Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Lag (1988:1465) om ledighet för närståendevård

Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ledighet i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående. SFS 2010:1241

2 §

3 §

Ersättning

4 §

5 §

6 §

7 §

8 §

9 §

10 §

11 §

12 §

Ansökan och beslut om ersättning m.m.

13 §

14 §

15 §

16 §

Återbetalningsskyldighet

17 §

Överklagande m.m. av beslut om ersättning

18 §

Övriga bestämmelser om ersättning m.m.

19 §

Rätt till ledighet m.m.

20 §

En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under tid då han eller hon uppbär hel närståendepenning enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken och till förkortning av arbetstiden till en fjärdedel, till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då han eller hon uppbär tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
Under den tid då en arbetstagare skulle ha haft rätt till ersättning enligt nyssnämnda kapitel, om han eller hon inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken, har arbetstagaren rätt till ledighet. SFS 2017:1125

21 §

Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt till ledighet enligt denna lag.

22 §

Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till ledighet skall han så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren. I samband med underrättelsen skall arbetstagaren ange hur länge han avser att vara ledig, om det kan ske.

23 §

En arbetstagare får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

24 §

En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

25 §

En arbetstagare är inte skyldig att enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbetsförhållandena i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är inte heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

26 §

En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.

27 §

Mål om tillämpning av 21–26 §§ handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39–42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64–66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

SFS 1988:1465

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
- - -

SFS 1991:225

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

SFS 1991:1053

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

SFS 1991:1980

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

SFS 1992:274

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 1992:1705

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 1993:333

Denna lag träder i kraft såvitt avser 4 och 6 §§ den 1 juni 1993 och i övrigt den 1 juli 1993.

SFS 1994:47

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

SFS 1994:318

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

SFS 1995:1482

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Äldre bestämmelser tillämpas på ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 1997:279

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1997.

SFS 1998:94

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller 18 § i sin äldre lydelse.

SFS 1999:815

  • Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
  • Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om ersättning för tid före ikraftträdandet.

SFS 2000:380

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

SFS 2002:196

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

SFS 2004:818

  • Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
  • Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:781) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

SFS 2007:198

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.

SFS 2008:483

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

SFS 2008:863

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

SFS 2008:940

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

SFS 2009:992

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Under åren 2010 och 2011 ska de äldre bestämmelserna fortfarande gälla. Det som sägs om Premiepensionsmyndigheten ska därvid i stället gälla Pensionsmyndigheten.

SFS 2009:1049

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. De nya bestämmelserna tilllämpas även för vård som har påbörjats före ikraftträdandet.

SFS 2010:419

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

SFS 2010:1241

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 2017:1125

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.