott för ackumulerad semester ansågs inte bryta utlandsvistelsen) – Ej skattefrihet för ersättning från trygghetsförsäkring som beräknats med beaktande av anställning utomlands R 1986: 49 eller för sjukpenning enl. AFL 1988: 52 – Ettårsregeln i 2 st. ej tillämplig när skattefriheten i utlandet berott på dubbelbeskattningsavtal R 2002: 70 – Inkomst som ej överförts till verksamhetslandet och ej beskattats där ansågs skattefri R 2004: 126 – Innebörden av begreppet land i 2 st. R 2007: 11 – Försäkringsersättning avseende förlorad arbetsinkomst beskattades trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten pga. 2 st. R 2010: 114 – Vistelse utomlands enl. 2 st. kan avse annat land än verksamhetslandet HFD 2011: 40 – Denna § var ej tillämplig på utbetalning från vinstandelsstiftelse HFD 2013: 23 – Kravet att personen ska vara obegränsat skattskyldig stred mot EU-rätten HFD 2015: 60.10 §10 §Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår. Avbrott i utlandsvistelsen HFD 2014: 9 I (sexmånadersregeln) och II (ettårsregeln).11 §11 §Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.12 §12 §Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg. Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen omvistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, ocharbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.Med oceanfart avsesfart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, ochfart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden – Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2005:898). Bedömningen av om ett fartyg huvudsakligen gått i oceanfart ska göras för varje tjänstgöringsperiod ombord HFD 2017: 69 I – 2 st. förutsätter ej att fartyget angjort hamn inom oceanfartsområdet HFD 2017: 69 II.13 §13 §Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Lag (2007:1419). Beskattning framstod ej som uppenbart oskälig R 2009: 84.14 §14 § Upphävd g. Lag (2004:654). Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul Rubriken införd g. Lag 2004:654. 15 §15 §En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset16 §16 §Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.Begränsat skattskyldiga Vilka som är begränsat skattskyldiga 17 §17 §Följande personer är begränsat skattskyldiga: Den som inte är obegränsat skattskyldig.Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.Innebörden av begränsad skattskyldighet 18 §18 §Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap.,inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, ochinkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap. Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4. Lag (2015:775). Lagen 2008:1066 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009 och tillämpas på överföringar av skogskonton och skogsskadekonton som görs efter d. 31 dec. 2008.Lagen 2007:1419 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 47 kap. 7–9 a §§ i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar som skett efter ikraftträdandet.Lagen 2004:1139 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005 och tillämpas, utom såvitt avser punkten 3 i övergångsbestämmelserna till (2001:1175), första gången vid 2006 års taxering.Skattskyldighet förelåg enl. 1 st. 11 (nu 10) vid avyttring av bostadsrätt trots att överlåtaren ej varit medlem i bostadsrättsföreningen HFD 2014: 78.19 §19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inteandelar i värdepappersfonder och specialfonder, ellerdelägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.Vid tillämpningen av denna paragraf gäller attdelägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, ochdelägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet. Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. Lag (2013:569). Lagen 2007:1122, med ikraftträdande 1 jan. 2008, innehåller även:2. De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och överlåtelser samt sammanläggningar och delningar som skett efter d. 31 dec. 2007.3. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats efter d. 31 dec. 2007.Lagen 2005:1142 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. 2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.Fråga om tillämplig lag vid konflikt mellan lag om skatteavtal och annan lagregel om beskattning R 2010: 112 – 4 st. p. 2 ej tillämplig när det ursprungliga förvärvet hade gjorts före bosättning i Sverige HFD 2015: 66.19 a §19 a § Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2009:1229). Lagen 2009:1229 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 och ska tillämpas första gången vid 2011 års taxering. 2. Det som sägs i 49 kap. 26 § gäller också fysisk person som har ett sådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 3. Det som sägs om kapitalvinst i 3 kap. 19 a § gäller också sådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).20 §20 §En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419). Skattskyldighet enligt andra lagar21 §21 §Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., ochkupongskattelagen (1970:624).Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster22 §22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han – i stället för förvärvaren – skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.23 §23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren – i stället för förvärvaren – skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget. 4 kap.DödsbonDödsåret1 §1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon. Jfr Lag (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m., inf. efter denna lag.Dödsbo skattskyldigt för avkastning fram till den dag staten i egenskap av universell testamentstagare tagit emot egendomen R 1947: 5; taxering av dödsbo eller enskilda dödsbodelägare 1948: 34; dödsbo med endast en delägare 1960: 27; avlidens lönefordran utskiftad innan den förföll till betalning, dödsboet skattskyldigt 1961: 45; samtliga andelar i ett dödsbo försålda 1962: 2; stiftelse skattskyldig till förmögenhetsskatt för tillgångar testamenterade till stiftelsen, som var legatarie 1965: 11; skulle skattskyldighet för inkomst av tandläkarpraktik åvila innehavaren eller dödsboet efter hans hustru 1968: 59; dödsbos förmögenhet minskad genom utfärdade reverser till delägare på vad som utskiftats 1977: 66; dödsbos avyttring av fastighet som den avlidne förvärvat genom bodelning efter makes död 1979 1:2; tidpunkten för allmänna arvsfondens i egenskap av ensam delägare tillträde till arvet 1983 1:3; avyttring av andel i dödsbo 1989: 70.Senare beskattningsår 2 §2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.3 §3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2003:1086. 1 §1 §Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419). En förvärvare av en rätt till andel av kommanditbolags resultat ansågs ej vara delägare HFD 2018: 25.2 §2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem. Se EGT L 199 31.07.85 s. 1, Specialutgåva Område 17 Volym 1 s. 90 (Celex 385R2137).2 a §2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086). 3 §3 §Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej. När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas 3 kap. för fysiska personer, 4 kap. för dödsbon, och 6 kap. för juridiska personer. Lag (2007:1419). Ränta på delägares insats i kommanditbolag hänfördes till den förvärvskälla som bolagets inkomst kommit ifrån R 1959: 40 – Vid beräkning av delägares andel av bolagets vinst beaktades hyresvärdet av delägarens bostad i bolagets fastighet R 1976: 77 – Fördelning av verksamhetens resultat vid försäljning av andel under beskattningsåret R 1994: 52 – Avtal om fördelning mellan delägarna av bolagets underskott men inte av dess vinst godtogs inte R 1995: 35 – Fördelning av resultat i handelsbolag betingad av skatteskäl och därför ej godtagbar? R 2002: 115 I och II – Fråga vid svenskt aktiebolags avyttring av andelar i utländsk juridisk person som avsågs i motsv. § (6:16) om verkan av tidigare gjorda avdrag för det utländska bolagets underskott R 1992: 94 – Avyttring av andel i tyskt Kommanditgesellschaft R 1997: 36 – Avtalad fördelning av resultatet i kommanditbolag frångicks eftersom den framstod som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl HFD 2018: 36 – Avtalad fördelning av resultatet i kommanditbolag frångicks eftersom den framstod som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl HFD 2018: 36.6 kap.Juridiska personerInnehåll 1 §1 §Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.Det finns bestämmelser om obegränsat skattskyldiga i 3–6 §§,begränsat skattskyldiga i 7–18 §§, ochskattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614). 2 §2 §Bestämmelser om skattskyldighet finns för delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, ochdelägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086). Obegränsat skattskyldiga Vilka som är obegränsat skattskyldiga 3 §3 §Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer. Innebörden av obegränsad skattskyldighet 4 §4 §Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Ang. rätts- och förfarandemissbruk ang. utdelning som lämnats av mellanliggande bolag, se C-116/16 och C-117/16 T Danmark m.fl. (moder-dotterbolagsdirektivet), C‑115/16, C‑118/16, C‑119/16 och C‑299/16 N Luxembourg 1 m.fl. (ränte- och royaltydirektivet). Svenska värdepappersfonder och specialfonder Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2013:569. 5 §5 § Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569). Lagen 2004:66, med ikraftträdande 1 april s.å., innehåller även:2. Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap. 5, 10 a och 16 a §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1, 14 och 20 §§, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap. 10 § om investeringsfonder ska också gälla sådana värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Lag 2009:197. Nationell fond R 1996: 32.Samfälligheter 6 §6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341). Begränsat skattskyldiga Vilka som är begränsat skattskyldiga 7 §7 §Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.8 §8 § Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter, den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa. Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer sombedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, ellerbedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. Lag (2008:134). Lagen 2008:134, med ikraftträdande 1 maj s.å., innehåller även:2. Bestämmelserna i 6 kap. 8 § och 39 kap. 2 § i sina nya lydelser tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter d. 30 april 2008. På begäran av den skattskyldige får bestämmelserna i sin nya lydelse tillämpas även i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet, dock tidigast med avseende på 2007 års taxering. 3. Lagen tillämpas på försäkringsavtal som ingåtts efter d. 1 febr. 2007. Bestämmelserna i 58 kap. 16 a § andra och tredje styckena tillämpas dock först från och med lagens ikraftträdande. Försäkringsavtal, som ingås efter d. 1 febr. 2007 men före d. 1 maj 2008, ska för att anses som pensionsförsäkringsavtal senast d. 31 maj 2008 uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a §. Ett sådant åtagande som avses i 58 kap. 16 a § andra stycket i dess nya lydelse ska därvid ha kommit in till Skatteverket senast sistnämnda dag. 4. För försäkringsavtal som ingåtts före d. 2 febr. 2007 ska äldre bestämmelser fortfarande gälla. Vid överföring av värdet i ett sådant avtal, samt vid överlåtelse eller överföring av ett sådant försäkringsavtal till en annan försäkringsgivare eller verksamhetsgren hos samma försäkringsgivare, gäller dock vad som stadgas i punkterna 5, 6, 8 och 9. 5. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje meningarna ska inte tillämpas på en överföring av värdet i en pensionsförsäkring som tecknats före d. 2 febr. 2007 och som genomförs efter d. 1 febr. 2007 men före d. 1 maj 2008. 6. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje meningarna ska tillämpas vid en överföring av värdet i en pensionsförsäkring som tecknats före d. 2 febr. 2007 till en försäkring som är en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 2 § i dess nya lydelse, om överföringen görs efter d. 30 april 2008. 7. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 a § på grund av omständighet som inträffat efter d. 1 febr. 2007 men före d. 1 maj 2008, ska inkomsten multipliceras med talet 1,2 i stället för 1,5.8. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 § på grund av överlåtelse eller överföring av försäkringsavtal efter d. 1 febr. 2007 men före d. 1 maj 2008, ska inkomsten beräknas enligt bestämmelsen i dess äldre lydelse. 9. Lagen tillämpas i fråga om överlåtelse av ett försäkringsavtal som tecknats före d. 2 febr. 2007 till en annan försäkringsgivare eller överföring av ett sådant försäkringsavtal från en enhet hos försäkringsgivaren till en annan enhet, om överlåtelsen eller överföringen genomförs efter d. 31 dec. 2008. Försäkringsavtalet ska efter en sådan överlåtelse eller överföring anses ha ingåtts vid den tidpunkt då ansvaret för försäkringen övergår på den nya försäkringsgivaren respektive när försäkringen förts över. Försäkringsavtalet ska från den tidpunkten uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a §.10. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande försäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om tjänstepension. Tyskt Kommanditgesellschaft R 1997: 36; se även vid 2:2 – En norsk stiftelse delvis undantagen från skattskyldighet i Norge har ansetts som utländskt bolag R 2004: 29.9 §9 § Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419). 10 §10 § Upphävd g. Lag (2003:1086). 10 a §10 a §Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569). Luxemburgskt fondbolag R 1996: 84.Innebörden av begränsad skattskyldighet 11 §11 §Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig förinkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, återförda avdrag för periodiseringsfond,schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, ochåterfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. Lag (2015:775). Lagen 2009:1409 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. Bestämmelserna i 47 kap. 7 och 8 §§ i sina nya lydelser tillämpas på avyttringar som skett efter d. 31 dec. 2009.12 §12 §Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086). Utländska värdepappersfonder och specialfonderRubriken har denna lydelse enl. Lag 2013:569. 13 §13 §Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569). Förutv. 13 § upphävd g. Lag 2003:1086. 14 §14 § Upphävd g. Lag (2003:1086). 15 §15 § Upphävd g. Lag (2003:1086). 16 §16 § Upphävd g. Lag (2003:1086). Fråga vid svenskt aktiebolags avyttring av andelar i utländsk juridisk person som avses i denna § om verkan av tidigare gjorda avdrag för det utländska bolagets underskott R 1992: 94 – Avyttring av andel i tyskt Kommanditgesellschaft R 1997: 36.16 a §16 a § Upphävd g. Lag (2011:1271). Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst17 §17 §Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.Skattskyldighet enligt andra lagar 18 §18 §Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., ochkupongskattelagen (1970:624).Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster 19 §19 §Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.6 a kap.Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift Lagen 2004:614, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 13 kap. 11 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 6 a kap. och i de nya bilagorna 6 a.1 och 6 a.2 tillämpas på ersättningar som hänför sig till tiden efter utgången av år 2003.3. Bilagorna 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i deras nya lydelse tillämpas första gången på det beskattningsår som påbörjas närmast före den 1 maj 2004.Innehåll Rubriken införd g. Lag 2004:614. 1 §1 §Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614). Huvudregel Rubriken införd g. Lag 2004:614. 2 §2 § Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3–6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614). Villkor Rubriken införd g. Lag 2004:614. Betalaren Rubriken införd g. Lag 2004:614. 3 §3 §Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och varaobegränsat skattskyldig, ellerbegränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. Lag (2007:1419). Ang. bilaga 6 a.1 se SFS 2004:614 (övergångsbest.), 2013:787 (övergångsbest.).Mottagaren Rubriken införd g. Lag 2004:614. 4 §4 § Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, ochta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419). Ang. bilaga 6 a.2 se SFS 2004:614 (övergångsbest.), 2013:787 (övergångsbest.).Se anm. vid 3 §.5 §5 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614). Intressegemenskap Rubriken införd g. Lag 2004:614. 6 §6 §Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.Med intressegemenskap enligt första stycket avses attett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, ellerminst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2007:1419). Oriktig prissättning Rubriken införd g. Lag 2004:614. 7 §7 §Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614). 7 kap.Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personerInnehåll 1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet förstaten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §, stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund i 3–11 §§,vissa andra juridiska personer i 15–20 §§, ochägare av vissa fastigheter i 21 §.Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund. I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap. Lag (2013:960). Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund2 §2 §Helt undantagna från skattskyldighet ärstaten, landsting, kommuner och kommunalförbund,pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., ochsamordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2004:790). Lagen 2004:790, med ikraftträdande 1 jan. 2005, innehåller även:2. Bestämmelserna i 7 kap. 2 och 16 §§ tillämpas första gången vid 2006 års taxering.3. Äldre bestämmelser i 8 kap. 17 och 21 §§ tillämpas beträffande bidrag och ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet.Ang. 1 st. p. 3 R 2006: 39 anm. vid 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfundRubriken införd g. Lag 2013:960. Skattskyldighet Rubriken införd g. Lag 2013:960. 3 §3 §Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga försådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer fråna) verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,b) verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i 4 §,c) verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, d) verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap. spellagen (2018:1138), ellere) verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har använts som finansieringskälla för ideellt arbete, ellerinkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Vid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses som en självständig näringsverksamhet. Lag (2018:1143). Lagen 2018:1143, med ikraftträdande 1 jan. 2019, innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.3. Vid tillämpningen av 8 kap. 3 § ska med spel som inte kräver licens jämställas spel med tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000). Lagen 2017:907, med ikraftträdande 1 jan. 2018, innehåller även:2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2017.Förutv. 3 § upphävd g. Lag 2013:960. Äldre rätt ang. stiftelser: Stiftelsen Vänner till Pauvres Honteux ansågs inte uppfylla ändamålskravet R 1981 1:28 – Enligt avtal mottagna bidrag från rörelsedrivande företag till Svenska stiftelsen för World Wildlife Fund ansågs inte som intäkt av rörelse R 1984 1:22 – Fråga om stiftelse hade till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning R 1988: 18 – Förening och ej stiftelse eftersom stadgarna ej hindrade en upplösning R 1988: 20 – Stiftelses försäljning av konstmappar R 1989: 124 – Av idrottsförening bildad pensionsstiftelse för ishockeyspelare godtagen R 1990: 95 – Stiftelse gav stipendier till utbildning och utveckling av ungdomsledare R 1992: 77 – Fråga om stiftelsernas i stadgarna intagna bestämmelser innehöll villkor eller förbehåll som gjorde förmögenhetsdispositionen overksam som giltig stiftelsebildning R 1996: 35 – Fråga om destinatärkretsen för stiftelse för vetenskaplig forskning R 1996: 87 – Fråga om ett enl. testamente avsatt kapital utgjorde stiftelse R 1997: 31 – Fråga om begränsat skattskyldig stiftelse – betraktad som allmänt undervisningsverk – förlorade sin karaktär genom nytillkommen verksamhet R 1997: 64 – R 2004: 29 anm. vid 6:8 – Att stiftelse, som hade till ändamål att främja vetenskaplig forskning, delade ut medel till mottagare utomlands medförde ej att stiftelsen förlorade sin inskränkta skattskyldighet R 2004: 131 – Av universitet förvaltad stiftelse som främjade vetenskaplig forskning helt befriad från inkomstskatt R 2006: 79. Äldre rätt ang. ideella föreningar: Förenings behållning av barnensdagsfest R 1960: 29 – Bygdegårdsförenings verksamhet R 1983 1:52 – R 1983 1:88 (idrottsförenings festplatsverksamhet) – R 1985 1:2 (av idrottsförening bedriven pappersinsamling), 1:27 (båtklubb), 1:36 (bridgeförbund), 1986: 84 (släktförening), 1987: 67 (hembygdsförenings inkomst av serveringsrörelse ansågs sakna naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål), 153 (idrottsförening som haft såväl skattepliktiga som skattefria rörelseinkomster), 154 (idrottsförenings försäljning från kiosk) – Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux R 1988: 20 – Föreningen Stockholms-Gillet obegränsat skattskyldig R 1989: 60 – Sv. bandyförbundet fritt från skattskyldighet för all rörelseinkomst R 1989: 124 – Vid innehav av flera fastigheter ej naturlig anknytning betr. en R 1990: 58 – Idrottsförening fri från skattskyldighet för logdansverksamhet R 1992: 68 – Idrottsförening, som var delägare i handelsbolag, ansågs skattskyldig för bolagets inkomster av reklamverksamhet R 1993: 100 – Tandläkarförening med syfte att främja odontologisk vetenskap och utbildning skattebefriad R 1998: 10 – Friluftsfrämjandet ansågs som ideell förening med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet R 1999: 25 – Idrottsförenings medverkan vid anordnande av rockmusikkonsert hänförlig till ideell verksamhet R 1999: 50 – Ang. ideell förenings utbildningsverksamhet av olika slag (flera förvärvskällor eller huvudsaklighetsprincipen?) R 2000: 14 – För skattefrihet enl. 2 st. p. 2 krävs att verksamheten bedrivs av föreningen själv; idrottsförening därför beskattad för inkomst av upplåtelse till helägt AB av rätt att i reklamsammanhang utnyttja föreningens namn R 2000: 53 – Ideell förenings anskaffande av bidrag per telefon, varvid bidragsgivarna erhöll föremål av helt obetydligt värde, ansågs ej utgöra rörelse R 2004: 129.Golfklubb uppfyllde kraven för inskränkt skattskyldighet även efter omvandling av medlemsinsatser till spelrätter; omvandlingen föranledde ej beskattning för föreningen R 2005: 4 – Idrottsförening ej skattskyldig för inkomst av bingoverksamhet bedriven genom s.k. bingoallians R 2005: 67 – Idrottsförenings försäljning av skänkta varor ansågs med hänsyn till omständigheterna som hävdvunnen finansieringskälla HFD 2013: 56.ÄndamålskravetRubriken införd g. Lag 2013:960. 4 §4 §Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar idrott,kultur,miljövård,omsorg om barn och ungdom, politisk verksamhet,religiös verksamhet,sjukvård,social hjälpverksamhet, Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,utbildning,vetenskaplig forskning, elleren annan likvärdig verksamhet.Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Lag (2013:960). Förutv. 4 § upphävd g. Lag 2013:960. Äldre rätt ang. ideella föreningar: R 1983 1:63 I–IV (sådant ändamål som anges i 8 § ansågs föreligga beträff. Skattebetalarnas förening, Pensionärernas riksorganisation i Uppsala län och Svenska pudelklubben men inte Sveriges Villaägareförbund) – Båtklubb resp. bridgeförbund ansågs främja allmännyttigt ändamål R 1985 1:27 och 1:36 men inte släktförening 1986: 84 – Konstförening med ändamål att fördjupa intresset för konst bland de anställda i kommunen samt att inköpa och till medlemmarna lotta ut konstverk ansågs begränsat skattskyldig R 2002: 6 – Förening som drev förskole- och fritidshemsverksamhet för föreningsmedlemmarnas barn ansågs ej främja ett allmännyttigt ändamål R 2005: 8 – Ändamålskravet kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål HFD 2012: 45.VerksamhetskravetRubriken införd g. Lag 2013:960. 5 §5 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960). Förutv. 5 § upphävd g. Lag 2013:960. Stiftelse, som i mer än ringa omfattning bedrev dels skolverksamhet, dels förskola och skolbarnsomsorg, ansågs oinskränkt skattskyldig R 2004: 77 – Stiftelse förvaltad av ideell förening som främjade religiös verksamhet ansågs oinskränkt skattskyldig (äldre rätt) R 2006: 42.FullföljdskravetRubriken införd g. Lag 2013:960. 6 §6 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår. Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960). Förutv. 6 § upphävd g. Lag 2013:960. Äldre rätt ang. stiftelser: I avkastningen inräknades inte inkomst av jordstyckningsrörelse R 1971: 53 – Ang. fullföljdskravet (vid avkastningsberäkningen medgavs avdrag enl. de principer som gäller för inkomstslaget näringsverksamhet; ”80-procentsregeln” normerande med möjlighet till avvikelser i vissa fall) R 2001: 17, 65 – Stiftelse som skulle finansiera tidsobegränsade professurer fick endast beakta belopp som betalats ut för ändamålet R 2010: 40. Äldre rätt: Vid bedömande om fullföljdskravet var uppfyllt skulle inte beaktas medel som förening tillsköt till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär R 2004: 76.Skattskyldighet 7 §7 § Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.Stöd eller bidrag.Förvärv genom testamente eller gåva. Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten. Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960). Förutv. 7 § upphävd g. Lag 2013:960. 8 §8 §Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960). Förutv. 8 § upphävd g. Lag 2013:960. Ang. 3 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 14 § inf. under FörvProc. 9 §9 §Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960). Förutv. 9 § upphävd g. Lag 2013:960. ÖppenhetskravetRubriken införd g. Lag 2013:960. 10 §10 § En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Lag (2013:960). Förutv. 10 § upphävd g. Lag 2013:960. Äldre rätt: Ideell förening för enbart i Stockholm födda män men ej kvinnor uppfyllde ej öppenhetskravet R 1989: 60 – Förening ansågs uppfylla kravet på öppenhet då krav på rekommendationer från två tidigare medlemmar för inträde inte var obligatoriskt R 2007: 54.11 §11 §Ideella föreningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. Lag (2013:960). Förutv. 11 § upphävd g. Lag 2013:960. 12 §12 § Upphävd g. Lag (2013:960). 13 §13 § Upphävd g. Lag (2013:960). 14 §14 § Upphävd g. Lag (2013:960). Vissa andra juridiska personer 15 §15 §Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §: sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet, sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, och hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt. En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster. Aktiebolag som bedrev sjukvårdsverksamhet kommersiellt och använde vinsten till att konsolidera och utveckla verksamheten ansågs ej bedriva verksamheten utan vinstsyfte R 2008: 74.16 §16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter: akademier,allmänna undervisningsverk, studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,arbetslöshetskassor,personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning eller att lämna permitteringslöneersättning, ochbolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2013:960). Lagen 2009:768 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010. Äldre bestämmelser gäller för inkomster som hänför sig till tid före ikraftträdandet.2. Vid tillämpning av 7 kap. 21 § gäller att bedömningen av skattskyldigheten ska göras med utgångspunkt i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess lydelse efter d. 30 juni 2010 i fråga om inkomster som hänför sig till tid efter d. 30 juni 2010.Förskola ansågs ej vara allmänt undervisningsverk HFD 2017: 3.17 §17 §Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter: Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,Nobelstiftelsen,Right Livelihood Award Stiftelsen,Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,Stiftelsen Industrifonden,Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,Stiftelsen Norrlandsfonden,Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,Stiftelsen Svenska Filminstitutet,Stiftelsen Sveriges Nationaldag,Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,Stiftelsen UV-huset,Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,Svenska skeppshypotekskassan,Svenska UNICEF-kommittén,Sveriges export- och investeringsråd, ochSveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Lag (2018:1143). Lagen 2013:1106 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2013. Bestämmelsen i 7 kap. 17 § i sin nya lydelse i fråga om Sveriges export- och investeringsråd tillämpas dock fr.o.m. beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2012.Lagen 2004:1040, med ikraftträdande 1 jan. 2005, innehåller även:2. Den nya bestämmelsen i 7 kap. 17 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.3. De nya bestämmelserna i 43 kap. 7 §, 48 a kap. 8 a och 10 §§ samt 57 kap. 11 a och 12 §§ tillämpas på andelsbyten som skett efter d. 31 dec. 2002. Bestämmelserna tillämpas också om den skattskyldige har begärt att punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas på ett andelsbyte som skett före d. 1 jan. 2003. R 2006: 52 anm. vid 26:2.18 §18 §Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15–17 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål. Vid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som betalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 §.Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Lag (2017:907). 19 §19 § Upphävd g. Lag (2011:68). Lagen 2011:68 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.2. För understödsföreningar som efter d. 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller fortfarande den upphävda 7 kap. 19 §.20 §20 §Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.Ägare av vissa fastigheter 21 §21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2. Lag (2013:960). Äldre rätt: R 1991: 36 (uthyrning av skola till kommun) – Aktiebolag ej skattskyldigt för inkomster från uthyrning av tennisbanor i idrottsanläggning R 2003: 55 – Fråga om skattepliktig del av resultatet i vårdverksamhet som läkare drev i egen skattefri specialbyggnad R 2005: 9.Avd. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTERSkattefria inkomster och inte avdragsgilla utgifter8 kap.Inkomster som är skattefria Innehåll 1 §1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.Arv, gåva m.m. 2 §2 §Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstigerfastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, ellerfastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet. Lag (2017:625). Lagen 2017:625, med ikraftträdande 1 aug. s.å., innehåller även:2. Lagen tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker efter d. 27 okt. 2016.Ang. arv R 1949: 24 (i testamente föreskriven ränta på penninglegat), 1961: 45 (avlidens lönefordran); ang. gåva R 1939: 24 (av arbetsgivare efter överlåtelse av rörelse), 1974: 2 (med gåva av jordbruksfastighet följde upphuggna skogsprodukter), 1980 1:44 (antik byrå i gåva till anställds 60-årsdag), 1980 1:61 (penninggåva till styrelseledamots 70-årsdag), 1983 1:34 (likvid för tomträttsfastighet understeg totala taxeringsvärdet), 1983 1:73 (utbetalning från annat bolag vid frånträdande av tjänst), 1989: 21 (utbetalning till son inte grundad i anställningsförhållande); 1997: 1 (gåva, som hade grund i anställning, beskattad som inkomst av tjänst), 2001: 2 anm. vid 44:3, 2001: 10 (gåva av aktier i ett bolag från bolagets grundare till anställd för att säkra bolagets fortbestånd föranledde ej inkomstbeskattning), HFD 2013: 28 anm. vid 10:6, HFD 2016: 69 (förmögenhetsöverföring i form av aktier i ett bolag till dess VD hade annat syfte än att utgöra belöning för arbetsprestationer), HFD 2017: 38 I-III (fråga om aktieförvärv ska betraktas som skattefri gåva); ang. bidrag R 1952: 23 (diverse bidrag vid utbildning), 1967: 46 (bidrag från trosfränder till Vakttornspredikant), 1968: 27 (statlig ersättning för genom översvämning förstörda fruktträd), 1968: 36 (utrustningsbidrag och starthjälp), 1968: 64 (kompensation i samband med anslutning till fjärrvärmeverk), 1977: 122 (anslag från STU), 1979 1:64 (hemsjukvårdsbidrag till vårdbehövandens sambo), 1984 1:17 (engångsbelopp avseende förlust av framtida underhåll), 1994: 90 (odlingspremie).Spelvinster och tävlingsvinsterRubriken har denna lydelse enl. Lag 2018:1143. 3 §3 § Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid vadhållning är skattefria omspelet tillhandahålls av någon som har licens enligt spellagen (2018:1138) och spelet kräver licens enligt samma lag,spelet tillhandahålls i Sverige och spelet inte kräver licens enligt spellagen, ellerspelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i Sverige.Vinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria om vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2018:1143), ändrad g. Lag (2018:2039). 4 §4 §Tävlingsvinster är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag,inte består av kontanter eller liknande, ochavser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.Ej skattefrihet för slogan R 1958: 3 och 4 samt 1996: 75, för tipsvinst i personaltidning 1967: 45 eller för av arbetsgivare utlottade resor 1986: 44.Stipendier 5 §5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och inte betalas ut periodiskt. Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria. Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419). R 1961: 19 (för studieresa), 1962: 24 (arbetsstipendium), 1964: 12 (anslag för att ge ut lagkommentar), 1966: 23 I och II (forskningsstipendier), 1968: 1 (olika slag av stipendier), 1980 1:39 (STU-stipendium), 1981 1:22 (för studier), 1982 1:26 och 1:35 (till medlem i fackförbund), 1984 1:63 (Nordiska radiopriset), 1986: 170 (projektanslag från STU), 2004: 33 (allsvensk damfotbollsspelare ej beskattad för stipendium från Svenska Fotbollförbundet), HFD 2014: 21 (näringsidkare ej beskattad för bidrag från stiftelse för att färdigställa dokumentärfilm).Tillägg och räntorRubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:1277. 6 §6 §Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria. Lag (2010:1277). 7 §7 §Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria: 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 2 kap. 14 § tullagen (2016:253), och 65 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 16, 17 och 20 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2016:274). Lagen 2016:274, med ikraftträdande 1 maj s.å., innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ränta som hänför sig till tid före ikraftträdandet.Lagen 2004:1346, med ikraftträdande 1 jan. 2005, innehåller även:Äldre bestämmelser i 8 kap. 7 § om ränta enligt 58 b § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall fortfarande tillämpas.Lagen 2002:429 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta som bestämts enligt bestämmelserna i 5 kap. 12 eller 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.8 §8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2011:1256). Bidrag till kostnader för barnRubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:1277. 9 §9 §Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:barnbidrag,underhållsstöd,adoptionsbidrag, ochefterlevandestöd. Lag (2010:1277). Lagen 2002:213 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering. 2. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket skall med pension även efter ikraftträdandet avses ersättningar som betalas ut som särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sådana ersättningar som fortfarande kan utges på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av folkpension.Bidrag till bostadskostnader Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:1277. 10 §10 §Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. Lag (2011:1516). Lagen 2001:766, med ikraftträdande 1 jan. 2003, innehåller även:Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.Bistånd 11 §11 §Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2010:1277). 12 §12 §Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är skattefria.Ersättningar till nyanlända invandrareRubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:202. 13 §13 §Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till vissa nyanlända invandrare är skattefria. Lag (2017:588). Lagen 2017:588, med ikraftträdande 1 jan. 2018, innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning som är beviljad enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.Lagen 2010:202 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för introduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.Ersättningar på grund av kapitalförsäkring 14 §14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring inte ska tas upp. Lag (2007:1122). Jfr R 2003: 1 anm. vid 44:13.Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m. Försäkringsersättningar 15 §15 §Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningari form av pension,i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, ellerpå grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadeståndsförsäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §. Lag (2018:523). Belopp som vid arbetslöshet betalats från s.k. inkomstförsäkring är ej skattepliktigt och premien för försäkringen ej avdragsgill R 2007: 25 – R 2010: 114 anm. vid 3:9.Offentliga ersättningar16 §16 §Merkostnadsersättning enligt 50 kap. socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. Lag (2018:1268). Lagen 2018:1268, med ikraftträdande 1 jan. 2019, innehåller även:2. Bestämmelsen i 8 kap. 16 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande för handikappersättning, om beslutet om handikappersättning enligt punkten 4, 5 eller 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om ändring i socialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla. Motsvarande gäller för nya beslut om handikappersättning enligt nämnda övergångsbestämmelser.3. Bestämmelsen i 11 kap. 31 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande för vårdbidrag, om beslutet om vårdbidrag enligt punkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om ändring i socialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla.17 §17 §Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap. Lag (2004:790). 18 §18 §Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria.19 §19 §Assistansersättningar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria. Lag (2010:1277). 20 §20 §Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462). Lagen 2010:462 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.Lagen 2010:461 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.Lagen 2002:1006, med ikraftträdande 1 jan. 2003, innehåller även:2. Bestämmelserna i 8 kap. 20 § tillämpas första gången i fråga om Polisens utlandsstyrka vid 2001 års taxering och i övrigt vid 2003 års taxering. 3. Bestämmelserna i 11 kap. 14 § tillämpas första gången vid 2002 års taxering. 4. Bestämmelserna i 11 kap. 35 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.Ersättningar till arbetsgivare21 §21 §Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. Lag (2010:1277). Ersättningar vid sakskador22 §22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den delersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, ellerersättningen betalas ut på grund av garantier av insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813). Skattepliktigt: Skadestånd vid uppsägning R 1971: 6, ersättning till moderbolag för att aktier i dotterbolag sjunkit i värde pga. avtalsbrott HFD 2012: 39. Ej skattepliktigt: Engångsbelopp från brottsskadenämnden R 1984 1:17, skadestånd enl. jämställdhetslagen R 1984 1:35, skadestånd från mäklare vid avyttring av privatbostadsfastighet R 1984 1:39.23 §23 §Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.Återbäring på grund av försäkring 24 §24 §Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar. Lag (2018:523). Belopp utskiftat från ömsesidig olycksfallsförsäkring i likvidation ansågs som vinstandel och skattefritt R 1980 1:8.Underhåll till patient eller till intagen25 §25 §Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.Marknadsanpassad arbetsersättning till intagen på kriminalvårdsanstalt ansågs utgöra underhåll R 1986: 28.Begravningshjälp 26 §26 §Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.Ersättningar vid inställelse i domstol27 §27 §Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.Bär-, svamp- och kottplockning 28 §28 §Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354). Blodgivning m.m.29 §29 §Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.Hittelön m.m.30 §30 § Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:hittelön,ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra tillatt förebygga brott,att personer som har begått brott avslöjas eller grips, elleratt föremål tas i beslag. Lag (2003:1194). Lagen 2003:1194 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering, om inte annat anges i 2–4.2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 7 § tillämpas i fråga om datorutrustning som tillhandahålls den anställde före utgången av juni månad 2004 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före d. 1 jan. 2004.3. Äldre bestämmelser i 16 kap. 22 § gäller för utgifter för tandvård som utförts före d. 1 jan. 2004.4. De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas på avtal om övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts efter d. 25 sept. 2003.Ersättningar vid självförvaltning31 §31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar. 9 kap.Utgifter som inte får dras av Innehåll 1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.Levnadskostnader m.m.2 §2 §Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket. Avdrag medgivet för resor till rehabilitering R 1994: 4 – Ej medgivet: R 1944: 52 (avgift till Sveriges Advokatsamfund; jfr 1982 1:13 anm. vid 16:1), 1971: 18 (skådespelares tandvårdskostnader), 1977: 97 (operasångares tandbrygga), 1982 1:56 (dansares kontaktlinser) – Realisationsförlust vid försäljning av aktier i golfbolag ansågs ej som personlig levnadskostnad utan var avdragsgill R 2000: 45 – R 2005:69 anm. vid 12:1 – R 2007: 25 anm. vid 8:15 – R 2010: 33 anm. vid 16:1 – HFD 2013: 6 anm. vid 42:1.3 §3 §Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.Svenska allmänna skatter Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2007:618. 4 §4 §Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. Lag (2007:1406). Lagen 2007:1406, med ikraftträdande 1 jan. 2008, innehåller även:2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 §, utom strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.3. De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, 65 kap. 9 § och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Lag 2009:197. 4. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5, 9 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5, 9 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.Lagen 2007:618 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.Utgifter för vissa skattefria inkomster5 §5 §Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av. Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. Lag (2018:1206). Lag (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap – F (2000:1077) om handläggning av ärenden enligt skatteavtal. Överenskommelser med främmande stater för undvikande av dubbelbeskattning betr. skatter på inkomst och förmögenhet m.m. Albanien Lag 1998:1652; jfr F 1999:649 – Amerikas förenta stater Lag 1994:1617; jfr F 1995:1232; ömsesidig befrielse från skatt å inkomst, härrörande från rederirörelse 31 mars 1938 (SÖ 1938:13); ömsesidig skattebefrielse för luft- och sjöfartsföretag F 1987:988 – Argentina Lag 1995:1338; jfr F 1997:659 – Armenien Lag 2016:927 (jfr F 2017:346) – Australien F 1981:1006 – Azerbajdzjan Lag 2016:928 (jfr F 2016:1234) – Bangladesh Lag 1983:534 och F 1983:858 – Barbados Lag 1991:1510 och F 1991:1742 – Belgien Lag 1991:606 och F 1993:117 – Bermuda Lag 2009:1119 (jfr F 2009:1138) – Bolivia Lag 1994:282 och F 1995:1117 – Botswana Lag 1992:1197 och F 1993:65 – Brasilien F 1975:1427 (jfr Lag 1996:738 ) – Brittiska Jungfruöarna Lag 2009:1116 (jfr F 2010:326) – Bulgarien Lag 1988:1614 och F 1989:97 – Canada Lag 1996:1511 – Caymanöarna Lag 2009:1113 (jfr F 2009:1406) – Chile Lag 2004:1051 (jfr F 2006:8 ) – Cypern Lag 1989:686 och F 1989:901 – De nordiska länderna Lag 1996:1512; jfr F:ar 1997:658, 1998:7, 1314, 1999:1184, 2002:1066, 2008:1415 – Egypten Lag 1995:543 och F 1996:167 – Estland Lag 1993:1163 och F 1993:1389 – Filippinerna Lag 1999:638; jfr F 2003:630 – Folkrepubliken Kina Lag 1986:1027 – Frankrike Lag 1991:673 och F 1992:154 – Gambia Lag 1994:281 och F 1994:1618 – Georgien Lag 2014:340 (jfr F 2014:1046) – Grekland KK 1963:497; jfr F 1988:336 – Guernsey Lagar 2009:1126 (jfr F 2009:1134), 1127 (jfr F 2009:1135) – Indien Lag 1997:918; jfr F 2006:1201 – Indonesien Lag 1989:691 och F 1989:813 – Irak KM:ts beslut 13 sept. 1957, luftfartstrafik; Iran d:o 20 aug. 1956 – Irland Lag 1987:103 och F 1994:2 – Isle of Man Lagar 2008:1303, 1304 – Israel KK 1960:617 – Italien Lag 1983:182 och F 1983:857 – Jamaica Lag 1986:76 och F 1986:733 – Japan Lag 1983:203, ändr. g. Lag 2014:374; jfr F 1983:769 – Jersey Lagar 2009:1122 (jfr F 2009:1130), 1123 (jfr F 2009:1131) – Jugoslavien F 1982:70, fortsätter att gälla i förhållande till Bosnien och Hercegovina – Kazakstan Lag 1997:919 och F 1998:1400; jfr Lag 1995:1340 anm. vid Sovjetunionen – Kenya KK 1974:69 – Kuwait F 1977:785 ang. ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföretag – Lettland Lag 1993:1164 och F 1993:1390 – Libanon KM:ts beslut 30 juni 1972, sjö- och luftfartsinkomster – Litauen Lag 1993:1274 och F 1993:1391 – Luxemburg Lag 1996:1510 och F 1998:159 – Makedonien Lag 1998:258 och F 1998:1269 – Malaysia Lag 2004:874 (jfr F 2005:654) – Malta F 1976:850; Lag 1995:1504 (jfr F 1996:152 ) – Mauritius 2012:638 (jfr F 2012:685) – Mexiko Lag 1992:1196 och F 1993:64 – Namibia Lag 1993:1398 och F 1995:1055 – Nederländerna Lag 1992:17; jfr F 1992:946 – Nigeria Lag 2005:456; jfr F 2014:1365 – Nya Zeeland F 1980:1131 – Oman Lag 1999:892 (jfr F 2006:13) – Pakistan Lag 1986:595 och F 1986:732 – Polen Lag 2005:248; jfr F 2005:782 – Portugal Lag 2003:758; jfr F 2003:891 – Republiken Korea Lag 1982:707; jfr F 1982:984 – Rumänien F 1979:57 – Ryssland Lag 1993:1301; jfr F 1995:1059 – Saudiarabien Lag 2016:408; jfr F 2016:869 – Schweiz Lag 1987:1182; jfr F 1993:960 – Singapore Lag 1991:1886 – Sovjetunionen Lag 1982:708; jfr F 1995:1059; lagen 1982:708 upphävd g. Lag 1995:1340 (särbest. betr. Kazakstan och Ukraina); KK 1971:130 ang. ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföretag och deras anställda; KK 1973:563 d:o betr. sjöfartsföretag – Spanien F 1977:75 – Sri Lanka Lag 1983:912 och F 1984:809 – Storbritannien och Nordirland Lag 2015:666 (jfr F 2015:771) – Sydafrika Lag 1995:1468; jfr F 1995:1475 – Taipei Lag 2004:982; jfr F 2004:1054 – Tanzania F 1977:580 – Thailand Lag 1989:676 och F 1989:814 – Tjeckoslovakien F 1980:864 – Trinidad och Tobago Lag 1984:246 och F 1985:49 – Tunisien F 1983:476 – Turkiet Lag 1988:782 och F 1990:990 – Tyskland Lag 1992:1193 och F 1994:1300 – Ukraina Lag 1995:1339; jfr F 1996:806 samt Lag 1995:1340 anm. vid Sovjetunionen – Ungern Lag 1982:709; jfr F 1982:985 – Uruguay F 1982:986 ang. ömsesidig skattebefrielse för luftfartsföretag – Venezuela Lag 1993:1397 och F 1998:1721 – Vietnam Lag 1994:789; jfr F 1994:1331 – Vitryssland Lag 1994:790 och F 1994:1507 – Zambia F 1975:1393 – Zimbabwe Lag 1989:894 och F 1991:2 – Österrike Lag 1992:858; jfr F:ar 1993:136, 2010:564. Lag (2005:343) om avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla m.fl. länder (jfr F 2005:542).Jfr förf:ar anm. efter kupongskattelagen (1970:624), inf. efter ABL. Enl. F (1990:1375) om vissa myndigheters namn i äldre författningar om dubbelbeskattning skall vad som i förordningar om tillämpning av överenskommelser med främmande stater för att undvika dubbelbeskattning föreskrivits om länsstyrelse, länsskattemyndighet eller taxeringsnämnd i stället avse Skatteverket.Ang. tolkning av bestämmelse i kungörelse, ej överensstämmande med avtalstexten R 1964: 28 – Tillämpning av dubbelbeskattningsavtal: med USA R 1968: 19, 1972: 38, 1993: 29; med Frankrike 1968: 15; med Spanien 1971: 50, 1975: 62, 1985 1:35; med Italien 1972: 34; med Schweiz 1974: 97, 1979 1:7 och 1984 1:33; med Nederländerna 1976: 64; med Sydafrikanska unionen 1978 1:22; med Förbundsrepubliken Tyskland 1981 1:19; med Finland 1982 1:28, 1:40 och 1985 1:6; med Danmark (KK 1974:27) 1984 1:14 och 1985 1:1; med Norge 1985 1:17 samt 1999: 58, 2009: 91 och HFD 2017: 25 (nordiska dubbelbeskattningsavtalet); med Storbritannien och Nordirland (1960 års avtal) 1987: 162; med Canada 1989: 37; mellan de nordiska länderna 1994: 32, 1995: 91; med Kenya 1995: 69, 1996: 38; med Tyskland 1997: 35 – Ang. Tyska Demokratiska Republiken R 1983 1:87 – Fråga om tillämpning av den s.k. nondiskriminationsklausulen i dubbelbeskattningsavtal i förhåll. till USA, Tyskland och Schweiz R 1993: 91 I och II samt 1996: 69 – Ang. diskrimineringsförbudet i avtalet med Cypern; cypriotiskt offshorebolag R 1998: 49 – Fråga vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal med Belgien, om en i Belgien bosatt person, som ägde skogsfastigheter i Sverige, vid avyttring av dessa skulle betraktas som företag i Belgien med fast driftställe i Sverige R 2001: 38 – Begreppet ”handelsbolag” i avtalet med Amerikas Förenta Stater ansågs omfatta ett ”Limited Liability Company” R 2004: 20 – Utbetalningar från pensionsförsäkring och pensionssparkonto ansågs som livränta i skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland HFD 2012: 4 – Art. 15.1 i det nordiska avtalet ansågs innefatta krav på fysisk närvaro för att ett arbete ska anses utfört i den andra staten HFD 2012: 18 – Det nordiska avtalet ansågs ej omfatta schablonintäkt på uppskovsbelopp HFD 2012: 60; däremot omfattas schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond 2013: 34 – Vid utbetalning från vinstandelsstiftelse skulle avräkning medges enl. tillämpligt skatteavtal för utländsk skatt som tagits ut på avsättning till stiftelsen HFD 2013: 23 – Inlösen av kvalificerade andelar i juridisk person med hemvist utanför avtalsstaterna utgjorde avyttring enl. avtalet med Schweiz HFD 2015: 24 – Delägare i danskt dödsbo beskattades ej för försäljning av ärvda aktier som dödsboet vid arvskiftet beskattats för i Danmark HFD 2015: 59 – En svensk värdepappersfond hade skatterättslig hemvist i Sverige trots att den inte beskattades här HFD 2016: 25 – En ändring i kommentarerna till OECD:s modellavtal beaktades ej vid tolkningen av senare ingånget skatteavtal HFD 2016: 57 – Fråga om skepp gått i internationell trafik enl. det nordiska avtalet HFD 2018: 83 – Jfr 35:2 a med rättsfall.Rättsfall ang. upphävda IL 24:15 (”presumtionsregeln”): Utländsk juridisk person underkastad jämförlig beskattning? R 1996: 60 (prövningen ej begränsad till ett enstaka verksamhetsår), 1999: 22 (källskatt på ränteinkomster från andra stater beaktad), 1999: 60 (prövningen omfattade koncernens samtliga verksamhetsår).Bär-, svamp- och kottplockning 6 §6 §Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.Räntor och avgifter7 §7 §Följande räntor och avgifter får inte dras av: räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken,avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 § andra stycket socialförsäkringsbalken, ochräntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 §. Lag (2010:1277). Lagen 2009:1412, med ikraftträdande 1 jan. 2010, innehåller även:2. Bestämmelserna i 10 kap. 3 §, 11 kap. 45 §, 13 kap. 3 och 4 §§ samt 15 kap. 3 § i deras nya lydelser tillämpas på penninglån som lämnas efter d. 12 febr. 2009. Bestämmelserna i deras äldre lydelser tillämpas på lån som har lämnats före d. 13 febr. 2009. 3. Bestämmelsen i 9 kap. 7 § i sin nya lydelse tillämpas på ränteutgifter för penninglån som lämnas efter d. 12 febr. 2009. Bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas även på ränteutgifter för lån som har lämnats före d. 13 febr. 2009, om lånet hade omfattats av 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § om det hade lämnats efter d. 12 febr. 2009. Bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas dock bara på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter d. 12 febr. 2009.Lagen 2001:359 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för räntor enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).3. Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).8 §8 §Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av: 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, 2 kap. 8–11 §§ tullagen (2016:253), och 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5–13 och 19 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2016:274). Lagen 2006:238 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Bestämmelsen i sin äldre lydelse tillämpas dock i fråga om räntor som bestämts enligt 60 § i den upphävda fordonsskattelagen (1988:327).Sanktionsavgifter9 §9 §Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.Ej avdrag för biluthyrningsföretags parkeringsböter avseende uthyrda bilar R 1983 1:64.Mutor10 §10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.Jfr BrB 10: 5 a ff.Arbetsgivaransvar11 §11 §Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras av. Lag (2011:1256). Avd. IV INKOMSTSLAGET TJÄNSTInkomstslaget tjänst10 kap.Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänstAvgränsningen av inkomstslaget 1 §1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Med tjänst avses anställning, uppdrag, och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag (2007:1419). Aktieägare i fåmansbolag ansågs ha uttagit tillgångar utan vederlag R 1974: 27 – Deltagande i kedjebrev inkomst av verksamhet av tillfällig natur enligt tidig. motsv. till denna § R 1978 1:37 – Tjänst eller rörelse R 1981 1:52, 1986: 123 – Ersättning från arbetsgivare för garage, kontor eller annat utrymme i anställds villa R 1981 1:52, 1984 1:58, 1:76 – Skadestånd enligt jämställdhetslagen ej skattepliktigt R 1984 1:35 (plenum) – Ersättning för kontorsrum i anställds villa, tjänst eller fastighetsinkomst R 1984 1:58 1 och 2 – Skadestånd till arbetstagare pga. konflikt med arbetsgivare R 1987: 10 – Ersättning för arbete inkomst för aktiebolag eller dess ägare? R 1983 1:40, 1993: 55, 104, HFD 2017: 41 – Fri skatt R 1987: 61 – Rabattkort berättigande till återbäring på vissa restaurangnotor m.m. R 1988: 54 – Aktiebolags överföring av medel till av anställda bildad vinstandelsstiftelse R 1994: 38 – Anställds förmån att billigt hyra semesterbostad tillhörig stiftelse knuten till arbetsgivaren i visst fall ej skattepliktig R 1999: 41 – Jfr R 2010: 113 anm. vid 41:2 – Ersättning för brottslig verksamhet (upprättande av osanna fakturor åt andra) beskattades som tjänsteinkomst HFD 2011: 80 – Olovliga uttag från aktiebolag beskattades bara till den del de översteg vad som skulle återbetalas enl. dom om skadestånd HFD 2014: 63.2 §2 § Som tjänst behandlas rätt tillpension,livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar, engångsbelopp på grund av personskada,undantagsförmåner, ochsådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra och tredje styckena, 31–36 och 46 §. Lag (2018:523). Lagen 2001:908 innehåller tillika:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. De äldre bestämmelserna i 61 kap. 5–7 §§ gäller fortfarande i fråga om bilar tillverkade före d. 1 jan. 2002.3 §3 § Till inkomstslaget tjänst räknasutdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,penninglån som avses i 11 kap. 45 §, avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§,avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §,avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§, ochden del av utbetalningen som avses i 11 kap. 16 § när en medlem har gått ur en ekonomisk förening. Lag (2018:1162). Ang. lån enligt punkt 3, s.k. förbjudna lån R 1977: 81 (aktiebolags medgivande, att betalningsansvaret för ägarnas skulder fick övertagas av den som förvärvade alla aktier, ansågs strida mot ABL 1975 12:7); 1981 1:1 (att företagsledare i samband med arvskifte övertog arvlåtarens skuld till bolaget ansågs som förbjudet lån till företagsledaren) – R 1981 1:83 (lånet återbetalat under taxeringsprocessen), 1984 1:90 (räntevinst vid köp av aktier på kredit), 1987: 132 (lånen återbetalade innan talan om eftertaxering väcktes), 1988: 60 (återbetalning sedan eftertaxering för lånet vunnit laga kraft gav inte rätt till besvär över eftertaxeringen i särskild ordning), 2004: 114 (s.k. förbjudet lån ansågs föreligga trots att den skattskyldige hade en fordran på långivaren som översteg lånebeloppet; ej synnerliga skäl att underlåta beskattning), 2004: 115 (s.k. förbjudet lån ansågs föreligga då den skattskyldiges invändning att utbetalningen avsåg ett uppdrag saknade stöd; ej synnerliga skäl att underlåta beskattning), 2004: 116 (synnerliga skäl att underlåta beskattning främst med hänsyn till lånevillkoren) – Inkomst vid avyttring av andelar i kommanditbolag beskattades som inkomst av tjänst hos den som arbetat i bolaget, trots att andelarna varit knutna till en av den anställde ägd kapitalförsäkring hos kommanditdelägaren R 2008: 41.4 §4 §Till inkomstslaget tjänst räknas inte räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta. Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån. DefinitionerPension 5 §5 §Med pension avses ersättningar som betalas utsom allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska ersättningar,som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadgaEUT L 262, 7.10.2005, s.1 (Celex 32005Q0684).,på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, ellertill förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto till pensionsspararen,till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,till den som fått rätten till pension genom bodelning,till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, ellervid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2015:775). EUT L 262, 7.10.2005, s. 1 (Celex 32005Q0684).Utfäst pension till förutvarande företagsledare och ägare ansågs i visst fall till en del som pension och till återstående del som periodiskt understöd R 1984 1:3 – Utbetalning pga. tidigare tjänst hos Internationella valutafonden HFD 2015: 81.Periodiskt understöd6 §6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419). Del av periodiskt understöd innehållet som ersättning för hyresupplåtelse R 1983 1:86 – Utskiftade belopp vid upplösning av familjestiftelse betraktade som periodiskt understöd R 1998: 28, anm. även vid 11:47 – Utbetalning från en familjestiftelse av ett kapital enl. testamente ansågs som periodiskt understöd HFD 2013: 28. 7 §7 § Upphävd g. Lag (2018:523). Beskattningstidpunkten Intäkter8 §8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Lag (2007:1419). Fråga om rätt beskattningsår vid förvärv av aktier under marknadspriset med visst villkor R 1993: 56; vid arbetsgivares överföring av medel till fristående förvaltare inom ramen för aktieägarplan 1996: 92; vid utdelning från utländskt aktiebolag i form av dotterbolagsaktier 1997: 19 – Vid aktiebolags överföring av medel till en av de anställda bildad vinstandelsstiftelse, som först vid senare tidpunkt betalade ut belopp till de anställda, uppkom frågor dels om bolagets rätt till avdrag för avsatta belopp, dels om skattskyldighetens inträde för de anställda, bl.a. m.h.t. att en del var placerade i fondförsäkringar R 1994: 38 – Intäktsföring av fakturerade årsavgifter fick uppskjutas till den del de belöpte på senare beskattningsår R 1999: 32 – Beskattningstidpunkt för bonus som skattskyldig begärde få utbetald som pension R 2000: 4 – R 2002: 83 anm. vid 14:2 – Skattskyldighet för intjänad provisionsersättning ansågs inträda när ersättning på den anställdes begäran överfördes till en stiftelse R 2008: 20.9 §9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. Lag (2007:1419). 10 §10 §Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Förmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Lag (2017:1212). 11 §11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Lag (2017:1212). Lagen 2008:822 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.2. Om en förmån har tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 § andra stycket andra meningen i dess äldre lydelse och förmånen utnyttjas eller överlåts sedan den skattskyldige åter blir bosatt här eller stadigvarande vistas här, ska förmånen inte tas upp till den del den har beskattats tidigare. R 1994: 83 (personaloption) – R 1997: 71 (syntetisk option) – R 2004: 35 I och II (personaloptioner) – R 2004: 50 (då skattskyldig varit verksam i utlandet ansågs förmån av personaloption intjänad då den först kunnat utnyttjas) – R 2006: 60 (omvandling av personaloptioner till medel på tjänstepensionsförsäkring utlöste ej beskattning) – R 2009: 86 (inskränkningar i förfoganderätten medförde ej att beskattningen skulle skjutas upp) – HFD 2016: 68 (syntetiska optioner skulle pga. sina villkor behandlas som värdepapper).12 §12 §Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, ochavskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §. Lag (2001:1176). Kostnader13 §13 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna. Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag (2007:1419). Avdrag för utgift för årskort för resor påföljande år fick göras först i det påföljande årets dekl. R 1985 1:3, se även 1988: 17 – I vissa fall avdrag enbart i form av värdeminskningsavdrag, t.ex. R 1978 1:19 (bandspelare och grammofon), 1989: 23 (skrivmaskin) och 1991: 55 (dator) samtliga anm. vid 12:1 – Förvärvaren av utmätt pensionsförsäkring fick dra av anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen togs upp till beskattning HFD 2011: 54.14 §14 §Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras. Lag (2011:1256). 15 §15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en personaloption har betalat en ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om personaloptionen inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande. Lag (2017:1212). Resultatet 16 §16 §Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419). 11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2007:1419. Huvudregel 1 §1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 11 a kap. I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet ommervärdesskatt i 15 kap. 6 §,återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §, ochförvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap. Lag (2017:1212). R 1958: 31 (arbetsgivares avskrivning av lån till anställd); 1962: 46 (avstående av arvode till förmån för stiftelse); 1971: 6 anm. vid 8:22; 1984 1:35 anm. vid 8:22; 1986: 44 anm. vid 7:5; 1987: 61 (förmån av fri skatt); 1989: 77 (anställds aktieförvärv) – Sedan arbetsgivare överfört medel motsvarande den anställdes pensionsrätt till en s.k. ”pensionstrust” av anglosaxisk modell för förvärv av en pensionsförsäkring upptogs som inkomst för den anställde ett belopp motsvarande premien för försäkringen R 2000: 28, anm. även vid 58:5 – Att finsk folkpension minskats med tidigare erhållen svensk folkpension medförde ej rätt till avdrag vid den svenska inkomsttaxeringen R 2002: 97 – Ett bolags nedsättning av en skadeståndsfordran på en anställd pga. brott av denne mot bolaget utgjorde ej skattepliktig intäkt R 2003: 85 – Ägare av aktiebolag beskattades inte för ersättning, som bolaget uppburit från helägt dotterbolag för arbete som ägaren utfört i dotterbolaget R 2004: 62 – Ersättning vid försäljning av aktier i visst fall beskattad som inkomst av tjänst R 2008: 66 – Fråga om beskattning av en anställd med ett s.k. nettolöneavtal R 2010: 15 – Ränteförmån påfördes ej avseende förbjudet lån HFD 2015: 8 – Fråga om av arbetsgivaren bekostad information och rådgivning till en anställd om pensionsförmåner är skattepliktig HFD 2018: 68.Förmåner vid tjänsteresa och vid representation2 §2 §Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas upp. Lag (2007:1419). Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst3 §3 §Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419). Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst 4 §4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2007:1419). 5 §5 §Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419). Tryggande av tjänstepension6 §6 §Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419). 7 §7 § Upphävd g. Lag (2006:1344). Varor och tjänster av begränsat värde 8 §8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, förmånen är av begränsat värde för den anställde, och förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Lag (2007:1419). Förmån i form av fria betalkort, som arbetsgivaren tillhandahöll de anställda, skattefri R 2002: 109 – Förmån av fria dagstidningar som chefredaktör för dagstidning erhöll av arbetsgivaren ansågs skattefri R 2004: 101.Kläder9 §9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419). Statsministerns tjänstebostad10 §10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419). Statsråds resa med statsrådsbil Rubriken införd g. Lag 2006:982. 10 a §10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp. Lag (2007:1419). Personalvårdsförmåner 11 §11 § Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Lag (2007:1419). Ang. 2 st. 3: uttrycket ”hela personalen” ansågs omfatta samtliga anställda oavsett anställningsvillkor R 2001: 44 – HFD 2018: 68 anm. vid 1 §.12 §12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745). Ej skattefrihet för motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem HFD 2015: 1, ej heller för en delfinansiering hos friskvårdsföretag vilken även omfattade fri tillgång till bl.a. relaxavdelning, träningskläder och hälsodrinkar HFD 2016: 80 – Friskvårdsbidrag på 4 000 kr använt för viss typ av golfspel var personalvårdsförmån HFD 2018: 2.Rabatter13 §13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten är en direkt ersättning för utfört arbete,överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder,uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen, ellerlämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2–4. Lag (2007:1419). Att personalrabatt gottskrevs ett kundkort i efterhand ansågs ej hindra skattefrihet R 2001: 73.Gåvor till anställda 14 §14 § Följande förmåner ska inte tas upp:julgåvor av mindre värde till anställda, sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, ellerminnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar. Lag (2012:757). Lagen 2012:757 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i p. 2–6. Lag 2013:1082. 2. Bestämmelserna i 24 kap. 1, 10 a–10 f §§ tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter d. 31 dec. 2012. Äldre bestämmelser gäller för ränteutgifter som belöper sig på tiden före d. 1 jan. 2013.3. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015.4. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond d. 1 jan. 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.5. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2012.6. Företag med beskattningsår som börjar före d. 1 jan. 2013 och som avslutas efter d. 18 april 2013 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2012 och som avslutas efter d. 18 april 2013 enligt följande. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före d. 1 jan. 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning. Lag 2013:1082. Faders penninggåva till anställd hade annan grund än anställningsförhållande och var därför skattefri R 1989: 21 – R 2001: 10 anm. vid 8:2.Förvärv av aktier15 §15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, omaktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, ochden anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Lag (2007:1419). R 1993: 58 (ang. 1 st. p. 3).Vissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk föreningBeträffande rubriken, se16 §16 § Ett belopp som betalas ut till en fysisk person som har gått ur en sådan ekonomisk förening som avses i 10 kap. 11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tas upp till den del beloppet överstiger dennes inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser. Första stycket gäller inte omandelen i den ekonomiska föreningen räknas som tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § för den fysiska personen, ellerden fysiska personen är en investerande medlem. Lag (2018:1162). Förutv. 16 § upphävd g. Lag 2008:822. Utbildning vid omstrukturering m.m. 17 §17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.Första stycket gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.Första och andra styckena gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren. Lag (2013:960). 17 a §17 a §[Någon paragraf med beteckningen 11 kap 17 a § har inte utfärdats.]17 b §17 b §Förmån av omställningsstöd enligt 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte tas upp. Lag (2016:1120). Lagen 2016:1120, med ikraftträdande 1 jan. 2017, innehåller även:2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2016.Hälso- och sjukvård 18 §18 § Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.Följande förmåner ska inte heller tas uppläkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands, företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, vaccination som betingas av tjänsten, ochtandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden. Lag (2018:523). Fri tandvård som arbetsgivare erbjudit anställd har ej ansetts som offentligt finansierad, då ersättning för vården inte lämnas enl. AFL R 2002: 2.Grupplivförsäkringar m.m. 19 §19 § Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för statligt anställda. Lag (2007:1419). Gruppsjukförsäkringar 20 §20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. Lag (2007:1419). Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m. Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2001:908. 21 §21 § Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avserbostad på stationeringsorten,avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider där, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift som normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige,avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande och avgift för barnets skolmåltider,egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och kalenderår,medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst, till den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad,merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett belopp som motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för den anställde och för medföljande familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och andra merkostnader på stationeringsorten, ochhälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI somär utländska medborgare,är kontraktsanställda på bestämd tid, ochvid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige. Lag (2018:523). Lagen 2010:874 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011 i fråga om 11 kap. 21 § och i övrigt d. 1 juli 2012.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.Lagen 2006:5 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.2. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas på ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering som har tillträtts före d. 1 jan. 2007. Från och med d. 1 sept. 2009 skall denna lag tillämpas på samtliga ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering, oavsett när stationeringen tillträddes.Ersättningar till utstationerad personal vid EuropaskolornaRubriken införd g. Lag 2009:583. 21 a §21 a § Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande till sådan personal. Lag (2009:583). Förutv. 21 a § upphävd g. Lag 2006:5 (se vid 21 §).Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2000:1161. 22 §22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avserspecialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, ellerföretagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.Första stycket gäller bara omarbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige, arbetstagaren inte är svensk medborgare,arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, ochvistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen. Lag (2011:1271). Lagen 2000:1161 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.2. Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.3. I fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag påbörjat sådant arbete som avses i 11 kap. 22 § skall prövningen av en ansökan ske med utgångspunkt i förhållandena vid arbetets början.Om en sådan ansökan bifalls, gäller inte ett beslut som före ikraftträdandet av lagen (2000:1162) om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige för tid som det nya beslutet avser.Villkoren enl. 1 st. p. 1 eller p. 3 ej uppfyllda R 2003: 58 – Arbete avseende valutatransaktioner med utländska börsföretag berättigade ej till skattelättnad R 2006: 16 – Bonusersättning omfattades av skattelättnad till den del ersättningen kunde hänföras till treårsperioden, även om den uppburits efter periodens utgång R 2006: 29 – Omräkning från nettolön till bruttolön HFD 2014: 76 – Denna § tillämplig på begränsat skattskyldig som begär att vara skattskyldig enl. IL HFD 2017: 16 – Ersättningen ska överstiga två prisbasbelopp per månad under hela anställningsperioden HFD 2018: 19.23 §23 § Bestämmelserna i 22 § gäller25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet, ochersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft förflyttning till eller från Sverige, egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, ochavgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161). Ej skattefrihet för ersättning för skolavgifter avseende barns skolgång i hemlandet R 2004: 85.23 a §23 a §Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:1161). Lag (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret 24 §24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret ska tas upp. Lag (2007:1419). 25 §25 §Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ska inte tas upp.Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga. Lag (2010:461). Resa vid anställningsintervju26 §26 § Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419). Inställelse- och arbetsresor Rubriken införd g. Lag 2003:745. 26 a §26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, ochresan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen.Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419). Flyttningsersättningar27 §27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas upp.Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i utlandet. Lag (2007:1419). Ersättningar till ledamöter av EuropaparlamentetRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:583. 28 §28 § Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:resekostnadsersättningar,kostnadsersättningar för utövande av uppdraget,ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande,försäkringsförmåner, ochinbetalningar till den frivilliga pensionsfond som Europaparlamentet har upprättat för sina ledamöter.Första stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som har pension från Europaparlamentet och för personer som har efterlevandepension från Europaparlamentet.Första stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som har förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden. Lag (2009:583). Ersättningar vid arbetskonflikt 29 §29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör ska inte tas upp. Lag (2007:1419). Jfr R 1987: 10 (allmänt skadestånd till arbetstagare pga. konflikt med arbetsgivare skattepliktigt).Sjukpenning m.m. Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2002:213. 30 §30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken,sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, ochersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas upp.Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp. Lag (2011:1516). Föräldrapenning m.m.Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:1277. 31 §31 § Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken i samband med vård ska tas upp:föräldrapenningsförmåner,närståendepenning, ochomvårdnadsbidrag. Lag (2018:1268). 32 §32 § Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken ska inte tas upp. Lag (2016:1296). Lagen 2016:1296, med ikraftträdande 1 jan. 2017, innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om jämställdhetsbonus som har lämnats enligt den upphävda lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus.Lagen 2015:762, med ikraftträdande 1 febr. 2016, innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om vårdnadsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet Utvecklingsersättningar till ungdomar33 §33 § Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas till de ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska inte tas upp. Lag (2012:415). Lagen 2012:415 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012 och tillämpas på ersättningar och stöd som betalas ut efter d. 30 juni 2012.Lagen 2000:1341, med ikraftträdande 1 jan. 2001, innehåller även:2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om utvecklingsersättning enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år betalats ut efter ikraftträdandet.3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om ersättningar som avses där betalats ut efter ikraftträdandet.4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på beskattningsår som påbörjats före d. 1 jan. 2001.5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.Studiestöd m.m.Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:539. 34 §34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), ochutbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller ocksåstatsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten förkortare studier om funktionsnedsättning,kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, ochstudier inom särskild utbildning för vuxna,statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska,kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, ellerstudiestartsstöd som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden. Lag (2017:529). Lagen 2017:300, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast d. 30 juni 2022.Lagen 2014:949, med ikraftträdande 1 aug. s.å., innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning som har lämnats enligt den upphävda lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare.Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.35 §35 § Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare iarbetslivsinriktad rehabilitering,arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionsnedsättning vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionsnedsättning som lämnas till elever i utbildning för personer som är döva eller har en hörselnedsättning eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp. Lag (2017:588). Lagen 2007:394, med ikraftträdande 2 juli s.å., innehåller även:2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 kap. 35 § i sin äldre lydelse.Start- och studiebidrag från Trygghetsrådet skattepliktigt R 1988: 127.Ersättningar vid arbetslöshet36 §36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas upp: dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, ochaktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av regeringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd. Lag (2007:1419). R 2007: 25 anm. vid 8:15.Livräntor37 §37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt:
högst 35 år 
 
80 % 
36 till och med 
47 år 
70 % 
48  ”    ”     ” 
56 år 
60 % 
57  ”    ”     ” 
63 år 
50 % 
64  ”    ”     ” 
69 år 
40 % 
70  ”    ”     ” 
76 år 
30 % 
77  ”    ”     ” 
86 år 
20 % 
minst 87 år 
 
10 % 
Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll. Lag (2018:523). Engångsbelopp 38 §38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras. Lag (2007:1419). Engångsbelopp för förlust av framtida underhåll från make, som dödats, ej skattepliktigt R 1984 1:17.39 §39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp. Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp. Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket. Lag (2007:1419). Barnpension 40 §40 § Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp.Det som sägs i första stycket om barnpension gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och en eller flera motsvarande utländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp. Lag (2015:775). Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk41 §41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39–42 kap. samma balk. Lag (2010:1277). 42 §42 § Upphävd g. Lag (2018:523). Utländska pensionsförsäkringar 43 §43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande avdrag. Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 59 kap. 3–11 och 17 §§ . Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. Lag (2007:1419). Pensionsutbetalning pga. tjänst hos FN-organ var skattepliktig HFD 2018: 43.SocialavgifterRubriken har denna lydelse enl. Lag 2012:832. 44 §44 § I 12 kap. 36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns bestämmelser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter. Lag (2012:832). Vissa penninglånRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1412. 45 §45 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412). Ang. rättsfall, se under 10:3.Marie Curie-stipendier 46 §46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen ska tas upp. Lag (2011:293). Periodiska understöd 47 §47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. Lag (2013:960). Makes rätt att för all framtid kvarbo kostnadsfritt i fastighet tillskiftad andra maken ansågs som periodiskt understöd R 1980 1:2 – Utskiftade belopp vid upplösning av familjestiftelse betraktade som periodiskt understöd R 1998: 28.Ersättning till dagbarnvårdare Rubriken införd g. Lag 2006:1344. 48 §48 § Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten. Lag (2007:1419). 11 a kap.Särskilda bestämmelser om personaloptioner Kapitlet infört g. Lag 2017:1212 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1). Lagen 2017:1212, med ikraftträdande 1 jan. 2018, innehåller även:2. Bestämmelserna i 10 kap. 10 § och 63 kap. 3 a § i den nya lydelsen och den nya bestämmelsen i 61 kap. 5 a § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2017.3. Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 10 kap. 11 och 15 §§ och 11 kap. 1 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 11 a kap. och 16 kap. 37 § tillämpas första gången på personaloption som förvärvas efter d. 31 dec. 2017.4. Bestämmelserna i 44 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för värdepapper som har getts ut av ett företag som försätts i konkurs efter d. 31 dec. 2017.5. Bestämmelserna i 61 kap. 5 och 8 a §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången d. 1 juli 2018 eller senare.6. Bestämmelserna i 61 kap. 5 och 8 a §§ i den äldre lydelsen gäller fortfarande föra) bilar av tillverkningsår 2018 eller tidigare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången före d. 1 juli 2018, ochb) bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga här i landet enligt vägtrafikskattelagen.7. Bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 § i den nya lydelsen och bestämmelserna i de nya 67 kap. 9 a–9 d §§ tillämpas på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter d. 31 dec. 2017.InnehållRubriken införd g. Lag 2017:1212. 1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om att förmån av personaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall. Lag (2017:1212). DefinitionerRubriken införd g. Lag 2017:1212. 2 §2 §Med företag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Lag (2017:1212). 3 §3 §Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2017:1212). 4 §4 §Med intjänandetid avses i detta kapitel en tid av tre år från förvärvet av personaloptionen. Lag (2017:1212). När förmån av personaloption inte ska tas uppRubriken införd g. Lag 2017:1212. 5 §5 §Förmån av personaloption som förvärvas från ett företag ska inte tas upp omoptionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av andel i företaget tidigast tre år och senast tio år efter förvärvet, ochvillkoren i 6–16 §§ är uppfyllda.Vad som sägs i 6–16 §§ om företaget gäller det företag från vilket personaloptionen förvärvas. Om företaget ingår i en koncern ska 6, 8, 11 och 12 §§, 14 § första stycket andra meningen och 15 § gälla sammantaget för alla företag i koncernen, 7, 9, 10 och 16 §§ gälla för varje företag i koncernen, och 14 § första stycket första meningen gälla för något av företagen i koncernen.I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om när förmån av personaloption inte ska tas upp vid fusion och fission. Lag (2017:1212). VillkorRubriken införd g. Lag 2017:1212. FöretagetRubriken införd g. Lag 2017:1212. 6 §6 §Under det räkenskapsår som närmast föregår det år då personaloptionen förvärvas skamedelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget vara lägre än 50, ochföretagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå till högst 80 miljoner kronor. Lag (2017:1212). 7 §7 §När personaloptionen förvärvas får inte25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i företaget direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, ellernågon andel i företaget vara upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2017:1212). 8 §8 §Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse änbank- eller finansieringsrörelse,försäkringsrörelse,produktion av kol eller stål,handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument,uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, ellertillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Lag (2017:1212). 9 §9 §Företaget får när personaloptionen förvärvas inte ha bedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av det år då verksamheten påbörjades.Om företaget har förvärvat 25 procent eller mer av verksamheten från någon annan, ska personaloptionen förvärvas inom tio år från utgången av det år då den förvärvade verksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade verksamheten påbörjades före den övriga verksamheten i företaget. Lag (2017:1212). 10 §10 §Företaget får när personaloptionen förvärvas inte varaskyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551),föremål för företagsrekonstruktion av sådant slag som anges i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,på obestånd, ellerföremål för betalningskrav på grund av ett beslut från Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Lag (2017:1212). PersonaloptionenRubriken införd g. Lag 2017:1212. 11 §11 §Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner, som innebär rätt att förvärva andelar i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga tre miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Lag (2017:1212). 12 §12 §Värdet på optionsinnehavarens personaloption tillsammans med värdet på övriga personaloptioner som också innebär rätt att förvärva andelar i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga 75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Lag (2017:1212). 13 §13 §Värdet på en personaloption ska vid tillämpningen av 11 och 12 §§ anses motsvara värdet på den andel eller de andelar som optionen ger rätt att förvärva.Om det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna innan personaloptionen förvärvas har genomförts marknadsmässiga transaktioner avseende företagets andelar, ska värdet på en andel bestämmas med ledning av dessa transaktioner.Om någon sådan transaktion inte har genomförts, ska värdet på samtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon fastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas till andelens kvotvärde. Lag (2017:1212). OptionsinnehavarenRubriken införd g. Lag 2017:1212. 14 §14 §Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka.Som arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra liknande förhållanden som ersätts inom socialförsäkringssystemet. Lag (2017:1212). 15 §15 §Optionsinnehavaren ska under intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Om optionsinnehavaren under intjänandetiden till följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande förhållanden får ersättning inom socialförsäkringssystemet, ska kravet på ersättning från företaget minskas i proportion till tiden med sådan ersättning.Med inkomstbasbelopp avses det inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken som gäller för det år då personaloptionen förvärvas.Som ersättning avses intekostnadsersättning, ellerbelopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. 45 § och 57 kap. Lag (2017:1212). 16 §16 §Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående, under något av de två åren närmast före det år då personaloptionen förvärvas eller under den del av året som föregår förvärvet, direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget som motsvarar mer än fem procent av kapital- eller röstandelarna i företaget. Lag (2017:1212). Fusion och fissionRubriken införd g. Lag 2017:1212. 17 §17 §Om optionsinnehavaren i samband med en fusion eller fission utnyttjar personaloptionen före intjänandetidens utgång, ska någon förmån av personaloption inte tas upp under förutsättning attpersonaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i det överlåtande företaget tidigast ett år från tidpunkten då optionen förvärvades,villkoren i 6–16 §§ är uppfyllda,fusionen eller fissionen genomförs på marknadsmässiga villkor, ochdet övertagande företaget huvudsakligen bedriver annan rörelse än sådan rörelse som anges i 8 § 1–6.Vid tillämpning av första stycket 2 ska villkoren i 8, 14 och 15 §§, i stället för vad som föreskrivs i dessa bestämmelser, vara uppfyllda från tidpunkten då personaloptionen förvärvades till tidpunkten då optionsinnehavaren utnyttjar optionen. Kravet på ersättning från företaget i 15 § ska minskas i proportion till den resterande tiden av intjänandetiden. Lag (2017:1212). 18 §18 §Bestämmelsen i 17 § gäller inte omen eller flera fysiska personer omedelbart efter fusionen eller fissionen har det bestämmande inflytandet över det övertagande företaget eller de övertagande företagen, ochpersonen eller personerna eller närstående till dem direkt eller indirekt har innehaft andelar i det överlåtande företaget, eller i ett annat företag inom samma koncern, under det år då fusionen eller fissionen genomförs eller under något av de två föregående åren.Vid tillämpningen av första stycket anses en eller flera fysiska personer tillsammans ha bestämmande inflytande över ett företag om detta företag skulle ha varit ett dotterföretag enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) till personen eller personerna tillsammans, om personen eller personerna tillsammans hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2017:1212). 12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2007:1419. Huvudregel1 §1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som har samband med tjänsten ska dras av. I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §, mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§. Lag (2007:1419). Avdrag medgivet: R 1949: 19 (plenum; arbetsrum i egen bostad); 1956: 22 (premie för domareförsäkring); 1965: 15 (riksdagsmans avgift till riksdagsgrupps kanslikostnader); 1965: 48 (utomlands bosatt reservofficers kostnad för inställelse till tjänstgöring); 1970: 36 (riksdagsmans hyreskostnader i Stockholm); 1973: 31 I–III (avgifter som kommunala förtroendemän betalat till partiorgan för arbetsbiträde och liknande hjälp för uppdragens utförande), motsatt utgång IV och V (ej utrett att avgiften utgjort ersättning för sådan hjälp); 1974: 7 (återbetalning till förutvarande arbetsgivare av tidigare beskattad lön); 1974: 79 (riksdagsmans kostnader för enskild studieresa); 1975: 114 I (arbetsrum i bostaden); 1976: 2 (språklärare-kulturskribents kostnad för facklitteratur m.m.), 113 (läkares prenumerationsavgift för ”Läkartidningen”); 1978 1:20 (yrkesmusikers kostnad för musikinstrument); jfr 1978 1:19 och 1979 1:9 (fråga om musiklärares rätt till avdrag för bandspelare och grammofon resp. flygel); 1979 1:10 II (studieresa för bibehållande av kompetens); 1980 1:48 (kommunal dagbarnvårdares kostnader för köp av tvillingvagn och barnstol); 1982 1:77 (taxeringsnämndsordf:s arbetsrum i uthus på villafastighet); 1987: 23 (lärares från bostaden avskilda arbetsrum), 30 (forskarstuderande med statligt utbildningsbidrag för ökade levnadskostnader under en för forskningsuppgiften nödvändig Moskvavistelse), 149 (kostnadsavdrag för personundersökare som avstått från författningsenlig kostnadsersättning för att få uppdrag inom annat skyddskonsulentdistrikt), 1988: 26 (sjukhuspräst, som i sitt arbete givit psykoterapeutisk behandling under handledning, fick dra av kostnaderna för handledningen); 1989: 23 (avdrag för läkares inköp av skrivmaskin endast i form av värdeminskningsavdrag); 1991: 55 (språkforskare för anskaffningskostnaden för en dator, som varit nödvändig, i form av årliga värdeminskningsavdrag) – Den som uppbar arbetslöshetsersättning medgavs avdrag för utgifter i samband med att han sökt arbete R 2008: 31. Avdrag ej medgivet: R 1937: 22 (underofficer för inköp av sabel), 54 (polisman för anskaffande av uniformspersedlar); 1962: 38 (omyndig för arvode till förmyndare); 1970: 22, 1973: 45, 1974: 95, 96 (alla ang. kostnad för psykoanalys); 1973: 85 (värdeminskning av yrkesmusikers antika violin); 1981 1:61 (ensamståendes hemresor för utövande av rätt till umgänge med barn); 1979 1:58 (resor för ombordanställds hustru till ort där fartyget legat i hamn); 1975: 20 (kostnader för ledarhund för blind med skattefri invaliditetsersättning); 1979 1:10 (studieresa), 1:41 (dagbarnvårdare för lekrum i egen bostad), 1:71 (kostnader för utomlands bosatts resor vid till- och frånträde av anställning i Sverige); 1980 1:43 (deltidsanställd brandmans användande av bil för privata ärenden under jourveckor); 1981 1:21 (arbetsrum i egen bostad); 1982 1:58 (professor, tillika chef för vetenskapligt institut, för flyttning till bostad i villa där institutet var inrymt); 1983 1:59 (ränta på studielån för person som arbetat i Sverige endast en mindre del av året); 1984 1:13 (kostnad för godkännande som revisor); 1987: 151 (brevbärare som i tjänsten använt egen bil i stället för tjänstemoped); 1988: 81 (lärare vid musikskola för inköp av telefonsvarare och flyttning av piano vid bostadsbyte); 1990: 31 (ensamstående med gemensam vårdnad om barn för hemresor till barnet); 1990: 89 I och II (lärare i datakunskap eller annan lärare för inköp av dator); 1991: 35 (dagbarnvårdare för hyra av särskild lägenhet för barntillsyn); 2005: 69 (ambulansförares merkostnader för måltider) – Se även R 1992: 12 anm. vid SFB 59:13.Fråga om avdrag för telefon- och portokostnader vid fullgörande av kommunalt förtroendeuppdrag R 1984 1:34 – Ej avdrag för av kommunalt förtroendeuppdrag föranledda resekostnader, för vilka ersättning av kommunen ej begärts R 1984 1:50; jfr dock 1989: 98 – Studieledare fick dra av deltagaravgifter och kostnader för studiemateriel som de inte kunnat ta ut av deltagarna och därför själva fått betala R 1986: 60 – Vid omkostnadsersättning medgavs avdrag för kostnader upp till ersättningsbeloppet R 2001: 78 – HFD 2011: 54 anm. vid 10:13.Inskränkningar i avdragsrätten Beloppsgränser 2 §2 § Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgiftervid tjänsteresor enligt 5–17 §§,vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt 18–22 och 31 §§,för hemresor enligt 24 och 31 §§,för egenavgifter enligt 36 §,för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, ochi hobbyverksamhet enligt 37 §.Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26–31 §§ ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Lag (2016:1055). Lagen 2016:1055, med ikraftträdande 1 jan. 2017, innehåller även:2. Bestämmelserna i 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 35 kap. 1 §, 61 kap. 8 a § och 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2016.3. Den nya bestämmelsen i 24 kap. 4 a § tillämpas första gången på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter d. 31 dec. 2016.4. Den nya bestämmelsen i 40 kap. 15 a § och bestämmelsen i 40 kap. 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på kapitaltillskott som sker efter d. 31 dec. 2016.5. Den upphävda bestämmelsen i 40 kap. 16 a § gäller fortfarande för kapitaltillskott som sker före d. 1 jan. 2017.6. Bestämmelsen i 67 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter d. 31 dec. 2016, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter d. 31 dec. 2016 samt hushållsarbete som har utförts efter d. 31 dec. 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.Utgifter för vissa skattefria ersättningar3 §3 § Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 21 a, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar tillutländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte ska tas upp, ochdagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48 § inte ska tas upp. Lag (2009:583). Skattskyldiga med sjöinkomst4 §4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 6–24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar. Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil5 §5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Lag (2007:1388). Lagen 2007:1388 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten 6 §6 §Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av i den utsträckning som följer av 7–17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter. När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18–22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom. Lag (2007:1419). Avdrag för ökade levnadskostnader medgivet, ehuru traktamente ej utgått R 1974: 14, 32 – R 1977: 48 (ej avdrag för skattskyldig som bott kvar i familjebostaden), 62 (avdrag i visst fall fastän den skattskyldige 10 år haft fast anställning utanför familjens bosättningsort), 1978 1:2 (hemresor med egen bil), 1986: 1 (hemresor med flyg Stockholm–Kiruna), 1979 1:93 (turnerande yrkesmusiker), 1980 1:32 (resor bostad–arbetsplats eller resor i tjänsten?), 1981 1:16, 1:58, 1985 1:31 (avdrag för ökade levnadskostnader medgavs ogift som genomgick grundkurs vid polisskolan i Stockholm) – Revisor med kontor och verksamhet på två orter ansågs inte ha bort flytta till den ena utan medgavs avdrag för ökade levnadskostnader R 1993: 66 – Den som uppbar sjukpenning och undergick rehabilitering medgavs avdrag för kostnader för resor mellan hemmet och platserna för rehabiliteringen R 1994: 4 – Ersättning godtogs som traktamente, fastän den utbetalats efter utgången av arbetsgivarens räkenskapsår och varit beroende av att rörelseresultatet medgivit utgiften R 1988: 83 – Traktaments- och resekostnadsersättningar efter väsentligt förmånligare grunder än som gällt för landstings tjänstemän i sin helhet skattepliktiga R 1990: 38 – Resa som en person, anställd som personlig assistent åt familjemedlem, företog tillsammans med den funktionshindrade ansågs ej som tjänsteresa HFD 2012: 1 I och II.6 a §6 a § När en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i Stockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte bestämmelserna i 14, 16 och 18–22 §§. I stället ska avdrag för ökade levnadskostnader göras enligt följande. Om riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för måltider och diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en tjänsteresa till Stockholm, ska avdrag göras med 50 procent av ett maximibelopp för varje hel och för varje halv dag som tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till Stockholm under beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget beräknat enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit förlagt till Stockholm under längre tid än tre månader i en följd.Om riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag inte göras för ökade levnadskostnader i Stockholm. Lag (2007:1419). Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe7 §7 §Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad. 8 §8 § Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.För riksdagsledamöter, reservofficerare samt nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller arrendenämnd anses bostaden som tjänsteställe.Med bostad anses för riksdagsledamöter bostaden på hemorten. Lag (2016:3). Lagen 2016:3, med ikraftträdande 1 mars s.å., innehåller även:2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter d. 29 febr. 2016.Bolags årliga genomgång av olika kärnkraftverk ansågs jämförlig med byggnads- och anläggningsbranschens verksamhet R 2007: 72 – Fråga om tjänsteställe för tolk med flera uppdragsgivare resp. för elektriker i bemanningsföretag med växlande arbetsplatser HFD 2013: 19 I och II.9 §9 § Upphävd g. Lag (2001:908). Maximibelopp och normalbelopp10 §10 §Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare. 11 §11 § Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal kronor. Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en restaurang av bättre standard. Vistelse i mer än ett land12 §12 §Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00–24.00).Avdrag för logi13 §13 § Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. Lag (2007:1419). Avdrag för måltider och småutgifter 14 §14 § Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp. Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419). 15 §15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utomlands, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp. Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419). 16 §16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, ska avdrag göras för varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av. Lag (2007:1419). Minskat avdrag på grund av kostförmåner 17 §17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7–16 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.Avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Lag (2007:1419). Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning m.m. Tillfälligt arbete på annan ort 18 §18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om arbetet avser en kortare tid,arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten, arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten. Uppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som avses i 2. Lag (2007:1419). R 1998: 39 – När makar hade anställningar på skilda orter medgavs vardera maken under en övergångstid avdrag för s.k. dubbel bosättning R 2002: 74 – Avdrag medgavs ej för ökade levnadskostnader för dagar då resor gjordes till och från hemmet vid arbete under mer än två år på annan ort R 2006: 59 – Skådespelare, som haft tre på varandra följande anställningskontrakt om vardera ett år vid samma teater, medgavs avdrag för ökade levnadskostnader även för det tredje året R 2008: 22.Dubbel bosättning19 §19 § Ökade levnadskostnader ska dras av omden skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort, ochen bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten. Lag (2007:1249). R 1968: 53 (dubbel bosättning, avdrag medgivet, barns skolgång); 1973: 112 (hustrus ålder, nära förestående pensionering, och arbetsförhållanden); 1977: 62 anm. vid 20 § – Avdrag ej medgivet då hustru och barn flyttat till annan ort än där maken var bosatt och arbetade R 1973: 88 – R 1975: 40 (rest till familjebostaden i regel varannan kväll) – Ej avdrag för ensamstående med gemensam vårdnad om barn som hade bostad såväl på arbetsorten som på barnens bostadsort R 2005: 64.Ytterligare förutsättningar för avdrag 20 §20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag enligt 6–17 §§.Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det. Lag (2007:1249). Två makar, som båda var högt specialiserade läkare, medgavs avdrag för dubbel bosättning under tio år R 1977: 62 – Fråga vid tillämpn. av motsv. äldre regel (KommunalskatteL 33 § anv. p. 3 a) när tvåårsperioden vid tillfällig anställning började löpa R 1998: 12 – Treårsperioden enl. 2 st. skall räknas från den tidpunkt då dubbel bosättning uppkommer, även om avdrag tidigare medgetts pga. tillfälligt arbete R 2007: 73.Beräkningen av avdragen21 §21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas förskattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6–17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, ochför tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6–17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, ochskattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6–17 §§. Lag (2007:1249). Ang. 1 st.: Vid logi i villafastighet på arbetsorten fick ränteutgifter för lån på fastigheten inte räknas in i utgifterna för logi R 2002: 102.Minskat avdrag på grund av kostförmåner22 §22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18–21 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp. Lag (2007:1419). 23 §23 § Upphävd g. Lag (2001:908). Hemresor24 §24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, ska utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.Avdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa ska dock dras av. Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1419). Äldre rätt: Ej avdrag för hemresor till fästmö R 1977: 33.Avdrag medgavs för hemresor till Schweiz HFD 2014: 29. Inställelseresor25 §25 § Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag. Lag (2007:1419). Arbetsresor26 §26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Lag (2007:1419). R 1982 1:75 I och II (resor till och från arbetsplats för värnpliktigs resp. studerandes sidoarbete) – R 1986: 33 (avdrag för resor mellan bostaden och förrättningen utan att uppehåll gjorts vid tjänstestället) – R 1987: 137 (resor mellan bostad och arbetsplats för anställd med tillgång till övernattningsrum på arbetsplatsen) – Avdrag i visst fall för resor mellan Kristinehamn och Göteborg R 1989: 69 – Avdrag för taxiresor från arbetsplatsen till bostaden medgivna när arbetet slutat sent på natten (kl. 3–4) R 1990: 61 I och II – Resor i rörelse eller resor till och från arbetet? R 1991: 100.27 §27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.Utgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, ska utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.Avdrag ska göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt ska också dras av. Lag (2007:1388). R 1979 1:48 (ej avdrag för avgifter för parkering vid arbetsplatsen) – R 1980 1:32 (avdrag för bilkostnader de dagar bussförbindelse inte kunde utnyttjas pga. övertids- eller skiftarbete); 1980 1:35 (avdrag för bilkostnader under sommartid då särskild arbetstid tillämpades); 1980 1:89 (tidsvinstberäkning för arbetstagare med ”flextid”) – R 1981 1:11 (fråga om arbetstagare på grund av sjukdom måst använda bil) – R 1983 1:47 (två samboende med olika arbetstider använde samma bil) – R 1984 1:62 erforderlig tidsvinst under 120 dagar, tidsvinsten ansågs regelmässig och avdrag medgavs för bilkostnader dessa dagar; 1984 1:99 (vid beräkning av tidsvinsten beaktades att den skattskyldige pga. arbetets art inte kunde resa hem förrän han duschat och därför inte hann med de s.k. skiftbussarna) – R 1986: 11 (tidsvinstberäkning vid förskjuten arbetstid); 1986: 41 (kravet att vägavståndet skall vara den kortast möjliga körsträckan frångicks i visst fall) – R 1987: 128 (tidsvinstberäkning för affärsinnehavare som inte kunde resa hem förrän viss tid efter butikens stängning) – Ang. sista st. R 1988: 53 (skattskyldig med fri bil fick inte dra av kostnader för transport av bilen med färja) – Innebörden av begreppet regelmässighet vid tidsvinstberäkning R 1988: 75 – Avdrag för resor med egen båt trots allmän färjeförbindelse R 1989: 36 – R 1990: 61 I och II (taxiresor) – Skatteverkets allmänt hållna argumentation gav ej anledning ifrågasätta skattskyldigs utredning om användande av egen bil vid arbetsresor R 2009: 42.28 §28 §Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna transportmedel saknas. Avdrag medgivet för resor med egen bil för hela sträckan mellan bostad och arbetsplats när allmänt kommunikationsmedel saknades för en del av sträckan (plenimål) R 1991: 44.29 §29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil ska utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26–28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1388). 30 §30 § Bestämmelserna i 27 § första–tredje styckena tillämpas inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder tvingas använda egen bil eller sin förmånsbil. Lag (2009:1239). Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.31 §31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26–30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden. Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, ska avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §. Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång. Lag (2007:1419). Skyddsutrustning och skyddskläder32 §32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjänsten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimatförhållanden. Lag (2007:1419). Förluster på grund av redovisningsskyldighet33 §33 § Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat brott. Lag (2007:1419). Pensionsutgifter34 §34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, ska dras av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren i 58 kap. 4–16 b §§ för en pensionsförsäkring. Lag (2008:134). 35 §35 § Upphävd g. Lag (2001:1168). Egenavgifter36 §36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk. Lag (2012:90). ArbetsgivaravgifterRubriken införd g. Lag 2012:832. 36 a §36 a § Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2012:832.) Hobbyverksamhet37 §37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader. Lag (2007:1419). Avd. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHETInkomstslaget näringsverksamhet13 kap.Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhetHuvudregler1 §1 §Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2008:1316). Näringsverksamhet eller tjänst?: R 1960: 43 (försäljningsombud), 1969: 19 (skådespelare), 1976: 159 (skogsarbetare med egen traktor), 1977: 27 (tillfälligt författarskap), 1981 1:17 (läkarverksamhet), 1983 1:40 (konsultuppdrag), 1984 1:29 (ersättning för anskaffande av intervjuobjekt), 1984 1:47 (försäljning av monteringsfärdiga hus), 1985 1:37 (tidningsdistribution), 1986: 8 (arbetstagarbegreppet vid byggnadsarbete), 1986: 123 (provisionsinkomst), 1987: 163 (försäljning i fast räkning till återförsäljare), 1993: 55 (företagsdoktor), 1993: 104 och HFD 2017: 41 (styrelseuppdrag), 2001: 25 (verksamhet som s.k. avbytare inom jordbruk); näringsverksamhet eller kapital?: 1981 1:4 (aktiehandel för egen del), 1982: 1:50 (försäljning av skogsmaskin), 1986: 53 (värdepappershantering), 1986: 72 (moderbolags verksamhet rörelse), 1988: 91 (engångsersättning vid vattenreglering), 1993: 16 (underskott efter överlåtelse), 1997: 5 (avkastning vid olika placeringsalternativ); övrigt, näringsverksamhet: 1964: 13 (ombokning av medel på insatskonto till reservfond), 1977: 31 (verksamhet av dödsbo efter avliden författare), 1979 1:65 (rumsuthyrning), 1987: 46 (handel med fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller näringsverksamhet), 1987: 56 (konstnärlig verksamhet), 1988: 45 I och II (aktiebolags värdepappersförsäljning), 1989: 55 (tandläkares försäljning av tandguld), 1991: 38 (intäkt av älgjakt), 1992: 21 I och II (partnerleasing), 1997: 16 (fackförbunds verksamhet som avser mätning för ackordskontroll yrkesmässig), 1998: 10 (tandläkarförenings kursverksamhet, ej vinstsyfte), anm. även vid 7:7. Inkomst av taxirörelse skattepliktig trots att den var olaglig då tillstånd saknades R 2005: 14; ej näringsverksamhet: 1974: 85 (hållande av travhäst), 1977: 32 (dödsbos försäljning av konstnärens verk), 1981 1:3 (avyttring av förlagsrätter), 1988: 117 (tävlingsvinster), 1991: 106 (kursvinst).Ett antal aktiebolag som bedrev advokatverksamhet tillsammans i ett kommanditbolag ansågs ej var för sig bedriva självständig näringsverksamhet i förhållande till kommanditbolaget R 2001: 60 – Vederlag vid överlåtelse av utgivningsbevis för en tidning ansågs skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, ej kapital R 2002: 80 – Förvaltningen av ett tidningsföretags likviditetsreserv, placerad i marknadsnoterade aktier, ansågs ej som värdepappersrörelse R 2003: 49 – Beskattning av underlåtenhet att ta ut ränta? R 2004: 4 – Fråga om uppfödning av hästar på egen näringsfastighet R 2010: 111 – Fråga om ersättning till bolag för tjänster som tillhandahålls bolagsägarens tidigare arbetsgivare ska beskattas hos bolagsägaren personligen HFD 2017: 8.1 a §1 a §I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419). Juridiska personer2 §2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §. 3 §3 §Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2009:1412). Handelsbolag4 §4 §Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos svenska handelsbolag. För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.Penninglån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § och som lämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för delägare som är juridiska personer och till inkomstslaget tjänst för delägare som är fysiska personer. Lag (2009:1412). 5 §5 §Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap. Enskilda näringsidkareKapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter 6 §6 §För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital. Om näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på näringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419). Vissa tillgångar och skulder7 §7 §Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten,andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, ellerfordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419). R 1997: 5 II (fråga om banktillgodohavanden och liknande placeringar skulle räknas till näringsverksamheten).8 §8 §För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till näringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte ska räknas som tillgångar i näringsverksamheten. Lag (2007:1419). Rabatt och pristillägg9 §9 §Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, ska utdelning från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten. Lag (2007:1419). Samfälligheter10 §10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet. Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6–8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång. Royalty m.m.11 §11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. Lag (2004:614). Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster Rubriken införd g. Lag 2003:1086. 12 §12 §För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska personens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:1086). 14 kap.Beräkning av resultatet av näringsverksamhetInnehåll1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 2–9 §§,gemensam eller särskild beräkning i 10–15 §§,anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och 18 §§,oriktig19 prissättning m.m. i 19 och 20 §§, ochhur21 man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.BeskattningstidpunktenBokföringsmässiga grunder2 §2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga. Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528). Fordran på försäkringsersättning skulle tas upp det beskattningsår då försäkringsvillkoren konstaterats vara uppfyllda R 1986: 153 – Förskottshyra för maskiner med flerårig användningstid fick ej dras av på en gång R 1989: 82 – Förhöjd första leasingavgift skulle periodiseras över avtalstiden R 1994: 17 – Successiv vinstavräkning enl. s.k. resultatmetod av pågående arbeten inom byggnadsbranschen R 1998: 18 – Fakturerade serviceavgifter belöpande på följande beskattningsår R 1999: 32 – Anteciperad utdelning R 2000: 64 – I samband med uthyrning av containrar betingad premie för att befria hyrestagaren från ansvar för reparationer (s.k. DPP-premie) ansågs jämställd med hyra R 2002: 42 – Avdragsrätt för avsättning till s.k. kompetenskonton för de anställda såvitt följer av god redovisningssed; anställd beskattad vid uttag R 2002: 83 – Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk fick periodiseras över avtalets löptid R 2002: 84 – Ersättning för framtida hyresbetalningar fick redovisas genom periodisering enligt en annuitetsmetod R 2002: 94 – Att medel överförts till en vinstandelsstiftelse först efter utgången av fristen för att lämna självdeklaration utgjorde ej hinder för avdrag för avsättningen R 2004: 10 – Avdrag medgavs för reserverade medel till avgångsvederlag trots att anställningarna inte upphört vid räkenskapsårets utgång R 2004: 18 – Bolag medgavs omedelbart avdrag för lönekostnad för utveckling av anskaffade maskiner R 2004: 113 – Periodisering av skadestånd för avtalsbrott m.m. ej förenligt med god redovisningssed R 2005: 49 – R 2006: 28 anm. vid 17:26 – R 2006: 63 anm. vid 4 § – Avdrag medgavs för avsättning vid utfästelse om framtida gratifikationer R 2006: 68 – Fråga om redovisning av återbäringsmedel från SPP när årsredovisning fastställts före (I) resp. efter (II) att Bokföringsnämnden utfärdat allmänna råd om redovisningen R 2007: 19 – Kommunala energibolag, som erhållit nyttjanderätt till kommunens mark, medgavs i fråga om kostnad för nyttjanderätten avdrag för årliga intrångsavgifter resp. för periodiserade avgifter av engångsbelopp R 2008: 19 I och II – Bolag medgavs avdrag för avsättning för framtida utgifter avseende vård av nyplanterad skog efter avverkning R 2010: 32 – Återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av vid inkomsttaxeringen beskattades det år som följde av god redovisningssed R 2010: 95 – Beskattningstidpunkten vid upplåtelse av rätt att avverka skog HFD 2017: 58.Balansposter3 §3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång. Lag (2007:1419). Ang. ingående lagerreserv då utgående lagerreserv redovisats felaktigt vid föregående års taxering R 1990: 70; motsvarande betr. varufordran 1995: 11 – Skatteeffekter vid övergång till redovisning av personaloptioner enligt internationell redovisningsstandard R 2007: 70.Räkenskaperna4 §4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten. Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap. 4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. Lag (2007:1419). R 1998: 6 (koncernbidrag), 1999: 3 (nyemissionskostnader), 1999: 32 (fakturerade årsavgifter), 2004: 143 (länderrisker), 2005: 49 anm. vid 2 § – En skadeståndsfordran ansågs, sedan den fastställts av hovrätt, så säker att den skulle redovisas som intäkt R 2006: 63 – Jfr R 2010: 10 anm. vid 30:7. Justeringar5 §5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller räknas dubbelt. Lag (2007:1419). 6 §6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, ska resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419). Karaktärsbyte7 §7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, ska de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska utelämnas eller dubbelräknas. Lag (2007:1419). Fordringar och skulder i utländsk valuta8 §8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 kap. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under förutsättning attsamma värde används i räkenskaperna, ochvärderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § ska inte första strecksatsen i första stycket tillämpas. Lag (2007:1419). Lagen 2003:1102 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2003.2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast d. 31 dec. 2005. Lag 2004:438. Ang. kvittning mellan orealiserad vinst och d:o förlust i utländsk valuta R 1976: 104 och 1987: 14 – Nytt bokslut godtogs ej HFD 2012: 61.Kapitalvinster och kapitalförluster9 §9 §Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. 26–32 §§.Gemensam eller särskild beräkningJuridiska personer10 §10 §All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet. I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Lag (2007:1419). 11 §11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelsen i första stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens resultat det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419). R 1986: 2 (i utlandet självständigt bedriven rörelse, joint venture); 1986: 55 (fraktcontainrar).Fysiska personer12 §12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om näringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet. Lag (2015:775). 13 §13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Lag (2015:775). 13 a §13 a §Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen näringsverksamhet. Lag (2007:1419). Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare14 §14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar. Lag (2007:1419). 15 §15 §Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna i 14 §, ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419). Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte 16 §16 §Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, ska den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall. Lag (2007:1419). Anskaffningsvärde och ränteutgifterRubriken införd g. Lag 2018:1206. 16 a §16 a §Ränteutgifter enligt 24 kap. 2 § första stycket ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar som avses i 17–20 kap. och inte heller för immateriella tillgångar som har upparbetats i verksamheten. Lag (2018:1206). Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.17 §17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, ett landsting eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas, direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller en kommun. Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet. Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna art och inriktning. Lag (2007:1419). R 1988: 73.18 §18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet. Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter vanliga regler. Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker. Oriktig prissättning m.m.19 §19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara omden som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, ochdet inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag (2007:1419). Svenskt moderbolag, som köpt utländskt dotterbolags hela produktion och inte tagit ut ränta på fordran hos dotterbolaget, beskattades inte för beräknad ränta R 1979 1:40 – Fråga om beskattningsår för vinstöverföring enl. tidigare motsv. till denna § R 1979 1:98 – Fråga om tillämpning av tidigare motsv. till denna § på svenskt aktiebolags räntefria lån till utländskt dotterdotterbolag R 1980 1:59, 1984 1:16 – Tidigare motsv. till denna § ej tillämplig på beräkning av realisationsvinst, när svenskt aktiebolag till sitt utländska moderbolag överlåtit aktier i utländskt dotterbolag R 1983 1:13 – Fråga om tillämpning av detta mom. när svenskt bolag, som utfört tjänster åt utländskt bolag i samma koncern, fått ersättning endast för sina kostnader för dessa R 1984 1:83 – Ang. räntebetalning från dotterbolag med ovanligt litet eget kapital till moderbolag R 1990: 34 – Frågor bl.a. om bestämning av det s.k. armslängdspriset, tidsperspektiv vid bedömningen och inkomsteffekt (de s.k. Shell-målen) R 1991: 107 – Fråga, om stöd från svenskt aktiebolag till dotterbolag i utlandet utgjorde omkostnad i moderbolagets rörelse R 1994: 85 – Återköp av lager mellan bolag i ekonomisk intressegemenskap ansågs betingat av affärsmässiga skäl R 2004: 13 – Denna § tillämpades när avtalsvillkor ersattes med sämre, men marknadsmässiga, villkor HFD 2016: 45.20 §20 §Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital. Resultatet21 §21 §Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverksamhet finns i 60 kap. Lag (2007:1419). 22 §22 §Bestämmelser om att underskott ska dras av samma beskattningsår finns i fråga om kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, ochkapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i fråga om delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, ochlitterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare beskattningsår finns i fråga om avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., ochavdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i 42 kap. 34 §. Lag (2007:1419). 15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhetRubriken har denna lydelse enl. Lag 2007:1419. Huvudregel1 §1 §Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt. Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om inkomster i 8, 17–39, 39 b, 44–48, 49–52, 55 och 60 kap. I 42 kap. 43 och 44 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond. Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap. Lag (2016:887). Ej fakturerade fordringar R 1959: 32 – Periodisering av inkomst eller reservation för framtida utgifter? R 1977: 13 – Ang. ej realiserade kursvinster och kursförluster på långfristiga fordringar resp. skulder i utländsk valuta R 1987: 14 – Tandläkares intäkt från försäljning av guld härrörande från tandguld hos patienter har hänförts till inkomst av rörelsen R 1989: 55 – Intäkt av älgjakt som bedrivits av renskötande same beskattades i dennes renskötselrörelse R 1991: 38 – Ersättningar till medlemmar i en sameby dels för fiskeskada till följd av vattenkraftutbyggnad, dels ur vattenregleringsmedel ansågs utgöra inkomst av rörelse R 1993: 24 – Fel av energibolag att i stället för att intäktsföra influtna anslutningsavgifter reducera avskrivningsunderlaget för anläggningstillgångar med motsv. belopp R 1994: 2 – Underprisöverlåtelse av näringsverksamhet R 2004: 42, anm. vid 23:10 – Medel, som kommun lämnat till eget bolag vilket överlämnat medlen till dotterbolag för täckande av underskott, har ansetts utgöra intäkt i det förra bolagets näringsverksamhet R 2005: 26 – Vid överlåtelse av hel näringsverksamhet mot ersättning överstigande det skattemässiga värdet men understigande marknadsvärdet skulle ersättningen tas upp som intäkt av näringsverksamhet R 2007: 50 – Återföring av negativ goodwill var skattepliktig HFD 2011: 1 – Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalades ut för att täcka avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet var skattepliktigt HFD 2012: 51.Medlemsavgifter2 §2 §Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt. Lag (2007:1419). Vissa penninglånRubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:1412. 3 §3 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en juridisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare. Detta gäller dock inte omlåntagaren är ett aktiebolag, ellerdet finns synnerliga skäl mot att ta upp beloppet som intäkt.Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412). Se rättsfall vid 10:3.Förmåner för delägare i privatbostadsföretag4 §4 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå dras av. Lag (2007:1419). Ersättningar från personalstiftelser5 §5 §Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överföring gjorts, ska mottagen ersättning i första hand anses avse denna. Lag (2007:1419). Mervärdesskatt6 §6 §Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska beloppet tas upp till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av omedelbart vid beskattningen.Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden tas upp till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid beskattningen. Lag (2011:1256). Återföring av vissa avdrag7 §7 §I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida garantiutgifter.I 16 kap. 17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter. Sjukpenning m.m.8 §8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, ochsjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Lag (2010:1277). Grupplivförsäkringar m.m.9 §9 §Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om försäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska samernas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar ska däremot tas upp. Lag (2007:1419). Inkomster i samfällighet10 §10 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av samfällighetens intäkter och kostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än 600 kronor överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad.Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2007:1419). Lagen 2003:1206, med ikraftträdande 1 jan. 2004, innehåller även:2. De nya föreskrifterna i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42 kap. 29 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering.3. De nya föreskrifterna i 47 kap. 5, 5 a, 5 b och 7–9 §§ tillämpas första gången vid 2004 års taxering.16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2007:1419. Huvudregel1 §1 §Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 9, 17–25 a, 28–40, 44–46, 48, 49–52, 55 och 60 kap. Lag (2011:1510). Lagen 2011:1510 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 2 jan. 2012 och tillämpas på avyttringar som skett samt på utdelningar som lämnats efter d. 1 jan. 2012.2. Bestämmelsen i 25 kap. 6 § andra stycket tillämpas när den omständighet som föranlett att delägarrätterna ska åsättas ett nytt anskaffningsvärde har inträffat efter d. 1 jan. 2012.Kostnad för misslyckad brunnsborrning avdragsgill R 1979 1:37 – Kostnad för kallelse till bolagsstämma avdragsgill R 1982 1:8 – Optikerbolags avgift till servicebolag i branschen ansågs som avdragsgill driftkostnad R 1982 1:13 – För bolags sponsring av Operan medgavs avdrag med halva beloppet R 2000: 31 I – Falcon AB med pilgrimsfalken som symbol beviljades avdrag för ekonomiskt bidrag (sponsring) till naturskyddsföreningar för arbete med att rädda pilgrimsfalken (projekt Pilgrimsfalk) R 2000: 31 II – Aktiebolag medgavs ej omedelbart avdrag för rättegångskostnader i mål om fel i förvärvad fastighet R 2003: 2 – Ersättning i form av egna aktier till anställda i bolaget avdragsgilla lönekostnader R 2004: 83 – Aktiebolag ingående i internationell koncern medgavs avdrag för vad som för tjänster betalats till koncernens internationella servicebolag enl. viss prissättning R 2006: 37 – Aktiebolags arvode till likvidator ansågs som avdragsgill utgift R 2006: 44 – Kommunägt bolag medgavs avdrag för borgensprovision som bolaget betalat till kommunen R 2007: 32 – Aktiebolag medgavs avdrag för utgifter för rådgivning vid offentligt uppköpserbjudande R 2009: 48 – Avdrag medgavs för reklamgåvor värda högst 350 kr inkl. mervärdesskatt R 2010: 33 – Avdragsrätten för ränta på lån påverkades av att lånet lämnats från moderbolag till dotterbolag R 2010: 67 – Mottagare av andelskraft medgavs avdrag för s.k. uttagningskostnader HFD 2011: 86 – Näringsidkare fick avdrag för utgifter för egen utbildning HFD 2012: 38 – Beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler HFD 2014: 10 – Avdrag medgavs ej för s.k. klimatkompensation HFD 2014: 62 – Premie för s.k. transaktionsförsäkring som tecknats vid aktieförvärv fick dras av HFD 2018: 37 – Marknadsföringskostnader avseende klimatkompensation fick dras av HFD 2018: 55.Representation2 §2 § Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Utgifter för förtäring ska dock bara dras av om det är fråga om förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde. Lag (2016:1055). Framtida garantiutgifterAvdrag3 §3 § Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna i 4 eller 5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka risker med anledning av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419). R 1975: 82 (grusföretags avsättning för framtida utgifter för markens återställande) – R 1984 1:8 (återväxtåtgärder efter skogsavverkning).Schablonregeln4 §4 §Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från förändringen av avsättningen för framtida garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det sammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i månader. Brutet månadstal bortfaller. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska avdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2007:1419). Utredningsregeln5 §5 § Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att näringsverksamheten är nystartad, garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverkningsobjekt eller arbeten, en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under beskattningsåret, produktsammansättningen avsevärt ändrats under året, en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt överstiger två år, eller någon annan liknande omständighet finns. Lag (2007:1419). Utredningsregeln ansågs ej tillämplig betr. garantiutgifter vid försäljning av flygplansmotorer R 1980 1:68.Utbränt kärnbränsle6 §6 § Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser verksamheten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.Avdrag enligt första stycket får inte göras för hanteringsutgifter som företaget kan räkna med att få ersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Lag (2008:335). Utgifter för fusion eller fission7 §7 § Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i samband med fusion eller fission ska dras av. Lag (2007:1419). Organisationsutgifter8 §8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av. Lag (2011:68). R 1980 1:38 (producentförenings distriktsmöten); 1982 1:8 anm. vid 1 §; 1992: 55 (konsultuppdrag); 1999: 3 (nyemissionskostnad) – R 2006: 44 och 2009: 48 anm. vid 1 §.Forskning och utveckling9 §9 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket. Lag (2011:1271). Kostnad för s.k. systemarbete inför övergång till nytt datasystem avdragsgill driftkostnad R 1983 1:29 – Ang. avdrag för medel som överförts till stiftelse för forskning och utvecklingsarbete R 1988: 88 – Ej avdrag för donation till cancerforskning, då denna saknade samband med bolagets verksamhet R 1990: 114 – Avdrag ej medgivet för avsättning till nybildad forskningsstiftelse, när det inte kunde hållas för visst att stiftelsen skulle komma att fullfölja sitt ändamål R 1991: 71 – R 2004: 113 anm. vid 14:2 – Ang. kapitalförvaltande bolags forskningsutgifter HFD 2016: 19.Bidrag till Tekniska museet10 §10 §Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av. Lag (2007:1419). 11 §11 § Upphävd g. Lag (2015:775). Bidrag till utvecklingsbolag12 §12 §Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag eller dess moderbolag ska dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare. Lag (2007:1419). Avgifter till arbetsgivarorganisationer13 §13 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till den del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid denna bedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för annat än konfliktändamål. Lag (2007:1419). Avsättning till personalstiftelser14 §14 § Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska dras av. Lag (2007:1419). Personalstiftelse enl. lagen 1967:531? R 1995: 37; jfr 1981 1:68 samt betr. fråga om avdrag för personalkostnader 1983 1:9, 1984 1:72 I och II.Arbetsrättsliga skadestånd15 §15 § Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.Mervärdesskatt16 §16 § Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag får inte dras av.Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har återfört ingående skatt på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden dras av till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid beskattningen.Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2011:1256). Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel17 §17 §Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med tilllämpning av 3 a § fjärde stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska dras av. Om skatten sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebeloppet dras av. Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det utländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen ( 1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. I 29–31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter. Lag (2011:1271). Utländska skatter 18 §18 §Betald utländsk skatt dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt som avser inkomster som beskattats i en utländsk stat och som inte ska tas upp som intäkt i Sverige får dock inte dras av. Inte heller skatt som avser inkomster som ska undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal får dras av. Återbetalas skatt för vilken avdrag har gjorts, ska motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2008:1351). 19 §19 §Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska dras av.Allmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap. , får dras av om den skattskyldige begär det, om skatten har betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk delstat, provins eller kommun.Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt. Lag (2008:1351). Förluster av kontanta medel20 §20 § Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl.Lantmäteriförrättningsutgifter Rubriken införd g. Lag 2003:342. 20 a §20 a § Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering ska dras av omedelbart. Lag (2007:1419). Lagen 2003:342, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:De nya bestämmelserna tillämpas på lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till tid efter år 2002.Brandförsäkringar för all framtid21 §21 §Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäkringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem procent av premien dras av. Om premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas under ett bestämt antal år med lika stort belopp varje år, ska avdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:
Det hela antal år från avtalets ingående under vilka premien ska betalas
Avdrag i procent av den för året betalda premien
högst 4 år 
 
5 % 
5 till och med 
7 år 
10 % 
8 ”  ”   ” 
10 år 
15 % 
11 ”  ”   ” 
13 år 
20 % 
14 ”  ”   ” 
16 år 
25 % 
17 ”  ”   ” 
19 år 
30 % 
20 ”  ”   ” 
23 år 
35 % 
minst 24 år 
 
40 % 
Lag (2007:1419). Hälso- och sjukvård m.m.22 §22 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och som avser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag ska dras av bara om näringsidkaren eller delägaren inte omfattas av den offentligt finansierade vården.Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som avser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag ska dras av bara om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Lag (2018:523). 23 §23 § Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av näringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i 11 kap. 18 § ska dras av. Lag (2007:1419). 24 §24 § Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte. Lag (2010:1277). Grupplivförsäkringar25 §25 §Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen del ska dras av.Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statligt anställda. Lag (2007:1419). Reseskyddsförsäkringar26 §26 §Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsidkare gör i näringsverksamheten ska dras av. Lag (2007:1419). Utgifter för resor med egen bil27 §27 §Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten. Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Lag (2007:1388). Arbetsresor28 §28 §I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begränsning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 2 och 26–30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, ska begränsningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419). Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten Rubriken införd g. Lag 2000:540. 28 a §28 a §Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10–13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i stället avse resa i näringsverksamheten. När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. Lag (2007:1419). Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare Rubriken har denna placering enl. Lag 2000:540. 28 b §28 b §En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 36 §.Egenavgifter29 §29 §Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.Avdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419). Högre instans skall inte ändra schablonavdrag, när den ändrar rörelseinkomsten sedan egenavgiften slutligt fastställts genom debitering R 1980 1:45 – Vid eftertaxering skall schablonavdrag för egenavgifter inte göras R 1984 1:21 – Vid eftertaxering för inkomst av tjänst i stället för inkomst av rörelse skulle schablonavdrag resp. avdrag för avsättning för egenavgifter inte kvarstå R 1989: 105 – Ej avdrag för egenavgifter när avdraget inte kunnat återföras till beskattning nästföljande beskattningsår R 1990: 37.30 §30 §Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat medsjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, ochinkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 59 kap. 8–13 §§ socialförsäkringsbalken och inte omfattas av undantag enligt 59 kap. 23 eller 25 § samma balk.Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent. Lag (2010:1277). 31 §31 §När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419). Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton32 §32 § Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap. Lag (2007:1419). Ang. avdrag för medel överförda till en s.k. pensionstrust av anglosaxisk modell för förvärv av en ”pensionsförsäkring” R 2000: 28 anm. vid 58:5.33 §33 § Upphävd g. Lag (2001:1168). Arbete i bostaden34 §34 §Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Lag (2007:1419). Avdrag medgivet (målarateljé för konstnärsverksamhet) R 1984 1:15; ej medgivet (kontorsrum för bokföringsbyrå) 1981 1:54.35 §35 §Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet justeras.I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst får räknas med om det har nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som utförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om makarna driver verksamheten gemensamt. Lag (2007:1419). Utgifter innan en näringsverksamhet startar Rubriken har denna placering enl. Lag 2000:540. 36 §36 §När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska han det första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som han haft före starten. Han ska dra av utgifter som han har haft under det kalenderår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalenderåret om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en näringsverksamhet. Utgifterna får inte dras av till den del de dragits av på annat sätt, räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt. Avdraget får göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 37 §. Förutv. 36 § nu 28 b §. KF (1951:148) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för avgifter till vissa stiftelser, m.m. Jfr R 1986: 70.PersonaloptionerRubriken införd g. Lag 2017:1212. 37 §37 §Förmån av personaloption som inte ska tas upp som intäkt enligt 11 a kap. får inte dras av. Lag (2017:1212). 17 kap.Lager och pågående arbetenInnehåll1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om definitioner i 2 §,lager i 3–22 f §§, ochpågående arbeten i 23–32 §§. Lag (2006:620). Definitioner Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2003:1102. 2 §2 § Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen.Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528). Lager Huvudregler3 §3 § En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning (lagertillgång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, om inte annat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället för nettoförsäljningsvärdet. Särskilda bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmelser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.När anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som finns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillverkats senast. Lag (2007:1419). R 1965: 2 (nedskrivning av fastighetslager trots värdeminskningsavdrag), 1972: 44 (lagerbevis), 1981 1:64 (inköpt men ännu ej omhändertaget oljeparti), 1982 1:41 (märkt virke), 1983 1:22 (inkurans i varulager), 1987: 45 (varor under transport från säljaren), 1990: 79 (lagerreserv vid avveckling av rörelse) – Att aktier i dotterbolag, vilka hos moderbolaget utgjorde lagertillgångar, nedgått i värde till följd av underprisöverlåtelser hindrade inte att moderbolaget fick göra avdrag för nedskrivning till aktiernas verkliga värde R 2003: 11 – Varor transporterade till utlandet och där lagrade i väntan på kundernas avrop ansågs ingå i bolagets lager R 2002: 88 – Lastpallar, ingående i en för flera företag gemensam pool, ansågs som inventarier, ej lagertillgångar R 2003: 70 – Vid värdering av ett bokförlags lager ansågs varje bokexemplar utgöra en post R 2010: 106 – Att förvärvade fastigheter i räkenskaperna togs upp till ett högre värde än det övertagna skattemässiga värdet innebar ej att bolaget skulle beskattas för skillnaden HFD 2011: 64.4 §4 § Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager avfastigheter och liknande tillgångar,aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,elcertifikat, samtutsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar. Lag (2006:620). Lagen 2006:620 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 och tillämpas på beskattningsår som avslutas efter d. 30 juni 2006. Bestämmelsen i 29 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar som tilldelats före ikraftträdandet bara om den skattskyldige begär det.2. Om beskattningsåret avslutas efter d. 31 maj 2006 men före d. 1 juli 2006, tillämpas bestämmelserna i denna lag om den skattskyldige begär det.Lagen 2004:1332, med ikraftträdande 1 jan. 2005, innehåller även:De nya bestämmelserna om elcertifikat tillämpas dock första gången på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.4 a §4 a §Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528). Djur5 §5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, ska djuret tas upp till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Lag (2007:1419). Fråga om tillämpning av §:en när det skattemässiga värdet är lägre än värdet i redovisningen HFD 2015: 68. F (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1999:1229). Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2000:1341. 6 §6 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier. Anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i motsvarande mån.Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet noll. Lag (2007:1419). Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall Rubriken införd g. Lag 2000:1341. 7 §7 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid en sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftar ut aktierna. Lag (2007:1419). Partiella fissioner Rubriken införd g. Lag 2006:1422. 7 a §7 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419). Förluster och nedskrivningar på andelarRubriken införd g. Lag 2011:1510. 8 §8 § Förlust vid avyttring av en andel i ett företag får dras av bara om den är verklig.Om en andel i ett företag har gått ned i värde, får andelen inte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet vid beskattningsårets ingång. Detta gäller dock bara till den del en motsvarande förlust inte skulle få dras av enligt första stycket om andelen i stället hade avyttrats. Lag (2011:1510). Förutv. 8 § upphävd g. Lag 2011:1510. Äldre rätt: Ang. de tidigare gällande s.k. Lundinreglerna se R 2001: 15 samt 2010: 123 I och II.9 §9 § Upphävd g. Lag (2011:1510). 10 §10 § Upphävd g. Lag (2011:1510). 11 §11 § Upphävd g. Lag (2011:1510). 12 §12 § Upphävd g. Lag (2011:1510). Fusioner och fissioner13 §13 §I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalificerade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos det övertagande företaget.Delägarrätter i före detta investmentföretag14 §14 §I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett sådant företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonderRubriken har denna lydelse enl. Lag 2013:569. 15 §15 §Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap. 1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och av specialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår fusionen eller delningen sker.Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder.Första-tredje styckena gäller även utländska värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna. Lag (2013:569). Uppskovsgrundande andelsbyten Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2001:1176. 16 §16 §I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2001:1176). Försäkringsföretag Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2003:1102. 17 §17 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska behandlas som lagertillgångar. Andra placeringstillgångar än sådana finansiella instrument som ska värderas enligt 20–20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. Lag (2007:1419). Som anskaffningsvärde på aktier, som ändrat karaktär från kapitaltillgång till lagertillgång, skulle upptas det omkostnadsbelopp som skulle ha använts vid avyttring vid tidpunkten för ändringen R 2004: 71.18 §18 § Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som huvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i dotterföretag och intresseföretag. Finansiella instrument Rubriken införd g. Lag 2003:1102. 19 §19 § Med finansiellt instrument avses i 19 a–20 c §§ detsamma som i 4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2007:552). Lagen 2007:552 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet. Det som sägs i första meningen tillämpas inte för bestämmelsen i 17 kap. 19 §.19 a §19 a §Med företag i intressegemenskap avses i 20–20 c §§ företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, ochi fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i ett handelsbolag, företaget och handelsbolaget.Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där lager av finansiella instrument ingår. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådan verksamhet. Lag (2007:1419). 20 §20 § Lager av finansiella instrument ska tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet.Ett finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses ingå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde. Lag (2007:1419). Lagen 2004:1181 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005 och tillämpas första gången på beskattningsåret som börjar efter d. 31 dec. 2004.2. Vid tillämpningen av 17 kap. 20 § får försäkringsföretag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast d. 31 dec. 2005.20 a §20 a § Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstrument, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Med säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna för säkringsredovisning. Lag (2007:1419). 20 b §20 b § För finansiella instrument som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 20 och 20 a §§ ska detta värde bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mellan företag som ingår i samma intressegemenskap. Lag (2007:1419). 20 c §20 c § Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret överlåts med förlust till ett företag i samma intressegemenskap och det finansiella instrumentet inte är lager hos den nye ägaren får förlusten dras av som kostnad först närdet inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, ellertillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen. Lag (2003:1102). Höjning av lagervärdet vid viss utdelning Rubriken införd g. Lag 2003:1102. 21 §21 § Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20–20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut medel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskattningen. Lag (2007:1419). Kontraktsnedskrivning22 §22 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar skillnaden.Elcertifikat och utsläppsrätter m.m. Rubriken införd g. Lag 2006:620. 22 a §22 a §Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldigeinnehar en sådan anläggning som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2011:1200) om elcertifikat, elleri näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen om elcertifikat. Lag (2011:1204). Lagen 2006:983 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter d. 31 dec. 2006.2. En skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket lagen (2003:113) om elcertifikat i sin lydelse före d. 1 jan. 2007 var registrerad för att hantera kvotplikten skall anses som kvotpliktig för tiden fram till och med tidpunkten för annullering av elcertifikat enligt lagen om elcertifikat i dess lydelse från och med d. 1 jan. 2007.22 b §22 b §Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar behandlas som lagertillgångar om den skattskyldigehar tilldelats sådana, ellerdriver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen om handel med utsläppsrätter. Lag (2006:620). Förutv. 22 b § nu 22 c §.22 c §22 c §Med företag i intressegemenskap avses i 22 d–f §§företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, ochi fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår i samma koncern som bolaget.Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för innehav av eller kapitalvinst på elcertifikat, utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminskningar. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådant innehav eller sådan vinst. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 22 b §. Förutv. 22 c § nu 22 d §. 22 d §22 d §Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 22 c §. Förutv. 22 d § nu 22 f §.22 e §22 e §Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419). 22 f §22 f §Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikter och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat. Om den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, ska de vid tillämpningen av första stycket anses utgöra utsläppsrätter. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 22 d §.Pågående arbetenHuvudregler23 §23 § Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse ska följas vid beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24–32 §§. Lag (2007:1419). Successiv vinstavräkning enl. s.k. resultatmetod av pågående arbeten inom byggbranschen R 1998: 18 – R 2006: 28 anm. vid 26 §.24 §24 §Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas förarbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, ocharbeten till fast pris enligt 27–32 §§.En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) får tilllämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris. Lag (2010:1528). Löpande räkning eller fast pris25 §25 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.Löpande räkning26 §26 § Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt. Lag (2007:1419). Värdet av pågående arbeten på löpande räkning skulle ej tas upp som tillgång; endast fakturerade belopp skulle tas upp R 2006: 28, d:o när värdet hade tagits upp i räkenskaperna HFD 2011: 20.Fast pris27 §27 § Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredovisats får inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Lag (2003:1102). R 1998: 18 anm. vid 23 §.28 §28 § Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses i 27 §, ska beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs. Lag (2007:1419). 29 §29 § Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten ska värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år inte beaktas.Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av den arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas. Lag (2007:1419). 30 §30 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det finns intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och det finns anledning att anta att bestämmelserna i 27–29 §§ utnyttjats för att den skattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig skatteförmån. Lag (2007:1419). Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera31 §31 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras, ska de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt. Lag (2007:1419). Justering32 §32 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestämmelserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av pågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, ska intäkten i skälig utsträckning justeras nedåt. Lag (2007:1419). Hänvisningar33 §33 §Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och pågående arbeten finns när det gäller ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,beskattningsinträde i 20 a kap.,uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,näringsbidrag i 29 kap. 7 §,ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, ochförvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2018:1206). 18 kap.Inventarier Tillämpningsområde1 §1 §Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §. Som inventarier behandlas också koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen. Bilar utnyttjade av bilförsäljningsföretag för s.k. leasingverksamhet ansågs som inventarier i rörelsen R 1974: 45 – Film avsedd att uthyras till biografer och visas i TV ansågs som korttidsinventarium hos producenten 1980 1:51 – Fastighet resp. byggnad på ofri grund som var föremål för s.k. sale and lease back med finansbolag ansågs som anläggningstillgång hos finansbolaget 1989: 62 I och II – Ersättning för nyttjande av varumärke avdragsgill 1991: 108; likaså leasingavgift för patent 1992: 104 – Ej direktavdrag för nyttjanderätt till spelfilmer 1993: 92 men för kostnader för patentansökan 1994: 94 – Bestämmelserna om värdeminskningsavdrag var ej tillämpliga då, efter verksamhetsavyttring, köparföretaget redovisade en goodwillpost som ej motsvarades av sådan post hos säljarföretaget R 2009: 28 – Se även rättsfall vid 3 §.Reparation och underhåll2 §2 §Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av omedelbart.Avdrag för anskaffningVärdeminskningsavdrag3 §3 §Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 13–22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning. Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. Lag (2007:1419). Leasingbolag medgavs avdrag för värdeminskning på utrustning, som installerats och blivit byggnadstillbehör i annans byggnad R 1987: 5 – Avdrag för värdeminskning på flistugg medgavs trots att flistuggen användes för framställning av vedbränsle som ej behövde redovisas som intäkt 1987: 76 – Avdrag för värdeminskning på inventarier föremål för leasing 1992: 21 I och II – Finansbolag medgavs värdeminskningsavdrag beträff. upplåten patenträtt 1992: 104 – Ej rätt till värdeminskningsavdrag på inventarier som leasats till annan 1998: 58 I–III – Kreditmarknadsbolag ansågs berättigat till värdeminskningsavdrag på leasingegendom trots restvärdegaranti av leverantören och bankgaranti för motparternas åtaganden R 2001: 7 – Korttidsinventarier, som avskrivs bokföringsmässigt under en treårsperiod, kan inte avskrivas skattemässigt under denna period R 2004: 81 – Ej rätt till värdeminskningsavdrag på nyttjanderätt då det ej stått klart att rättigheten skulle kunna utnyttjas på avsett sätt R 2004: 141.Omedelbart avdrag4 §4 §För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning. Lag (2009:547). Lagen 2009:547 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2009 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter d. 31 dec. 2008. I fråga om beskattningsår som påbörjats efter d. 31 dec. 2008 och avslutats före ikraftträdandet ska dock, om den skattskyldige begär det, avdragsrätten prövas enligt äldre bestämmelser.Fråga, om maskiner i visst fall skulle anses som korttidsinventarier R 1994: 78 – Datorer jämte utrustning ansågs i visst fall utgöra korttidsinventarier R 1995: 96.5 §5 §Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur näringsverksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, ska hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419). Nyttjanderättshavares avdragsrätt6 §6 §I 19 kap. 27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.Anskaffningsvärde7 §7 §Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde. Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528). Marknadsvärde ansågs som anskaffningsvärde för tillgångar i verksamhet som börjar beskattas här i landet efter tidigare beskattning utomlands R 1999: 19 – R 2006: 41 anm. vid 17 §.8 §8 §Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidigare ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.9 §9 §Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget. 10 §10 §Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur anskaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs över till en näringsverksamhet från ägarens privategendom. Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier som hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregående beskattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje beskattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten har varit en privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419). 11 §11 §Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419). Ej jämkning vid överlåtelse av tillgång mellan bolag i samma koncern trots att koncernbidragsspärren gällde mellan bolagen R 2008: 8.Hänvisningar12 §12 §Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns när det gäller ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,beskattningsinträde i 20 a kap.,uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,näringsbidrag i 29 kap. 6 §,ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, ochförvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2018:1206). Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivningHuvudregel13 §13 §Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdesavskrivning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget. Om avskrivningsunderlaget uppgår till högst 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) i stället göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela avskrivningsunderlaget. Avskrivningsunderlaget består av följande:värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgångvid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, ochvid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2010:1528). Ej rätt till värdeminskningsavdrag på inventarier vid leasing R 1998: 58, anm. vid 3 § – R 2004: 136 anm. vid 20 § – R 2006: 71 anm. vid 37:20.13 a §13 a §Vid tillämpning av 13 § ska det bortses från sådana inventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. Lag (2016:887). Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning14 §14 §Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.Första stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten eller delägarens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 6 och 13 §§. Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från avskrivningar i bokslutet av sådana inventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. Lag (2016:887). Jfr R 1979 1:68 (fråga om återkallelse av rätt till räkenskapsenlig avskrivning) – R 2006: 71 anm. vid 37:20.Avyttringar15 §15 §Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som anskaffats före beskattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget. 15 a §15 a §Om inventarier behandlas som avyttrade på grund av att uttagsbeskattning ska ske enligt bestämmelserna i 22 kap. 5 § 4 eller 5 på grund av ett skatteavtal som har ingåtts med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får utöver vad som anges i 15 § det särskilda avdraget inte överstiga det skattemässiga värdet för inventarierna.Det skattemässiga värdet för inventarier utgörs av en skälig del av det skattemässiga värdet av samtliga inventarier i näringsverksamheten. Lag (2009:1230). Lagen 2009:1230 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter d. 31 dec. 2009.Särskilt hög utgift16 §16 §Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.Kompletteringsregel17 §17 §Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid räkenskapsenlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive andra stycket 2. Tillämpning av §:en efter uppskrivning av inventarier R 2006: 41 – R 2006: 71 anm. vid 37:20.Justering för ändrad mervärdesskatt Rubriken införd g. Lag 2000:1355. 17 a §17 a § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena till den del det jämkade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp. Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt restvärdesmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden. Lag (2007:1419). 17 b §17 b §Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier. Lag (2007:1419). 17 c §17 c §Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att avskrivningsunderlaget enligt 13 § blir negativt, ska detta anses vara noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet ska i stället tas upp som intäkt. Lag (2007:1419). Lågt verkligt värde18 §18 §Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden. Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet på sådana inventarier varsanskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd av 4 § första meningen. Lag (2007:1419). Prövningen enl. 1 st. ska avse alla inventarier på vilka bestämmelserna om värdeminskningsavdrag är tillämpliga R 2009: 81.För stora avskrivningar i räkenskaperna19 §19 §Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskattningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång ska ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp. Lag (2007:1419). Ett aktiebolags upplösning av ackumulerade överavskrivningar och redovisning av motsvarande belopp som intäkt i räkenskaperna ansågs inte medföra skattepliktig intäkt för bolaget R 2001: 8.Övergång till räkenskapsenlig avskrivning 20 §20 §Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid tillämpning av 13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräkningen, om årsredovisning eller årsbokslut inte har upprättats.Om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§. Lag (2007:1419). Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier R 2004: 136.21 §21 §Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska särskilt avdrag göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före övergången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Lag (2007:1419). 22 §22 §Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenskaperna, ska skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419). R 2004: 136 anm. vid 20 § – R 2006: 41 anm. vid 17 §.Kontraktsnedskrivning 23 §23 §Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden. Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket. 19 kap.Byggnader Innehåll1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om byggnader i 2–25 §§, ochnyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av byggnader, markanläggningar och inventarier i 26–29 §§. Byggnad eller inventarier: Portar i verkstadsbyggnad R 1977: 135 och 1980 1:30 – Kaj av betong och stål på pålar i vattnet och med anslutningsarenor till land hänförd till byggnad R 1980 1:13 – Gränsdragning mellan byggnad och inventarier R 1983 1:1 – Trekammarbrunn ansedd som byggnad R 1984 1:77 – Fråga, vad som i hotellbyggnad skulle hänföras till byggnadsinventarier R 1984 1:98 – Leasingföretags i hyresmannens byggnad installerad utrustning ansedd som byggnadstillbehör R 1987: 5 – Solcellsanläggning hänfördes i sin helhet till byggnaden där den placerats HFD 2017: 36.Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbetenHuvudregel2 §2 § Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden. I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i samband med statliga räntebidrag. Lag (2003:1074). Bestämmelsen i 26 kap. 12 § i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar som skett efter d. 31 dec. 2003. I övrigt tillämpas lagen första gången vid 2002 års taxering.Utbyte av tvättmaskin R 1973: 79 – Inredande av nytt kök R 1975: 39 – Utbyte av träpanel mot beklädnad av kalksten R 1977: 85 – Reparation av förvärvad brandskadad fastighet R 1958: 8 – Ombyggnadsarbeten på bankfastighet i säkerhetsfrämjande syfte R 1979 1:86 – Ombyggnad till datacentral och kontorslokaler R 1983 1:39 – Isolering med mineralull i stället för omdrevning R 1984 1:95 – ”Normalt påräkneliga” ändringsarbeten R 1985 1:32 – Ändringsarbeten på ekonomibyggnad för rationellare drift R 1985 1:50 – Installation av elvärme i stället för äldre värmesystem R 1986: 115 – Mjölkrum tillbyggnad till ekonomibyggnad R 1987: 87 – Rivning av källartrappa och igenmurning av dörr R 1989: 5 – Trekammarbrunn ersatt av ny trekammarbrunn R 1990: 72 – Avdrag ej medgivet enl. 2 st. när ändringsarbetena bokföringsmässigt medförde höjning av byggnadernas anskaffningsvärde R 2000: 26 – Innebörden av 2 st. HFD 2012: 15 – Kostnader för grundförstärkningsarbete fick dras av HFD 2014: 51.Andelshus3 §3 § En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde vid utgången av beskattningsåret. Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2011:1256). Se 2:16.Avdrag för anskaffningVärdeminskningsavdrag4 §4 §Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419). Att avsikten vid ett förvärv var att kort tid därefter riva byggnaden hindrade ej avdrag HFD 2011: 72 – Vid förvärv av byggnad tillsammans med tomträtt får hela utgiften hänföras till byggnaden HFD 2017: 70.5 §5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs. Lag (2007:1419). 5 a §5 a § För en byggnad som indelas som hyreshus ska värdeminskningsavdrag även göras med tolv procent av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag).Primäravdrag ska göras inom avskrivningsplanen och beräknas från den tidpunkt då hyreshuset eller den till- eller ombyggda delen av hyreshuset färdigställs. Avdragen ska fördelas med två procentenheter per år under sex år från färdigställandet. Om ett hyreshus förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt inom sex år från det att hyreshuset färdigställts, ska primäravdrag göras för den delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår vid förvärvet. Ett sådant avdrag beräknas från den tidpunkt då hyreshuset förvärvas och på förvärvarens anskaffningsvärde. Lag (2018:1206). Omedelbart avdrag6 §6 §Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. Utrangering7 §7 §Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419). HFD 2011: 72 anm. vid 4 §.AnskaffningsvärdeHuvudregler 8 §8 §Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet utgiften för att uppföra den.9 §9 §Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet. I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m. Byggnadsinventarier och ledningar10 §10 §I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål ska inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med byggnadsinventarier framgår av 19–21 §§. Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte anses som markinventarier utan som byggnad. Lag (2007:1419). Förvärv av byggnad med mark11 §11 §Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, ska beräkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering. Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvärvet, ska den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket. Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier. Lag (2008:335). 12 §12 §Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas. Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419). Förbättringar m.m.13 §13 §I anskaffningsvärdet ska också räknas in utgifter för till- eller ombyggnad, sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 29 § ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fastighetsägaren, och utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt räntebidrag. Lag (2007:1419). Justering av anskaffningsvärdet14 §14 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), ska anskaffningsvärdet justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad.Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad. Lag (2007:1419). Förutv. 14 § nu 14 a §.14 a §14 a §Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att denne ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 14 §. R 1993: 83 (koncern); 1994: 44 (intressegemenskap).Hänvisningar15 §15 §Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns när det gäller ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,beskattningsinträde i 20 a kap.,uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,näringsbidrag i 29 kap. 6 §,ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, ochförvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2018:1206). Karaktärsbyte16 §16 §Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje beskattningsår som byggnaden varit privatbostad. Arbeten i byggnadsrörelse17 §17 §Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det belopp som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §. Lag (2007:1419). Arv, gåva m.m.18 §18 §Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §. Byggnadsinventarier19 §19 §Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning. För byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier. Jfr rättsfall vid 1 §.20 §20 §Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och byggnadens allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419). 21 §21 §En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap. Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag22 §22 §Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap. Statliga räntebidrag23 §23 §Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i 29 kap. 14 §.Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag24 §24 §Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska dras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade utgiften (bidragsunderlaget). Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419). 25 §25 §Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska rätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.Innebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart, ska underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, ska det omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen. Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt belopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande beloppet. Samma belopp ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska räknas av från intäkten. Rättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas. Lag (2007:1419). Nyttjanderättshavarens förbättringarNyttjanderättshavarens beskattning26 §26 §Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst fem procent per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419). 27 §27 §Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i 18 kap. Lag (2007:1419). 28 §28 §Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för förbättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 § , ska ersättningen tas upp hos nyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte med högre belopp än ersättningen. En nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då nyttjanderätten upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419). Fastighetsägarens beskattning29 §29 §Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under den tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten övergått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt ska intäkten i stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör. Lag (2007:1419). 20 kap.Markanläggningar och substansminskningInnehåll1 §1 § I detta kapitel finns bestämmelser om markanläggningar i 2–16 §§,frukt- och bärodlingar i 17–19 §§, och substansminskning i 20–28 §§.Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap. Definition2 §2 §Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som markanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken ska göras plan eller fast. Lag (2007:1419). Djupvattenbrunn för broileranläggning ansågs vara markanläggning R 1981 1:13 – Som leasingavtal betecknat avtal om nedläggande av täckdikningsanläggning betraktades i beskattningshänseende som försäljning av anläggningen på kredit R 1987: 166 – Djupborrad brunn som ersatt ytvattentäkt ansågs vara markanläggning R 1988: 134 – Ang. inseglingsränna till hamn R 1970: 26 (avdrag medgavs för muddringsarbeten; jfr 1964: 8, ej avdrag) – Asfalterad spannmålsplatta för sortering och tillfällig lagring av spannmål ansågs vara markanläggning R 1987: 85 – Asfaltering avsedd för användning endast kortare tid bedömd som tillfällig anläggning R 1980 1:78.Reparation och underhåll3 §3 §Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. Lag (2003:1074). Avdrag för anskaffningVärdeminskningsavdrag4 §4 §Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419). 5 §5 §Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra markanläggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då anläggningen färdigställs. Lag (2007:1419). 6 §6 §Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som anskaffas under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte annat följer av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten. Lag (2007:1419). 7 §7 §När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, ska överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för markanläggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare. I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva m.m. Lag (2007:1419). Omedelbart avdrag8 §8 §Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. R 1980 1:78 anm. vid 2 §.Nyttjanderättshavares avdragsrätt9 §9 §I 19 kap. 26–29 §§ finns bestämmelser om nyttjanderättshavares anskaffning av markanläggningar.AnskaffningsvärdeMarkinventarier10 §10 §I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte utgifter för markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår av 15 och 16 §§. Lag (2007:1419). Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige11 §11 §Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges utgifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren. Lag (2007:1419). Arv, gåva m.m.12 §12 §Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §. Hänvisningar13 §13 §Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar finns när det gäller ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,beskattningsinträde i 20 a kap.,näringsbidrag i 29 kap. 6 §,ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, ochpartiella fissioner i 38 a kap. 14 §. Lag (2018:1206). Karaktärsbyte14 §14 §Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår som fastigheten varit privatbostadsfastighet. Markinventarier15 §15 §Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier räknas också ledningar samt stängsel och liknande avspärrningsanordningar. För markinventarier gäller vad som sägs om inventarier. 16 §16 §Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och en byggnads allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419). Frukt- och bärodlingar17 §17 §Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag. 18 §18 §Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs. Lag (2007:1419). 19 §19 §Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och bärodlingar. Avdrag för substansminskning Förutsättningar för avdrag20 §20 §Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtillgångar på en fastighet som är kapitaltillgång. I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning som ägare till täktmarken även efter upplåtelsen. Inträffad substansminskning21 §21 §Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång får avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets utgång.Framtida substansminskning22 §22 § Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, ska avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419). 23 §23 §Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där den fysiska personen eller någon närstående till honom är företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om fysiska personer gäller inte dödsbon. Lag (2007:1419). Anskaffningsvärde m.m.24 §24 §Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med utgångspunkt i utgiften för förvärvet.Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419). 25 §25 §Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde anses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får dock inte tas upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid samma tidpunkt. Lag (2007:1419). Beräkning av det för ägaren gällande ingående virkesförrådet (äldre lag) R 1977: 83 I–III – Fråga om mark förvärvats genom köp eller fastighetsreglering (äldre lag) R 1979 1:54.26 §26 §Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet beräknas bara för det område som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval av förhållandena när utvinningen började på detta område. Lag (2007:1419). 27 §27 §I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats enligt 24–26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del utgifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som avses i 25 § . Lag (2007:1419). 28 §28 §Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller avdrag för substansminskning.20 a kap.Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde Kapitlet infört g. Lag 2003:224. Lagen 2003:224 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2003. Om inte annat följer av punkterna 2–14 tillämpas de nya bestämmelserna på beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2003. Äldre bestämmelser tillämpas på beskattningsår som påbörjats tidigare.2. De nya bestämmelserna i 20 a kap. tillämpas om skattskyldighet inträder under ett beskattningsår som börjar d. 1 jan. 2004 eller senare.Tillämpningsområde Rubriken införd g. Lag 2003:224. 1 §1 §Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet omen fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret, inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör, en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här, en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, ellerverksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör.Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaffningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.Bestämmelsen i 9 § tillämpas i fall som avses i första stycket 3.Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap. Lag (2018:1752). Lagen 2018:1752, med ikraftträdande 1 jan. 2019, innehåller även:2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2018.3. De nya bestämmelserna i 42 kap. 22 § och 48 kap. 6 c § tillämpas första gången på utdelning från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i sådana juridiska personer som sker efter d. 31 dec. 2018.Lagen 2016:1202, med ikraftträdande 1 jan. 2017, innehåller även:2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2016.Lagen 2004:494, med ikraftträdande 8 okt. s.å., innehåller även:De nya bestämmelserna i 20 a kap. 1 § tillämpas dock bara på fusioner och fissioner som genomförs efter ikraftträdandet.Anskaffningstidpunkt Rubriken införd g. Lag 2003:224. 2 §2 §Tillgångar ska anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet. Lag (2007:1419). Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift Rubriken införd g. Lag 2003:224. Lager m.m.Rubriken införd g. Lag 2003:224. 3 §3 § Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar ska anses det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet vid beskattningsinträdet. De lagertillgångar som finns kvar vid beskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats senast. Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses detsamma som i 17 kap. 2 §.Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska dock som anskaffningsvärde för lagertillgångar som avses i 4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554) anses det verkliga värdet. För tillgångar som avses i 4 kap. 14 b § första stycket 1–3 och 5 årsredovisningslagen ska som anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna har tagits upp till vid beskattningen om beskattning har skett för en period som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för en sådan period ska som anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna skulle ha tagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett. Vid tillämpning av detta stycke ska finansiella instrument som enligt 17 kap. 20 § andra stycket ingår i lagret behandlas som lagertillgångar.Andra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del av näringsverksamheten som tillgångarna ingår i före beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på de aktuella tillgångarna. Lag (2016:1202). Inventarier, byggnader och markanläggningar Rubriken införd g. Lag 2003:224. 4 §4 § Om utgiften för en tillgång ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska tillgången anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter och minskad med beräknade värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med20 procent för inventarier,4 procent för byggnader,10 procent för täckdiken och skogsvägar, och5 procent för andra markanläggningar.Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än marknadsvärdet eller lägre belopp än noll. Lag (2007:1419). Övriga tillgångar Rubriken införd g. Lag 2003:224. 5 §5 §Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska tillgången i stället anses anskaffad för detta värde. Lag (2007:1419). Förvärv genom arv, gåva m.m. Rubriken införd g. Lag 2003:224. 6 §6 §Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning eller på liknande sätt, ska tillgången vid tillämpning av bestämmelserna i 2–5 §§ anses ha förvärvats genom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419). Avskattning i utlandet Rubriken införd g. Lag 2003:224. 7 §7 §Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp som ska motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en annan stat, ska tillgången anses ha anskaffats för detta belopp. Detta gäller dock bara om den andra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella tillgången eller näringsverksamheten. Första stycket gäller inte om tillgångens värde bestäms enligt 3 § andra stycket. Lag (2016:1202). Förpliktelser Rubriken införd g. Lag 2003:224. 8 §8 §En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed den enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna. Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska en sådan förpliktelse som avses i 4 kap. 14 b § första stycket 4–6 årsredovisningslagen (1995:1554) värderas till det belopp som den har tagits upp till vid beskattningen om beskattning har skett för en period som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för en sådan period ska förpliktelsen värderas till det belopp som den skulle ha tagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett.Andra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del av näringsverksamheten som förpliktelsen ingår i före beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella förpliktelsen. Lag (2016:1202). SäkerhetsreservRubriken införd g. Lag 2018:1752. 9 §9 § Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 3 ska den utländska juridiska personen, om personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då beskattningsinträdet sker. Lag (2018:1752). 21 kap.SkogsfrågorInnehåll 1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om ersättningar för avverkningsrätt i 2 §, anläggning av skog och diken i 3 §,skogsavdrag i 4–19 §§, ochskogskonto och skogsskadekonto i 21–40 §§. Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §. Ersättningar för avverkningsrätt under flera år2 §2 §Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som betalas under året. Lag (2007:1419). Anläggning av skog och diken3 §3 §Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogsbruk ska dras av omedelbart. Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap. Lag (2007:1419). Avdrag beviljat för reservering för utgifter för återväxtåtgärder efter skogsavverkning R 1984 1:8 men inte när avverkningen gjorts av tidigare ägare 1988: 14.Skogsavdrag Huvudregler4 §4 §Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång får göras enligt bestämmelserna i 5–19 §§ .Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp till beskattning efter det att all mark eller all produktiv skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvärvats av en ny ägare. Lag (2010:1531). Lagen 2010:1531, med ikraftträdande 1 jan. 2011, innehåller även:2. Bestämmelserna i 21 kap. 41 § i sin nya lydelse tillämpas när en lantbruksenhet övergår till en närstående efter d. 31 dec. 2010.3. Bestämmelserna i övrigt tillämpas i sina nya lydelser för avdragsgrundande skogsintäkter efter d. 31 dec. 2010. För fastigheter förvärvade före ikraftträdandet avses därvid med skogens anskaffningsvärde värdet beräknat enligt äldre bestämmelser.När skogsavdrag på yrkande medgivits vid den statliga taxeringen och denna vunnit laga kraft, tillgodofördes den skattskyldige mot sitt yrkande skogsavdrag även vid den kommunala taxeringen R 1990: 92 – Skogsavdrag medgavs oavsett att ersättningsfond tagits i anspråk för markförvärv R 1999: 71.5 §5 §Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten. Lag (2007:1419). 6 §6 § Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12–19 §§ avser skog och produktiv skogsmark vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får dra av under innehavstiden.Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter. Lag (2010:1531). Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer7 §7 §En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag8 §8 §För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget ska beräknas för bolaget. Lag (2007:1419). Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer9 §9 §En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas i stället för första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §. Lag (2000:1341). 10 §10 §En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. R 1980 1:85 – R 1981 1:43 (rationaliseringsförvärv).Beloppsgränser11 §11 §Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.Beloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett visst beskattningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet. Anskaffningsvärde vid köp m.m.12 §12 §Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas produktiv skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk. Lag (2010:1531). 13 §13 §Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersättningen för skog och produktiv skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses motsvara den verkliga ersättningen. Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och produktiva skogsmark som har lagts till den skattskyldiges fastighet överstiger värdet av den skog och produktiva skogsmark som har frångått denna, ska ett belopp motsvarande ersättningen anses som anskaffningsvärde. Lag (2010:1531). Fastigheten förvärvad genom köp eller gåva? R 1987: 118 – Fråga om skogsskifte resp. skogsfastighet förvärvats genom arvskifte eller fastighetsreglering R 1988: 156, 1989: 32.14 §14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena. 15 §15 §Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet räknas in såväl ersättningen för skog och produktiv skogsmark som den del av övriga utgifter med anledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken.Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2010:1531). Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.16 §16 §Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdragsutrymme följande.Omfattar förvärvet all mark eller all produktiv skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.Omfattar förvärvet bara en del av den produktiva skogsmarken, anses som anskaffningsvärde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog och produktiv skogsmark i dennes näringsverksamhet när förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme vara noll. Lag (2010:1531). Jfr rättsfall vid 13 §.Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring, allframtidsupplåtelse m.m.17 §17 § Om en del av den skattskyldiges produktiva skogsmark förvärvas av en ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning ska också göras om värdet av fastighetens skog och produktiva skogsmark minskar på grund av fastighetsreglering eller klyvning.Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, ska den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som avses i 14 §. Lag (2010:1531). 18 §18 §Bestämmelserna i 17 § tillämpas också omen fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som den skattskyldige bedriver, ellerden skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan engångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och produktiv skogsmark.Skogen och den produktiva skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare. Lag (2010:1531). 19 §19 §I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.Hänvisningar20 §20 §Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det gäller– uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,– underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,– verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,– partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och– förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2006:1422). Skogskonto och skogsskadekonto Huvudregel21 §21 §En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Lag (2004:438). Avdrag medgavs inte när kontot innehafts av flera skattskyldiga gemensamt R 1979 1:52.Skogsbruk22 §22 §Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som skogsbruk räknas också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt. Lag (2008:1066). Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto23 §23 §Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.24 §24 §Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogskonto.Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får den skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom sex månader efter det att det beslut meddelades som innebär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på skogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256). Avdragets storlek25 §25 §Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst summan av 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt, 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter. När skattskyldig redovisade alla intäkter och kostnader betr. fastighet, som han ägde tillsammans med annan, beräknades avdraget på hela skogsintäkten R 1988: 72.26 §26 §Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, får den skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra avdrag med högst ett belopp som motsvarar summan av 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.27 §27 §Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan ersättning för skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i 45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet. 28 §28 §Vad som sägs i 25–27 §§ tillämpas också på försäkringsersättning för skog och skogsprodukter. 29 §29 §Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska den del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till likställas med intäkt av skogsbruk som den skattskyldige själv bedrivit. Lag (2007:1419). 30 §30 §Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett underskott. 31 §31 §Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst 5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto. Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2007:1419). Då skogskontoinsättning översteg dåvarande minimum, 2000 kr, medgavs uppskov betr. nettointäkten fastän denna understeg 2000 kr R 1976: 85.Insättning på kontot32 §32 §En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438). Att flera insättningar på skogskonto bokförts under olika kontonummer i samma bank hindrade inte uppskov med samtliga belopp R 1977: 93 – R 1988: 72 (insättning när två makar gemensamt ägt fastigheten).33 §33 §Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett skogskonto eller skogsskadekonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. Lag (2011:1256). 34 §34 §Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskadekontot vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt 33 § senast ska ha satts in beaktas inte. Lag (2007:1419). 35 §35 §Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438). Uttag från kontot36 §36 §Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel.Medel, som enligt 41 § tas över från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto, får tidigast tas ut och ska betalas ut av kreditinstitutet vid de tidpunkter som enligt första och andra styckena gäller för insättningen på det ursprungliga kontot. Lag (2008:1066). 37 §37 §Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 36 § andra stycket. Lag (2007:1419). Byte av kreditinstitutRubriken har denna lydelse enl. Lag 2004:438. 38 §38 §Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § om hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. En sådan överföring får även göras när lantbruksenheten och kontomedel tas över enligt 41 §. När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256). R 1972: 58 (överföring från ett konto till annat konto inom samma bank).Överföring av lantbruksenhet eller kontomedel m.m.Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2008:1066. 39 §39 §Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock bara om fastigheten utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten.Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår genom gåva och den skattskyldige har gjort avdrag för de insatta medlen. Första stycket gäller inte heller i fråga om medel som tas över enligt 41 §. Lag (2008:1066). 40 §40 §Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om inte annat följer av 41 §. Det anses inte som överlåtelse eller pantsättning att en skattskyldig på begäran av Skogsstyrelsen förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd. Lag (2008:1066). Lagen 2005:1166 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en begäran av en skogsvårdsstyrelse.41 §41 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet med produktiv skogsmark övergår till en närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning får denne ta över medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto utan att beskattning sker enligt 37 §,om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död skriftligen förklarar att han tar över medlen, ellerom parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas över.Utöver vad som sägs i första stycket krävsatt kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen förs direkt över till ett motsvarande konto som innehas av mottagaren, ochatt överföringen sker samma beskattningsår som lantbruksenheten övergår.Om bara en del av lantbruksenheten övergår till den närstående, får denne ta över högst så stor del av kontomedlen som hans andel motsvarar av den övertagna produktiva skogsmarkens skogsbruksvärde i förhållande till skogsbruksvärdet för all produktiv skogsmark på lantbruksenheten det beskattningsår då enheten övergår. Lag (2010:1531). Skogskontoförordning (1954:144). 22 kap.Uttag ur näringsverksamhet Innehåll1 §1 §Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om vad som avses med uttag i 2–6 §§,innebörden7 av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, ochnär uttagsbeskattning inte ska ske i 9–12 §§. Lag (2007:1419). Vad som avses med uttag2 §2 §Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet. Författares överlåtelse genom gåva av upphovsrätt till visst verk, uttagsbeskattning R 1967: 28 – Rörelseidkares överlåtelse av rörelseinventarier på sin hustru i samband med bodelning R 1976: 6 – Uttag av fastigheter i byggnadsrörelse vid en av skiftesman verkställd bodelning ansågs ha skett vid bodelningens lagakraftvinnande R 1980 1:64 – Att vid bodelning när byggmästares hustru dött tillägga dödsboet fastigheter, som var omsättningstillgångar i byggmästarens rörelse, har ansetts innebära uttag ur rörelsen R 1981 1:89.Uttag från jordbruk av personbil, som använts både i jordbruket och för privat bruk R 1983 1:21 – Uttagsbeskattning när fastighet som varit omsättningstillgång i rörelse sålts till ett av säljaren helägt aktiebolag hos vilket den förlorade karaktären av omsättningstillgång R 1988: 76 – Överlåtelse mellan aktiebolag av rörelsetillgångar till pris under marknadsvärdet; fråga om kravet på ägarsamband var uppfyllt R 1989: 19 – Ej uttagsbeskattning vid överlåtelse genom bodelning av fastigheter ingående i byggnadsrörelse, när överlåtelsen avsett samtliga fastigheter och därmed hela förvärvskällan R 1989: 112 – Överlåtelse mellan fåmansbolag av fartyg till underpris ledde till uttagsbeskattning hos det överlåtande bolaget och intäktsbeskattning hos de fysiska personerna R 1989: 119 – R 1990: 115 – Uttagsbeskattning vid överföring av hyresfastighet till skattemässigt restvärde som apport från byggmästare till nybildat aktiebolag R 1990: 51, vid överföring av fast egendom från byggmästare till ett aktiebolag i vilket han gick samman med andra 1990: 70, vid överlåtelse av rörelsetillgångar i ett aktiebolag, ägt av statens vattenfallsverk, till verket för bokförda värden 1990: 88, vid överföring av aktier i ett fastighetsaktiebolag från en kommunal bostadsstiftelse till kommunen eller till ett av kommunen helägt aktiebolag 1991: 73 – Fråga om uttagsbeskattning vid överlåtelse mellan två fåmansbolag med samma ägare R 1992: 56 (plenum) – Särskilda skäl mot uttagsbeskattning ansågs föreligga vid omstrukturering av s.k. äkta koncern, varvid fastighet resp. inkråm överläts från ett bolag till ett annat R 1992: 106 I och II – Ej uttagsbeskattning vid överlåtelse till underpris från ett handelsbolag till ett aktiebolag med samma ägare R 1996: 71 eller när moderbolag delade ut aktier i dotterbolag R 1996: 101 eller vid överlåtelse av aktier resp. fastighet från fåmansbolags dotterbolag till annat fåmansbolag med samma ägarkrets R 1997: 48 I och II – Uttagsbeskattning vid avstående från konvertering av konvertibelt skuldebrev utfärdat av utländskt dotterbolags dotterbolag R 1998: 13 – Ej uttagsbeskattning vid bolags avstående från konvertering av konvertibelt skuldebrev utfärdat av moderbolaget R 2001: 11 – Uttagsbeskattning vid avstående från rätt till framtida inkomster från exploatering av uppfinning (avkastningsrätt) R 2004: 6.3 §3 § Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyldige eller någon annan. Stiftelse skulle uttagsbeskattas när registrerat trossamfund övertog dess tillgångar; anskaffningsvärdet hos samfundet ansågs motsvara de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen R 2004: 94 – R 2007: 5 anm. vid 42:18 – Personalstiftelse uttagsbeskattades för uthyrning till underpris av semesterbostäder till sina destinatärer men medgavs ej avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter R 2008: 57 – Fråga om underprisöverlåtelse förelåg R 2009: 85 – Kooperativ vindkraftsförening skulle uttagsbeskattas för försäljning av el till underpris till sina medlemmar R 2010: 63 – Aktiebolag uttagsbeskattades för utlåning till ett hälftenägt företag trots att samma låga ränta bestämts för den andra delägarens utlåning HFD 2014: 31 – Med delägare avses även den som genom ett handelsbolag indirekt äger del i det överlåtande handelsbolaget HFD 2015: 30.4 §4 §Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa. R 2008: 57 anm. vid 3 §.5 §5 § Som uttag räknas också atten näringsverksamhet upphör,skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör,tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte för inkomst från den senare delen,inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, ellertillgångar förs över från annan näringsverksamhet till en kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. Lag (2016:887). Uttagsbeskattning skulle ske när stiftelse övergick från oinskränkt skattskyldighet till att vara inskränkt skattskyldig; även fråga om värdet på vissa tillgångar R 2004: 93 – Uttagsbeskattning skulle ej ske när s.k. oäkta bostadsrättsförening övergick till att bli privatbostadsföretag då övergången ej medförde ändring av skattskyldigheten R 2008: 65.6 §6 §I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.Innebörden av uttagsbeskattning7 §7 §Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Uttag i form av användande av bil ska värderas enligt bestämmelserna om bilförmån i 61 kap. 5–11 §§. Lag (2007:1419). Ang. marknadsvärde se 61:2.Fråga om rättshandlings verkliga innebörd R 2004: 27 – R 2004: 93 anm. vid 5 § – R 2004: 94 anm. vid 3 § – Uttagsbeskattning och omedelbar återföring av periodiseringsfonder vid utflyttning till annat EU-land ansågs strida mot EG-rätten R 2008: 30 – Om fungerande marknad saknas kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod HFD 2017: 14.8 §8 §Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en näringsverksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan näringsverksamhet ska, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjänsten anses förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §. Lag (2007:1419). När uttagsbeskattning inte ska ske Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2007:1419. 9 §9 §Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inte ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419). 10 §10 § Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § ska uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar. Lag (2007:1419). 11 §11 §Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte ska ske vid uttag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser. Lag (2007:1419). 12 §12 §Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, ska uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte ska uttagsbeskattas. Lag (2007:1419). 13 §13 § Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en utländsk juridisk person upphör, ska uttagsbeskattning inte ske. Lag (2007:1419). 23 kap.Underprisöverlåtelser Tillämpningsområde1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om definitioner i 3–8 §§,beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9–13 §§, ochvillkor för en underprisöverlåtelse i 14–29 §§.2 §2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte ombestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. ska tillämpas på överlåtelsen, överlåtelsen innebär att sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller skiftas ut enligt 42 kap. 20 §, marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än tillgångens skattemässiga värde, elleröverlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas dock när en näringsbetingad andel, en andel som avses i 25 a kap. 3 a § eller en delägarrätt som avses i 25 a kap. 23 § överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat omdet förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag, ett utländskt bolag som motsvarar något sådant företag och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom EES,det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger andel i det överlåtande företaget, ochförutsättningarna i 19 § är uppfyllda. Lag (2016:887). Lagen 2009:1413 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010. Om inte annat följer av punkterna 2 eller 3 tillämpas de nya bestämmelserna på avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser tillämpas på avyttringar före ikraftträdandet, om inte annat följer av punkterna 8 och 9. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om avyttringar före ikraftträdandet, om den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 § inträffar efter ikraftträdandet. 3. Den nya lydelsen av 24 kap. 10 a § tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter d. 31 dec. 2009. De nya bestämmelserna om utdelning i 24 kap. 17 b § tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter d. 31 dec. 2009. 4. Om ett företag äger en andel i ett svenskt handelsbolag och andelen ska behandlas som näringsbetingad enligt 25 a kap. 3 a § gäller följande. Om andelen vid ikraftträdandet har en negativ justerad anskaffningsutgift enligt 50 kap. 5 och 6 §§ ska ett belopp som motsvarar den negativa justerade anskaffningsutgiften tas upp som intäkt vid 2011 års taxering. På den skattskyldiges begäran får intäkten tas upp med minst en tiondel per år vid 2011–2020 års taxeringar. Om andelen i handelsbolaget avyttras eller handelsbolaget upplöses, ska dock beloppet i sin helhet tas upp som intäkt det beskattningsår andelen avyttras eller bolaget upplöses. 5. Vid beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften enligt punkten 4 ska bortses från tillskott som lämnats till handelsbolaget under tiden från och med d. 24 nov. 2008 till och med d. 31 dec. 2009, om det huvudsakliga syftet med tillskottet är att neutralisera eller minska en negativ justerad anskaffningsutgift. Vid bedömningen av vad som är det huvudsakliga syftet med tillskottet ska särskilt beaktas om – tillskottet har lämnats till ett handelsbolag som inte bedriver någon verksamhet, – det finns delägare i handelsbolaget som är i intressegemenskap enligt 25 a kap. 2 §, eller– handelsbolaget genom tillskottet faktiskt inte tillförts likvida medel. 6. I fråga om uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på en andel som erhållits enligt de äldre bestämmelserna i 25 kap. 6–27 §§ som upphävts genom lagen (2003:224) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), ska om kapitalvinsten inte redan har tagits upp enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till den lagen, vinsten tas upp vid 2011 års taxering, om a) det avyttrande företaget var ett svenskt handelsbolag, eller b) det avyttrade företaget var ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. På den skattskyldiges begäran får uppskovet tas upp med minst en tiondel per år vid 2011–2020 års taxeringar. 7. Om det säljande företaget i ett uppskovsgrundande andelsbyte enligt 49 kap. är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och det vid ikraftträdandet finns uppskovsbelopp som fördelats på delägarna och som inte har tagits upp, ska uppskovsbeloppet tas upp vid 2011 års taxering. Det gäller dock bara för delägare som är ett sådant företag som anges i 25 a kap. 3 §. På den skattskyldiges begäran får uppskovet tas upp med minst en tiondel per år vid 2011–2020 års taxeringar. 8. Om ett företag som anges i 25 a kap. 3 § 1–5 eller en utländsk juridisk person med hemvist utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 25 a kap. 3 § 1–4 direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag under tiden från och med d. 18 juni 2009 till och med d. 31 dec. 2009 ska vid tillämpningen av 50 kap. 10 eller 11 § en kapitalförlust på andelen dras av bara mot en kapitalvinst på en andel i ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Vad som sägs i första meningen tillämpas också på en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag som avyttrats före d. 18 juni 2009, men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 § inträffar under denna tid. Om en del av en förlust inte kan dras av enligt första stycket, får den dras av mot ett annat företags kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag om – båda företagen begär det vid samma års taxering, och – det ena företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till det andra företaget. 9. Bestämmelserna i punkten 8 tillämpas på motsvarande sätt i fråga om kapitalförluster på andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som ska dras av enligt 52 kap. 6 eller 7 §.Lagen 2008:1063, med ikraftträdande 1 jan. 2009, innehåller även:2. Bestämmelserna i 23 kap. i deras nya lydelser tillämpas på överlåtelser efter d. 17 april 2008. Bestämmelserna i deras äldre lydelser tillämpas på överlåtelser före d. 18 april 2008. De upphävda bestämmelserna i 23 kap. tillämpas på överlåtelser till och med d. 17 april 2008 men inte på överlåtelser efter detta datum. De nya bestämmelserna i 27 kap. 6 a § första och andra stycket tillämpas på överlåtelser efter d. 17 april 2008. Den nya bestämmelsen i 27 kap. 6 a § tredje stycket tillämpas på avyttringar efter d. 17 april 2008 i fråga om sådana överlåtelser som anges i paragrafens första eller andra stycke och som skett efter d. 30 juni 2003. 3. Om en andel i ett svenskt handelsbolag avyttras efter d. 17 april 2008 tillämpas punkterna 4 och 5 i fråga om underprisöverlåtelser som skett efter d. 30 juni 2003. 4. Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan äga näringsbetingade andelar avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget, under det avyttrande företagets innehav av handelsbolagsandelen, före d. 18 april 2008 har överlåtit en tillgång enligt bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap., gäller vid kapitalvinstberäkningen för den avyttrade andelen följande. Den justerade anskaffningsutgiften för andelen enligt 50 kap. 5 § ska minskas med ett belopp som motsvarar delägarens del av skillnaden mellan den överlåtna tillgångens marknadsvärde och ersättningen för tillgången vid tidpunkten för underprisöverlåtelsen. Delägarens del bestäms av dennes andelstal i handelsbolaget vid tidpunkten för andelsavyttringen. Vid bestämmandet av den ersättning som erhållits för tillgången vid underprisöverlåtelsen ska 23 kap. 10 § inte tillämpas. 5. Om andelar i ett svenskt handelsbolag övergår till en ny ägare ska den justerade anskaffningsutgiften för andelarna minskas enligt punkt 4 om övergången sker genom– kvalificerad fusion eller fission enligt bestämmelserna i 37 kap., – verksamhetsavyttring enligt 38 kap., eller – partiell fission enligt 38 a kap. Vad som sägs i första stycket gäller bara om punkt 4 skulle ha varit tillämplig om det överlåtande företaget självt hade avyttrat andelarna i handelsbolaget.Lagen 2005:269 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2005 och tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall de nya bestämmelserna dock tillämpas även på avyttringar som skett dessförinnan men efter d. 30 juni 2003.Definitioner3 §3 §Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14–29 §§ är uppfyllda.Förutsättning för att 11 § ska bli tillämplig är att överlåtelsen sker till underpris i den mening som avses i 3 § R 2008: 52 I och II samt HFD 2012: 74 – Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern godtogs avtalade ersättningar HFD 2014: 54 – Fråga om en serie korsvisa överlåtelser skulle behandlas var för sig eller som byten HFD 2016: 35 – Fråga om sidovederlag i form av arbetsinsatser HFD 2016: 66.4 §4 § Med företag avses i detta kapitelsvenskt aktiebolag,svensk ekonomisk förening,svensk sparbank,svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,svensk stiftelse, svensk ideell förening, ochutländskt bolag.Vid tillämpning av 11 och 12 §§ avses med företag även ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som anges i första stycket 1–7. Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2009:1413). Vid (s.k. oäkta) bostadsrättsförenings överlåtelse av fastighet var förhållandena vid avyttringstidpunkten avgörande för om underprisöverlåtelse kunde ske R 2003: 61 – R 2006: 74 anm. vid 2:25.5 §5 § Upphävd g. Lag (2008:1063). 6 §6 §Med andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som anges i 4 § 1, 2 och 7. 7 §7 §I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en näringsverksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget. Lag (2003:224). 8 §8 §Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska som skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet. Lag (2007:1419). Beskattningen vid en underprisöverlåtelse9 §9 §En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. Lag (2007:1419). 10 §10 §Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst tillgångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp. Lag (2007:1419). Överlåtaren ej beskattad för underprisöverlåtelse av hel näringsverksamhet bestående av lagerfastigheter mot ersättning överstigande det skattemässiga värdet men understigande taxeringsvärdet R 2004: 42.11 §11 § Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska inte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst avförvärvaren,den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, ellerden som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel i det förvärvande företaget. Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas, gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2008:1063). Fråga om beskattning av verkställande direktören i ett dotterbolag när det familjeägda moderbolaget överlåter aktierna i dotterbolaget till bokfört värde till ett nybildat bolag delägt av denne HFD 2011: 19.12 §12 § Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en andel i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel i det förvärvande företaget. Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande. Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Lämnas ersättning med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2007:1419). 13 §13 §Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. 2 § första stycket 5 om återföring av utgifter för förbättrande reparationer och underhåll. Lag (2000:78). Lagen 2000:78 innehåller även:Denna lag träder i kraft d. 10 mars 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.Villkor för en underprisöverlåtelseÖverlåtaren och förvärvaren14 §14 § Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person eller ett företag. En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte vara förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vidare får en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång från en annan ideell förening.Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § ska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag. Lag (2008:1063). 15 §15 § Upphävd g. Lag (2008:1063). Skattskyldighet16 §16 § Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Inkomsten av näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten där tillgången ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2008:1063). När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas17 §17 § Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, ska överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas. Lag (2008:1063). Förutsättning för underlåten uttagsbeskattning? R 2004: 1 och 140 – Ett aktiebolags överlåtelse av samtliga tillgångar och skulder ansågs avse hela näringsverksamheten HFD 2012: 58.Kvalificerade andelar 18 §18 § Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag, ska samtliga andelar i företaget vara kvalificerade. Lag (2007:1419). 19 §19 § Om överlåtaren och förvärvaren är företag och om någon andel i det överlåtande företaget är kvalificerad, ska minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i denna paragraf inte en sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande företag som anses kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063). Lagen 2002:1143 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003 och skall tillämpas på andelsbyten, fusioner och fissioner samt verksamhetsöverlåtelser efter d. 31 dec. 2002. 2. I fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en andel före ikraftträdandet gäller alltjämt äldre bestämmelser i 48 a kap. och 49 kap. samt den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten om inte annat anges i punkterna 3 och 4. 3. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar och ett uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre bestämmelser skall, om den skattskyldige begär det, uppskovsbeloppet avseende mottagna andelar inte tas upp till beskattning trots att andelarna avyttrats på annat sätt än genom ett byte av andelar. I stället skall bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras lydelse efter ikraftträdandet tillämpas. En begäran om att uppskovsbeloppet inte skall tas upp skall avse samtliga mottagna andelar. 4. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar före ikraftträdandet och det skulle ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen, skall bestämmelserna i punkten 3 tillämpas om den skattskyldige begär det. Punkten 3 skall också tillämpas på den skattskyldiges begäran om den skattskyldige har tagit upp uppskovsbeloppet till beskattning helt eller delvis. 20 §20 § Upphävd g. F (2008:1063). 21 §21 § Upphävd g. F (2008:1063). 22 §22 §En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, direkt eller indirekt, innehas av ett annat företag, ska anses kvalificerad till den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget och övriga andelar i det andra företaget. Lag (2007:1419). 23 §23 § Villkoret i 18 och 19 §§ om att en andel i ett förvärvande företag ska vara kvalificerad ska anses uppfyllt även om andelen först efter förvärvet men under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen. Lag (2008:1063). 23 a §23 a § Vid tillämpningen av 18, 19 och 22 §§ ska en andel i ett förvärvande företag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inte anses som en kvalificerad andel. Sådana andelar ska dock anses kvalificerade vid tillämpning av 19 § till den del som andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063). Underskott hos förvärvaren 24 §24 § Om förvärvaren är en fysisk person, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare gäller att personen inte får ha rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet enligt 62 kap. 2–4 §§. 25 §25 § Upphävd g. F (2008:1063). 26 §26 § Upphävd g. F (2008:1063). 27 §27 § Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.28 §28 § Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker.Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår från överlåtaren. Lag (2000:1341). 1 st. inte tillämpligt när överlåtaren var ett kommanditbolag vars delägare visserligen kunnat lämna koncernbidrag men som självt inte kunnat göra det R 2001: 24.29 §29 § En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja underskott som avses i 24–27 §§. I sådant fall ska det bortses från underskottet vid tillämpning av dessa bestämmelser. Lag (2007:1419). 24 kap.Räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet Innehåll1 §1 § I detta kapitel finns bestämmelser omvad som avses med ränteutgifter och ränteinkomster i 2–4 §§,tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 5 och 6 §§,partiell fission i 7 §,kapitalrabatt på optionslån i 8 §,avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder i 9 §,avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 10–15 §§,avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer i 15 a–15 e §§,särskild avdragsbegränsning för ränteutgifter på vissa skulder till företag i intressegemenskap i 16–20 §§,avdragsbegränsning för negativa räntenetton i 21–29 §§,avdrag för lämnad utdelning i 30 §, ochskattefria utdelningar i 31–42 §§.En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §. Lag (2018:1206). Lagen 2008:1343 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2–6.2. Bestämmelserna i 24 kap. 1 § i sina nya lydelser och de nya bestämmelserna i 24 kap. 10 a–10 e §§ tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter d. 31 dec. 2008.3. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid 2011 års taxering.4. Vid 2010 års taxering ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som gjorts för beskattningsåret 2008 eller tidigare beskattningsår anses återförda d. 1 jan. 2009 och genast återavsatta till expansionsfond. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till vid 2010 års taxering tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.5. Bestämmelserna i 48 a kap. 13 § i sina äldre lydelser tillämpas om en kapitalvinst har tagits upp enligt de upphävda bestämmelserna i 48 a kap. 12 § på grund av att verksamhetsvillkoret inte längre var uppfyllt.6. Bestämmelserna i 65 kap. 14 § i sina äldre lydelser tillämpas för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital Rubriken införd g. Lag 2018:1206. Definition av ränteutgifter och ränteinkomster Beträffande rubriken, se2 §2 § Med ränteutgifter avses i detta kapitelränta och andra utgifter för kredit, ochutgifter som är jämförbara med ränta. Bestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter samt ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar behandlas som ränteutgifter finns i 24 a kap. 11–13 §§ och 44 kap. 35 och 37–39 §§.Valutakursförluster omfattas bara vid tillämpning av 21–29 §§ och bara i den utsträckning som framgår av 4 §. Lag (2018:1206). Förutv. 2 § nu 5 §.3 §3 § Med ränteinkomster avses i detta kapitel inkomster som motsvarar ränteutgifter enligt 2 §. Bestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter behandlas som ränteinkomster finns i 24 a kap. 14–16 §§.Valutakursvinster omfattas bara i den utsträckning som framgår av 4 §. Lag (2018:1206). Förutv. 3 § nu 6 §.3 a §3 a § [Ny beteckning – 7 § – g. Lag (2018:1206).] 4 §4 § Vid tillämpning av 21–29 §§ gäller följande. Om valutarisken avseende en skuld i utländsk valuta har säkrats genom ett derivatinstrument, ska en valutakursförändring på skulden anses vara en ränteutgift respektive en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.Om derivatinstrumentet är en kapitaltillgång, ska det på balansdagen värderas på motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §. Värdeförändringen ska anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. I de fall derivatinstrumentet har avyttrats före balansdagen ska den kapitalvinst eller kapitalförlust som uppkommer vid avyttringen anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.Om derivatinstrumentet utgör lager som tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska värdeförändringen anses vara en ränteutgift eller ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. Om derivatinstrumentet utgör lager som inte tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska andra stycket tillämpas.Första-tredje styckena gäller även i de fall skulden och derivatinstrumentet finns hos olika företag i en intressegemenskap enligt 22 §. Denna paragraf gäller även lånefordran i de fall valutarisken har säkrats genom ett derivatinstrument. Lag (2018:1206). Förutv. 4 § nu 8 §.Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital Beträffande rubriken, se4 a §4 a § [Ny beteckning – 9 § – g. Lag (2018:1206).] Avdragsrätt för ränta på vinstandelslån Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. HänvisningarRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 5 §5 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital omutnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,42 kap. 15 §, utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§,emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §, utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, spel i 42 kap. 25 §, ochschablonintäkt i 42 kap. 43 §. Lag (2018:1143), ändrad g. Lag (2018:1165), ändrad g. Lag (2018:1208), ändrad g. Lag (2018:2120). Tidigare beteckning 2 §. Förutv. 5 § nu 10 §. Anm.: Här återges lydelsen enl. Lag 2018:2120. Mottaget lån behandlades som utdelning som ej var undantagen från beskattning R 1998: 9.Utdelning av vissa andelarRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 6 §6 §Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap. 16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt av mottagaren.I 17 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska bestämmas i sådana fall. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 3 §. Förutv. 6 § nu 11 §.Partiell fission Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 7 §7 § Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande företaget. Om andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar i det övertagande företaget inte tas upp.Om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till ett högre belopp än vad utdelningen medför i nedskrivning av andelsägarens andelar i det överlåtande företaget. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 3 a §. Förutv. 7 § nu 12 §.Kapitalrabatt på optionslånRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 8 §8 §Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med köp- eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget inte dra av en sådan skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde som beror på optionen. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 4 §. Förutv. 8 § nu 13 §. R 1979 1:97 – Jfr R 2002: 77 (skillnaden mellan ett konverteringslåns nominella belopp och dess nuvärde ansågs inte utgöra någon avdragsgill kostnad för bolaget).Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulderRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 9 §9 § Ett företag som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av den förordningen.Ett svenskt försäkringsföretag som omfattas av 7 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av den lagen.Ett utländskt försäkringsföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför det direktivet. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 4 a §. Förutv. 9 § nu 14 §.Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. HuvudreglerRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 10 §10 §Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 11–15 §§.Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten. Lag (2018:1206), ändrad g. Lag (2018:2040). Tidigare beteckning 5 §. Förutv. 10 § nu 15 §. Äldre rätt: Tillämpning av avdragsbegränsningsreglerna i detta kap. HFD 2011: 90 I–V.Vinstandelsränta eller ej? HFD 2012: 13.10 a §10 a § Upphävd g. Lag (2018:1206). 10 b §10 b § Upphävd g. Lag (2018:1206). 10 c §10 c § Upphävd g. Lag (2018:1206). 10 d §10 d § Upphävd g. Lag (2018:1206). 10 e §10 e § Upphävd g. Lag (2018:1206). 10 f §10 f § Upphävd g. Lag (2018:1206). Emissioner på den allmänna marknadenRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 11 §11 § Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till teckning på den allmänna marknaden.Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan dock inte dras av till den del den betalas till någon som är andelsägare i företaget, är företagsledare i företaget, är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 6 §. Förutv. 11 § nu 30 §.Skattefria utdelningarupphävd genomRiktade emissionerRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 12 §12 § Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet, ska vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats till någon som är andelsägare i det låntagande företaget, har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag, eller är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det är ett fåmansföretag. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 7 §. Förutv. 12 § nu 31 §.13 §13 §Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan dras av även om de som äger andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teckning av lånet som har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar. Om räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget. Värdet ska tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutas. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 8 §. Förutv. 13 § nu 32 §.14 §14 §Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet togs upp.Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 9 §. Förutv. 14 § nu 33 §.Ang. 2 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 14 § inf. under FörvProc. 15 §15 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan inte dras av - även om förutsättningarna för avdrag i 12, 13 eller 14 § är uppfyllda - till den del den betalas till någon somär andelsägare i företaget,är företagsledare i företaget,är närstående till någon som avses i 1 eller 2, ellerpå annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 10 §. Förutv. 15 § upphävd g. Lag 2003:1086. Avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer Rubriken införd g. Lag 2018:1206. DefinitionerRubriken införd g. Lag 2018:1206. 15 a §15 a § Företag ska vid tillämpning av 15 c–15 e §§ anses vara i intressegemenskap omföretagen ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),ett av företagen, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i det andra företaget eller har rätt till minst 25 procent av vinsten i det andra företaget, elleren och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i företagen. Vid bedömningen av om företagen är i intressegemenskap ska personer som agerar tillsammans i fråga om innehav av kapitalet eller rösterna i ett annat företag behandlas som en enda person. Vid tillämpning av 15 c eller 15 d § ska, i stället för 25 procent i första stycket 2–3, 50 procent gälla. Lag (2018:1206). 15 b §15 b § Ett företag ska vid tillämpning av 15 c–15 e §§ anses höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Om ett företag inte hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det anses höra hemma i den stat där det är bildat eller registrerat. Lag (2018:1206). AvdragsförbudRubriken införd g. Lag 2018:1206. 15 c §15 c §Ett företag får inte dra av ränteutgifter omavdrag för samma ränteutgifter får göras av ett företag som hör hemma i en annan stat och som ingår i samma intressegemenskap, ochränteutgifterna betalasav det andra företaget, ellerav företaget och avdrag inte nekas i den andra staten. Första stycket gäller inte till den del inkomst som företaget tar upp även tas upp till beskattning inom tolv månader i den stat där det andra företaget hör hemma, räknat från utgången av det beskattningsår som ränteutgifterna hänför sig till. Lag (2018:1206). 15 d §15 d § Ett företag får inte dra av ränteutgifter till ett företag som hör hemma i en annan stat och som ingår i samma intressegemenskap om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma, och detta beror på skillnader i den rättsliga klassificeringen av något av företagen i skattehänseende i Sverige och den andra staten eller i två eller flera andra stater. Lag (2018:1206). 15 e §15 e § Ett företag får inte dra av ränteutgifter till ett företag som hör hemma i en annan stat och som ingår i samma intressegemenskap om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma, och detta beror på skillnader i den rättsliga klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningen i skattehänseende i Sverige och den andra staten.En inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp inom tolv månader räknat från utgången av det beskattningsår som ränteutgifterna hänför sig till. Lag (2018:1206). Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder till företag i intressegemenskapRubriken införd g. Lag 2018:1206. DefinitionerRubriken införd g. Lag 2018:1206. 16 §16 §Med företag avses i 17–20 §§ juridiska personer och svenska handelsbolag. Företag ska vid tillämpning av 18–20 §§ anses vara i intressegemenskap med varandra omett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, ellerföretagen står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2018:1206). Förutv. 16 § nu 34 §.17 §17 § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 19 §. Lag (2018:1206). Förutv. 17 § nu 35 §.17 a §17 a § [Ny beteckning – 36 § – g. Lag (2018:1206).] Utdelning på andel som ägs av handelsbolagupphävd genom17 b §17 b § [Ny beteckning – 37 § – g. Lag (2018:1206).] AvdragsbegränsningRubriken införd g. Lag 2018:1206. 18 §18 § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om inte annat följer av andra stycket eller 19 §, dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen bara om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),hör hemma i en stat utanför EES med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet, ellerskulle ha beskattats för inkomsten med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där företaget hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, får dock ränteutgifterna inte dras av. Lag (2018:1206). Förutv. 18 § nu 38 §.19 §19 § Om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen, får avdrag enligt 18 § bara göras om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv. Lag (2018:1206). Förutv. 19 § nu 39 §.20 §20 § Bestämmelserna i 18 § och 19 § första stycket tillämpas också på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran. Lag (2018:1206). Förutv. 20 § nu 40 §.Avdragsbegränsning för negativa räntenettonRubriken införd g. Lag 2018:1206. DefinitionerRubriken införd g. Lag 2018:1206. 21 §21 § Med företag avses i 22–29 §§ juridiska personer och svenska handelsbolag.Som företag räknas dock inte svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, elleri utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer.Med beskattningsår avses i andra stycket och 24, 26 och 29 §§ för svenska handelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206). Förutv. 21 § nu 41 §.22 §22 §Med företag i intressegemenskap avses i 24 § företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen.Med företag i intressegemenskap avses äveni fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, elleri fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen. Lag (2018:1206). Förutv. 22 § nu 42 §.23 §23 § Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter som ska dras av och ränteinkomster som ska tas upp, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.Med positivt räntenetto avses skillnaden mellan ränteinkomster som ska tas upp och ränteutgifter som ska dras av, om ränteinkomsterna överstiger ränteutgifterna. Lag (2018:1206). Avdragsbegränsning vid negativt räntenettoRubriken införd g. Lag 2018:1206. 24 §24 § Ett företag får bara dra av ett negativt räntenetto med högst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet).Ett negativt räntenetto får, i stället för vad som sägs i första stycket, dras av upp till fem miljoner kronor. Om företaget ingår i en intressegemenskap, får de sammanlagda avdragen för negativa räntenetton inom intressegemenskapen då inte överstiga fem miljoner kronor. Andra stycket gäller bara om fördelningen av beloppet inom intressegemenskapen redovisas öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma tidpunkt för lämnande av deklaration eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör. För svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige gäller i stället att fördelningen av beloppet ska redovisas öppet i de särskilda uppgifterna. Lag (2018:1206). 25 §25 § Avdragsunderlaget utgörs av resultatet av näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 § ökat med ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats enligt andra bestämmelser i detta kapitel än 24 §,årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 §, 19 kap. 4 och 26 §§ samt 20 kap. 4 och 17 §§,avdrag enligt 19 kap. 7 § och 28 § andra stycket samt 20 kap. 7 §, ochavdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. 5 §, minskat med ränteinkomster,överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ochåterfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. Om ett företag har ett underskott av näringsverksamheten före avdrag för negativt räntenetto enligt 24 § och kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §, ska avdragsunderlaget öka även med avdrag för tidigare års underskott enligt 40 kap. 2 §, dock högst med ett belopp som motsvarar beskattningsårets underskott före avdrag för negativt räntenetto och kvarstående negativt räntenetto. Ett investmentföretag ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 § och minska underlaget med utdelningar som skulle ha tagits upp även om företaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 32 §, dock högst med det belopp som dragits av för utdelning. En ekonomisk förening som får göra avdrag för utdelning enligt 39 kap. 23 § ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för sådan utdelning och minska det med utdelningar som ska tas upp, dock högst med det belopp som dragits av för utdelning. Lag (2018:1206). Kvarstående negativa räntenettonRubriken införd g. Lag 2018:1206. 26 §26 § Ett företag som enligt 24 § första stycket inte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa räntenetto i sin helhet får dra av återstående del (kvarstående negativt räntenetto) högst med ett belopp som motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag för negativt räntenetto enligt 24 §.Avdrag ska göras inom sex år efter det beskattningsår då det kvarstående negativa räntenettot uppkom. Ett tidigare uppkommet kvarstående negativt räntenetto ska dras av före ett senare uppkommet sådant. Lag (2018:1206). 27 §27 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett annat företag upphör rätten att utnyttja det företagets kvarstående negativa räntenetton.Ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om företagen efter ägarförändringen tillsammans utgör en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).Första stycket gäller inte om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som företaget med kvarstående negativa räntenetton redan före ägarförändringen. Första stycket gäller inte heller om det avyttrade företaget har försatts i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Lag (2018:1206). Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företagRubriken införd g. Lag 2018:1206. 28 §28 § Ett företag som har ett positivt räntenetto får dra av ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat företag med högst ett belopp som motsvarar det positiva räntenettot. Detta gäller inte kvarstående negativa räntenetton.Det negativa räntenettot hos ett annat företag får inte dras av till den del det har dragits av på annat sätt.Ett avdrag enligt första stycket ska minska det negativa räntenettot hos det andra företaget i motsvarande utsträckning. Lag (2018:1206). 29 §29 § Bestämmelserna i 28 § gäller bara om båda företagenmed avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, ochredovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör. Lag (2018:1206). Avdrag för lämnad utdelningRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 30 §30 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för investmentföretag i 39 kap. 14 §,kooperativa föreningar i 39 kap. 22-24 §§,sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, ochsamfälligheter i 39 kap. 29 §. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 11 §.Skattefria utdelningar Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. DefinitionerRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 31 §31 § Med utdelning avses i 32–42 §§ inteutdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap. 22 §, ochutdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap. 23 §. Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat, ska företaget vid tillämpning av 32–42 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska staten. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 12 §.Aktieägares lån behandlat som utdelning då han inte kunde återbetala lånet R 1998: 8 – R 2000: 64 (anteciperad utdelning).32 §32 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 33 § och ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som ärett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag, en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., en svensk sparbank,ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, ellerett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4. Lag (2018:1206). Lagen 2004:1147 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004 om inte annat anges i punkt 2 eller 3.2. I fråga om utdelning på andelar tillämpas de nya bestämmelserna på utdelning som tas emot efter utgången av år 2004.3. I fråga om utdelning på andelar i företag som anges i bilaga 24.1 i dess lydelse d. 1 juli 2004 tillämpas de nya bestämmelserna även på utdelning som tagits emot efter d. 30 april 2004.Tidigare beteckning 13 §.Skattskyldighet förelåg när aktierna ägdes av ett aktiebolag genom ett handelsbolag R 1985 1:72 – Fråga, om bolag var förvaltningsföretag eller kunde utbyta koncernbidrag, bedömdes enl. förhållandena vid beskattningsårets utgång R 1999: 30 – Skattefrihet för anteciperad utdelning bedömd efter förhållandena under det beskattningsår anteciperingen skett; även frågor om beskattningsår och om förvaltningsföretag med s.k. förbjudna aktier R 2000: 64 – Fråga om förutsättningarna för att en stiftelse, vars verksamhet avser innehav och förvaltning av aktier, skall bli frikallad från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier R 2001: 6 – R 2009: 100 anm. vid 2:2.33 §33 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:Andelen är inte marknadsnoterad. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling.En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 14 §. R 1969: 1, 1970: 52 – Fråga om förutsättningarna i 1 st. 3 var uppfyllda R 2005: 48, 2008: 67 – Stiftelses innehav av marknadsnoterade andelar i bank ansågs ej näringsbetingat HFD 2017: 56.34 §34 § Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att villkoren i övrigt i 32 och 33 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför unionen, ochär skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 16 §.Ang. bilaga 24.1 se SFS 1999:1229, senast ändr. g. SFS 2015:886 – Ang. bilaga 24.2 se SFS 1999:1229, senast ändr. g. SFS 2013:787 (övergångsbest.).Ang. fusion genom absorption, se C-371/11 Punch Graphix Prepress Belgium.Utdelning på en näringsbetingad andel Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 35 §35 §Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall än som anges i 38–40 §§. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 17 §.Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 36 §36 § Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem iEuropæiska unionen ska inte tas upp i annat fall än som anges i 38–40 §§, under förutsättning att andelen ägs av ett sådant ägarföretag som anges i 32 § och villkoren i 33 § är uppfyllda. Även om villkoret om röstetal i 33 § 2 inte är uppfyllt gäller första stycket också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång. Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 34 § andra stycket. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 17 a §.Utdelning på andel som ägs av handelsbolagRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 37 §37 § Om ett företag som anges i 32 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som erhållit utdelning, ska den del av utdelningen som belöper sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande utdelning inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade erhållit utdelningen. Vid bedömningen av om utdelning inte skulle ha tagits upp enligt 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 17 b §.Utdelning från investmentföretag Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 38 §38 §Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföretaget. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 18 §.Ang. investmentföretag se 39:15.Utdelning på vissa utländska andelarRubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 39 §39 § Utdelning på andel som lämnas av ett företag som hör hemma i en annan stat ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.Med uttrycket hör hemma i en annan stat avses detsamma som i 15 b §. Lag (2018:1206). Lagen 2015:886, med ikraftträdande 1 jan. 2016, innehåller även:2. Den nya bestämmelsen i 24 kap. 19 § tillämpas första gången på utdelning om skattskyldighet för denna uppkommer efter d. 31 dec. 2015.3. Bilaga 24.1 i den nya lydelsen tillämpas på utdelning som lämnas efter d. 31 dec. 2015.Tidigare beteckning 19 §.Villkor avseende tid Rubriken har denna placering enl. Lag 2018:1206. 40 §40 § Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 36 § ska tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 20 §.41 §41 §Vid tillämpning av 40 § ska innehavstiden räknas från det att andelen tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 21 §.42 §42 §Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, ska den nya andelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter. Lag (2018:1206). Tidigare beteckning 22 §.24 a kap.Ränta vid finansiella leasingavtal Kapitlet infört g. Lag 2018:1206. Lagen 2018:1206, med ikraftträdande 1 jan. 2019, innehåller även:2. Bestämmelserna i 9 kap. 5 §, 14 kap. 16 a §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1–4, 10, 15–29, 31–37 och 39–41 §§, 25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 37 kap. 26 a och 28 §§, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 8 a, 14 och 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 50 kap. 5 §, 56 kap. 8 § och 65 kap. 10 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 24 a kap. tillämpas första gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter d. 31 dec. 2018.För beskattningsår som omfattar längre tid än tolv månader och som börjar före d. 1 jan. 2019 och avslutas efter d. 31 dec. 2018 får ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 21–29 §§ som belöper sig på perioden fr.o.m. d. 1 jan. 2019 till utgången av det beskattningsåret, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsåret, inte dras av.3. Den nya bestämmelsen i 19 kap. 5 a § tillämpas för utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av hyreshus som har färdigställts efter d. 31 dec. 2016. Har färdigställandet skett senare men före d. 1 jan. 2019 får primäravdrag bara göras för den delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår d. 1 jan. 2019.4. De upphävda bestämmelserna i 24 kap. 10 a–10 f §§ gäller fortfarande för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar före d. 1 jan. 2019.5. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före d. 1 jan. 2019 återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2018 men före d. 1 jan. 2021 och med 106 procent av avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2020. Vid tillämpning av samma bestämmelser ska även avdrag för avsättning till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2018 men före d. 1 jan. 2021 återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2020.6. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ och 34 kap. 8 och 10 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsåret efter det beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2020.7. Bestämmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 §§ och 65 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2020.8. För det beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2020, ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till gäller i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i den äldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § gäller 50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.9. Företag med beskattningsår som börjar före d. 1 jan. 2019 men som avslutas efter d. 31 dec. 2018 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag högst med 97 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2018. Företag med beskattningsår som börjar före d. 1 jan. 2021 men som avslutas efter d. 31 dec. 2020 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag högst med 96 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2020.10. Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv vid ingången av det första beskattningsåret som börjar efter d. 31 dec. 2020 ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 6 procent av säkerhetsreserven vid ingången av det beskattningsåret. Schablonintäkten ska tas upp med en sjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år under de påföljande fem beskattningsåren eller med hela beloppet under det första beskattningsåret.Schablonintäkt som inte har tagits upp enligt första stycket ska tas upp om1. företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,4. företaget upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller5. företaget försätts i konkurs.11. Vid tillämpning av 65 kap. 10 § i den nya lydelsen ska avseende beskattningsår som börjar efter d. 31 dec. 2018 men före 1 jan. 2021 för juridiska personer den statliga inkomstskatten vara 21,4 procent av den beskattningsbara inkomsten i stället för 20,6 procent.TillämpningsområdeRubriken införd g. Lag 2018:1206. 1 §1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska personer och svenska handelsbolag som har ingått finansiella leasingavtal med undantag försvenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, elleri utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer. Lag (2018:1206). 2 §2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om de sammanlagda leasingavgifter som företaget, eller företag som ingår i samma intressegemenskap, har för finansiella leasingavtal är mindre än en miljon kronor för beskattningsåret. Lag (2018:1206). DefinitionerRubriken införd g. Lag 2018:1206. 3 §3 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen.Med företag i intressegemenskap avses äveni fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, elleri fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen.Med beskattningsår avses i detta kapitel för svenska handelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206). 4 §4 § Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt vilketen leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda andra tillgångar än inventarier enligt 18 kap. 1 § andra stycket i utbyte mot betalning, ochde ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga tillgången uteslutande eller så gott som uteslutande överförs från leasegivaren till leasetagaren. Lag (2018:1206). 5 §5 § Med minimileaseavgifter avses summan avdet som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under leasingperioden, ochdet restvärde som garanteras av leasetagaren eller av företag som ingår i samma intressegemenskap.Om leasingavgifterna innehåller en rörlig avgift som är jämförbar med en ränteutgift, ingår denna rörliga avgift i minimileaseavgifterna enligt den räntesats som gäller vid avtalets början. Övriga rörliga avgifter, serviceutgifter och skatter ingår inte i minimileaseavgifterna.För leasegivaren ska även ett restvärde som har garanterats av en oberoende tredje part ingå i minimileaseavgifterna. Lag (2018:1206). 6 §6 § Med rörlig avgift avses den del av leasingavgiften som inte är fast och som beräknas med utgångspunkt från andra faktorer än enbart att tid har gått. Lag (2018:1206). 7 §7 § Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2018:1206). 8 §8 § Med nuvärde avses det diskonterade värdet av framtida kassaflöden. Lag (2018:1206). 9 §9 § Med det finansiella leasingavtalets implicita ränta avses den diskonteringssats som för leasegivaren vid avtalets ingående resulterar i att summan av nuvärdet av minimileaseavgifterna och den del av den leasade tillgångens restvärde som inte är garanterat av någon överensstämmer med summan av det verkliga värdet för den leasade tillgången och sådana direkta utgifter som uppkommer till följd av att avtalet ingås. Lag (2018:1206). 10 §10 § Med marginell låneränta avses den räntesats som leasetagaren skulle ha betalat enligt ett likvärdigt finansiellt leasingavtal. Om denna räntesats inte kan fastställas, är den marginella låneräntan den räntesats som leasetagaren skulle ha betalat när det finansiella leasingavtalet ingicks för en finansiering genom lån under motsvarande period och med motsvarande säkerhet. Lag (2018:1206). LeasetagarenRubriken införd g. Lag 2018:1206. HuvudregelRubriken införd g. Lag 2018:1206. 11 §11 § En leasetagare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska 12 och 13 §§ tillämpas.Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap. 9–29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Lag (2018:1206). AlternativregelRubriken införd g. Lag 2018:1206. 12 §12 § En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar skyldigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal.När det finansiella leasingavtalet ingås ska skuldens värde anses vara det lägsta av den leasade tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Ett belopp som motsvarar sådana utgifter som direkt kan hänföras till att avtalet ingås ska läggas till skuldens värde.Vid beräkning av nuvärdet av minimileaseavgifterna ska avtalets implicita ränta användas. Om avtalets implicita ränta inte kan bestämmas, ska leasetagarens marginella låneränta användas. Lag (2018:1206). 13 §13 § En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som ränta. Denna del ska för varje beskattningsår beräknas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för skulden under respektive beskattningsår. Den del av minimileaseavgifterna som inte behandlas som ränta ska behandlas som amortering av skulden enligt 12 § första stycket vid den ränteberäkning som görs under kommande beskattningsår.Räntedelen enligt första stycket och sådana rörliga avgifter som inte ingår i minimileaseavgifterna enligt 5 § men som är jämförbara med en ränteutgift omfattas av bestämmelserna i 24 kap. 9–29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Lag (2018:1206). LeasegivarenRubriken införd g. Lag 2018:1206. HuvudregelRubriken införd g. Lag 2018:1206. 14 §14 § En leasegivare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska 15 och 16 §§ tillämpas.Räntedelen enligt första stycket ingår i beräkningen av räntenettot vid tillämpning av bestämmelserna i 24 kap. 21–29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Lag (2018:1206). 15 §15 § En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar rättigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. När leasingavtalet ingås ska fordringens anskaffningsvärde anses uppgå till nuvärdet av summan avminimileaseavgifterna, ochden del av den leasade tillgångens restvärde som inte garanteras av någon och som tillfaller leasegivaren när avtalet upphör.Nuvärdet ska beräknas utifrån avtalets implicita ränta. Lag (2018:1206). 16 §16 § En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt leasingavtal ska behandlas som ränta. Räntedelen ska för varje beskattningsår beräknas så att förräntningen på fordringen enligt 15 § blir jämn.Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap. 21–29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Lag (2018:1206). 25 kap.Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhetInnehåll1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 3–5 §§,anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad i 6 §,avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med det säljande företaget i 7–11 §§, ochkapitalförluster på fastigheter i 12 §. Lag (2003:224). Hänvisningar2 §2 §I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar.Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga ombeskattningsinträde i 20 a kap.,uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, ochförvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.Särskilda bestämmelser som begränsar avdragsrätten för ränteutgifter finns i 24 kap. Lag (2018:1206). Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust 3 §3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar. Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar, inventarier, och patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.Värdepapper har ansetts bibehålla sin karaktär av lagertillgångar sedan ägarbolaget övergått till förvaltande verksamhet R 2009: 36. 4 §4 §Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar. 5 §5 §Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket. Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad Rubriken införd g. Lag 2003:224. 6 §6 § Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt.Första stycket tillämpas på motsvarande sätt på sådana indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap. 23 och 23 a §§. Lag (2011:1510). Förutv. 6 § upphävd g. Lag 2003:224. Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskapTillämpningsområde Rubrikerna har denna placering enl. Lag 2003:224. 7 §7 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag, ska bestämmelserna i 8–11 §§ tillämpas om företagen ingår i en intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 28 §. Förutv. 7 § upphävd g. Lag 2003:224. R 1987: 158 (pga. diskrimineringsförbud i dubbelbeskattningsavtal med Nederländerna medgavs skattefrihet vid överlåtelse mellan svenska dotterbolag och holländskt moderbolag) – R 1999: 72 (fråga om avdrag för förlust vid moderföretags avyttring till dotterbolag av fastighet som bytte karaktär från anläggningstillgång till omsättningstillgång).Avdragsförbud Rubriken införd g. Lag 2003:224. 8 §8 § Kapitalförlusten får inte dras av omden avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel, en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt eller en sådan andel som avses i 25 a kap. 3 a §, avdrag inte får göras för en kapitalförlust på tillgången enligt bestämmelserna i 25 a kap. 19, 20 eller 23 a § ,ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, ellerbestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner ska tillämpas. Lag (2009:1413). Tidigare beteckning 29 §. Förutv. 8 § upphävd g. Lag 2003:224. P. 3 (förut p. 2) ej tillämplig då vederlaget vid avyttring av kapitaltillgång till företag i intressegemenskap var lägre än marknadsvärdet R 2006: 62.9 §9 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten inte dras av. Lag (2003:224). Tidigare beteckning 31 §. Förutv. 9 § upphävd g. Lag 2003:224. Uppskjuten avdragsrätt Rubriken har denna placering enl. Lag 2003:224. 10 §10 § I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen. Lag (2003:224). Tidigare beteckning 30 §. Förutv. 10 § upphävd g. Lag 2003:224. Turordning Rubriken har denna placering enl. Lag 2003:224. 11 §11 § Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), ska senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande ordning: gamla andelar,avyttrade andelar,nya andelar.Bestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte kan särskiljas från varandra. Lag (2007:1419). Tidigare beteckning 32 §. Förutv. 11 § upphävd g. Lag 2003:224. Kapitalförluster på fastigheter Rubriken införd g. Lag 2003:224. 12 §12 § Om ett företag som enligt 24 kap. 32 § kan inneha en näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på fastigheter om var och en av de juridiska personernabegär det för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska personernas bokföringsskyldighet upphör, ochmed avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen. Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på angivet sätt. Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §. Lag (2018:1206). Förutv. 12 § upphävd g. Lag 2003:224. 13 §13 § Upphävd g. Lag (2003:224). 14 §14 § Upphävd g. Lag (2003:224). 15 §15 § Upphävd g. Lag (2003:224). 16 §16 § Upphävd g. Lag (2003:224). 17 §17 § Upphävd g. Lag (2003:224). 18 §18 § Upphävd g. Lag (2003:224). 19 §19 § Upphävd g. Lag (2003:224). 20 §20 § Upphävd g. Lag (2003:224). 21 §21 § Upphävd g. Lag (2003:224). 22 §22 § Upphävd g. Lag (2003:224). 23 §23 § Upphävd g. Lag (2003:224). 24 §24 § Upphävd g. Lag (2003:224). 25 §25 § Upphävd g. Lag (2003:224). 26 §26 § Upphävd g. Lag (2003:224). 27 §27 § Upphävd g. Lag (2003:224). 28 §28 § [Ny beteckning – 7 § – och lydelse g. Lag (2003:224).] 29 §29 § [Ny beteckning – 8 § – och lydelse g. SFS 2003:224.] 30 §30 § [Ny beteckning – 10 § – och lydelse g. SFS 2003:224.] 31 §31 § [Ny beteckning – 9 § – och lydelse g. SFS 2003:224.] 32 §32 § [Ny beteckning – 11 § – och lydelse g. SFS 2003:224.] 25 a kap.Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar Kapitlet infört g. Lag 2003:224; se vid rubriken till 20 a kap. Innehåll Rubriken införd g. Lag 2003:224. 1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser omföretag i intressegemenskap i 2 §, näringsbetingade delägarrätter i 3–8 §§,skalbolagsbeskattning i 9–18 §§,kapitalförluster på vissa fordringar m.m. i 19 §,kapitalförluster på andelar i handelsbolag i 20 §,vissa tillgångar i handelsbolag i 23–24 §§,bostäder i fåmansföretag i 25 §. Lag (2009:1413). Företag i intressegemenskap Rubriken införd g. Lag 2003:224. 2 §2 §Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitelett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2003:224). Näringsbetingade delägarrätter Rubriken införd g. Lag 2003:224. Tillämpningsområde Rubriken införd g. Lag 2003:224. 3 §3 § Bestämmelserna i 5–18 §§ tillämpas när näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras och det avyttrande företaget ärett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,en svensk sparbank,ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, ellerett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4. Lag (2003:224). Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person HFD 2014: 71.DefinitionerRubriken införd g. Lag 2009:1413. 3 a §3 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i detta kapitel behandlas som en näringsbetingad andel, om andelen ägs av ett sådant företag som anges i 3 § 1–5. Lag (2009:1413). 4 §4 §Med en aktiebaserad delägarrätt avses enrätt på grund av teckning av aktier,teckningsrätt,fondaktierätt, ellerinlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till.Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till. Lag (2005:1142). 4 a §4 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 9–18, 23, 23 a och 25 §§. Lag (2009:1413). Skattefrihet och avdragsförbud Rubriken införd g. Lag 2003:224. 5 §5 §En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges i 9 §. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta dock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är uppfyllda. En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. Lag (2007:1419). Avdragsförbudet för kapitalförlust som berott på valutakursförändring stred ej mot EU-rätten HFD 2016: 14 I.Ang. förenlighet mellan EU-rättens etableringsfrihet och lagstiftning som inte medger avdrag för kapitalförlust som orsakats av en valutakursförlust, se C-686/13 A.Villkor avseende tid Rubriken införd g. Lag 2003:224. 6 §6 §Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om andelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före avyttringen har varit näringsbetingad hos säljaren. Innehavstiden ska räknas från det att andelen tillträds. Om andelen förvärvats genom ett avtal, ska den anses ha tillträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Om andelen har erhållits genom ny- eller fondemission, beaktas också tid under vilken den andel eller de andelar som ligger till grund för den emitterade andelen innehafts. Lag (2007:1419). 7 §7 §Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är kapitalvinsten skattefri bara om delägarrätten innehafts under en sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen eller de aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats minst ett år före avyttringen. Lag (2003:224). SkalbolagsbeskattningRubriken införd g. Lag 2009:1413. 8 §8 §Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ skaen senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, ochaktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en aktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika tillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av den sist förvärvade aktien. Lag (2007:1419). Skalbolagbeskattning Beträffande rubriken, se 9 §9 § Om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10–13 §§.Ett företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 14–16 §§ överstiger jämförelsebeloppet enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2009:1413). 9 a §9 a § Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska också ske om ett svenskt handelsbolag avyttrar en delägarrätt som hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §. Detta gäller dock bara om en kapitalvinst på delägarrätten inte skulle ha tagits upp av en eller flera delägare enligt 23 §, om delägarrätten inte hade varit hänförlig till ett skalbolag. Ersättningen ska tas upp till den del den belöper sig på andelar i handelsbolaget som innehas av delägare som skulle ha omfattats av 23 §.Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1413). Undantag Rubriken införd g. Lag 2003:224. 10 §10 §Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske omnågon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade företaget är marknadsnoterad, delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad avveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2, ellerett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet upplöses. Är det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara omden juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för avyttringen eller dess inkomst beskattas hos en delägare som är skattskyldig här vid denna tidpunkt, eller den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad delägarrätt iett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad,en svensk ekonomisk förening,en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening, ellerett svenskt handelsbolag. Lag (2018:722). Skalbolagsdeklaration Rubriken införd g. Lag 2003:224. 11 §11 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske omdet företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller, i fråga om ett svenskt handelsbolag, säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, ochsäkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap. skatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår eller, i fråga om svenskt handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts. Första och andra styckena gäller även företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till. Vid tillämpning av första och andra styckena likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med ett svenskt handelsbolag. Lag (2011:1510). Lagen 2008:1064 innehåller även:1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.2. I fråga om avyttringar av andelar i skalbolag tillämpas de nya bestämmelserna på avyttringar som sker efter d. 31 dec. 2008. Äldre bestämmelser gäller för avyttringar före ikraftträdandet.Minoritetsavyttringar Rubriken införd g. Lag 2003:224. 12 §12 § Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om det föreligger särskilda omständigheter. Lag (2009:1413). Särskilda skäl Rubriken införd g. Lag 2003:224. 13 §13 § Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § inte ske. Vid prövningen ska beaktas vad som föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten bestämts. Lag (2009:1413). Likvida tillgångar Rubriken införd g. Lag 2003:224. 14 §14 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 15 §. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar omtillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, ochdet inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen. Lag (2003:224). 15 §15 § Som likvida tillgångar räknas inteandelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till, ellervärdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i första stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en statsom är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ellermed vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552). Ang. EES se s. R 96.16 §16 § Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som de avyttrade delägarrätterna hänför sig till, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar till den del som motsvarar det sistnämnda företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap. Lag (2007:1419). Jämförelsebeloppet Rubriken införd g. Lag 2003:224. 17 §17 § Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall är jämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet av samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna. Lag (2003:224). Återköp Rubriken införd g. Lag 2003:224. 18 §18 § Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 14–16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas avdet säljande företaget,ett företag i intressegemenskap med detta, elleren fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Vid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap.Första och andra styckena ska också tillämpas i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Lag (2007:1419). Kapitalförluster på vissa fordringar m.m. Rubriken införd g. Lag 2003:224. 19 §19 § En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 § får inte dras av om den avseren fordran på ett annat företag som uppkommer när företagen är i intressegemenskap, en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,en rätt att till visst pris eller ett pris som ska fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller förvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap, en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt, ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen är i intressegemenskap. Detsamma gäller en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett sådant bevis, elleren andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne. Lag (2009:1413). Avdragsförbudet enl. 1 st. p. 1 för kapitalförlust som berott på ändrad växelkurs mellan euro och svenska kronor stred mot EU-rätten HFD 2016: 14 II.Kapitalförluster på andelar i handelsbolag Rubriken införd g. Lag 2003:224. 20 §20 § En utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 3 § 1–4 får inte dra av en kapitalförlust som avser en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om den utländska juridiska personen beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller bestämmelsen i första stycket i stället denne. Lag (2009:1413). Förutv. 20 § upphävd g. Lag 2009:1413. 21 §21 § Upphävd g. Lag (2009:1413). 22 §22 § Upphävd g. Lag (2009:1413). Vissa tillgångar i handelsbolag Rubriken införd g. Lag 2003:224. 23 §23 § Om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst, ska den del av vinsten som belöper sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.Första stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske enligt 9 a §. Lag (2018:1206), ändrad g. Lag (2018:2040). HFD 2013: 52 anm. vid 48:26 – HFD 2014: 71 anm. vid 3 §.23 a §23 a § Om en sådan avyttring som avses i 23 § leder till en kapitalförlust, får den del av förlusten som belöper sig på delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9 §. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller detta i stället denne.Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:1206). HFD 2013: 52 anm. vid 48:26.24 §24 § Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en fysisk person, direkt eller indirekt, genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare i, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett företag som anges i 3 §, ska en tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad för marknadsvärdet vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.Detta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i värde under handelsbolagets innehavstid ochär en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt om den innehas direkt av företaget, ellerär en sådan tillgång som anges i 19 §. Om en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under handelsbolagets innehavstid tillämpas bestämmelsen om värdenedgång på tillgångar på motsvarande sätt. Vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget ska dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget. Vad som sägs i första och andra styckena gäller också om andelen i handelsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt handelsbolag i vilket ett företag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag är delägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2007:1419). Bostäder i fåmansföretag Rubriken införd g. Lag 2003:224. 25 §25 § Om ett företag som anges i 3 eller 3 a § eller ett moderföretag till detta är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag, och företaget avyttrar en delägarrätt och det företag som delägarrätten hänför sig till eller ett dotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång under de tre åren närmast före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det säljande företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till en sådan delägare, gäller följande. Det företag som innehar fastigheten ska vid avyttringen av delägarrätten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som motsvarar dess marknadsvärde.Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara omfastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde,ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte ska tas upp enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, ellerden avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande i det företag som äger fastigheten går över till någon annan tillämpas första stycket bara om det föreligger särskilda omständigheter. Vad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna lägenheten huvudsakligen har använts på sätt som avses i första stycket. Lag (2009:1413). 26 kap.Återföring av värdeminskningsavdragInnehåll 1 §1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m. ska återföras om näringsfastigheter och näringsbostadsrätter avyttras eller blir privatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter. Bestämmelserna i 2–11 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är lagertillgångar.I 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt. Motsvarande bestämmelser samt bestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag finns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive 20 kap. 12 §. Lag (2007:1419). Kapitaltillgångar Fastigheter 2 §2 §Vid avyttring av en näringsfastighet ska följande avdrag återföras: värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,skogsavdrag,avdrag för substansminskning,avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och markanläggningar som gjorts i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, ochavdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader och markanläggningar.Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om fastigheten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419). Återföring av värdeminskningsavdrag för vilka avdrag inte yrkats R 1985 1:93 – När den som är skattskyldig bara för inkomst pga. innehav av fastigheter avyttrar näringsfastighet, skall återföring ej ske av gjorda värdeminskningsavdrag R 2006: 52 – Om tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska den som fått fastigheten i gåva återföra avdraget när fastigheten avyttras HFD 2011: 79.3 §3 §Avdragen som anges i 2 § ska inte återföras till den del de avser tiden före år 1952. Lag (2007:1419). 4 §4 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond har tagits i anspråk och fonden var avsatt enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 § första stycket 4. Avdraget för avskrivning ska återföras bara till den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid den avyttring som låg till grund för avsättningen till ersättningsfond. Lag (2007:1419). 5 §5 §Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, ska det belopp som ska återföras enligt 2 § första stycket 1–4 minskas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen. Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte räknas med i ersättningen. Vid tillämpning av denna paragraf ska omkostnadsbeloppet beräknas utan att anskaffningsutgiften minskas enligt 45 kap. 16 § med värdeminskningsavdrag m.m. som inte återförs. Lag (2007:1419). 6 §6 §Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 §, om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning. 7 §7 §Om bara en del av fastigheten avyttras, ska återföringsbeloppet beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning av 5 § ska i sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap. 19 §. Lag (2007:1419). 8 §8 §Bestämmelserna i 2–5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses som ersättning för fastigheten. Om bara en del av fastigheten blir privatbostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419). 9 §9 §Bestämmelserna i 2–5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet i och med övergången. Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid övergången anses som ersättning för fastigheten. Lag (2007:1419). Bostadsrätter 10 §10 §Vid avyttring av en näringsbostadsrätt ska avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återföras.Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om näringsbostadsrätten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419). 11 §11 § Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en näringsbostadsrätt– hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller– övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsrätt i och med övergången. Lagertillgångar 12 §12 §Vid avyttring av en näringsfastighet ska värdeminskningsavdragen samt avdragen för reparationer och underhåll återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419). Aktiebolag, som sålt en andel i ett fastighetsförvaltande handelsbolag, ansågs ej skyldigt att till beskattning återföra medgivna värdeminskningsavdrag betr. handelsbolagets fastigheter R 2003: 46 – Ej avyttring (underprisöverlåtelse) R 2004: 42, anm. vid 23:10.13 §13 § Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas också när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår till en ny ägare genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och med övergången. Lag (2000:1341). Skattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av näringsbostadsrätter 14 §14 §Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 10 § andra stycket. Hänvisningar 15 §15 §Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte ska återföras finns när det gäller skogsavdrag i 21 kap. 14 §,underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §,partiella fissioner i 38 a kap. 13 §, ochförvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 4 §. Lag (2007:1419). 27 kap.Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Innehåll 1 §1 §I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om byggnadsrörelse2–8 och handel18 §§ med fastigheter i 2–8 och 18 §§, ochtomtrörelse3 i 3 och 9–18 §§.Byggnadsrörelse och handel med fastigheter Innehav av lagertillgång2 §2 §Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt bestämmelserna i 4–7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Kommanditbolags försäljning led i delägares handel med fastigheter R 1976: 60 – Ej handel med fastigheter då fråga var om ett fåtal R 1980 1:11, men vid flera fastigheter 1987: 46 – Bostadsrätt hos byggföretag R 1981 1:42 – Byggmästares dotter, som var delägare och styrelseledamot i en av fadern i aktiebolagsform bedriven byggnadsrörelse, ansågs själv bedriva byggnadsrörelse R 1983 1:38.Avyttring av byggnadstomt3 §3 §Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen ingå i den verksamheten. Om verksamheten huvudsakligen består av tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i tomtrörelsen. Vad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §. Lagerfastigheter4 §4 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av företaget. Att första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir privatbostadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § tredje stycket. Lag (2008:1316). 5 §5 §Bestämmelserna i 4 § gäller inte om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del användas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsledare, eller när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen. Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag 6 §6 § Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehavaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, ellerdet fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag. Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag ansågs som lagertillgångar även efter avyttring av samtliga fastigheter R 2003: 17.6 a §6 a § Upphävd g. Lag (2011:1510). 7 §7 §I sådana fall som avses i 6 § 3 ska inte bara andelen i handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren. Lag (2007:1419). R 2003: 46 anm. vid 26:12.Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är lagertillgångar 8 §8 §Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål för byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, ska värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen. Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, av en fysisk person, ska dock värdet av hans eget arbete tas upp bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet. Lag (2007:1419). Uppförande av villabyggnad på egen fastighet med begagnande av byggmästarrabatt föranledde ej intäkt, då det ansågs sakna anknytning till byggnadsrörelsen R 1996: 93.Tomtrörelse Vad som är tomtrörelse9 §9 § Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad eller enkel.Huvudaktieägare i bolag vars dotterbolag bedrivit tomtstyckningsrörelse R 1975: 68 – Mäklares tomtförsäljning R 1978 1:82 – Jordbruksfastighet ingående i yrkesmässig markförsäljning R 1982 1:80 – Villafastighet ingående i tomtrörelse R 1993: 51.Vad som är kvalificerad tomtrörelse 10 §10 §Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring. Kvalificerad tomtrörelse? R 1979 1:49, 1982 1:61, 1982 1:80.Vad som är enkel tomtrörelse 11 §11 §En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen ska avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Lag (2007:1419). 12 §12 §Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska den som är eller har varit gift räkna in också makens avyttringar under äktenskapet under tioårsperioden. Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom gåva, ska förvärvaren och överlåtaren räkna in också varandras avyttringar under tidsperioden, om förvärvaren är överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller avkomlings make, ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är delägare, eller ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i 1 på grund av det sammanlagda innehavet av andelar har ett bestämmande inflytande. Lag (2007:1419). 13 §13 §Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska upplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring. Avyttringar av det slag som berättigar till avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § ska inte räknas in. Lag (2007:1419). 14 §14 §Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen ska användas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse.Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Lag (2007:1419). 15 §15 §En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde byggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna ska anses avyttrade. Lag (2007:1419). Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse 16 §16 §Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster. Om lagret vid utgången av beskattningsåret före det beskattningsår då avyttringen ska tas upp som intäkt har tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen. Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att ge en obehörig skatteförmån till den skattskyldige eller förvärvaren eller till någon som en av dem har intressegemenskap med. Lag (2007:1419). Återstoden av lagret ansågs sålt trots att en tomt med rörelseidkarens bostadsbyggnad behölls R 1979 1:49.När enkel tomtrörelse avbryts17 §17 §Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.Första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom detaljplan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker under sådana förhållanden att en tomtrörelse på nytt ska anses påbörjad.Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket. Lag (2007:1419). Gemensamma bestämmelser om arv m.m.18 §18 § Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med anledning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller andelar som har varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse hos den döde, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet. Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne bedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse. Fastigheter behöll sin karaktär av lagertillgångar även då arvtagaren bedrev byggnadsrörelse genom ett av honom ägt aktiebolag R 2003: 23 – Tillämpning av 1 st. 2 HFD 2012: 37.28 kap.Arbetsgivares pensionskostnader Innehåll 1 §1 §I detta kapitel finns bestämmelser om krav på pensionsutfästelser i 2 §,avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i 3–19 §§,kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 20 §,ersättning från en pensionsstiftelse i 21 §,återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen i 22–25 §§, ochövertagande av pensionsutfästelser i 26 §.Krav på pensionsutfästelser 2 §2 § Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en pensionsutfästelse beaktas bara om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring.Med betalning av en premie för pensionsförsäkring likställs i detta kapitel betalning enligt ett avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om tjänstepension. Detta gäller bara om avtalet är jämförbart med pensionsförsäkring och uppfyller de villkor som anges i 58 kap. 1 a §. Lag (2005:1170). Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser Tryggandeformer3 §3 § Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5–18 §§, om utfästelsen tryggas genomöverföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti,betalning av premie för pensionsförsäkring, elleröverföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (2008:134). Avdrag medgivet då pensionsutfästelse givits under året och medel reserverats i bokslutet trots att premie för tjänstepensioneringen erlagts först påföljande år men innan deklarationen skulle lämnas R 1977: 41 – Motsatt utgång då premien erlagts efter det att deklarationen skulle ha lämnats R 1980 1:4 – Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse medgivet trots att stiftelsen ej var bildad vid beskattningsårets utgång R 1977: 61 – Avdrag medgivet när antalet anställda var minst 30 men stiftelsen omfattade endast ett mindre antal R 1981 1:68 – Beräkning av fåmansbolags pensionsskuld pga. pensionsutfästelse till anställd delägare R 1984 1:89 – Fråga, om pensionsutfästelse stod i överensstämmelse med tryggandelagen när pensionsrättens kapitalvärde angivits i utfästelsen R 1985 1:33 – Fråga, om avsättning gällde sådan personalstiftelse som avses i tryggandelagen R 1995: 37 – Vid pension utfäst enligt allmän pensionsplan har alternativregeln inte kunnat tillämpas R 1988: