Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Mål C-183/06

RUMA GmbH

mot

Oberfinanzdirektion Nürnberg

(begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht München)

”Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tullklassificering – Tulltaxenummer 8529 – Undernummer 8529 90 40 – Knappsatsmembran för mobiltelefoner”

Sammanfattning av domen

Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Knappsatsmembran i polykarbonat avsedda att sättas in i mobiltelefoner

Kombinerade nomenklaturen i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003, skall tolkas på så sätt att knappsatsmembran i polykarbonat som på ovansidan har upphöjda tangenter och som på undersidan har icke ledande kontaktstift, och vilka är avsedda att sättas in i mobiltelefoner, vilka utan tvekan utgör en komponent som är oundgänglig för sådana mobiltelefoners funktion och vars struktur och funktionssätt innebär att all annan användning av knappsatsmembranet än som del av sådana mobiltelefoner är utesluten, skall klassificeras enligt undernummer 8529 90 40 i KN som en del av en mobiltelefon i den mening som avses i tulltaxenummer 8525.

(se punkterna 33, 37 och 38, 40 samt punkt 1 i domslutet)













DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen)

den 15 februari 2007 (*)

”Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tullklassificering – Tulltaxenummer 8529 – Undernummer 8529 90 40 – Knappsatsmembran för mobiltelefoner”

I mål C‑183/06,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Finanzgericht München (Tyskland) genom beslut av den 23 februari 2006, som inkom till domstolen den 13 april 2006, i målet

RUMA GmbH

mot

Oberfinanzdirektion Nürnberg,

meddelar

DOMSTOLEN (femte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden R. Schintgen samt domarna A. Borg Barthet (referent) och E. Levits,

generaladvokat: V. Trstenjak,

justitiesekreterare: R. Grass,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

–        RUMA GmbH, genom M. Beer, Rechtsanwalt,

–        Ungerns regering, genom J. Fazekas, i egenskap av ombud,

–        Europeiska gemenskapernas kommission, genom J. Hottiaux, i egenskap av ombud, biträdd av B. Wägenbaur, avocat,

–        med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

        Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av tulltaxenumren 8529 och 8538 i Kombinerade nomenklaturen, vilken utgör bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003 av den 11 september 2003 (EUT L 281, s. 1) (nedan kallad KN).

        Begäran har framställts i ett mål mellan, å den ena sidan, bolaget RUMA Finanzierungs- & Beteiligungsgesellschaft mbH (nedan kallat RUMA) och, å den andra sidan, Oberfinanzdirektion Nürnberg (nedan kallad Oberfinanzdirektion) angående tullklassificeringen av ett knappsatsmembran för mobiltelefoner med kalenderfunktion.

 Tillämpliga bestämmelser

        Kombinerade nomenklaturen, vilken inrättades genom förordning nr 2658/87, grundar sig på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS). HS har utarbetats av Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen (WCO), och infördes genom en internationell konvention som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen i fråga godkändes i gemenskapens namn genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva område 11, volym 12, s. 5). Kombinerade nomenklaturen använder sig av de tulltaxenummer och sexsiffriga undernummer som återfinns i HS och skiljer sig från HS endast genom de undergrupper som har sju eller åtta siffror.

        Den version av Kombinerade nomenklaturen som var tillämplig vid tidpunkten för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen framgår av bilaga 1 till förordning nr 1789/2003. I del 2 i bilagan finns en avdelning XVI som har rubriken ”Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör för sådana apparater.” Avdelning XVI innehåller två kapitel, varav kapitel 85 har rubriken ”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.”

        Kapitel 85 i KN innehåller bland annat följande tulltaxenummer och undernummer:

”8525

Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror; videokameror för stillbilder och andra videokameror; digitala kameror:

[...]

8525 20

– Apparater för sändning, med inbyggd utrustning för mottagning:

[...]

8525 20 91

– – – För cellulära nätverk (mobiltelefoner)

[…]

 

8529

Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525–8528:

[...]

8529 90

– Andra slag:

[…]

8529 90 40

– – – Delar till utrustning enligt nr 8525 10 50, 8525 20 91, 8525 20 99, 8525 40 11 och 8527 90 92”.

        Tulltaxenummer 8537 i KN har rubriken ”Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d., utrustade med två eller flera apparater enligt nr 8535 eller 8536 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan …”.

        Tulltaxenummer 8538, med rubriken ”Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt nr 8535, 8536 eller 8537”, innehåller bland annat följande undernummer:

”[…]

 

8538 90

– Andra:

[...]

 

– – Andra:

[…]

 

8538 90 99

– – – Andra”.

        Varje avdelning i KN samt varje kapitel i en avdelning i KN föregås av ett antal anmärkningar, vilka benämns anmärkningar till avdelningar eller anmärkningar till kapitel. I anmärkning 2 till avdelning XVI stadgas bland annat följande:

”…

a)       Delar som omfattas av något av numren i kapitel 84 eller 85 (andra än nr 8409, 8431, 8448, 8466, 8473, 8485, 8503, 8522, 8529, 8538 och 8548) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer.

b)       Andra delar skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner som omfattas av samma nummer …; klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner eller, i tillämpliga fall, enligt nr 8409, 8431, 8448, 8466, 8473, 8503, 8522, 8529 eller 8538.

…”.

        I de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, vilka återfinns i avsnitt I A i del 1 i KN, föreskrivs bland annat följande:

”Vid klassificering av varor enligt Kombinerade nomenklaturen skall följande gälla:

1.      Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

3.      När … två eller flera HS-nummer kan komma i fråga för en vara gäller följande:

a)      Det HS-nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen skall tillämpas framför ett HS-nummer som har en mera allmän varubeskrivning …

6.       Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer skall bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå skall jämföras med varandra. Vid tillämpningen av denna regel skall anmärkningarna till den berörda avdelningen och det berörda kapitlet också beaktas, om inte omständigheterna kräver annat.”

      I bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 2505/96 av den 20 december 1996 om öppnande och förvaltning av autonoma gemenskapstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter (EGT L 345 s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2243/2004 av den 22 december 2004 (EUT L 381, s. 1) (nedan kallad förordning nr 2505/96) finns ett löpnummer 09.2995 som avser tangentbord. Följande innehåll i löpnumret i fråga är av relevans för tvisten vid den nationella domstolen:

[”Löpnummer]

[KN-nummer]

[Taricunderuppdelning

[Varuslag]

09.2995

   

Tangentbord,

 

ex 8536 90 85

[95]

— med ett skikt av silikon och med tangenter av polykarbonat, eller

 

ex 8538 90 99

[93]

— helt av silikon eller helt av polykarbonat, med tryckta tangenter, avsedda för tillverkning eller reparation av mobiltelefoner enligt nr 8525 20 91 …”

      I skälen 1 och 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1578/2006 av den 19 oktober 2006 om klassificering av vissa varor i kombinerade nomenklaturen (EUT L 291, s. 3) föreskrivs följande:

”(1)      För att säkerställa en enhetlig tillämpning av kombinerade nomenklaturen, som är en bilaga till förordning (EEG) nr 2658/87, är det nödvändigt att anta bestämmelser för klassificering av de varor som avses i bilagan till denna förordning.

(3)      Enligt dessa allmänna regler måste de varor som beskrivs i kolumn 1 i tabellen som är bifogad den här förordningen klassificeras enligt motsvarande KN-nummer i kolumn 2 med de motiveringar som ges i kolumn 3 i samma tabell.”

      I bilagan till nämnda förordning föreskrivs bland annat följande:

[”Varubeskrivning]

[Klassificering]

[(KN-nummer)]

[Motivering]

[(1)]

[(2)]

[(3)]

1. Knappsats (dimensioner: ungefär 65 × 40 × 1 mm) gjord av polykarbonat, utan några elektriskt ledande delar. Produkten har gjutna tangenter på ena sidan och icke-ledande kontaktstift på andra.

Produkten har tryckta tangenter i form av ett alfanumeriskt tangentbord, anropsknappar och andra detaljer som är typiska för en mobiltelefon.

8529 90 40

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av kombinerade nomenklaturen, anmärkning 2 b till avdelning XVI samt texten till KN-nummer 8529, 8529 90 och 8529 90 40.

Knappsatsens utformning, i synnerhet dess form, samt dess positionering, layout och de tryckta detaljerna på tangenterna gör att den klassificeras som KN-nummer 8529 90 40 som en komponent avsedd för användning endast eller i första hand tillsammans med apparater enligt tulltaxenummer 8525.”

 Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan

      I augusti månad 2004 begärde RUMA att en bindande tulltaxeupplysning skulle meddelas avseende ett knappsatsmembran som av RUMA betecknades som en ”knappsats för mobiltelefoner i form av en kontaktmatta”.

      I en tulltaxeupplysning av den 28 september 2004 klassificerades produkten av Oberfinanzdirektion som en del som är ”lämplig att användas uteslutande till apparater enligt tulltaxenummer 8537” med undernummer 8538 90 99 i KN.

      RUMA ansåg att knappsatsmembranet i fråga, i egenskap av del till en produkt enligt tulltaxenummer 8525, skulle klassificeras enligt undernummer 8529 90 40 i KN och begärde omprövning av den bindande tulltaxeupplysningen. Begäran föranledde dock ingen ändring av beslutet, varför RUMA väckte talan vid Finanzgericht München.

      Den nationella domstolen har beskrivit den produkt som det är fråga om på följande sätt:

”Enligt de faktablad, foton och varuprover som ingavs till Zolltechnische Prüfungs- und Lehranstalt (tulltekniska prövnings- och utbildningsanstalten) utgörs den omtvistade produkten, vilken betecknas som en ’knappsats för mobiltelefoner i form av en kontaktmatta’, av en tangentmatta av polykarbonat. Denna polykarbonatmatta har på ovansidan upphöjda tangenter och på undersidan icke ledande kontaktstift. Vid tangenttryckning aktiverar det icke ledande kontaktstiftet ett kontaktmembran, som inte var föremål för den bindande tulltaxeupplysningen. Knappsatsmembranet fungerar som en aktiverande och skyddande matta för tangenterna på mobiltelefoner.”

      Den nationella domstolen anser att enligt anmärkning 2 b i avdelning XVI i KN skall produkten i fråga klassificeras med hänsyn till den maskin för vilken den är omedelbart avsedd, och inte med hänsyn till de maskiner som räknas upp i avdelning XVI, för vilka den är slutligt avsedd. Den nationella domstolen har hävdat att knappsatsmembranet är omedelbart avsett att komplettera ett tangentbord i den mening som avses i tulltaxenummer 8537, vilket innebär att produkten i fråga skall klassificeras enligt tulltaxenummer 8538 i KN.

      Enligt den nationella domstolen bekräftas denna klassificering av förordning nr 2243/2004 enligt vilken ”tangentbord … helt av polykarbonat, med tryckta tangenter, avsedda för tillverkning eller reparation av mobiltelefoner” under löpnummer 09.2995 skall klassificeras enligt tulltaxenummer 8538 i KN.

      Den nationella domstolen ansåg sig emellertid förhindrad att bekräfta den bindande tulltaxeupplysning som meddelats av Oberfinanzdirektion, främst på grund av att kommittén för tulltaxe- och statistiknomenklatur behandlat frågan om klassificeringen av produkten i fråga under flera år, utan att kunna fatta ett beslut.

      Finanzgericht München beslutade därför att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfråga till domstolen:

”Skall KN tolkas så att knappsatser som på undersidan har icke ledande kontaktstift, skall klassificeras enligt tulltaxenummer 8538?”

 Prövningen av tolkningsfrågan

 Yttranden som har inkommit till domstolen

      RUMA har hävdat att det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen utgör en del av en mobiltelefon och att det därför skall klassificeras som en sådan. Enligt RUMA är membranet i fråga nödvändigt för att en mobiltelefon med kalenderfunktion skall kunna användas och membranet är särskilt anpassat för detta ändamål. Annan användning av membranet än som en del av en mobiltelefon är omöjlig. Membranet fyller dessutom en skyddsfunktion, eftersom det bland annat hindrar damm från att komma in i mobiltelefonen.

      RUMA anser följaktligen att knappsatsmembranet skall klassificeras enligt tulltaxenummer 8529 i KN, eftersom det är fråga om en del som är lämplig att uteslutande användas till apparater enligt tulltaxenummer 8525. RUMA har tillagt att en klassificering av membranet enligt tulltaxenummer 8538 i KN som en del av ett tangentbord skulle innebära att knappsatser för mobiltelefoner kvalificerades som autonoma apparater. Detta kan inte vara fallet, eftersom det endast är när membranet satts in i en mobiltelefon som det erhåller en funktion som tangentbord.

      Europeiska gemenskapernas kommission har anfört att det framgår av ordalydelsen i undernummer 8529 90 40 att det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen omfattas av det undernumret. Det faktum att det är uppenbart att membranet inte utgör en autonom sak, utan i stället utgör en del av en mobiltelefon, är enligt kommissionen en omständighet av avgörande betydelse. Membranet är oundgängligt, eftersom det har direkt betydelse för användningen av mobiltelefonen. Genom membranet skyddas även mobiltelefonen från fukt och damm, varigenom telefonens funktionsförmåga bevaras.

      Kommissionen har tillagt att enligt dom av den 19 oktober 2000 i mål C‑339/98, Peacock (REG 2000, s. I‑8947), punkt 21, förutsätter begreppet del att det finns ”en helhet för vars funktion delen är oundgänglig”. Kommissionen anser att en mobiltelefon utgör en sådan helhet, eftersom det ur teknisk synvinkel är fråga om en komplett och direkt funktionsduglig apparat, för vars funktion knappsatsmembranet är oundgängligt.

      Den ungerska regeringen har påpekat att, med hänsyn till principerna i de förklarande anmärkningarna till KN och till principerna i HS, skall de delar som ingår i en apparat som avses enligt tulltaxenummer 8525 klassificeras enligt tulltaxenummer 8529. Ungerns regering har tillagt att i enlighet med de allmänna reglerna för tolkningen av KN är tulltaxenummer 8538 uteslutet vad beträffar det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen. Anledningen till detta är att produkten i fråga, i dess egenskap av en del som är lämplig att användas till apparater enligt tulltaxenummer 8525, beskrivs med större precision i tulltaxenummer 8529.

 Domstolens svar

      Den nationella domstolen har ställt tolkningsfrågan för att få klarhet i huruvida det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den domstolen skall klassificeras enligt undernummer 8538 90 99 i KN som en del av ett tangentbord i den mening som avses enligt tulltaxenummer 8537, eller om det skall klassificeras enligt undernummer 8529 90 40 som en del av en mobiltelefon i den mening som avses i tulltaxenummer 8525.

      Enligt fast rättspraxis skall, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för klassificering av varor i allmänhet vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom dessa definieras i rubriken till numret i KN, och i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen (se bland annat dom av den 16 september 2004 i mål C‑396/02, DFDS, REG 2004, s. I‑8439, punkt 27, av den 15 september 2005 i mål C‑495/03, Intermodal Transports, REG 2005, s. I‑8151, punkt 47, och av den 8 december 2005 i mål C‑445/04, Possehl Erzkontor, REG 2005, s. I‑10721, punkt 19).

      Det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen omfattas inte uttryckligen av ordalydelsen i tulltaxenumren i KN eller av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen i KN.

      Enligt RUMA omfattas det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen av tulltaxenummer 8529 i KN, vilket enligt sin ordalydelse avser ”[d]elar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525–8528”. Dessa apparater inbegriper bland annat mobiltelefoner. Enligt Oberfinanzdirektion skall knappsatsmembranet i fråga klassificeras enligt tulltaxenummer 8538, vilket enligt sin ordalydelse avser ”[d]elar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt nr 8535, 8536 eller 8537”. Dessa apparater inbegriper bland annat ”[ta]vlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d., utrustade med två eller flera apparater enligt nr 8535 eller 8536 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan.”

      Enligt anmärkning 2 b i avdelning XVI i KN skall ”[a]ndra delar…, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner som omfattas av samma nummer …; klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner eller, i tillämpliga fall, enligt nr 8409, 8431, 8448, 8466, 8473, 8503, 8522, 8529 eller 8538”.

      Domstolen erinrar om att begreppet del förutsätter en helhet för vars funktion delen är oundgänglig (domen i det ovannämnda målet Peacock, punkt 21, och dom av den 7 februari 2002 i mål C‑276/00, Turbon International, REG 2002, s. I‑1389, punkt 30).

      Telefonen som funktionsenhet möjliggörs genom att det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen sätts samman med de övriga delar som ingår i en mobiltelefon. Begreppet funktionsenhet är, såsom det har definierats i domstolens rättspraxis, tillämpligt när det är fråga om en maskin eller en apparat bestående av olika delar, vilka är konstruerade för att tillsammans fylla en tydligt bestämd funktion (dom av den 7 oktober 1985 i mål 223/84, Telefunken Fernseh und Rundfunk, REG 1985, s. I‑3335, punkt 29).

      I det föreliggande fallet har knappsatsmembranet i fråga en direkt betydelse för användningen av mobiltelefonen, eftersom membranet gör det möjligt att aktivera mobiltelefonens kontaktpunkter och därigenom ger tillgång till dess olika funktioner. Utan det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen är det omöjligt att få tillgång till telefonens olika funktioner. Knappsatsmembranet utgör följaktligen utan tvekan en komponent som är oundgänglig för mobiltelefonens funktion.

      En mobiltelefons knappsats utgör däremot inte en funktionell enhet som är skild från den apparat i vilken den ingår. Knappsatsen har ingen självständig användning och kan inte heller användas för någon annan funktion än den funktion som fylls av samtliga delar som tillsammans utgör en telefon (se, för ett liknande resonemang, bland annat domen i det ovan nämnda målet Telefunken Fernseh und Rundfunk, punkt 31).

      Enligt punkt 3 a i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, vilken återfinns i avsnitt I A i del 1 i KN och vilken tar sikte på den situationen att en vara förefaller kunna klassificeras enligt två eller flera tulltaxenummer, skall ”[d]et HS-nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen … tillämpas framför ett HS-nummer som har en mera allmän varubeskrivning”. Med beaktande av de objektiva kännetecknen och egenskaperna hos det knappsatsmembran som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen och i synnerhet med beaktande av att det i undernummer 8529 90 40 hänvisas till ”[d]elar till utrustning enligt nr … 8525 20 91,”, kan det i det föreliggande fallet konstateras att undernummer 8529 90 40 är mer specificerat än undernummer 8538 90 99, vilket, såsom det framgår av dess rubrik jämförd med rubriken till tulltaxenummer 8537, omfattar ett mycket större och mer varierat urval av varor.

      Det ändamål för vilket produkten är avsett kan även utgöra ett objektivt kriterium för klassificering. Detta förutsätter att produkten endast kan användas för detta bestämda ändamål, vilket skall kunna konstateras med ledning av produktens objektiva kännetecken och egenskaper (se dom av den 1 juni 1995 i mål C 459/93, Thyssen Haniel Logistic, REG 1995, s. I 1381, punkt 13).

      I det föreliggande fallet innebär såväl strukturen hos det aktuella knappsatsmembranet, i synnerhet dess till ett visst slags mobiltelefon särskilt anpassade form, som dess funktionssätt att all annan användning av knappsatsmembranet än som en del av en mobiltelefon av ifrågavarande slag är utesluten. Knappsatsmembranet har även som kännetecken att det säkerställer att telefonen är tät, genom att förhindra att bland annat damm och fukt tränger in.

      Det följer av ovan angivna överväganden att knappsatsmembranet i fråga skall klassificeras enligt undernummer 8529 90 40 i KN som en del av en mobiltelefon i den mening som avses i tulltaxenummer 8525.

      Denna slutsats förändras inte av den synpunkt som har förts fram av den nationella domstolen med innebörd att klassificeringen av det knappsatsmembran vilket det är fråga om i målet vid den nationella domstolen enligt tulltaxenummer 8538 i KN bekräftas av förordning nr 2505/96, enligt vilken i löpnummer 09.2995 ”tangentbord … helt av polykarbonat, med tryckta tangenter, avsedda för tillverkning eller reparation av mobiltelefoner” klassificeras enligt det tulltaxenumret. Denna bestämmelse, som infördes i bilaga 1 till förordning nr 2505/96 genom förordning nr 2243/2004, var inte tillämplig vid tiden för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen. Det skall vidare tilläggas, i fullständighetens intresse, att det i förordning nr 1578/2006, som antogs efter förordning nr 2243/2004, uttryckligen föreskrivs att knappsatser i polykarbonat, utan några elektriskt ledande delar och med gjutna tangenter på ena sidan och icke-ledande kontaktstift på den andra sidan skall klassificeras enligt undernummer 8529 90 40 i KN.

      Mot bakgrund av samtliga ovan angivna överväganden skall frågan besvaras på följande sätt: KN skall tolkas på så sätt att knappsatsmembran i polykarbonat som på ovansidan har upphöjda tangenter och som på undersidan har icke ledande kontaktstift, och vilka är avsedda att sättas in i mobiltelefoner, skall klassificeras enligt undernummer 8529 90 40.

 Rättegångskostnader

      Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

Kombinerade nomenklaturen i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003 av den 11 september 2003, skall tolkas på så sätt att knappsatsmembran i polykarbonat som på ovansidan har upphöjda tangenter och som på undersidan har icke ledande kontaktstift, och vilka är avsedda att sättas in i mobiltelefoner, skall klassificeras enligt undernummer 8529 90 40.

Underskrifter


* Rättegångsspråk: tyska.