Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

02001D0507(01) — SV — 04.07.2006 — 001.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

RÅDETS BESLUT

av den 26 juni 2001

om Europeiska gemenskapens anslutning till Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa föreskrifter nr 109 om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för fordon i nyttotrafik och släpvagnar till dessa fordon

(2001/507/EG)

(EGT L 183 6.7.2001, s. 35)

Ändrad genom:

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

RÅDETS BESLUT 2006/443/EG av den 13 mars 2006

  L 181

1

4.7.2006


▼B

RÅDETS BESLUT

av den 26 juni 2001

om Europeiska gemenskapens anslutning till Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa föreskrifter nr 109 om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för fordon i nyttotrafik och släpvagnar till dessa fordon

(2001/507/EG)

▼M1

Enda artikel

Europeiska gemenskapen skall ansluta sig till Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa föreskrifter nr 109 om typgodkännande av tillverkning av regummerade däck för fordon i nyttotrafik och släpvagnar till dessa fordon.

Från och med den 13 september 2006 skall bestämmelserna i föreskrifterna nr 109 i dess lydelse enligt bilagan utgöra tvingande villkor för utsläppande på gemenskapens marknad av regummerade däck som omfattas av den föreskriften.

▼M1


FÖRESKRIFTERNA nr 109

ENHETLIGA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE AV TILLVERKNING AV REGUMMERADE DÄCK FÖR FORDON I NYTTOTRAFIK OCH SLÄPVAGNAR FÖR DESSA

(Konsoliderad text)

INNEHÅLL

FÖRESKRIFT

1.

Tillämpningsområde

2.

Definitioner

3.

Märkningar

4.

Ansökan om typgodkännande

5.

Typgodkännande

6.

Krav

7.

Specifikationer

8.

Ändringar av typgodkännandet

9.

Produktionsöverensstämmelse

10.

Påföljd för icke överensstämmande produktion

11.

Produktionens definitiva upphörande

12.

Namn och adresser avseende de tekniska organ som ansvarar för godkännandeprov, avseende provningslaboratorier samt avseende de administrativa myndigheterna

BILAGOR

Bilaga 1 —

Rapport om typgodkännande, utökning, avslag eller återkallande av typgodkännande eller produktionens definitiva upphörande för en regummeringsverksamhet enligt föreskrifter nr 109

Bilaga 2 —

Exempel på typgodkännandemärkets uppbyggnad

Bilaga 3 —

Uppbyggnad av märkningar för regummerade däck

Bilaga 4 —

Lista med belastningskoder och motsvarande belastning

Bilaga 5 —

Däckets dimensionsbeteckning och motsvarande dimensioner (enligt ECE-föreskrifter nr 54)

Bilaga 6 —

Metod för mätning av däck

Bilaga 7 —

Förfarande för provning av belastnings-/hastighetsprestanda

Tillägg 1 —

Provningsprogram för prestanda

Tillägg 2 —

Samband mellan tryckkod och tryckenheter

Bilaga 8 —

Belastningskapacitetens förändring med hastigheten för radial- och diagonaldäck för fordon i nyttotrafik

Bilaga 9 —

Förklarande diagram

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller för tillverkning av regummerade däck avsedda för montering på fordon i nyttotrafik och släpvagnar för dessa som nyttjas på väg. Dessa föreskrifter gäller ej

1.1 regummerade däck avsedda för privata (person)bilar och släpvagnar för dessa,

1.2 regummerade däck avsedda för lägre hastighet än 80 km/h,

1.3 däck för cyklar och motorcyklar,

1.4 däck som ursprungligen tillverkades utan hastighetskoder och/eller belastningskoder,

1.5 däck som ursprungligen tillverkades utan typgodkännande och utan ”E”- eller ”e”‐nummer,

2.   DEFINITIONER – Se även figur i bilaga 9

I dessa föreskrifter används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

2.1  urval av regummerade däck: ett urval av regummerade däck enligt punkt 4.1.4.

2.2  struktur: för ett däck avser de tekniska egenskaperna för däckets stomme. Följande strukturer kan särskilt urskiljas:

2.2.1  diagonal: en däckstruktur där kordtrådsskikten går ända fram till vulsterna och är lagda med alternerande vinklar klart mindre än 90o mot slitbanans centrumlinje.

2.2.2  diagonalbältgördel: en däckstruktur av diagonaltyp där stommen är förstärkt med en gördel bestående av två eller fler skikt av praktiskt taget otöjbart kordmaterial lagda i alternerande vinklar nära stommens vinkel.

2.2.3  radial: en däckstruktur där kordtrådsskikten går fram till vulsterna och ligger praktiskt taget 90o mot slitbanans centrumlinje och stommen förstärks av i en grunden otöjbar cirkulära gördel.

2.3  användningskategori:

2.3.1 standarddäck är däck endast avsedda för normal körning på väg.

2.3.2 däck för speciell användning är ett däck som är avsett för blandad användning, både på väg och i terräng/eller vid begränsad hastighet.

2.3.3 vinterdäck är däck vars slitbanemönster eller slitbanemönster och struktur huvudsakligen är avsedda för att, i gyttja, nysnö och snöslask, ge bättre grepp än ett standarddäck. Vinterdäckets slitbanemönster består normalt av fördjupningar (spår) och fasta lameller med större avstånd än för standarddäck.

2.4  vulst: den del av ett däck som har sådan form och struktur att den passar fälgen och håller kvar däcket på den.

2.5  kord: de trådar som utgör väven i skikten på ett däck.

2.6  skikt: ett lager av gummitäckta parallella kordtrådar.

2.7  gördel: de(t) radiella eller sneda materiallager under slitbanan på radialdäck eller gördeldäck som ligger huvudsakligen i samma riktning som slitbanans centrumlinje för att förstärka stommen i en runtgående riktning.

2.8  inlägg: ett mellanskikt mellan stomme och slitbana på diagonaldäck.

2.9  skyddsinlägg: avser ett extra mellanskikt mellan slitbanan och gördeln för att minimera skador på gördeln på radialdäck.

2.10  förstärkningsväv: material i vulstområdet som skyddar stommen mot skavning eller avslipning mot hjulfälgen.

2.11  stomme: annan del av ett däck än slitbanan och sidornas yttersta ”gummi”, som bär tyngden, när däcket är fyllt med luft.

2.12  slitbana: den del av ett däck som är konstruerat för att komma i beröring med marken, skydda stommen mot mekaniska skador och ge fäste på vägen.

2.13  däcksida: den del av ett däck som ligger mellan slitbanan och den del som är avsedd att täckas av fälgen.

2.14  däckets underdel: området mellan linjen för största däckbredd och den del som är avsedd att täckas av fälgkanten.

2.15  slitbanespår: mellanrummet mellan de på varandra följande ribborna eller lamellerna i slitbanemönstret.

2.16  däckbredd: det rätlinjiga avståndet mellan sidornas ytterkanter av ett luftfyllt däck, som är monterat på den föreskrivna mätfälgen, exkluderande förhöjningar som beror på etiketter (märkningar), dekoration eller skyddsband eller ribbor.

2.17  totalbredd: det rätlinjiga avståndet mellan sidornas ytterkanter av ett luftfyllt däck, som är monterat på den föreskrivna mätfälgen, inklusive etiketter (märkningar), dekoration eller skyddsband eller ribbor.

2.18  sektionshöjd: det avstånd som är lika med hälften av skillnaden mellan däckets yttre diameter och fälgens nominella diameter.

2.19  profilförhållande: hundra gånger det värde som erhålls då man dividerar den nominella sektionshöjden med den nominella däckbredden som båda uttrycks i samma måttenhet.

2.20  ytterdiameter: den sammanlagda diametern för ett luftfyllt, nyligen regummerat däck.

2.21  däckets dimensionsbeteckning: en märkning som visar

2.21.1 den nominella däckbredden, som skall vara uttryckt i millimeter, med undantag för däck för vilka dimensionsbeteckningen visas i första kolumnen i tabellerna i bilaga 5 till dessa föreskrifter,

2.21.2 profilförhållandet med undantag för däck för vilka dimensionsbeteckningen visas i första kolumnen i tabellerna i bilaga 5 till dessa föreskrifter,

2.21.3 ett standardtal ”d” (”d”-symbolen) som anger den nominella fälgdiametern och motsvarar denna diameter antingen i form av en kod (tal under 100) eller i millimeter (tal över 100). Tal som motsvarar båda typerna av mätvärden kan användas vid märkningen.

2.21.3.1 Värdena för ”d”-koderna uttryckta i millimeter visas nedan:

Kod för nominell diameter ”d”

Värdet för ”d”-koden uttryckt i mm

8

9

10

11

12

13

14

203

229

254

279

305

330

356

15

16

17

18

19

381

406

432

457

483

20

21

22

24

25

508

533

559

610

635

14,5

16,5

17,5

19,5

20,5

22,5

24,5

368

419

445

495

521

572

622

26

28

30

660

711

762

2.22  nominell fälgdiameter (d): diametern på den fälg på vilken däcket är avsett att monteras på.

2.23  fälg: det stöd, antingen för montering av däck och slang eller för ett slanglöst däck, på vilket ringvulsten sitter monterad.

2.24  mätfälg: den fälg som är angiven som en ”mätfälgbredd” eller ”konstruktionsfälgbredd” för en viss dimensionsbeteckning för däck i någon eller flera upplagor av de internationella däckstandarderna (International Tyre Standards).

2.25  provfälg: en fälg som är angiven som godkänd eller rekommenderad eller tillåten enligt en av de internationella däckstandarderna för ett däck med den dimensionsbeteckningen och av den typen.

2.26  internationell däckstandard: avser ett av följande standardiseringsdokument:

a) The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) ( 1 ): ”Standardiseringshandbok (Standards Manual)”.

b) The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) (1) : ”Teknisk konstruktionsinformation – föråldrade data (Engineering Design Information – obsolete data)”.

c) The Tire and Rim Association Inc. (TRA) ( 2 ): ”Årsbok (Year Book)”.

d) The Japan Automobile Tire Manufacturers Association (JATMA) ( 3 ): ”Årsbok (Year Book)”.

e) The Tyre and Rim Association of Australia (TRAA) ( 4 ): ”Standardiseringshandbok (Standards Manual)”.

f) The Associação Brasileira de Pneus e Aros (ABPA) ( 5 ): ”Teknisk standardiseringshandbok (Manual de Normal Technicas)”.

g) The Scandinavian Tyre and Rim Organisation (STRO) ( 6 ): ”Databok (Data Book)”.

Standarder gällande däck kan erhållas på följande adresser:

2.27  spaltning: bortbrytning av gummistycken från slitbanan.

2.28  kordseparering: delning av kordtrådarna från gummibeläggningen.

2.29  skiktseparering: delning av intilliggande skikt.

2.30  slitbaneseparering: lösgörning av slitbanan från stommen.

2.31  driftsbeskrivning: den specifika kombinationen av belastningskod och hastighetskod för däcket.

2.32  belastningskod: en sifferkod som anger den last däcket kan bära vid den hastighet som motsvarar tillhörande hastighetskod vid användning i överensstämmelse med de driftsförhållanden som anges av tillverkaren. Ett däck kan ha fler än en belastningskod för att ange belastningskapacitet när det används som singel- respektive tvillinghjul eller för att ange en alternativ belastningskapacitet (unique point) då en belastningsförändring enligt punkt 2.35 och bilaga 8 till dessa föreskrifter inte är tillåten.

Listan med belastningskoder och motsvarande belastningar visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

2.33  hastighetskod:

2.33.1 en bokstavskod som anger den hastighet vid vilken däcket kan klara belastningen som anges av motsvarande belastningskod.

2.33.2 Hastighetskoderna och motsvarande hastigheter visas i tabellen nedan:

Hastighetskod

Motsvarande hastighet (km/h)

F

G

J

K

L

M

N

P

Q

R

S

T

U

H

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

2.34  unique point: en extra driftsbeskrivning märkt intill den normala driftsbeskrivningen, men som inte skall användas för beräkning av förändring av belastningskapacitet enligt punkt 2.35 och bilaga 8 till dessa föreskrifter.

2.35  belastningskapacitetens förändring med hastigheten: en alternativ belastningskapacitet för däcket då det används vid annan hastighet än den som anges av hastighetskoden i den normala driftsbeskrivningen. De tillåtna avvikelserna ges i tabellen i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

2.36  regummeringsenhet: en anläggning eller en grupp anläggningar där färdiga regummerade däck tillverkas.

2.37  regummering: en allmän term för renovering av ett använt däck genom att ersätta den slitna slitbanan med nytt material. Den kan också omfatta renovering av däcksidans yttersta yta och utbyte av de yttersta kordskikten eller inlägget. Den omfattar följande processteg:

2.37.1  regummering av slitbana: utbyte av slitbana.

2.37.2  regummering av slitbana och skuldra: utbyte av slitbana där det nya materialet sträcker sig över en del av däcksidan.

2.37.3  helregummering: utbyte av slitbana och renovering av däcksidan inklusive alla delar eller en del av sektionshöjden.

2.38  råstomme: det slitna däcket omfattande stomme och kvarvarande slitbane- och sidomaterial.

2.39  kratsning: processen för att ta bort gammalt material från råstommen för att förbereda ytan för det nya materialet.

2.40  reparation: det avhjälpande arbete som utförs på skadade råstommar inom godkända gränser.

2.41  slitbanematerial: material i lämplig kondition för att ersätta den slitna slitbanan. Det kan finnas i flera utföranden, till exempel:

2.41.1  slitbana: förskurna längder av material som pressats ut för att ge det önskade tvärsnittet och monteras därför kallt till den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

2.41.2  remslindat (strip wound): en remsa av slitbanematerial som direkt pressas ut och lindas på den förbehandlade råstommen och byggs upp till den önskade tvärsnittskonturen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

2.41.3  direktpressning: slitbanematerialet som pressats ut för att ge önskad däckprofil, pressas direkt på den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste vulkaniseras.

2.41.4  förvulkaniserat: en i förväg formad och vulkaniserad slitbana som läggs på den förbehandlade råstommen. Det nya materialet måste bindas till råstommen.

2.42  sidgummi: material som används för att täcka råstommens sidor och därigenom möjliggöra bildning av den märkning som krävs.

2.43  bindgummi: material som används som bindlager mellan den nya slitbanan och råstommen och för reparation av smärre skador.

2.44  cement: en adhesiv lösning som håller det nya materialet på plats före vulkningen.

2.45  vulkning: den benämning som används för att beskriva den förändring i de nya materialets fysiska egenskaper som normalt framkallas genom värme- och tryckbehandling under en viss tid under kontrollerade former.

3.   MÄRKNINGAR

3.1 Ett exempel på uppbyggnad av märkningar för regummerade däck visas i bilaga 3 till dessa föreskrifter.

3.2 Regummerade däck skall på båda däcksidorna på symmetriska däck och åtminstone på den yttre sidan på asymmetriska däck märkas med följande:

3.2.1 Fabrikat eller varumärke.

3.2.2 Däckets dimensionsbeteckning enligt definition i punkt 2.21.

3.2.3 En angivelse av däcktyp enligt följande:

3.2.3.1 På diagonaldäck, ingen märkning eller bokstaven ”D” före fälgdiametermärkningen.

3.2.3.2 På radialdäck, bokstaven ”R” före fälgdiametermärkningen och valfritt ordet ”RADIAL”.

3.2.3.3 På gördeldäck, bokstaven ”B” före fälgdiametermärkningen och valfritt orden ”BIAS-BELTED”.

3.2.4 Driftsbeskrivning skall omfatta följande:

3.2.4.1 En angivelse av däckets nominella belastningskapacitet(er) uttryckt(a) som belastningskod(er) enligt punkt 2.32.

3.2.4.2 En angivelse av däckets nominella maximala hastighet uttryckt med den kod som föreskrivs i punkt 2.33.

3.2.5 Om tillämpligt en alternativ driftsbeskrivning, unique point, omfattande följande:

3.2.5.1 En angivelse av däckets belastningskapacitet(er) uttryckt(a) som belastningskod(er) enligt punkt 2.32.

3.2.5.2 En angivelse av maximal hastighet uttryckt såsom den kod som föreskrivs i punkt 2.33.

3.2.6 Ordet ”TUBELESS” om däcket är konstruerat för användning utan innerslang.

3.2.7 Angivelsen M + S eller MS eller M.S. eller M & S för vinterdäck.

3.2.8 Regummeringsdatum enligt följande:

3.2.8.1 Fram till och med den 31 december 1999, antingen såsom föreskrivs i punkt 3.2.8.2, eller som en grupp om tre siffror där de första två anger veckonumret och den sista året i årtiondet för tillverkningen. Datumkoden kan avse en produktionsperiod från den vecka som anges av veckonumret och ytterligare tre veckor framåt. Till exempel kan märkningen ”253” avse ett däck som regummerats under någon av veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 1993.

Datumkoden får placeras på endast en däcksida.

3.2.8.2 Från och med den 1 januari 2000, som en grupp om fyra siffror där de två första anger veckonumret och de sista två anger det år då däcket regummerades. Datumkoden kan avse en produktionsperiod från den vecka som anges av veckonumret och ytterligare tre veckor framåt. Till exempel kan märkningen ”2503” avse ett däck som regummerats under någon av veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 2003.

Datumkoden får placeras på endast en däcksida.

3.2.9 För däck som kan mönsterskäras symbolen ”” i en cirkel med en diameter av 20 mm eller ordet ”REGROOVABLE” ingjutet i eller på båda däcksidorna.

3.2.10 En angivelse med en ”PSI”-kod (tryckkod) för fyllningstrycket som skall hämtas från uthållighetsproven avseende belastning/hastighet såsom förklaras i bilaga 7, tillägg 2 till dessa föreskrifter.

Denna angivelse behöver endast placeras på den ena sidoväggen.

3.2.11 Uttrycket ”RETREAD” eller uttrycket ”REMOULD” (efter den 1 januari 1999 skall endast ordet ”RETREAD” användas). På förfrågan från regummeringsföretaget får även samma uttryck anges på andra språk.

3.2.12 Angivelsen ”ET” eller ”ML” eller ”MPT” för ”särskild användning av däck” ( 7 ).

3.3 Före godkännande skall däcket ha ett tillräckligt stort fritt utrymme för ett typgodkännandemärke såsom anges i punkt 5.8 och som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter.

3.4 Efter typgodkännande skall de märkningar som anges i punkt 5.8 och som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter fästa på det fria utrymme som anges i punkt 3.3. Denna märkning behöver endast placeras på den ena däcksidan.

3.5 Märkningarna som anges i punkt 3.2 och typgodkännandemärket som föreskrivs i punkterna 3.4 och 5.8 skall vara lättläsliga och vara på eller intryckta i däcket eller märkas på ett beständigt sätt på däcket.

3.6 Om någon av den ursprungliga tillverkarens specifikationer fortfarande är läsliga sedan däcket regummerats, skall dessa anses vara specifikationer från regummeringsföretaget för det regummerade däcket. Om dessa ursprungliga specifikationer inte gäller efter regummering skall de avlägsnas helt och hållet.

3.7 Det ursprungliga ”E”- eller ”e”-typgodkännandemärket och typgodkännandenumret samt alla andra påföljande typgodkännandenummer från produktionsenheter för regummering skall avlägsnas, om de inte längre är tillämpliga.

4.   ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

Följande tillvägagångssätt gäller för typgodkännandet av en regummeringsenhet för däck.

4.1 Ansökan om typgodkännande för en regummeringsenhet skall lämnas in av innehavaren av varunamnet eller varumärket, som skall användas för däcket, eller en representant. Ansökan skall innehålla följande:

4.1.1 En skiss över företagsstrukturen för det företag som regummerar däcken.

4.1.2 En kort beskrivning av kvalitetsstyrningssystemet, som garanterar effektiv kontroll av förfarandena för regummering av däck för att uppfylla kraven i dessa föreskrifter.

4.1.3 Varunamnen eller varumärkena som skall anbringas på de regummerade däck som tillverkas.

4.1.4 Följande information för urvalet av däck som skall regummeras:

4.1.4.1 De olika däckdimensionerna.

4.1.4.2 Däckstrukturerna (diagonal, diagonalbältgördel eller radial).

4.1.4.3 Användningskategorin för däcken (normal eller vinterdäck etc.).

4.1.4.4 Regummeringssystemet och metoden för anbringande av det nya materialet som skall användas såsom definieras i punkterna 2.37 och 2.41.

4.1.4.5 Hastighetskoden för det däck som skall regummeras.

4.1.4.6 Den högsta belastningskoden för det däck som skall regummeras.

4.1.4.7 Den internationella däckstandard enligt vilken urvalet av däck överensstämmer.

5.   TYPGODKÄNNANDE

5.1 För att få regummera däck krävs ett typgodkännande för regummeringsenheten från de behöriga myndigheterna enligt kraven i dessa föreskrifter. Den behöriga myndigheten vidtar de nödvändiga åtgärderna som beskrivs i dessa föreskrifter för att se till att däcken som regummeras i respektive produktionsenhet kommer att uppfylla kraven som anges i dessa föreskrifter. Regummeringsenheten skall ha det fulla ansvaret för att se till att de regummerade däcken uppfyller kraven i dessa föreskrifter och att de kommer att fungera på rätt sätt vid normal användning.

5.2 Förutom de normala kraven vid den inledande bedömningen av produktionsenheten för regummerade däck, skall den behöriga myndigheten se till att dokumentationen av tillverkningssätt, arbetssätt, instruktioner och specifikationer som tillhandahålls av leverantören av material finns på ett språk som lätt kan förstås av operatörerna på regummeringsenheten för däck.

5.3 Den behöriga myndigheten skall se till att dokumentationen för tillverknings- och arbetssätt för respektive produktionsenhet innehåller specifikationer i fråga om de reparationsmaterial och processer som används, samt att gränserna anges för reparabla skador eller penetreringar av däckstommen oavsett om sådan skada fanns från början eller orsakades vid processerna för att preparera stommen för regummering.

5.4 Innan godkännande beviljas måste myndigheten se till att de regummerade däcken överensstämmer med dessa föreskrifter och att de provningar som föreskrivs i punkterna 6.5 och 6.6 har utförts med godkänd resultat på ett urval av åtminstone fem och inte nödvändigtvis fler än 20 exemplar av regummerade däck som är representativa för däckurvalet som tillverkas av regummeringsenheten.

5.5 Varje gång ett fel noteras vid provningar skall ytterligare två exemplar med samma specifikationer provas.

Om endera eller båda av dessa nya två exemplar inte klarar provet skall en sista provning av två exemplar ske.

Om endera eller båda av dessa sista två exemplar inte klarar provet skall ansökan om typgodkännande för produktionsenheten avslås.

5.6 Om alla krav i dessa föreskrifter uppfylls skall typgodkännande beviljas och ett typgodkännandenummer skall tilldelas varje godkänd regummeringsenhet. De första två siffrorna i detta nummer skall ange löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av föreskriften vid utfärdandet av typgodkännandet. Typgodkännandenumret skall föregås av ”109R” som anger att typgodkännandet avser ett däck som är regummerat enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Samma myndighet skall inte tilldela samma nummer till en annan produktionsenhet som omfattas av dessa föreskrifter.

5.7 Meddelande om typgodkännande eller om utökning, avslag eller återkallande av godkännande eller av produktionens definitiva upphörande enligt dessa föreskrifter skall delges de avtalsparter till 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter på ett sätt som överensstämmer med bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.8 På varje regummerat däck, som uppfyller kraven enligt dessa föreskrifter, skall ett iögonfallande internationellt godkännandemärke placeras på det ställe, som anges i punkt 3.3, som tillägg till märkningen som föreskrivs i punkt 3.2. Detta märke skall bestå av

5.8.1 en cirkel som omger bokstaven ”E” följd av det särskilda landsnumret för landet som utfärdat typgodkännande ( 8 ), och av

5.8.2 ett typgodkännandenummer såsom beskrivs i punkt 5.6.

5.9 Bilaga 2 till dessa föreskrifter ger ett exempel på typgodkännandemärkets uppbyggnad.

6.   KRAV

6.1 Däck skall inte godkännas för första regummering om de inte är typgodkända och försedda med antingen märket ”E” eller märket ”e”. Detta krav är dock inte obligatoriskt förrän från och med den 1 januari 2000.

6.2 Förutsättningar för regummering:

6.2.1 Däck skall vara rena och torra innan de inspekteras.

6.2.2 Varje däck skall före kratsning synas noga både på insidan och utsidan så att dess lämplighet för regummering kan garanteras.

6.2.3 Däck med synliga skador orsakade av överbelastning eller för lågt lufttryck skall inte regummeras.

6.2.4 Däck som uppvisar någon av följande skador skall inte godkännas för regummering:

6.2.4.1 Allmänt:

a) Ej reparerbara gummisprickor som går igenom till råstommen.

b) Brott på råstommen.

c) Märkbara angrepp av olja eller kemikalier.

d) Skadad eller bruten vulstkärna.

e) Tidigare reparationer av skador som ligger utanför de angivna skadegränserna – se punkt 5.3.

6.2.4.2 Tillstånd som ligger utanför gränserna för reparation – se punkt 5.3:

a) Stompenetreringar eller skador på stommar efter preparering för reparation.

b) Flera skador för nära varandra.

c) Påtaglig nedbrytning på innerhöljet.

d) Skada på vulst.

e) Synliga kordtrådar på råstommen.

f) Lösa kordtrådar.

g) Gördelseparering.

h) Varaktigt deformerade eller knäckta (stål)stomkordtrådar.

i) Runtomgående sprickor ovanför vulsten.

j) Rostig stålkord eller vulstwire.

6.3 Preparering:

6.3.1 Efter kratsning och före påläggning av nytt material skall man åter kontrollera varje däck noga, åtminstone utvändigt, för att se till att det fortfarande är lämpligt för regummering.

6.3.2 Hela ytan som det nya materialet skall läggas på skall ha preparerats utan överhettning. Den kratsade ytan skall inte ha djupa rivspår eller löst material.

6.3.3 När förvulkat material används skall konturen på den preparerade ytan uppfylla kraven från materialtillverkaren.

6.3.4 Skador som uppstår vid kratsning får inte vara större än de fastställda reparationsgränserna, se punkt 5.3 och skall repareras.

6.3.5 Kratsningsskador på diagonaldäck skall inte sträcka sig längre än till det yttersta stomskiktet på överdelen. Det skall förutsättas att det första lagret som påträffas är ett stomskikt om det inte klart kan fastställas att det är en gördel. Om ett inlägg är monterat kan lokala skador accepteras.

6.3.6 Lokala skador på gördeln på radialdäck kan accepteras. Vid större skador är det tillåtet att byta ut hela gördeln eller sektioner av den. När ett skyddsinlägg är monterat, och klart kan fastställas som ett sådant, är det tillåtet att ta bort det utan att ersätta det.

6.3.7 Synliga ståldelar skall behandlas så snart som möjligt med lämpligt material enligt angivelser från tillverkaren av detta lämpliga material.

6.4 Regummering:

6.4.1 Regummeraren skall se till att varken tillverkaren eller leverantören av reparationsmaterial, inklusive lagningslappar, skall se till att

a) metod(er) för applicering och lagring fastställs, om så krävs av regummeraren, på det språk som talas i landet där materialet skall användas,

b) skadegränser för vilka materialet är avsedda fastställs, om så krävs av regummeraren, på det språk som talas i landet där materialet skall användas,

c) de förstärkta lagningslapparna för däck, om de appliceras på riktigt sätt vid lagningar av stomme, är lämpliga för det syftet,

d) lagningslapparna klarar det dubbla maxtrycket enligt uppgift från däcktillverkaren,

e) allt annat reparationsmaterial som behövs lämpar sig för det avsedda arbetet.

6.4.2 Regummeraren skall vara ansvarig för rätt applicering av reparationsmaterialet och för att reparationen ej har skador som kan påverka däckets avsedda livslängd.

6.4.3 Området runt en förstärkt lagning på en däcksida eller skuldra på ett radialdäck får bukta ut lätt när däcket är monterat och trycksatt med rekommenderat driftstryck. Förstärkt lagningsmaterial, som har sådana fysiska egenskaper att utbuktningens höjd begränsas till 4 mm, skall användas.

6.4.4 Regummeraren skall se till att antingen tillverkaren eller leverantören av slitbane- och sidomaterial utfärdar specifikationer för lagring och användning av materialet för att garantera materialets kvalitet. Om så krävs av regummeraren skall denna information vara på det språk som talas i landet där materialet skall användas.

6.4.5 Regummeraren skall se till att reparationsmaterialet och/eller blandningen är dokumenterad i ett certifikat från tillverkare eller leverantör. Materialblandningen skall vara lämplig för den avsedda användningen på däcket.

6.4.6 Det processade däcket skall vulkas så snart som möjligt efter alla reparationer och uppbyggnadsarbeten och senast enligt materialtillverkarens anvisningar.

6.4.7 Däcket skall vulkas under den tid och vid den temperatur och det tryck som är lämpligt och föreskrivs för använt material och processutrustning. Formens storlek skall vara lämplig för det nya materialets tjocklek och storleken på den kratsade stommen.

6.4.8 Originalmaterialets tjocklek efter kratsning och medeltjockleken för allt nytt material under slitbanemönstret efter regummering skall vara såsom anges i punkterna 6.4.8.1 och 6.4.8.2.

6.4.8.1 För radialdäck (mm):

3 ≤ (A + B) ≤ 13 (minst 3,0 mm; högst 13,0 mm)

A > 2 (minst 2,0 mm)

B ≥ 0 (minst 0,0 mm)

P.D.

=

mönsterdjup

X

=

kratsningsgräns

A

=

medeltjocklek för det nya materialet under mönstret

B

=

minsta tjocklek för ursprungligt material ovanför gördeln efter kratsning

6.4.8.2 För diagonaldäck:

Tjockleken på det ursprungliga materialet ovanför inlägget skall vara ≥ 0,80  mm.

Medeltjockleken på det nya materialet ovanför den kratsade gjutgränsen skall vara ≥ 2,00  mm.

Den sammanlagda tjockleken på det ursprungliga och det nya materialet under slitbanemönstrets understa del skall vara ≥ 3,00 och ≤ 13,00  mm.

6.4.9 Driftsbeskrivningen för ett regummerat däck skall varken visa en högre hastighetskod eller en högre belastningskod än för originaldäcket om inte typgodkännande har beviljats den ursprunglige tillverkaren för samma stomme som skall användas vid den reviderade driftsbeskrivningen.

Information om att en originalstomme har uppgraderats på detta sätt skall göras fritt tillgänglig av en behörig myndighet för alla produktionsenheter för regummering och skall rapporteras till de avtalsslutande parterna till 1958 års avtal (se artikel 5 i avtalet avseende införande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulfordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulfordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande som beviljats på grundval av dessa föreskrifter – dokument E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2).

Standardformuläret som visas i bilaga 1 till föreskrift nr 54 skall användas för att rapportera denna information.

6.4.10 Uppgradering av driftsbeskrivningen enligt punkt 6.4.9 skall endast vara tillåten för den första regummeringen av ett originaldäck.

Däck som tidigare har regummerats skall varken ha hastighetskod eller belastningskod höjd över det som visas på den använda stommen.

6.5 Kontroll:

6.5.1 Då däcket fortfarande är varmt efter vulkning skall man syna det för att se till att det helt saknar synliga fel. Under eller efter regummering måste däcket luftfyllas med minst 1,5  bar för syning. Där det finns något synligt fel på däckets profil (till exempel blåsor, fördjupningar, etc.) skall däcket särskilt undersökas för att man skall kunna fastställa orsaken till detta fel.

6.5.2 Före, under eller efter regummering skall däcket synas åtminstone en gång med en lämplig inspektionsmetod för kontroll av att däckstrukturen är obruten.

6.5.3 Av kvalitetskontrollskäl skall ett antal regummerade däck utsättas för förstörande eller icke-förstörande provningsundersökningar. Antalet kontrollerade däck och resultatet skall dokumenteras.

6.5.4 Efter regummering skall det regummerade däckets dimensioner, när det mäts enligt bilaga 6 till dessa föreskrifter, överensstämma antingen med de dimensioner som beräknas enligt förfarandet i punkt 7 eller de som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter. Observera att den maximala ytterdiametern för det regummerade däcket får vara upp till 1,5  % större än den maximala ytterdiametern som tillåts för ett nytt originaldäck enligt föreskrifter nr 54.

6.6 Prestandaprov:

6.6.1 Däck som regummerats enligt dessa föreskrifter skall klara kraven vid belastnings-/hastighetsprestationsprovningen såsom anges i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

6.6.2 Ett regummerat däck som efter att ha genomgått belastnings-/hastighetsprestationsprovningen inte uppvisar slitbaneseparering, skiktseparering, kordseparering, separering eller kordbrott skall anses ha klarat provet.

6.6.3 Däckets ytterdiameter mätt sex timmar efter belastnings-/hastighetsprestationsprovningen får inte avvika med mer än ± 3,5  procent från ytterdiametern mätt före provningen.

7.   SPECIFIKATIONER

7.1 Däck som regummerats enligt dessa föreskrifter skall överensstämma med följande dimensioner:

7.1.1 Däckbredd:

7.1.1.1 Däckbredden skall beräknas enligt följande formel:

S = S1 + K(A – A1)

där:

S:

är den verkliga däckbredden i millimeter såsom den mäts på mätfälgen,

S1:

är värdet för ”däckbredd enligt konstruktion (Design Section Width)” för denna mätfälg enligt uppgift i den internationella standard som angetts av regummeraren för ifrågavarande däck,

A:

är provfälgens bredd i millimeter,

A1:

är bredden i millimeter för mätfälgen enligt uppgift i den internationella standard som angetts av regummeraren för ifrågavarande däckdimension,

K:

är en faktor och skall anses vara lika med 0,4 .

7.1.2 Ytterdiameter:

7.1.2.1 Den teoretiska ytterdiametern för ett regummerat däck skall beräknas enligt följande formel:

D = d + 2H

där:

D:

är den teoretiska ytterdiametern i millimeter,

d:

är standardtalet som definieras i punkt 2.21.3, i millimeter,

H:

är den nominella sektionshöjden i millimeter och är lika med Sn multiplicerat med 0,01 Ra

där:

Sn:

är den nominella däckbredden i millimeter,

Ra:

är profilförhållandet.

Alla ovanstående symboler är såsom de anges i däckets dimensionsbeteckning som finns på däckets sidovägg i överensstämmelse med kraven i punkt 3.2.2 och såsom fastställs i punkt 2.21.

7.1.2.2 För däck vars märkning ges av första kolumnen i tabellerna i bilaga 5 till ECE-föreskrifter nr 54 skall dock ytterdiametern vara den som anges i dessa tabeller.

7.1.3 Metod för mätning av regummerade däck:

7.1.3.1 Regummerade däcks dimensioner skall mätas enligt de förfaringssätt som anges i bilaga 6 till dessa föreskrifter.

7.1.4 Specifikationer för däckbredd:

7.1.4.1 Den verkliga totalbredden kan vara mindre än däckbredden eller bredderna som fastställs i punkt 7.1.

7.1.4.2 Den verkliga totalbredden får också överstiga det eller de värden som fastställs i punkt 7.1 med:

4 procent för radialdäck och

8 procent för diagonaldäck och gördeldäck.

För däck med en däckbredd som överstiger 305 mm, som är avsedda för tvillingmontage, skall de nominella värdena dock inte överskridas med mer än:

2 procent för radialdäck och

4 procent för diagonaldäck och gördeldäck.

7.1.5 Specifikationer för ytterdiameter:

7.1.5.1 Den verkliga ytterdiametern för ett regummerat däck skall inte ligga utanför värdena för Dmin och vilka erhålls med följande formler:

Dmin = d + (2H × a)

Dmax = 1,015 × [d + (2H × b)]

där:

7.1.5.1.1 ”H” och ”d” är enligt definition i punkt 7.1.2.1 för storlekar som inte anges i tabellerna i bilaga 5 till dessa föreskrifter.

7.1.5.1.2 För storlekar som nämns i punkt 7.1.2.2 ovan:

H = 0,5 (D – d)

där ”D” är ytterdiametern och ”d” är den nominella fälgdiametern som anges i ovannämnda tabeller för storleken ifråga.

7.1.5.1.3 Koefficienten ”a” = 0,97 .

7.1.5.1.4 Koefficienten ”b” är:

Radial

Diagonal och diagonalbältgördel

Däck för normalt bruk

1,04

1,07

Däck för speciellt bruk

1,06

1,09

7.1.5.2 För vinterdäck får den i punkt 7.1.5.1 beräknade maximala ytterdiametern (Dmax) överskridas med högst 1 procent.

8.   ÄNDRINGAR AV TYPGODKÄNNANDET

8.1 Varje ändring som avser en regummeringsenhet som ändrar någon uppgift som lämnats i regummeringsenhetens ansökan om typgodkännande, se punkt 4, skall rapporteras till den myndighet som godkänt regummeringsenheten. Myndigheten kan då antingen

8.1.1 anse att ändringarna troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att regummeringsenheten i alla fall uppfyller ställda krav, eller

8.1.2 kräva ytterligare en undersökning av typgodkännandet.

8.2 Bekräftelse av typgodkännande eller avslag på ansökan, med angivande av ändringarna, skall delges de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter på det sätt som anges i punkt 5.7.

9.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Överensstämmelsen av tillverkningssätt skall kontrolleras enligt det förfarande som fastställts i avtalet, bilaga 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Ändr.2), med följande krav:

9.1 Regummeringsenheten som godkänts enligt dessa föreskrifter skall rätta sig efter de krav som fastställs i punkt 6.

9.2 Innehavaren av typgodkännandet skall se till att, under varje år och fördelat över året, åtminstone följande antal däck, representativa för produktionstyperna, kontrolleras och provas såsom föreskrivs i dessa föreskrifter:

9.2.1 0,01  procent av den totala årliga produktionen men i varje fall inte färre än 2 och inte nödvändigtvis fler än 10.

9.3 Om kraven i punkt 9.2 utförs av eller står under kontroll av den behöriga myndigheten, kan resultaten användas som en del av eller istället för dem som föreskrivs i punkt 9.4.

9.4 Myndigheten som utfärdat typgodkännande för regummeringsenheten kan när som helst kontrollera kontrollmetoderna för överensstämmelse som används i varje tillverkningsenhet. För varje produktionsenhet skall den behöriga myndigheten ta slumpmässiga provexemplar under varje produktionsår och åtminstone följande antal däck, representativa för produktionsområdet, som skall kontrolleras och provas såsom föreskrivs i dessa föreskrifter:

9.4.1 0,01  procent av den totala årliga produktionen men i varje fall inte färre än 2 och inte nödvändigtvis fler än 10.

9.5 Provningarna och kontrollerna i punkt 9.4 kan ersätta dem som krävs enligt punkt 9.2.

10.   PÅFÖLJD FÖR ICKE ÖVERENSSTÄMMANDE PRODUKTION

10.1 Godkännandet som beviljats med avseende på en regummeringsenhet enligt dessa föreskrifter kan återtas om kraven enligt punkt 9 inte uppfylls eller om regummeringsenheten eller de regummerade däcken som produceras av denna regummeringsenhet inte har uppfyllt de krav som föreskrivs i punkt 9.

10.2 Om en avtalsslutande part som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som tidigare beviljats, skall avtalsparten genast rapportera detta till övriga avtalsparter till 1958 års avtal, som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

11.   PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Myndigheten som beviljat typgodkännande för regummeringsenheten skall informeras om verksamhet och tillverkning av regummerade däck, som godkänts inom dessa föreskrifters tillämpningsområde, upphör. Då myndigheten fått ett sådant meddelande skall myndigheten informera övriga parter till 1958 års avtal som tillämpar detta reglemente, med hjälp av ett rapportformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

12.   NAMN OCH ADRESSER AVSEENDE DE TEKNISKA ORGAN SOM ANSVARAR FÖR GODKÄNNANDEPROV, AVSEENDE PROVNINGSLABORATORIER SAMT AVSEENDE DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

12.1 De avtalsparter till 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter skall till FN:s sekretariat rapportera namn samt adresser avseende de tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprov och, om tillämpligt, avseende de godkända provningslaboriatorierna och de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande, till vilka intyg om typgodkännande, avslag, utökning eller återkallande av typgodkännande eller produktionens definitiva upphörande, som utfärdas i annat land, skall skickas.

12.2 De avtalsparter till 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter kan använda sig av däcktillverkarens eller däckregummeringsenhetens laboratorier, och kan såsom godkända provningslaboratorier utse laboratorier antingen det egna landet eller, om detta i förväg godkänns av den berörda avtalsparten, på en annan avtalsparts territorium.

12.3 När en avtalspart till 1958 års avtal tillämpar punkt 12.2 kan den, om den så önskar, få ha en representant närvarande vid provningarna.


BILAGA 1

RAPPORT

(största format: A4 [210 × 297 mm])


BILAGA 2

EXEMPEL PÅ TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UPPBYGGNAD

Ovanstående typgodkännandemärke anbringat på ett regummerat däck visar att ifrågavarande regummeringsenhet har godkänts i Nederländerna (E4) enligt kraven i dessa föreskrifter i sitt ursprungliga skick med typgodkännandenummer 109R002439.

Typgodkännandenumret skall placeras nära cirkeln och antingen ovanför eller under bokstaven ”E”, eller till höger eller vänster om den. Siffrorna i typgodkännandenumret skall sitta på samma sida om bokstaven ”E” och vara vända åt samma håll. Användande av romerska siffror såsom typgodkännandenummer skall undvikas för att förhindra förväxling med andra symboler.


BILAGA 3

UPPBYGGNAD AV MÄRKNINGAR FÖR REGUMMERADE DÄCK

MÄRKNINGARS MINSTA HÖJDER

(mm)

Däck med fälgdiameter

≤ kod 20 eller

≤ 508 mm

eller med däckbredd

≤ 235 mm eller ≤ 9

Däck med fälgdiameter

> kod 20 eller

> 508 mm

eller med däckbredd

> 235 mm eller > 9

b

6

9

c

4

d

6

Ovanstående exempel definierar ett regummerat däck, som

har en nominell däckbredd av 295,

har ett profilförhållande av 80,

är av radial typ (R),

har en nominell fälgdiameter av 572 mm, för vilken koden är 22,5,

har en lastförmåga på 3 550  kg (singel) och 3 150  kg (tvilling eller dubbel), motsvarande belastningskoderna 152 och 148 som visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter,

har en nominell hastighetskod K (referenshastighet 110 km/h),

klarar att användas vid unique point, hastighetskod L (referenshastighet 120 km/h), med en belastningskapacitet av 3 350  kg (singel) och 3 000  kg (tvilling eller dubbel), motsvarande belastningskoderna 150 respektive 146 som visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter,

avsett att användas utan innerslang (”TUBELESS”) och av vintertyp (M + S),

är regummerat under veckorna 25, 26, 27 eller 28 år 2003,

behöver fyllas till 620 kPa vid belastnings-/hastighetsprestationsprovningen, för vilka PSI-koden är 90. Placering och ordning för de märkningar som utgör däckmärkningen skall vara enligt följande:

a) Dimensionsbeteckningen, bestående av den nominella däckbredden, profilförhållandet, koden för däcktypen (om tillämpligt) och den nominella fälgdiametern skall grupperas såsom i ovanstående exempel, dvs.: 295/80 R 22,5 .

b) Driftsbeskrivningen omfattande belastningskoderna och hastighetskoden skall placeras tillsammans nära dimensionsbeteckningen. Den kan antingen föregå eller komma efter dimensionsbeteckningen eller vara placerad ovanför eller under den.

c) Symbolerna ”TUBELESS” och ”M + S” kan sitta ett stycke ifrån dimensionsbeteckningen.

d) Ordet ”RETREAD” kan sitta på lite avstånd från dimensionsbeteckningens kod.

e) Om punkt 3.2.5 i dessa föreskrifter tillämpas, skall den extra driftsbeskrivningen (unique point), omfattande belastningskoder och hastighetskod, visas i en cirkel nära den nominella driftsbeskrivningen som finns på däcksidan.


BILAGA 4

LISTA MED BELASTNINGSKOD OCH MOTSVARANDE BELASTNING

Belastningskod (LI) och belastningskapacitet (kg)

LI

kg

LI

kg

LI

kg

LI

kg

LI

kg

LI

kg

LI

kg

0

45

40

140

80

450

120

1 400

160

4 500

200

14 000

240

45 000

1

46,2

41

145

81

462

121

1 450

161

4 625

201

14 500

241

46 250

2

47,5

42

150

82

475

122

1 500

162

4 750

202

15 000

242

47 500

3

48,7

43

155

83

487

123

1 550

163

4 875

203

15 500

243

48 750

4

50

44

160

84

500

124

1 600

164

5 000

204

16 000

244

50 000

5

51,5

45

165

85

515

125

1 650

165

5 150

205

16 500

245

51 500

6

53

46

170

86

530

126

1 700

166

5 300

206

17 000

246

53 000

7

54,5

47

175

87

545

127

1 750

167

5 450

207

17 500

247

54 500

8

56

48

180

88

560

128

1 800

168

5 600

208

18 000

248

56 000

9

58

49

185

89

580

129

1 850

169

5 800

209

18 500

249

58 000

10

60

50

190

90

600

130

1 900

170

6 000

210

19 000

250

60 000

11

61,5

51

195

91

615

131

1 950

171

6 150

211

19 500

251

61 500

12

63

52

200

92

630

132

2 000

172

6 300

212

20 000

252

63 000

13

65

53

206

93

650

133

2 060

173

6 500

213

20 600

253

65 000

14

67

54

212

94

670

134

2 120

174

6 700

214

21 200

254

67 000

15

69

55

218

95

690

135

2 180

175

6 900

215

21 800

255

69 000

16

71

56

224

96

710

136

2 240

176

7 100

216

22 400

256

71 000

17

73

57

230

97

730

137

2 300

177

7 300

217

23 000

257

73 000

18

75

58

236

98

750

138

2 360

178

7 500

218

23 600

258

75 000

19

77,5

59

243

99

775

139

2 430

179

7 750

219

24 300

259

77 500

20

80

60

250

100

800

140

2 500

180

8 000

220

25 000

260

80 000

21

82,5

61

257

101

825

141

2 575

181

8 250

221

25 750

261

82 500

22

85

62

265

102

850

142

2 650

182

8 500

222

26 500

262

85 000

23

87,5

63

272

103

875

143

2 725

183

8 750

223

27 250

263

87 500

24

90

64

280

104

900

144

2 800

184

9 000

224

28 000

264

90 000

25

92,5

65

290

105

925

145

2 900

185

9 250

225

29 000

265

92 500

26

95

66

300

106

950

146

3 000

186

9 500

226

30 000

266

95 000

27

97,5

67

307

107

975

147

3 075

187

9 750

227

30 750

267

97 500

28

100

68

315

108

1 000

148

3 150

188

10 000

228

31 500

268

100 000

29

103

69

325

109

1 030

149

3 250

189

10 300

229

32 500

269

103 000

30

106

70

335

110

1 060

150

3 350

190

10 600

230

33 500

270

106 000

31

109

71

345

111

1 090

151

3 450

191

10 900

231

34 500

271

109 000

32

112

72

355

112

1 120

152

3 550

192

11 200

232

35 500

272

112 000

33

115

73

365

113

1 150

153

3 650

193

11 500

233

36 500

273

115 000

34

118

74

375

114

1 180

154

3 750

194

11 800

234

37 500

274

118 000

35

121

75

387

115

1 215

155

3 875

195

12 150

235

38 750

275

121 500

36

125

76

400

116

1 250

156

4 000

196

12 500

236

40 000

276

125 000

37

128

77

412

117

1 285

157

4 125

197

12 850

237

41 250

277

128 500

38

132

78

425

118

1 320

158

4 250

198

13 200

238

42 500

278

132 000

39

136

79

437

119

1 360

159

4 375

199

13 600

239

43 750

279

136 000


BILAGA 5

DÄCKETS DIMENSIONSBETECKNING OCH MOTSVARANDE DIMENSIONER (ENLIGT ECE-FÖRESKRIFTER NR 54)

För denna information hänvisas till bilaga 5 i ECE-föreskrifter nr 54

Observera att med hänsyn tagen till punkt 6.5.4 i dessa föreskrifter får ytterdiametern för ett regummerat däck under alla förhållanden vara större än vad som visas i tabellerna i bilaga 5 till föreskrifter nr 54 men inte med mer än 1,5  %.


BILAGA 6

METOD FÖR MÄTNING AV DÄCK

1. Däcket skall monteras på den provfälg som anges av regummeraren och luftfyllas med det nominella lufttryck som anges i den internationella däckstandarden (se punkt 4.1.4.7. i denna förordning) i förhållande till det högsta belastningstrycket för den däckstorleken och belastningskoden.

2. Däcket monterat på lämplig fälg skall anpassas till laboratoriets omgivande rumstemperatur under minst 24 timmar om inte annat krävs enligt punkt 6.6.3 i dessa föreskrifter.

3. Trycket skall återjusteras till värdet i punkt 1 i denna bilaga.

4. Den totala bredden skall mätas vid sex jämnt fördelade punkter runt däcket med hänsyn tagen till eventuella skyddsribbor eller band. Den största avläsningen som erhålls skall användas såsom den totala bredden.

5. Ytterdiametern skall beräknas från en mätning av det luftfyllda däckets största omkrets.


BILAGA 7

FÖRFARANDE FÖR PROVNING AV BELASTNINGS-/HASTIGHETSPRESTANDA

(i princip enligt bilaga 7 till föreskrifter nr 54)

1. Preparering av däcket

1.1 Montera ett regummerat däck på den mätfälg som anges av regummeraren.

1.2 Använd en ny innerslang eller kombination av innerslang, ventil och klaff (vad som krävs) vid provning av däck med innerslang.

1.3 Luftfyll däcket med det tryck som motsvarar tryckkoden enligt punkt 3.2.10 i dessa föreskrifter.

1.4 Anpassa det monterade däcket till rumstemperatur under minst tre timmar.

1.5 Återjustera däckets tryck till det som anges i punkt 1.3 i denna bilaga.

2. Provningsförfarande

2.1 Montera det på fälg monterade däcket på en provningsaxel och tryck det mot den yttre ytan av en motordriven provningstrumma med slät yta, som har en diameter av 1,70  m ± 1 procent med en yta som är minst lika bred som däckets slitbana. I vissa fall kan en trumma med en diameter av 2,00  m ± 1 procent få användas.

2.2 Belasta provningsaxeln med en serie belastningar motsvarande en procentsats av belastningarna som anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter, motsvarande belastningskoden på däcket och enligt provningsprogrammet nedan. När däcket har belastningskoder för drift både som singelhjul och tvilling- eller dubbelmontage skall belastningen som motsvarar belastningskoden för singelhjul användas vid provet.

2.2.1 För ett däck med en belastningskod ≤ 121 och en hastighetskod ≥ Q (160 km/h), skall provningsproceduren vara enligt punkt 3 i denna bilaga.

2.2.2 För alla andra däck skall provningsproceduren vara såsom visas i tillägg 1 till denna bilaga.

2.3 Provningsprogram för uthållighet – se även tillägg 1 till denna bilaga.

2.3.1 Däckets tryck skall inte justeras under provningen och provbelastningen skall hållas konstant under vardera av de tre provstegen.

2.3.2 Under provningen skall temperaturen i provrummet vara 20–30 oC om inte däcktillverkaren eller regummeraren går med på att använda en högre temperatur.

2.4 Provningsprogrammet för uthållighet skall utföras utan avbrott.

3. Provningsprocedur avseende belastning/hastighet för däck med en belastningskod < 121 och en hastighetskod > Q (160 km/h):

3.1 Belastningen på hjulet och däcket skall vara följande procentsats av den belastning som motsvarar belastningskoden för däcket:

3.1.1 90 procent vid prov på en trumma med en diameter av 1,70  m ± 1 procent,

3.1.2 92 procent vid prov på en trumma med en diameter av 2,00  m ± 1 procent.

3.2 Provhastigheten skall i första fasen vara 20 km/h lägre än vad som anges av däckets hastighetskod.

3.2.1 Tidsåtgång för att nå första provhastigheten skall vara 10 min.

3.2.2 Första fasen skall vara i 10 min.

3.3 Hastigheten skall i andra fasen vara 10 km/h lägre än vad som anges av däckets hastighetskod.

3.3.1 Andra fasen skall vara i 10 min.

3.4 Den sista provhastigheten skall vara den hastighet som motsvarar den hastighet som anges av däckets hastighetskod.

3.4.1 Sista fasen skall vara i 30 min.

3.5 Hela provet skall pågå under en timme.

4. Jämförbara provningsmetoder:

Om en metod annan än den som beskrivs i punkterna 2 eller 3 i denna bilaga används måste dess likvärdighet bevisas.


BILAGA 7

Tillägg 1

PROVNINGSPROGRAM FÖR PRESTANDA

Belastningskod

Hastiets-kod

Provningstrummans hastighet (min-1)

Last placerad på hjulet såsom en procentsats av den belastning som motsvarar belastningskoden

Radial

Diagonal och diagonalbältgördel

7 h

16 h

24 h

122 eller högre

F

100

100

G

125

100

J

150

125

K

175

150

L

200

M

225

66 %

84 %

101 %

121 eller mindre

F

100

100

G

125

125

J

150

150

K

175

175

L

200

175

70 %

88 %

106 %

4 h

6 h

M

250

200

75 %

97 %

114 %

N

275

75 %

97 %

114 %

P

300

75 %

97 %

114 %

Noter:

Däck för ”speciell användning” (se punkt 2.3.2 i dessa föreskrifter) skall provas vid en hastighet som motsvarar 85 % av den hastighet som föreskrivs för likvärdiga standarddäck.


BILAGA 7

Tillägg 2

SAMBAND MELLAN TRYCKKOD OCH TRYCKENHETER

Tryckkod

(”PSI”)

bar

kPa

20

1,4

140

25

1,7

170

30

2,1

210

35

2,4

240

40

2,8

280

45

3,1

310

50

3,4

340

55

3,8

380

60

4,1

410

65

4,5

450

70

4,8

480

75

5,2

520

80

5,5

550

85

5,9

590

90

6,2

620

95

6,6

660

100

6,9

690

105

7,2

720

110

7,6

760

115

7,9

790

120

8,3

830

125

8,6

860

130

9,0

900

135

9,3

930

140

9,7

970

145

10,0

1 000

150

10,3

1 030


BILAGA 8

BELASTNINGSKAPACITETENS FÖRÄNDRING MED HASTIGHETEN FÖR RADIAL- OCH DIAGONALDÄCK FÖR FORDON I NYTTOTRAFIK

(enligt ECE-föreskrifter nr 54)

Förändring av belastningskapacitet (%)

Hastiet

(km/h)

Alla belastningskoder

Belastningskod

≥ 122 ()

Belastningskod

≤ 121,5  ()

Hastighetskod

Hastighetskod

Hastighetskod

F

G

J

K

L

M

L

M

N

()

0

+ 150

+ 150

+ 150

+ 150

+ 150

+ 150

+ 110

+ 110

+ 110

+ 110

5

+ 110

+ 110

+ 110

+ 110

+ 110

+ 110

+ 90

+ 90

+ 90

+ 90

10

+ 80

+ 80

+ 80

+ 80

+ 80

+ 80

+ 75

+ 75

+ 75

+ 75

15

+ 65

+ 65

+ 65

+ 65

+ 65

+ 65

+ 60

+ 60

+ 60

+ 60

20

+ 50

+ 50

+ 50

+ 50

+ 50

+ 50

+ 50

+ 50

+ 50

+ 50

25

+ 35

+ 35

+ 35

+ 35

+ 35

+ 35

+ 42

+ 42

+ 42

+ 42

30

+ 25

+ 25

+ 25

+ 25

+ 25

+ 25

+ 35

+ 35

+ 35

+ 35

35

+ 19

+ 19

+ 19

+ 19

+ 19

+ 19

+ 29

+ 29

+ 29

+ 29

40

+ 15

+ 15

+ 15

+ 15

+ 15

+ 15

+ 25

+ 25

+ 25

+ 25

45

+ 13

+ 13

+ 13

+ 13

+ 13

+ 13

+ 22

+ 22

+ 22

+ 22

50

+ 12

+ 12

+ 12

+ 12

+ 12

+ 12

+ 20

+ 20

+ 20

+ 20

55

+ 11

+ 11

+ 11

+ 11

+ 11

+ 11

+17,5

+17,5

+17,5

+17,5

60

+ 10

+ 10

+ 10

+ 10

+ 10

+ 10

+15,0

+15,0

+15,0

+15,0

65

+7,5

+8,5

+8,5

+8,5

+8,5

+8,5

+13,5

+13,5

+13,5

+13,5

70

+5,0

+7,0

+7,0

+7,0

+7,0

+7,0

+12,5

+12,5

+12,5

+12,5

75

+2,5

+5,5

+5,5

+5,5

+5,5

+5,5

+11,0

+11,0

+11,0

+11,0

80

0

+4,0

+4,0

+4,0

+4,0

+4,0

+10,0

+10,0

+10,0

+10,0

85

- 3

+2,0

+3,0

+3,0

+3,0

+3,0

+8,5

+8,5

+8,5

+8,5

90

- 6

0

+2,0

+2,0

+2,0

+2,0

+7,5

+7,5

+7,5

+7,5

95

– 10

-2,5

+1,0

+1,0

+1,0

+1,0

+6,5

+6,5

+6,5

+6,5

100

- 15

- 5

0

0

0

0

+5,0

+5,0

+5,0

+5,0

105

- 8

- 2

0

0

0

+3,75

+3,75

+3,75

+3,75

110

- 13

- 4

0

0

0

+2,5

+2,5

+2,5

+2,5

115

- 7

- 3

0

0

+1,25

+1,25

+1,25

+1,25

120

- 12

- 7

0

0

0

0

0

0

125

0

-2,5

0

0

0

130

0

-5,0

0

0

0

135

-7,5

-2,5

0

0

140

- 10

- 5

0

0

145

-7,5

-2,5

0

150

-10,0

-5,0

0

155

-7,5

-2,5

160

-10,0

-5,0

(1)   Belastningskoderna avser användning som singelhjul.

(2)   Belastningsförändringar tillåts inte vid hastigheter högre än 160 km/h. För hastighetskoder ”Q” och högre gäller den hastighet som motsvarar hastighetskoden som den högsta tillåtna hastigheten för däcket.


BILAGA 9

FÖRKLARANDE DIAGRAM

Se punkt 2 i dessa föreskrifter


( ) ETRTO, 32, Av. Brugmann – Bte 2, B-1060 Bryssel.

( ) TRA, 175 Montrose West Avenue, Suite 150, Copley, Ohio, 44321 USA.

( ) JATMA, 9th Floor, Toranomon Building No. 1-12, 1-Chome Toranomon Minato-ku, Tokyo 105, Japan.

( ) TRAA, Suite 1, Hawthorn House, 795 Glenferrie Road, Hawthorn, Victoria, 3122 Australien.

( ) ALAPA, Avenida Paulista 244-12o Andar, conj. 124, 01310 Sao Paulo, SP Brasilien.

( ) STRO, Älggatan 48 A, nb, S-216 15 Malmö.

( ) Denna markering skall vara obligatorisk endast för de däcktyper som godkänts i denna förordning efter ikraftträdandet av bilaga 1 till förordningen.

( ) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Jugoslavien, 11 för Storbritannien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryssland, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Herzegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (godkännandena beviljas av de medlemsstater som har sin egen CEE-märkning), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika och 48 för Nya Zealand. Därefter följande nummer kommer att tilldelas övriga länder enligt den kronologiska ordning i vilken de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade i enlighet med dessa föreskrifter. De nummer som de avtalsslutande parterna sålunda tilldelats kommer att meddelas av FN:s generalsekreterare.