Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

Mål C‑376/07

Staatssecretaris van Financiën

mot

Kamino International Logistics BV

(begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden)

”Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tullklassificering – Monitorer med flytande kristaller (LCD) utrustade med SUB-D-, DVI‑D-, USB-, S-video- och kompositvideoanslutning – Nummer 8471 – Nummer 8528 –Förordning (EG) nr 754/2004

Sammanfattning av domen

1.        Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Monitorer som kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor

(Rådets förordning nr 2658/87, bilaga I; kommissionens förordning nr 1789/2003)

2.        Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Monitorer som kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor (Rådets förordning nr 2658/87, bilaga I)

3.        Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Monitorer som kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor – Analog tillämpning av klassificeringsförordning nr 754/2004 – Villkor – Tillräcklig likhet mellan produkterna – Föreligger inte

(Rådets förordning nr 2658/87, bilaga I; kommissionens förordning nr 754/2004)

        Monitorer med flytande kristaller (LCD) utrustade med SUB-D-, DVI‑D-, USB-, S-video- och kompositvideoanslutning är inte uteslutna från en klassificering enligt undernummer 8471 60 90, i egenskap av enheter av sådant slag som ”huvudsakligen” används i en maskin för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, vilken utgör bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003, enbart av den anledningen att de kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor.

Det framgår i detta hänseende av anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen att det endast är sådana apparater i vilka ingår en maskin för automatisk databehandling eller som arbetar i anslutning till en sådan maskin och som inte har en databehandlingsfunktion som kan utgöra apparater som utför en ”specifik arbetsuppgift annan än databehandling”. Dessa monitorer kan emellertid förutom att återge bilder från apparater som spelkonsoler eller video- och DVD-spelare, vilket inte utgör databehandling, även användas för att återge signaler från en maskin för automatisk databehandling.

Om de ifrågavarande monitorerna, för att kunna klassificeras enligt undernummer 8471 60 90, inte ska vara av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling, eftersom de kan anslutas till centralenheten, ta emot data i en form som kan användas av systemet samt återge signaler från andra källor, skulle en tolkning av anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen innebärande att enbart möjligheten för monitorerna att återge signaler från andra källor än maskiner för automatisk databehandling i sig utesluter att de ska kunna klassificeras enligt nummer 8471, vara likvärdig med att bortse från rekvisitet ”huvudsakligen”, trots att detta ord uttryckligen anges i anmärkningen.

Om de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet ska tolkas så, att alla monitorer som kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor ska uteslutas från klassificering enligt undernummer 8471 60 90, skulle det innebära att räckvidden för anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen ändrades och, i synnerhet, begränsades. Därav följer att även om det fanns anledning att tolka de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen gällande undernummer 8471 60 90 och de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet på ett sådant sätt skulle de inte vara tillämpliga i denna fråga, eftersom denna tolkning inte står i överensstämmelse med anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen.

(se punkterna 39–46, 49–51 och punkt 1 i domslutet)

        För att avgöra om monitorer med flytande kristaller (LCD) utrustade med SUB-D-, DVI‑D-, USB-, S-video- och kompositvideoanslutning utgör enheter av det slag som huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling, är de nationella myndigheterna, däribland domstolarna, skyldiga att beakta de anvisningar som förekommer i de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet, inrättat genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, vilken ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, samt ändringsprotokollet därtill av den 24 juni 1986, särskilt punkterna 1–5 i den del av kapitel 1 D som rör bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling. Härvid kan antalet och det slags uttag som monitorerna i fråga är utrustade med i sig inte utgöra ett avgörande kriterium vid bedömningen av deras tullklassificering. Vid denna bedömning ska det nämligen även, i förhållande till andra kriterier samt med hänsyn till monitorernas objektiva kännetecken och egenskaper, göras en bedömning av såväl till vilken grad dessa kan utföra olikartade arbetsuppgifter som vilken prestationsnivå de uppnår vid utförandet av uppgifterna, med beaktande av de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet.

(se punkterna 57, 59, 61 och punkt 2 i domslutet)

        Kommissionens förordning (EG) nr 754/2004 av den 21 april 2004 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen är inte tillämplig på tullklassificeringen av monitorer med flytande kristaller (LCD) utrustade med SUB-D-, DVI‑D-, USB-, S-video- och kompositvideoanslutning. Även om en analog tillämpning av en klassificeringsförordning på varor som liknar dem som avses i denna förordning främjar en enhetlig tolkning av Kombinerade nomenklaturen och likabehandling av näringsidkarna, krävs det ändå i ett sådant fall att de varor som ska klassificeras och de som avses i klassificeringsförordningen är tillräckligt lika. Dessa monitorer med flytande kristaller (LCD) är emellertid ur en teknisk synvinkel inte identiska med de varor som klassificeras enligt förordning nr 754/2004, som gäller plasmaskärmar, vilka skiljer sig åt även vad gäller deras mått och upplösning.

(se punkterna 64–70 och punkt 3 i domslutet)













DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)

den 19 februari 2009 (*)

”Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tullklassificering – Monitorer med flytande kristaller (LCD) utrustade med SUB-D-, DVI‑D-, USB-, S-video- och kompositvideoanslutning – Nummer 8471 – Nummer 8528 – Förordning (EG) nr 754/2004

I mål C‑376/07,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) genom beslut av den 13 juli 2007, som inkom till domstolen den 3 augusti 2007, i målet

Staatssecretaris van Financiën

mot

Kamino International Logistics BV,

meddelar

DOMSTOLEN (tredje avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden A. Rosas samt domarna A. Ó Caoimh, J.N. Cunha Rodrigues, U. Lõhmus (referent) och A. Arabadjiev,

generaladvokat: P. Mengozzi,

justitiesekreterare: enhetschefen M.-A. Gaudissart,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 25 juni 2008,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

–        Kamino International Logistics BV, genom H. de Bie och E. Zietse, advocaten,

–        Nederländernas regering, genom C.M. Wissels och D.J.M. de Grave, båda i egenskap av ombud,

–        Europeiska gemenskapernas kommission, genom G. Wilms, i egenskap av ombud, biträdd av F. Tuytschaever, advocaat,

och efter att den 10 september 2008 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

        Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av Kombinerade nomenklaturen, vilken utgör bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003 av den 11 september 2003 (EUT L 281, s. 1) (nedan kallad Kombinerade nomenklaturen eller KN), och giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 754/2004 av den 21 april 2004 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 118, s. 32).

        Begäran har framställts i ett mål mellan Staatssecretaris van Financiën och Kamino International Logistics BV (nedan kallad Kamino). Målet rör tullklassificeringen i augusti 2004 av vissa monitorer av typen liquid crystal display (LCD), det vill säga med bildåtergivning genom flytande kristaller.

 Tillämpliga bestämmelser

        Internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, vilken ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, samt ändringsprotokollet därtill av den 24 juni 1986 (nedan kallad HS-konventionen) godkändes i gemenskapens namn genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).

        Enligt artikel 3.1 a i HS-konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part att tillse att dess tulltaxenomenklatur och statistiknomenklatur överensstämmer med det harmoniserade system som inrättas genom konventionen (nedan kallat Harmoniserade systemet eller HS), att använda alla nummer och undernummer i harmoniserade systemet, utan tillägg eller förändring, och därtill hörande nummerkoder, samt att följa den numeriska ordningsföljden i harmoniserade systemet. I samma bestämmelse föreskrivs att varje fördragsslutande part också ska förbinda sig att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av det harmoniserade systemet och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av desamma.

        Kombinerade nomenklaturen, som infördes genom förordning nr 2658/87, grundar sig på Harmoniserade systemet, från vilket nummer och sexsiffriga undernummer har hämtats. Endast undergrupperna med en sjunde och åttonde siffra är nya.

        Europeiska gemenskapernas kommission ska varje år enligt artikel 12.1 i denna förordning, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, s. 16), genom en förordning anta en fullständig version av Kombinerade nomenklaturen samt tullsatserna, i enlighet med de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionens råd eller kommissionen. Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande år.

        En ny version av Kombinerade nomenklaturen infördes genom förordning nr 1789/2003 som, i enlighet med dess artikel 2, trädde i kraft den 1 januari 2004.

        I de allmänna bestämmelserna för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i avsnitt I A i del 1 i denna, föreskrivs bland annat följande:

”Vid klassificering av varor enligt Kombinerade nomenklaturen skall följande gälla:

1.      Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

6.      Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett tulltaxenummer skall bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå skall jämföras med varandra. Vid tillämpningen av denna regel skall anmärkningarna till den berörda avdelningen och det berörda kapitlet också beaktas, om inte omständigheterna kräver annat.”

        Andra delen av Kombinerade nomenklaturen innehåller avdelning XVI, som omfattar maskiner och apparater samt mekaniska redskap, elektrisk materiel, delar till sådana varor, apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.

      Avdelning XVI innehåller kapitlen 84 och 85. Kapitel 84 omfattar kärnreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor, medan kapitel 85 avser elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor, apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.

      I anmärkning 5 till kapitel 84 föreskrivs följande:

”B)   Maskiner för automatisk databehandling kan förekomma i form av system som består av ett varierande antal separata enheter. Om inte annat anges i E nedan skall en enhet anses utgöra en del av ett komplett system om den uppfyller följande villkor:

a)      Den är av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling.

b)      Den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter.

c)      Den kan ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet.

C)      Separata enheter av en maskin för automatisk databehandling skall klassificeras enligt nr 8471 i Kombinerade nomenklaturen [nedan kallat nummer 8471].

E)      Maskiner i vilka ingår en maskin för automatisk databehandling eller som arbetar i anslutning till en sådan maskin och som utför en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer.”

      Nummer 8471 har följande lydelse:

”8471 Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

8471 60 –       Inorgan och utorgan, även innehållande minnen inom samma hölje:

8471 60 10          – – för civila luftfartyg …

                           – – andra

8471 60 40          – – – skrivare

8471 60 50          – – – tangentbord

8471 60 90          – – – andra

…”

      Nummer 8528 i Kombinerade nomenklaturen har följande lydelse:

”8528 Televisionsmottagare, även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller videosignaler; videomonitorer och videoprojektorer:

                  –       Videomonitorer:

8528 21 – – för färgmottagning:

8528 21 90          – – – andra

…”

      Kommissionen antar med stöd av artikel 9.1 a, andra strecksatsen, i förordning nr 2658/87, förklarande anmärkningar till den Kombinerade nomenklaturen, vilka regelbundet offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. I de anmärkningar som offentliggjordes den 23 oktober 2002 (EGT C 256, s. 1) preciseras följande gällande undernummer 8471 60 90:

”Detta undernummer omfattar bl.a. bildskärmsenheter som endast kan användas som utenheter för automatiska databehandlingsmaskiner.

Dessa enheter kan inte återge bilder från en kodad signal benämnd kompositvideo.”

      Den förklarade anmärkningen till Kombinerade nomenklaturen som gäller undernummer 8528 21 90 hänvisar till de förklarande anmärkningarna till nummer 8528 i HS, andra stycket, nr. 6.

      Vid tidpunkten för händelserna i målet vid den nationella domstolen gällde en tullsats på 14 procent för import av varor enligt undernummer 8528 21 90, medan apparater klassificerade enligt nummer 8471 60 90 var befriade från tull.

      Kommissionen har för att säkerställa en enhetlig tillämpning av Kombinerade nomenklaturen antagit förordning nr 754/2004, som enligt dess artikel 13 trädde i kraft den 13 maj 2004. Bilagan till förordningen har följande lydelse:

Varubeskrivning

Klassificering

(KN-nummer)

Motivering

(1)

(2)

(3)

1. Färgplasmaskärm med ett diagonalmått på 106 cm (totalmått: bredd 104 cm × höjd 64,8 cm × djup 9,5 cm) med en konfiguration på 852 × 480 pixlar.

Anordningen har följande gränssnitt:

— RGB-ingång

— DVI‑ingång (Digital Visual Interface)

— ingång för styrdon.

RGB-ingången gör att anordningen kan visa data direkt från en maskin för automatisk databehandling.

DVI‑ingången gör att anordningen kan visa signaler genom en anpassningslåda (tuner box), från en maskin för automatisk databehandling eller någon annan källa såsom en DVD-spelare eller ett videospel.

8528 21 90

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8528, 8528 21 och 8528 21 90.

Produkten kan inte klassificeras enligt KN‑nummer 8471 60, eftersom monitorn inte är av en typ som enbart eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling (se anmärkning 5 till kapitel 84).

Produkten kan inte klassificeras enligt KN‑nummer 8531, eftersom den inte är avsedd att framställa visuella signaler (se även de förklarande anmärkningarna till HS-nummer 8531, punkt D).

2. Färgplasmaskärm med ett diagonalmått på 106 cm (totalmått: bredd 103 cm × höjd 63,6 cm × djup 9,5 cm) med en konfiguration på 1 024 × 1 024 pixlar och löstagbara högtalare.

Anordningen har följande gränssnitt:

— DVI‑ingång (Digital Visual Interface)

— ingång för styrdon.

DVI‑ingången gör att anordningen kan visa signaler genom en anpassningslåda (tuner box), från en maskin för automatisk databehandling eller någon annan källa såsom en DVD‑spelare eller ett videospel.

8528 21 90

Klassificering på grundval av de allmänna bestämmelserna 1 och 6 för tolkning av Kombinerade nomenklaturen samt texten till KN-nummer 8528, 8528 21 och 8528 21 90.

Produkten kan inte klassificeras enligt KN‑nummer 8471 60, eftersom monitorn inte är av en typ som enbart eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling (se anmärkning 5 till kapitel 84).

Produkten kan inte klassificeras enligt KN‑nummer 8531, eftersom den inte är avsedd att framställa visuella signaler (se även de förklarande anmärkningarna till HS‑nummer 8531, punkt D).

      Tullsamarbetsrådet (nu Världstullorganisationen), som upprättades genom en konvention, undertecknad i Bryssel den 15 december 1950, godkänner, enligt villkoren i artikel 8 i HS-konventionen, de förklarande anmärkningarna och klassificeringsutlåtandena till harmoniserade systemet, som HS-kommittén antagit. Denna kommitté har inrättats enligt artikel 6 i HS-konventionen. Enligt artikel 7.1 i HS-konventionen ska kommittén bland annat ha till uppgift att föreslå ändringar i nämnda konvention och utarbeta kommentarer, klassificeringsutlåtanden samt andra anvisningar till ledning vid tolkningen av harmoniserade systemet.

      De förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet har följande lydelse:

”I.–      Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner …

D.–      Separata enheter

Till de enheter som ingår hör bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling som grafiskt återger bearbetad data. Dessa skiljer sig i flera avseenden från videomonitorer och televisionsmottagare enligt nummer 8528, däribland i följande avseenden:

1)      Bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling kan endast ta emot signaler från centralenheten i en maskin för automatisk databehandling och kan följaktligen inte återge färgbilder från kompositvideosignaler, vars vågform överensstämmer med en sändningsstandard (NTSC, SECAM, PAL, D-MAC etcetera). De är utrustade med kontaktdon som är typiska för databehandlingssystem (till exempel RS-232-gränssnitt, kontaktdon som DIN eller D-sub) och saknar ljudkrets. De styrs av särskilda adaptrar (till exempel monokroma eller grafiska adaptrar) som är integrerade i centralenheten till maskinen för automatisk databehandling.

2)      Bildskärmarna kännetecknas av låg elektromagnetisk strålning. De har ett bildpunktsavstånd (dot pitch) som börjar vid 0,41 mm vid medelupplösning och som minskar allteftersom upplösningen blir högre.

3)      För att återge små bilder med hög upplösning använder de bildskärmar som klassificeras enligt detta nummer mindre bildpunktsstorlek (pixel) och högre konvergensstandard än dem som är tillämpliga på videomonitorer och televisionsmottagare enligt nummer 8528. (Konvergensen är elektronkanonernas kapacitet att träffa en enskild punkt på katodstråleskärmens yta utan att påverka de intilliggande punkterna.)

4)      Bildskärmarnas videofrekvens (bandbredden), som utgör måttet för det antal punkter som kan sändas per sekund vid bildåtergivning, är vanligen 15 MHz eller mer medan bandbredden för videomonitorer enligt nummer 8528 sällan övergår 6 MHz. Bildskärmarnas horisontella bildfrekvens varierar beroende på vilka normer som används för olika sorters bildåtergivning och fluktuerar vanligen mellan 15 kHz till över 155 kHz. Flertalet sorters bildskärmar kan använda flera horisontella bildfrekvenser. Bildfrekvensen för de videomonitorer som avses i nummer 8528 är fast och fastställs vanligen till 15,6 eller 15,7 kHz beroende på standarden för den tv som används. Bildskärmarna till maskiner för automatisk databehandling fungerar vidare inte enligt de internationella eller nationella frekvensnormer som antagits för tv-sändningar till allmänheten eller de frekvensnormer som gäller för kameraövervakning.

5)      Bildskärmarna som avses i förevarande nummer innehåller ofta mekanismer för att justera lutningen och vridning av de reflex- och flimmerfria bildskärmarna samt andra mekanismer med ergonomiska egenskaper för att möjliggöra för användaren att arbeta under långa perioder nära skärmen utan att drabbas av trötthet.

…”

      De förklarande anmärkningarna till nummer 8528 i Harmoniserade systemet har följande lydelse:

”…

Detta nummer omfattar televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller videosignaler; videomonitorer och videoprojektorer.”

Bland apparaterna i förevarande nummer kan följande nämnas:

6)      Videomonitorer, som är mottagare direkt anslutna till videokameror eller videobandspelare genom koaxialkabel och där alla kretsar för radiofrekvenser har avlägsnats, utgör utrustning för yrkesmässigt bruk i kontrollrummet på tv-stationer eller vid kameraövervakning (till exempel på flygplatser, järnvägsstationer, inom stålindustrin eller kirurgi). I allt väsentligt utgörs dessa apparater av anordningar för skapande och styrning av ljuspunkter på en skärm, som är synkroniserade med signalerna från källan eller från en eller flera videoförstärkare för att kunna variera punktens ljusstyrka. De kan ha röda (R), gröna (G) och blåa (B) uttag som är åtskilda eller kodade enligt vilken som helst sändningsstandard (NTSC, SECAM, PAL, D-MAC eller någon annan standard). För att ta emot kodade signaler måste skärmen vara utrustad för att kunna dekryptera (åtskilja) signalerna R, G och B. Den vanligaste metoden för bildåtergivning är katodstråletuben som direkt ger en synlig bild eller en projektor bestående av tre katodstråletuber, men det finns också bildskärmar som använder andra metoder för att uppnå samma resultat (t.ex. skärmar av flytande kristaller, ljusstrålar spridda på en oljehinna/oljeimmersion). Bildskärmarna kan bestå av en katodstråletub eller vara i form av en plattskärm med flytande kristaller, med lysdioder (light emitting diodes, LED), med plasma, etc.

         Videomonitorerna i förevarande nummer ska inte förväxlas med bildskärmarna till sådana maskiner för automatisk databehandling som avses i den förklarande anmärkningen till nummer 8471.”

 Tvisten vid den nationella domstolen och tolknings- och giltighetsfrågorna

      Kamino anmälde i augusti 2004 för fri omsättning ett parti färgmonitorer av typen liquid crystal display (LCD), modellen BenQ FP231W, i vilka bilden återges med flytande kristaller som återkastar ljus. Monitorerna klassificerades enligt undernummer 8528 21 90.

      Bildskärmarna hade måtten 53,48 x 46,55 x 24,84 cm (b x h x d) och diagonalmåttet 58,42 cm (23 tum). Skärmarna hade en maximal upplösning på 1 920 x 1 200 pixel, bildformatet 16:10, och den horisontala och vertikala bildfrekvensen uppgick till 30–81 kHz respektive 50–76 Hz. Vidare uppgick bildskärmarnas ljusstyrka till 250 candela per kvadratmeter. De återgav 16,7 miljoner färger och hade ett kontrastförhållande om 500:1.

      Monitorerna hade gränssnitt för D-Sub, DVI‑D, USB, S-video och kompositvideo. Genom monitorerna kunde därför både bilder från maskiner för automatisk databehandling och bilder från andra apparater återges. Monitorerna var vidare försedda med en audioutgång med en kapacitet om högst fyra watt som högtalare kunde anslutas till.

      Kamino begärde omprövning av en betalningsanmodan, eftersom företaget ansåg att monitorerna skulle klassificeras enligt nummer 8471 60 90. Med anledning av att monitorernas ändamål var att återge bilder och att de kunde anslutas till DVD-läsare, projektorer för hemmabiosystem, spelkonsoler, videokameror, och maskiner för automatisk databehandling avslogs klagomålet genom ett beslut av tullmyndigheterna.

      I samband med överklagandet av detta beslut drog Gerechtshof te Amsterdam (appellationsdomstolen i Amsterdam) med ledning av de omtvistade monitorernas särdrag och egenskaper, bland annat deras upplösning och ljusstyrka, slutsatsen att dessa var avsedda för att användas av formgivare, grafiker och liknande yrkesgrupper och att de var särskilt lämpade för att avläsas på nära håll, placerade på ett skriv- eller arbetsbord.

      Gerechtshof te Amsterdam slog fast att monitorerna hade förts ut på marknaden av tillverkaren med enbart detta användningsområde i åtanke och att de var för dyra för att uteslutande eller huvudsakligen användas till spel. Gerechtshof te Amsterdam ansåg vidare att även om de ifrågavarande monitorerna inte uteslutande var avsedda att användas av ovannämnda yrkesgrupper, eftersom även andra användningar var möjliga, är de ändå med beaktande av en ändamålsenlig och meningsfull användning avsedda för dessa målgrupper och med beaktande av att de vid en samlad bedömning uppfyller de villkor som anges i anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen. Enligt Gerechtshof te Amsterdam utgör inte förordning nr 754/2004 hinder för denna bedömning, eftersom förordningen avser andra apparater med väsentligt annorlunda tekniska egenskaper.

      Staatssecretaris van Financiën överklagade domen till Hoge rad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol) och gjorde gällande att Gerechtshof te Amsterdam vid prövningen av frågan huruvida kriterierna i anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen är uppfyllda vad gäller de ifrågavarande monitorerna inte hade beaktat att det finns andra användningsmöjligheter för monitorerna än användning som enheter i maskiner för automatisk databehandling.

      Ifall det inte finns något entydigt kriterium för att med ledning av endast tekniska egenskaper avgöra det huvudsakliga ändamålet för en monitor som kan återge videobilder både från maskiner för automatisk databehandling och från andra källor, undrar Hoge Raad der Nederlanden om den avsedda målgruppen, såsom den kan bestämmas utifrån marknadsföringen av de ifrågavarande apparaterna och deras försäljningspris, kan ha någon avgörande betydelse. Hoge Raad der Nederlanden undrar vidare om tillämpningsområdet för förordning nr 754/2004 omfattar monitorerna i fråga i målet vid den nationella domstolen.

      Mot denna bakgrund beslutade Hoge Raad der Nederlanden att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

”1)      Ska anmärkning 5 [B] i kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen … tolkas så, att färgmonitorer som kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling, i den mening som avses i nummer 8471, som från andra källor inte kan klassificeras enligt nummer 8471?

2)      Om ovan i fråga 1 angivna … monitorer emellertid kan klassificeras enligt nummer 8471, vilka omständigheter ska då läggas till grund för att fastställa huruvida dessa utgör enheter av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling?

3)      Omfattar tillämpningsområdet för … förordning nr 754/2004 … även de omtvistade monitorerna och, om så är fallet, är denna förordning giltig med hänsyn till svaren på de två första frågorna?”

 Prövningen av tolknings- och giltighetsfrågorna

 Den första frågan

      Den hänskjutande domstolen har ställt denna fråga för att få klarhet i huruvida de monitorer som är i fråga i målet vid den domstolen, vilka kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från en andra källor, kan anses vara enheter ”av sådant slag som ... huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling”, i den mening som avses i anmärkning 5 B till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, och ska klassificeras enligt nummer 8471 60 90.

      Det bör erinras om att enligt fast rättspraxis ska, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för klassificering av varor allmänt vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i tulltaxenumren i Kombinerade nomenklaturen och i anmärkningarna till avdelningen eller kapitlet (se, bland annat, dom av den 18 juli 2007 i mål C‑142/06, Olicom, REG 2007, s. I‑6675, punkt 16 och där angiven rättspraxis).

      De anmärkningar som föregår de olika kapitlen i Kombinerade nomenklaturen och de förklarande anmärkningarna till Tullsamarbetsrådets nomenklatur utgör nämligen viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av tulltaxan och kan i denna egenskap betraktas som giltiga tolkningsdata för densamma (se dom av den 19 maj 1994 i mål C‑11/93, Siemens Nixdorf, REG 1994 s. I‑1945, punkt 12, av den 18 december 1997 i mål C‑382/95, Techex, REG 1997, s. I‑7363, punkt 12, och av den 19 oktober 2000 i mål C-339/98, Peacock, REG 2000, s. I-8947, punkt 10, samt domen i det ovan i punkt 31 nämnda målet Olicom, punkt 17).

      I föreliggande fall avser lydelsen av nummer 8471, som enligt Kaminos uppfattning omfattar de monitorer som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, främst maskiner för automatisk databehandling och deras enheter, medan lydelsen av nummer 8528, enligt vilket den nederländska regeringen samt kommissionen anser att monitorerna bör klassificeras, särskilt rör televisionsmottagare och videomonitorer. Undernummer 8471 60 90 omfattar särskilt inorgan och utorgan, förutom skrivare och tangentbord, som även innehåller minnen inom samma hölje, medan undernummer 8528 21 90 avser videomonitorer för färgmottagning.

      Kommissionen anser att eftersom monitorerna i målet i den nationella domstolen kan återge bilder från andra källor än maskiner för automatisk databehandling utför de en specifik arbetsuppgift annan än databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen. Anmärkning 5 B till samma kapitel kan således inte tillämpas vad gäller dessa monitorer varför de bör klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter, nämligen nummer 8528, som bland annat avser videomonitorer.

      Denna uppfattning är emellertid felaktig.

      I anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen föreskrivs nämligen att ”[m]askiner i vilka ingår en maskin för automatisk databehandling eller som arbetar i anslutning till en sådan maskin och som utför en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer”.

      Av lydelsen i denna anmärkning framgår att den ”specifika arbetsuppgift” som utförs av en maskin som arbetar i anslutning till en maskin för automatisk databehandling måste vara en ”annan [arbetsuppgift] än databehandling” (se domen i det ovan i punkt 31 nämnda målet Olicom, punkt 30).

      Det framgår vidare av systematiken i och syftet med anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen att det däri förekommande uttrycket, ”ska klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter”, inte syftar till att ge en arbetsuppgift företräde framför andra arbetsuppgifter, avseende databehandling, som kan utföras av den apparat som ska klassificeras. Detta uttryck syftar i stället till att förhindra att apparater som inte har en databehandlingsfunktion klassificeras enligt nummer 8471 endast på grund av att de innehåller en maskin för automatisk databehandling eller arbetar i anslutning till en sådan maskin (se dom av den 11 december 2008 i målen C‑362/07 och C-363/07, Kip Europe m.fl., REG 2008, s. I-0000, punkt 33).

      Mot denna bakgrund bör påpekas att det av punkt 36 i det ovan i punkt 38 nämnda målet Kip Europe m.fl. framgår att det endast är sådana apparater i vilka ingår en maskin för automatisk databehandling eller som arbetar i anslutning till en sådan maskin och som inte har en databehandlingsfunktion som kan utgöra apparater som utför en ”specifik arbetsuppgift annan än databehandling”, i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen.

      Enligt de ostridiga uppgifter som förekommer i akten i förevarande mål kan de monitorer som är i fråga vid målet i den nationella domstolen emellertid, förutom att återge bilder från apparater som spelkonsoler eller video- och DVD‑spelare, vilket inte utgör databehandling, även användas för att återge signaler från en maskin för automatisk databehandling.

      Det finns därför anledning att pröva huruvida sådana monitorer i egenskap av enheter till en maskin för automatisk databehandling omfattas av nummer 8471, vilket Kamino hävdar, på grund av att de uppfyller de tre villkor som anges i anmärkning 5 B a–c till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, nämligen vara av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling, kunna anslutas till centralenheten och kunna kan ta emot eller leverera data i sådan form som kan användas av systemet.

      Det är i detta sammanhang utrett att de ifrågavarande monitorerna kan anslutas till centralenheten och att de kan ta emot data i en form som kan användas av systemet, men att de inte är av sådant slag som endast används i maskiner för automatisk databehandling, eftersom de även kan återge signaler från andra källor. Det ska således prövas huruvida de ändå kan anses vara av sådant slag som ”huvudsakligen” används inom ett sådant system i den mening som avses i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen.

      Både den nederländska regeringen och kommissionen gör gällande att anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen ska tolkas så, att enbart den möjligheten för monitorerna som är i fråga i målet vid den nationella domstolen att återge signaler från andra källor än maskiner för automatisk databehandling i sig utesluter att de ska kunna klassificeras enligt nummer 8471.

      Denna tolkning av anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen kan inte godtas, eftersom det enligt den bestämmelsens lydelse uttryckligen ska beaktas två slags enheter till maskiner för automatisk databehandling, nämligen de som är av sådant slag som ”endast” används i en maskin för automatisk databehandling och de som är av sådant slag som ”huvudsakligen” används i en sådan maskin.

      En sådan tolkning skulle, såsom generaladvokaten har framhållit i punkt 33 i sitt förslag till avgörande, vara likvärdigt med att bortse från rekvisitet ”huvudsakligen”, trots att detta ord uttryckligen anges i anmärkningen.

      Den nederländska regeringen och kommissionen har till stöd för sitt resonemang särskilt åberopat de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen gällande nummer 8471 60 90 och de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet, kapitel 1 D 1, punkt 1, första meningen, som förekommer i den del som omfattar bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling.

      Det följer härvid av fast rättspraxis att de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen, som utarbetats av kommissionen, och de förklarande anmärkningarna till Harmoniserade systemet, som antagits av Världstullsorganisationen, har en väsentlig betydelse för tolkningen av tillämpningsområdet för olika tulltaxenummer utan att därmed ha bindande rättsverkan (se, bland annat, dom av den 12 januari 2006 i mål C‑311/04, Algemene Scheeps Agentuur Dordrecht, REG 2006, s. I‑609, punkt 27 och där angiven rättspraxis)

      Lydelsen av nämnda förklarande anmärkningar, vilka inte ersätter anmärkningarna till Harmoniserade systemet, utan ska betraktas som kompletteringar till dem (se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 december 2007 i mål C‑486/06, Van Landeghem, REG 2007 s. I‑10661, punkt 36) och konsulteras parallellt med dem, ska därför överensstämma med dessa anmärkningar och inte ändra deras räckvidd (se, bland annat, domen i det ovan i punkt 47 nämnda målet Algemene Scheeps Agentuur, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

      Om de förklarande anmärkningar som nämns ovan i punkt 46 tolkades så, att alla monitorer som kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor ska uteslutas från klassificering enligt undernummer 8471 60 90, vilket föreslagits av den nederländska regeringen och kommissionen, skulle dessa anmärkningar innebära att räckvidden för anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen ändrades och, i synnerhet, begränsades.

      Därav följer att även om det fanns anledning att tolka de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen gällande undernummer 8471 60 90 och de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet, särskilt första meningen i punkt 1 i den del av kapitel 1 D som rör bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling, på ett sådant sätt skulle de inte vara tillämpliga i denna fråga, eftersom denna tolkning inte står i överensstämmelse med anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen.

      Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första frågan besvaras enligt följande. Sådana monitorer som de som är i fråga i målet vid den nationella domstolen är, i egenskap av enheter av sådant slag som ”huvudsakligen” används i en maskin för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, inte uteslutna från en klassificering enligt undernummer 8471 60 90 enbart av den anledningen att de kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor.

 Den andra frågan

      Den nationella domstolen har genom den andra tolkningsfrågan begärt att domstolen ska precisera vilka som är de avgörande kriterierna vid bedömningen av huruvida de ifrågavarande monitorerna är enheter av sådant slag som huvudsakligen används i maskiner för automatisk databehandling.

      Kommissionen anser att de anslutningar monitorerna som är utrustade med, nämligen anslutningar för DVI‑D, S-video och kompositvideo, vanligen återfinns på monitorer tänkta för tv-mottagning. De ifrågavarande monitorernas arbetsuppgifter skulle således vara dubbla, nämligen återgivning av signaler från maskiner för automatisk databehandling och återgivning av videobilder.

      Den nederländska regeringen gör gällande att om monitorerna är utrustade med VGA-gränssnitt, med eller utan ljudgränssnitt, bör de anses vara av sådant slag som endast används i maskiner för automatisk databehandling. Bortsett från denna hypotes, skulle det bara vara när möjligheten att använda monitorer försedda även med andra gränssnitt utanför en maskin för automatisk databehandling är rent teoretisk som dessa monitorer kan anses vara av sådant slag som används huvudsakligen i ett sådant system.

      Dessa argument kan emellertid inte vinna framgång.

      Villkoret ”vara av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling” enligt anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen avser inte användningen av monitorn som sådan, utan de arbetsuppgifter den kan utföra. Detta har kommissionen påpekat i sitt yttrande. Såsom framgår av punkt 44 i förevarande dom framgår emellertid att det i anmärkningen uttryckligen beaktas samt särskiljs två slags enheter och att denna distinktion bör få en praktisk tillämpning.

      Mot denna bakgrund bör påpekas att, i motsats till vad som har gjorts gällande av den nederländska regeringen och vad kommissionen framhåller, kan antalet och det slags uttag som monitorerna i fråga är utrustade med i sig inte utgöra ett avgörande kriterium vid bedömningen av deras tullklassificering. Vid denna bedömning ska det även, i förhållande till andra kriterier samt med hänsyn till monitorernas objektiva kännetecken och egenskaper, göras en bedömning av såväl till vilken grad dessa kan utföra olikartade arbetsuppgifter som vilken prestationsnivå de uppnår vid utförandet av uppgifterna.

      Eftersom sådana monitorer inte kan uteslutas från begreppet enhet till en maskin för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B a och 5 C till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen finns följaktligen anledning att slå fast vilka kriterier som avgör huruvida monitorerna tillhör det slag som huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling eller om deras tekniska egenskaper och kännetecken gör att de ska klassificeras som tv-skärmar och videomonitorer.

      Vid tullklassificeringen av monitorerna ska de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet användas, särskilt punkterna 1–5 i den del av kapitel 1 D som gäller bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling.

      Av dessa punkter framgår att monitorer som huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling känns igen genom andra tekniska egenskaper än att de är utrustade med lämpliga uttag för att anslutning till en maskin för databehandling. Bland annat känns de igen genom att de är lämpade för ett arbete på nära håll, att de inte kan återge tv-signaler, att de kännetecknas av låg elektromagnetisk strålning, att deras skärm börjar vid 0,41 mm för medelupplösning och minskar allteftersom upplösningen blir högre, att deras bandbredd motsvarar 15 MHz eller mer och att deras bildpunktsstorlek är mindre än för videomonitorer enligt nummer 8528 samtidigt som skärmarnas konvergens är starkare än för de sistnämnda.

      Den andra frågan bör följaktligen besvaras enligt följande. För att avgöra huruvida sådana monitorer som de i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör enheter av det slag som huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling är de nationella myndigheterna, däribland domstolarna, skyldiga att beakta de anvisningar som förekommer i de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet, särskilt punkterna 1–5 i den del av kapitel 1 D, som rör bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling.

 Den tredje frågan

      Genom den tredje tolkningsfrågan vill den hänskjutande domstolen få klarhet i huruvida tillämpningsområdet för förordning nr 754/2004, i vars bilaga två slags plasmaskärmar med teknisk utrustning för att återge signaler såväl från maskiner för automatisk databehandling som från andra källor, såsom DVD‑spelare eller videospel, via en anpassningslåda (tuner box), klassificeras enligt nummer 8528 21 90, omfattar sådana monitorer som de som är i fråga i målet vid den nationella domstolen. Om så är fallet önskar Hoge Raad der Nederlanden även att domstolen ska uttala sig angående förordningens giltighet.

      Av rättspraxis framgår att en sådan klassificeringsförordning som förordning nr 754/2004 antas av kommissionen i de fall klassificeringen av en viss vara i KN skulle kunna medföra svårigheter eller föranleda skilda bedömningar. Enligt rättspraxis har dessutom en sådan klassificeringsförordning allmän giltighet, eftersom den inte ska tillämpas på en viss näringsidkare utan generellt på varor som är identiska med dem som klassificeras genom förordningen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 maj 2001 i mål C‑119/99, Hewlett Packard, REG 2001, s. I‑3981, punkterna 18 och 19, samt domen i det ovan i punkt 38 nämnda målet Kip Europe m.fl, punkt 59).

      Domstolen konstaterar att de varor som varit föremål för klassificering enligt förordning nr 754/2004 ur en teknisk synvinkel inte är identiska med de monitorer som är i fråga i målet vid den nationella domstolen. De två slags apparater som beskrivs i bilagan till förordningen är nämligen plasmaskärmar medan de ifrågavarande monitorerna är av typen LCD.

      Apparaterna skiljer sig även åt vad gäller måtten, då skärmarna till apparaterna i förordning nr 754/2004 har ett diagonalmått på 106 cm (41,73 tum), medan skärmarna för de monitorer som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen har ett diagonalmått på 58,42 cm (23 tum).

      De två slags apparater som klassificeras enligt förordning nr 754/2004 har vidare en upplösning på 852 x 480 pixlar respektive 1 024 x 1 024 pixlar. De monitorer som är i fråga i målet vid den nationella domstolen har däremot en upplösning på 1 920 x 1 200 pixlar.

      Det kan härvid tilläggas att även om en analog tillämpning av en klassificeringsförordning på varor som liknar dem som avses i denna förordning främjar en enhetlig tolkning av Kombinerade nomenklaturen och likabehandling av näringsidkarna (se dom av den 4 mars 2004 i mål C–130/02, Krings, REG 2004 s. I‑2121, punkt 35, och av den 13 juli 2006 i mål C‑14/05, Anagram International, REG 2006, s. I‑6763, punkt 32), krävs det ändå i ett sådant fall att de varor som ska klassificeras och de som avses i klassificeringsförordningen är tillräckligt lika.

      Den omständigheten att såväl de monitorer som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen som de varor som avses i förordning nr 754/2004 är utrustade med DVI‑anslutning och att de därför kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor är i sig inte tillräcklig för att förordning nr 754/2004 ska vara analogt tillämplig på de aktuella monitorerna, med hänsyn till de skillnader som konstaterats ovan i punkterna 64–66 i förevarande dom. Detta gäller oavsett hur skärmarnas objektiva egenskaper och prestationer vid utförandet av deras arbetsuppgifter bedöms.

      Därav följer att förordning nr 754/2004 inte är tillämplig på de ifrågavarande monitorerna, eftersom de inte är identiska eller tillräckligt lika de varor som klassificeras enligt denna förordning. Det saknas därför anledning att bedöma dess giltighet.

      Mot bakgrund av det ovan anförda ska den tredje frågan besvaras enligt följande. Förordning nr 754/2004 är inte tillämplig på tullklassificeringen av de monitorer som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen.

 Rättegångskostnader

      Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande:

1)      Sådana monitorer som de som är i fråga i målet vid den nationella domstolen är, i egenskap av enheter av sådant slag som ”huvudsakligen” används i en maskin för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen, vilken utgör bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003 av den 11 september 2003, inte uteslutna från en klassificering enligt undernummer 8471 60 90 enbart av den anledningen att de kan återge signaler från såväl maskiner för automatisk databehandling som från andra källor.

2)      För att avgöra huruvida sådana monitorer som de som är i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör enheter av det slag som huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling är de nationella myndigheterna, däribland domstolarna, skyldiga att beakta de anvisningar som förekommer i de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i Harmoniserade systemet, inrättat genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, vilken ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, samt ändringsprotokollet därtill av den 24 juni 1986, särskilt punkterna 1–5 i den del av kapitel 1 D som rör bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling.

3)      Kommissionens förordning (EG) nr 754/2004 av den 21 april 2004 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen är inte tillämplig på tullklassificeringen av de monitorer som det är fråga om i målet vid den nationella domstolen.

Underskrifter


* Rättegångsspråk: nederländska.