Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.
Diskrimineringslag (2008:567) DLDiskrimineringslagenFörarbeten2008:567Prop. 2007/08:95, bet. 2007/08:AU7, rskr. 2007/08:219.Jfr rådets direktiv 75/117/EEG av 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, 19.2.1975, s. 9, Celex 31975L0117), rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, 14.2.1976, s. 40, Celex 31976L0207), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15, Celex 32002L0073), rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 10.1.1979, s. 24, Celex 31979L0007), rådets direktiv 86/613/EEG av den 11 december 1986 om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för kvinnor med egen rörelse under havandeskap och moderskap (EGT L 359, 19.12.1986, s. 56, Celex 31986L0613), rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering (EGT L 14, 20.1.1998, s. 6, Celex 31997L0080), rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22, Celex 32000L0043), rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16, Celex 32000L0078; rättelse av rubriken EGT L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 32000L0078R/01/), rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, 21.12.2004, s. 37, Celex 32004L0113) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23, Celex 32006L0054).2009:526Prop. 2008/09:150, bet. 2008/09:KU24, rskr. 2008/09:237.2010:464Prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU8, rskr. 2009/10:269.2010:861Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.2010:1979Prop. 2009/10:237, bet. 2010/11:JuU2, rskr. 2010/11:30.2011:742Prop. 2010/11:89, bet. 2010/11:AU8, rskr. 2010/11:254.2012:483Prop. 2011/12:122, bet. 2011/12:AU11, rskr. 2011/12:267.2012:673Prop. 2011/12:159, bet. 2012/13:AU3, rskr. 2012/13:21.2012:913Prop. 2012/13:1, utg.omr. 16, bet. 2012/13:UbU1, rskr. 2012/13:113.2014:958Prop. 2013/14:198, bet. 2013/14:AU8, rskr. 2013/14:367.2016:828Prop. 2015/16:135, bet. 2015/16:AU10, rskr. 2015/16:304.2017:282Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12, rskr. 2016/17:208.2017:1081Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3, rskr. 2017/18:29.2017:1128Prop. 2017/18:10, bet. 2017/18:SfU12, rskr. 2017/18:47.Utkom från trycket den 25 juni 2008utfärdad den 5 juni 2008.Kommentaren uppdaterad per 1 juli 2018 SFS 2018:1081 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2 kap. 12 c § diskrimineringslagen (2008:567) ska ha följande lydelse.Kommentaren uppdaterad per 1 januari 2018 SFS 2017:1128 – Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 2 kap. 14 a § diskrimineringslagen (2008:567) ska ha följande lydelse.1 kap.Inledande bestämmelserLagens ändamål1 §1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958). Lagen 2014:958, med ikraftträdande 1 jan. 2015, innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om diskriminering som ägt rum före ikraftträdandet.Ang. begreppet ”etniskt ursprung”, se C-668/15 Jyske Finans.Lagens innehåll2 §2 §Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången.Lagen är tvingande3 §3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen. Äldre rätt: Jfr AD 1990: 34 (jämställdhetsavtalet för byggnadsindustrin).Diskriminering4 §4 § I denna lag avses med diskriminering direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn tillde ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1–5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958). Sexuella trakasserier ansågs föreligga när bagare bl.a. uttalat grova sexuella skämt mot kassabiträde AD 2016: 56 – Barnmorska som nekats anställning pga. önskemål om att slippa utföra aborter med hänsyn till sin religiösa tro ansågs ej diskriminerad AD 2017: 23 – Fråga om högskola diskriminerat döv arbetssökande som nekats anställning som lektor med hänvisning till oskäligt höga kostnader för tolktjänster m.m. AD 2017: 51 – Fråga om kraftigt överviktig arbetstagare tillika arbetssökande diskriminerats då han nekats plats på grundutbildning till kriminalvårdare och därmed sammanhängande anställning AD 2018: 11 – Fråga om skola diskriminerat lärarvikarie genom att uppställa krav på handhälsning AD 2018: 19 – Fråga om bemanningsföretag genom krav på annan huvudsaklig sysselsättning diskriminerat funktionsnedsatt person som önskat ingå ramavtal med företaget AD 2018: 41 – Arbetssökande kvinnlig tolk som pga. sin religion ej handhälsat på tolkföretagets manliga företrädare ansågs indirekt diskriminerad AD 2018: 51.Ang. ev. diskriminering av personer som får barn genom surrogatavtal, se C-167/12 D, C-363/12 Z. Ang. indirekt diskriminering av kvinnliga arbetstagare i samband med föräldraledighet, se C-7/12 Riežniece. Förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning och ålder Utbetalning av en efterlevandeförmån till den registrerade partnern C-443/15 Parris. Åldersdiskriminering: Rekryteringen av poliser begränsad till sökande som inte fyllt 35 år C-258/15 Salaberria Sorondo. Mindre förmånlig löneskala och placering i lönegrad vid anställningen än vad som gäller för redan anställda lärare ansågs inte utgöra indirekt diskriminering C‑154/18 Horgan och Keegan.Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålderRubriken har denna lydelse enl. Lag 2014:958.5 §5 § I denna lag avses med kön: att någon är kvinna eller man, könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Lag (2014:958). Begreppet funktionshinder C-13/05 Chacón Navas, förenade målen C-335/11 och C-337/11 HK Danmark, C-363/12 Z, C-354/13 FOA (fetma). Frånvaro pga. sjukdom som har samband med arbetstagarens funktionshinder C‑270/16 Ruiz Conejero. Diskriminering av personer med romskt ursprung C-83/14 CHEZ Razpredelenie Bulgaria. Diskriminering pga. kön m.h.t. fysisk storlek C‑409/16 Kalliri (polisutbildning).2 kap.Förbud mot diskriminering och repressalierArbetslivetDiskrimineringsförbud1 §1 § En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivarenär arbetstagare, gör en förfrågan om eller söker arbete, söker eller fullgör praktik, ellerstår till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte i fråga om den som gör en förfrågan om arbete. Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första stycket ska likställas med arbetsgivaren. Lag (2014:958). Äldre rätt ang. jämställdhetslagen (1991:433): AD 1981: 109 (talan ej avvisad oaktat det beslut som påstods innebära könsdiskriminering upphävts av den kommunala besvärsnämnden) – Könsdiskriminering vid anställning enl. äldre rätt? AD 1981: 169, 171, 1982: 102, 139, 1983: 50, 78, 83, 102, 104, 1984: 1, 12, 22, 100, 120 (fördelning av arbete eller anställning?), 1986: 67, 84, 103, 1987: 1, 8, 35, 51, 67, 83, 140, 152, 1988: 50, 1989: 40, 122, 1993: 49, 1997: 16 (tillsättning av kyrkoherde), 1999: 103 (regeringsbeslut ang. utnämning av domare i EG-domstolen), 2002: 45 (förbigående av gravid barnmorska år 1999 ansågs ha inneburit könsdiskriminering i strid med likabehandlingsdirektivet), 2004: 44 (kommissarie), 2005: 69 (anställning som kyrkoherde), 87 (biltillverkningsföretags krav på arbetssökandes kroppslängd ansågs som indirekt könsdiskriminering) – Lönediskriminering enl. äldre rätt? AD 1984: 140 (lika arbete?), 1985: 134 (kollektivavtal ansågs missgynna män), 1987: 132 (motsatt utgång betr. annat kollektivavtal), 1991: 62 (beviskravet), 1995: 158 (d:o), 1996: 41 (jämförelse mellan barnmorska och klinikingenjörer, alla anställda hos landsting, jfr 2001: 13), 79 (lika arbete?), 1997: 68 (beviskravet), 2001: 51, 76 (d:o) – Könsdiskriminering vid arbetsledning el. likn. enl. äldre rätt? AD 1982: 17, 1984: 6, 1987: 3. Fråga om en kvinna av utländskt ursprung blivit diskriminerad betr. anställning på häkte AD 2006: 96 – Fråga om kvinnlig polis blivit diskriminerad betr. anställning som polisinspektör AD 2006: 126 – Att bolag ej betalat löneutfyllnad till gravid anställd under tid hon haft havandeskapspenning, på samma sätt som till anställda som fått sjukpenning, innebar ej könsdiskriminering AD 2009: 15 – Fråga om arbetsgivares uttalanden om arbetstagares ursprung samt teckning med sexuellt innehåll utgjort trakasserier AD 2011: 13. Äldre rätt ang. lagen 1999:130: AD 1997: 61, 1998: 134, 2002: 54, 2003: 55 (arbetstagare vars tidsbegränsade anställning upphörde erbjöds ej förnyad anställning), 58, 63, 73, 2004: 22, 2005: 3, 14 (fråga om arbetsgivare tagit emot och bedömt en platsansökan), 21, 47 (lagen ej tillämplig när ansökan inkommit efter det att tjänsten tillsatts) – AD 2002: 128 (alltför högt krav på språkkunskaper), 2005: 98 (fråga om diskriminering pga. språkkrav), 2008: 47 (d:o) – AD 2007: 45 (arbetsgivare ansvarade ej för handlande av anställd som agerat på eget bevåg och utanför givna instruktioner), 2009: 11 (fråga om diskriminering av tjeckisk kvinna som sökt anställning som biluthyrare) – AD 2009: 16 (fråga om diskriminering av bosnier betr. arbete som originalare), 87 (fråga om diskriminering av makedonisk kvinna betr. arbete som placeringsassistent) – AD 2010: 21 (fråga om diskriminering av två muslimska kvinnor med huvudduk) – AD 2011: 13 anm. ovan. Äldre rätt ang. lagen 1999:132: AD 2003: 47 (diabetiker betr. anställning som driftoperatör), 76 (vårdare vid kriminalvårdsanstalt som inte kom i fråga för vissa uppgifter) – AD 2005: 32 (projektledare som blivit sjuk i MS) – Att vägra präst anställning som missionär i Brasilien pga. viss allergi utgjorde diskriminering AD 2006: 97 – Fråga om Försäkringskassan diskriminerat gravt synskadad kvinna som sökt anställning som handläggare genom att inte vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder AD 2010: 13.Fråga om köns- resp. åldersdiskriminering av 62-årig kvinna som varken kallats till intervju eller erbjudits anställning AD 2010: 91 – Fråga om diskriminering pga. förväntad framtida graviditet AD 2011: 2 – Fråga i diskrimineringsmål om viss person haft rätt att företräda arbetsgivaren AD 2011: 19 – Fråga om diskriminering pga. graviditet AD 2011: 22, 23, 2013: 18, 2015: 72 – Ang. synskadad som nekats praktikplats på vårdhem AD 2011: 25 – Fråga om kabinanställda som sagts upp enl. en avtalsturlista utsatts för åldersdiskriminering AD 2011: 37 – Fråga om svetsare med nigerianskt ursprung blivit diskriminerad AD 2012: 27 – Arbetstagare i underklädesbutik som av arbetsgivaren beordrats bära namnskylt med uppgift om den egna BH-storleken ansågs trakasserad pga. kön AD 2013: 29 – Ej diskriminering när nyanställd manlig behandlingssekreterare fick högre lön än tidigare anställd 30 år äldre kvinnlig kollega AD 2013: 64 – Fråga om arbetsgivare utsatt receptionist för sexuella trakasserier AD 2013: 71 – Fråga om uppsagd bussförare med viss funktionsnedsättning till följd av tidigare hjärninfarkt diskriminerats AD 2013: 78 – Fråga om åldersdiskriminering skett under rekrytering av arbetstagare för tågstädning AD 2014: 28 – Sexuella trakasserier av arbetsgivare som förmått anställd att sitta i dennes knä under ett samtal om arbetsvillkor och då även utsatt arbetstagaren för fysisk beröring AD 2016: 38 – Ej diskriminering när arbetsgivare förbjudit tandläkare att använda engångsärmar med hänvisning till patientsäkerheten AD 2017: 65 – Fråga om i förtid avslutad provanställning av gravid kvinna utgjort diskriminering AD 2018: 74.Offentligt uttalande av arbetsgivare att han inte hade för avsikt att anställa arbetstagare av visst etniskt ursprung utgjorde direkt diskriminering C-54/07 Feryn, p. 21 f. Förbudet mot direkt diskriminering och trakasserier ej begränsat till personer som själva har ett funktionshinder utan kan även gälla föräldrar till barn med funktionshinder C-303/06 Coleman, p. 33 ff. Ang. förbud mot diskriminering pga. kön C-409/16 Kalliri (uttagningsprov till polisutbildning enligt vilken sökande måste ha en minsta fysisk storlek), C-531/15 Ramos (arbetstagare som ammar). Ålder, se C-144/04 Mangold, C-411/05 Palacios de la Villa, C-427/06 Bartsch, C-388/07 Age Concern England, C-88/08 Hütter, C-229/08 Wolf, C-341/08 Petersen, C-555/07 Kücükdeveci, C-45/09 Rosenbladt, C-250/09 och C-268/09 Georgiev, C-499/08 Andersen, C-159/10 och C-160/10 Fuchs och Köhler, C-297/10 och C-298/10 Hennigs och Mai, C-447/09 Prigge m.fl., C-132/11 Tyrolean Airways Tiroler Luftfahrt, C-476/11 HK Danmark, C-286/12 kommissionen/Ungern, C-501/12 Specht (konsekvenser av tidigare diskriminering), C-417/13 Starjakob, C-529/13 Felber, C-530/13 Schmitzer, C-20/13 Unland, C-432/14 O, C-539/15 Bowman, C-143/16 Abercrombie & Fitch Italia (avtal om intermittent anställning som automatiskt upphör att gälla när arbetstagaren fyller 25 år). Ang. förbud mot diskriminering pga. sexuell läggning, se C-147/08 Römer. Ang. indirekt diskriminering pga. funktionshinder vid fastställande av avgångsvederlag, se C-152/11 Odar; arbetsskada C-395/15 Daouidi. Diskriminering på grund av religion eller övertygelse i fråga om kunds önskemål att inte få tjänster utförda av en arbetstagare som bär muslimsk huvudduk C-188/15 Bougnaoui och ADDH. Ang. rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder, se förenade målen C-335/11 och C-337/11 HK Danmark. Diskriminering av personer med romskt ursprung genom montering av elmätare på pelare C-83/14 CHEZ Razpredelenie Bulgaria.2 §2 § Förbudet i 1 § hindrar inte särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet, åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor, tillämpning av åldersgränser för rätt till pensions-, efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.70-årsgräns för buss-, färdtjänst- och sjukreseförare i trafiksäkerhetssyfte ansågs som otillåten särbehandling AD 2015: 51.Fördröjd befordran till följd av senarelagd vidareutbildning pga. mammaledighet omfattas ej C-595/12 Napoli, p. 43. Åldersgräns för tillträde till poliskåren C-416/13 Vital Pérez. Uteblivet avgångsvederlag om arbetstagaren har möjlighet att uppbära allmän ålderspension C-515/13 Ingeniørforeningen i Danmark.Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier3 §3 § Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Äldre rätt: Fråga om arbetsgivare fullgjort sin skyldighet AD 2002: 102, 2005: 22 – Arbetsgivare (kommun) ansvarade ej för uttalanden av fackliga företrädare vid intervju med arbetssökande AD 2007: 16 – Fråga om kommunanställd habiliteringsassistent från Gambia diskriminerats genom avstängning och förflyttning och genom trakasserier på arbetsplatsen AD 2009: 4.Fråga vid personlig assistans om brukares sambo i egenskap av fullmaktshavare för brukaren kunde likställas med arbetstagare och om arbetsgivaren därmed haft ett utredningsansvar för annan arbetstagares påstående om trakasserier från sambon AD 2017: 61.Uppgift om meriter4 §4 § Om en arbetssökande inte har anställts eller tagits ut till anställningsintervju, eller om en arbetstagare inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den hade som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet eller utbildningsplatsen.UtbildningDiskrimineringsförbud5 §5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Lag (2014:958). Lagen 2010:861, med ikraftträdande 1 juli 2011, innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare till utgången av juni 2012. Äldre rätt: Att viss andel av platserna på ett studieprogram vid universitet reserverats för sökande vilkas föräldrar var födda utomlands ej förenligt med undantaget från diskrimineringsförbudet i 7 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan H 2006: 683.Gemenskapsrätten utgör i princip inte hinder mot nationella bestämmelser innefattande krav på att sökande till utbildning, som anordnas under en begränsad tid och som syftar till att på kort sikt fylla behovet av behöriga lärare i en medlemsstat, skall vara anställda i en skola i denna stat C-40/05 Lyyski.6 §6 § Förbudet i 5 § hindrar inte åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800),tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, ellersärbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lag (2010:861). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier7 §7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.Uppgift om meriter8 §8 § Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om vilken utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun.Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag9 §9 § Diskriminering av arbetssökande eller arbetstagare är förbjuden i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag. Förbudet hindrar dock inte åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.Start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet10 §10 § Diskriminering är förbjuden i fråga omekonomiskt stöd, tillstånd, registrering eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet, ochbehörighet, legitimation, auktorisation, registrering, godkännande eller liknande som behövs eller kan ha betydelse för att någon ska kunna utöva ett visst yrke. Förbuden hindrar inte särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.Förbudet i första stycket 1 hindrar inte heller åtgärder i fråga om stöd som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män eller lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.Medlemskap i vissa organisationer11 §11 § Diskriminering är förbjuden i fråga ommedlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, ochförmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar.Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.Varor, tjänster och bostäder m.m.12 §12 § Diskriminering är förbjuden för den somutanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, elleranordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Den som i förhållande till allmänheten företräder den som avses i första stycket ska likställas med denne. Lag (2012:483). Lagen 2012:483, med ikraftträdande 21 dec. s.å., innehåller även:2. För försäkringsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Om ett försäkringsavtal som ingåtts före ikraftträdandet till följd av avtalet förlängs efter ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser.En regional kollektivtrafikmyndighet ansågs tillhandahålla tjänsten bussresa i diskrimineringslagens mening, trots att ett bussbolag faktiskt utförde den aktuella tjänsten H 2017: 1065.12 a §12 a §Förbudet mot diskriminering i 12 § som har samband med kön hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika i fråga om tjänster eller bostäder, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.För försäkringstjänster gäller dock att enskilda personers försäkringspremier eller försäkringsersättningar inte får skilja sig åt mellan kvinnor och män utifrån beräkningar baserade på kön. Trots detta får, om villkoren i första stycket är uppfyllda, en persons könstillhörighet påverka bedömningen av andra faktorer som beräkningar av försäkringspremier baseras på. Lag (2012:673). Ang. 2 st. se C-236/09 Association Belge des Consommateurs Test-Achats, C-318/13 X.12 b §12 b § Förbudet mot diskriminering i 12 § som har samband med ålderhindrar inte tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster, hindrar inte tillämpning av nedre åldersgränser för tillträde till serveringsställen för yrkesmässigt bedriven servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker för vilka näringsidkaren har serveringstillstånd, ochhindrar inte heller annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673). 12 c §12 c § Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet i 12 § första stycket 1 gäller intei fråga om bostäder,för privatpersoner, ochom det i fråga om tillhandahållande av varor och tjänster krävs åtgärder i fråga om fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket enligt plan- och bygglagen (2010:900) eller äldre motsvarande bestämmelser och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Lag (2017:1081). Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m.13 §13 § Diskriminering är förbjuden i fråga omhälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet,verksamhet inom socialtjänsten, ochstöd i form av färdtjänst och riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Lag (2012:673). 13 a §13 a §Förbudet mot diskriminering i 13 § 1 och 2 som har samband med kön hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673). 13 b §13 b § Förbudet mot diskriminering i 13 § som har samband med ålder hindrar intetillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, ellerannan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673). Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd14 §14 § Diskriminering är förbjuden i fråga omsocialförsäkringen och anslutande bidragssystem,arbetslöshetsförsäkringen, ochstatligt studiestöd. Lag (2012:673). Ang. indirekt diskriminering pga. kön vid berättigande till avgiftsbaserad ålderspension, se C-385/11 Elbal Moreno.14 a §14 a §Förbudet mot diskriminering i 14 § 1 som har samband med kön hindrar inte tillämpning av bestämmelser i lag om änkepension eller utbetalning av barnbidrag. Lag (2017:1128). 14 b §14 b § Förbudet mot diskriminering i 14 § som har samband med ålder hindrar intetillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, ellerannan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Lag (2012:673). Värnplikt och civilpliktVärnplikt och civilplikt samt annan motsvarande militär utbildning inom FörsvarsmaktenRubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:464. 15 §15 § Diskriminering är förbjudenvid mönstring eller annan utredning om personliga förhållanden enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt vid inskrivning för och under fullgörande av värnplikt eller civilplikt, samtvid antagningsprövning till samt under fullgörande av annan motsvarande militär utbildning inom Försvarsmakten.Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.Förbudet hindrar inte heller tillämpning av bestämmelser om att en totalförsvarspliktig inte ska kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han eller hon hänvisar till sin anslutning till visst religiöst samfund. Lag (2010:464). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier16 §16 § Om en myndighet eller en organisation som omfattas av förbudet i 15 § får kännedom om att en person som söker till eller deltar i utbildning eller annan verksamhet som anges i bestämmelsen anser sig i samband därmed ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är myndigheten eller organisationen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.Första stycket gäller dock inte trakasserier som har samband med ålder. Lag (2010:464). Offentlig anställning17 §17 § Diskriminering är förbjuden även i andra fall än som avses i 5 eller 9–15 §§ när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställningbistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, ellerpå annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. Lag (2012:673). Förbud mot repressalier18 §18 §En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagarenanmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,medverkat i en utredning enligt lagen, elleravvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivarengör en förfrågan om eller söker arbete,söker eller fullgör praktik, ellerstår till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första eller andra stycket ska likställas med arbetsgivaren. Äldre rätt: Jfr AD 1991: 65. AD 2013: 71.19 §19 §Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 2 kap. 5, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16 eller 17 § eller 3 kap. 16, 17, 18 eller 20 § får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller honanmält eller påtalat ett sådant handlande,medverkat i en utredning enligt lagen, elleravvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat. Lag (2016:828). 3 kap.Aktiva åtgärderKapitlet infört g. Lag 2016:828 (prop. 2015/16:135, bet. 2015/16:AU10). Förutv. 3 kap. samtidigt upphävt.Lagen 2016:828, med ikraftträdande 1 jan. 2017, innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om aktiva åtgärder som har eller skulle ha vidtagits före ikraftträdandet.Inledande bestämmelserRubriken införd g. Lag 2016:828. 1 §1 § Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828). Arbetet med aktiva åtgärderRubriken införd g. Lag 2016:828. 2 §2 §Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom attundersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och följa upp och utvärdera arbetet enligt 1–3. Lag (2016:828). 3 §3 §Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande.Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828). ArbetslivetRubriken införd g. Lag 2016:828. Arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärderRubriken införd g. Lag 2016:828. 4 §4 §Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3 §§. Lag (2016:828). 5 §5 §Arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder ska omfattaarbetsförhållanden,bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor,rekrytering och befordran,utbildning och övrig kompetensutveckling, och möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Lag (2016:828). 6 §6 §Arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och sådana repressalier som avses i 2 kap. 18 §.Arbetsgivaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828). 7 §7 §Arbetsgivaren ska genom utbildning, annan kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner.Arbetsgivaren ska följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas enligt första stycket. Lag (2016:828). Arbetsgivarens arbete med lönekartläggningRubriken införd g. Lag 2016:828. 8 §8 §I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren varje år kartlägga och analyserabestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, ochlöneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Lag (2016:828). 9 §9 §Arbetsgivaren ska analysera om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Analysen ska särskilt avse skillnader mellankvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika,en grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och en grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat, och en grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och en grupp med arbetstagare som utför arbete som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat men ger högre lön trots att kraven i arbetet bedömts vara lägre. Lag (2016:828). 10 §10 §Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer och dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter samt ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas. Lag (2016:828). SamverkanRubriken införd g. Lag 2016:828. 11 §11 §I arbetet med aktiva åtgärder ska arbetsgivare och arbetstagare samverka. Lag (2016:828). Information som behövs för samverkanRubriken införd g. Lag 2016:828. 12 §12 §Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka i arbetet med aktiva åtgärder.Om informationen avser uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare, gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet gäller i stället 10 kap. 11–14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2016:828). DokumentationRubriken införd g. Lag 2016:828. 13 §13 §En arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte 25 eller fler arbetstagare ska under året skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 4–10 §§.Dokumentationen ska innehållaen redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 §§ och som avser de områden som anges i 5 §,en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 6 och 7 §§,en redovisning av resultatet av kartläggningen och analysen enligt 8–10 §§,en redovisning av vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att åtgärda förekommande löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön,en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behöver vidtas ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år,en redovisning och utvärdering av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts, ochen redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 11 § fullgörs. Lag (2016:828). 14 §14 §En arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte mellan 10 och 24 arbetstagare ska under året skriftligen dokumentera arbetet med lönekartläggningen enligt 8–10 §§.Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som framgår av 13 § 3–6 och en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 11 § fullgörs i fråga om arbetet med lönekartläggningen. Lag (2016:828). UtbildningRubriken införd g. Lag 2016:828. UtbildningsanordnareRubriken införd g. Lag 2016:828. 15 §15 §Med utbildningsanordnare avses i detta kapitel den som bedriverutbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800),utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Lag (2016:828). Utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärderRubriken införd g. Lag 2016:828. 16 §16 §Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3 §§. Lag (2016:828). 17 §17 §Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 § 2 och 3 ska omfattaantagnings- och rekryteringsförfarande,undervisningsformer och organisering av utbildningen,examinationer och bedömningar av studenternas prestationer,studiemiljö, ochmöjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828). 18 §18 §Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828). SamverkanRubriken införd g. Lag 2016:828. 19 §19 §I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 15 § och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828). DokumentationRubriken införd g. Lag 2016:828. 20 §20 §Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18 §§. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 § 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17 §.Dokumentationen ska innehållaen redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 §§,en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18 §, ochen redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 § fullgörs. Lag (2016:828). 4 kap.TillsynDiskrimineringsombudsmannenDiskrimineringsombudsmannens uppgifter1 §1 §Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den.Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen. Lag (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen – F (2008:1401) med instr. för Diskrimineringsombudsmannen. 1 a §1 a §Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av denna lag. Lag (2016:828). 2 §2 §Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i domstol för en enskild som medger det.Uppgiftsskyldighet3 §3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av Diskrimineringsombudsmannenlämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen,lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen, ochkomma till överläggningar med ombudsmannen.Skyldigheten enligt 1–3 gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som talar däremot.Vite 4 §4 §Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering.Ett vitesföreläggande enligt första stycket ska delges. Lag (2010:1979). Lagen 2010:1979, med ikraftträdande 1 april 2011, innehåller även:2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före d. 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt. Lag (1985:206) om viten under FörvProc (slutet).5 §5 §Den som inte fullgör sina skyldigheter att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 16, 17 eller 18 §, lämna information enligt 3 kap. 12 § eller dokumentera enligt 3 kap. 13, 14 eller 20 § får föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande ska förenas med vite och meddelas av Nämnden mot diskriminering efter framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet får riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet.Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4–9 och 12–14 §§. I framställningen ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts. Lag (2016:828). Se anm. vid 4 §.Överklagandeförbud6 §6 §Andra beslut av Diskrimineringsombudsmannen enligt denna lag än beslut om vitesförelägganden enligt 4 § får inte överklagas.Nämnden mot diskriminering Nämndens uppgifter7 §7 §Nämnden mot diskriminering prövar framställningar om vitesförelägganden enligt 5 § och överklaganden av beslut om vitesförelägganden enligt 4 §. Vid handläggningen av ärendena tillämpas 8–15 a §§. Lag (2010:1979). F (2008:1328) med instr. för Nämnden mot diskriminering. Handläggningen av en framställning om vitesföreläggande8 §8 §Den som en framställning om vitesföreläggande riktas mot ska föreläggas att inom en viss tid yttra sig över framställningen och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som Nämnden mot diskriminering behöver för sin prövning.När en arbetstagarorganisation gjort framställningen ska Diskrimineringsombudsmannen ges tillfälle att yttra sig.9 §9 §Nämnden mot diskriminering ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. När det behövs ska nämnden låta komplettera utredningen. Överflödig utredning får avvisas.10 §10 §Ärendena hos Nämnden mot diskriminering avgörs efter muntlig förhandling, utom när nämnden anser att någon sådan förhandling inte behövs.11 §11 §Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som gjort framställningen hos nämnden och den som framställningen riktas mot. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.Nämnden får vid vite förelägga den som framställningen riktas mot eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen. 12 §12 §Ett ärende om vitesföreläggande får avgöras, även om den som framställningen riktas mot inte yttrar sig i ärendet, inte medverkar till utredningen eller uteblir från en muntlig förhandling.Om Diskrimineringsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som gjort framställningen om vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller framställningen om vitesföreläggande.13 §13 §Nämnden mot diskriminering får vid avgörandet av ett ärende om vitesföreläggande ålägga den som framställningen riktas mot att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i framställningen, om de andra åtgärderna inte är uppenbart mera betungande för denne.I beslutet ska nämnden ange hur och inom vilken tid åtgärderna ska påbörjas eller genomföras.Nämndens beslut ska vara skriftligt och delges den som framställningen riktas mot.Handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande14 §14 §Vid handläggningen av ett överklagat beslut om vitesföreläggande tillämpas 9 och 10 §§.15 §15 §Till en förhandling ska Nämnden mot diskriminering kalla den som har överklagat beslutet om vitesföreläggande och Diskrimineringsombudsmannen. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen.Nämnden får vid vite förelägga den som har överklagat beslutet eller dennes ställföreträdare att inställa sig personligen.Delgivning av handlingarRubriken införd g. Lag 2010:1979. 15 a §15 a §Föreläggande enligt 8 §, kallelse till förhandling enligt 11 eller 15 § och andra handlingar som en arbetsgivare eller någon annan ska tillhandahållas ska delges. Lag (2010:1979). Överklagandeförbud16 §16 §Beslut enligt denna lag av Nämnden mot diskriminering får inte överklagas.Utdömande av vite17 §17 §Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av Diskrimineringsombudsmannen.I mål om utdömande av vite får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet.Jfr Lag (1985:206) om viten 8–10 §§ inf. under FörvProc. Överklagandenämnden för högskolan18 §18 §Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten som huvudman får, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider motdiskrimineringsförbudet i 2 kap. 5 §, om beslutet avsertillträde till utbildning,tillgodoräknande av utbildning,anstånd med studier eller fortsättning av studier efter studieuppehåll,byte av handledare,indragning av handledare och andra resurser vid utbildning på forskarnivå, elleren ingripande åtgärd mot en student,diskrimineringsförbudet i 1 kap. 4 § 3, ellerförbudet mot repressalier i 2 kap. 19 §.Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den ordning som föreskrivs där i stället för enligt första stycket. Lag (2017:282). Lagen 2017:282, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast d. 30 juni 2022.19 §19 §Beslut enligt denna lag av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.5 kap.Ersättning och ogiltighetErsättning 1 §1 §Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen. En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 § första stycket eller 18 § ska också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran. Det gäller inte heller förlust som uppkommer med anledning av diskriminering i form av bristande tillgänglighet.Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis. Lag (2014:958). Äldre rätt: H 2006: 170 anm. vid 6:3 – Fråga, vid diskriminering genom vägrat tillträde till restaurang, om betydelsen av att restaurangen besöktes för att undersöka om diskriminering förekom H 2008: 915. Fråga om storleken på diskrimineringsersättning AD 2014: 19, 2015: 44 – Storleken av ersättning enl. denna § H 2014: 499 I och II.Fråga om sanktioner när det inte finns något direkt offer för diskriminering C-54/07 Feryn, p. 35 f. Ang. skadestånd, kompensation eller gottgörelse till skadelidande, se C-407/14 Arjona Camacho. Om rättsmissbruk vid begäran om skadestånd för diskriminering C-423/15 Kratzer.2 §2 § Om en arbetstagare i verksamhet som avses i 2 kap. 9, 10, 11, 13, 14, 15 eller 17 § diskriminerar någon eller utsätter någon för repressalier ska diskrimineringsersättningen betalas av arbetsgivaren. Den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem i ett anställningsförhållande ska likställas med arbetstagare.Om en utbildningsanordnare bryter mot 2 kap. 5, 7 eller 19 § ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten.Ogiltighet3 §3 §Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag, ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt. Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det. Vägran att rätta sig efter en domRubriken införd g. Lag 2011:742. 3 a §3 a § Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom som innebär att en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande enligt denna lag, ska anställningsförhållandet anses som upplöst.Arbetsgivaren ska för sin vägran betala ersättning till arbetstagaren med ett belopp som är skäligt med beaktande av arbetstagarens lön och sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses. Ersättningen ska inte bestämmas till ett lägre belopp än vad som följer av 39 § andra och tredje styckena lagen (1982:80) om anställningsskydd. Lag (2011:742). 6 kap.RättegångenTillämpliga regler1 §1 § Mål om tillämpningen av 2 kap. 1, 2, 3 eller 18 § ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som gör en förfrågan om eller söker arbete och den som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktiken eller arbetet utförs eller skulle ha utförts ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.Mål om tillämpningen av 2 kap. 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 12 b, 12 c, 13, 13 a, 13 b, 14, 14 a, 14 b, 15, 16, 17 eller 19 § ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. Lag (2014:958). Unionsrättens företräde C-378/17 The Minister for Justice and Equality och Commissioner of the Garda Síochána – Privata arbetsgivares och nationella domstolars skyldigheter när nationell lagstiftning är oförenlig med direktiv 2000/78 C‑193/17 Cresco Investigation (långfredagen ledig dag endast för vissa arbetstagare). Rätt att föra talan2 §2 § Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild som medger det. När ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål enligt 1 § första stycket förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.Bevisbörda3 §3 § Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit. Äldre rätt: Frågor om bevisbörda och skadeståndets storlek i mål om diskriminering pga. sexuell läggning H 2006: 170. AD 2013: 74.Ankommer på den som påstår att likabehandlingsprincipen inte har tillämpats att lägga fram fakta eller bevisning som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering C-531/15 Otero Ramos, p. 68 ff. C-303/06 Coleman, p. 52 f (funktionshinder), C-54/07 Feryn, p. 29 f (etnisk tillhörighet m.m.), C-104/10 Kelly (rätt till edition för att göra diskriminering antaglig?), C-415/10 Meister (motparts vägran att lämna upplysningar kan beaktas), C-123/10 Brachner (bevisvärdet av statistiska uppgifter), C-427/11 Kenny m.fl. (fråga om tillförlitliga statistiska uppgifter), C-81/12 Accept (homofobiska uttalanden och motbevisning av presumerad diskriminering).PreskriptionArbetslivet4 §4 §Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas: 40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring, 41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och 42 § om förlorad talerätt på grund av preskription.Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas: 64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling, 65 § om tidsfrist för väckande av talan, 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två månader, och 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft. Äldre rätt: Rätt till talan bevarad enl. 27 § 2 st. lagen (1929:145) om skiljemän AD 1988: 135 – Fråga om preskription inträtt AD 2003: 22.Ang. tillåtligheten av en kort tidsfrist för att göra gällande ersättningsanspråk med anledning av ett anställningsbeslut, se C-246/09 Bulicke. Rättsverkningar efter införlivandefrist av direktiv 2000/78, se C-258/17 E.B. (utbetalning av ålderspension som tjänsteman skulle ha erhållit i avsaknad av diskriminering på grund av sexuell läggning). 5 §5 §I mål enligt 1 § första stycket kan Diskrimineringsombudsmannen avbryta preskription, utom i fall som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid enligt 4 § från dagen för avbrottet.Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.Andra samhällsområden6 §6 § Annan talan än som avses i 4 § ska väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen enligt första stycket från den dag då personen fyllde 18 år.Preskriptionstiden för en talan ang. diskriminering i samband med antagning till utbildning börjar löpa först när antagningsförfarandet avslutats H 2014: 629.Rättegångskostnader7 §7 §I mål enligt 1 § andra stycket kan det förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan för en enskild enligt 2 §.I mål enligt 1 § första stycket gäller i stället 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.Övriga bestämmelser8 §8 §Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas: 34 § om en uppsägnings giltighet m.m., 35 § om ett avskedandes giltighet m.m., 37 § om avstängning när en uppsägning eller ett avskedande ogiltigförklarats, och 43 § första stycket andra meningen och andra stycket om skyndsam handläggning m.m. Lag (2011:742) 9 §9 §Talan om ersättning med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan anställningsbeslutet har vunnit laga kraft. 10 §10 §Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan enligt denna lag såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.När en enskild för talan enligt denna lag får Diskrimineringsombudsmannen eller en förening inte väcka talan för den enskilde om samma sak.11 §11 §Rättens avgörande i ett mål där Diskrimineringsombudsmannen eller en förening för talan för en enskild får överklagas av den enskilde, om det får överklagas av ombudsmannen eller föreningen.När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig den enskilde eller Diskrimineringsombudsmannen eller föreningen.Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 2008:567 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.2. Genom lagen upphävs– jämställdhetslagen (1991:433),– lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,– lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,– lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,– lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,– lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och– lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.3. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om diskriminering och repressalier som ägt rum före ikraftträdandet. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på en ombudsman ska efter ikraftträdandet fullgöras av Diskrimineringsombudsmannen. De uppgifter som enligt de upphävda lagarna vilar på Jämställdhetsnämnden eller Nämnden mot diskriminering ska efter ikraftträdandet fullgöras av Nämnden mot diskriminering.4. Arbetsgivarens skyldighet enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras första gången 2009 eller det år då bestämmelsen första gången blir tillämplig.5. Arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 11 och 13 §§ ska fullgöras första gången året närmast efter det kalenderårsskifte då arbetsgivaren sysselsatte minst 25 arbetstagare eller året därefter, om skyldigheten enligt 3 kap. 10 § ska fullgöras det året. 2009:526 Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2009. 2010:464 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010. 2010:861 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011.2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare till utgången av juni 2012. 2010:1979 1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före d. 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt. 2011:742 1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug, 2011.2. De nya bestämmelserna ska tillämpas endast vid bestämmande av ersättning med anledning av en dom som har meddelats efter d. 31 juli 2011. 2012:483 1. Denna lag träder i kraft d. 21 dec. 2012.2. För försäkringsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Om ett försäkringsavtal som ingåtts före ikraftträdandet till följd av avtalet förlängs efter ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser. 2012:673 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2013. 2012:913 Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2013. 2014:958 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om diskriminering som ägt rum före ikraftträdandet. 2016:828 1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om aktiva åtgärder som har eller skulle ha vidtagits före ikraftträdandet. 2017:282 1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast d. 30 juni 2022. 2017:1081 Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2018. 2017:1128 Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.