Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

4.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/14


RÅDETS BESLUT 2009/426/RIF

av den 16 december 2008

om förstärkning av Eurojust och om ändring av beslut 2002/187/RIF om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 31.2 och 34.2 c,

med beaktande av initiativet från Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

Eurojust inrättades genom rådets beslut 2002/187/RIF (2) som ett av Europeiska unionens organ med rättskapacitet, för att kunna främja och förbättra samordningen och samarbetet mellan de behöriga rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna.

(2)

På grundval av en utvärdering av Eurojusts erfarenheter behöver dess operativa effektivitet förbättras ytterligare genom att ta hänsyn till de lärdomar enheten skaffat sig.

(3)

Det är nu dags att se till att Eurojust blir mer operativt och att de nationella medlemmarnas status närmas till varandra.

(4)

För att kunna säkerställa kontinuerliga och effektiva bidrag från medlemsstaterna så att Eurojust kan nå sina mål, bör det krävas av den nationella medlemmen att han eller hon har sin normala arbetsplats vid Eurojusts säte.

(5)

Det är nödvändigt att fastställa en gemensam bas av befogenheter som varje nationell medlem bör ha i egenskap av behörig nationell myndighet som agerar i enlighet med nationell rätt. En del av dessa befogenheter bör beviljas den nationella medlemmen för brådskande ärenden, om det inte är möjligt för denne att tillräckligt snabbt fastställa eller kontakta den behöriga nationella myndigheten. Det förutsätts att dessa befogenheter inte behöver utövas i den mån det är möjligt att fastställa och kontakta den behöriga myndigheten.

(6)

Detta beslut påverkar inte det sätt på vilket medlemsstaterna organiserar sina egna rättssystem eller administrativa förfaranden för utnämningen av den nationella medlemmen, eller det inre arbetet vid Eurojusts nationella enheter.

(7)

Det är nödvändigt att inrätta en joursamordning inom Eurojust för att göra Eurojust tillgängligt dygnet runt och göra det möjligt för organet att ingripa i brådskande fall. Varje medlemsstat bör vara ansvarig för att se till att företrädarna kan agera dygnet runt alla dagar i veckan.

(8)

Medlemsstaterna bör säkerställa att behöriga nationella myndigheter utan onödigt dröjsmål besvarar framställningar som görs enligt detta beslut, även om behöriga nationella myndigheter vägrar att gå med på framställningar från den nationella medlemmen.

(9)

Kollegiets roll bör stärkas så att konflikter som gäller behörighet kan hanteras, liksom återkommande avslag eller svårigheter när det gäller verkställigheten av framställningar och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande.

(10)

Nationella samordningssystem för Eurojust bör inrättas i medlemsstaterna för att samordna det arbete som utförs av de nationella kontaktpersonerna för Eurojust, den nationella kontaktpersonen för Eurojust för frågor som rör terrorism, den nationella kontaktpersonen för det europeiska rättsliga nätverket och upp till tre andra kontaktpersoner för det europeiska rättsliga nätverket samt representanter i nätverken för gemensamma utredningsgrupper, krigsförbrytelser, återvinning av tillgångar och korruption.

(11)

Eurojusts nationella samordningssystem bör säkerställa att ärendehanteringssystemet får information om den berörda medlemsstaten på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Eurojusts nationella samordningssystem bör dock inte ansvara för den faktiska överföringen av informationen till Eurojust. Medlemsstaterna bör besluta vilken kanal som är bäst att använda för att överföra informationen till Eurojust.

(12)

För att göra det möjligt för Eurojusts nationella samordningssystem att fullgöra sina uppgifter, bör anslutningen till ärendehanteringssystemet garanteras. Anslutningen till ärendehanteringssystemet bör genomföras med vederbörligt beaktande av nationella informationstekniksystem. Tillgång till ärendehanteringssystemet på nationell nivå bör grunda sig på den centrala roll som spelas av den nationella medlem som ansvarar för öppnande och förvaltning av tillfälliga arbetsregister.

(13)

Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (3) är tillämpligt på medlemsstaternas behandling av de personuppgifter som överförs mellan medlemsstaterna och Eurojust. De berörda bestämmelserna om uppgiftsskydd i beslut 2002/187/RIF kommer inte att påverkas av rambeslut 2008/977/RIF, och beslutet innehåller särskilda bestämmelser om skydd av personuppgifter som mer ingående reglerar dessa frågor på grund av Eurojusts särskilda karaktär, uppgifter och befogenheter.

(14)

Eurojust bör bemyndigas att behandla vissa personuppgifter om personer som enligt den nationella lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna misstänks för att ha begått eller deltagit i ett brott för vilket Eurojust är behörigt, eller som har dömts för ett sådant brott. Den förteckning över sådana personuppgifter bör inbegripa telefonnummer, e-postadresser, fordonsregistreringsuppgifter, DNA-profiler som fastställts från den icke-kodande delen av DNA, fotografier och fingeravtryck. Förteckningen bör även inbegripa trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter och uppgifter som är nödvändiga för att identifiera abonnenten eller användaren av en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst; detta bör inte inbegripa uppgifter som avslöjar innehållet i kommunikationen. Avsikten är inte att Eurojust ska göra automatiska jämförelser av DNA-profiler eller fingeravtryck.

(15)

Eurojust bör ges möjlighet att förlänga tidsfristerna för lagring av personuppgifter i syfte att uppnå sina mål. Sådana beslut bör fattas efter noggrant övervägande av särskilda behov. All förlängning av tidsfrister för behandling av personuppgifter där åtal är preskriberad i alla berörda medlemsstater bör avgöras endast om det finns särskilt behov av att lämna bistånd enligt detta beslut.

(16)

Reglerna för det gemensamma övervakningsorganet bör underlätta dess funktion.

(17)

För att förbättra Eurojusts operativa effektivitet bör överföringen av information till Eurojust förbättras genom att man ger nationella myndigheter tydliga och begränsade skyldigheter.

(18)

Eurojust bör göra de prioriteringar som fastställts av rådet, särskilt sådana som gjorts på grundval av den hotbildsbedömning avseende den organiserade brottsligheten (Octa) som avses i Haagprogrammet (4).

(19)

Eurojust ska upprätthålla nära förbindelser med det europeiska rättsliga nätverket, grundade på samråd och komplementaritet. Detta beslut bör bidra till att klargöra Eurojusts och det europeiska rättsliga nätverkets respektive uppgifter och förhållandet mellan dem, samtidigt som det europeiska rättsliga nätverkets särdrag bevaras.

(20)

Ingenting i detta beslut bör tolkas så att det påverkar autonomin för sekretariaten i de nätverk som nämns i detta beslut, när de fullgör sina uppgifter som Eurojustpersonal i enlighet med tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (5).

(21)

Det är också nödvändigt att förstärka Eurojusts förmåga att arbeta tillsammans med externa partner, t.ex. tredjeländer, Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), rådets gemensamma lägescenter och Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex).

(22)

Eurojust bör ges möjlighet att sända ut sambandspersoner till tredjeländer i syfte att nå mål som liknar dem för sambandspersoner som sänds ut av medlemsstaterna på grundval av rådets gemensamma åtgärd 96/277/RIF av den 22 april 1996 om en ordning för utbyte av sambandspersoner för att förbättra det rättsliga samarbetet mellan Europeiska unionens medlemsstater (6).

(23)

Detta beslut gör det möjligt att beakta principen om allmänhetens tillgång till offentliga handlingar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar till beslut 2002/187/RIF

Beslut 2002/187/RIF ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Eurojusts sammansättning

1.   Eurojust ska ha en nationell medlem som utstationeras av varje medlemsstat i enlighet med dess rättsliga system, antingen en åklagare, en domare eller en polis med motsvarande behörighet.

2.   Medlemsstaterna ska fortlöpande och effektivt bidra till att Eurojust uppnår sina mål enligt artikel 3. För att uppfylla dessa mål ska följande gälla:

a)

Varje nationell medlem ska vara skyldig att ha sin ordinarie arbetsplats vid Eurojusts säte.

b)

Varje nationell medlem ska biträdas av en biträdande nationell medlem och av en annan person som assisterande nationell medlem. Den biträdande nationella medlemmen och den assisterande nationella medlemmen får ha sin normala arbetsplats vid Eurojust. Fler biträdande nationella medlemmar eller assisterande nationella medlemmar får biträda den nationella medlemmen och får om så är nödvändigt och med kollegiets samtycke ha sin ordinarie arbetsplats vid Eurojust.

3.   Den nationella medlemmen ska ha en ställning som ger honom eller henne de befogenheter som anges i detta beslut för att kunna fullgöra sina uppgifter.

4.   Nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar och assisterande nationella medlemmar ska, vad gäller sin rättsliga ställning, omfattas av sin medlemsstats nationella lagstiftning.

5.   Den biträdande nationella medlemmen ska uppfylla kriterierna i punkt 1 och ska kunna agera på den nationella medlemmens vägnar eller ersätta denna. Om en assisterande nationell medlem uppfyller kriterierna i punkt 1 får han eller hon också agera på den nationella medlemmens vägnar eller ersätta denna.

6.   Eurojust ska vara kopplat till ett nationellt samordningssystem för Eurojust i enlighet med artikel 12.

7.   Eurojust ska ha möjlighet att utstationera sambandspersoner i tredjestater i enlighet med detta beslut.

8.   Eurojust ska i enlighet med detta beslut ha ett sekretariat under ledning av en administrativ direktör.”

2.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 b ska orden ”internationell ömsesidig rättslig hjälp och verkställande av framställningar om utlämning” ersättas med ”begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande”.

b)

I punkt 2 ska orden ”artikel 27.3” ersättas med ”artikel 26a.2”.

3.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 a ska ersättas med följande:

”a)

De typer av brott och de överträdelser för vilka Europol alltid har behörighet att agera.” (7)

b)

Punkt 1 b ska utgå.

c)

I punkt 1 c ska orden ”i a och b” ersättas med ”i led a”.

4.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a

Joursamordning

1.   För att kunna fullgöra sina uppgifter i brådskande ärenden ska Eurojust inrätta en joursamordning som vid alla tidpunkter ska kunna ta emot och handlägga framställningar som hänskjuts till den. Joursamordningen ska kunna nås dygnet runt alla dagar i veckan, via en enda kontaktpunkt för joursamordning vid Eurojust.

2.   En företrädare (joursamordningsföreträdare) per medlemsstat ska stå till joursamordningens förfogande, vilken kan vara antingen den nationella medlemmen, den biträdande nationella medlemmen eller en assisterande nationell medlem som har rätt att ersätta den nationella medlemmen. Joursamordningsföreträdaren ska kunna agera dygnet runt alla dagar i veckan.

3.   Om en begäran eller ett beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande, i brådskande ärenden behöver verkställas i en eller flera medlemsstater, får den begärande eller utfärdande behöriga myndigheten översända den till joursamordningen. Kontaktpunkten för joursamordningen ska omedelbart vidarebefordra begäran till joursamordningsföreträdaren för den medlemsstat som har lämnat begäran och, om den överförande eller utfärdande myndigheten uttryckligen begär detta, till joursamordningens företrädare för den medlemsstat på vars territorium begäran bör verkställas. Dessa företrädare ska utan dröjsmål, när det gäller verkställigheten av en begäran i sina respektive medlemsstater, agera genom att utföra sina uppgifter eller utöva de befogenheter som de har till sitt förfogande och som avses i artiklarna 6 och 9a–9f.”

5.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)

Det befintliga stycket ska betecknas punkt 1.

b)

Led 1 a ska ersättas med följande:

”a)

får den, med angivande av sina skäl därför, anmoda de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna att

i)

göra en utredning eller väcka åtal beträffande specificerade gärningar,

ii)

godta att en av dem kan vara bättre skickad att göra en utredning eller väcka åtal beträffande specificerade gärningar,

iii)

skapa samordning mellan de behöriga myndigheterna i berörda medlemsstater,

iv)

inrätta en gemensam utredningsgrupp i enlighet med relevanta samarbetsinstrument,

v)

tillhandahålla all information som Eurojust behöver för att fullgöra sina uppgifter,

vi)

vidta särskilda utredningsåtgärder,

vii)

vidta andra åtgärder som är motiverade med anledning av utredningen eller åtalet,”

c)

Punkt 1g ska utgå.

d)

Följande punkt ska läggas till:

”2.   Medlemsstaterna ska se till att de behöriga nationella myndigheterna utan dröjsmål svarar på begäranden som görs enligt denna artikel.”

6.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)

Det befintliga stycket ska betecknas punkt 1.

b)

Följande punkter ska läggas till:

”2.   När två eller flera nationella medlemmar inte kan enas om hur man ska lösa ett fall av behörighetskonflikt när det gäller att göra utredningar eller väcka åtal i enlighet med artikel 6, och särskilt artikel 6.1 c, ska kollegiet ombes att avge ett skriftligt icke-bindande yttrande om fallet, om frågan inte kan lösas i samförstånd mellan de berörda nationella myndigheterna. Kollegiets yttrande ska omedelbart vidarebefordras till de berörda medlemsstaterna. Denna punkt påverkar inte tillämpningen av punkt 1a ii.

3.   Utan hinder av bestämmelserna i de instrument som Europeiska unionen antagit om rättsligt samarbete får en behörig myndighet rapportera till Eurojust om upprepade avslag eller svårigheter beträffande verkställigheten av begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande, och be kollegiet utfärda ett skriftligt icke-bindande yttrande om frågan, om den inte kan lösas i samförstånd mellan de berörda nationella myndigheterna eller genom ingripande av de berörda nationella medlemmarna. Kollegiets yttrande ska omedelbart vidarebefordras till de berörda medlemsstaterna.”

7.

Artiklarna 8 och 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

Uppföljning av Eurojusts begäranden och yttranden

Om de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna beslutar att inte efterkomma en begäran enligt artikel 6.1 a eller artikel 7.1 a, eller beslutar att inte följa ett skriftligt yttrande enligt artikel 7.2 och 7.3, ska de utan onödigt dröjsmål informera Eurojust om sitt beslut och skälen till detta. När det inte är möjligt att ange skälen för en vägran att efterkomma en begäran eftersom detta skulle skada väsentliga nationella säkerhetsintressen eller äventyra enskilda personers säkerhet, får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna hänvisa till operativa skäl.

Artikel 9

Nationella medlemmar

1.   Den nationella medlemmens mandatperiod ska vara minst fyra år. Ursprungsmedlemsstaten kan förlänga mandatperioden. Den nationella medlemmen ska inte kunna avsättas före mandatperiodens slut utan att rådet informeras på förhand, med angivande av skälen till detta. När en nationell medlem är ordförande eller vice ordförande för Eurojust ska dennas mandatperiod som medlem åtminstone vara tillräcklig lång för att uppdraget som ordförande eller vice ordförande ska kunna fullgöras under hela mandatperioden.

2.   All information som utbyts mellan Eurojust och medlemsstaterna ska sändas via den nationella medlemmen.

3.   För att Eurojusts mål ska kunna uppfyllas ska den nationella medlemmen ha minst likvärdig tillgång till, eller åtminstone kunna inhämta, den information som skulle vara tillgänglig för denna i egenskap av åklagare, domare respektive polis på nationell nivå i följande typer av register i dennas medlemsstat:

a)

Kriminalregister.

b)

Register över gripna eller anhållna personer.

c)

Utredningsregister.

d)

DNA-register.

e)

Andra register i den nationella medlemmens medlemsstat om denna anser sig behöva denna information för att kunna fullgöra sina uppgifter.

4.   En nationell medlem får ta direkt kontakt med de behöriga myndigheterna i sin medlemsstat.”

8.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 9a

Den nationella medlemmens befogenheter som tilldelas denna på nationell nivå

1.   När en nationell medlem utövar de befogenheter som avses i artiklarna 9b, 9c och 9d gör han eller hon det i egenskap av behörig nationell myndighet som handlar i enlighet med nationell lagstiftning och enligt de villkor som anges i denna artikel och artiklarna 9b–9e. Vid utövandet av sina uppgifter ska den nationella medlemmen vid behov ange om han eller hon handlar i enlighet med de befogenheter som de nationella medlemmarna tilldelas enligt denna artikel och artiklarna 9b, 9c och 9d.

2.   Varje medlemsstat ska fastställa arten och omfattningen av de befogenheter den tilldelar sin nationella medlem när det gäller rättsligt samarbete som rör den medlemsstaten. Varje medlemsstat ska emellertid tilldela sin nationella medlem åtminstone de befogenheter som anges i artikel 9b och, med förbehåll för artikel 9e, de befogenheter som anges i artiklarna 9c och 9d och vilka skulle vara tillgängliga för denna i egenskap av domare, åklagare respektive polis på nationell nivå.

3.   När en medlemsstat utser en nationell medlem, och vid varje annat tillfälle om så är lämpligt, ska den underrätta Eurojust och rådets generalsekretariat om sitt beslut angående tillämpningen av punkt 2, så att generalsekretariatet kan informera övriga medlemsstater. Medlemsstaterna ska förbinda sig att godta och erkänna de tilldelade befogenheterna om de är förenliga med internationella åtaganden.

4.   Varje medlemsstat ska, i enlighet med sina internationella åtaganden, fastställa den nationella medlemmens rätt att agera gentemot utländska rättsliga myndigheter.

Artikel 9b

Ordinarie befogenheter

1.   Nationella medlemmar ska, i egenskap av behöriga nationella myndigheter, ha rätt att ta emot, översända, underlätta, följa upp och lämna tilläggsinformation i samband med verkställigheten av begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande. När befogenheter enligt denna punkt utövas ska den behöriga nationella myndigheten omedelbart underrättas.

2.   I händelse av partiell eller otillräcklig verkställighet av en begäran om rättsligt samarbete ska de nationella medlemmarna, i egenskap av behöriga nationella myndigheter, ha rätt att be den behöriga nationella myndigheten för sin medlemsstat om kompletterande åtgärder så att begäran verkställs fullständigt.

Artikel 9c

Befogenheter som utövas i samförstånd med en behörig nationell myndighet

1.   Nationella medlemmar får, i egenskap av behöriga nationella myndigheter, i samförstånd med en behörig nationell myndighet eller på begäran av denna och från fall till fall, utöva följande befogenheter:

a)

Utfärda och komplettera begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande.

b)

I den egna medlemsstaten verkställa begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande.

c)

I den egna medlemsstaten föreskriva de utredningsåtgärder som konstateras vara nödvändiga vid ett, av Eurojust anordnat, samordningsmöte för att stödja de behöriga nationella myndigheter som berörs av en konkret utredning och till vilket de behöriga nationella myndigheter som berörs av utredningen har inbjudits att delta.

d)

Godkänna och samordna kontrollerade leveranser i sin egen medlemsstat.

2.   De befogenheter som avses i den här artikeln ska i princip utövas av en behörig nationell myndighet.

Artikel 9d

Befogenheter som utövas i brådskande ärenden

Nationella medlemmar ska, i egenskap av behöriga nationella myndigheter, i brådskande ärenden och om det inte är möjligt att tillräckligt snabbt fastställa eller kontakta den behöriga nationella myndigheten, ha rätt att

a)

godkänna och samordna kontrollerade leveranser i sina egna medlemsstater,

b)

när det gäller sina egna medlemsstater, verkställa begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande.

Så snart som den behöriga nationella myndigheten har fastställts eller kontaktats, ska den informeras om utövandet av de befogenheter som avses i denna artikel.

Artikel 9e

Begäranden från nationella medlemmar när befogenheter inte kan utövas

1.   Den nationella medlemmen ska, i egenskap av behörig nationell myndighet, åtminstone vara behörig att lägga fram ett förslag för den myndighet som är behörig att utöva de befogenheter som avses i artiklarna 9c och 9d, när tilldelandet av sådana befogenheter till den nationella medlemmen strider mot

a)

konstitutionella bestämmelser,

eller

b)

grundläggande aspekter av det straffrättsliga systemet avseende

i)

fördelningen av befogenheter mellan polis, åklagare och domare,

ii)

den funktionella arbetsfördelningen mellan åklagarmyndigheterna,

eller

iii)

den berörda medlemsstatens federala struktur.

2.   I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna se till att den behöriga nationella myndigheten utan onödigt dröjsmål behandlar begäran från den nationella medlemmen.

Artikel 9f

Nationella medlemmars deltagande i gemensamma utredningsgrupper

Nationella medlemmar ska ha rätt att delta i gemensamma utredningsgrupper, inbegripet i inrättandet av dessa, i enlighet med artikel 13 i konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, eller rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper (8) när det gäller den egna medlemsstaten. Medlemsstaterna får emellertid ställa som villkor att den nationella behöriga myndigheten samtycker till den nationella medlemmens deltagande. Nationella medlemmar, deras biträdande nationella medlemmar eller assisterande nationella medlemmar ska uppmanas att delta i gemensamma utredningsgrupper där deras egen medlemsstat deltar och för vilka gemenskapsfinansiering tillhandahålls enligt tillämpliga finansieringsinstrument. Varje medlemsstat ska fastställa om den nationella medlemmen ska delta i den gemensamma utredningsgruppen i egenskap av behörig nationell myndighet eller på Eurojusts vägnar.

9.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska den första meningen ersättas med följande:

”2.   Rådet ska med kvalificerad majoritet godkänna Eurojusts arbetsordning på förslag från kollegiet. Kollegiet ska anta sitt förslag med två tredjedels majoritet efter samråd med den gemensamma tillsynsmyndighet som anges i artikel 23 när det gäller bestämmelserna om behandling av personuppgifter.”

b)

I punkt 3 ska orden ”i enlighet med artikel 7 a” ersättas med ”i enlighet med artikel 7.1 a, 7.2 och 7.3”.

10.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Eurojusts nationella samordningssystem

1.   Varje medlemsstat ska utse en eller flera nationella kontaktpersoner för Eurojust.

2.   Varje medlemsstat ska före den 4 juni 2011 inrätta ett nationellt samordningssystem för Eurojust för att säkerställa samordning av det arbete som utförs av

a)

de nationella kontaktpersonerna för Eurojust,

b)

de nationella kontaktpersonerna för Eurojust avseende terrorism,

c)

den nationella kontaktpersonen för det europeiska rättsliga nätverket och upp till tre andra kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket,

d)

de nationella medlemmarna eller kontaktpunkterna för nätverket för gemensamma utredningsgrupper och de nätverk som inrättats genom rådets beslut 2002/494/RIF av den 13 juni 2002 om inrättande av ett europeiskt nätverk av kontaktpunkter med avseende på personer som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (9), rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott (10) och rådets beslut 2008/852/RIF av den 24 oktober 2008 om ett antikorruptionsnätverk med kontaktpunkter (11).

3.   De personer som avses i punkterna 1 och 2 ska behålla sin ställning och status enligt nationell rätt.

4.   De nationella kontaktpersonerna för Eurojust ska ansvara för att det nationella samordningssystemet för Eurojust fungerar. Om flera kontaktpersoner för Eurojust utses, ska en av dem ansvara för att det nationella samordningssystemet för Eurojust fungerar.

5.   Eurojusts nationella samordningssystem ska inom medlemsstaten underlätta utförandet av Eurojusts uppgifter, särskilt genom att

a)

säkerställa att det ärendehanteringssystem som avses i artikel 16 får information om den berörda medlemsstaten på ett effektivt och tillförlitligt sätt,

b)

hjälpa till att fastställa om ett ärende bör behandlas med bistånd av Eurojust eller av det europeiska rättsliga nätverket,

c)

bistå den nationella medlemmen med att fastställa relevanta myndigheter för verkställande av begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande,

d)

upprätthålla nära förbindelser med den nationella Europolenheten.

6.   För att kunna uppnå målen i punkt 5 ska de personer som avses i punkt 1 och punkt 2 a, 2 b och 2 c, och får de personer som avses i punkt 2 d, anslutas till ärendehanteringssystemet i enlighet med denna artikel och artiklarna 16, 16a, 16b och 18 samt Eurojusts arbetsordning. Anslutningen till ärendehanteringssystemet ska belasta Europeiska unionens allmänna budget.

7.   Ingenting i denna artikel ska tolkas som att det påverkar de direkta kontakterna mellan de behöriga rättsliga myndigheterna enligt vad som föreskrivs i instrumenten om rättsligt samarbete, exempelvis artikel 6 i konventionen av om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater. Förbindelserna mellan den nationella medlemmen och de nationella kontaktpersonerna ska inte utesluta direkta kontakter mellan den nationella medlemmen och de behöriga nationella myndigheterna.

11.

Artikel 13 ska ersättas med följande:

”Artikel 13

Utbyte av information med medlemsstaterna och mellan de nationella medlemmarna

1.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska med Eurojust utbyta all information som är nödvändig för att fullgöra Eurojusts uppgifter i enlighet med artiklarna 4 och 5 samt med de regler om dataskydd som anges i detta beslut. Detta ska minst omfatta den information som anges i punkterna 5, 6 och 7.

2.   Överföring av information till Eurojust ska tolkas som en begäran om hjälp av Eurojust i det aktuella fallet endast om detta anges av en behörig myndighet.

3.   I syfte att fullgöra Eurojusts uppgifter ska de nationella medlemmarna vid Eurojust ha rätt att utan föregående tillstånd utbyta information sinsemellan eller med behöriga myndigheter i sina respektive medlemsstater. I synnerhet ska nationella medlemmar omedelbart informeras om ett ärende som berör dem.

4.   Denna artikel ska inte påverka andra skyldigheter angående överföring av information till Eurojust, inbegripet rådets beslut 2005/671/RIF av den 20 september 2005 om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott (12).

5.   Medlemsstaterna ska se till att nationella medlemmar informeras om inrättandet av en gemensam utredningsgrupp, om huruvida den inrättas enligt artikel 13 i konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater eller enligt rambeslut 2002/465/RIF och om resultaten av sådana gruppers arbete.

6.   Medlemsstaterna ska se till att deras nationella medlem informeras utan onödigt dröjsmål om alla fall då minst tre medlemsstater direkt berörs och för vilka begäran eller beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande, har överlämnats till minst två medlemsstater, och

a)

det för den aktuella överträdelsen i den begärande eller utfärdande staten är föreskrivet ett högsta frihetsstraff eller en frihetsberövande åtgärd om åtminstone fem eller sex år, vilket beslutas av den berörda medlemsstaten, och finns upptagen i följande förteckning:

i)

Människohandel.

ii)

Sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi.

iii)

Olaglig narkotikahandel.

iv)

Olaglig handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition.

v)

Korruption.

vi)

Bedrägerier som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen.

vii)

Förfalskning av euron.

viii)

Penningtvätt.

ix)

Angrepp mot informationssystem.

eller

b)

det finns faktiska indikationer på att en kriminell organisation är inblandad,

eller

c)

det finns indikationer på att fallet kan ha en allvarlig gränsöverskridande dimension eller återverkningar på Europeiska unionens nivå eller att det kan påverka andra medlemsstater än de direkt berörda.

7.   Medlemsstaterna ska se till att deras nationella medlem informeras om

a)

fall där behörighetskonflikter har uppstått eller kan tänkas uppstå,

b)

kontrollerade leveranser som berör minst tre stater, av vilka minst två är medlemsstater,

c)

upprepade svårigheter eller upprepad vägran att verkställa begäranden och beslut om rättsligt samarbete, inbegripet när det gäller instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande.

8.   Nationella myndigheter ska inte vara skyldiga att i ett särskilt fall lämna information om detta skulle innebära att

a)

viktiga nationella säkerhetsintressen skadas, eller

b)

säkerheten för individer äventyras.

9.   Denna artikel ska inte påverka den villkor som anges i bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser mellan medlemsstaterna och tredjeländer, inbegripet alla villkor som tredjeländer fastställer för användningen av uppgifter när de har tillhandahållits.

10.   Den information som översänds till Eurojust enligt punkterna 5, 6 och 7 ska, när den finns tillgänglig, åtminstone omfatta de slags information som återfinns i den förteckning som anges i bilagan.

11.   Den information som avses i denna artikel ska översändas till Eurojust på ett strukturerat sätt.

12.   Senast den 4 juni 2014 (12) ska kommissionen, på grundval av information som översänts av Eurojust, upprätta en rapport om genomförandet av denna artikel åtföljd av alla förslag som bedöms som lämpliga, inbegripet i syfte att överväga att ändra punkterna 4, 5, 6 och 7 och bilagan.

12.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 13a

Information som lämnas till de behöriga nationella myndigheterna av Eurojust

1.   Eurojust ska förse de behöriga nationella myndigheterna med information och återkoppling om resultaten av informationsbehandlingen, inbegripet förekomsten av kopplingar till fall som redan finns lagrade i ärendehanteringssystemet.

2.   Dessutom ska Eurojust när en behörig nationell myndighet anmodar Eurojust att förse den med information översända informationen inom den tidsfrist som den myndigheten begär.”

13.

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 3 ska orden ”enligt artiklarna 13 och 26” ersättas med ”enligt artiklarna 13, 26 och 26a”.

b)

Punkt 4 ska utgå.

14.

Artikel 15.1 ska ändras på följande sätt:

a)

I den inledande frasen ska orden ”är föremål för en brottsutredning eller är åtalade för en eller flera typer av brottslighet eller brott enligt artikel 4” ersättas med ”är misstänkta för att ha begått eller för att ha deltagit i ett brott där Eurojust har behörighet eller som har dömts för ett sådant brott”.

b)

Följande led ska läggas till:

”l)

telefonnummer, e-postadresser och uppgifter som avses i artikel 2.2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät (13),

m)

fordonsregistreringsuppgifter,

n)

DNA-profiler från den icke-kodande delen av DNA, fotografier och fingeravtryck.

15.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

Ärendehanteringssystem, index och tillfälliga arbetsregister

1.   I enlighet med detta beslut ska Eurojust inrätta ett ärendehanteringssystem som består av tillfälliga arbetsregister och ett index som innehåller personuppgifter och uppgifter utan koppling till person.

2.   Ärendehanteringssystemet ska

a)

stödja handläggning och samordning av utredningar och åtal i vilka Eurojust ger bistånd, särskilt genom korsvis hänvisning av information,

b)

underlätta tillgången till uppgifter om pågående utredningar och åtal,

c)

underlätta övervakningen av att behandlingen av personuppgifter sker lagenligt och i enlighet med detta beslut.

3.   Ärendehanteringssystemet får, förutsatt att detta stämmer överens med bestämmelserna om uppgiftsskydd i detta beslut, kopplas till den säkra telekommunikationskoppling som avses i artikel 9 i rådets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rättsliga nätverket (14).

4.   Indexet ska innehålla hänvisningar till tillfälliga arbetsregister som behandlas inom Eurojust och får inte innehålla några andra personuppgifter än dem som avses i artikel 15.1 a–i, 15.1 k och m och i artikel 15.2.

5.   För att kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med detta beslut får Eurojusts nationella medlemmar i ett tillfälligt arbetsregister behandla uppgifter som rör bestämda fall som de arbetar med. De ska ge personuppgiftsombudet tillgång till arbetsregistren. Personuppgiftsombudet ska av den berörda nationella medlemmen underrättas om öppnandet av varje nytt tillfälligt arbetsregister som innehåller personuppgifter.

6.   När det gäller behandlingen av ärenderelaterade personuppgifter får Eurojust inte upprätta något annat automatiskt dataregister än ärendehanteringssystemet.

16.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 16a

Det tillfälliga arbetsregistrets och indexets funktion

1.   Ett tillfälligt arbetsregister ska öppnas av den berörda nationella medlemmen för varje ärende om vilket information sänds till honom i den mån detta sker i enlighet med detta beslut eller med instrument som avses i artikel 13.4. Den nationella medlemmen ska ansvara för hanteringen av de tillfälliga arbetsregistren som denna har öppnat.

2.   Den nationella medlem som har öppnat ett tillfälligt arbetsregister ska besluta, för varje enskilt fall, huruvida tillgången till det tillfälliga arbetsregistret ska vara begränsat eller, för att Eurojust vid behov ska kunna fullgöra sina uppgifter, till hela eller delar av registret ska ges till andra nationella medlemmar eller till bemyndigad Eurojustpersonal.

3.   Den nationella medlem som har öppnat ett tillfälligt arbetsregister ska också besluta om vilken information avseende detta tillfälliga arbetsregister som ska föras in i indexet.

Artikel 16b

Tillgång till ärendehanteringssystemet på nationell nivå

1.   De personer som avses i artikel 12.2 får i den mån de är kopplade till ärendehanteringssystemet i enlighet med artikel 12.6 endast ha tillgång till

a)

indexet, om inte den nationella medlemmen som har beslutat föra in uppgifter i indexet uttryckligen har vägrat sådan tillgång,

b)

tillfälliga arbetsregister som öppnas eller hanteras av den nationella medlemmen från deras medlemsstat,

c)

tillfälliga arbetsregister som öppnas eller hanteras av nationella medlemmar från andra medlemsstater och till vilka den nationella medlemmen från deras medlemsstater har getts tillgång, om inte den nationella medlem som öppnat eller hanterar det tillfälliga arbetsregistret uttryckligen vägrat sådan tillgång.

2.   Den nationella medlemmen ska, inom de begränsningar som fastställs i punkt 1, besluta om i vilken omfattning de personer i hans eller hennes medlemsstat som avses i artikel 12.2, i den mån de är kopplade till ärendehanteringssystemet i enlighet med artikel 12.6 ska beviljas tillgång till de tillfälliga arbetsregistren.

3.   Varje medlemsstat ska besluta, efter samråd med sin nationella medlem, om i vilken utsträckning tillgång till index garanteras i den medlemsstaten till personer som avses i artikel 12.2 i den mån de har anknytning till ärendehanteringssystemet i enlighet med artikel 12.6. Medlemsstaterna ska underrätta Eurojust och rådets generalsekretariat om sitt beslut avseende genomförandet av denna punkt, så att det senare kan informera de övriga medlemsstaterna.

Personer som avses i artikel 12.2 i den mån de har anknytning till ärendehanteringssystemet i enlighet med artikel 12.6 ska dock åtminstone ha tillgång till index i den mån det är nödvändigt för att få tillgång till de tillfälliga arbetsregister till vilka de har garanterats tillgång i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

4.   Eurojust ska rapportera till rådet och kommissionen om genomförandet av punkt 3 senast den 4 juni 2013. Varje medlemsstat ska på grundval av den rapporten överväga möjligheten att se över omfattningen av tillgången i enlighet med punkt 3.”

17.

Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska frasen ”inte ta emot instruktioner av någon” ersättas med ”agera självständigt”.

b)

(Denna ändring gäller inte den svenska versionen).

18.

Artikel 18 ska ersättas med följande:

”Artikel 18

Tillåten tillgång till personuppgifter

Endast nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar och assisterande nationella medlemmar enligt artikel 2.2, personer som avses i artikel 12.2 i den mån de är kopplade till ärendehanteringssystemet enligt artikel 12.6 samt behörig personal vid Eurojust får för att uppnå Eurojusts mål, och inom de begränsningar som anges i artiklarna 16, 16a och 16b, ha tillgång till personuppgifter som behandlas av Eurojust.”

19.

I artikel 19.4 b ska orden ”som Eurojust medverkar i” utgå.

20.

Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)

I inledningsfrasen ska orden ”det av följande datum som först blir tillämpligt” införas efter orden ”längre än till och med”.

ii)

Följande led ska införas:

”aa)

Den dag då personen frikändes och avgörandet blev slutligt.”

iii)

Led b ska ersättas med följande:

”b)

Tre år efter den dag då det rättsliga avgörandet blir slutligt fastställt i den sista av de medlemsstater som berörs av utredningen eller åtalet.”

iv)

I led c ska orden, ”om det inte föreligger en skyldighet att tillhandahålla Eurojust denna information i enlighet med artikel 13.6 och 13.7 eller med instrumenten i artikel 13.4” läggas till efter ordet ”åtalen”.

v)

Följande led ska läggas till:

”d)

Tre år efter den dag då uppgifter översändes i enlighet med artikel 13.6 och 13.7 eller med instrumenten i artikel 13.4.”

b)

Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)

i led a och b ska orden ”i punkt 2” ersättas med orden ”i punkt 2 a, b, c och d”.

ii)

I punkt b ska följande mening läggas till:

”Men så snart som åtalspreskription inträtt i alla berörda medlemsstater enligt vad som anges i punkt 2 a, får dock uppgifter endast bevaras om de är nödvändiga för att Eurojust ska kunna lämna bistånd i enlighet med detta beslut.”

21.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

I det första stycket ska orden ”i artiklarna 14–22” ersättas med ”i artiklarna 14-22, 26, 26a och 27”.

ii)

Andra stycket ska ersättas med följande:

”Den gemensamma tillsynsmyndigheten ska sammanträda minst en gång i halvåret. Dessutom ska den sammanträda inom tre månader efter det att ett överklagande som avses i artikel 19.8 har lämnats in eller inom tre månader efter det att ärendet hänsköts till denna i enlighet med artikel 20.2. Den gemensamma tillsynsmyndigheten kan också sammankallas av ordföranden när minst två medlemsstater begär det.”

iii)

I tredje stycket andra meningen ska orden ”18 månader” ersättas med ”tre år”.

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   En domare som utses av en medlemsstat ska bli ständig ledamot efter att ha valts av plenarmötet med de personer som utses av medlemsstaterna enligt punkt 1, och ska kvarstå som ständig ledamot i tre år. En gång om året ska en ständig ledamot av den gemensamma tillsynsmyndigheten väljas genom sluten omröstning. Ordförande för den gemensamma tillsynsmyndigheten ska den ledamot vara som är inne på tredje året av sin mandatperiod efter valet. Ständiga ledamöter får omväljas. Utsedda personer som önskar bli valda ska skriftligen anmäla sin kandidatur till den gemensamma tillsynsmyndighetens sekretariat tio dagar före det möte där valet ska äga rum.”

c)

Följande punkt ska införas:

”4a.   Den gemensamma tillsynsmyndigheten ska i sin arbetsordning anta sådana bestämmelser som behövs för att genomföra punkterna 3 och 4.”

d)

I punkt 10 ska följande mening läggas till:

”Den gemensamma tillsynsmyndighetens sekretariat får anlita expertisen hos det sekretariat som inrättades genom beslut 2000/641/RIF (15).

22.

Artikel 25 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   De nationella medlemmarna, de biträdande nationella medlemmarna och de assisterande nationella medlemmarna enligt artikel 2.2, personal vid Eurojust, de nationella kontaktpersonerna och personuppgiftsombudet ska ha tystnadsplikt, dock utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.4.”

b)

I punkt 4 ska orden ”artikel 9.1” ersättas med ”artikel 2.4”.

23.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 25a

Samarbete med det europeiska rättsliga nätverket och andra nätverk i Europeiska unionen som medverkar i straffrättsligt samarbete

1.   Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket ska upprätthålla nära förbindelser med varandra, grundade på samråd och komplementaritet, särskilt mellan den nationella medlemmen, kontaktpunkterna för det europeiska rättsliga nätverket i samma medlemsstat samt de nationella kontaktpersonerna för Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket. För att kunna säkerställa ett effektivt samarbete ska följande åtgärder vidtas:

a)

Nationella medlemmar ska, från fall till fall, informera det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter om alla fall som de bedömer att nätverket är bättre lämpat att behandla.

b)

Det europeiska rättsliga nätverkets sekretariat ska utgöra en del av Eurojusts personal. Det ska fungera som en separat enhet. Det får använda de administrativa resurser inom Eurojust som krävs för att det europeiska rättsliga nätverkets uppgifter ska kunna fullgöras, inklusive för att täcka kostnaderna för nätverkets plenarmöten. När plenarmöten hålls i rådets lokaler i Bryssel får endast kostnader för resor och tolkning täckas. När plenarmöten hålls i den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet får endast en del av de totala kostnaderna för mötet täckas.

c)

Det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpersoner får, från fall till fall, inbjudas till Eurojusts möten.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.1 ska sekretariatet för nätverket för gemensamma utredningsgrupper och för det nätverk som inrättats genom rådets beslut 2002/494/RIF utgöra en del av Eurojusts personal. Dessa sekretariat ska fungera som separata enheter. De får använda de resurser inom Eurojust som krävs för att deras uppgifter ska kunna fullgöras. Samordningen mellan sekretariaten ska ombesörjas av Eurojust.

Denna punkt ska tillämpas på sekretariatet för varje nytt nätverk som inrättas genom ett beslut av rådet om det i det beslutet förskrivs att sekretariatet ska tillhandahållas av Eurojust.

3.   Det nätverk som inrättas genom rådets beslut 2008/852/RIF får begära att Eurojust tillhandahåller ett sekretariat åt nätverket. Vid en sådan begäran ska punkt 2 tillämpas.”

24.

Artikel 26 ska ersättas med följande:

”Artikel 26

Förbindelserna med institutioner, organ och byråer med anknytning till gemenskapen eller unionen

1.   I den utsträckning det är relevant för utförandet av dess uppgifter får Eurojust upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med institutioner, organ och byråer som inrättats genom eller på grundval av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och fördraget om Europeiska unionen. Eurojust ska upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med åtminstone

a)

Europol,

b)

Olaf,

c)

Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex),

d)

rådet, särskilt dess gemensamma lägescentral.

Eurojust ska också upprätta och bibehålla samarbetsförbindelser med det europeiska nätverket för rättslig utbildning.

2.   Eurojust får ingå överenskommelser eller samarbetsavtal med de enheter som avses i punkt 1. Sådana överenskommelser eller samarbetsavtal får särskilt avse utbyte av information, även personuppgifter, och utstationering av kontaktpersoner vid Eurojust. Sådana överenskommelser eller samarbetsavtal får ingås endast efter det att Eurojust samrått med den gemensamma tillsynsmyndigheten om dataskyddsbestämmelserna och efter godkännande av rådet, med kvalificerad majoritet. Eurojust ska informera rådet om alla planer att inleda sådana förhandlingar och rådet får dra de slutsatser det anser vara lämpligt.

3.   Innan en överenskommelser eller ett avtal som avses i punkt 2 träder i kraft, får Eurojust direkt erhålla och använda information, även personuppgifter, från de enheter som avses i punkt 1, i den utsträckning som det är nödvändigt för ett berättigat utförande av Europols arbetsuppgifter och får direkt överföra information, även personuppgifter, till sådana enheter i den utsträckning som det är nödvändigt för ett berättigat utförande av mottagarens arbetsuppgifter och överensstämmer med de regler om uppgiftsskydd som anges i detta beslut.

4.   Olaf får bidra till Eurojusts arbete för att samordna utredningar och åtal i fråga om skydd för Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen, antingen på Eurojusts initiativ eller på begäran av Olaf, förutsatt att de behöriga nationella myndigheterna inte motsätter sig ett sådant deltagande.

5.   Medlemsstaterna ska se till att de nationella medlemmarna i Eurojust, dock endast i den omfattning som anges i förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (16), betraktas som medlemsstaternas behöriga myndigheter för mottagande och överföring av uppgifter mellan Eurojust och Olaf, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 9. Informationsutbytet mellan Olaf och de nationella medlemmarna ska inte inverka på den information som ska lämnas till andra behöriga myndigheter enligt de nämnda förordningarna.

25.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 26a

Förbindelserna med tredjestater och organisationer

1.   I den utsträckning det krävs för utförandet av dess uppgifter får Eurojust också upprätta och upprätthålla samarbetsförbindelser med följande enheter

a)

tredjestater,

b)

organisationer som

i)

internationella organisationer och deras underställda offentligrättsliga organ,

ii)

andra offentligrättsliga organ som inrättats genom en överenskommelse mellan två eller flera stater, och

iii)

Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol).

2.   Eurojust får ingå överenskommelser med de enheter som avses i punkt 1. Sådana överenskommelser får särskilt avse utbyte av information, inbegripet personuppgifter, och utstationering av sambandsmän eller sambandspersoner vid Eurojust. Sådana överenskommelser får ingås endast efter det att Eurojust samrått med den gemensamma tillsynsmyndigheten om dataskyddsbestämmelserna och efter godkännande av rådet, med kvalificerad majoritet. Eurojust ska informera rådet om alla planer att inleda sådana förhandlingar och rådet får dra de slutsatser det anser vara lämpligt.

3.   De överenskommelser som avses i punkt 2 och som innehåller bestämmelser om utbyte av personuppgifter får endast ingås om den berörda enheten omfattas av Europarådets konvention av den 28 januari 1981 eller efter att det har gjorts en bedömning som bekräftar att den enheten garanterar en tillräckligt hög dataskyddsnivå.

4.   De överenskommelser som avses i punkt 2 ska innehålla bestämmelser om övervakningen av deras tillämpning, inbegripet genomförandet av reglerna om uppgiftsskydd.

5.   Innan de överenskommelser som avses i punkt 2 träder i kraft, får Eurojust direkt ta emot information, inbegripet personuppgifter, i den utsträckning det är nödvändigt för ett berättigat utförande av Eurojusts arbetsuppgifter.

6.   Innan de överenskommelser som avses i punkt 2 träder i kraft får Eurojust på de villkor som fastställs i artikel 27.1 direkt överföra information, utom personuppgifter, till dessa enheter i den utsträckning det är nödvändigt för ett berättigat utförande av mottagarens uppgifter.

7.   Eurojust får på de villkor som fastställs i artikel 27.1 överföra personuppgifter till de enheter som avses i punkt 1 om

a)

det i enskilda fall är nödvändigt för att förebygga och bekämpa brottslighet som omfattas av Eurojusts behörighet, och

b)

Eurojust har ingått en överenskommelse enligt punkt 2 med den berörda enheten, och denna överenskommelse är i kraft och tillåter överföring av uppgifter.

8.   Om de eller de enheter som avses i punkt 1 sedan inte uppfyller villkoren enligt punkt 3, eller om det finns starka skäl att anta att de inte gör det, ska Eurojust omedelbart anmäla detta till den gemensamma tillsynsmyndigheten och de berörda medlemsstaterna. Den gemensamma tillsynsmyndigheten får avbryta vidare utbyte av personuppgifter med de berörda enheterna till dess att den har försäkrat sig om att lämpliga åtgärder har vidtagits.

9.   Även om de villkor som anges i punkt 7 inte har uppfyllts, får en nationell medlem likväl, i egenskap av behörig nationell myndighet och i överensstämmelse med den egna nationella lagstiftningen, i undantagsfall och endast i syfte att vidta brådskande åtgärder för att avvärja en omedelbar och allvarlig fara för en person eller för den allmänna säkerheten, utbyta information som inbegriper personuppgifter. Den nationella medlemmen ska ansvara för att tillståndet till överföringen är lagenligt. Den nationella medlemmen ska registrera uppgiftsöverföringar och skälen till dessa överföringar. Tillstånd till överföring av uppgifter ska ges endast om mottagaren ingår ett åtagande om att uppgifterna inte kommer att användas för något annat syfte än det som de överfördes för.”

26.

Artikel 27 ska ersättas med följande:

”Artikel 27

Överföring av uppgifter

1.   Innan Eurojust utbyter någon information med de enheter som avses i artikel 26a ska den nationella medlemmen i den medlemsstat som överlämnade informationen ge sitt samtycke till överföringen av denna information. I förekommande fall ska den nationella medlemmen samråda med medlemsstaternas behöriga myndigheter.

2.   Eurojust ska ansvara för att överföringen av uppgifter är lagenlig. Europol ska föra ett register över alla överföringar som utförs enligt artiklarna 26 och 26a och över grunderna för överföringarna. Uppgifter får överföras endast om mottagaren ingår ett åtagande om att uppgifterna kommer att användas endast för de ändamål för vilka de överfördes.”

27.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 27a

Sambandspersoner utstationerade i tredjestater

1.   För att kunna underlätta det rättsliga samarbetet med tredjestater i de fall då Eurojust ger bistånd i enlighet med detta beslut, får kollegiet stationera ut sambandspersoner i en tredjestat, förutsatt att det finns en överenskommelse i enlighet med artikel 26a med den tredjestaten. Innan förhandlingar inleds med en tredjestat ska rådet med kvalificerad majoritet ge sitt godkännande. Eurojust ska informera rådet om alla planer att inleda sådana förhandlingar och rådet får dra de slutsatser det anser vara lämpligt.

2.   Den sambandsperson som avses i punkt 1 ska ha erfarenhet av arbete inom Eurojust, liksom tillräckliga kunskaper om rättsligt samarbete och hur Eurojust fungerar. Utstationeringen av en sambandsperson för Eurojust förutsätter att sambandspersonen och dennas medlemsstat först har gett sitt samtycke.

3.   När den sambandsperson som utstationeras av Eurojust har valts bland nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar eller assisterande nationella medlemmar, ska

i)

denna ersättas i sitt uppdrag som nationell medlem, biträdande nationell medlem eller assisterande nationell medlem av den medlemsstaten,

ii)

denna inte längre ha rätt att utöva de befogenheter som tilldelats i enlighet med artiklarna 9a–9e.

4.   Utan att det påverkar artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (17) ska Eurojusts kollegium utarbeta regler om utstationeringen av sambandspersoner och anta de nödvändiga genomförandebestämmelserna i detta hänseende i samråd med kommissionen.

5.   De sambandspersoner som utstationeras av Eurojust ska i sin verksamhet övervakas av den gemensamma tillsynsmyndigheten. Sambandspersonerna ska rapportera om sin verksamhet till kollegiet, vilket ska informera Europaparlamentet och rådet i årsrapporten och på lämpligt sätt. Sambandspersonerna ska informera de nationella medlemmarna och de behöriga nationella myndigheterna om alla fall som berör deras medlemsstat.

6.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter och de sambandspersoner som avses i punkt 1 får kontakta varandra direkt. I sådana fall ska sambandspersonen informera den nationella medlemmen om sådana kontakter.

7.   De sambandspersoner som avses i punkt 1 ska vara uppkopplade till ärendehanteringssystemet.

Artikel 27b

Framställningar om rättsligt samarbete som riktas till eller görs av tredjestater

1.   Eurojust får, efter godkännande av de berörda medlemsstaterna, samordna verkställigheten av framställningar om rättsligt samarbete från tredjestater när dessa framställningar är delar av samma utredning och måste verkställas i minst två medlemsstater. Framställningar som avses i denna punkt får även översändas till Eurojust av en behörig nationell myndighet.

2.   I brådskande fall och i enlighet med artikel 5a kan joursamordningen ta emot och behandla sådana framställningar som avses i punkt 1 i denna artikel och som har gjorts av en tredjestat som ingått ett samarbetsavtal med Eurojust.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2 får Eurojust också, om det görs framställningar om rättsligt samarbete som avser samma utredning och som verkställs i en tredjestat, med de berörda medlemsstaternas godkännande underlätta rättsligt samarbete med den tredjestaten.

4.   Framställningar som avses i punkterna 1, 2 och 3 får översändas via Eurojust om detta står i överensstämmelse med de instrument som är tillämpliga på förbindelsen mellan den tredjestaten och Europeiska unionen eller den berörda medlemsstaten.

Artikel 27c

Annat ansvar än för otillåten eller felaktig behandling av uppgifter

1.   Eurojusts avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska Eurojust, oberoende av allt eventuellt ansvar enligt artikel 24, ersätta varje skada som har vållats av Eurojusts kollegium eller personal under tjänsteutövning i den mån skadan kan tillskrivas dem, oberoende av de olika förfaranden för att yrka skadestånd som finns i medlemsstaternas lagstiftning.

3.   Punkt 2 ska även tillämpas på skador som vållas av en nationell medlem, en biträdande nationell medlem eller en assisterande nationell medlem under tjänsteutövning. När denna agerar på grundval av de befogenheter som tilldelats enligt artiklarna 9a–9e ska emellertid den personens ursprungsmedlemsstat till Eurojust återbetala de belopp som Eurojust har lagt ut för att ersätta sådan skada.

4.   Den skadelidande ska ha rätt att kräva att Eurojust avstår från att väcka talan eller återkallar en väckt talan.

5.   De nationella domstolar i medlemsstaterna som ska vara behöriga att pröva tvister som rör Eurojusts ansvar enligt denna artikel ska fastställas med hänvisning till rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (18).

28.

I artikel 28.2, andra meningen ska orden ”med kvalificerad majoritet” införas efter ”rådet för godkännande”.

29.

Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1

i)

ska orden ”enhälligt av kollegiet” ersättas med ”med två tredjedelars majoritet av kollegiet”,

ii)

Följande mening ska läggas till:

”Kommissionen ska ha rätt att medverka i urvalsprocessen och ingå i urvalskommittén.”

b)

I punkt 2 ska den andra meningen ersättas med följande:

”Mandatet får förlängas en gång utan att en ansökningsomgång krävs, förutsatt att kollegiet fattar beslut om detta med tre fjärdedels majoritet och utser den administrativa direktören med samma majoritet.”

c)

I punkt 5 ska följande mening läggas till:

”Han ska i detta syfte ansvara för att tillsammans med kollegiet införa och genomföra ett effektivt övervaknings- och utvärderingsförfarande avseende de resultat som Eurojusts förvaltning uppnår när det gäller att uppfylla sina mål. Den administrativa direktören ska regelbundet rapportera till kollegiet om utfallet av den här övervakningen.”

30.

Artikel 30 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2

i)

Orden ”som även får biträda den nationella medlemmen” ska läggas till i den fjärde meningen.

ii)

Den sista meningen ska ersättas med följande:

”Kollegiet ska anta nödvändiga genomförandebestämmelser för utstationerade nationella experter.”

b)

I punkt 3 ska orden, ”utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 25a.1 c och 25a.2” läggas till.

31.

Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken ska ersättas med följande:

b)

Följande punkt ska läggas till:

”3.   Kommissionen eller rådet får be om ett yttrande av Eurojust om alla utkast till instrument som utarbetas enligt avdelning VI i fördraget.”

32.

Artikel 33 ska ersättas med följande:

”Artikel 33

Ekonomi

1.   Löner och arvoden för nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar och assisterande nationella medlemmar som anges i artikel 2.2 ska betalas av deras ursprungsmedlemsstater.

2.   När nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar och assisterande nationella medlemmar agerar inom ramen för Eurojusts uppdrag, ska de relevanta utgifterna i samband därmed anses som driftsutgifter i den mening som avses i artikel 41.3 i fördraget.”

33.

Artikel 35.1 ska ändras på följande sätt:

a)

Datumet ”31 mars” ska ersättas med ”10 februari”.

b)

Följande mening ska läggas till:

”Det europeiska rättsliga nätverket och andra nätverk som avses i artikel 25a.2 ska informeras om de delar som rör deras sekretariats verksamhet i vederbörlig tid innan beräkningen översänds till kommissionen.”

34.

Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska den första meningen ersättas med följande:

”2.   Senast den 1 mars efter utgången av varje budgetår ska byråns räkenskapsförare till kommissionens räkenskapsförare och revisionsrätten överlämna sina preliminära redovisningar samt en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret i fråga.”

b)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Eurojust ska översända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret till Europaparlamentet och rådet senast den 31 mars påföljande år.”

c)

I punkt 10 ska datumet ”30 april” ersättas med ”15 maj”.

35.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 39a

Sekretessbelagda EU-uppgifter

Eurojust ska tillämpa de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser (19) för sekretessbelagda EU-uppgifter.

36.

Artikel 41 ska ersättas med följande:

”Artikel 41

Rapportering

1.   Medlemsstaterna ska underrätta Eurojust och rådets generalsekretariat om utnämningar av de nationella medlemmar, biträdande nationella medlemmar, assisterande nationella medlemmar och personer som avses i artikel 12.1 och 12.2 samt om eventuella förändringar av dessa utnämningar. Rådets generalsekretariat ska ha en uppdaterad förteckning över dessa personer och ska göra deras namn och kontaktuppgifter tillgängliga för alla medlemsstater och för kommissionen.

2.   Den slutgiltiga utnämningen av en nationell medlem kan inte få verkan före den dag då rådets generalsekretariat mottar de officiella meddelanden som avses i punkt 1 och artikel 9a.3.”

37.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 41a

Utvärdering

1.   Före den 4 juni 2014 och vart femte år därefter, ska kollegiet beställa en oberoende extern utvärdering av genomförandet av detta beslut och av den verksamhet som bedrivits av Eurojust.

2.   Varje utvärdering ska bedöma beslutets verkningar, Eurojusts resultat när det gäller att uppfylla de mål som anges i detta direktiv samt Eurojusts effektivitet. Kollegiet ska utfärda närmare anvisningar för detta i samråd med kommissionen.

3.   Utvärderingsrapporten ska innehålla utvärderingsresultaten och rekommendationer. Rapporten ska läggas fram för kommissionen, Europaparlamentet och rådet och offentliggöras.”

38.

Texten i bilagan till det här beslutet ska läggas till som en bilaga.

Artikel 2

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska vid behov utan dröjsmål och under alla omständigheter senast den 4 juni 2011 ändra sin nationella lagstiftning så att den stämmer överens med detta beslut.

2.   Kommissionen ska regelbundet granska medlemsstaternas genomförande av beslut 2002/187/RIF i dess ändrade lydelse och förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om detta, i förekommande fall åtföljd av nödvändiga förslag om förbättring av det rättsliga samarbetet och av Eurojusts sätt att fungera. Detta ska särskilt gälla Eurojusts kapacitet att stödja medlemsstaterna i bekämpningen av terrorism.

Artikel 3

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 16 december 2008.

På rådets vägnar

R. BACHELOT-NARQUIN

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 2 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EGT L 63, 6.3.2002, s. 1.

(3)  EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.

(4)  EUT C 53, 3.3.2005, s. 1.

(5)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(6)  EGT L 105, 27.4.1996, s. 1.

(7)  Vid tidpunkten för antagandet av detta beslut fastställs Europols behörighet i artikel 2.1 i konventionen av den 26 juli 1995 om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) (EGT C 316, 27.11.1995, s. 2), ändrad genom 2003 års protokoll (EUT C 2, 6.1.2004, s. 1) och i bilagan därtill. När rådets beslut om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europol) träder i kraft kommer Eurojusts behörighet emellertid att fastställas i artikel 4.1 i det beslutet och i bilagan därtill.

(8)  EGT L 162, 20.6.2002, s. 1.”

(9)  EGT L 167, 26.6.2002, s. 1.

(10)  EUT L 332, 18.12.2007, s. 103.

(11)  EUT L 301, 12.11.2008, s. 38.”

(12)  EUT L 253, 29.9.2005, s. 22.”

(13)  EUT L 105, 13.4.2006, s. 54.”

(14)  EUT L 348, 24.12.2008, s. 130.”

(15)  Rådets beslut 2000/641/RIF av den 17 oktober 2000 om inrättande av ett sekretariat för de gemensamma tillsynsorgan för dataskydd som bildades genom konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen), konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål och konventionen om tillämpning av Schengenavtalet om det gradvisa avskaffandet av kontroller vid de gemensamma gränserna (Schengenkonventionen) (EGT L 271, 24.10.2000, s. 1).”

(16)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.”

(17)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(18)  EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.”

(19)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1.”


BILAGA

”BILAGA

Förteckning som avses i artikel 13.10, omfattande den information som minst, när den finns, ska översändas till Eurojust i enlighet med artikel 13.5, 13.6 och 13.7

1.

För situationer som avses i artikel 13.5

a)

deltagande medlemsstater,

b)

de berörda brottens art,

c)

datum för överenskommelse om att inrätta en grupp,

d)

planerad varaktighet för gruppen, inbegripet ändring av varaktigheten,

e)

uppgifter om gruppledaren för varje deltagande medlemsstat,

f)

kort sammanfattning av den gemensamma utredningsgruppens resultat.

2.

För situationer som avses i artikel 13.6

a)

uppgifter för identifiering av den person, grupp eller enhet som är föremål för en brottsutredning eller ett åtal,

b)

berörda medlemsstater,

c)

berört brott och omständigheter kring detta,

d)

uppgifter i anslutning till begäran eller beslut om rättsligt samarbete, inbegripet beträffande instrument som ger verkan åt principen om ömsesidigt erkännande som har utfärdats, omfattande

i)

datum för begäran,

ii)

begärande eller utfärdande myndighet,

iii)

anmodad eller verkställande myndighet,

iv)

typ av begäran (åtgärder som begärts),

v)

huruvida åtgärden har genomförts eller inte, och om den inte har genomförts, skälen till detta.

3.

För situationer som avses i artikel 13.7 a

a)

medlemsstater och behöriga myndigheter som berörs,

b)

uppgifter för identifiering av den person, grupp eller enhet som är föremål för en brottsutredning eller ett åtal,

c)

berört brott och omständigheter kring detta.

4.

För situationer som avses i artikel 13.7 b

a)

medlemsstater och behöriga myndigheter som berörs,

b)

uppgifter för identifiering av den person, grupp eller enhet som är föremål för en brottsutredning eller ett åtal,

c)

typ av leverans,

d)

typ av brott i samband med vilket den kontrollerade leveransen genomförs.

5.

För situationer som avses i artikel 13.7 c

a)

begärande eller utfärdande stat,

b)

anmodad eller verkställande stat,

c)

beskrivning av svårigheterna.”