Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT

JULIANE KOKOTT

föredraget den 6 oktober 20051(1)

Mål C-311/04

Algemene Scheeps Agentuur Dordrecht BV

mot

Inspecteur der Belastingdienst – Douanedistrict Rotterdam

(begäran om förhandsavgörande från Gerechtshof Amsterdam, Nederländerna)

”Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Delvis slipat ris – Giltigheten av Kompletterande anmärkning 1.f till kapitel 10 i Gemensamma tulltaxan”









I –    Inledning

1.     Gerechtshof Amsterdam (nedan kallad den nationella domstolen) har begärt domstolens förhandsavgörande för besked om giltigheten av Kompletterande anmärkning 1 till kapitel 10 i Kombinerade nomenklaturen och för en tolkning av begreppet god tro i artikel 220.2 punkt b fjärde stycket i Gemenskapens tullkodex.

2.     Frågorna har uppkommit i en tvist vid den nationella domstolen mellan B.V. Algemene Scheeps Agentuur Dordrecht (nedan kallad ASAD) och Inspecteur van de Belastingdienst (nedan kallad tullmyndigheten). ASAD importerade ris till gemenskapen vilket i deklarationen betecknades som ”delvis slipat” och därmed skulle åtnjuta tullbefrielse. Tullmyndigheten klassificerade emellertid slutligen riset som råris och utfärdade ett betalningskrav mot vilket ASAD väckt talan i målet vid den nationella domstolen.

3.     Den nationella domstolen anser att giltigheten av Kompletterande anmärkning 1 till kapitel 10 i Gemensamma tulltaxan kan ifrågasättas, eftersom det däri ställs upp förutsättningar för klassificeringen av ris som råris eller delvis slipat ris som möjligtvis är längre gående än och oförenliga med bestämmelserna i Harmoniserade systemet. Om den kompletterande anmärkningen ändå skulle vara giltig uppkommer enligt den nationella domstolen frågan huruvida den tullskyldige på grund av dessa berättigade tvivel angående giltigheten kan anses ha varit i god tro i den mening som avses i artikel 220.2 punkt b fjärde stycket i tullkodexen, och därmed inte heller betalningsskyldig för en i efterhand påförd tullskuld.

II – Tillämpliga bestämmelser

4.     De tillämpliga bestämmelserna i detta mål utgörs av Harmoniserade systemet, Gemensamma tulltaxan och gemenskapens tullkodex.

A –    Folkrättsliga bestämmelser: Harmoniserade systemet

5.     Harmoniserade systemet (nedan även kallat HS) antogs som en internationell konvention inom ramen för Världstullorganisationen. Det är en nomenklatur med flera funktioner som kan omfatta alla varor som förekommer i den internationella handeln. Gemenskapen har anslutit sig till konventionen.(2)

6.     Artikel 3.1 HS har i utdrag följande lydelse:

”Artikel 3 De fördragsslutande parternas skyldigheter

1.       Om inte annat framgår av de undantag som är nämnda i artikel 4 gäller följande:

a)      Varje fördragsslutande part förbinder sig … att se till att dess tulltaxenomenklatur … överensstämmer med Harmoniserade systemet … Den fördragsslutande parten förbinder sig sålunda med avseende på sin tulltariffnomenklatur …

i)      att använda alla nummer och undernummer i Harmoniserade systemet utan tillägg eller förändring samt därtill hörande nummerkoder,

ii)      att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av Harmoniserade systemet och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av avdelningar, kapitel, nummer eller undernummer i Harmoniserade systemet, och

iii)      att följa den numeriska ordningsföljden i Harmoniserade systemet…”

7.     I del II avdelning II kapitel 10 föreskrivs i HS under nummer 1006 enligt den bindande engelska lydelsen följande undernummer:

”10.06 - RICE.

1006.10 - Rice in the husk (paddy or rough)

1006.20 - Husked (brown) rice

1006.30 - Semi-milled or wholly milled rice, whether or not polished or glazed

1006.40 - Broken Rice”

8.     Den likaså bindande franska texten har följande lydelse:

”10.06 - RIZ.

1006.10 - Riz en paille (riz paddy)

1006.20 - Riz décortiqué (riz cargo ou riz brun)

1006.30 - Riz semi-blanchi ou blanchi, même poli ou glacé […]

1006.40 - Riz en brisures”

9.     Världstullorganisationen ger ut förklarande anmärkningar till HS. I den engelska lydelsen har nummer 1006 bland annat följande definitioner:

”1.       Rice in the husk (paddy or rough rice), that is to say, rice grain still tightly enveloped by the husk.

2.       Husked (brown) rice (cargo rice) which, although the husk has been removed … is still enclosed in the pericarp. …

3.      Semi-milled rice, that is to say, whole rice grains from which the pericarp has been partly removed.

4.      Wholly milled rice (bleached rice), whole rice grains from which the pericarp has been removed …

5.      Broken rice, i.e.; rice broken during processing.”

10.   Den franska versionen av dessa förklarande anmärkningar har följande lydelse:

”1.      Le riz en paille (riz paddy ou riz vêtu), c'est-à-dire le riz dont les grains sont encore revêtus de leur balle florale qui les enveloppe très étroitement.

2.      Le riz décortiqué (riz cargo ou riz brun) qui, dépouillé des balles florales … conserve encore sa pellicule propre (péricarpe). …

3.      Le riz semi-blanchi, à savoir, le riz en grains entiers dont le péricarpe a été partiellement enlevé.

4.      Le riz blanchi, riz en grains entiers dont on a enlevé le péricarpe …

5.      Les brisures de riz, consistant en grains brisés au cours des opérations antérieures.”

B –    Gemenskapsrättsliga bestämmelser

1.      Gemensamma tulltaxan

11.   Gemensamma tulltaxan är grundad på Harmoniserade systemet. Den i tulltaxan ingående ”Kombinerade nomenklaturen” (nedan kallad KN) skall möjliggöra att även Gemensamma tulltaxan omfattar alla varor som förekommer i den internationella handeln. Gemensamma tulltaxan har genom KN övertagit strukturen i HS men har en mer långtgående uppdelning för gemenskapens tullklassificerings- och statistikändamål. Från HS har övertagits bland annat numren (de första fyra siffrorna) och de första undernumren till och med den sjätte siffran i tulltaxan. Uppdelningen i övrigt har endast sin grund i den sekundära gemenskapsrätten.

12.   Vid den relevanta tidpunkten indelades KN del II (tulltaxa) avdelning II (vegetabiliska produkter) kapitel 10 (spannmål) under nummer 1006 i bland annat följande undernummer:

”1006          Ris:

1006 10  Med ytterskal (paddy):

1006 20 - Endast befriat från ytterskalet (råris):

-- Förvällt och ångbehandlat (parboiled)

-- Annat

--- Långkornigt:

1006 20 98 ---- Med ett förhållande mellan kornets längd och bredd av minst 3

1006 30 Helt eller delvis slipat ris, även polerat eller glaserat

-- Delvis slipat ris

--- Annat

--- Långkornigt:

1006 30 48 ----- Med ett förhållande mellan kornets längd och bredd av minst 3

-- Helt slipat ris:

1006 40 00 - Brutet ris”.

13.   Kompletterande anmärkning 1 i kapitel 10 KN (nedan kallad Kompletterande anmärkning 1) innehåller i utdrag följande definitioner:

”1. I detta kapitel används följande ord och uttryck med de betydelser som här anges:

d)      Med ris med ytterskal (paddy) i nr 1006 10 … förstås ris som behållit ytterskalet efter tröskningen.

e)      Med ris endast befriat från ytterskalet (råris) i nr 1006 20 …. förstås ris från vilket ytterskalet har avlägsnats. Hit hör t.ex. ris med handelsbeteckningarna ’brown rice’, ’cargo rice’ …

f)      Med delvis slipat ris i nr 1006 30 … förstås ris, från vilket ytterskalet, en del av grodden och hela eller en del av den yttre fruktväggen, men inte den inre fruktväggen, har avlägsnats.

g)      Med helt slipat ris i nr 1006 30 … förstås ris, från vilket ytterskalet, den yttre och inre fruktväggen och grodden – i fråga om långkornigt … ris … fullständigt … – har avlägsnats …

h)      Med brutet ris i nr 1006 40 förstås bitar av korn vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av hela kornets genomsnittliga längd.”

2.      Gemenskapens tullkodex

14.   I Gemenskapens tullkodex sammanfattas de allmänna icke-tariffära tullbestämmelserna, och där regleras hur tull skall tas ut. Vid sidan av allmänna bestämmelser och handläggningsregler innehåller den även bestämmelserna om tullskuld. Artikel 220.2 b i Gemenskapens tullkodex är en bestämmelse rörande tullskuld och har sedan den 19 december 2000 följande lydelse.(3)

”Förutom i de fall som avses i artikel 217.1 andra och tredje stycket, skall bokföring i efterhand inte ske i följande fall …

b)      Det tullbelopp som enligt lag skall erläggas har inte bokförts på grund av ett misstag från tullmyndigheternas sida och gäldenären kunde inte rimligen ha upptäckt detta, eftersom denne för sin del handlat i god tro och följt bestämmelserna i den gällande lagstiftningen i fråga om tulldeklarationen.

Om en vara erhåller förmånsbehandling på grundval av ett system för administrativt samarbete mellan tullmyndigheter som omfattar myndigheter i tredje land, skall ett ursprungsintyg som utfärdats av dessa myndigheter, om det skulle visa sig vara felaktigt, betraktas som ett misstag som inte rimligen kunde ha upptäckts på det sätt som avses i första stycket.

Utfärdande av ett felaktigt ursprungsintyg skall emellertid inte anses utgöra ett misstag när det grundar sig på felaktiga uppgifter från exportören, utom t.ex. i sådana fall då det är uppenbart att de utfärdande myndigheterna var eller borde ha varit medvetna om att varorna inte uppfyllde villkoren för förmånsbehandling.

Gäldenären kan åberopa god tro om han kan visa att han under den period då den berörda kommersiella verksamheten pågick visade vederbörlig aktsamhet för att förvissa sig om att samtliga villkor för förmånsbehandling var uppfyllda.

Gäldenären kan dock inte åberopa god tro när kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning har offentliggjort ett yttrande om att det finns välgrundade tvivel om huruvida det land som omfattas av förmånsordningen tillämpar denna korrekt.”

III – Omständigheterna i sak, målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

15.   Den 10 augusti 2001 tulldeklarerade ASAD i egenskap av tullombud 1 134 500 kg ris för fri omsättning. Riset betecknades i tulldeklarationen som ”långkornigt delvis slipat ris med ett förhållande mellan längd och bredd som är minst 3” och klassificerades som tulltaxenummer 1006 30 48 00 KN. ASAD angav Aruba som ursprungsland och åberopade den förmånsbehandling i tullhänseende som är tillämplig på varor med nummer 1006 30 48 00 härrörande från Aruba.

16.   Som bevis för varornas ursprung ingav ASAD tre varucertifikat EUR.1, av vilka två var bestyrkta av de behöriga myndigheterna i Aruba. I varucertifikaten EUR.1 beskrevs varorna som ”cargo rice of ACP origin Guyana which had been processed in Aruba, in accordance with the provisions and annex II of the EEG Council’s decision 1991 No. 91/482/EEG”.

17.   De behöriga tullmyndigheterna tog i anslutning till tulldeklarationen stickprov som undersöktes i tullaboratoriet med avseende på varornas art och sammansättning. Den 17 augusti 2001 meddelade tullmyndigheten ASAD att behandlingen av tulldeklarationen skjutits upp i väntan på resultaten från undersökningen av varuproverna. I detta ”meddelande om uppskjuten behandling” angavs ett betalningskrav som uppgick till noll.

18.   Analysen av ett första prov gav resultatet att det till 2/3 bestod av råris och till 1/3 av delvis slipat ris. Vid analysen av ett andra prov framkom att det till mer än hälften bestod av råris och i övrigt av delvis slipat ris samt spår av ris med ytterskal. Vid båda analyserna tillämpades analysföreskrifter som grundas på den omtvistade Kompletterande anmärkning 1 och som har titeln ”Särskiljande av råris, delvis slipat ris och helt slipat ris med hjälp av mikroskopi”. Föreskrifterna innehåller bland annat följande definitioner:

”Ris endast befriat från ytterskalet (råris): Ris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats.

Delvis slipat ris: Ris från vilket ytterskalet, en del av fruktväggen och åtminstone en del av grodden har avlägsnats.”

19.   På grund av analysresultaten rekommenderade laboratoriet tullmyndigheten att klassificera riset i varukod 1006 20 98 KN (”ris endast befriat från ytterskalet (råris)”). Den 27 november 2001 följde tullmyndigheten denna rekommendation, klassificerade riset i nämnda varukod och riktade ett betalningskrav för tullavgift till ASAD på 541 394,80 NLG (245 674,25 euro).

20.   ASAD vidhöll att riset var att hänföra till varukod 1006 30 48 KN (”delvis slipat ris”) och att betalningsanmaningen i vart fall stred mot artikel 220.2 b i Gemenskapens tullkodex. ASAD överklagade utan framgång beslutet om klassificeringen och väckte samtidigt talan mot betalningskravet.

21.   Den nationella domstolen utgår från att provet i dess helhet har bestått av ris från vilket åtminstone en del av fruktväggen har avlägsnats. Den nationella domstolen anser därför att riset enligt HS och Världstullorganisationens Förklarande anmärkningar skall klassificeras enligt nummer 1006.30 HS. Provundersökningarna har gett olika resultat eftersom Kompletterande anmärkning 1 f och de därpå grundade analysföreskrifterna ställer upp det ytterligare kriteriet att en del av riskornets grodd har avlägsnats. På grund av de olika förutsättningar som ställs upp anser den nationella domstolen därför att riset uppfyller förutsättningarna enligt nummer 1006.30 HS men inte nummer 1006 30 48 KN. Det ytterligare kriteriet leder till en förändring av undernumren.

22.   Gemenskapen har genom att ingå konventionen om Harmoniserade systemet påtagit sig en skyldighet att inte ändra omfattningen av undernumren i HS. Eftersom Kompletterande anmärkning 1 står i strid med HS måste dess giltighet ifrågasättas på grund av gemenskapens folkrättsliga förpliktelser.

23.   För det fall Kompletterande anmärkning 1 ändå är giltig uppkommer enligt den nationella domstolen frågan huruvida ASAD har haft en berättigad förväntning på förmånstull för delvis slipat ris från Aruba. Visserligen har ASAD enligt den nationella domstolen på grund av företrädet för HS haft fog för att tvivla på giltigheten av Kompletterande anmärkning 1. Frågan vilken aktsamhet som skall krävas är avgörande för huruvida ASAD skall anses ha förvissat sig om förutsättningarna för förmånsbehandling i sådan utsträckning att god tro i den mening som avses i artikel 220.2 b i Gemenskapens tullkodex skall anses utgöra hinder för betalningskravet.

24.   I beslut den 28 juni 2004, som inkom till domstolens kansli den 22 juli 2004, vilandeförklarade Gerechtshof Amsterdam målet och begärde domstolens förhandsavgörande för besvarande av följande tolkningsfrågor:

”1.      Är Kompletterande anmärkning (EG) 1 till kapitel 10 i Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, giltig i den mån det däri ställs upp andra förutsättningar för tolkningen av begreppet ’delvis slipat ris’ än i Tullsamarbetsrådets förklarande anmärkning till tulltaxenummer 1006 i Harmoniserade systemet?

2.      Om den första frågan besvaras jakande, kan den som berörs åberopa god tro med stöd av artikel 220.2 b fjärde stycket i Gemenskapens tullkodex för det fall att han kände till eller borde ha känt till Kompletterande anmärkning (EG) 1 f till kapitel 10 i Gemensamma tulltaxan, men inte kände till eller i vart fall, med hänsyn till den därifrån avvikande beskrivningen i Tullsamarbetsrådets förklarande anmärkning till tulltaxenummer 1006, hade fog för att betvivla giltigheten av denna Kompletterande anmärkning?”

25.   I målet vid EG-domstolen har skriftliga yttranden ingetts av ASAD, tullmyndigheten, kommissionen och den nederländska regeringen.

IV – Rättslig bedömning

A –    Den första tolkningsfrågan: Giltigheten av Kompletterande anmärkning 1

26.   Den nationella domstolen har ställt sin första fråga för att få klarhet i huruvida Kompletterande anmärkning 1 är ogiltig om den inte är förenlig med HS.

27.   Kombinerade nomenklaturen bygger på det så kallade Harmoniserade systemet som har fastställts i en internationell konvention inom ramen för Världstullorganisationen. Eftersom gemenskapen är en av de avtalsslutande parterna är bestämmelserna i konventionen bindande för den. Enligt artikel 300.7 EG intar gemenskapens folkrättsliga förpliktelser en mellanställning, det vill säga de har lägre rang än primärrätten men har å andra sidan företräde framför den sekundära gemenskapsrätten. Den sekundära gemenskapsrätten, däribland Kombinerade nomenklaturen som grundar sig på en förordning, skall följaktligen tolkas i enlighet med det Harmoniserade systemet.

28.   Till förpliktelserna enligt konventionen om Harmoniserade systemet hör enligt dess artikel 3.1 a att gemenskapen skall använda alla nummer och undernummer i Harmoniserade systemet utan att ändra deras omfattning.(4) Gemenskapen har därmed en folkrättslig förpliktelse att inte utfärda några anvisningar för klassificering av en vara som i Kombinerade nomenklaturen medför klassificering i ett annat undernummer än i Harmoniserade systemet.

29.   Fråga har uppkommit huruvida Kompletterande anmärkning 1 får till följd att ris från vilket mer än endast ytterskalet har avlägsnats skall klassificeras i undernummer 1006 20 KN även om det i HS skulle klassificeras i undernummer 1006.30 HS. Om Kompletterande anmärkning 1 leder till en sådan förändring av undernumren är den nationella domstolens tveksamhet i fråga om dess giltighet välgrundad.

1.      Klassificeringen av ris enligt Harmoniserade systemet

30.   Harmoniserade systemet innehåller i sig inga definitioner av undernumren 1006.10 HS till 1006.40 HS. Av beteckningarna och systematiken i dessa undernummer kan dock utläsas att undernummer 1006.10 HS skall omfatta obehandlat ris med ytterskal, undernummer 1006.20 HS råris från vilket endast ytterskalet avlägsnats, undernummer 1006.30 HS allt ytterligare behandlat ris och undernummer 1006.40 HS brutet ris, som uppstår när riset behandlas.(5)

31.   Framför allt framgår det av ordalydelsen till undernummer 1006.20 HS, som i engelsk lydelse har beteckningen ”brown rice” (brunt ris) och i fransk lydelse likaså ”riz brun” (brunt ris) och ”riz cargo” (cargo rice), att dessa undernummer endast skall omfatta sådant ris från vilket ytterskalet har avlägsnats och som har kvar hela sin fruktvägg. För det första skulle riset i annat fall nämligen inte längre vara brunt. För det andra överensstämmer detta, som bland annat kommissionen har anfört, med såväl allmänt vedertagen uppfattning som etablerad handelssed.

32.   Att undernummer 1006.30 HS skall omfatta allt ytterligare behandlat ris som inte utgör brutet ris enligt undernummer 1006.40 HS framgår av att såväl delvis slipat ris som helt slipat ris räknas upp och av att ytterligare behandlingssteg såsom polering eller glasering är irrelevanta för klassificeringen.

33.   Ordalydelsen och systematiken i undernumren till HS talar därför för att ris skall klassificeras i undernummer 1006.30 HS så snart mer än endast ytterskalet har avlägsnats. Följaktligen skall ris klassificeras i undernummer 1006.30 HS så snart redan en del av fruktväggen har avlägsnats.

34.   Denna tolkning bekräftas av Världstullorganisationen förklarande anmärkningar.(6) Enligt dessa omfattar nämligen undernummer 1006.20 HS sådant ris vars ytterskal har avlägsnats men som fortfarande är omhöljt av sin fruktvägg (i den engelska lydelsen ”still enclosed in the pericarp”) respektive vars fruktvägg fortfarande är bevarad (i den franska lydelsen ”conserve encore sa pellicule propre”). Vidare definieras där delvis slipat ris som hela riskorn vars fruktvägg delvis har avlägsnats. Detta överensstämmer helt med tolkningen enligt ovan.

35.   Enligt domstolens fasta rättspraxis bidrar Världstullorganisationens förklarande anmärkningar på ett avgörande sätt till tolkningen av enskilda tulltaxenummer, likväl utan att vara rättsligt bindande.(7)

2.      Klassificeringen av ris enligt Kombinerade nomenklaturen

36.   Undernumren 1006 10, 1006 20, 1006 30 och 1006 40 KN har samma ordalydelser och samma systematik som undernumren i HS. Det kan därför till att börja med slås fast att klassificeringen av ris enligt ordalydelse och systematik i tulltaxenumren i KN är identisk med klassificeringen enligt HS.

37.   Dessutom ger Kompletterande anmärkning 1 i KN förklarande definitioner för ris i olika behandlingsstadier.

38.   Definitionerna för ris med ytterskal och för råris i Kompletterande anmärkning 1 d och e är identiska med Tullsamarbetsrådets motsvarande definitioner för tolkningen av undernumren i HS. Framför allt definieras undernummer 1006 20 ”ris endast befriat från ytterskalet (råris)” som ris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats. Ytterligare behandlat ris, från vilket exempelvis även en del av fruktväggen har avlägsnats, skall därför inte heller enligt Kompletterande anmärkning 1 e klassificeras i undernummer 1006 20.

39.   Däremot tycks definitionerna i Kompletterande anmärkning 1 f och g innehålla skillnader gentemot bestämmelserna i HS och Världstullorganisationens förklarande anmärkningar. När det gäller definitionen av delvis slipat ris tycks det i punkt f, förutom avlägsnande av ytterskalet och en del av fruktväggen, förutsättas även att grodden avlägsnats. Det verkar som om ett ytterligare kriterium ställs upp.

40.   En sådan tolkning strider dock mot tulltaxenumrens systematik och mot Kompletterande anmärkning 1 e. Ris från vilket visserligen fruktväggen delvis har avlägsnats men vars grodd har lämnats orörd kan inte få någon annan klassificering. Det förutsätter nämligen att mer än endast ytterskalet har avlägsnats, så att riset inte längre kan gälla som råris eller brunt ris. Då har emellertid inte tillräckligt mycket avlägsnats från riset för att det skall kunna klassificeras som delvis slipat ris.

41.   Rättsliga bestämmelser skall om möjligt tolkas så att motstridigheter undviks och konflikter med rättsregler av högre dignitet inte uppstår. En tolkning som inte leder till sådana motstridigheter och konflikter är därför att föredra.

42.   Omnämnandet av grodden i Kompletterande anmärkning 1 f utgör en avgränsning i förhållande till ”helt slipat ris”. Därmed står det klart att ett delvis avlägsnande av grodden inte strider mot en klassificering av ris som delvis slipat. Av Kompletterande anmärkning 1 g framgår nämligen samtidigt att helt slipat ris är ris från vilket grodden har avlägsnats helt.

43.   Med hänvisningen till grodden som kriterium för klargörande av avgränsningen mellan delvis slipat ris och helt slipat ris finns ingen risk för någon förändring av undernumren eftersom båda typerna av ris skall klassificeras i undernummer 1006 30. Samtidigt undviks eventuella klassificeringsluckor och undernumrens systematik bevaras.

44.   Kompletterande anmärkning 1 f skall därför tolkas så, att avlägsnandet av en del av grodden inte utgör något ytterligare kriterium för klassificeringen av ris som ”delvis slipat ris” i förhållande till ”råris” utan endast ett klargörande av att avlägsnandet av en del av grodden inte medför en klassificering av riset som ”helt slipat ris”.

3.      Slutsats

45.   Såväl enligt KN som enligt HS skall ris från vilket mer än endast ytterskalet har avlägsnats klassificeras i undernummer 1006 30. I Kompletterande anmärkning 1 ställs inte upp några andra förutsättningar för klassificeringen än i HS och föranleder ingen förändring av undernumren. Det föreligger därför inga tvivel om giltigheten av Kompletterande anmärkning 1.

B –    Den andra tolkningsfrågan: Förutsättningarna för god tro enligt artikel 220.2 b fjärde stycket i Gemenskapens tullkodex

46.   Den nationella domstolen har ställt sin andra tolkningsfråga för det fall Kompletterande anmärkning 1 är giltig. Den förutsättningen är uppfylld. Den nationella domstolen antog när den ställde upp denna förutsättning att sådant ris som är aktuellt i målet vid den nationella domstolen enligt Kompletterande anmärkning 1 skall klassificeras i undernummer 1006 20 98, och att Kompletterande anmärkning 1 därmed inte bara strider mot HS utan även utgör ett berättigande av betalningskravet mot ASAD i målet vid den nationella domstolen. Endast för detta fall uppkommer nämligen frågan huruvida ASAD kan åberopa god tro enligt artikel 220.2 b fjärde stycket i Gemenskapens tullkodex som invändning mot betalningskravet. Detta fall är som jag konstaterat ovan emellertid inte för handen. Det är därför inte nödvändigt att besvara den andra tolkningsfrågan.

V –    Förslag till avgörande

47.   På grund av vad jag anfört ovan föreslår jag att domstolen besvarar den tolkningsfråga som ställts av Gerechtshof Amsterdam på följande sätt:

Det har vid prövningen av den hänskjutna tolkningsfrågan inte framkommit någon grund för att ifrågasätta giltigheten av Kompletterande anmärkning 1 till kapitel 10 i Kombinerade nomenklaturen, såsom den framgår av rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. I Kompletterande anmärkning 1 ställs inte upp några andra förutsättningar för tolkningen av begreppet ”delvis slipat ris” än i Harmoniserade systemet och Världstullsorganisationens förklarande anmärkningar.


1– Originalspråk: tyska.


2– Internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, EGT L 198, 1987, s. 3; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 5.


3– Jämför Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000 av den 16 november 2000 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, EGT L 311, s. 17.


4– Jämför punkt 6 i detta förslag till avgörande.


5– Jämför punkterna 7 och 8 i detta förslag till avgörande.


6– Se härom punkterna 9 och 10 i detta förslag till avgörande.


7– Se dom av den 10 december 1998 i mål C-328/97, Glob-Sped AG (REG 1998, s. I-8357), punkt 26, och dom av den 6 november 1997 i mål C-201/96, LTM (REG 1997, s. I-6147) punkt 17.