Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Fordonskungörelse (1972:595)

Fordonskungörelsen

Omtryckt i SFS 2000:1166.

Denna kungörelse har enligt Lag (2002:574) upphört att gälla den 1 maj 2003.

Angående övergångsbestämmelser, se Lag (2002:574).

Inledande bestämmelser

1 §

Denna kungörelse gäller fordons beskaffenhet och utrustning och kontroll av fordon.

Kungörelsen gäller dock inte

  • terrängfordon,

  • motordrivet fordon eller släpfordon, som tillhör staten och är tillverkat för särskilt militärt ändamål,

  • motordrivet fordon, som är avsett att föras av gående, eller släpfordon, som kopplas till sådant fordon,

  • motordrivet fordon eller släpfordon, som används uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område.

SFS 1992:1758

2 §

I militära vägtrafikkungörelsen (1974:97), vägtrafikförordningen (1995:137) för räddningskåren under utbildning och höjd beredskap och förordningen (1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i Sverige finns bestämmelser om undantag från denna kungörelse.

I förordningen (2001:650) om vägtrafikregister finns bestämmelser om kontroll genom vägtrafikregistret.

SFS 2001:657

3 §

De beteckningar som används i denna kungörelse har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner.

SFS 2001:657

4 §

[Upphävd g. F (2001:657).]

SFS 2001:657

5 §

[Upphävd g. F (2001:657).]

SFS 2001:657

5 a §

Ägaren av ett fordon är skyldig att se till att fordonet inte brukas i strid mot bestämmelserna i denna kungörelse eller bestämmelser eller förbud som har meddelats med stöd av denna kungörelse.

SFS 1996:801

6 §

Bestämmelserna i denna kungörelse om ägare av fordon gäller i fråga om fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år innehavaren.

SFS 1978:456

Fordons beskaffenhet och utrustning

Grundregel

7 §

Fordon får brukas i trafik endast om fordonet är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt för trafik. I dessa hänseenden gäller för vissa slag av fordon vad som föreskrives nedan.

Utan hinder av 8–33 §§ får fordon brukas om det behövs för provkörning eller bogsering av fordonet eller liknande ändamål och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Vad nu har sagts gäller även i fall som avses i 18 § 2 lagen (2001:558) om vägtrafikregister.

SFS 2001:657

7 a §

Ett nytt fordon skall anses överensstämma med kraven i denna kungörelse och i de föreskrifter som har meddelats med stöd av kungörelsen och som gäller fordonets beskaffenhet och utrustning om fordonet har godkänts enligt rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/116/EG ,1) rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/3/EG ,2) eller rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/7/EG, och som är försett med typgodkännandemärke samt åtföljt av ett ”Intyg om överensstämmelse”.

1)

EGT L 018, 21.1.2002, s. 1 (Celex 32001L0116).

2)

EGT L 028, 30.1.2001, s. 1 (Celex 32001L0003).

SFS 2002:285

7 b §

Komponent eller separat teknisk enhet som godkänts enligt särdirektiv till ramdirektiven 70/156/EEG, 74/150/EEG eller 92/61/EEG och som är försett med typgodkännandemärke skall anses överensstämma med kraven i denna kungörelse och i de föreskrifter som utfärdats med stöd av kungörelsen vad avser beskaffenheten.

SFS 1994:2055

Motordrivna fordon

8 §

Förarplatsen på motorfordon skall vara rymlig och så anordnad, att den medger bekväm körställning samt god utsikt över vägen och åt sidorna.

Anordningar som är avsedda för fordonets manövrering eller eljest för att användas av föraren under färd skall vara inrättade och anbringade så, att förväxling undvikes och föraren lätt kan komma åt dem utan att trafiksäkerheten eftersättes.

Utrymme för förare, annan driftspersonal eller passagerare skall vara inrättat och utrustat så, att personskada vid trafikolycka eller inbromsning hindras eller begränsas.

9 §

Motorfordon skall vara så konstruerat att risk för skada av brand, explosion eller annan orsak i möjligaste mån undanröjs. Behållare och ledningar för gasformigt bränsle avsett som bränsle för fordonets framdrivning får inte finnas inom utrymme, som är avsett för personbefordran.

Om motorfordons beskaffenhet och utrustning för begränsning av utsläpp av avgaser och andra ämnen finns bestämmelser i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening.

Om beskaffenhet och utrustning av motorfordon för transport av viss last finns särskilda bestämmelser.

SFS 2001:1089

9 a §

Bilar anses lämpliga för trafik endast om de vid provning uppfyller följande krav i fråga om buller.

Fordonsslag

Högsta tillåtna buller (dB(A))

Personbil

 

74

 

Buss och lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton

 
 

med en totalvikt av högst 2 ton

 

76

 

med en totalvikt över 2 ton

 

77

 

Buss med en totalvikt över 3,5 ton

 
 

med en motoreffekt mindre än 150 kW

 

78

 

med en motoreffekt av 150 kW och större

 

80

 

Lastbil med en totalvikt över 3,5 ton

 
 

med en motoreffekt mindre än 75 kW

 

77

 

med en motoreffekt av minst 75 kW men mindre än 150 kW

 

78

 

med en motoreffekt av minst 150 kW

 

80

 

Vägverket får föreskriva om andra gränsvärden för vissa bilar.

SFS 1996:513

9 b §

Motorcyklar och mopeder anses lämpliga för trafik endast om de vid provning uppfyller följande krav i fråga om buller.

Fordonsslag

Högsta tillåtna buller (dB(A))

Motorcykel

 
 

med cylindervolym av högst 80 cm³

 

75

 

med cylindervolym över 80 cm³ men högst 175 cm³

 

77

 

med cylindervolym över 175 cm³

 

80

 

trehjuliga

 

80

 

Moped

 
 

klass I

 

71

 

klass II

 

66

 

trehjuliga

 

76

 

SFS 1998:1263

9 c §

För personbilar, lastbilar och bussar med en totalvikt av högst

3,5 ton samt motorcyklar med en cylindervolym av högst 175 cm³ som tillverkats här i landet av enskild person för eget bruk eller för enstaka exemplar av serietillverkade fordon som nu nämnts och som byggts om på sådant sätt att de av Vägverket bedöms som amatörbyggda fordon skall i stället för de bullernivåer som anges i 9 a § och i 9 b § som högsta tillåtna bullernivå gälla en bullernivå på 81 dB(A).

SFS 1994:1254

10 §

Anordningar som anbringas på motorfordon till skydd mot slirning skall vara så beskaffade, att de ej skadar vägen.

11 §

Bil och motorredskap klass I, skall ha följande utrustning.

Utrustning

Närmare föreskrifter

Avgasrör

 

Behövs endast om förbränningsmotor användes

 

Backningsanordning

 

Behövs endast om fordonets tjänstevikt överstiger 450 kilogram

 

Backspeglar

 

Behövs ej på chassi utan förarhytt

 

Bilbälten

 

Behövs endast i personbil och lätt lastbil. Skall finnas för förarplatsen och varje passagerarplats och vara försett med upprullningsdon. I tung lastbil skall finnas fästpunkter för bilbälten

 

Brandsläckare

 

Behövs endast på buss och gengasdriven person- eller lastbil

 

Bromsutrustning

 

På bil skall finnas två av varandra oberoende bromssystem eller ett system som kan påverkas av två av varandra oberoende anordningar

 

färdbroms

 

Skall kunna minska farten på fordonet och få det att stanna säkert och snabbt

 

parkeringsbroms

 

Skall på sluttande mark kunna hålla kvar fordonet även om föraren lämnar detta

 

reservbroms

 

Skall kunna stanna fordonet om färdbromsen delvis är ur funktion

 

Defroster

 

Skall kunna hålla vindrutan fri från imma och is. Behövs ej på chassi utan förarhytt

 

Däck, medar eller band

 
 

Förarhytt

 

Behövs inte på motorredskap klass I när fordonets tjänstevikt, beräknad utan förarhytt, understiger 600 kilogram

 

Hastighetsmätare

 
 

Identifieringsmärkning

 

Chassinummer eller motsvarande beteckning anbringad på tydligt och varaktigt sätt

 

KM-skylt

 

Skylt som anger den högsta hastighet med vilken fordonet får framföras på väg. Behövs endast på motorredskap klass I, vid färd på väg. KM-skylt behövs inte om tillkopplat fordon har sådan

 

Kopplingsanordning

 

Behövs endast om fordonet är avsett för att dra släpfordon eller terrängsläp

 

Körriktningsvisare

 

Behövs ej på chassi utan förarhytt

 

bakifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus bakåt

 

framifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus framåt

 

från sidan synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus åt sidan

 

Larmanordningar

 

Skall finnas på utryckningsfordon. Får ej finnas på annat fordon

 

ljudanordning

 
 

lykta

 
 

Ljuddämpare

 

Behövs endast om förbränningsmotor användes

 

Ljudsignalanordning

 

Endast jämn ton skall kunna avges

 

Lyktor baktill

 
 

baklyktor

 

Två lyktor vilka kan visa rött ljus bakåt

 

skyltlykta

 

Lykta för belysning av registreringsskylt eller motsvarande skylt med vitt ljus så att den kan lätt avläsas i mörker

 

stopplyktor

 

Två lyktor som visar rött ljus bakåt, när färdbroms används

 

Lyktor och strålkastare framtill

 
 

för halvljus

 

Två strålkastare, vilka kan avge vitt eller gult ljus och belysa vägen framför fordonet utan att blända mötande

 

för helljus

 

Två strålkastare, vilka kan avge vitt eller gult ljus och kan belysa en lång sträcka av vägen framför fordonet

 

för parkeringsljus

 

Två lyktor, vilka kan visa vitt eller gult ljus framåt och utmärka fordonets bredd

 

Lyktor på sidan

 
 

sidomarkeringslyktor

 

Lyktor som kan visa orangegult ljus åt sidan. Behövs endast på buss eller lastbil vars längd överstiger sex meter

 

Reflexanordningar

 
 

baktill

 

Två anordningar, vilka vid belysning återkastar rött ljus bakåt.

En eller flera rektangulära anordningar med diagonala fält av växelvis rött fluorescerande material och material som vid belysning återkastar gult ljus bakåt. Behövs endast på lastbil vars totalvikt överstiger 3,5 ton. Anordningen behövs dock inte på lastbil där den med avseende på bilens konstruktion eller användningsområde skulle medföra avsevärd olägenhet.

 

på sidan

 

Anordningarna skall vid belysning återkasta orangegult ljus åt sidan. Behövs inte på personbil, buss eller lastbil vars längd är högst sex meter.

 

Sidoskydd

 

Skydd på sidorna avsedda att förhindra att gående, cyklister eller motorcyklister faller under fordonet. Gäller endast för tunga lastbilar

 

Skyltar

 
 

besiktningsskylt

 

Skall utvisa tjänstevikt, bredd, längd, höjd, maximilast, axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck och största tillåtna antal passagerare. Behövs endast på buss och lastbil och när det gäller höjd endast på buss med en höjd av minst 3,40 meter. Uppgiften om lastbils maximilast skall vara synlig utifrån. Uppgiften om höjden på en buss skall vara synlig från förarplatsen.

 

Styrinrättning

 
 

Stänkskydd

 

Stänkskärmar eller däremot svarande anordningar. Behövs inte på chassi eller på fordon där skyddet med hänsyn till fordonets konstruktion eller ändamål skulle medföra avsevärd olägenhet

 

Stöldskydd

 

Behövs endast på bil

 

Underkörningsskydd, främre och bakre

 

Behövs endast på lastbil vars totalvikt överstiger 3,5 ton. Skall vid påkörning av lastbilen om möjligt hindra att det påkörande fordonet kommer in under lastbilen

 

Varningstriangel

 

Skall medföras vid färd

 

Vindruta

 

Behövs ej på chassi utan förarhytt

 

Vindrutespolare

 

Behövs ej på chassi utan förarhytt

 

Vindrutetorkare

 

Behövs ej på chassi utan förarhytt

 

SFS 2001:773

12 §

[har upphävts genom förordning (1993:1351).]

SFS 1993:1351

13 §

[har upphävts genom förordning (1993:1351).]

SFS 1993:1351

13 a §

[har upphävts genom förordning (1998:781).]

SFS 1998:781

13 b §

En buss vars totalvikt överstiger 10 ton och en lastbil vars totalvikt överstiger 12 ton skall vara försedd med en anordning som begränsar den högsta hastighet med vilken fordonet kan framföras (hastighetsregulator). För en buss skall hastighetsregulatorn vara inställd på högst 100 kilometer i timmen. För en lastbil skall hastighetsregulatorn vara inställd på sådant sätt att lastbilen inte kan framföras med högre hastighet än 90 kilometer i timmen.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte motorfordon som används av Försvarsmakten, räddningskåren eller för annan liknande verksamhet.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte heller för

  1. fordon som är konstruerade för en högsta hastighet som inte är högre än den hastighet som anges i det första stycket,

  2. fordon som används i vetenskapliga försök,

  3. fordon som används som allmänna transportmedel i tätort.

SFS 1996:170

14 §

Motorcykel skall ha följande utrustning.

Utrustning

Närmare föreskrifter

Avgasrör

 

Behövs användas endast om förbränningsmotor används

 

Avfrostnings- och avimningsanordning

 

Behövs endast på motorcykel med karosseri

 

Backspeglar

 
 

Bilbälten

 

Behövs endast i tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri. Skall finnas för förarplatsen och varje passagerarplats samt vara försedda med upprullningsdon

 

Bromsutrustning

 

Två av varandra oberoende bromssystem eller ett system som kan påverkas av två av varandra oberoende anordningar

 

färdbroms

 

Skall kunna minska farten på motorcykeln och få den att stanna säkert och snabbt

 

parkeringsbroms

 

Behövs endast på tre- eller fyrhjulig motorcykel. Skall på sluttande mark kunna hålla kvar motorcykeln även om föraren lämnar denna

 

Bränsletank

 

Behövs endast om förbränningsmotor används

 

Däck

 
 

Hastighetsmätare

 
 

Identifieringsmärkning

 

En tillverkarskylt, samt ett identifieringsnummer präglat eller stansat på chassit eller ramen

 

Kopplingsanordning

 

Behövs endast om motorcykeln är avsedd att dra släpvagn

 

Körriktningsvisare

 
 

bakifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus bakåt

 

framifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus framåt

 

Larmanordning

 

Skall finnas på utryckningsfordon. Får ej finnas på annat fordon

 

ljudanordning

 
 

lykta

 
 

Ljuddämpare

 

Behövs endast om förbränningsmotor används

 

Ljudsignalanordning

 

Endast jämn ton skall kunna avges

 

Lyktor baktill på motorcykel utan sidvagn

 
 

positionslykta

 

En eller två lyktor som kan visa rött ljus bakåt

 

skyltlykta

 

Lykta för belysning av registreringsskylt eller motsvarande skylt med vitt ljus så att den lätt kan avläsas i mörker

 

stopplykta

 

En eller två lyktor som visar rött ljus bakåt när färdbroms används

 

Lyktor baktill på motorcykel med sidvagn

 
 

positionslykta

 

Två eller tre lyktor som kan visa rött ljus bakåt. Endast en lykta får monteras på sidvagnen

 

skyltlykta

 

Lykta för belysning av registreringsskylt eller motsvarande skylt med vitt ljus så att den lätt kan avläsas i mörker

 

stopplykta

 

En eller tre lyktor baktill som visar rött ljus bakåt när färdbroms används. Endast en lykta får monteras på sidvagnen

 

Lyktor och strålkastare framtill på motorcykel

 
 

för halvljus

 

En eller två strålkastare som kan avge vitt ljus och belysa vägen framför motorcykeln utan att blända mötande

 

för helljus

 

En eller två strålkastare som kan avge vitt ljus och belysa en lång sträcka av vägen framför motorcykeln

 

positionslykta

 

En eller två lyktor som kan visa vitt ljus framåt på motorcykel utan sidvagn. Två eller tre lyktor som kan visa vitt ljus framåt på motorcykel med sidvagn. Endast en lykta får monteras på sidvagnen

 

Passagerarhandtag

 

Behövs endast på tvåhjulig motorcykel inrättad för transport av passagerare

 

Reflexanordning baktill

 

En eller två reflexanordningar som vid belysning skall återkasta rött ljus bakåt. Får ej vara triangelformad

 

Skyltar

 
 

tillverkarskylt

 
 

Styrinrättning

 
 

Stöd

 

Minst ett stöd för att hålla motorcykeln stadig när den är stillastående. Behövs endast på tvåhjulig motorcykel

 

Stöldskydd

 
 

Varningstriangel

 

Skall medföras vid färd. Behövs ej i fråga om tvåhjulig motorcykel utan sidvagn

 

Vindruta

 

Behövs endast på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri

 

Vindrutetorkare

 

Behövs endast på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri

 

Vindrutespolare

 

Behövs endast på tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri

 

SFS 1999:236

15 §

Utan hinder av 14 § får utomlands bosatt person som tillfälligtvis vistas här bruka av honom införd lätt motorcykel, om den uppfyller de villkor som gäller för sådant fordon i hans hemland, under förutsättning att motorn har en slagvolym som ej överstiger 50 kubikcentimeter och att den som infört fordonet får föra detta i hemlandet utan körkort eller därmed jämförlig handling.

16 §

Till tvåhjulig motorcykel får inte kopplas släpvagn med en bredd som överstiger 125 centimeter eller med en vikt som överstiger hälften av motorcykelns tjänstevikt minskad med vikten av bränsle och verktyg som hör till fordonet.

Till tre- eller fyrhjulig motorcykel får inte kopplas släpvagn med en bredd som överstiger motorcykelns bredd eller i något fall 200 centimeter, eller med en vikt som överstiger hälften av motorcykelns tjänstevikt minskad med vikten av bränsle och verktyg som hör till fordonet.

SFS 1998:1263

17 §

Moped skall ha följande utrustning.

Utrustning

Närmare föreskrifter

Avgasrör

 

Behövs endast om förbränningsmotor användes

 

Avfrostnings- och avimningsanordning

 

Behövs endast på moped med karosseri

 

Backspeglar

 
 

Bilbälten

 

Behövs endast i tre- eller fyrhjulig moped med karosseri. Skall finnas för förarplatsen och varje passagerarplats och vara försedd med upprullningsdon

 

Bromsutrustning

 

Två av varandra oberoende bromssystem eller ett system som kan påverkas av två av varandra oberoende anordningar

 

färdbroms

 

Skall kunna minska farten på mopeden och få den att stanna säkert och snabbt

 

parkeringsbroms

 

Behövs endast på tre- eller fyrhjulig moped. Skall på sluttande mark kunna hålla kvar mopeden även om föraren lämnar denna

 

Bränsletank

 

Behövs endast om förbränningsmotor används

 

Däck

 
 

Hastighetsmätare

 
 

Identifieringsmärkning

 

En tillverkarskylt, samt ett identifieringsnummer präglat eller stansat på chassit eller ramen

 

Kopplingsanordning

 

Behövs endast om mopeden är avsedd att dra släpvagn

 

Körriktningsvisare

 

Behövs endast på tre- och fyrhjulig moped med karosseri

 

bakifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus bakåt

 

framifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus framåt

 

Ljuddämpare

 

Behövs endast om förbränningsmotor används

 

Ljudsignalanordning

 

På moped klass I skall endast jämn ton kunna avges

 

Lyktor baktill

 
 

positionslykta

 

En eller två lyktor som kan visa rött ljus bakåt

 

stopplykta

 

En eller två lyktor som visar rött ljus bakåt när färdbroms används. Behövs inte på tvåhjulig moped som är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen och som har en motor vars effekt inte överstiger 0,5 kilowatt

 

Lyktor och strålkastare framtill

 
 

för halvljus

 

En eller två strålkastare som kan avge vitt ljus och belysa vägen framför mopeden utan att blända mötande

 

positionslykta

 

En eller två lyktor som kan visa vitt ljus framåt. Behövs endast på tre- och fyrhjulig moped

 

Passagerarhandtag

 

Behövs endast på tvåhjulig moped inrättad för transport av passagerare

 

Reflexanordning baktill

 

En eller två reflexanordningar som vid belysning skall återkasta rött ljus bakåt. Får ej vara triangelformad

 

Reflexanordning sidan

 

En eller två reflexanordningar på vardera sidan som vid belysning skall återkasta orangegult ljus åt sidan. Får ej vara triangelformad. Behövs endast på tvåhjulig moped

 

Pedalreflexanordning

 

Två reflexanordningar på vardera pedal som vid belysning skall återkasta orangegult ljus framåt och bakåt. Behövs endast på två- och trehjulig moped med icke infällbara pedaler

 

Styrinrättning

 
 

Stöd

 

Minst ett stöd för att hålla mopeden stadig när den är stillastående. Behövs endast på tvåhjulig moped

 

Stöldskydd

 
 

Varningstriangel

 

Skall medföras vid färd. Behövs ej i fråga om tvåhjulig moped

 

Vindruta

 

Behövs endast på tre- och fyrhjulig moped med karosseri

 

Vindrutetorkare

 

Behövs endast på tre- och fyrhjulig moped med karosseri

 

Vindrutespolare

 

Behövs endast på tre- och fyrhjulig moped med karosseri

 

SFS 2001:157

18 §

Till tvåhjulig moped klass I får inte kopplas släpvagn med en bredd som överstiger 125 centimeter eller med en vikt som överstiger hälften av mopedens tjänstevikt minskad med vikten av bränsle och verktyg som hör till fordonet.

Till tre- och fyrhjulig moped får inte kopplas släpvagn med en bredd som överstiger mopedens bredd eller i något fall 200 centimeter, eller med en vikt som överstiger hälften av mopedens tjänstevikt minskad med vikten av bränsle och verktyg som hör till fordonet.

SFS 1998:1263

19 §

[har upphävts genom förordning (1989:939).]

SFS 1989:939

20 §

Traktor och motorredskap klass II skall ha följande utrustning.

Utrustning

Närmare föreskrifter

Avgasrör

 

Behövs endast om förbränningsmotor användes

 

Backspeglar

 

Behövs endast på fordon som har förarhytt

 

Bromsutrustning

 
 

färdbroms

 

Skall kunna minska farten på fordonet och få detta att stanna säkert och snabbt

 

parkeringsbroms

 

Skall på sluttande mark kunna hålla kvar fordonet även om föraren lämnar detta

 

Defroster

 

Skall kunna hålla vindrutan fri från imma och is. Behövs endast på traktor och motorredskap som har förarhytt

 

Förarhytt

 

Behövs endast på traktor med en tjänstevikt, beräknad utan förarhytt, av 600 kilogram eller högre

 

Hjul, medar eller band

 
 

Identifieringsmärkning

 

Behövs endast på traktor och registrerat motorredskap. Skall bestå av tillverkningsnummer eller motsvarande beteckning anbringat på ett tydligt och varaktigt sätt

 

Kopplingsanordning

 

Behövs endast på traktor

 

Körriktningsvisare

 

Behövs endast på fordon som har förarhytt

 

bakifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus bakåt

 

framifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus framåt

 

LGF-skylt

 

Skylt för markering av långsamtgående fordon. Behövs endast vid färd på väg. LGF-skylt behövs dock inte om tillkopplat fordon har sådan

 

Lyktor och strålkastare

 

Behövs endast vid färd på väg

 

baktill

 

Två lyktor, vilka kan visa rött ljus bakåt (baklyktor). Baklyktor behövs dock ej om tillkopplat fordon har sådana

 

framtill

 

Två strålkastare, vilka kan avge vitt eller gult ljus av sådan sammanlagd ljusstyrka att fordonet kan föras på betryggande sätt. Har strålkastarna bländande ljus skall de snabbt kunna bländas av

 

Reflexanordningar

 

Behövs endast vid färd på väg

 

baktill

 

Två anordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt. Reflexanordningar baktill behövs dock inte om tillkopplat fordon har sådana

 

Skydd för rörliga delar och för sådana fasta delar som kan orsaka skador

 
 

Styrinrättning

 
 

Vindruta

 

Behövs endast på fordon som har förarhytt

 

Vindrutetorkare

 

Behövs endast på fordon som har vindruta

 

SFS 1992:1758

Släpfordon och efterfordon

21 §

Bestämmelserna i 8–10 §§ om motorfordon gäller i tillämpliga delar i fråga om släpfordon.

För dolly gäller vad Vägverket föreskriver i stället för 22, 26, 28 och 29 §§.

SFS 1997:695

22 §

Släpvagn som dras av bil, motorredskap klass I eller tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen skall ha följande utrustning.

Utrustning

Närmare föreskrifter

Bromsutrustning

 
 

färdbroms

 

Behövs endast på släpvagn som är avsedd för personbefordran eller vars totalvikt överstiger 750 kilogram. Färdbromsen skall kunna manövreras från färdbroms på dragande fordon eller, i fråga om släpvagn med stel dragstång och med en totalvikt som inte överstiger 3 500 kilogram, bestå av påskjutsbroms. Färdbromsen skall vara så beskaffad att släpvagnen automatiskt bromsas in vid brott på kopplingsanordningen. Automatisk bromsverkan behövs inte i fråga om broms på tvåhjulig husvagn eller på mindre bagagevagn, om släpfordonet är försett med reservkoppling

 

parkeringsbroms

 

Behövs endast på släpvagn som är avsedd för personbefordran eller vars tjänstevikt överstiger 400 kilogram. Bromsen skall på sluttande mark kunna hålla kvar släpvagnen, även om denna kopplats från det dragande fordonet. Bromsen skall kunna manövreras från släpvagnen eller, om släpvagnen inte är avsedd för personbefordran, från plats vid sidan av denna

 

Däck eller band

 
 

Identifieringsmärkning

 

Skall bestå av tillverkningsnummer, identifieringsmärke eller motsvarande beteckning anbringad på ett tydligt och varaktigt sätt

 

Kopplingsanordning

 
 

Körriktningsvisare

 
 

bakifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus bakåt

 

Lyktor baktill

 
 

baklyktor

 

Två lyktor, vilka kan visa rött ljus bakåt

 

skyltlykta

 

Lykta för belysning av registreringsskylt eller motsvarande skylt med vitt ljus så att den kan lätt avläsas i mörker

 

stopplyktor

 

Två lyktor som visar rött ljus bakåt, när färdbroms på det dragande fordonet används

 

Lyktor framtill

 
 

framlyktor

 

Behövs endast på släpvagn som är bredare än 160 centimeter. Två lyktor, vilka kan visa vitt ljus framåt

 

Lyktor på sidan

 
 

sidomarkeringslyktor

 

Lyktor som kan visa orangegult ljus åt sidan

 

Reflexanordningar

 
 

baktill

 

Två anordningar, vilka vid belysning återkastar rött ljus bakåt.

En eller flera rektangulära anordningar med ett fält som vid belysning återkastar gult ljus bakåt omgivet av en röd fluorescerande bård. Behövs endast på släpvagn vars totalvikt överstiger 3,5 ton. Anordningen behövs dock inte på släpvagn där den med avseende på släpvagnens konstruktion eller användningsområde skulle medföra avsevärda olägenheter

 

framtill

 

Två anordningar, vilka vid belysning återkastar vitt ljus framåt

 

på sidan

 

Skall vid belysning återkasta orangegult ljus åt sidan

 

Sidoskydd

 

Skydd på sidorna avsedda att förhindra att gående, cyklister eller motorcyklister faller under släpvagnen. Gäller endast släpvagn vars totalvikt överstiger 3,5 ton

 

Skyltar

 
 

besiktningsskylt

 

Skall utvisa tjänstevikt, bredd, längd, maximilast, axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck, största tillåtna antal passagerare och vilken typ av dragfordon släpvagnen får kopplas till

 

Stänkskydd

 

Stänkskärmar eller däremot svarande anordningar. Behövs ej på chassi eller på släpvagn för godsbefordran där skydden med hänsyn till släpvagnens konstruktion eller ändamål skulle medföra avsevärd olägenhet

 

Underkörningsskydd

 

Skall vid påkörning av släpvagnen bakifrån såvitt möjligt hindra att det påkörande fordonet kommer in under utskjutande del av släpvagnen. Behövs ej på släpvagn vars totalvikt ej överstiger 3,5 ton eller på släpvagn där skyddet med hänsyn till släpvagnens konstruktion eller ändamål skulle medföra avsevärd olägenhet

 

SFS 1996:170

22 a §

Släpvagn som dras av motorcykel eller moped klass I skall ha följande utrustning.

Utrustning

Närmare föreskrifter

Däck

 
 

Identifieringsnummer

 

En tillverkarskylt, samt ett identifieringsnummer präglat eller stansat på chassit eller ramen

 

Kopplingsanordning

 
 

Körriktningsvisare

 

Behövs endast på släpvagn som dras av motorcykel

 

bakifrån synliga

 

En visare på vardera sidan som kan visa orangegult ljus bakåt

 

Lyktor baktill

 
 

positionslykta

 

En eller två lyktor som kan visa rött ljus bakåt

 

stopplykta

 

En eller två lyktor som visar rött ljus bakåt när färdbroms används. Behövs ej på släpvagn som dras av moped

 

Reflexanordning baktill

 

En eller två reflexanordningar som vid belysning skall återkasta rött ljus bakåt. Får ej vara triangelformad

 

SFS 1998:1263

23 §

Bestämmelserna i 22 § om bromsutrustning, lyktor, underkörningsskydd och sidoskydd gäller inte släpvagn som används av statlig brandkår eller kommunal räddningskår vid räddningsstjänst.

SFS 1996:170

24 §

Släpvagn som skall vara försedd med broms avsedd att manövreras från dragande bil får kopplas endast till bil vars bromssystem icke påverkas menligt av att släpvagnens bromssystem anslutes.

25 §

Släpsläde som drages av bil skall ha kopplingsanordning och anordning till skydd mot slirning i sidled.

Vid färd under mörker med släpsläde som drages av bil skall på släden eller på dess last föras i 22 § föreskrivna baklyktor och reflexanordningar baktill och på sidan. Bestämmelserna om baklyktor och reflexanordningar baktill gäller vid färd med flera släpslädar endast den sista av dem.

26 §

Släpfordon som dras av jordbrukstraktor eller motorredskap klass II eller en tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen skall ha kopplingsanordning.

Vid färd på väg med släpfordon som avses i första stycket skall på släpfordonet eller på fordonets last föras LGF-skylt. Under mörker skall släpfordon ha i 22 § föreskrivna baklyktor och, med undantag av rektangulära reflexanordningar, reflexanordningar som återkastar rött ljus bakåt och orangegult ljus åt sidan. KM-skylt skall föras på släpfordonet eller på fordonets last om fordonet dras av ett motorredskap klass I, eller en tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen. Bestämmelserna om LGF-skylt, KM-skylt, baklyktor och reflexanordningar baktill skall vid färd med flera släpfordon gälla endast det sista av dem.

Registrerad släpvagn som dras av jordbrukstraktor, motorredskap klass II eller tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen skall ha identifieringsmärkning och skyltar som avses i 22 §.

SFS 1992:1758

27 §

Bestämmelserna i 26 § andra stycket om släpfordon som dras av traktor eller motorredskap skall tillämpas i fråga om efterfordon som dras av bil, traktor eller motorredskap.

SFS 1982:12

28 §

Släpvagn som drages av traktor eller motorredskap, släpsläde eller efterfordon, vars vänstra del skjuter mer än 20 centimeter längre in på vägen än det dragande fordonet, skall vid färd under mörker framtill på vänstra sidan ha framlykta som visar vitt ljus framåt.

29 §

Har släpfordon som avses i 25 och 26 §§ eller efterfordon kopplats från det dragande fordonet och ställts upp på väg på annan plats än parkeringsplats, skall det under mörker vara försett med framlyktor eller reflexanordningar framtill som avses i 22 §.

Cykel och sparkstötting

30 §

Cykel skall vid cykling ha följande utrustning.

Utrustning

Närmare föreskrifter

Bromsutrustning

 

Ett bromssystem. På tandemcykel, transportcykel, cykel med tre eller flera hjul och cykel med tillkopplat fordon skall dock finnas två av varandra oberoende bromssystem

 

färdbroms

 

Skall kunna minska farten på cykeln och få denna att stanna säkert och snabbt

 

parkeringsbroms

 

Behövs endast på cykel med tre eller flera hjul eller med tillkopplad sidvagn. Bromsen skall på sluttande mark kunna hålla kvar cykeln även om föraren lämnat denna

 

Lyktor och strålkastare

 

Avser inte sidvagn eller annat tillkopplat fordon. Behövs endast vid cykling under mörker

 

baktill

 

Lykta som kan visa rött ljus bakåt (baklykta)

 

framtill

 

Strålkastare som kan avge vitt eller gult ljus framåt av sådan ljusstyrka att fordonet under mörker kan föras på betryggande sätt. Har strålkastaren bländande ljus skall den snabbt kunna bländas av

 

Lykta på cykelkärra

 

Behövs endast vid färd under mörker och om reflexanordning saknas

 

baklykta

 

Lykta som kan visa rött ljus bakåt

 

Lyktor på sidvagn

 
 

baklykta

 

Lykta som kan visa rött ljus bakåt

 

framlykta

 

Lykta som kan visa vitt ljus framåt

 

Reflexanordning

 

Behövs endast vid cykling under mörker

 

baktill

 

Skall finnas även på tillkopplad sidvagn och på tillkopplad cykelkärra, om baklykta saknas på kärran. Anordningen skall vid belysning återkasta rött ljus bakåt

 

framtill

 

Anordningen skall vid belysning återkasta vitt ljus framåt

 

på sidan

 

Anordningen skall vid belysning återkasta orangegult eller vitt ljus åt sidan

 

Ringklocka

 
 

SFS 1990:1210

31 §

Sparkstötting skall vara försedd med reflexanordning, när den framföres under mörker.

Hästfordon

32 §

Hästfordon som under mörker förs på väg som inte är enskild eller på enskild väg som i större utsträckning används av allmänheten för trafik skall vara utrustat med

  1. lykta, som kan visa vitt ljus framåt, fäst på dragaren eller på vänstra sidan av fordonet eller av dess last (framlykta),

  2. lykta, som kan visa rött ljus bakåt, fäst på vänstra sidan av fordonet eller av dess last (baklykta),

  3. en reflexanordning på sidan, som vid belysning återkastar orangegult ljus åt sidan, fäst på fordonet eller på dess last,

  4. två reflexanordningar baktill, som vid belysning återkastar rött ljus bakåt, fästa på fordonet eller på dess last.

SFS 1985:381

Gemensamma bestämmelser

33 §

Fordon får, med nedan angivna undantag, inte vara utrustat med

  • lyktor eller strålkastare som kan visa eller avge rött ljus framåt eller anordningar som vid belysning kan återkasta rött ljus framåt,

  • lyktor eller strålkastare som kan visa eller avge vitt ljus bakåt eller anordningar som vid belysning kan återkasta vitt ljus bakåt.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte registreringsskyltar,

nationalitetsmärken, skyltlyktor eller backningsstrålkastare och inte heller strålkastare som används när fordonet brukas som arbetsredskap eller liknande. Bestämmelserna gäller inte heller lyktor som används för att stoppa fordon enligt 67 § 13.3.4 vägmärkesförordningen (1978:1001).

Fordon får inte heller vara utrustat med däck, vars huvudmönster har fördjupats (mönsterskurna däck) eller som har renoverats genom att förses med nytt gummi (regummerade däck).

SFS 1993:1351

Kontroll av fordon

Allmänna bestämmelser

34 §

Kontroll av fordon bör anordnas så att den ej orsakar större olägenhet än som är nödvändigt med hänsyn till kontrollens ändamål.

34 a §

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, SMP Svensk Maskinprovning Aktiebolag och SAQ Kontroll Aktiebolag skall pröva frågor som gäller godkännande av fordon inom respektive bolags kontrollområde enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 1998:1018

35 §

Polisman, besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet, bilinspektör, tekniskt biträde och den som Vägverket särskilt har förordnat får vid besiktning eller inspektion av ett fordon enligt denna kungörelse undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. Fordonet får provköras i den utsträckning som behövs för att förrättningen skall kunna genomföras. Sådan provkörning får ske även om det finns hinder mot att bruka fordonet enligt denna kungörelse eller förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening.

Finner polisman anledning antaga att fordon som han anträffar i trafik inte är i föreskrivet skick äger första stycket motsvarande tillämpning.

Vad som sägs i första stycket om provkörning gäller även den som Vägverket särskilt har förordnat att utföra haveriundersökning eller utöva tillsyn enligt produktsäkerhetslagen (1988:1604) samt vid sådan provning av fordon som utförs av SMP Svensk Maskinprovning Aktiebolag i dess egenskap av besiktningsorgan enligt 2 § lagen om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 2001:1089

Registreringsbesiktning

36 §

Registreringsbesiktning av motordrivna fordon eller släpfordon görs för att

  • identifiera fordonet,

  • fastställa de uppgifter om fordonet som enligt förordningen (2001:650) om vägtrafikregister skall föras in i vägtrafikregistret och

  • undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. För nya personbilar, motorcyklar, mopeder klass I och traktorer som överensstämmer med EG-typgodkännandeintyg, skall det dock inte göras någon undersökning av fordonets beskaffenhet och utrustning.

En bil, som inte är EG-typgodkänd, får inte godkännas vid registreringsbesiktningen om den inte uppfyller kraven i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening.

Ett sådant motordrivet fordon eller släpfordon som avses i 4 § förordningen (1986:683) om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon och som inte är EG-typgodkänd får inte godkännas vid registreringsbesiktningen om det är utrustat med sådana asbesthaltiga friktionsbelägg som anges i förordningen.

Ett fordon, som inte är EG-typgodkänt, får inte godkännas vid registreringsbesiktning om det inte uppfyller kraven i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor.

För fordon som avses i 6 kap. 3 § förordningen om vägtrafikregister får registreringsbesiktningen, utan att slutlig prövning sker, begränsas till undersökning för att identifiera fordonet och för att fastställa övriga uppgifter om fordonets ursprung.

Registreringsbesiktning kan, i den omfattning som Vägverket bestämmer, begränsas till att avse viss del av fordonet eller fastställande av viss uppgift om fordonet.

Registreringsbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 2001:1089

36 a §

Vägverket får besluta att ett fordon skall registreringsbesiktigas, om det saknas tillräckliga uppgifter om ett fordon för att det säkert skall kunna identifieras och beskrivas i de avseenden som följer av förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

SFS 2001:657

37 §

Med undantag av de fordon som avses i 6 kap. 3 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister eller 23 § 1–3 lagen om vägtrafikregister (2001:558) får endast registrerade fordon registreringsbesiktigas.

Registreringsbesiktning som förutsättning för att avställning skall upphöra regleras i förordningen om vägtrafikregister.

SFS 2001:657

38 §

Har ett fordon godkänts vid registreringsbesiktning eller tagits upp i typintyg och har fordonet därefter ändrats så att det inte längre överensstämmer med utförandet vid besiktningen eller när typintyget utfärdades eller har fordonet i övrigt ändrats så att dess beskattningsförhållande påverkas, skall ägaren inom en månad från det ändringen skedde eller, om fordonet är avställt, inom en vecka efter det avställningen upphörde inställa fordonet för registreringsbesiktning. Detta gäller inte om fordonet inom angiven tid anmäls för avregistrering.

Med ändring enligt första stycket avses inte ändring som endast innefattar

  • avvikelse som gäller fordonets utstyrsel och inte påverkar dess beskattningsförhållande eller försämrar dess säkerhet,

  • utbyte av motorn mot en annan motor som helt överensstämmer med denna.

Med ändring enligt första stycket avses inte heller i fråga om annat fordon än bil, motorcykel, moped klass I eller släpvagn, som är avsedd att dragas av bil, användning av däck av andra dimensioner än förut eller i fråga om traktor, som är avsedd att drivas med motorfotogen, ändring till bensindrift.

SFS 1999:236

39 §

Den som inställer fordon till registreringsbesiktning skall lämna och på begäran styrka de uppgifter om fordonet som behövs för besiktningen.

Vid registreringsbesiktning av dolly skall denna inställas med påhängsvagn.

SFS 1997:695

40 §

[har upphävts genom förordning (1979:641).]

SFS 1979:641

41 §

[har upphävts genom förordning (1979:641).]

SFS 1979:641

42 §

Har ett fordon godkänts vid registreringsbesiktning eller tagits upp i typintyg och har fordonet därefter ändrats på sådant sätt som avses i 38 § första stycket, skall den som inställer fordonet till registreringsbesiktning uppge vilka ändringar som har gjorts på det.

SFS 1990:989

43 §

Vid registreringsbesiktning skall undersökas, om fordonet är i föreskrivet skick. I fall som avses i 36 § femte stycket gäller detta dock endast den del som besiktningen omfattar.

Vid besiktningen fastställer besiktningsorganet enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet uppgifter om fordonet som skall föras in i vägtrafikregistret.

SFS 2001:657

44 §

[har upphävts genom förordning (1979:641).]

SFS 1979:641

45 §

Vid registreringsbesiktning skall 81, 83, 84, 86 och 88 §§ tillämpas. Vad som i dessa paragrafer sägs om kontrollbesiktning skall dock i stället avse registreringsbesiktning.

Godkänns ett fordon som avses i 75 och 77 §§ vid registreringsbesiktning enligt 36 § första stycket, skall registreringsbesiktningen anses innefatta även kontrollbesiktning.

SFS 1991:1421

46 §

[har upphävts genom förordning (1982:12).]

SFS 1982:12

47 §

Om fordonet godkänns vid registreringsbesiktningen, skall besiktningsorganet enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet till Vägverket lämna de uppgifter om fordonet som skall föras in i vägtrafikregistret. Om fordonet inte godkänns, skall besiktningsorgan enligt lagen om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet till Vägverket lämna uppgift om körförbud som har meddelats enligt 83 § första stycket eller om föreläggande som har utfärdats enligt 84 § första stycket.

SFS 2001:657

Mopedbesiktning

48 §

Mopedbesiktning sker för undersökning av fordons beskaffenhet och utrustning och för fastställande av att fordonet är att anse som moped klass II.

Mopedbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 1998:1263

49 §

EG-typgodkänd moped klass II får tas i bruk om mopeden är försedd med typgodkännandemärke samt åtföljd av ett ”Intyg om överensstämmelse”. I annat fall får en moped klass II inte tas i bruk innan den godkänts vid mopedbesiktning.

SFS 1998:1263

50 §

Har godkänd moped klass II ändrats så att den inte längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat instrument över mopedbesiktning eller typbesiktning, som legat till grund för godkännandet, får den inte brukas förrän den efter ändringen godkänts vid mopedbesiktning.

SFS 1998:1263

51 §

Trots bestämmelserna i 49 eller 50 § får moped klass II brukas för färd kortaste lämpliga väg till och från besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning. Detsamma gäller om mopeden används av en person, som yrkesmässigt eller i företag med egen verkstad tillverkar eller reparerar mopeder, för provkörning i samband med tillverkningen eller reparationen.

SFS 1998:1263

52 §

Den som inställer fordon till mopedbesiktning skall lämna de uppgifter om fordonet som behövs för besiktningen.

53 §

Godkänns moped klass II vid mopedbesiktning, skall besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet tilldela mopeden en beteckning och utfärda ett besiktningsinstrument. En avskrift av instrumentet skall sändas till Vägverket och till Rikspolisstyrelsen.

Beteckning innehåller ordningsnummer samt uppgift om ramnummer eller annat igenkänningstecken, motorns fabrikat, typ och tillverkningsnummer och totala utväxlingsförhållandet mellan motor och drivande hjul. Är mopeden försedd med förbränningsmotor ges uppgift även om diametern av motorcylinderns insugningskanal, uttryckt i millimeter. För eldriven moped ingår i beteckningen uppgift om avsedd driftspänning.

Besiktningsorganet enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för register över de mopeder som tilldelats beteckningar.

SFS 1998:1263

54 §

Den som bedriver yrkesmässig försäljning av mopeder skall vid överlåtelse av moped till annan förse det för mopeden gällande typintyget eller besiktningsinstrumentet med skriftlig försäkran att mopeden under den tid han innehaft denna ej ändrats så att mopeden ej längre överensstämmer med uppgifterna i typintyget eller besiktningsinstrumentet.

Typbesiktning

55 §

Typbesiktning av annat fordon än motorcykel, moped och av släpfordon görs för undersökning av fordonets beskaffenhet och utrustning och för fastställande av uppgifter som enligt förordningen (2001:650) om vägtrafikregister skall föras in i vägtrafikregistret vid registerföring av fordon av samma typ som det besiktigade.

En bil får inte godkännas vid typbesiktningen om den inte uppfyller kraven i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening.

Ett sådant motordrivet fordon eller släpfordon som avses i 4 § förordningen (1986:683) om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon får inte godkännas vid typbesiktningen om det är utrustat med sådana asbesthaltiga friktionsbelägg som anges i förordningen. Ett fordon får inte godkännas vid typbesiktningen om det inte uppfyller kraven i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor.

Typbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 2001:1089

55 a §

EG-typgodkännande av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet meddelas för Sveriges del av Vägverket då det gäller direktiven 70/156/EEG, 74/150/EEG och 92/61/EEG och i de särdirektiv till dessa ramdirektiv som berör Vägverkets verksamhetsområde. EG-typgodkännande av system, komponent eller separat teknisk enhet meddelas för Sveriges del av Naturvårdsverket vad avser följande särdirektiv.

  1. Rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftföroreningar genom avgaser från motorfordon, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/100/EG ,3)

    3)

    EGT L 016, 18.1.2002, s. 32 (Celex 32001L0100).

  2. rådets direktiv 72/306/EEG av den 2 augusti 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från dieselmotorer som används i fordon, senast ändrat genom kommissionens direktiv 97/20/EG,

  3. rådets direktiv 77/537/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från motorer som används i jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/54/EG,

  4. rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/27/EG ,4)

    4)

    EGT L 107, 18.4.2001, s. 10 (Celex 32001L0027).

  5. Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG av den 17 juni 1997 om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- och trehjuliga motorfordon vad avser kapitel 5, samt

  6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av den 22 maj 2000 om åtgärder mot gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer och om ändring av rådets direktiv 74/156/EEG.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter för verkställigheten av dessa direktiv. Vägverket och Naturvårdsverket skall fullgöra de uppgifter som ankommer på Sverige då det gäller de direktiv enligt vilka respektive myndighet skall meddela EG-typgodkännande. Utseende och anmälan av teknisk tjänst skall ske enligt de bestämmelser i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll som gäller organ som skall anmälas enligt 3 § i samma lag. Ett typgodkännande kan meddelas på grundval av provning som utförts av en teknisk tjänst, som anmälts enligt det tillämpliga direktivet, eller provning som omfattas av avtal som EG har träffat med tredje land.

SFS 2002:285

56 §

Frågor om tillstånd till typbesiktning prövas av Vägverket. Tillstånd kan lämnas tillverkare här i riket av motordrivna fordon eller släpfordon eller här i riket bosatta generalagenter för sådana tillverkare i utlandet. Tillstånden kan återkallas när det finns skäl för det.

SFS 1992:1754

57 §

I ett beslut om tillstånd till typbesiktning skall Vägverket ange det eller de fordonsmärken som tillståndet avser och vem som skall ha rätt att teckna tillståndshavarens firma på typintyget.

Avskrifter av beslut som gäller tillstånd till typbesiktning skall sändas till länsstyrelserna.

SFS 1992:1754

58 §

Anmälan av fordon till typbesiktning göres hos besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 1994:2055

59 §

Bestämmelserna i 39 och 43 §§ äger motsvarande tillämpning vid typbesiktning.

SFS 1998:1263

60 §

Godkänns fordonet vid typbesiktningen, skall besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet tilldela det en typbeteckning.

Typbeteckningen innehåller ordningsnummer som tilldelats typfordonet av besiktningsorganet enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet samt fordonets fabrikat och typ. I fråga om annat fordon än traktor och motorredskap innehåller typbeteckningen även årsmodell. Besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för register över fordon som tilldelats typbeteckning.

Besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet skall till Vägverket lämna de uppgifter om fordonet som skall föras in i vägtrafikregistret.

SFS 2001:657

61 §

Besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet får hos den som har tillstånd till typbesiktning taga ut fordon av typ, som blivit besiktigad och godkänd, för att undersöka detta.

SFS 1994:2055

62 §

Den som har tillstånd till typbesiktning får utfärda typintyg.

Typintyg får inte utfärdas för ett fordon som är eller har varit infört i exportvagnsförteckning eller som tidigare tagits upp i typintyg eller godkänts vid registreringsbesiktning.

SFS 1982:12

62 a §

Om fordon av typ, som blivit besiktigad och godkänd, i betydande omfattning avviker från typfordonet i fråga om beskaffenhet eller utrustning får besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet på begäran av Vägverket eller Naturvårdsverket meddela förbud mot att typintyg utfärdas för fordonen.

Besiktningsorganet enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet skall upphäva ett sådant förbud om godtagbara åtgärder för rättelse har vidtagits.

Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart om inte besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet förordnar annat.

SFS 1998:1263

63 §

Utfärdas typintyg för ett fordon skall det anses som om fordonet har godkänts vid sådan registreringsbesiktning som avses i 36 § första stycket.

SFS 1998:1263

64 §

[Upphävd g. F (2001:657).]

SFS 2001:657

65 §

[Upphävd g. F (2001:657).]

SFS 2001:657

Kopplingsbesiktning

66 §

Kopplingsbesiktning sker för fastställande av att kopplingsanordning mellan bil och släpvagn är i föreskrivet skick.

Kopplingsbesiktning utföres av besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

En släpvagn med en totalvikt över tre ton får dras av en bil endast om släpvagnen vid kopplingsbesiktning har godkänts för koppling till bilen om inte Vägverket föreskriver något annat. Detta gäller dock inte påhängsvagn och inte heller släpvagn som dras till ett besiktningsorgan enligt 2 § lagen om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för kopplingsbesiktning eller olastad släpvagn som brukas enligt 18 § 2 lagen (2001:558) om vägtrafikregister.

SFS 2001:657

67 §

Vid kopplingsbesiktningen skall bilen och släpvagnen inställas samtidigt om inte Vägverket har föreskrivit eller för ett särskilt fall medgivit annat. Gäller besiktningen dolly skall även påhängsvagnen inställas. I fråga om fordon som tagits upp i typintyg eller godkänts vid registreringsbesiktning skall det senast utfärdade registreringsbeviset företes.

Om släpvagnen godkänns för koppling till bilen skall besiktningsorganet enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet utfärda ett kopplingsintyg. Besiktningsorganet skall sända en avskrift av kopplingsintyget till Vägverket.

SFS 1997:695

68 §

Kopplingsintyget eller en bestyrkt avskrift av det skall medföras under färd med släpvagnen och på tillsägelse visas upp för bilinspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick, att den kan läsas utan svårighet.

Duplett av kopplingsintyg utfärdas efter ansökan av fordonsägaren hos Vägverket. Frågor om utfärdande av dupletter prövas av Vägverket. Bifalls ansökan, utfärdas dupletten av Vägverket.

SFS 1995:1357

Lämplighetsbesiktning

69 §

Lämplighetsbesiktning sker för fastställande av att fordon är lämpligt för den avsedda användningen.

Lämplighetsbesiktning utföres av besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 1994:2055

70 §

Godkännande vid lämplighetsbesiktning krävs

  1. för att buss, lastbil eller släpfordon skall få användas i yrkesmässig trafik för personbefordran,

  2. för att personbil skall få användas vid övningskörning i trafikskola,

  3. för att fordon som kopplats till motordrivet fordon skall få användas för personbefordran,

  4. för att bil skall få registreras som utryckningsfordon enligt 6 kap. 9 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

Utan hinder av första stycket 3 får fordon vid räddningstjänst tillfälligt användas av statlig brandkår eller kommunal räddningskår. Likaså får fordon som kopplats till traktor användas för kortare färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

Om lämplighetsbesiktning av fordon som är avsett för transport av farligt gods finns särskilda bestämmelser.

SFS 2001:657

71 §

Vid lämplighetsbesiktningen skall undersökas om fordonet är lämpligt för den avsedda användningen.

Godkänns fordonet skall besiktningsorganet enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet utfärda ett lämplighetsbevis. Föreskrivs villkor för den avsedda användningen skall detta anges i beviset.

Besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet skall sända en avskrift av lämplighetsbeviset till Vägverket.

SFS 1994:2055

72 §

Lämplighetsbeviset eller en bestyrkt avskrift av det skall medföras vid skolskjutsning eller vid personbefordran som avses i 70 § första stycket 3 och på tillsägelse visas upp för bilinspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick att den kan läsas utan svårighet.

Duplett av lämplighetsbevis utfärdas efter ansökan av fordonsägaren hos Vägverket. Frågor om utfärdande av dupletter prövas av Vägverket. Bifalls ansökan, utfärdas dupletten av Vägverket.

SFS 1995:1357

73 §

Besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet får återkalla ett godkännande som avses i 70 § första stycket, om fordonet inte längre är lämpligt för den avsedda användningen.

Återkallas godkännandet skall besiktningsorganet lämna uppgift om det till Vägverket och, om godkännandet avser användning i yrkesmässig trafik, till prövningsmyndigheten enligt yrkestrafiklagen (1998:490).

SFS 1998:781

Kontrollbesiktning

74 §

Kontrollbesiktning sker för kontroll av den beskaffenhet och utrustning hos fordonet som är av betydelse från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt och för kontroll av att kraven i fråga om taxameter, enligt yrkestrafikförordningen (1998:779) och med stöd därav meddelade föreskrifter, är uppfyllda.

Periodiskt återkommande kontrollbesiktning skall ske för fordon från och med 1951 års modell i de fall som anges i 75 och 77 §§. Att kontrollbesiktning sker även i fråga om fordon för vilka körförbud gäller eller föreläggande om kontrollbesiktning har meddelats följer av 83–85, 90, 93 och 101 §§.

Kontrollbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 1998:781

74 a §

[har upphävts genom förordning (1998:781).]

SFS 1998:781

75 §

Kontrollbesiktning av fordon med en totalvikt av högst 3,5 ton skall ske i fråga om

  1. utryckningsfordon,

  2. registrerat motorfordon som används för övningskörning i trafikskola,

  3. registrerat motorfordon, som drivs med gas från gasverk på fordonet eller på tillkopplat släpfordon, och registrerat släpfordon på vilket sådant gasverk dras,

  4. registrerad bil som används i yrkesmässig trafik för personbefordran,

  5. registrerat släpfordon som används i yrkesmässig trafik för personbefordran,

  6. registrerat släpfordon som är inrättat för transport av sjuka eller skadade eller som används uteslutande av statlig brandkår eller kommunal brandstyrka och är försett med beteckning därom,

  7. registrerad bil som används i uthyrningsrörelse,

  8. registrerad bil, som utan att brukas i uthyrningsrörelse, används för icke yrkesmässig skolskjutsning enligt förordningen (1970:340) om skolskjutsning,

  9. registrerad buss,

första gången under den i 78 § angivna inställelsetermin vars inställelsemånad infaller ett år efter den månad fordonet första gången togs i bruk och därefter årligen under fordonets inställelsetermin.

SFS 1997:695

76 §

[har upphävts genom förordning (1991:1421).]

SFS 1991:1421

77 §

I fråga om annat registrerat fordon än som avses i 75 § skall kontrollbesiktning ske enligt följande.

  1. Bil med en totalvikt av högst 3,5 ton skall inställas för kontrollbesiktning

    • första gången under den i 78 § angivna inställelsetermin vars inställelsemånad infaller 34 månader efter den månad bilen första gången togs i bruk, om inte inställelsemånaden infaller inom sex månader från den månad fordonet har godkänts vid en fullständig registreringsbesiktning,

    • andra gången under den inställelsetermin vars inställelsemånad infaller två år efter föregående inställelsemånad och därefter årligen under den för fordonet gällande inställelseterminen.

  2. Bil och bildragen släpvagn med en totalvikt över 3,5 ton skall inställas för kontrollbesiktning

    • första gången senast ett år efter den månad fordonet första gången togs i bruk och därefter senast ett år efter den månad under vilken föregående fullständiga kontroll- eller registreringsbesiktning utfördes.

  3. Bildragen släpvagn med en totalvikt av högst 3,5 ton och motorcykel skall inställas för kontrollbesiktning

    • första gången senast två år efter den månad fordonet första gången togs i bruk och därefter senast två år efter den månad under vilken föregående fullständiga kontroll- eller registreringsbesiktning utfördes. Om mer än tio år har förflutit sedan fordonet första gången togs i bruk, skall dock fordonet inställas senast ett år efter den månad under vilken en sådan besiktning utfördes.

  4. Motorredskap klass I samt av sådana fordon dragna släpvagnar skall inställas till kontrollbesiktning senast tre år efter den månad fordonet första gången togs i bruk och därefter senast två år efter den månad under vilken föregående fullständiga kontroll eller registreringsbesiktning utfördes. Kontrollbesiktning av motorredskap klass I bör ske i samband med annan obligatorisk kontroll.

SFS 1999:760

77 a §

För personbilar, motorcyklar och lastbilar med en totalvikt av högst 3,5 ton [som] skall, från och med det kalenderår som infaller trettio år efter det år som anges i årsmodellbeteckningen enligt vägtrafikregistret, följande gälla i stället för vad som föreskrivs i 77 §. Fordonet skall inställas för kontrollbesiktning senast två år efter den månad då föregående fullständiga kontroll- eller registreringsbesiktning utfördes.

SFS 2001:657

78 §

Inställelsetermin för ett fordon består av en inställelsemånad samt de närmast föregående två och närmast följande två kalendermånaderna. Inställelsemånaden bestäms efter sista siffran i fordonets registreringsnummer enligt följande uppställning.

Sista siffra i reg.nr

Inställelsemånad

Sista siffra i reg.nr

Inställelsemånad

1

 

januari

 

6

 

augusti

 

2

 

februari

 

7

 

september

 

3

 

mars

 

8

 

oktober

 

4

 

april

 

9

 

november

 

5

 

juli

 

0

 

december

 

SFS 2000:1166

79 §

[har upphävts genom förordning (1992:1759).]

SFS 1992:1759

80 §

Den som till kontrollbesiktning inställer ett fordon för vilket körförbud meddelats eller till kontrollbesiktning eller provning enligt 84 a § inställer ett fordon för vilket föreläggande om kontrollbesiktning har meddelats skall visa upp den handling där förbudet eller föreläggandet har meddelats. Motsvarande gäller om ett fordon inställs till en verkstad eller ett besiktningsorgan efter ett föreläggande enligt 93 § andra stycket 2.

SFS 1998:1018

81 §

Om fordonet har underkänts vid fullständig kontrollbesiktning och ny kontrollbesiktning sker inom två månader härefter, får kontrollen begränsas till de delar som tidigare har underkänts. Protokollet från den tidigare besiktningen skall då visas upp.

SFS 1998:1018

82 §

Fordonet skall godkännas, om det vid kontrollbesiktning

  • är i trafiksäkert skick,

  • i förekommande fall är utrustat med taxameter som tillsammans med sin fastsättning är kontrollerad och plomberad i enlighet med föreskrifter som avses i 11 kap. 1 § yrkestrafikförordningen (1998:779),

  • uppfyller kraven enligt förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, förordningen (1995:555) om HFC, förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet, förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening och enligt föreskrifter utfärdade med stöd av dessa förordningar, samt

  • även i övrigt är godtagbart från miljösynpunkt.

Fordonet skall godkännas också om dess brister endast är av ringa betydelse.

SFS 2002:190

83 §

Är fordon vid kontrollbesiktning så bristfälligt att det ej vidare kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten skall besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet meddela körförbud för fordonet.

Körförbud gäller till dess ny kontrollbesiktning sker. Utan hinder av att körförbud meddelats får fordonet användas vid provkörning i omedelbart samband med reparation och för färd kortaste lämpliga väg från den plats där reparation utförts till besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning. En släpvagn som är olastad får också dras till en reparationsverkstad med en hastighet av högst 30 kilometer i timmen, om körförbudet beror på bristfällighet i bromssystemet.

SFS 2000:658

84 §

Om ett fordon vid kontrollbesiktning har sådana brister att det inte kan godkännas och körförbud inte meddelas skall besiktningsorganet förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna och inom en viss tid inställa fordonet för kontrollbesiktning. Inställs inte fordonet inom föreskriven tid inträder körförbud för fordonet. Föreläggande om kontrollbesiktning skall dock inte utfärdas om bristerna endast är enkla och inte förekommit vid den senaste kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen. Vägverket föreskriver när bristerna skall anses vara enkla.

Körförbudet gäller till dess ny kontrollbesiktning sker. Utan hinder av att körförbud inträtt får fordonet användas vid provkörning i omedelbart samband med reparation och för färd kortaste lämpliga väg till reparationsverkstad för reparation och till besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning.

SFS 1998:1018

84 a §

Trots föreläggande om kontrollbesiktning enligt 84 § första stycket får fordonets ägare i stället inom föreskriven tid låta prova fordonet vid en verkstad som är ackrediterad enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Detsamma gäller kravet på kontrollbesiktning efter körförbud enligt 84 § andra stycket, om provningen sker inom en månad från det att körförbudet inträdde och inom två månader efter fullständig kontrollbesiktning. Om fordonet uppfyller kraven vid provningen får verkstaden utfärda intyg om att fordonet provats och att bristen vid kontrollbesiktningen åtgärdats. Intyget skall omgående sändas till Vägverket som skall pröva om fordonet skall godkännas.

Om intyg inte utfärdas inom föreskriven tid eller om intyget inte godkänns av Vägverket, inträder körförbud för sådant fordon som avses i 84 § första stycket. I fråga om sådant förbud gäller bestämmelserna i 84 § andra stycket.

SFS 1998:1018

84 b §

Om fordonets ägare vid fullständig kontrollbesiktning fått föreläggande att åtgärda enkla brister enligt 84 § första stycket och inom två månader efter kontrollbesiktningen låtit prova fordonet vid en verkstad som är ackrediterad enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, får verkstaden utfärda ett intyg om att fordonet provats och att bristerna vid kontrollbesiktningen åtgärdats. Intyget skall omgående sändas till Vägverket som skall pröva om fordonet skall godkännas.

SFS 2000:658

85 §

Inställs inte fordon till kontrollbesiktning inom tid som anges i 75 och 77–79 §§ inträder körförbud för fordonet från och med kalendermånaden efter den månad varunder fordonet senast skulle ha inställts till besiktning. I fråga om sådant förbud äger 84 § andra stycket motsvarande tillämpning.

För annan bil som avses i 77 § än buss eller lastbil med en totalvikt över 3,5 ton inträder körförbud enligt första stycket tre veckor efter den dag då en avställning upphör om fordonet varit avställt från och med fordonets inställelsemånad enligt 78 § och fordonet godkänts vid kontrollbesiktning efter föregående inställelsetermins början.

SFS 1991:1421

86 §

Vid kontrollbesiktning skall protokoll föras. Av protokollet skall framgå

  1. om fordonet godkänts eller underkänts,

  2. de brister som lett till att ett fordon underkänts,

  3. bevis om körförbud,

  4. bevis om föreläggande om kontrollbesiktning,

  5. bevis om föreläggande att åtgärda brister,

  6. bevis om föreläggande om registreringsbesiktning samt

  7. vägmätarställning och mätvärden.

Protokoll skall även föras när ett fordon efter föreläggande enligt 93 § andra stycket visas för ett besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

Protokollet skall efter avslutad förrättning överlämnas till fordonets förare.

SFS 1998:1018

87 §

Visar det sig vid kontrollbesiktning eller flygande inspektion att fordonet ändrats på sådant sätt som avses i 38 § första stycket skall besiktningsorganet enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet eller förrättningsmannen förelägga fordonets ägare att inom en månad inställa fordonet till registreringsbesiktning enligt 38 §.

Inställs inte fordonet till registreringsbesiktning inom förelagd tid,

inträder körförbud för fordonet. I fråga om sådant förbud gäller bestämmelserna i 84 § andra stycket.

SFS 1994:2055

88 §

Meddelas körförbud vid kontrollbesiktning förser besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet fordonet med körförbudsmärke.

SFS 1994:2055

89 §

Besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet skall lämna uppgift om kontrollbesiktning och om föreläggande enligt 87 § som utfärdats i samband med kontrollbesiktning, i fråga om fordon som är registrerade i vägtrafikregistret till Vägverket och i fråga om fordon som är registrerade i det militära fordonsregistret till Försvarsmakten.

Om kontrollbesiktning av andra fordon än som avses i första stycket skall besiktningsorgan lämna uppgift till Vägverket.

SFS 2001:657

Övervakning genom Vägverket

90 §

Vägverket får förelägga ägare av motordrivet fordon eller släpfordon att inom viss tid inställa fordonet för kontrollbesiktning. Inställes ej fordonet inom föreskriven tid inträder körförbud för fordonet. I fråga om sådant förbud äger 84 § andra stycket motsvarande tillämpning.

SFS 1995:1357

Flygande inspektion

91 §

Flygande inspektion sker för kontroll av beskaffenhet och utrustning av motordrivet fordon eller släpfordon som anträffas på väg eller under sådana omständigheter att det finns anledning att antaga att fordonet är bristfälligt och att det i nära anslutning till anträffandet använts på väg.

Flygande inspektion skall förrättas av polisman eller bilinspektör som Rikspolisstyrelsen förordnat. Vid flygande inspektion får förrättningsmannen biträdas av tekniker som förordnats av Rikspolisstyrelsen.

SFS 1998:1018

91 a §

En buss, en tung lastbil eller ett släpfordon med en totalvikt över 3,5 ton, som stoppas för en flygande inspektion, skall inte kontrolleras om fordonets förare kan visa att fordonet under de senaste tre månaderna har genomgått

  1. en fullständig kontrollbesiktning,

  2. en flygande inspektion, eller

  3. en obligatorisk trafiksäkerhetsprovning i enlighet med rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet,5) senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/11/EG,6) i något annat land.

    5)

    EGT L 046, 17.2.1997, s. 1 (Celex 31996L0096).

    6)

    EGT L 048, 17.2.2001, s. 1 (Celex 32001L0011).

Vad som sägs i första stycket gäller dock inte

  1. om fordonet har uppenbara brister,

  2. om kontrollen avser annan utrustning än den som kontrollerades vid den tidigare flygande inspektionen, eller

  3. kontroll av att enkla brister har avhjälpts.

SFS 2002:285

92 §

Visar det sig vid inspektionen att fordonet har brister som är av endast ringa betydelse från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt skall förrättningsmannen påpeka bristerna för fordonets förare. Om bristerna inte är av endast ringa betydelse skall bestämmelserna i 93 § tillämpas.

SFS 1998:781

93 §

Är bristerna hos ett inspekterat fordon så stora att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten skall körförbud meddelas för fordonet. I fråga om sådant förbud gäller bestämmelserna i 83 §.

Om fordonet endast har enkla brister som inte har förekommit vid den senaste kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen, skall förrättningsmannen förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna. I sådant fall gäller vad som sägs i 84 b § om provningen sker inom två månader efter inspektionen. Vägverket föreskriver när bristerna skall anses vara enkla. Har fordonet andra brister som inte är så stora som avses i första stycket, skall förrättningsmannen förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna och inom viss tid

  1. inställa fordonet för kontrollbesiktning, eller

  2. låta prova fordonet hos en sådan verkstad som avses i 84 a § eller för besiktningsorgan enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet visa att bristerna har avhjälpts, eller

  3. beträffande fordon som inte är registreringspliktiga enligt lagen (2001:558) om vägtrafikregister, genom intyg eller på annat tillförlitligt sätt styrka för polismyndighet eller bilinspektör att bristerna har avhjälpts.

Om ett föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom förelagd tid, inträder körförbud för fordonet. Körförbudet gäller till dess att föreläggandet har följts. Trots att körförbud inträtt får fordonet användas vid provkörning i omedelbart samband med reparation och för färd kortaste lämpliga väg till verkstad för reparation eller provning och till besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

SFS 2001:657

94 §

Meddelas körförbud eller föreläggande enligt 93 § första eller andra stycket vid flygande inspektion, överlämnar förrättningsmannen omedelbart efter inspektionen till fordonets förare bevis med besked om förbudet eller föreläggandet.

SFS 1985:102

95 §

Meddelas körförbud vid flygande inspektion förser förrättningsmannen fordonet med körförbudsmärke.

96 §

Förrättningsmannen skall i fråga om registrerade fordon lämna uppgift till Vägverket om flygande inspektion och om förbud eller förelägganden som utfärdats i samband med inspektionen. Besiktningsorgan och sådan verkstad som avses i 84 a § skall till Vägverket lämna uppgift om när någon har följt ett föreläggande enligt 93 § andra stycket 2. I fråga om uppgift från verkstad gäller i övrigt vad som föreskrivs om intyg i 84 a §.

Utfärdas ett förbud eller föreläggande skall fordonets ägare underrättas om han inte är närvarande vid inspektionen. I fråga om fordon som är registrerade i vägtrafikregistret sänds underrättelsen från Vägverket. I fråga om andra fordon skall förrättningsmannen lämna sådan underrättelse.

SFS 2001:657

97 §

[har upphävts genom förordning (1985:102).]

SFS 1985:102

Inspektion hos försäljare

98 §

Inspektion hos försäljare företas hos den, som driver handel med fordon, för kontroll av beskaffenhet och utrustning hos begagnade motordrivna fordon och släpfordon som förvaras i lager eller hålls till salu i rörelsen.

Inspektion hos försäljare utförs av bilinspektör.

SFS 1983:116

99 §

För inspektion hos försäljare har förrättningsmannen och av honom anlitat biträde rätt att få tillträde till lokaler och områden där fordon som kan bli föremål för inspektion är uppställda. Innehavare av rörelse vid vilken inspektion sker skall tillhandagå förrättningsmannen i den utsträckning som behövs för att förrättningen skall kunna genomföras.

Vid förrättningen gäller bestämmelserna i 93 § första stycket.

SFS 1985:102

100 §

Bestämmelserna i 94–96 §§ äger motsvarande tillämpning vid inspektion hos försäljare. Vad som sägs om fordonets förare skall dock i stället gälla innehavaren av den rörelse vid vilken inspektionen sker.

Övervakning genom polisman

101 §

Även om flygande inspektion inte har utförts får en polisman, som uppfyller de krav som rikspolisstyrelsen föreskriver i fråga om utbildning, meddela körförbud för en personbil, lätt lastbil, motorcykel, moped eller lätt släpfordon om det klart framgår att fordonet har så stora brister att det inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten. I fråga om sådant förbud gäller bestämmelserna i 83 §. Är bristerna hos fordonet inte så stora att körförbud bör meddelas, men det ändå klart framgår att de är av mer än ringa betydelse för trafiksäkerheten, får polismannen i stället förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna och inom viss tid inställa fordonet för kontrollbesiktning.

Första stycket gäller om fordonet anträffas på väg eller under sådana omständigheter att det finns anledning att anta att det strax dessförinnan har använts på vägen.

Har föreläggande enligt första stycket inte efterkommits inom föreskriven tid, inträder körförbud för fordonet. Körförbudet gäller till dess att föreläggandet har efterkommits. Utan hinder av att körförbud har inträtt får fordonet användas vid provkörning i omedelbart samband med reparation och för färd kortaste lämpliga väg till verkstad för reparation och till besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning.

Meddelas körförbud eller föreläggande enligt första stycket gäller 94–96 §§ i tillämpliga delar.

SFS 1994:2055

101 a §

[Upphävd g. F (2001:657).]

SFS 2001:657

Bemyndiganden m.m.

102 §

Föreskrifter om sjukvårdsutrustning i utryckningsfordon för transport av sjuka eller skadade beslutas av Socialstyrelsen efter samråd med Vägverket. Verket beslutar de ytterligare föreskrifter som behövs om fordons beskaffenhet och utrustning enligt denna kungörelse och om kontroll av fordon. Därvid får föreskrivas om märkning av viss utrustning eller att viss utrustning skall vara av en sådan typ som godkänts av styrelsen, verket eller annan myndighet.

Verket skall samråda med

  • Arbetsmiljöverket när föreskrifter beslutas om sådana utrymmen i lastbilar, traktorer eller motorredskap som avses i 8 § tredje stycket,

  • Försvarsmakten när föreskrifter beslutas om kopplingsanordningar,

  • Rikspolisstyrelsen när föreskrifter beslutas om flygande inspektion.

SFS 2000:956

102 a §

Vägverket får, med undantag från 33 § tredje stycket, föreskriva att fordon eller vissa slag av fordon får brukas med mönsterskurna eller regummerade däck om däcken är lämpade härför och mönsterskärningen eller regummeringen har utförts enligt metoder som verket godkänner.

SFS 1992:1754

103 §

Vägverket får förbjuda att ett fordon förses med sådana delar eller tillbehör som ökar risken för skada vid trafikolyckor eller som på något annat sätt minskar trafiksäkerheten eller medför någon annan avsevärd nackdel.

Verket får vidare föreskriva att vissa fordonsdelar eller fordonstillbehör får användas endast om de är märkta enligt verkets föreskrifter eller av en typ som har godkänts av verket eller någon annan myndighet.

SFS 1992:1754

104 §

Vägverket prövar frågor om undantag från denna kungörelse för ett visst fordon, en viss fordonstyp eller en viss grupp av fordon eller från 33 § första stycket för ett visst ändamål. Vid prövning av undantag från 9 a § för en viss fordonstyp eller en viss grupp av fordon skall verket samråda med Naturvårdsverket.

Undantag får föreskrivas eller medges om det behövs med hänsyn till fordonets konstruktion eller användning eller är påkallat av annat särskilt skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten och inte medför väsentlig störning för omgivningen eller annan avsevärd olägenhet. Undantag får förenas med särskilda villkor.

SFS 1998:1263

104 a §

Vägverket får ingå sådan internationell överenskommelse som enbart berör verkets föreskrifter.

Vägverket får även utse provningsorgan när detta erfordras enligt den internationella överenskommelsen.

Uppkommer mellan olika myndigheter skilda meningar i en fråga som sägs i första eller andra stycket skall frågan prövas av regeringen.

SFS 1992:1754

104 b §

Vägverket skall fullgöra de uppgifter som ankommer på Sverige enligt artikel 6 och 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen7) samt fullgöra den rapporteringsskyldighet och de uppgifter som ankommer på den behöriga myndigheten enligt artikel 7.2 i direktivet.

7)

EGT L 203, 10.8.2000, s. 1 (Celex 32000L0030).

SFS 2001:773

Ansvarsbestämmelser m.m.

105 §

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i fall som avses i 39 § eller i typintyg enligt 62 §.

Till böter döms även den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anbringar typgodkännandemärke eller utfärdar ”Intyg om överensstämmelse” i strid med bestämmelserna i denna kungörelse eller med föreskrifter som meddelats med stöd av kungörelsen.

SFS 1994:2055

106 §

Till penningböter döms

  1. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 38 § första stycket eller sådana föreskrifter i ämnen enligt 38 § som har beslutats enligt bemyndiganden i denna kungörelse,

  2. den som uppsåtligen hindrar eller försvårar polismans kontroll som avses i 35 § andra stycket,

  3. en rörelseinnehavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att förse typintyg eller besiktningsinstrument med försäkran som avses i 54 §,

  4. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 68 eller 72 §,

  5. den som uppsåtligen hindrar eller försvårar flygande inspektion,

  6. en rörelseinnehavare som uppsåtligen vägrar tillhandagå bilinspektör enligt 99 § första stycket eller på annat sätt uppsåtligen hindrar eller försvårar förrättningens genomförande.

SFS 1996:801

107 §

Till penningböter döms ägaren av följande fordon, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades:

  1. ett fordon som brukas utan att fordonet stämmer överens med bestämmelserna om fordons beskaffenhet och utrustning i 7, 10, 11, 13 b, 14, 16–18, 20–22 a, eller 24–33 § eller föreskrifter i de ämnen som avses i dessa bestämmelser och som har beslutats enligt bemyndiganden i denna kungörelse,

  2. ett motordrivet fordon eller ett släpfordon som brukas i strid mot körförbud,

  3. en moped som brukas i strid mot 49 eller 50 § eller föreskrifter i de ämnen som avses i 50 § och som har beslutats enligt bemyndiganden i denna kungörelse,

  4. en bil eller en släpvagn som brukas i strid mot 66 § tredje stycket,

  5. ett motordrivet fordon eller ett släpfordon som brukas i strid mot 70 § första stycket,

  6. ett fordon som brukas i strid mot ett förbud eller en föreskrift som har beslutats enligt 103 §.

SFS 1998:1263

108 §

I de fall som avses i 107 § döms även föraren till penningböter, om han har vetskap om hindret för fordonets brukande.

SFS 1996:801

109 §

Den som brukar en annans fordon utan lov har samma skyldigheter som ägaren har enligt 5 a § och döms i ägarens ställe enligt 107 §. Detsamma gäller den som innehar ett fordon med nyttjanderätt för obestämd tid eller för en bestämd tid som understiger ett år och har befogenhet att bestämma vem som får föra fordonet eller anlitar någon annan förare än ägaren har utsett.

SFS 1996:801

110 §

[har upphävts genom förordning (1975:785).]

SFS 1975:785

111 §

Till straff enligt 107 § 1 eller 6 döms ej om bristfälligheten var av ringa betydelse eller om brukandet endast avsåg färd till närmast belägna plats för att avhjälpa skada som uppkommit under färden och fordonet kunde brukas utan uppenbar fara.

SFS 1996:801

112 §

I fråga om fordon som ägs eller brukas av staten eller kommun tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare av fordonet på förarens närmaste förman. Har denne gjort vad på honom ankommer för att förebygga förseelse och sker förseelse likväl på grund av överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade.

I fråga om fordon som ägs eller brukas av oskiftat dödsbo eller konkursbo tillämpas bestämmelserna om ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet.

I fråga om fordon som ägs eller brukas av bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning tillämpas bestämmelserna om ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att företräda samfundet eller inrättningen. Har Vägverket på begäran av samfundet eller inrättningen godtagit viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar, tillämpas ansvarsbestämmelserna på denne.

SFS 1995:1357

113 §

Till straff enligt denna kungörelse skall ej dömas, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

114 §

Framföres fordon i strid mot denna kungörelse eller föreskrift som meddelats med stöd därav, skall polisman hindra fortsatt färd som ej kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annan väsentlig olägenhet.

Bestämmelser om överklagande

115 §

Ägaren av ett fordon får begära Vägverkets prövning av körförbud som har meddelats av polisman, bilinspektör eller besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

Ett beslut av besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet vid besiktning som avses i 36 § femte stycket eller i 55 § får överklagas hos Vägverket.

Ett beslut av besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet enligt 62 a § får överklagas hos regeringen.

SFS 2000:1166

116 §

Andra beslut enligt denna kungörelse av polisman, bilinspektör eller besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet än som avses i 115 § får inte överklagas.

SFS 1994:2055

117 §

Vägverkets beslut enligt 115 § andra stycket får inte överklagas. Andra beslut enligt denna kungörelse av Vägverket eller länsstyrelsen får överklagas hos regeringen.

SFS 1998:781

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1972:595

Om ikraftträdandet av denna kungörelse finns bestämmelser i kungörelsen (1972:605) om införande av ny vägtrafiklagstiftning.

SFS 1975:785

Regeringen föreskriver att 110 § fordonskungörelsen (1972:595) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1975.

SFS 1976:778

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1977.

De nya bestämmelserna i 11 § tillämpas först från den tidpunkt statens trafiksäkerhetsverk bestämmer. Den nya bestämmelsen i 70 § första stycket 6 tillämpas, såvitt angår fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1977 eller tidigare års modell, från den tidpunkt och i den omfattning socialstyrelsen bestämmer efter samråd med trafiksäkerhetsverket.

SFS 1978:456

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1979.

Bestämmelserna i 6 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om fordon som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år enligt upplåtelse som har skett före d. 1 jan. 1979. Kontrollbesiktning skall dock ske enligt bestämmelserna i 77–79 §§ även om upplåtelsen har skett dessförinnan.

SFS 1979:641

(Utkom d. 5 juli 1979.)

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 30 §, två veckor efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt d. 1 jan. 1980.

I fråga om fordon som har förtullats men inte registreringsbesiktigats före d. 1 jan. 1980 gäller de äldre bestämmelserna om registreringsbesiktning.

Trafiksäkerhetsverket får meddela de övriga övergångsbestämmelser som behövs.

SFS 1980:668

Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 1980. Bestämmelserna i 20 och 26 §§ i sin nya lydelse tillämpas, såvitt angår fordon som tas i bruk före d. 1 jan. 1982, först från den tidpunkt och i den omfattning som Trafiksäkerhetsverket föreskriver.

SFS 1982:12

(Omtryck)

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 70 § d. 1 jan. 1983, såvitt avser 76 och 78 §§ d. 1 juni 1982, och i övrigt d. 1 febr. 1982. Äldre bestämmelser om skyldighet att förete besiktningsinstrument gäller dock i fråga om fordon som har registreringsbesiktigats före d. 1 febr. 1982 och för vilka enligt uppgift i registreringsbeviset bilregistret inte innehåller alla uppgifter om fordonet.

Bestämmelserna i 11 § om att bilar skall ha två stopplyktor och från sidan synliga körriktningsvisare tillämpas inte i fråga om bilar som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1983 eller tidigare års modell.

Bestämmelserna i 14 § om att motorcyklar med två hjul bak skall ha två stopplyktor och två baklyktor tillämpas inte i fråga om motorcyklar som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1983 eller tidigare års modell.

Bestämmelserna i 20 § om att motorredskap med förarhytt skall ha körriktningsvisare tillämpas inte i fråga om fordon som tas i bruk före d. 1 jan. 1984.

Bestämmelserna i 22 § om att släpvagnar som dras av bil skall ha körriktningsvisare och två stopplyktor tillämpas inte i fråga om släpvagnar som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1983 eller tidigare års modell.

SFS 1982:281

(Utkom d. 26 maj 1982.)

SFS 1983:116

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 11, 13 a, 81, 102 och 104 §§, den 1 jan. 1985 och i övrigt d. 1 juli 1983.

Bestämmelserna i 13 a § första stycket om att taxameter skall vara av godkänd typ tillämpas i fråga om fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknas som 1985 eller tidigare års modell endast i den omfattning som trafiksäkerhetsverket bestämmer.

SFS 1983:280

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1984. Den tillämpas inte på däck som har mönsterskurits eller regummerats dessförinnan.

SFS 1983:772

(Utkom d. 20 sept. 1983.)

SFS 1983:806

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1984.

Bestämmelserna i 17 § om att mopeder skall ha reflexer framtill, på sidan och på pedalerna tillämpas inte på mopeder som tas i bruk före d. 1 jan. 1985. De nya bestämmelserna i övrigt tillämpas inte i fråga om mopeder som tilldelats typbeteckning eller godkänts vid mopedbesiktning före ikraftträdandet.

SFS 1983:906

(Utkom d. 13 dec. 1983.)

SFS 1985:102

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 13 a, 16, 17 och 102–103 §§, d. 1 april 1985, såvitt avser 30 §, d. 1 april 1986 och i övrigt d. 1 jan. 1986.

Beträffande föreläggande enligt 93 § första stycket andra meningen i dess lydelse före ikraftträdandet som har utfärdats före d. 1 jan. 1986 gäller äldre bestämmelser.

SFS 1985:381

Denna förordning träder i kraft d. 1 april 1986.

SFS 1987:836

Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 1987.

SFS 1989:72

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1989.

9 a § i sin nya lydelse samt 9 b § tillämpas första gången i fråga om bilar och motorcyklar som betecknas som 1991 års modell samt i fråga om mopeder som tas upp i typintyg efter d. 1 jan. 1991 eller som efter denna tidpunkt godkänns vid särskild mopedbesiktning.

För bilar som betecknas som 1990 eller tidigare års modell gäller 9 a § i sin äldre lydelse.

Genom förordningen upphävs kungörelsen (1958:257) angående mellanvägg av splitterfritt glas å vissa i yrkesmässig trafik använda personbilar.

SFS 1989:939

1. Denna förordning träder i kraft i fråga om bestämmelsen i 3 § om yrkesmässig trafik och bestämmelsen i 11 § om brandsläckare, 12, 42, 70, 73, 78, 80 och 96 §§ d. 1 jan. 1990, i fråga om bestämmelserna i 3 § om axeltryck, boggitryck, bruttovikt på fordon, trippelaxel och trippelaxeltryck samt i fråga om bestämmelserna i 11 och 22 §§ om besiktningsskylt d. 1 april 1990, i fråga om bestämmelsen i 11 § om reflexsele d. 1 juli 1990, i fråga om bestämmelserna i 11 och 22 §§ om rektangulära reflexanordningar baktill och i fråga om bestämmelsen i 26 § om reflexanordningar d. 1 juli 1991, i fråga om bestämmelserna i 77 och 79 §§ om motorfordon och släpfordon som dras av bil d. 1 jan. 1992 och i fråga om bestämmelserna i 11 § om höjden på bussar d. 1 juli 1992 varvid bestämmelserna tillämpas första gången på bussar som betecknas som 1993 års modell och i övrigt d. 1 jan. 1993. Förordningen träder dock i kraft d. 1 jan. 1991 i fråga om 104 a § och bestämmelserna om motorredskap klass I inrättade som mobilkranar, och som har en lyftkapacitet på minst 10 000 kilogram eller, i fråga om tornsvängkranar, minst 4 000 kilogram. Trafiksäkerhetsverket får för tiden till d. 1 okt. 1991 bestämma vilka utrustningskrav som skall gälla för dessa fordon. Bestämmelserna i 77 § första stycket tillämpas första gången för fordon vars sista siffra i registreringsnumret är 4. Om de nya bestämmelserna skulle medföra att ett körförbud inträder under januari, februari eller mars 1992, skall detta körförbud i stället inträda d. 1 april 1992.

Genom förordningen upphävs

a) förordningen (1991:941) om ändring i förordningen (1990:1201) om ändring i förordningen (1990:988) om ändring i förordningen (1989:939) om ändring i fordonskungörelsen (1972:595) och

b) förordningen (1990:1201) om ändring i förordningen (1990:988) om ändring i förordningen (1989:939) om ändring i fordonskungörelsen (1972:595).

c) förordningen (1991:1423) om ändring i förordningen (1990:988) om ändring i förordningen (1989:939) om ändring i fordonskungörelsen (1972:595).

2. Trafiksäkerhetsverket får bestämma övergångsbestämmelser till 11, 20, 22, 77 och 79 §§ för de fordon som tagits i bruk före det att bestämmelserna trätt i kraft. [Numera Vägverket.]

3. Har erinran om kontrollbesiktning sänts ut före den 11 januari 1990 tillämpas 42 § i sin äldre lydelse.

SFS 1990:988

(Utkom d. 20 nov. 1990.)

SFS 1990:989

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1991.

SFS 1990:1210

Denna förordning träder i kraft i fråga om 72 § den 1 januari 1991 och i övrigt den 1 juli 1991.

Bestämmelserna i 14 § om motornummer tillämpas första gången i fråga om motorcyklar som betecknas som 1992 års modell.

SFS 1991:1421

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1992. Bestämmelserna i 75, 78 och 85 §§ tillämpas första gången för fordon vars sista siffra i registreringsnumret är 4. Om de nya bestämmelserna skulle medföra att ett körförbud inträder under januari, februari eller mars 1992, skall detta körförbud i stället inträda d. 1 april 1992.

SFS 1992:1754

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

SFS 1992:1758

(Utkom 7 januari 1993.)

SFS 1992:1759

(Utkom 7 januari 1993.)

SFS 1993:94

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1993.

För fordon som registrerats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

SFS 1993:1351

Denna förordning träder i kraft såvitt avser bestämmelserna om färdskrivare i 11 och 106 §§ samt 12, 13, 74, 82, 92, 102 och 117 §§ den dag regeringen bestämmer, såvitt avser bestämmelserna i 11, 22 och 23 §§ om sidoskydd samt 13 b § den 1 januari 1995 för fordon som tas i bruk efter denna tidpunkt samt den 1 januari 1997 för övriga fordon, såvitt avser 13 a § och övriga delar av 106 § den 1 april 1996 och i övrigt den 1 februari 1994.

(Förordningen 1993:1351 har enligt förordning 1993:1646 trätt i kraft den 1 januari 1994 i de delar för vilka en bestämd ikraftträdandedag inte angivits.)

(Denna förordning har enligt förordning 1996:169 utgått i de delar den ännu inte trätt i kraft.)

SFS 1994:296

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1994. För fordon som tagits i bruk före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

SFS 1994:592

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1994.

SFS 1994:1254

Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 1994. Till och med d. 30 juni 1996 skall dock den högsta tillåtna bullernivån för de angivna fordonen jämte motorcyklar med en cylindervolym som överstiger 175 cm³ vara 84 dB(A).

SFS 1994:2042

(Utkom d. 30 dec. 1994.)

SFS 1994:2055

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1995.

SFS 1995:144

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1995.

SFS 1995:324

Denna förordning träder i kraft d. 15 april 1995.

SFS 1995:522

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1995.

SFS 1995:1357

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1996.

SFS 1996:170

Denna förordning träder i kraft d. 15 april 1996. För fordon som betecknas som 1988 eller senare års modell skall bestämmelserna om hastighetsregulatorer och sidoskydd tillämpas från d. 1 jan. 1997. Bestämmelserna om hastighetstregulatorer och sidoskydd skall inte tillämpas på fordon som betecknas som 1987 eller tidigare års modell.

SFS 1996:513

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1996.

Bestämmelserna skall tillämpas för bilar som tas i bruk första gången efter d. 1 okt. 1996.

För bilar som tas i bruk första gången före d. 1 okt. 1996 gäller 9 a § i sin äldre lydelse.

SFS 1996:712

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1996.

SFS 1996:801

Denna förordning träder i kraft d. 1 aug. 1996.

SFS 1997:695

1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 75 och 77 §§ d. 1 jan. 1998, och i övrigt d. 1 nov. 1997.

2. Bestämmelsen i 75 § 9 tillämpas första gången i fråga om bussar vars sista siffra i registreringsnumret är 4.

3. Bestämmelserna i 77 § 1 tillämpas första gången i fråga om bussar vars sista siffra i registreringsnummret är 4 och som skall inställas till periodisk kontrollbesiktning för första gången. För fordon, vars inställelsemånad för första besiktningen enligt 77 § 1 i dess äldre lydelse infaller i mars 1998 eller tidigare, tillämpas de äldre bestämmelserna till dess fordonet skall inställas till periodisk kontrollbesiktning för tredje gången.

4. Om de nya bestämmelserna skulle medföra att ett körförbud inträder under januari, februari eller mars 1998, skall detta körförbud inträda d. 1 april 1998.

SFS 1997:1302

Denna förordning träder i kraft d. 1 febr. 1998.

SFS 1998:3

Denna förordning träder i kraft d. 1 mars 1998.

SFS 1998:55

Denna förordning träder i kraft, i fråga om 34 a § d. 1 april 1998, och i övrigt d. 1 febr. 1999.

SFS 1998:505

Denna förordning träder i kraft d. 30 juni 1998.

SFS 1998:781

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 1998.

2. Undantag som enligt äldre bestämmelser i enskilt fall har medgivits från kraven i fråga om taxameter skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998.

SFS 1998:1018

(Utkom d. 18 aug. 1998.)

SFS 1998:1263

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 nov. 1998.

2. Vid mopedbesiktning och vid typbesiktning av motorcykel eller moped får dock de äldre bestämmelserna tillämpas fram till d. 17 juni 1999. Fram till d. 17 juni 2003 får typintyg utfärdas med stöd av sådan typbesiktning som har utförts enligt de äldre bestämmelserna. Vid typbesiktning av motorcykel med tillämpning av de äldre bestämmelserna behöver typbeteckningen inte innehålla uppgift om årsmodell. För motorcykel eller moped som godkänts eller för vilken typintyg utfärdats enligt de äldre bestämmelserna får 9 b, 14, och 17 §§ tillämpas i sin äldre lydelse. Fram till d. 17 juni 2003 får en motorcykel godkännas vid första registreringsbesiktningen med tillämpning av 9 b och 14 §§ i deras äldre lydelse.

3. För en moped som tagits upp i typintyg enligt 63 § i dess äldre lydelse eller godkänts vid mopedbesiktning enligt 48–54 §§ i deras äldre lydelse och därefter inte ändrats på sådant sätt som anges i 50 §, gäller vad som sägs om moped klass II. Om en sådan moped har ändrats på ett sådant sätt som anges i 50 § och därefter återställts får mopeden besiktigas enligt 48–54 §§ i deras äldre lydelse, varvid 17 § får tillämpas i sin äldre lydelse.

SFS 1998:1650

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1999:236

Denna förordning träder i kraft d. 1 juni 1999.

SFS 1999:261

Denna förordning träder i kraft d. 7 juni 1999.

SFS 1999:482

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1999.

SFS 1999:618

Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 1999.

SFS 1999:760

Denna förordning träder i kraft d. 15 nov. 1999.

SFS 1999:1192

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2000.

SFS 2000:658

Denna förordning träder i kraft d. 1 sept. 2000.

SFS 2000:736

Denna förordning träder i kraft d. 1 nov. 2000.

SFS 2000:759

Denna förordning träder i kraft d. 1 dec. 2000.

SFS 2000:956

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2001.

SFS 2000:1166

(Omtryck)

Denna förordning träder i kraft d. 1 febr. 2001.

SFS 2001:157

1. Denna förordning träder i kraft d. 15 maj 2001.

2. Den nya föreskriften skall tillämpas för mopeder som tas i bruk efter d. 30 juni 2002. För mopeder som tas i bruk före denna tidpunkt och för mopeder som har godkänts vid mopedbesiktning enligt 48–54 §§ i deras lydelse före d. 1 nov. 1998 eller tagits upp i typintyg enligt 63 § i dess lydelse före d. 1 nov. 1998 gäller den äldre föreskriften.

SFS 2001:657

Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 2001.

SFS 2001:773

1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 104 b § d. 1 aug. 2002, och i övrigt d. 1 jan. 2002.

2. Bestämmelserna i 11 § i sin nya lydelse skall tillämpas på fordon som tas i bruk efter d. 10 aug. 2003. För fordon som tas i bruk före denna tidpunkt gäller äldre föreskrifter.

SFS 2001:1089

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2002.

SFS 2002:190

Denna förordning träder i kraft d. 1 juni 2002.

SFS 2002:285

Denna förordning träder i kraft, i fråga om 91 a § d. 10 aug. 2002, och i övrigt d. 1 juli 2002.