Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förslag till Rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” {SEK(2005) 434} /* KOM/2005/0122 slutlig - COD 2005/0038 */



[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 6.4.2005

KOM(2005) 122 slutlig

2005/0037 (COD)

2005/0038 (CNS)

2005/0039 (CNS)

2005/0040 (COD)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om inrättande av ett ramprogram om grundläggande rättigheter och rättvisa för perioden 2007–2013

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Kamp mot våld (Daphne), förebyggande av narkotikamissbruk och information” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Straffrätt” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Civilrätt” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

(framlagda av Komissionen) {SEK(2005) 434}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om inrättande av ett ramprogram om grundläggande rättigheter och rättvisa för perioden 2007–2013

Detta meddelande om att inrätta ett ramprogram om grundläggande rättigheter och rättvisa ingår i ett förslagspaket vars syfte är att området frihet, säkerhet och rättvisa skall få tillräckligt stöd i budgetplanen 2007. De tre centrala målen – frihet, säkerhet och rättvisa – måste utvecklas parallellt och med samma kraft så att man uppnår en balanserad strategi som bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna samt på rättsstatsprincipen. För vart och ett av dessa mål finns ett ramprogram som sörjer för samstämmighet mellan insatserna inom varje område och som skapar en tydlig koppling mellan de politiska målen och resurserna som finns tillgängliga för att understödja dem. Detta innebär även en avsevärd förenkling och rationalisering av den nuvarande finansieringen på området frihet, säkerhet och rättvisa, vilket ger rum för större flexibilitet när prioriteringar skall fastställas och ger på det hela taget ökad öppenhet.

1. INLEDNING

Den europeiska integrationen har framför allt gjort framsteg inom den ekonomiska sfären med uppbyggnaden av den inre marknaden och den gemensamma valutan. I enlighet med Amsterdamfördraget har detta integrerade ekonomiska område utan inre gränser kompletterats med ett område av frihet, säkerhet och rättvisa, ett område som nu måste utvecklas och stärkas ytterligare.

I meddelandet ”Bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013”[1] konstaterade kommissionen att ” Frihet, säkerhet och rättvisa är centrala värden som tillhör de viktigaste delarna av den europeiska samhällsmodellen. (---) Att utveckla denna dimension i EU är därför den nya integrationsfrågan. Ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa är en nödvändig förutsättning för EU och en central del av det politiska projektet att utvidga unionen” [2] .

De olika aspekterna av området frihet, säkerhet och rättvisa säkerställer den enskildes grundläggande rättigheter men är samtidigt en garanti för att Europeiska unionen lever upp till de grundläggande skyldigheter som förväntas av den[3].

Uppbyggnaden av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa är en central fråga för medborgarna i medlemsstaterna och därför antog Europeiska rådet Haagprogrammet i november 2004 för att följa upp det program som antogs vid Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober 1999. Haagprogrammet bygger vidare på Tammerforsprogrammet och presenterar en ny agenda så att unionen kan vidareutveckla det som redan har uppnåtts och samtidigt möta nya utmaningar. I programmet betonas även att för att skapa ett medborgarnas Europa krävs det inte bara full respekt för de grundläggande rättigheterna utan även att man arbetar aktivt för dessa rättigheter.

Genom att stadgan om de grundläggande rättigheterna införlivades i fördraget om konstitutionen ges unionens värderingar och mål ett erkännande. Anslutningen till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kommer dessutom att förstärka EU:s engagemang i skyddet för mänskliga rättigheter genom att EU:s respekt för de mänskliga rättigheterna underkastas kontroll av en utomstående domstol[4]. Ökat skydd och arbete för att främja de grundläggande rättigheterna innebär också att fler gemensamma åtgärder bör vidtas mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitiska fenomen genom ökat stöd till en religiöst öppen och multikulturell dialog som syftar till att skapa förståelse och ömsesidig kunskap.

Denna utveckling kräver en kraftig förstärkning av de grundläggande värderingar som är centrala för det europeiska projektet. Europeiska unionen kommer att vara rättsligt förpliktigad att inte bara respektera dessa rättigheter och värderingar utan även se till att de faktiskt främjas på alla politikområden (såväl interna som externa) där EU har behörighet. Dessutom måste övervakningsåtgärderna snabbt utökas så att man kan se till att medlemsstaterna följer samma linje på sina behörighetsområden, i synnerhet med tanke på den växande unionen och de utmaningar som den större mångfalden för med sig. Att främja ett unionsmedborgarskap bör också främja en känsla av samhörighet, av att tillhöra en union där alla har samma grundläggande rättigheter och värderingar, samtidigt som man bevarar och respekterar de europeiska folkens mångfald i kultur och traditioner.

Kampen mot våldet är utan tvekan en aspekt av skyddet av de grundläggande rättigheterna enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till fysisk integritet. Kopplingarna mellan våld och flera av de grundläggande rättigheterna (frihet, säkerhet, hälsa, sysselsättning, osv.) är så starka att man bör stötta ett generellt utövande av dessa rättigheter, som rör människans fysiska integritet. Samma gäller kampen mot narkotikamissbruk och narkotikahandel, ett område där en omfattande, sektorsövergripande och integrerad strategi på europeisk nivå har funnits sedan 1990 men utan något klart definierbart ekonomiskt stöd. Denna strategi bygger på fem huvudelement: att minska tillgång och efterfrågan, bekämpa olaglig handel, samarbeta internationellt och samordna insatser på nationell och europeisk nivå, sprida information, samt bedriva forskning och genomföra utvärderingar.

En uppbyggnad av medborgarnas Europa innebär även att skapa ett europeiskt område med rättvisa som bygger på principen om ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende: gränser mellan länderna skall inte längre utgöra ett hinder för att avgöra ärenden på privaträttens område, väcka talan vid domstol eller verkställa domar. Principen om fri rörlighet ger individer och företag möjlighet att bevaka sina civilrättsliga intressen i andra medlemsstater men det krävs också insatser på det straffrättsliga området för att se till att det inte finns några säkra tillflyktsorter för brott och brottslingar. Individer och företag bör inte hindras eller avskräckas från att utöva sina rättigheter på grund av oförenliga eller komplicerade rätts- och förvaltningssystem i medlemsstaterna.

För att uppnå dessa gemensamma mål krävs stabila ekonomiska ramar. Förberedelserna av budgetplanen för 2007–2013 öppnar en unik möjlighet att ta med denna utveckling i beräkningen och på så sätt forma det politiska projektet för den utvidgade unionen.

2. FÖRESLAGEN INSATS: RAMPROGRAM OM GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER OCH RÄTTVISA

2.1. Programmets syfte och struktur

För att möta de utmaningar som beskrivs ovan föreslås att ett ramprogram för grundläggande rättigheter och rättvisa inrättas med fyra specifika mål:

1. Att främja utvecklingen av ett europeiskt samhälle som bygger på ett EU-medborgarskap och respekterar de grundläggande rättigheter som anges i stadgan för de grundläggande rättigheterna, att bekämpa antisemitism, rasism och främlingsfientlighet och att stärka det civila samhället i fråga om grundläggande rättigheter.

2. Att bidra till etableringen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att bekämpa våld, sprida information och bekämpa användningen av narkotika.

3. Att främja rättsligt samarbete som bidrar till att det skapas ett europeiskt område med verklig rättvisa på civilrättens område.

4. Att främja rättsligt samarbete som bidrar till att det skapas ett europeiskt område med verklig rättvisa på straffrättens område.

Dessa mål har inte samma rättsliga grund i fördragen så därför kommer ramprogrammet att delas upp i fyra olika rättsliga instrument. Politisk samstämmighet kommer ändå att garanteras eftersom varje specifikt program kommer att motsvara målen på ett politikområde, som tillsammans med de tre andra gör det möjligt att utveckla ett EU-medborgarskap och ett område med verklig rättvisa. Att samla dessa komplementerande politikområden i ett och samma ramprogram ökar inte bara deras övergripande samstämmighet utan gör också att de i högre grad kan uppfylla medborgarnas behov. Nya, oväntade problem kan tacklas med större flexibilitet.

När det gäller grundläggande rättigheter och medborgarskap är det yttersta målet att skapa en verklig kultur för grundläggande rättigheter hos alla EU-medborgare och då är stora insatser för att sprida information, såväl genom allmänna informationskampanjer som genom svar på den enskildes frågor, av yttersta vikt. Dessa insatser är förknippade med behovet av ökad verksamhet – även på lagstiftningsområdet – som främjar tillämpningen av vissa rättigheter, exempelvis rätten till personlig fysisk integritet och de rättigheter som förknippas med EU-medborgarskapet, och för att stödja och uppmuntra medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter på sina behörighetsområden.

Kampen mot våld i alla dess former (sexuellt, psykiskt och fysiskt våld) som förekommer offentligt eller i hemmet kommer att bestå i stöd till offer och riskgrupper (barn, ungdomar och kvinnor), stöd och uppmuntran till icke-statliga organisationer och andra organisationer som är verksamma inom detta område, spridning av resultaten från Daphneprogrammet genom att resultaten anpassas och överförs till och används av andra mottagare eller i andra geografiska områden samt identifiering av vilka insatser som bidrar till positiv behandling av människor i riskzonen för våld.

Vad beträffar kampen mot narkotikamissbruk kommer de främsta utmaningarna att ligga i informationsspridning och ytterligare forskning som leder fram till nya program för utbildning, förebyggande och skadebegränsning. Att minska såväl tillgång som efterfrågan på narkotika kommer också att vara en viktig aspekt. På detta område måste det vidtas åtgärder för att stoppa narkotikahandeln och den narkotikarelaterade brottsligheten, i synnerhet när det handlar om nya syntetiska droger och deras kemiska prekursorer. Penningtvätten måste också stoppas.

Det rättsliga samarbetet gäller ökade insatser för att övervaka medlemsstaternas tillämpning av det nuvarande regelverket på såväl det civilrättsliga som det straffrättsliga området och att samordna den nationella lagstiftningen. Programmet kommer att stödja åtgärder av skiftande slag, bland annat för att göra domstolsväsendet effektivare och mer tillgängligt, men också för att säkra ett ömsesidigt erkännande i vidare bemärkelse även i fråga om erkännande av andra beslut och dokument än de som utfärdas av rättsliga myndigheter, stärka mekanismerna för information till allmänheten samt främja utbildning och utbyte för rättstillämpare om betydelsen instrumenten för samarbete på detta område. Tillämpningen av lagstiftning för att skapa och utveckla samarbetsverktyg och likvärdiga standarder för vissa förfaranden, exempelvis regler för bevishantering, kommer att uppmuntras. Dessutom kommer bestämmelserna för skydd av individer som är involverade i straffrättsliga förfaranden, oavsett om de är anklagade, vittnen eller offer, också att främjas.

Övergripande samordning mellan de fyra målsättningarna kommer att säkras genom gemensamma regler för genomförande och förvaltning efter en gemensam strategisk tidsplan, samt genom samordnade utvärderings- och översynsförfaranden (se punkt 3.2). På så sätt kommer programmet att innebära en rationalisering och förenkling, ökad insyn och effektivare användning av gemenskapens medel. Ytterligare en horisontell målsättning som är gemensam för de fyra politikområdena är att säkra aktivt deltagande av berörda aktörer och större lyhördhet för de krav som kommer från det civila samhället.

2.2. Mervärde på EU-nivå

Programmet kommer genom sin katalysatoreffekt att ge ett mervärde till de pågående nationella åtgärderna på detta område. EU-finansierat samarbete ökar medvetenheten om de intressen och värderingar som medlemsstaterna delar, vilket i sin tur underlättar framväxten av gemensamma strategier inom dessa områden, bland annat på lagstiftningssidan. Detta kommer att ske genom att de överenskomna målen för EU:s politik genomförs samtidigt som man uppmuntrar tillämpningen av dem även i den nationella politiken, genom att man stöttar införlivandet och en enhetlig tillämpning av EU:s lagstiftning inom hela gemenskapen, främjar samarbete och samordning av mekanismerna mellan medlemsstaterna och samarbetar med det civila samhällets organisationer på gemenskapsnivå.

Alla särskilda program kommer att ha gemensamma kriterier för utvärdering av mervärdet för EU i förhållande till de effekter som beskrivs ovan. Exempel på dessa kriterier är:

- Att de uteslutande stöttar aktiviteter som är nödvändiga på EU-nivå för att främja Europeiska unionens mål, lagstiftning och mekanismer för genomförande.

- Att de stöttar verksamhet som kompletterar sådan verksamhet som finansieras på nationell nivå.

- Att de stärker nationellt utbyte på EU-nivå och därmed skapar synergieffekter och stordriftsfördelar.

- Att de aktivt involverar representanter från medlemstaterna och andra berörda parter i genomförandet av programmet så att det i största möjliga utsträckning kompletterar befintlig verksamhet.

2.3. Komplementaritet med andra instrument och politiska åtgärder

Med programmet kommer man att sträva efter synergier med det arbete som utförs av byrån för de grundläggande rättigheterna. Denna byrå skall bygga vidare på verksamheten i Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet i Wien, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 1035/97 av den 2 juni 1997[5]. Genom ett meddelande[6] inledde kommissionen ett omfattande offentligt samråd om den framtida byråns verksamhetsfält och uppgifter. Samrådet inriktades särskilt på det civila samhället, som exempelvis icke-statliga organisationer som är engagerade i skyddet av de mänskliga rättigheterna, nationella institut för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, medlemsstaterna, EU:s institutioner, Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet och Europarådet. Slutsatserna av detta samråd kommer att beaktas när man skall fastställa byråns exakta uppgifter. Dess primära uppgift kommer dock att vara att samla in och analysera uppgifter för att utifrån dem definiera unionens politik i fråga om de grundläggande rättigheterna.

I fråga om civilrättsligt samarbete kommer programmets åtgärder att samordnas med verksamheten i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, som inrättades genom rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001[7] för att förbättra, förenkla och genomföra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna på det området. Inom ramen för det specifika programmet “Straffrätt” kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot Eurojust, som inrättades genom rådets beslut (2002/187/RIF) av den 28 februari 2002[8]. Detta är ett EU-organ som inrättats för att öka effektiviteten hos behöriga myndigheter i medlemsstaterna genom att stimulera och förbättra samarbetet mellan dessa myndigheter när de utreder och lagför allvarliga fall av gränsöverskridande och organiserad brottslighet. Eurojust lägger tyngdpunkten på att säkra fullt samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna och är därför ett viktigt komplement till ramprogrammet för grundläggande rättigheter och rättvisa.

Vad gäller det aktuella programmets målsättning att sprida information och bekämpa användningen av narkotika krävs ett ökat samarbete med länder utanför EU och nära samordning med Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). Detta Lissabonbaserade kontor inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 302/93 av den 8 februari 1993[9], ändrad genom rådets förordning (EG) nr 3294/94 av den 22 december 1994[10]. Dess uppgift är att samla in och sprida objektiv, tillförlitlig och jämförbar information om narkotika och narkotikamissbruk i Europa. Centrumet samarbetar därför med länder utanför EU och med internationella organisationer som också är verksamma på detta område, exempelvis Förenta nationernas narkotikakontrollprogram (UNDCP), Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådets Pompidougrupp, Världstullorganisationen (WCO), Interpol och Europol.

3. RATIONALISERING OCH FÖRENKLING

3.1. Övergång från de befintliga instrumenten

Utvärderingen av de åtgärder som Europeiska unionen under årens lopp har stöttat på dessa områden visar klart att det finns ett behov av att fortsätta, eftersom de tacklar specifika och verkliga problem och bidrar till att de behandlas på ett positivt sätt som kompletterar de nationella insatserna inom samma områden. Samtidigt identifierades även flera svagheter som man måste ta itu med så att EU kan uppnå ännu bättre resultat genom sina åtgärder. Den nuvarande situationen, med flera småskaliga budgetposter eller specialstöd med begränsad varaktighet och utan övergripande sammanhang, gör att EU:s verksamhet inte blir tillräckligt effektiv för att uppnå målen. Inte heller utnyttjas de befintliga mänskliga och ekonomiska resurserna maximalt. Att genomföra dessa program separat innebär att de verkliga synergierna inte maximeras och kan även leda till onödiga överlappningar. Slutligen finns det ett reellt behov av att ompröva målen, typen av åtgärder och storleken på varje enskilt program om man ska uppnå bästa möjliga resultat.

I det föreslagna programmet har man tagit lärdom av erfarenheterna från pågående åtgärder på dessa områden. Det är i stort sett en utveckling av de två förberedande åtgärderna för att främja och skydda de grundläggande rättigheterna och för att stödja det civila samhällets organisationer i de tio nya medlemsstaterna, en åtgärd som kommer att utvidgas till alla medlemsstater. För att uppmuntra deltagande i demokratiska processer kommer särskild tonvikt att läggas på de grundläggande rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet.

I fråga om målsättningen att främja civilrättsligt samarbete kommer programmet att samla åtgärder som gynnar civil- och straffrättsligt samarbete för att på så sätt säkra samordningen mellan dessa två rättsliga områden innan pelarstrukturen avskaffas i samband med att konstitutionen träder i kraft. Civilrättsligt samarbete har tidigare stöttats genom ett separat program medan det straffrättsliga samarbetet ingick i Agisprogrammet. Detta nya förslag syftar till att på ett bättre sätt ta hänsyn till de politiska förväntningarna på förstärkt rättvisa, vilket efterfrågades i Haagprogrammet, och till de krav som ställs av rättsliga myndigheter, rättstillämpare och det civila samhället i allmänhet. Fortbildningen för rättsväsendet kommer att intensifieras och programmet kommer också att ha den flexibilitet som krävs för att nya åtgärder skall kunna genomföras, exempelvis det datoriserade systemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister.

Vad gäller kampen mot våld bygger programmet vidare på det nuvarande Daphne II-programmet, men med vissa justeringar för att ta bättre hänsyn till det civila samhällets krav, däribland möjligheten att genomföra nya åtgärdsformer. Insatsen att förebygga narkotikamissbruk och sprida information är inriktad på att konsolidera de åtgärder som nu genomförs inom olika program så att medborgarna och alla iblandade aktörer får bättre insyn. Övervakning och utvärdering av särskilda åtgärder inom ramen för EU:s handlingsplaner kommer att främjas och ökat engagemang från det civila samhällets sida att eftersträvas.

3.2. Gemensamma förvaltningsavtal

Ett centralt mål i ramprogrammet om grundläggande rättigheter och rättvisa är att förenkla och rationalisera instrumenten både juridiskt, förvaltningstekniskt och budgettekniskt, och att öka enhetligheten och konsekvensen mellan instrumenten och motverka dubbelarbete. Det nuvarande programmet är ett viktigt steg mot såväl förenkling som flexibilitet. Antalet budgetposter och rättsliga instrument har minskats. Denna koncentration av EU:s resurser ger bättre insyn i finansieringen och bättre möjligheter att bedöma mervärdet av EU:s åtgärder. Dessutom kan resultaten optimeras tack vare bättre överensstämmelse mellan målen för de olika specifika programmen och ökat samarbete eller partnerskap med alla inblandade aktörer.

Den föreslagna förenklingen och rationaliseringen gynnar också slutanvändarna genom att instrumentens synlighet, tydlighet och enhetlighet ökar. Det kommer att bli lättare för potentiella stödmottagare att ansöka om finansiering på de olika områdena tack vare mer standardiserade lösningar och genomförandebestämmelser.

Programmet kommer att skötas direkt av kommissionen. Andra mekanismer för genomförande (externalisering eller gemensam förvaltning) har undersökts grundligt men ansågs inte vara kostnadseffektiva på detta stadium med tanke på de relativt små belopp det handlar om. Om det visar sig vara nödvändigt för att nå målen i ramprogrammet kan det bli aktuellt att införa olika förvaltningsformer eller strukturer.

Det krävs relativt mycket personal för att förvalta programmet, men den harmonisering av förfarandena som uppnås i och med att de specifika programmen samlas under ett och samma tack kommer tack vare stordriftsfördelarna att medge rationaliseringar i personalhänseende. Rationaliseringen av övervaknings- och utvärderingsförfarandena kommer till exempel att ge bättre resultat och underlätta spridningen av bra metoder. Att ha en enda kommitté för de fyra specifika programmen kommer också att underlätta den dagliga förvaltningen av ramprogrammet.

Ytterligare rationaliseringar kan bli möjliga efter att fördraget om konstitutionen har trätt i kraft. Ramprogrammet är utarbetat i enlighet med bestämmelserna i de nuvarande fördragen men en smidig övergång till den nya strukturen enligt konstitutionen finns inbyggt i programmet, så att ytterligare harmonisering mellan de särskilda programmen “Civilrätt” och “Straffrätt” kan ske.

4. FINANSIELLA RESURSER

Det samlade belopp som avsatts för ramprogrammet för grundläggande rättigheter och rättvisa uppgår till 543 miljoner euro för perioden 2007–2013 (löpande priser). Inom denna budget har 93,8 miljoner euro avsatts till programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”, 106,5 miljoner euro till programmet ”Civilrätt”, 196,2 miljoner euro till programmet ”Straffrätt” och 135,4 miljoner euro till ”Kamp mot våld (Daphne), förebyggande av narkotikamissbruk och information”. Inom referensbeloppet sa tillkommer 11.1 miljoner EUR för administrativa utgifter.

För samma period har det dessutom avsatts 164,9 miljoner euro till Byrån för grundläggande rättigheter och 110,6 miljoner till Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk medan beloppet för Eurojust ligger på 133,4 miljoner euro.

Dessa belopp har beräknats utifrån de behov som fastställts och beskrivits ovan och man har tagit hänsyn till relevanta erfarenheter från pågående åtgärder och program som rör grundläggande rättigheter och rättvisa.

5. SLUTSATSER

Den nya budgetplanen öppnar inte bara för möjligheten till bättre överensstämmelse mellan målen och resurserna utan även till rationalisering av instrumenten så att Europeiska unionens medel kan utnyttjas optimalt.

Ramprogrammet för grundläggande rättigheter och rättvisa samlar de enskilda, specifika program som har nära koppling till varandra och på så sätt kan gemensamma insatser inom dessa program effektivare nå det slutliga målet, nämligen att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

BILAGA

Inrättande av ett ramprogram om grundläggande rättigheter och rättvisa för perioden 2007–2013

Komplementaritet med byråer och andra instrument på området frihet, säkerhet och rättvisa

Budgetplanen omfattar flera kompletterande instrument som skall bidra till att nå de politiska målen på området frihet, säkerhet och rättvisa:

- Ramprogrammen som kommer att ersätta de många små budgetposterna som kommissionen för närvarande förvaltar på detta område.

- Gemenskapsfinansiering av byråer och gemenskaps- eller EU-organ.

- Utveckling och förvaltning av tillhörande storskaliga informationssystem.

Följande byråer och organ som är verksamma på det ovannämnda ramprogrammets område kommer att täckas av den nya budgetplanen:

- Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), upprättat genom rådets förordning (EEG) nr 302/93 av den 8 februari 1993 om upprättande av ett europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EGT L 36, 12.2.1993, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1651/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 30) och för vilken ett utkast till ändringsförslag har lagts fram (Förslag till rådets förordning, framlagt av kommissionen den 19 december 2003, om Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (KOM(2003) 808).

- Centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet , som skall bli en fullfjädrad Byrå för grundläggande rättigheter (kommissionsförslag är planerat till maj 2005), som för närvarande är upprättat genom rådets förordning (EG) nr 1035/97 av den 2 juni 1997 om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EGT L 151, 10.6.1997, s. 1).

- Eurojust, inrättat genom rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet (EGT L 63, 6.3.2002, s. 1), senast ändrat genom beslut 2003/659/RIF (EUT L 245, 29.9.2003, s. 44).

Med hänsyn till detta ingår budgetmedlen till de ovannämnda gemenskapsbyråerna inte i ramprogrammen.

Medlen måste dock ingå som en del av utgifterna för generaldirektoratets (JLS) politik under rubrik 3 i de framtida finansiella gemenskapsramarna.

MOTIVERING

1. Bakgrund

Utarbetandet av budgetplanen för 2007–2013 har redan från början präglats av ett strategiinriktat arbetssätt för att garantera balans mellan politiska mål och de belopp som anslås för att uppnå dessa mål. Att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa anses vara en av huvudprioriteringarna för Europeiska unionen under de kommande åren, ett arbete som skall främjas genom väsentligt ökade finansiella resurser. I sina meddelanden Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 [11] och Budgetplan 2007–2013 [12] underströk kommissionen också vikten av att använda översynen av de rättsliga instrumenten för nästa budgetperiod till att avsevärt förenkla systemen. Genom att bygga sina förslag kring tre allmänna och strategiinriktade program (”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och ”Säkerhet och skydd för friheter”) anger kommissionen en tydlig ram för utvecklingen av gemenskapens finansiella åtgärder till stöd för de tre målen rättvisa, frihet och säkerhet.

2. Grund för åtgärden

2.1. Problemanalys

Kampen mot våldet är helt klart en aspekt av skyddet av de grundläggande rättigheterna enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till fysisk integritet. Kopplingarna mellan våld och flera av de grundläggande rättigheterna (frihet, säkerhet, hälsa, sysselsättning, osv.) är så starka att dessa rättigheter, som rör individens fysiska integritet, bör ges ett generellt stöd. Särskilda former av våld – som rasistiskt våld eller våld på grund av kön eller sexuell läggning – kräver särskilda initiativ där informationsutbyte och utveckling av god praxis på europeisk nivå kan vara till nytta. Behovet av en mer global och målinriktad lösning på våldsproblemen måste tas med i beräkningen när man inom ramen för den nya budgetplanen utformar motåtgärder med utgångspunkt i befintliga insatser.

Uppbyggnaden av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa bör också tackla problemen med narkotikamissbruk och narkotikahandel, en av de viktigaste frågorna för det europeiska samhället idag. En omfattande, sektorsövergripande och integrerad strategi har utvecklats på Europeisk nivå sedan 1990, men utan klart definierade finansiella medel. Denna strategi bygger på fem huvudelement: att a) minska tillgång och efterfrågan, b) bekämpa olaglig handel, c) samarbeta internationellt, d) samordna insatser på nationell nivå och EU-nivå samt e) sprida information, bedriva forskning och genomföra utvärdering.

2.2. Framtida utveckling

De största utmaningarna som EU står inför i kampen mot narkotika under nästa budgetperiod kan sammanfattas så här:

- Information och forskning, bland annat genom att fortsätta arbetet vid Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN).

- Arbete för att minska efterfrågan på narkotika på grund av sambandet mellan efterfrågan och narkotikaproblemens omfattning; utbildning, förebyggande och skadebegränsning.

- Arbete för att minska tillgången på narkotika samt stoppa narkotikahandeln och den narkotikarelaterade brottsligheten, i synnerhet när det handlar om nya syntetiska droger och deras kemiska prekursorer, och för att bekämpa penningtvätt.

- Ökat samarbete med länder utanför EU för att minska såväl tillgång som efterfrågan på narkotika.

- Mer lagstiftningsarbete kommer att behövas beträffande nya och framtida former av narkotika, exempelvis för att få in nya former av narkotika i de etablerade kontrollmekanismerna.

2.3. Programmål och anknytande indikatorer

- Definition av allmänna, särskilda och operativa mål

Bidra till etableringen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att bekämpa våld samt sprida information och bekämpa narkotikaanvändningen. | Skydda medborgarna mot våld och uppnå en hög hälsoskyddsnivå, välfärd och social sammanhållning. | Förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor i offentlig miljö eller i hemmet. Ge stöd till våldsoffer och riskgrupper. Ge stöd och uppmuntran till icke-statliga organisationer och andra organisationer som är verksamma inom detta område Sprida resultaten från Daphneprogrammet genom att resultaten anpassas och överförs till och används av andra mottagare eller i andra geografiska områden. Identifiera och förstärka de insatser som bidrar till positiv behandling av människor i riskzonen för våld. |

Förebygga och minska användningen och beroendet av narkotika samt de narkotikarelaterade skadorna. | Engagera det civila samhället i genomförande och utveckling av Europeiska unionens narkotikastrategi och narkotikahandlingsplan. Övervaka, genomföra och utvärdera de särskilda åtgärderna i narkotikahandlingsplanerna för 2005–2008 respektive 2009–2012. |

Främja gränsöverskridande och medvetandehöjande åtgärder på de områden som nämns ovan. | Bilda sektorsöverskridande nätverk. Vidga kunskapsbasen, för informationsutbyte och identifiering och spridning av kunskap om goda rutiner, bland annat genom utbildning, studiebesök och personalutbyte, Utveckla och genomföra medvetandehöjande åtgärder riktade mot särskilda målgrupper för att skapa en nolltolerans mot våld och för att uppmuntra stöd till brottsoffer och anmälning av våldshandlingar. Öka medvetenheten om de hälsoproblem och sociala problem som orsakas av narkotikaanvändning; att uppmuntra till en öppen dialog i syfte att bygga upp större kunskap om narkotikafrågor. |

Alla dessa mål överensstämmer med det övergripande målet för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, nämligen att stödja utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

- Komplementaritet/samstämmighet med andra instrument

När programmet utarbetades lades särskild vikt vid att garantera överensstämmelse med andra programs finansieringsverksamheter på samma politikområden och att skapa komplementaritet och synergier med dessa.

Detta program kompletteras av övriga särskilda program under det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, i synnerhet det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” vars syfte är att främja Europeiska unionens grundläggande rättigheter och värderingar, samtidigt som de europeiska folkens mångfald i kultur och traditioner bevaras och respekteras.

Det är också tänkt att programmet skall komplettera arbetet vid Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk vars främsta uppgift är att samla in och sprida objektiv, tillförlitlig och jämförbar information om narkotika och narkotikamissbruk i Europa. För att fullgöra sin uppgift samarbetar centrumet med länder utanför EU och med internationella organisationer som också är engagerade i denna fråga.

De allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” kommer att ägnas särskild uppmärksamhet eftersom de kompletterar det här programmet och man med all säkerhet kommer att uppnå synergier, i synnerhet när det gäller brottsbekämpning, oavsett om det gäller rasistiskt våld eller våld på grund av kön eller sexuell läggning, eller narkotikarelaterad brottslighet.

Andra program kanske också kompletterar detta program, exempelvis de som rör säkrare Internet, hälsa, förebyggande av personskador, liksom sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling och programmet ”Ungdom”.

3. Utvärdering

3.1. Erfarenheter från delutvärderingar och slutliga utvärderingar

Daphneprogrammet utvärderades två gånger av kommissionen. En halvtidsrapport lades fram 2002[13] och en slutrapport 2004[14].

Både halvtids- och slutrapporten om Daphneprogrammet (2000–2003) visar att organisationer har vunnit på sitt deltagande i europeiska partnerskap. Det gjorde det möjligt för dem att samarbeta vilket ledde till effektivare planering och bättre resursanvändning. Slutrapporten visade att det fanns utrymme för förbättringar, exempelvis att bygga upp en helpdesk och lägga större vikt vid spridning av resultaten, och Daphne II anpassades också efter detta. Eftersom dessa ändringar i programstrukturen har skett ganska nyligen behöver inga större förändringar göras.

Handlingsplanen mot narkotika (2000–2004) utvärderades av kommissionen vid två tillfällen: efter halva tiden[15] och vid programmets slut[16]. Den nya handlingsplanen (2005–2008) har särskilt fokus på de områden som enligt utvärderingarna behövde utvecklas mer.

Enligt dessa utvärderingar krävdes vissa förbättringar för att målen skulle kunna uppnås. Särskilt framhölls det att civilsamhället skulle behöva involveras mer i förberedelserna och utvecklingen av EU:s politik på detta område. Bättre samordning av nationella insatser behövs också, även på den internationella arenan. Nätverkssamarbete och utbyte av bästa praxis bör uppmuntras och utvecklas mer.

3.2. Förhandsbedömning

Kommissionens arbetsdokument med förhandsbedömningen av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” visar att den politik som valts är lämplig för att uppnå de uppsatta målen.

4. Rättslig grund och syftet med det politiska instrumentet

4.1. Rättslig grund

Detta särskilda program inom ramen för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” grundar sig på artikel 152 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

I den artikeln, som rör folkhälsan, anges klart att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder och att gemenskapen skall komplettera medlemsstaternas insatser för att minska narkotikarelaterade hälsoskador, inklusive upplysning och förebyggande verksamhet.

Det främsta målet med detta program är att säkra en hög hälsoskyddsnivå för människor genom att skydda dem mot våld och utveckla informativa och förebyggande åtgärder mot narkotika. Den föreslagna rättsliga grunden är således lämplig.

4.2. Åtgärder enligt programmet

Programmet omfattar en rad olika åtgärder, exempelvis:

- Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning; opinionsundersökningar; fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertmöten; organisering av offentliga kampanjer och evenemang; utveckling och underhåll av webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och förvaltning av nätverk bestående av nationella experter; analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till särskilda projekt av gemenskapsintresse, på de villkor som anges de årliga arbetsprogrammen.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer eller andra organ, på de villkor som anges de årliga arbetsprogrammen.

- Ett driftsstöd till European Federation for Missing and Sexually Exploited Children som strävar efter att uppfylla mål av allmänt europeiskt intresse när det gäller barns rättigheter och skydd.

4.3. Subsidiaritet och proportionalitet

Detta förslag har utformats med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EG-fördraget och de protokoll som fogats till detta. När det gäller subsidiaritet är detta program inte ett försök att inkräkta på områden som omfattas av nationella program som utarbetats av nationella myndigheter i medlemsstaterna. Syftet är att fokusera på områden där det kan skapas ett mervärde på det europeiska planet. Det stora flertalet av de verksamheter som får stöd via programmet är åtgärder som kompletterar nationella åtgärder och i största möjliga utsträckning försöker dra nytta av synergieffekterna från åtgärder som genomförs på internationell och regional nivå.

När det gäller proportionalitet har det nya programförslaget inriktats på största möjliga förenkling inte bara i fråga om åtgärdernas form (åtgärdsdefinitionerna i själva bestämmelserna har hållits så allmänna som möjligt), utan också i fråga om de administrativa och finansiella krav som kommer att ställas på genomförandet av åtgärderna. Kommissionen har strävat efter att hitta rätt balans mellan flexibilitet och användarvändlighet å ena sidan, och klara målsättningar och lämpliga finansiella garantier och rättssäkerhetsgarantier å den andra.

Av riktlinjerna i protokollet om tillämpningen av de båda principerna framgår att de problem som detta program försöker tackla har gränsöverskridande dimensioner och att åtgärder på gemenskapsnivå därför kommer att ge större fördelar än åtgärder på medlemsstatsnivå.

4.4. Förenkling och rationalisering

Det föreslagna tillvägagångssättet kommer att bidra till att man uppnår det centrala målet att förenkla instrumenten både juridiskt, förvaltningstekniskt och budgettekniskt. Det kommer också att öka enhetligheten och konsekvensen mellan instrumenten och motverka dubbelarbete. Visserligen kommer mer personal att krävas efter kommande utvidgningar, men fördelningen av personalen kommer att förbättras genom att mindre budgetposter (som ju är resurskrävande) avskaffas och befintliga program samlas till ett enda, enhetligt och rationaliserat program. På så sätt kommer den administrativa kostnaden för förvaltning av anslagen att stå i rimligare proportion till själva anslagen.

Den föreslagna rationaliseringen gynnar också slutanvändarna i det att instrumentens synlighet, tydlighet och enhetlighet ökar. Potentiella mottagare kommer att finna det lättare att ansöka om finansiering tack vare den standardiserade lösningen och harmoniseringen av genomförandebestämmelserna.

Kommissionen kan besluta att överlåta delar av budgetens genomförande på sådana gemenskapsrättsliga organ som avses i artikel 54.2 a i budgetförordningen. Dessa organ skall utses av kommissionen i enlighet med artiklarna 55 och 56 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002. Kommissionen skall kontrollera att principerna för sund ekonomi och effektivitet uppfylls. Innan delegering sker skall kommissionen genom en förhandsbedömning se till att inrättandet av organen står i överensstämmelse med sund ekonomisk förvaltning.

Det föreslagna nya instrumentet följer vad som fastställdes av kommissionen beträffande de politiska och finansiella utmaningarna från 2007 och framåt. Avsikten är att komplettera, förenkla och rationalisera befintliga instrument och att åstadkomma en smidig anpassning till den nya rättsliga ram som kommer att införas när det konstitutionella fördraget träder i kraft.

5. Budgetkonsekvenser

Kostnaden för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” för 2007–2013 är 543 miljoner euro. Till detta särskilda program kommer 138,2 miljoner euro att anslås.

2005/0037 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Kamp mot våld (Daphne), förebyggande av narkotikamissbruk och information” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[17],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[18],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[19],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[20], och

av följande skäl:

(1) I Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fastslås att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Enligt artikel 3.1 p i fördraget skall gemenskapens verksamhet innefatta bidrag till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå.

(2) Gemenskapens insatser skall komplettera den nationella politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan, undanröja faror för människors hälsa och minska narkotikarelaterade hälsoskador.

(3) Fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot barn, ungdomar och kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande utgör, oavsett om det sker offentligt eller i den privata sfären, en kränkning av deras rätt till liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet och ett allvarligt hot mot våldsoffrens fysiska och psykiska hälsa. Följdverkningarna av sådant våld är så utbredda inom gemenskapen att de utgör ett verkligt folkhälsoproblem och ett hinder mot att alla medborgare skall kunna utöva sina medborgerliga rättigheter under trygga, fria och rättvisa former.

(4) Enligt Världshälsoorganisationens definition är hälsa ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Enligt Världshälsoförsamlingens resolution 1996 är våld ett av de största världsomspännande folkhälsoproblemen. I sin rapport om våld och hälsa av den 3 oktober 2002 rekommenderar organisationen stöd till primärt förebyggande, förstärkning av insatser för våldsoffer och ökat samarbete och informationsutbyte om våldsförebyggande.

(5) Dessa principer har erkänts i ett stort antal konventioner, deklarationer och protokoll från de främsta internationella instanserna som FN, Internationella arbetsorganisationen, världskvinnokonferenserna och världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn.

(6) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[21] bekräftar bland annat rätten till värdighet, jämlikhet och solidaritet. Stadgan innehåller ett antal särskilda bestämmelser som syftar till att skydda och främja människors fysiska och mentala integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män och barns rättigheter samt till att förbjuda diskriminering, omänsklig eller förnedrande behandling, slaveri, tvångsarbete och barnarbete. Den bekräftar även att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder.

(7) Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utarbeta och genomföra handlingsprogram för att bekämpa våld, bland annat i sina resolutioner av den 19 maj 2000 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om vidare åtgärder i kampen mot kvinnohandel[22] respektive av den 20 september 2001 om kvinnlig könsstympning[23].

(8) Det program som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 293/2000/EG av den 24 januari 2000 om att anta ett program för gemenskapens insatser (Daphneprogrammet) (2000–2003) för förebyggande åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor[24] har bidragit till att öka medvetenheten inom Europeiska unionen och till att öka och befästa samarbetet mellan organisationer i medlemsstaterna som är aktiva i kampen mot våldet.

(9) Det handlingsprogram som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 803/2004/EG av den 21 april 2004 om antagande av ett gemenskapens handlingsprogram (2004–2008) för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet)[25] byggde vidare på de resultat som redan uppnåtts genom Daphne-programmet. Enligt artikel 8.2 skall kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de årliga anslagen överensstämmer med den nya budgetplanen.

(10) Det är önskvärt att kontinuiteten säkerställs för de projekt som stöds via Daphne- och Daphne II-programmen.

(11) Forskningsresultat visar att narkotikamissbruk leder till sjukdom och död för ett stort antal europeiska medborgare, och därmed utgör hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk ett stort problem för folkhälsan.

(12) I meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultaten av den slutliga utvärderingen av EU:s handlingsplan mot narkotika (2000–2004)[26] påpekades behovet av regelbundna samråd med det civila samhället vid utarbetandet av EU:s narkotikapolitik.

(13) I Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) ingår utformning av strategier och insatser mot narkotikamissbruk, som är en av de viktiga livsstilsrelaterade faktorer som är avgörande för folkhälsan.

(14) I sin rekommendation av den 18 juni 2003 om förebyggande och begränsning av hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk[27] rekommenderade rådet att medlemsstaterna som folkhälsomål skulle ställa upp förebyggande och begränsning av risker kopplade till narkotikamissbruk samt utarbeta och genomföra omfattande strategier för detta ändamål.

(15) I december 2004 godkände Europeiska rådet Europeiska unionens narkotikastrategi 2005–2012, som omfattar all narkotikarelaterad verksamhet inom Europeiska unionen, och fastställde strategins huvudmål. I målen ingår att skapa gott hälsoskydd, välbefinnande och social sammanhållning genom att förebygga och minska användningen och beroendet av narkotika samt narkotikarelaterade skadeverkningar på hälsa och samhälle.

(16) Kommissionen antog sin handlingsplan för narkotikabekämpning 2005–2008[28] som ett oumbärligt instrument för att omsätta Europeiska unionens narkotikastrategi 2005–2012 i konkreta åtgärder. Det yttersta målet med handlingsplanen är att åstadkomma en betydande minskning av narkotikamissbruket bland befolkningen och att reducera de negativa samhälls- och hälsoeffekterna av missbruk av och olaglig handel med narkotika.

(17) Det är viktigt och nödvändigt att erkänna de allvarliga följderna av våld och narkotika, både på kort och lång sikt, för hälsa, psykisk och social utveckling och för individernas, familjernas och samfundens lika möjligheter samt de höga sociala och ekonomiska kostnader som våldet innebär för samhället som helhet.

(18) Europeiska unionen kan skapa ett mervärde för de åtgärder som medlemsstaterna skall vidta i fråga om information och förebyggande på narkotikaområdet genom att komplettera dem och främja synergier.

(19) I fråga om att förebygga våld, även våld i form av sexuellt utnyttjande och övergrepp mot barn, ungdomar och kvinnor, och ge skydd åt offer och riskgrupper kan Europeiska unionen tillföra ett mervärde till de åtgärder som i huvudsak skall genomföras av medlemsstaterna genom att sprida information, erfarenhet och god praxis, främja nyskapande lösningar, fastställa prioriteringar, vid behov utveckla nätverk, välja ut projekt för hela gemenskapen samt genom att motivera och mobilisera alla inblandade. Insatserna skall även omfatta kvinnor och barn som har förts till medlemsstaterna genom människohandel.

(20) European Federation for Missing and Sexually Exploited Children samlar på europeisk nivå olika icke-statliga organisationer som är verksamma i kampen mot barns försvinnande och sexuellt utnyttjande av barn. De arbetar för ökad medvetenhet och bekämpar fenomenet med försvunna och sexuellt utnyttjade barn genom att underlätta kommunikationen mellan europeiska organisationer för att skapa effektivare metoder och genom att främja uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för insamling och analys av uppgifter som rör dessa fenomen. Vidare stöder de och genomför insatser som förbättrar situationen för underåriga, försvunna barn och/eller offer för sexuella övergrepp och som kan förändra rättsreglerna samt mentaliteten och beteendet i Europa.

(21) Målen för den föreslagna åtgärden, dvs. att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt förebygga narkotikamissbruk och sprida information, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av informationsutbyte på EU-nivå och av att sprida de bästa metoderna i hela gemenskapen. Detta kan uppnås bättre på gemenskapsnivå. På grund av behovet av ett samordnat och sektorsövergripande tillvägagångssätt och på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(22) Det bör vidtas lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägerier. Det bör också vidtas nödvändiga åtgärder för att kräva tillbaka pengar som försvunnit eller betalats ut eller använts felaktigt.

(23) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[29].

(24) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[30], nedan kallad ”budgetförordningen”, samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[31], vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(25) Enligt budgetförordningen krävs en grundläggande rättsakt för att bidrag för de administrativa kostnaderna skall kunna beviljas.

(26) Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[32] bör de åtgärder som behövs för genomförandet av det här beslutet antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i det beslutet. Detta är lämpligt, eftersom programmet inte har någon betydande inverkan på gemenskapsbudgeten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Inrättande av programmet

1. Genom detta beslut inrättas programmet ”Kamp mot våld (Daphne), förebyggande av narkotikamissbruk och information”, nedan kallat ”programmet”, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, för att stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa.

2. Programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007 – 31 december 2013.

Artikel 2 Allmänna mål

1. Detta program skall ha följande allmänna mål:

a) Att bidra till etableringen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att bekämpa våld, sprida information och förebygga narkotikaanvändning.

b) Att skydda medborgarna mot våld för att uppnå en hälsoskyddsnivå, välfärd och social sammanhållning.

c) Att förebygga och minska användningen och beroendet av narkotika samt de narkotikarelaterade skadorna.

2. Utan att det påverkar Europeiska gemenskapens mål och befogenheter bidrar programmets allmänna mål till utvecklingen av gemenskapspolitiken, och närmare bestämt till utveckling av folkhälsoskyddet, jämställdheten, skyddet av barns rättigheter och kampen mot människohandel och sexuell exploatering.

Artikel 3 Särskilda mål

Programmet skall ha följande särskilda mål:

5. Att förebygga och bekämpa alla former av våld i offentlig miljö eller i hemmet mot barn, ungdomar och kvinnor genom förebyggande åtgärder och genom att på följande sätt ge stöd till offer och riskgrupper:

6. Att ge stöd och uppmuntran till icke-statliga organisationer och andra organisationer som verkar för att skydda mot och förebygga våld och hjälpa våldsoffren.

7. Att utveckla och genomföra medvetandehöjande åtgärder riktade mot särskilda målgrupper, utforma material som kompletterar befintligt material eller anpassa och använda befintligt material i andra geografiska områden eller för andra målgrupper.

8. Att sprida resultaten från de två Daphneprogrammen genom att resultaten anpassas och överförs till och används av andra mottagare eller i andra geografiska områden.

9. Att identifiera och förstärka de insatser som bidrar till positiv behandling av människor i riskzonen för våld, dvs. åtgärder som uppmuntrar till respekt för dem och främjar deras välfärd och självförverkligande.

10. Främja gränsöverskridande insatser för att

11. bilda sektorsöverskridande nätverk,

12. se till att kunskapsbasen vidgas och att det sker ett informationsutbyte och identifiering och spridning av kunskap om goda rutiner, bland annat genom utbildning, studiebesök och personalutbyte,

13. höja medvetenheten om våld hos vissa målgrupper, exempelvis hos vissa yrkesgrupper, för att förbättra deras kunskaper om detta och främja uppbyggnaden av en nolltolerans mot våld och för att uppmuntra och stödja offer som anmäler våldshandlingar,

14. studera våldsrelaterade fenomen, utforska och bekämpa grundorsakerna till våld på alla nivåer i samhället, och

15. öka medvetenheten om de hälsoproblem och sociala problem som orsakas av narkotikaanvändning och uppmuntra till en öppen dialog i syfte att bygga upp större kunskap om narkotikafrågor.

16. Att engagera det civila samhället i genomförande och utveckling av Europeiska unionens narkotikastrategi och handlingsplan.

17. Att övervaka, genomföra och utvärdera de särskilda åtgärderna i narkotikahandlingsplanerna 2005–2008 respektive 2009–2012.

Artikel 4 Åtgärder

För att uppfylla de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 kommer detta program att stödja följande typer av åtgärder:

18. Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel studier och forskning; opinionsundersökningar o.d.; fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertsammanträden, offentliga kampanjer och evenemang; utveckling och underhåll av webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och administration av nätverk av nationella experter samt analyser, övervakning och utvärdering, eller

19. särskilda gränsöverskridande program av gemenskapsintresse som läggs fram av minst tre medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen, eller

20. stöd till verksamhet inom icke-statliga organisationer eller andra organ vars målsättningar är av allmänt europeiskt intresse i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet och i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.

21. Ett stöd för att medfinansiera administrativa utgifter i samband det ständiga arbetsprogrammet för European Federation for Missing and Sexually Exploited Children som strävar efter att uppfylla mål av allmänt europeiskt intresse när det gäller barns rättigheter och skydd.

Artikel 5 Deltagande

Följande länder, nedan kallade ”deltagande länder”, får delta i programmets åtgärder:

22. De EFTA-stater som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

23. De kandidatländer som är associerade till EU, liksom de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen i enlighet med villkoren i associeringsavtalen, eller i protokoll till dessa avtal om deltagande i gemenskapsprogrammen som ingåtts eller kommer att ingås med dessa länder.

24. Projekt kan även omfatta kandidatländer som inte deltar i programmet om det skulle bidra till dessa länders förberedelser inför anslutningen, eller andra tredjeländer som inte deltar i programmet om det skulle främja projektmålen.

Artikel 6 Målgrupper

1. Programmet riktar sig till alla som direkt eller indirekt arbetar med vålds- och narkotikafrågor.

2. I kampen mot våldet är våldsoffren och de som är i riskzonen att utsättas för våld de främsta målgrupperna. Övriga målgrupper är bland annat lärare och pedagogisk personal, poliser och socialarbetare, lokala och nationella myndigheter, medicinsk och sjukvårdande personal, domstolspersonal, icke-statliga organisationer, fackföreningar och religiösa samfund. Det är också lämpligt att utarbeta behandlingsprogram för såväl offer som förövare i syfte att förebygga våld.

3. I fråga om narkotika finns riskgrupperna bland ungdomar, i utsatta grupper och i socialt belastade bostadsområden, och här bör målgrupperna identifieras. Övriga målgrupper är bland annat lärare och pedagogisk personal, socialarbetare, lokala och nationella myndigheter, medicinsk och sjukvårdande personal, domstolspersonal, icke-statliga organisationer, fackföreningar och religiösa samfund.

Artikel 7 Tillgång till programmet

Programmet skall vara öppet för offentliga eller privata organisationer och institutioner (lokala myndigheter på behörig nivå, universitetsinstitutioner och forskningscentrum) som arbetar med att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor eller med skydd mot sådant våld eller med stöd till våldsoffer eller med att genomföra målinriktade insatser för att främja avståndstagande från sådant våld eller med att uppmuntra förändringar i attityderna och beteendet mot utsatta grupper och våldsoffer. Programmet skall också vara öppet för offentliga eller privata organisationer och institutioner (lokala myndigheter på behörig nivå, universitetsinstitutioner och forskningscentrum) som är verksamma med att informera om och förhindra narkotikamissbruk.

Artikel 8 Typ av insats

1. Gemenskapsfinansieringen får enligt tillämpliga bestämmelser ske på följande sätt:

- Genom bidrag.

- Genom avtal om offentlig upphandling.

2. Gemenskapens bidrag skall beviljas efter en förslagsomgång, utom i särskilt brådskande och vederbörligen motiverade fall eller om en viss insats kräver sådana egenskaper hos mottagaren att det inte finns någon valmöjlighet, och tillhandahållas i form av driftsstöd och stöd till insatser. Den högsta stödnivån kommer att fastställas i de årliga arbetsprogrammen.

3. Kostnader förväntas uppstå för kompletterande åtgärder i form av kontrakt om offentlig upphandling, varvid gemenskapsfinansieringen kommer att täcka inköp av varor och tjänster. Det gäller bland annat kostnader för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

Artikel 9 Genomförandebestämmelser

1. Kommissionen skall genomföra gemenskapsstöd i enlighet med rådets budgetförordning (rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002) som tillämpas på Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. För att genomföra programmet skall kommissionen, inom ramarna för de allmänna mål som anges i artikel 2, anta ett årligt arbetsprogram som specificerar särskilda mål och tematiska prioriteringar och ger en beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 8, samt vid behov en förteckning över andra insatser.

3. Det årliga arbetsprogrammet kommer att antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 10.2.

4. Vid utvärderings- och tilldelningsförfarandena i samband med stöd till insatser skall hänsyn tas till bland annat följande kriterier:

a) Överensstämmelse med det årliga arbetsprogrammet, med de allmänna målen enligt artikel 2 och med de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

b) Den föreslagna insatsens kvaliteter i fråga om dess utformning, organisation, presentation och förväntade resultat.

c) Storleken på det belopp som begärs i gemenskapsfinansiering och hur väl avpassat detta belopp är med hänsyn till de förväntade resultaten.

d) De förväntade resultatens inverkan på de allmänna målen i artikel 2 och på de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

5. Ansökningarna om driftsstöd som avses i artikel 4.3–4.4 skall bedömas mot bakgrund av

- överensstämmelsen med programmets mål,

- den föreslagna verksamhetens kvalitet,

- de multiplikatoreffekter som verksamheten kan leda till bland allmänheten,

- verksamhetens geografiska räckvidd,

- medborgarnas medverkan i de berörda organisationernas strukturer, och

- hur kostnadseffektiv den föreslagna verksamheten är.

6. Av artikel 113.2 i budgetförordningen följer att principen om gradvis nedtrappning inte skall tillämpas på driftsstöd till European Federation for Missing and Sexually Exploited Children som strävar efter att uppfylla mål av allmänt europeiskt intresse när det gäller barns rättigheter och skydd.

Artikel 10 Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande (nedan kallad ”kommittén”).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 11 Komplementaritet

1. Synergier och komplementaritet kommer att eftersträvas med andra gemenskapsinstrument, särskilt de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling samt programmen som rör hälsoskydd och säkrare Internet. Komplementaritet med Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk kommer att eftersträvas aktivt. Den del av informationen om våld och narkotika som rör statistik kommer att utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, när så behövs med hjälp av gemenskapens statistiska program.

2. Programmet kan dela resurser med andra gemenskapsinstrument, särskilt de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter”, ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, för att genomföra insatser som uppfyller målkraven för alla programmen.

3. Projekt som erhåller finansiering genom detta beslut får inte erhålla bidrag för samma ändamål från andra finansiella gemenskapsinstrument. Den som mottar stöd enligt detta beslut skall underrätta kommissionen om stöd som redan erhållits via gemenskapsbudgeten och andra källor samt om pågående ansökningar om stöd.

Artikel 12 Budget

1. Budgeten för genomförandet av detta instrument uppgår till 138,2 miljoner euro fördelat på den period som anges i artikel 1.

2. De budgetmedel som anslagits för sådana åtgärder som avses i detta program skall ingå som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 13 Övervakning

1. För åtgärder som finansieras via programmet skall stödmottagaren lämna in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att åtgärden avslutats. Kommissionen skall besluta om rapporternas form och innehåll.

2. Utan att det påverkar den granskning som revisionsrätten utför tillsammans med behöriga nationella organ i enlighet med artikel 248 i fördraget eller kontroller som utförs i enlighet med artikel 279 c i samma fördrag, får kommissionens tjänstemän och andra anställda genomföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, av åtgärder som finansieras enligt programmet.

3. Kontrakt och avtal som upprättas enligt detta beslut skall innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som utförs av kommissionen eller någon som har bemyndigats av kommissionen, även stickprovskontroller om sådana behövs, och om revisioner som utförs av revisionsrätten.

4. Under fem år efter den sista utbetalningen för en åtgärd skall stödmottagaren hålla alla dokument som rör utgifterna för åtgärden tillgängliga för kommissionen.

5. På grundval av de rapporter och stickprovskontroller som nämns i punkt 1–2 skall kommissionen vid behov anpassa storleken på eller villkoren för det finansiella stöd som ursprungligen godkänts och tidsplanen för utbetalningar.

6. Kommissionen skall vidta alla de åtgärder som krävs för att kontrollera att åtgärder som finansieras genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i budgetförordningen.

Artikel 14 Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1. Kommissionen skall se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta program skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 tillämpas på varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en oberättigad utgift för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

3. Kommissionen skall minska, hålla inne eller återkräva finansiellt stöd som har beviljats för en åtgärd om det visar sig att oegentligheter har förekommit, exempelvis att detta beslut, ett enskilt beslut eller avtalet om stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om verksamheten utvecklas så att endast en del av det tilldelade ekonomiska bidraget är berättigat, skall kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra utbetalning av det resterande bidraget och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5. Felaktigt utbetalda belopp skall återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15 Utvärdering

1. Programmet kommer att kontrolleras regelbundet för att följa upp programverksamheten.

2. Kommissionen skall se till att det görs en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av programmet.

3. Kommissionen skall för Europaparlamentet och rådet lägga fram

a) en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande, senast den 31 mars 2011,

b) ett meddelande om programmets förlängning, senast den 30 augusti 2012, och

c) en utvärderingsrapport efter programmets avslutande, senast den 31 december 2014.

Artikel 16 Övergångsbestämmelser

Europaparlamentets och rådets beslut nr 803/2004/EG av den 21 april 2004 om antagande av ett gemenskapens handlingsprogram (2004–2008) för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet) skall uppgöra att gälla.

Åtgärder som inletts i enlighet med det beslutet före den 31 december 2006 skall också fortsättningsvis regleras av det, till dess att de har slutförts. Den kommitté som avses i artikel 7 i det beslutet skall ersättas av den kommitté som avses i artikel 10 i det här beslutet.

Artikel 17 Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Det skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Utfärdat i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

MOTIVERING

1. Bakgrund

Utarbetandet av budgetplanen för 2007–2013 har redan från början präglats av ett strategiinriktat arbetssätt för att garantera balans mellan politiska mål och de belopp som anslås för att uppnå dessa mål. Att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa anses vara en av huvudprioriteringarna för Europeiska unionen under de kommande åren, ett arbete som skall främjas genom väsentligt ökade finansiella resurser. I sina meddelanden Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 [33] och Budgetplan 2007–2013 [34] underströk kommissionen också vikten av att använda översynen av de rättsliga instrumenten för nästa budgetperiod för att ta betydande steg mot ett enklare system. Genom att bygga sina förslag kring tre allmänna och strategiinriktade program (”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och ”Säkerhet och skydd för friheter”) anger kommissionen en tydlig ram för utvecklingen av gemenskapens finansiella åtgärder till stöd för de tre målen rättvisa, frihet och säkerhet.

2. Grund för åtgärden

2.1. Problemanalys

Att främja ett unionsmedborgarskap bör också främja en känsla av samhörighet, av att tillhöra en union där alla har samma grundläggande rättigheter och värderingar, samtidigt som man bevarar och respekterar de europeiska folkens mångfald i kultur och traditioner. Genom Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har ett europeiskt medborgarskap införts och EU-medborgarnas rättigheter och skyldigheter definierats medan Fördraget om Europeiska unionen tillsammans med stadgan om de grundläggande rättigheterna utgör grunden för EU:s politik i fråga grundläggande rättigheter.

De största utmaningarna som EU står inför i på detta politikområde under nästa budgetperiod kan sammanfattas så här:

1. Införlivandet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i fördraget om konstitutionen, möjligheten för EU att ansluta sig till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de övervakningsmekanismer enligt artikel 7 i EU-fördraget som redan införts genom Nice-fördraget kräver att de grundläggande värderingar som är centrala för det europeiska projektet förstärks kraftigt och faktiskt beaktas i långt större utsträckning än nu.

2. Efter införlivandet av stadgan i fördraget om konstitutionen kommer EU att vara juridiskt bundet att inte bara respektera dessa rättigheter utan även i kraft av subsidiaritetsprincipen aktivt främja dem på alla politikområden (såväl interna som externa) där EU har behörighet.

3. Övervakningsåtgärderna för att se till att medlemsstaterna följer samma linje på sina behörighetsområden kommer snabbt att bli fler, i synnerhet med tanke på den växande unionen och de utmaningar som den större mångfalden för med sig.

4. Icke-statliga organisationer och andra aktörer från det civila samhället spelar en viktig roll när det gäller att skydda och främja de grundläggande rättigheterna inom hela EU och att hjälpa folk att bli medvetna om sina rättigheter och utnyttja dem fullt ut. Därför är det viktigt att se till att aktiviteten och engagemanget från dessa aktörers sida ligger på en likvärdig nivå i alla medlemsstater. Det är således av yttersta vikt att stödja det civila samhället och främja nätverkssamarbete.

5. Att främja en religiöst öppen och multikulturell dialog kan ses som ett viktigt medel i kampen mot diskriminering och för grundläggande rättigheter, ömsesidig förståelse och fred.

2.2. Framtida utveckling

Syftet med detta särskilda program inom det allmänna programmet “Grundläggande rättigheter och rättvisa” är att markant utveckla de två befintliga förberedande åtgärderna (att främja de grundläggande rättigheterna och stödja det civila samhället) och införa nya målsättningar som exempelvis kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism genom att främja religiöst öppen och mångkulturell dialog på EU-nivå.

Stödet till det civila samhället beträffande grundläggande rättigheter kommer att utvidgas till att omfatta alla medlemsstater, medan den pågående förberedande åtgärden bara omfattar de tio nya medlemsstaterna.

Särskild tonvikt kommer att läggas på de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet, som i stadgan erkänns som grundläggande rättigheter, för att uppmuntra deltagande i demokratiska processer.

För att avspegla dessa frågors allt större betydelse och sända positiva signaler till det civila samhällets aktörer planeras en betydande ökning av anslaget.

2.3. Programmål och anknytande indikatorer

- Definition av allmänna, särskilda och operativa mål

Främja utvecklingen av ett europeiskt samhälle som bygger på ett EU-medborgarskap och respekterar de grundläggande rättigheter som finns i stadgan för de grundläggande rättigheterna. | Främja tillämpningen av stadgan för de grundläggande rättigheterna och informera alla medborgare om deras rättigheter som unionsmedborgare och uppmuntra dem att delta aktivt i unionens demokratiska liv. | Stödja åtgärder som ökar medvetenheten. |

Regelbundet utvärdera läget när det gäller grundläggande rättigheter i Europeiska unionen och dess medlemsstater, inom ramen för gemenskapslagstiftningen och med stadgan för de grundläggande rättigheterna som vägledning, samt inhämta synpunkter i vissa frågor rörande grundläggande rättigheter när så är nödvändigt. | Regelbundet utarbeta rapporter eller yttranden om situationen för de grundläggande rättigheterna inom EU. |

Förklara följderna av införlivandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna i konstitutionen och Europeiska unionens anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. | Stödja informationskampanjer på dessa områden. |

Bekämpa antisemitism, rasism och främlingsfientlighet och att stärka det civila samhället i fråga om grundläggande rättigheter. | Hjälpa icke-statliga organisationer och andra organ som tillhör det civila samhället att delta mer aktivt i arbetet med att främja de grundläggande rättigheterna. Bekämpa antisemitism, rasism och främlingsfientlighet genom att främja bättre förståelse och ökad tolerans i hela Europeiska unionen. Främja fred och grundläggande rättigheter genom en religiöst öppen och mångkulturell dialog på EU-nivå. | Föra en öppen, transparent och regelbunden dialog om grundläggande rättigheter med det civila samhällets aktörer. Stödja åtgärder som ökar medvetenheten. Ge ekonomiskt stöd till verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer och andra organ vars målsättningar är av allmänt europeiskt intresse. Företa utredningar och analyser på dessa områden. |

Alla dessa mål överensstämmer med det övergripande målet för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, nämligen att stödja utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

- Komplementaritet/samordning med andra instrument

För att undvika överlappningar och skapa synergieffekter kommer man att aktivt försöka uppnå komplementaritet mellan programmet och den blivande byrån för grundläggande rättigheter, som är en utveckling av Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet.

Detta program kompletteras av övriga särskilda program under det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, i synnerhet det särskilda programmet “Kamp mot våld (Daphne), förebyggande av narkotikamissbruk och information” vars syfte är att bekämpa våld, en självklar aspekt av skyddet av de grundläggande rättigheterna enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till fysisk integritet, narkotikamissbruk och narkotikahandel.

De allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” kommer att ägnas särskild uppmärksamhet eftersom de kompletterar detta program och man med all säkerhet kommer att uppnå synergieffekter dem emellan. Särskild vikt kommer att läggas vid dialogen med invandrare för att främja tolerans och ömsesidig förståelse och därmed underlätta tredjelandsmedborgarnas integrering.

Hänsyn har också tagits till andra program, särskilt programmet för sysselsättning och social solidaritet (Progress) och programmet för aktivt medborgarskap, för att undvika överlappningar och garantera överensstämmelse och komplementaritet framför allt i fråga om åtgärder som genomförs med stöd från detta program och som kan ha positiv inverkan på kampen mot diskriminering och arbetet för en mångkulturell dialog.

Komplementaritet kommer att eftersträvas under genomförandet av programmen så att de åtgärder som vidtas inom vart och ett av dem kan koordineras när så behövs.

3. Utvärdering

3.1. Erfarenheter från delutvärderingar och slutliga utvärderingar

Det pågår två förberedande åtgärder som syftar till att främja de grundläggande rättigheterna och stödja det civila samhället.

Den första åtgärden rör grundläggande rättigheter och finansierar för närvarande två olika projekt. Det gäller dels en årlig rapport om situationen i fråga om de grundläggande rättigheterna inom EU och dess medlemsstater som utarbetas av ett nätverk av oberoende experter, dels projekt som syftar till att informera alla som är bosatta inom EU om stadgan om de grundläggande rättigheterna och till att öka medvetenheten om grundläggande rättigheter inom ramen för unionslagstiftningen.

Syftet med den andra åtgärden är att ge stöd åt det civila samhället i de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004.

De förberedande åtgärderna har visserligen inte pågått tillräckligt länge för att man ska kunna göra en egentlig utvärdering, men det civila samhällets entusiastiska deltagande ger vid handen att det finns behov av ett strukturerat program för att säkra en fortsättning av verksamheten i större skala.

Regelbundna kontakter med det civila samhället bekräftar dessutom att en öppen och regelbunden dialog med de icke-statliga organisationer som verkar för grundläggande rättigheter bör vidareutvecklas. Samtidigt framstår det ett tydligt behov av fler kampanjer för att öka medvetenheten om de grundläggande rättigheterna och av att främja nätverkssamarbete mellan de icke-statliga organisationerna i olika medlemsländer.

3.2. Förhandsbedömning

Kommissionens arbetsdokument med förhandsbedömningen av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” visar att det alternativ som valdes för att uppnå de uppsatta målen var lämpligt.

4. Rättslig grund och syftet med det politiska instrumentet

4.1. Rättslig grund

Detta särskilda program inom ramen för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” grundar sig på artikel 308 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

I den artikeln anges att gemenskapen kan vidta en åtgärd även om fördraget inte ger de befogenheter som behövs, om den berörda åtgärden är nödvändig för att förverkliga något av gemenskapens mål.

Målen med detta program har inte någon specifik rättslig grund i fördraget eftersom det handlar om att främja de grundläggande rättigheterna i stadgan rent allmänt och inte enbart de få grundläggande rättigheter som har en specifik rättslig grund. De kommer inte desto mindre att bidra till att EU:s befogenheter och politik definieras och genomförs, eftersom alla inom Europeiska unionen blir mer medvetna om sina grundläggande rättigheter enligt gemenskapsrätten.

Den föreslagna rättsliga grunden är således lämplig, eftersom programmet bidrar till att förverkliga gemenskapsmål.

4.2. Åtgärder enligt programmet

Programmet omfattar en rad olika åtgärder, exempelvis:

- Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning; opinionsundersökningar; fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertmöten; offentliga kampanjer och evenemang; utveckling och underhåll av webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och förvaltning av nätverk bestående av nationella experter samt analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till särskilda projekt av gemenskapsintresse, på de villkor som anges de årliga arbetsprogrammen.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer och andra organ, på de villkor som anges de årliga arbetsprogrammen.

- Ett driftsbidrag till Association of the Council of States and Supreme Administrative Jurisdictions of the European Union (en sammanslutning av lagråden och de högsta förvaltningsdomstolarna i EU), som bedriver ett arbete av allmänt europeiskt intresse genom att främja utbyte av idéer och kunskap om frågor som rör rättspraxis, och hur medlemmarna är organiserade och arbetar i sina dömande och/eller rådgivande funktioner, särskilt med avseende på gemenskapsrätten.

4.3. Subsidiaritet och proportionalitet

Detta förslag har utformats med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EG-fördraget och de protokoll som fogats till detta. När det gäller subsidiaritet är detta program inte ett försök att inkräkta på områden som omfattas av nationella program som utarbetats av nationella myndigheter i medlemsstaterna. Syftet är att fokusera på områden där det kan skapas ett mervärde på det europeiska planet. Det stora flertalet av de verksamheter som får stöd via programmet är åtgärder som kompletterar nationella åtgärder och i största möjliga utsträckning försöker dra nytta av synergieffekterna från åtgärder som genomförs på internationell och regional nivå.

När det gäller proportionalitet har det nya programförslaget inriktats på maximal förenkling inte bara i fråga åtgärdernas form (åtgärdsdefinitionerna i själva bestämmelserna har hållits så allmänna som möjligt), utan också i fråga om de administrativa och finansiella krav som kommer att ställas på genomförandet av åtgärderna. Kommissionen har strävat efter att hitta rätt balans mellan flexibilitet och användarvändlighet å ena sidan, och klara målsättningar och lämpliga finansiella garantier och rättssäkerhetsgarantier å den andra.

Av riktlinjerna i protokollet om tillämpningen av de båda principerna framgår att de problem som detta program är avsett att tackla har gränsöverskridande dimensioner och att åtgärder på gemenskapsnivå därför kommer att ge större fördelar än åtgärder på medlemsstatsnivå.

4.4. Förenkling och rationalisering

Det föreslagna tillvägagångssättet kommer att bidra till det grundläggande målet att förenkla instrumenten både juridiskt, förvaltningstekniskt och budgettekniskt. Det kommer också att öka enhetligheten och konsekvensen mellan instrumenten och motverka dubbelarbete. Visserligen kommer mer personal att krävas efter kommande utvidgningar, men fördelningen av personalen kommer att förbättras genom att mindre budgetposter (som ju är resurskrävande) avskaffas och befintliga program samlas till ett enda, enhetligt och rationaliserat program. På så sätt kommer den administrativa kostnaden för förvaltning av anslagen att stå i rimligare proportion till själva anslagen.

Den föreslagna rationaliseringen gynnar också slutanvändarna i det att instrumentens synlighet, tydlighet och enhetlighet ökar. Potentiella mottagare kommer att finna det lättare att ansöka om finansiering tack vare den standardiserade lösningen och harmoniseringen av genomförandebestämmelserna.

Kommissionen kan besluta att överlåta delar av budgetens genomförande på sådana gemenskapsrättsliga organ som avses i artikel 54.2 a i budgetförordningen. Dessa organ skall utses av kommissionen i enlighet med artiklarna 55 och 56 i rådets förordning nr 1605/2002 och artikel 37 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002. Kommissionen skall kontrollera att principerna för sund ekonomi och effektivitet uppfylls. Innan delegering sker skall kommissionen genom en förhandsbedömning se till att inrättandet av organen står i överensstämmelse med sund ekonomisk förvaltning.

Det föreslagna nya instrumentet följer vad som fastställdes av kommissionen beträffande de politiska och finansiella utmaningarna från 2007 och framåt. Avsikten är att komplettera, förenkla och rationalisera befintliga instrument och att åstadkomma en smidig anpassning till den nya rättsliga ram som kommer att införas när det konstitutionella fördraget träder i kraft.

5. Budgetkonsekvenser

Kostnaden för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” för 2007–2013 är 543 miljoner euro. Till detta särskilda program kommer 96,5 miljoner euro att anslås.

2005/0038 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[35],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[36],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[37],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[38], och

av följande skäl:

(1) I artikel 6.1 i Fördraget om Europeiska unionen anges att unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna.

(2) Enligt artikel 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen skall unionen som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

(3) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[39], som proklamerades den 7 december 2000, omfattar de grundläggande värderingar som Europeiska unionen bygger på.

(4) Enligt Haagprogrammet, som antogs vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 4–5 november 2004, kommer införlivandet av stadgan i det konstitutionella fördraget och anslutningen till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna att innebära en rättslig skyldighet för Europeiska unionen att se till att grundläggande rättigheter inte endast respekteras utan även aktivt främjas inom unionens alla verksamhetsområden.

(5) I sitt meddelande till rådet och Europaparlamentet om artikel 7 i Fördraget om Europeiska unionen[40] betonar kommissionen den viktiga roll som det civila samhället har när det gäller att skydda och främja de grundläggande rättigheterna. Därför bör kommissionen skapa en regelbunden dialog med det civila samhället.

(6) Kommissionen understryker vikten av att informera om och kommunicera de rättigheter som unionsmedborgarskapet innebär för unionsmedborgarna, för att öka medborgarnas kännedom om dessa rättigheter och ge dem tillgång till lättillgänglig och tillförlitlig information.

(7) I november 2004 erkände Europeiska rådet kommunikationens betydelse för att föra EU-projektet närmare medborgarna genom att uppmuntra ett aktivt medborgarskap.

(8) Association of the Council of States and Supreme Administrative Jurisdictions of the European Union (en sammanslutning av lagråden och de högsta förvaltningsdomstolarna i EU) främjar utbyte av synpunkter och kunskap om frågor som rör rättspraxis, hur medlemmarna är organiserade och arbetar i sina dömande och/eller rådgivande funktioner, särskilt med avseende på gemenskapsrätten. Organisationens mål är därmed av allmänt europeiskt intresse.

(9) Fördraget föreskriver inga andra befogenheter för att anta detta beslut än de som anges i artikel 308.

(10) Det bör vidtas lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägerier. Det bör också vidtas nödvändiga åtgärder för att kräva tillbaka pengar som försvunnit eller betalats ut eller använts felaktigt.

(11) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[41].

(12) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att främja rättigheterna i stadgan om de grundläggande rättigheterna, inklusive de rättigheter som vilar på EU-medborgarskapet, och stödja det civila samhällets organisationer samt kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism genom en religiöst öppen och mångkulturell dialog, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[42] samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[43], vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(14) Enligt budgetförordningen krävs en grundläggande rättsakt för att bidrag för de administrativa kostnaderna skall kunna beviljas.

(15) Enligt rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[44] bör de åtgärder som behövs för genomförandet av det här beslutet antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i nämnda beslut. Detta är lämpligt, eftersom programmet saknar betydande inverkan på gemenskapsbudgeten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1. Genom detta beslut inrättas programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap”, nedan kallat ”programmet”, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, för att stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa.

2. Programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007 – 31 december 2013.

Artikel 2

Allmänna mål

1. Detta program skall ha följande allmänna mål:

(a) Att främja utvecklingen av ett europeiskt samhälle grundat på respekt för de grundläggande rättigheter som föreskrivs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive de rättigheter som följer av EU-medborgarskapet, som är avsett att bli den grundläggande rättsliga statusen för medlemsstaternas medborgare.

b) Att stärka det civila samhället och uppmuntra en öppen, transparent och regelbunden dialog om grundläggande rättigheter.

c) Att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

2. Programmets allmänna mål kompletterar målen för den blivande Byrån för grundläggande rättigheter, som är en vidareutveckling av Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet.

3. Utan att det påverkar Europeiska gemenskapens mål och befogenheter, bidrar programmets allmänna mål till utvecklingen av en gemenskapspolitik som tar hänsyn till de grundläggande rättigheterna.

Artikel 3

Särskilda mål

Programmet skall ha följande särskilda mål:

25. Att främja tillämpningen av stadgan för de grundläggande rättigheterna och informera alla människor om deras rättigheter, inklusive de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet, så att unionsmedborgarna uppmuntras att delta aktivt i unionens demokratiska liv.

26. Att regelbundet utvärdera läget när det gäller grundläggande rättigheter i Europeiska unionen och dess medlemsstater, inom ramen för tillämpningen av gemenskapslagstiftningen och med stadgan för de grundläggande rättigheterna som vägledning samt att inom ramen för detta inhämta synpunkter om specifika frågor som rör grundläggande rättigheter, när så krävs.

27. Att förklara följderna dels av att stadgan om de grundläggande rättigheterna införlivas i konstitutionen, dels av Europeiska unionens anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

28. Att hjälpa icke-statliga organisationer och andra organ som tillhör det civila samhället att delta mer aktivt i arbetet med att främja de grundläggande rättigheterna, rättsstaten och demokratin.

29. Att främja fred och grundläggande rättigheter genom en religiöst öppen och mångkulturell dialog på EU-nivå.

Artikel 4

Åtgärder

För att uppfylla de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 kommer detta program att stödja följande typer av åtgärder:

30. Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel studier och forskning; opinionsundersökningar och enkäter; fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertsammanträden; organisering av offentliga kampanjer och evenemang; utveckling av och löpande arbete med webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och administrering av nätverk av nationella experter samt analyser, övervakning och utvärdering, eller

31. särskilda gränsöverskridande program av gemenskapsintresse som läggs fram av minst tre medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen, eller

32. stöd till verksamhet inom organisationer eller andra organ som arbetar med mål av allmänt europeiskt intresse, i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet och i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.

33. Ett driftsbidrag för att medfinansiera kostnader i samband med det ständiga arbetsprogrammet för Association of the Council of States and Supreme Administrative Jurisdictions of the European Union (en sammanslutning av lagråden och de högsta förvaltningsdomstolarna i EU), som bedriver ett arbete av allmänt europeiskt intresse genom att främja utbyte av synpunkter och kunskap om frågor som rör rättspraxis, hur medlemmarna är organiserade och arbetar i sina dömande och/eller rådgivande funktioner, särskilt med avseende på gemenskapsrätten.

Artikel 5

Deltagande

Följande länder, nedan kallade ”deltagande länder”, får delta i programmets åtgärder:

34. De kandidatländer som är associerade till EU, liksom de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen i enlighet med villkoren i associeringsavtalen eller i tilläggsprotokollen om deltagande i gemenskapsprogrammen som ingåtts eller kommer att ingås med dessa länder.

35. Projekt kan även omfatta kandidatländer som inte deltar i programmet om det skulle bidra till dessa länders förberedelser inför anslutningen, liksom andra tredjeländer som inte deltar i programmet om det skulle främja projektmålen.

Artikel 6

Målgrupper

Programmet riktar sig till EU-medborgare, tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta inom EU:s territorium samt organisationer i det civila samhället och andra grupper vars verksamhet främjar målen för detta program.

Artikel 7

Tillgång till programmet

Detta program skall vara öppet för bland andra institutioner och offentliga och privata organisationer; universitet; forskningsinstitut; icke-statliga organisationer; nationella, regionala och lokala myndigheter; internationella organisationer och andra icke vinstdrivande organisationer som är etablerade i Europeiska unionen.

För att uppnå målen för detta program skall det vara möjligt att inom programmets ramar bedriva verksamhet tillsammans med internationella organisationer som är behöriga på området för grundläggande rättigheter, till exempel Europarådet, på grundval av gemensamma bidrag och i enlighet med de olika regler som gäller inom varje institution eller organisation.

Artikel 8

Typ av insats

1. Gemenskapsfinansieringen får enligt tillämpliga bestämmelser ske på följande sätt:

- Genom bidrag.

- Genom avtal om offentlig upphandling.

2. Gemenskapens bidrag skall beviljas efter en förslagsomgång, utom i särskilt brådskande och vederbörligen motiverade fall eller om en viss insats kräver sådana egenskaper hos mottagaren att det inte finns någon valmöjlighet, och tillhandahållas i form av driftsstöd och stöd till insatser. Den högsta stödnivån kommer att fastställas i de årliga arbetsprogrammen.

3. Kostnader förväntas uppstå för kompletterande åtgärder i form av kontrakt om offentlig upphandling, varvid gemenskapsfinansieringen kommer att täcka inköp av varor och tjänster. Detta gäller bland annat kostnader för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

Artikel 9

Genomförandebestämmelser

1. Kommissionen skall genomföra gemenskapsbiståndet i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. För att genomföra programmet skall kommissionen, inom ramarna för de allmänna mål som anges i artikel 2, anta ett årligt arbetsprogram som specificerar särskilda mål och tematiska prioriteringar och ger en beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 8, samt vid behov en förteckning över andra insatser.

3. Det årliga arbetsprogrammet kommer att antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 10.2.

4. Vid utvärderings- och tilldelningsförfarandena i samband med stöd till insatser skall hänsyn tas till bland annat följande kriterier:

a) Överensstämmelse med det årliga arbetsprogrammet, med de allmänna målen enligt artikel 2 och med de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

b) Den föreslagna insatsens kvaliteter i fråga om dess utformning, organisation, presentation och förväntade resultat.

c) Storleken på det belopp som begärs i gemenskapsfinansiering och hur väl avpassat detta belopp är med hänsyn till de förväntade resultaten.

d) De förväntade resultatens inverkan på de allmänna målen i artikel 2 och på de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

5. Ansökningarna om driftsstöd som avses i artikel 4.3–4.4 skall bedömas mot bakgrund av

- överensstämmelsen med programmets mål,

- den föreslagna verksamhetens kvalitet,

- verksamhetens förväntade multiplikatoreffekter för medborgarna,

- verksamhetens geografiska räckvidd,

- medborgarnas medverkan i de berörda organisationernas strukturer, och

- hur kostnadseffektiv den föreslagna verksamheten är.

6. Av artikel 113.2 i budgetförordningen följer att principen om gradvis nedtrappning inte skall tillämpas på driftsstöd till Association of the Council of States and Supreme Administrative Jurisdictions of the European Union , eftersom denna sammanslutning verkar i ett allmänt europeiskt intresse.

Artikel 10

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande, nedan kallad ”kommittén”.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 11

Komplementaritet

1. Synergier och komplementaritet kommer att eftersträvas med andra gemenskapsinstrument, särskilt de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” samt ”Framstegsprogrammet”. Komplementaritet med Byrån för grundläggande rättigheter, en vidareutveckling av Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, kommer att eftersträvas aktivt. Den del av informationen om grundläggande rättigheter och medborgarskap som rör statistik kommer att utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, när så behövs med hjälp av gemenskapens statistiska program.

2. Programmet kan dela resurser med andra gemenskapsinstrument, särskilt de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, för att genomföra insatser som uppfyller målkraven för alla programmen.

3. Projekt som erhåller finansiering genom detta beslut får inte erhålla bidrag för samma ändamål från andra finansiella gemenskapsinstrument. Den som mottar stöd enligt detta beslut skall underrätta kommissionen om stöd som redan erhållits via gemenskapsbudgeten och andra källor samt om pågående ansökningar om stöd.

Artikel 12

Budget

De budgetmedel som anslagits för åtgärder inom detta program skall föras upp som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 13

Övervakning

1. För åtgärder som finansieras via programmet skall stödmottagaren lämna in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att åtgärden avslutats. Kommissionen skall besluta om rapporternas form och innehåll.

2. Utan att det påverkar den granskning som revisionsrätten utför tillsammans med behöriga nationella organ i enlighet med artikel 248 i fördraget eller kontroller som utförs i enlighet med artikel 279 c i samma fördrag, får kommissionens tjänstemän och andra anställda genomföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, av åtgärder som finansieras enligt programmet.

3. Kontrakt och avtal som upprättas enligt detta beslut skall innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som utförs av kommissionen eller någon som har bemyndigats av kommissionen, även stickprovskontroller om sådana behövs, och om revisioner som utförs av revisionsrätten.

4. Under fem år efter den sista utbetalningen för en åtgärd skall stödmottagaren hålla alla dokument som rör utgifterna för åtgärden tillgängliga för kommissionen.

5. På grundval av de rapporter och kontroller som nämns i punkterna 1–2 skall kommissionen vid behov anpassa storleken på eller villkoren för tilldelning av det ursprungligen godkända finansiella stödet och även tidsplanen för utbetalningarna.

6. Kommissionen skall vidta alla de åtgärder som krävs för att kontrollera att åtgärder som finansieras genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i budgetförordningen.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1. Kommissionen skall se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta program skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 tillämpas på varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en oberättigad utgift för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

3. Kommissionen skall minska, hålla inne eller återkräva finansiellt stöd som har beviljats för en åtgärd om det visar sig att oegentligheter har förekommit, exempelvis att detta beslut, ett enskilt beslut eller avtalet om stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om verksamheten utvecklas så att endast en del av det tilldelade ekonomiska bidraget är berättigat, skall kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra utbetalning av det resterande finansiella bidraget och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5. Belopp som betalats ut felaktigt skall återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15

Utvärdering

1. Programmet kommer att kontrolleras regelbundet för att följa upp programverksamheten.

2. Kommissionen skall se till att det finns en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av programmet.

3. Kommissionen skall för Europaparlamentet och rådet lägga fram

a) en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande, senast den 31 mars 2011,

b) ett meddelande om programmets förlängning, senast den 30 augusti 2012,

c) en utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 31 december 2014.

Artikel 16

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

MOTIVERING

1. Bakgrund

Utarbetandet av budgetplanen för 2007–2013 har redan från början präglats av ett strategiinriktat arbetssätt, för att säkra överensstämmelse mellan de politiska målen och de belopp som anslås för att uppnå dessa mål. I det sammanhanget ses skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som en av huvudprioriteringarna för Europeiska unionen under de kommande åren. Arbetet skall understödjas genom en väsentlig ökning av de finansiella resurserna. I sina meddelanden Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013 [45] och Budgetplan 2007–2013 [46] underströk kommissionen också vikten av att använda översynen av de rättsliga instrumenten för nästa budgetperiod för att ta betydande steg mot ett enklare system. Genom att bygga sina förslag kring tre allmänna och strategiinriktade program (”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och ”Säkerhet och skydd för friheter”) anger kommissionen en tydlig ram för gemenskapens finansiella insatser i samband med de tre målen rättvisa, frihet och säkerhet.

2. Grund för åtgärden

2.1. Problemanalys

Rätten till fri rörlighet inom unionen (en av de fyra principer som ligger till grund för den inre marknaden) kräver insatser på det straffrättsliga området för att garantera att det inte förekommer några säkra tillflyktsorter för brott och brottslingar.

Gemensamma EU-intressen måste skyddas mot brottslighet, antingen för att den har en gränsöverskridande dimension eller för att den skadar värden som är gemensamma för EU, till exempel respekten för individens rättigheter, demokrati och ett gott styrelseskick (vilket förklarar behovet av insatser mot barnexploatering, rasism, bedrägeri och korruption). En gemensam strategi i dessa frågor är ett tecken på att en europeisk samhällsordning håller på att växa fram. Hänsyn måste dock tas även till behovet av att hålla en hög nivå på skyddet för individers rättigheter, vilket till exempel kan innebära att bygga vidare på vad som tidigare uppnåtts i fråga om brottsoffers rättigheter, förbättra skyddet för häktade och fastställa en ram och normer för hur brottmålsdomar skall verkställas och hur brottslingar skall återintegreras i samhället. Individer och företag bör inte hindras eller avskräckas från att utöva sina rättigheter på grund av oförenliga eller komplicerade rätts- och förvaltningssystem i medlemsstaterna

2.2. Framtida utveckling

För att de grundläggande rättigheterna skall kunna främjas och skyddas krävs att det skapas ett europeiskt område med verklig rättvisa. Skapandet av ett sådant område gör det möjligt för de rättsliga myndigheterna att samarbeta effektivt. Det garanterar också att medborgarna har bättre tillgång till rättvisa och varken hindras eller avskräcks från att utöva sina rättigheter på grund av bristande överensstämmelse mellan medlemsstaternas rättssystem eller andra komplikationer. Det skapar också förutsättningar att genomföra principen om ömsesidigt erkännande av domar och fortlöpande förbättra domstolsväsendets funktion.

Utmaningen för EU kommer att vara att uppfylla medborgarnas förväntningar om effektiva lösningar på deras praktiska problem. Detta kommer särskilt att innebära följande:

- I takt med att regelverket växer, intensifiera insatserna för att kontrollera medlemsstaternas tillämpning, också genom moderna metoder såsom databaser med rättspraxis.

- Fortsätta lagstiftningsinsatserna, särskilt för att förbättra möjligheterna till rättslig prövning och domstolsväsendets effektivitet.

- Stärka mekanismerna för att tillhandahålla information till allmänheten och genom fortbildning och utbyte stärka rättstillämparnas kunskaper om vad instrumenten för samarbete på området innebär.

- Göra lagstiftningsinsatser för att inrätta och utveckla samarbetsverktyg. Detta innebär å ena sidan mer effektiva mekanismer för utbyte av information mellan medlemsstaterna om personer som dömts för brott, särskilt genom inrättande av ett datoriserat system för utbyte av uppgifter ur kriminalregister, och å andra sidan bättre standarder när det gäller vissa förfaranden, till exempel bestämmelserna om bevishantering och skyddet av personer som medverkar i brottmål, oavsett om det är fråga om tilltalade, vittnen eller brottsoffer.

- Vidta ytterligare åtgärder för att främja förståelsen för och användningen av gemensamma verktyg och förfaranden bland rättstillämpare.

2.3. Programmål och anknytande indikatorer

- Definition av allmänna, särskilda och operativa mål

Främja rättsligt samarbete i syfte att bidra till skapandet av ett europeiskt område med verklig straffrättslig rättvisa, baserat på ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende. | Främja anpassningen av de befintliga rättssystemen i medlemsstaterna till Europeiska unionen som ett område utan gränskontroller, med gemensam valuta och med fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital. | Förbättra de ömsesidiga kunskaperna om medlemsstaternas lagstiftning och domstolsväsen på det straffrättsliga området samt främja och stärka nätverkskontakter, ömsesidigt samarbete och utbyte och spridning av information, erfarenheter och god praxis. Säkra ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning och utvärdering av EU-rättsakter som rör straffrättsligt samarbete. |

Skapa en bättre vardag för individer och företag genom att göra det möjligt för dem att utöva sina rättigheter i hela EU, särskilt genom att främja tillgången till rättvisa. | Förbättra informationen om rättssystemen och om möjligheterna till rättslig prövning i medlemsstaterna. |

Förbättra kontakterna mellan rättsliga och administrativa myndigheter och rättstillämparna och främja fortbildningen inom domstolsväsendet. | Främja fortbildningen av domare och tjänstemän inom domstolsväsendet i frågor som rör unionen. Utvärdera de allmänna villkoren för att kunna skapa ömsesidigt förtroende, inklusive kvaliteten på rättskipningen. Utveckla och genomföra ett europeiskt datoriserat system för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och stödja undersökningar i syfte att utveckla andra typer av informationsutbyte. |

Alla dessa mål överensstämmer med det övergripande målet för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, nämligen att stödja utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

- Komplementaritet och samordning med andra instrument

När programmet utarbetades lades särskild vikt vid att garantera överensstämmelse med andra programs finansieringsverksamheter på samma politikområden och att skapa komplementaritet och synergier med dessa.

Detta program kompletteras av övriga särskilda program under det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, i synnerhet det särskilda programmet ”Civilrätt” om civilrättsligt samarbete. Programmet ”Civilrätt” följer så långt det är möjligt målen för och strukturen i det här programmet och syftar till att garantera att personer inte hindras eller avskräcks från att utöva rätten till fri rörlighet inom EU på grund av att medlemsstaternas rätts- och förvaltningssystem är komplicerade.

Komplementaritet kommer även att eftersträvas med Eurojust, ett EU-organ som inrättats för att främja effektiviteten hos behöriga myndigheter i medlemsstaterna när dessa utreder och lagför allvarliga fall av gränsöverskridande och organiserad brottslighet, genom att stimulera och förbättra samarbetet mellan dessa myndigheter. Eurojust lägger vikt vid att garantera ett fullt fungerande samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna och därför utgör Eurojust ett viktigt komplement till programmet för grundläggande rättigheter och rättvisa, i synnerhet det särskilda programmet ”Straffrätt”.

Komplementaritet kommer också att säkerställas mellan det allmänna programmet ”Säkerhet och skydd av friheter” som lägger tonvikten på brottsbekämpning, i betydelsen samarbete mellan polisen och andra brottsbekämpande myndigheter sin inte tillhör domstolsväsendet, och det här programmet, som är inriktat på domstolsväsendet.

Slutligen kommer komplementaritet att eftersträvas med det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, i synnerhet när det gäller asyl och tredjelandsmedborgares integration.

3. Utvärdering

3.1. Erfarenheter från delutvärderingar och slutliga utvärderingar

Även om någon ingående utvärdering av Agisprogrammet ännu inte har genomförts, kan det konstateras att det programmet har visat sig mycket användbart och bidragit avsevärt till att förbättra den ömsesidiga förståelsen mellan nationella myndigheter och institutioner. I den första årsrapporten om genomförandet av programmet understryks att det stora antalet inkomna förslag, som är fler än den tillgängliga budgeten täcker, visar på ett klart intresse för programmet bland potentiella mottagare. Det konstateras också att konferenser och seminarier är den överlägset vanligaste typen av åtgärd och står för nära hälften (46,4 %) av det totala antalet medfinansierade projekt. Den näst vanligaste typen av åtgärd (26,8 %) gäller forskning, undersökningar och inrättande av nätverk. Fortbildnings- och utbytesprogram, som till sin natur är svårare att genomföra än de ovan nämnda åtgärdstyperna, utgör en femtedel (20,5 %) av det totala antalet medfinansierade projekt.

3.2. Förhandsbedömning

Kommissionens arbetsdokument med förhandsbedömningen av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” visar att den politik som valts är lämplig för att uppnå de uppsatta målen.

4. Rättslig grund och syftet med det politiska instrumentet

4.1. Rättslig grund

Detta särskilda program inom ramen för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” grundar sig på artikel 31 i Fördraget om Europeiska unionen.

I denna artikel anges innehållet i de gemensamma insatserna rörande straffrättsligt samarbete.

Av artikel 34.2 c i Fördraget om Europeiska unionen följer att rådet kan fatta beslut om straffrättsligt samarbete.

Den föreslagna rättsliga grunden är således lämplig, eftersom programmet är inriktat på straffrättsligt samarbete.

4.2. Åtgärder enligt programmet

Programmet omfattar en rad olika åtgärder, exempelvis:

- Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning; utarbetande och genomförande av särskilda projekt (det kan exempelvis röra sig om att inrätta ett datoriserat system för utbyte av uppgifter ur kriminalregister); opinionsundersökningar, fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertmöten; organisering av offentliga kampanjer och evenemang; utveckling och underhåll av webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och förvaltning av nätverk bestående av nationella experter; analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till särskilda projekt av gemenskapsintresse, på de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer eller andra organ, på de villkor som anges de årliga arbetsprogrammen.

- Ett driftsstöd till det europeiska nätverket för utbildning av tjänstemän inom rättsväsendet, som syftar till att uppfylla mål av allmänt europeiskt intresse när det gäller fortbildning av domarkåren.

4.3. Subsidiaritet och proportionalitet

Detta förslag har utformats med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EG-fördraget och de protokoll som fogats till detta. När det gäller frågan om subsidiaritet är detta program inte ett försök att inkräkta på områden som omfattas av nationella program som utarbetats av nationella myndigheter i varje medlemsstat. Syftet är att fokusera på områden där det kan skapas ett mervärde på det europeiska planet. Det stora flertalet av de verksamheter som får stöd via programmet är åtgärder som kompletterar nationella åtgärder och syftar till att i största möjliga utsträckning dra nytta av synergieffekterna från åtgärder som genomförs på internationell och regional nivå.

När det gäller proportionalitet har det nya programförslaget inriktats på största möjliga förenkling inte bara i fråga om åtgärdernas form (åtgärdsdefinitionerna i själva bestämmelserna har hållits så allmänna som möjligt), utan också i fråga om de administrativa och finansiella krav som kommer att ställas på genomförandet av åtgärderna. Kommissionen har strävat efter att hitta rätt balans mellan sidan smidighet och användarvänlighet å ena sidan, och klara målsättningar och lämpliga finansiella garantier och rättssäkerhetsgarantier å den andra.

Av riktlinjerna i protokollet om tillämpningen av de båda principerna framgår att de problem som detta program försöker tackla har gränsöverskridande dimensioner och att åtgärder på gemenskapsnivå därför kommer att ge större fördelar än åtgärder på medlemsstatsnivå.

4.4. Förenkling och rationalisering

Det föreslagna tillvägagångssättet kommer att bidra till att man uppnår det centrala målet att förenkla instrumenten både juridiskt, förvaltningstekniskt och budgettekniskt. Det kommer också att öka enhetligheten och konsekvensen mellan instrumenten och motverka överlappningar. Visserligen kommer det att krävas mer personal för att ta itu med kommande utvidgningar, men fördelningen av personalen kommer att förbättras genom att mindre budgetposter (som är särskilt resurskrävande) avskaffas och befintliga program samlas till ett enda, enhetligt och rationaliserat program. På så sätt kommer den administrativa kostnaden för förvaltning av anslagen att stå i mer rimlig proportion till själva anslagen.

Den föreslagna rationaliseringen gynnar också slutanvändarna genom att instrumentens synlighet, tydlighet och enhetlighet ökar. Potentiella mottagare kommer att finna det lättare att ansöka om finansiering genom den standardiserade lösning som valts och harmoniseringen av genomförandebestämmelserna.

Kommissionen kan i ett senare skede besluta att överlåta delar av budgetens genomförande på sådana gemenskapsrättsliga organ som avses i artikel 54.2 a i budgetförordningen. Dessa organ skall utses av kommissionen i enlighet med artiklarna 55 och 56 i rådets förordning nr 1605/2002 och artikel 37 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002. Kommissionen skall kontrollera att principerna för sund ekonomi och effektivitet uppfylls. Innan delegering sker skall kommissionen genom en förhandsbedömning se till att inrättandet av organen står i överensstämmelse med en sund ekonomisk förvaltning.

Det föreslagna särskilda programmet följer den inriktning som kommissionen har fastställt i fråga om de politiska och finansiella utmaningarna från 2007 och framåt. Avsikten är att komplettera, förenkla och rationalisera befintliga instrument och att få till stånd en smidig anpassning till den nya rättsliga ram som kommer att införas när det konstitutionella fördraget träder i kraft.

5. Budgetkonsekvenser

Kostnaden för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” för 2007–2013 är 543 miljoner euro. Till detta särskilda program kommer 199 miljoner euro att anslås.

2005/0039 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Straffrätt” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 31 och 34.2 c i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[47],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[48], och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 29 i Fördraget om Europeiska unionen skall unionens mål vara att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa genom att medlemsstaterna utformar gemensamma insatser när det gäller straffrättsligt samarbete.

(2) Enligt artikel 31 i Fördraget om Europeiska unionen skall de gemensamma insatserna rörande straffrättsligt samarbete särskilt omfatta samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.

(3) I Haagprogrammet, som bygger på Europeiska rådets slutsatser från mötet i Tammerfors och antogs av Europeiska rådet i november 2004, bekräftas prioriteringen att stärka friheten, säkerheten och rättvisan i Europeiska unionen, särskilt genom att förbättra det straffrättsliga samarbetet på grundval av principen om ömsesidigt erkännande.

(4) Ramprogrammet om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (Agis), som inrättades genom rådets rambeslut 2002/630/RIF av den 22 juli 2002[49], har bidragit avsevärt till att stärka samarbetet mellan polis och andra brottsbekämpande myndigheter och domstolsväsendet i medlemsstaterna och till att stärka ömsesidig förståelse och ömsesidigt förtroende mellan polisiära, rättsliga och administrativa system.

(5) De ambitiösa målen i fördraget och Haagprogrammet bör förverkligas genom inrättande av ett smidigt och effektivt program som underlättar planering och genomförande.

(6) Programmet bör leda till ökat ömsesidigt förtroende inom domstolsväsendet. Enligt Haagprogrammet bör det ömsesidiga förtroendet stärkas genom att man utvecklar nätverk med organisationer och institutioner inom rättsväsendet, förbättrar fortbildningen för rättstillämpare på de berörda områdena, utvecklar bedömningen av hur EU-instrumenten genomförs, inklusive utvärderingen av rättskipningens kvalitet, ökar forskningsinsatserna när det gäller rättsligt samarbete och underlättar operativa projekt i medlemsstaterna som syftar till att modernisera rättsväsendet. Programmet bör också underlätta genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande genom att förbättra de ömsesidiga kunskaperna om tidigare domar som meddelats i Europeiska unionen, särskilt genom inrättandet av ett datoriserat system för utbyte av uppgifter ur kriminalregister.

(7) Det europeiska nätverket för fortbildning av tjänstemän inom rättsväsendet, som skapades av institutioner med särskilt ansvar för sådan fortbildning i alla medlemsstater, främjar ett fortbildningsprogram med en verklig europeisk dimension för domare och åklagare. Detta bidrar till att stärka det ömsesidiga förtroendet och förbättrar den ömsesidiga förståelsen mellan rättsliga myndigheter och mellan olika rättssystem.

(8) Det bör vidtas lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägerier. Det bör också vidtas nödvändiga åtgärder för att kräva tillbaka pengar som försvunnit eller betalats ut eller använts felaktigt.

(9) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[50].

(10) Eftersom målen för programmet ”Straffrätt” inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(11) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[51] samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[52], vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(12) Enligt budgetförordningen krävs en grundläggande rättsakt för att bidrag för de administrativa kostnaderna skall kunna beviljas.

(13) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas enligt de förfaranden som anges i beslutet, med bistånd av en rådgivande kommitté. Detta är lämpligt, eftersom programmet inte har någon betydande inverkan på Europeiska unionens budget.

(14) Ramprogrammet om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (Agis) bör ersättas med det här programmet från och med den 1 januari 2007 och av det nya särskilda programmet ”Förebyggande och bekämpande av brottslighet” som omfattas av det allmänna programmet ”Säkerhet och skydd för friheter”.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1. Genom detta beslut inrättas det särskilda programmet ”Straffrätt”, nedan kallat ”programmet”, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, för att stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa.

2. Programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

Artikel 2

Allmänna mål

1. Detta program skall ha följande allmänna mål:

a) Främja rättsligt samarbete i syfte att bidra till skapandet av ett europeiskt område med verklig straffrättslig rättvisa, baserat på ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende.

b) Främja anpassningen av de befintliga rättssystemen i medlemsstaterna till Europeiska unionen som ett område utan gränskontroller, med en gemensam valuta och med fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital.

c) Skapa en bättre vardag för individer och företag genom att göra det möjligt för dem att utöva sina rättigheter i hela EU, särskilt genom att främja tillgången till rättvisa.

d) Förbättra kontakterna och informationsutbytet mellan rättsliga och administrativa myndigheter och rättstillämparna och främja fortbildningen inom domstolsväsendet.

2. Utan att det påverkar Europeiska gemenskapens mål och befogenheter bidrar programmets allmänna mål till utvecklingen av gemenskapspolitiken, och närmare bestämt till skapandet av ett rättsligt område.

Artikel 3

Särskilda mål

Programmet skall ha följande särskilda mål:

36. Gynna straffrättsligt samarbete som syftar till att

37. främja ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar,

38. undanröja de hinder som skapas genom bristande överensstämmelse och främja nödvändig tillnärmning av lagstiftningen,

39. garantera en korrekt rättskipning genom att undvika behörighetskonflikter, och

40. skydda tilltalades rättigheter och garantera socialt och rättsligt stöd till brottsoffer.

41. Förbättra de ömsesidiga kunskaperna om medlemsstaternas lagstiftning och domstolsväsen på det straffrättsliga området samt främja och stärka nätverkskontakter, ömsesidigt samarbete och utbyte och spridning av information, erfarenheter och god praxis.

42. Säkra ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning och utvärdering av EU-rättsakter som rör straffrättsligt samarbete.

43. Förbättra informationen om rättssystemen i medlemsstaterna och tillgången till rättvisa.

44. Främja fortbildning i EU- och EG-rätt för domare och tjänstemän inom domstolsväsendet.

45. Utvärdera de allmänna villkoren för att kunna skapa ömsesidigt förtroende, däribland kvaliteten på rättskipningen.

46. Utveckla och genomföra ett europeiskt datoriserat system för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och stödja undersökningar i syfte att utveckla andra typer av informationsutbyte.

Artikel 4

Åtgärder

För att uppfylla de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 kommer detta program att stödja följande typer av åtgärder:

47. Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning; utarbetande och genomförande av särskilda projekt (som att inrätta ett datoriserat system för utbyte av uppgifter ur kriminalregister); opinionsundersökningar, fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertmöten; offentliga kampanjer och evenemang; utveckling och underhåll av webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och stimulering av nätverk bestående av nationella experter; analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet; eller

48. särskilda gränsöverskridande program av EU-intresse som läggs fram av minst tre medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen; eller

49. stöd till verksamhet inom organisationer eller andra organ som arbetar med mål av allmänt europeiskt intresse, i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet och i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.

50. Ett driftsstöd för medfinansiering av utgifter i samband med det ständiga arbetsprogrammet för det europeiska nätverket för rättslig utbildning, som syftar till att uppfylla mål av allmänt europeiskt intresse när det gäller fortbildning inom domstolsväsendet.

Artikel 5

Målgrupper

Programmet riktar sig till bland andra rättstillämpare, företrädare för organ som arbetar med stöd till brottsoffer, nationella myndigheter och unionsmedborgarna i allmänhet.

Artikel 6

Tillgång till programmet

1. Detta program skall vara öppet för institutioner och offentliga eller privata organisationer, inklusive yrkesorganisationer, universitet, forskningsinstitut och institut för juridisk utbildning/fortbildning för rättstillämpare samt icke statliga organisationer i medlemsstaterna.

Begreppet ”rättstillämpare” avser bland annat domare, åklagare, advokater, allmänpraktiserande jurister, universitetsanställda och forskare, departementstjänstemän, domstolstjänstemän, stämningsmän, rättstolkar och andra inom rättsväsendet som arbetar med straffrättsliga frågor.

2. Tredjeländer och internationella organisationer kan inte lägga fram egna projekt, men de kan delta som partner i andra projekt.

Artikel 7

Typ av insats

1. Gemenskapsfinansieringen får enligt tillämpliga bestämmelser ske på följande sätt:

- Genom bidrag.

- Genom avtal om offentlig upphandling.

2. Gemenskapens bidrag skall i normala fall beviljas efter en förslagsomgång, utom i särskilt brådskande och vederbörligen motiverade fall eller om en viss insats kräver sådana egenskaper hos mottagaren att det inte finns någon valmöjlighet, och tillhandahållas i form av driftsstöd och stöd till insatser. Den högsta stödnivån kommer att fastställas i de årliga arbetsprogrammen.

3. Kostnader förväntas uppstå för kompletterande åtgärder i form av kontrakt om offentlig upphandling, varvid gemenskapsfinansieringen kommer att täcka inköp av varor och tjänster. Detta gäller bland annat kostnader för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

Artikel 8

Genomförandebestämmelser

1. Kommissionen skall genomföra gemenskapsbiståndet i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. För att genomföra programmet skall kommissionen, inom ramarna för de allmänna mål som anges i artikel 2, anta ett årligt arbetsprogram som specificerar särskilda mål och tematiska prioriteringar och ger en beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 7, samt vid behov en förteckning över andra insatser.

3. Det årliga arbetsprogrammet kommer att antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 10.

4. Vid utvärderings- och tilldelningsförfarandena i samband med bidrag till åtgärder skall hänsyn tas till bland annat följande kriterier:

Överensstämmelse med det årliga arbetsprogrammet, med de allmänna målen enligt artikel 2 och med de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

a) Den föreslagna insatsens kvaliteter i fråga om dess utformning, organisation, presentation och förväntade resultat.

b) Storleken på det belopp som begärs i gemenskapsfinansiering och hur väl avpassat detta belopp är med hänsyn till de förväntade resultaten.

c) De förväntade resultatens inverkan på de allmänna målen i artikel 2 och på de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

5. Ansökningarna om driftsstöd som avses i artikel 4.3–4.4 skall bedömas mot bakgrund av

- överensstämmelsen med programmålen,

- den föreslagna verksamhetens kvalitet,

- verksamhetens förväntade multiplikatoreffekter för medborgarna,

- verksamhetens geografiska räckvidd,

- medborgarnas medverkan i de berörda organisationernas strukturer,

- hur kostnadseffektiv den föreslagna verksamheten är.

6. Av artikel 113.2 i budgetförordningen följer att principen om gradvis nedtrappning inte skall tillämpas på driftsstöd till europeiska nätverket för rättslig utbildning, eftersom detta nätverk har mål av allmänt europeiskt intresse.

Artikel 9

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande, nedan kallad ”kommittén”.

2. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 10

Det rådgivande förfarandet

1. Om hänvisning görs till denna artikel, skall kommissionens företrädare förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

2. Yttrandet skall protokollföras och varje medlemsstat har rätt att få sin ståndpunkt förd till protokollet.

3. Kommissionen skall ta största möjliga hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om hur yttrandet har beaktats.

Artikel 11

Komplementaritet

1. Synergier och komplementaritet med andra gemenskapsinstrument kommer att eftersträvas, särskilt med det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”. Den del av den straffrättsliga informationen som rör statistik kommer att utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, när så behövs med hjälp av gemenskapens statistiska program.

2. Programmet kan dela resurser med andra gemenskapsinstrument, i synnerhet det särskilda programmet ”Civilrätt” inom ramen för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, för att genomföra insatser som uppfyller målkraven för båda programmen.

3. Projekt som erhåller finansiering genom detta beslut får inte erhålla bidrag för samma ändamål från andra finansiella gemenskapsinstrument. Den som mottar stöd enligt detta beslut skall underrätta kommissionen om stöd som redan erhållits via gemenskapsbudgeten och andra källor samt om pågående ansökningar om stöd.

Artikel 12

Budget

De budgetmedel som anslagits för åtgärder inom detta program skall föras upp som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 13

Övervakning

1. För åtgärder som finansieras via programmet skall stödmottagaren lämna in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att åtgärden avslutats. Kommissionen skall besluta om rapporternas form och innehåll.

2. Utan att det påverkar den granskning som revisionsrätten utför tillsammans med behöriga nationella organ i enlighet med artikel 248 i fördraget eller kontroller som utförs i enlighet med artikel 279 c i samma fördrag, får kommissionens tjänstemän och andra anställda genomföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, av åtgärder som finansieras enligt programmet.

3. Kontrakt och avtal som upprättas enligt detta beslut skall innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som utförs av kommissionen eller någon som har bemyndigats av kommissionen, även stickprovskontroller om sådana behövs, och om revisioner som utförs av revisionsrätten.

4. Under fem år efter den sista utbetalningen för en åtgärd skall stödmottagaren hålla alla dokument som rör utgifterna för åtgärden tillgängliga för kommissionen.

5. På grundval av de rapporter och kontroller som nämns i punkterna 1–2 skall kommissionen vid behov anpassa storleken på eller villkoren för tilldelning av det ursprungligen godkända finansiella stödet och även tidsplanen för utbetalningarna.

6. Kommissionen skall vidta alla de ytterligare åtgärder som krävs för att kontrollera att åtgärder som finansieras genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i budgetförordningen.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1. Kommissionen skall se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. När det gäller gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta program skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 tillämpas på varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en oberättigad utgift för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som förvaltas av gemenskaperna.

3. Kommissionen skall minska, hålla inne eller återkräva finansiellt stöd som har beviljats för en åtgärd om det visar sig att oegentligheter har förekommit, exempelvis att detta beslut, ett enskilt beslut eller avtalet om stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om verksamheten utvecklas så att endast en del av det tilldelade ekonomiska bidraget är berättigat, skall kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra utbetalning av det resterande finansiella bidraget och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5. Belopp som betalats ut felaktigt skall återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15

Utvärdering

1. Programmet kommer att kontrolleras regelbundet för att följa upp programverksamheten.

2. Kommissionen skall se till att det görs en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av programmet.

3. Kommissionen skall för Europaparlamentet och rådet lägga fram

a) en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande, senast den 31 mars 2011,

b) ett meddelande om programmets förlängning, senast den 30 augusti 2012,

c) en utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 31 december 2014.

Artikel 16

Övergångsbestämmelser

Från och med den 1 januari 2007 ersätter detta beslut motsvarande bestämmelser i rådets beslut av den 22 juli 2002 om inrättande av ett ramprogram om polissamarbete och straffrättsligt samarbete – Agis.

Åtgärder som inletts i enlighet med det beslutet före den 31 december 2006 skall också fortsättningsvis regleras av det, till dess att de slutförts. Den kommitté som avses i artikel 7 i det beslutet skall ersättas av den kommitté som avses i artikel 10 i det här beslutet.

Artikel 17

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

MOTIVERING

1. Bakgrund

Utarbetandet av budgetplanen för 2007–2013 har redan från början präglats av ett strategiinriktat arbetssätt, för att garantera balans mellan politiska mål och de belopp som anslås för att uppnå dessa mål. I detta sammanhang anses skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa vara en av huvudprioriteringarna för Europeiska unionen under de kommande åren, ett arbete som skall främjas genom ett väsentligt tillskott av finansiella medel. I sina meddelanden Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013 [53] och Budgetplan 2007–2013 [54] underströk kommissionen också vikten av att använda översynen av de rättsliga instrumenten för nästa budgetperiod för att ta betydande steg mot ett enklare system. Genom att bygga sina förslag kring tre allmänna och strategiinriktade program (”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och ”Säkerhet och skydd för friheter”) anger kommissionen en tydlig ram för utvecklingen av gemenskapens finansiella åtgärder till stöd för de tre målen rättvisa, frihet och säkerhet.

2. Grund för åtgärden

2.1. Problemanalys

Den inre marknaden har blivit verklighet, vilket har lett till ökat utbyte mellan Europeiska unionens medlemsstater. Det har lett till att EU-medborgarna i ökad utsträckning reser till andra medlemsstater eller bedriver ekonomisk verksamhet och köper varor och tjänster i andra medlemsstater, ibland med hjälp av modern teknologi. Vidare har det också blivit vanligare att personliga förhållanden och familjeförhållanden har en gränsöverskridande dimension (till exempel äktenskap mellan personer av olika nationalitet, personer som äger hus i en annan medlemsstat än sin egen). Det behövs åtgärder som gör att tvistande parter i sådana fall lätt kan få tillgång till en effektiv domstolsprövning. Det är också viktigt att ta upp vissa frågeställningar som sannolikt kommer att bli allt vanligare i framtiden, till exempel frågor om ogifta pars rättsliga ställning, ekonomiska krav som uppstår i samband med upplösning av ett äktenskap eller annat förhållande eller andra situationer samt frågor om civilstånd (namn) eller adoption. Individer och företag bör inte hindras eller avskräckas från att utöva sina rättigheter på grund av oförenliga eller komplicerade rätts- och förvaltningssystem i medlemsstaterna.

2.2. Framtida utveckling

För att de grundläggande rättigheterna skall kunna främjas och skyddas krävs att det skapas ett europeiskt område med verklig rättvisa. Skapandet av ett sådant område gör det möjligt för de rättsliga myndigheterna att samarbeta effektivt. Det garanterar också att medborgarna har bättre tillgång till rättvisa och varken hindras eller avskräcks från att utöva sina rättigheter på grund av bristande överensstämmelse mellan medlemsstaternas lagstiftning eller andra komplikationer. Det skapar också förutsättningar att genomföra principen om ömsesidigt erkännande av domar och fortlöpande förbättra domstolsväsendets funktion.

Utmaningen för EU kommer att vara att uppfylla medborgarnas förväntningar om effektiva lösningar på deras praktiska problem. Detta kommer särskilt att innebära följande:

- I takt med att regelverket växer, intensifiera insatserna för att kontrollera medlemsstaternas tillämpning, också genom moderna metoder såsom databaser med rättspraxis.

- Fortsätta lagstiftningsinsatserna, särskilt för att förbättra möjligheterna till rättslig prövning och domstolsväsendets effektivitet.

- Stärka mekanismerna för att tillhandahålla information till allmänheten och främja sådan fortbildning och sådant utbyte som ökar rättstillämparnas förståelse för betydelsen av instrumenten för samarbete på området.

- Vidta ytterligare åtgärder för att främja förståelsen för och användningen av gemensamma verktyg och förfaranden bland rättstillämpare.

2.3. Programmål och anknytande indikatorer

- Definition av allmänna, särskilda och operativa mål

Främja rättsligt samarbete i syfte att bidra till skapandet av ett europeiskt område med verklig civilrättslig rättvisa, baserat på ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende. | Främja anpassningen av de befintliga rättssystemen i medlemsstaterna till Europeiska unionen som ett område utan gränskontroller, med gemensam valuta och med fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital. | Förbättra de ömsesidiga kunskaperna om medlemsstaternas lagstiftning och domstolsväsen på det civilrättsliga området samt främja och stärka nätverk, det ömsesidiga samarbetet samt utbytet och spridningen av information, erfarenhet och god praxis. Säkra ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning och utvärdering av EU-rättsakter som rör civilrättsligt samarbete. |

Skapa en bättre vardag för individer och företag genom att göra det möjligt för dem att utöva sina rättigheter i hela EU, särskilt genom att främja tillgången till rättvisa. | Förbättra informationen om rättssystemen och om möjligheterna till rättslig prövning i medlemsstaterna. |

Förbättra kontakterna mellan rättsliga och administrativa myndigheter och rättstillämparna och främja fortbildningen inom domstolsväsendet. | Främja fortbildningen av domare och tjänstemän inom domstolsväsendet i frågor som rör unionen. Utvärdera de allmänna villkoren för att kunna skapa ömsesidigt förtroende, inklusive kvaliteten på rättskipningen. Stödja den operativa verksamheten inom europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, som inrättades genom rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001. |

Alla dessa mål överensstämmer med det övergripande målet för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, nämligen att stödja utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

- Komplementaritet och samordning med andra instrument

När programmet utarbetades lades särskild vikt vid att garantera överensstämmelse med andra programs finansieringsverksamheter på samma politikområden och att skapa komplementaritet och synergier med dessa.

Detta program kompletteras av övriga särskilda program under det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, i synnerhet det särskilda programmet ”Straffrätt”, som avser straffrättsligt samarbete. Programmet ”Straffrätt” följer så långt det är möjligt målen för och strukturen i det här programmet och syftar till att garantera att personer inte hindras eller avskräcks från att utöva rätten till fri rörlighet inom EU på grund av att medlemsstaternas rätts- och förvaltningssystem är komplicerade.

Komplementaritet kommer också att säkerställas med de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd av friheter” och ”Hantering av migrationsströmmar”, särskilt för att skapa synergier inom det område som rör de rättsliga systemen för asyl och tredjelandsmedborgares integration.

3. Utvärdering

3.1. Erfarenheter från delutvärderingar och slutliga utvärderingar

Kommissionen har antagit en halvtidsrapport[55] om den allmänna gemenskapsramen för åtgärder som syftar till att underlätta det civilrättsliga samarbetet. I rapporten medges att två år inte är en tillräckligt lång period för att göra en ingående analys av genomförandet. Trots det är det möjligt att dra vissa preliminära slutsatser.

Det framhålls att de åtgärder som utarbetats av kommissionen – den civilrättsliga atlasen, databasen över rättpraxis enligt Bryssel I- och Bryssel II-förordningarna och en informationskampanj för att informera rättstillämpare om civilrättsligt samarbete i Europeiska unionen – har mottagits mycket väl och bör fortsättas.

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, som inrättades för att förbättra, förenkla och genomföra det civilrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna är också en viktig och allmänt erkänd kommissionsverksamhet.

Å andra sidan har vissa problem framkommit i fråga om de projekt som föreslås och genomförs av det civila samhället. Det faktum att den tillgängliga budgeten var begränsad gjorde det omöjligt att lägga fram omfattande projekt på särskilda områden, såsom fortbildning och utbytesverksamhet för domare. Spridningen av resultaten behöver också förbättras.

Det civila samhället bör uppmuntras att delta mer i kommissionens verksamhet inom särskilda områden, i synnerhet när det gäller information till medborgare och företag.

Slutligen är det viktigt att fokusera på åtgärdernas multiplikatoreffekter genom att noggrant identifiera målgrupperna.

3.2. Förhandsbedömning

Kommissionens arbetsdokument med förhandsbedömningen av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” visar att den politik som valts är lämplig för att uppnå de uppsatta målen.

4. Rättslig grund och syftet med det politiska instrumentet

4.1. Rättslig grund

Detta särskilda program inom ramen för det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” grundar sig på artikel 61 c i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

I den artikeln anges att rådet skall besluta om åtgärder som rör civilrättsligt samarbete för att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. I artikel 67.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen anges det förfarande som skall tillämpas när sådana åtgärder antas.

Den föreslagna rättsliga grunden är således lämplig, eftersom programmet är inriktat på civilrättsligt samarbete.

4.2. Åtgärder enligt programmet

Programmet omfattar en rad olika åtgärder, exempelvis:

- Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning; opinionsundersökningar; fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertmöten; offentliga kampanjer och evenemang; utveckling och underhåll av webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och förvaltning av nätverk bestående av nationella experter; analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till särskilda projekt av gemenskapsintresse, på de villkor som anges de årliga arbetsprogrammen.

- Åtgärder som innebär ekonomiskt stöd till verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer eller andra organ, på de villkor som anges de årliga arbetsprogrammen.

4.3. Subsidiaritet och proportionalitet

Detta förslag har utformats med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EG-fördraget och de protokoll som fogats till detta. När det gäller frågan om subsidiaritet är detta program inte ett försök att inkräkta på områden som omfattas av nationella program som utarbetats av nationella myndigheter medlemsstaterna. Syftet är att fokusera på områden där det kan skapas ett mervärde på det europeiska planet. Det stora flertalet av de verksamheter som får stöd via programmet är åtgärder som kompletterar nationella åtgärder och i största möjliga utsträckning försöker dra nytta av synergieffekterna från åtgärder som genomförs på internationell och regional nivå.

När det gäller proportionalitet har det nya programförslaget inriktats på största möjliga förenkling inte bara i fråga åtgärdernas form (åtgärdsdefinitionerna i själva bestämmelserna har hållits så allmänna som möjligt), utan också i fråga om de administrativa och finansiella krav som kommer att ställas på genomförandet av åtgärderna. Kommissionen har strävat efter att hitta rätt balans mellan sidan smidighet och användarvändlighet å ena sidan, och klara målsättningar och lämpliga finansiella garantier och rättssäkerhetsgarantier å den andra.

Av riktlinjerna i protokollet om tillämpningen av de båda principerna framgår att de problem som detta program syftar till att angripa har gränsöverskridande dimensioner och att åtgärder på gemenskapsnivå därför kommer att ge större fördelar än åtgärder på medlemsstatsnivå.

4.4. Förenkling och rationalisering

Det föreslagna tillvägagångssättet kommer att bidra till att man uppnår det centrala målet att förenkla instrumenten såväl juridiskt och förvaltningstekniskt som budgettekniskt. Det kommer också att öka enhetligheten och konsekvensen mellan instrumenten och motverka överlappningar. Det är exempelvis fråga om att i programmet inkludera tidigare separata åtgärder för att främja fortbildning av domare när det gäller EG-konkurrensrätt. Visserligen kommer det att krävas mer personal för att ta itu med kommande utvidgningar, men fördelningen av personalen kommer att förbättras genom att mindre budgetposter (som är särskilt resurskrävande) avskaffas och befintliga program samlas till ett enda, enhetligt och rationaliserat program. På så sätt kommer den administrativa kostnaden för förvaltning av anslagen att stå i mer rimlig proportion till själva anslagen.

Den föreslagna rationaliseringen gynnar också slutanvändarna genom att instrumentens synlighet, tydlighet och enhetlighet ökar. Potentiella mottagare kommer att finna det lättare att ansöka om finansiering genom den standardiserade lösning som valts och harmoniseringen av genomförandebestämmelserna.

Kommissionen kan besluta att överlåta delar av budgetens genomförande på sådana gemenskapsrättsliga organ som avses i artikel 54.2 a i budgetförordningen. Dessa organ skall utses av kommissionen i enlighet med artiklarna 55 och 56 i rådets förordning nr 1605/2002 och artikel 37 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002. Kommissionen skall kontrollera att principerna för sund ekonomi och effektivitet uppfylls. Innan delegering sker skall kommissionen genom en förhandsbedömning se till att inrättandet av organen står i överensstämmelse med en sund ekonomisk förvaltning.

Det föreslagna nya instrumentet följer vad som fastställdes av kommissionen beträffande de politiska och finansiella utmaningarna från 2007 och framåt. Avsikten är att komplettera, förenkla och rationalisera befintliga instrument och att åstadkomma en smidig anpassning till den nya rättsliga ram som kommer att införas när det konstitutionella fördraget träder i kraft.

5. Budgetkonsekvenser

Kostnaden för det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa” för 2007–2013 är 543 miljoner euro. Till detta särskilda program kommer 109,3 miljoner euro att anslås.

2005/0040 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet ”Civilrätt” för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c och artikel 67.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[56],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[57],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[58], och

av följande skäl:

(1) Europeiska gemenskapen har satt som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer är säkerställd. Gemenskapen bör i detta syfte bland annat besluta om de åtgärder som rör civilrättsligt samarbete som behövs för att den inre marknaden skall fungera väl.

(2) Som en uppföljning av tidigare program, till exempel Grotius[59]- och Robert Schuman[60]-projekten, inrättades genom rådets förordning (EG) nr 743/2002[61] en allmän gemenskapsram i syfte att underlätta ett civilrättsligt samarbete för perioden 2002–2006.

(3) Europeiska rådet antog vid sitt möte i Bryssel den 4–5 november 2004 det så kallade Haagprogrammet, som syftar till att stärka frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen.

(4) De ambitiösa målen i fördraget och Haagprogrammet bör förverkligas genom inrättandet av ett smidigt och effektivt program som underlättar planering och genomförande.

(5) Civilrättsprogrammet bör göra det möjligt för kommissionen att i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen ta initiativ till åtgärder för att stödja organisationer som främjar och underlättar civilrättsligt samarbete och till åtgärder för att stödja särskilda projekt.

(6) Ett allmänt civilrättsprogram som syftar till att förbättra medlemsstaternas ömsesidiga förståelse för varandras rättssystem och domstolsväsen kommer att bidra till att avskaffa hindren för civilrättsligt samarbete, vilket kommer att förbättra den inre marknadens funktion.

(7) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut och är därför inte bundet av det och omfattas inte av dess tillämpning.

(8) Det bör vidtas lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägerier. Det bör också vidtas nödvändiga åtgärder för att kräva tillbaka pengar som försvunnit eller betalats ut eller använts felaktigt.

(9) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[62].

(10) Eftersom målen för programmet ”Civilrätt” inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(11) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[63] samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[64], vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(12) Enligt budgetförordningen krävs en grundläggande rättsakt för att bidrag för de administrativa kostnaderna skall kunna beviljas.

(13) Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[65] bör de åtgärder som behövs för genomförandet av det här beslutet antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i det beslutet. Detta är lämpligt, eftersom programmet saknar betydande inverkan på gemenskapsbudgeten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1. Genom detta beslut inrättas det särskilda programmet ”Civilrätt”, nedan kallat ”programmet”, som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, för att stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa.

2. Programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007 – 31 december 2013.

Artikel 2

Allmänna mål

1. Detta program skall ha följande allmänna mål:

a) Främja rättsligt samarbete i syfte att bidra till skapandet av ett europeiskt område med verklig civilrättslig rättvisa, baserat på ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende.

b) Främja anpassningen medlemsstaternas befintliga rättssystem till Europeiska unionen, som är ett område utan gränskontroller, med en gemensam valuta och fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital.

c) Underlätta det dagliga livet för individer och företag genom att göra det möjligt för dem att utöva sina rättigheter i hela EU, särskilt genom att främja tillgången till rättvisa.

d) Förbättra kontakterna mellan rättsliga och administrativa myndigheter och rättstillämparna och främja fortbildningen inom domstolsväsendet.

2. Utan att det påverkar Europeiska gemenskapens mål och befogenheter, bidrar programmets allmänna mål till utvecklingen av gemenskapspolitiken, och närmare bestämt till skapandet av ett rättsligt område.

Artikel 3

[Särskilda mål]

Programmet skall ha följande särskilda mål:

51. Gynna civilrättsligt samarbete som syftar till

52. att trygga rättssäkerheten och förbättra möjligheterna till rättslig prövning,

53. att främja ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar,

54. att undanröja hinder som skapas genom skillnader i civilrättsliga bestämmelser och förfaranden och främja nödvändig tillnärmning av lagstiftningen,

55. att garantera en korrekt rättskipning genom att undvika behörighetskonflikter.

56. Förbättra de ömsesidiga kunskaperna om medlemsstaternas lagstiftning och domstolsväsen på det civilrättsliga området och att främja och stärka nätverk, ömsesidigt samarbete samt utbyte och spridning av information, erfarenhet och god praxis.

57. Säkra ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning och utvärdering av EU-rättsakter som rör civilrättsligt samarbete.

58. Förbättra informationen om rättssystemen och möjligheterna till rättslig prövning i medlemsstaterna.

59. Främja fortbildning i EU- och EG-rätt för domare och tjänstemän inom domstolsväsendet.

60. Utvärdera de allmänna villkoren för att kunna skapa ömsesidigt förtroende, däribland kvaliteten på rättskipningen.

61. Göra det möjligt att driva det europiska civilrättsnätverk som inrättas genom rådets beslut nr 2001/470/EG av den 28 maj 2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område[66].

Artikel 4

Åtgärder

För att uppfylla de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 kommer detta program att stödja följande typer av åtgärder:

62. Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning; opinionsundersökningar; fastställande av indikatorer och gemensamma metoder; insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik; seminarier, konferenser och expertmöten; offentliga kampanjer och evenemang; utveckling och underhåll av webbplatser; utarbetande och spridning av informationsmaterial; stöd till och förvaltning av nätverk bestående av nationella experter; analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet, eller

63. särskilda gränsöverskridande program av gemenskapsintresse som läggs fram av minst tre medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen, eller

64. stöd till verksamhet inom organisationer eller andra organ som arbetar med mål av allmänt europeiskt intresse, i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet och i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.

Artikel 5

Deltagande

Följande länder, nedan kallade ”deltagande länder”, får delta i programmets åtgärder:

65. De kandidatländer som är associerade till EU, liksom de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen i enlighet med villkoren i associeringsavtalen eller i tilläggsprotokollen om deltagande i gemenskapsprogrammen som ingåtts eller kommer att ingås med dessa länder.

66. Projekt kan även omfatta rättstillämpare från Danmark, från kandidatländer som inte deltar i programmet om det skulle bidra till dessa länders förberedelser inför anslutningen, eller från andra tredjeländer som inte deltar i programmet om det skulle främja syftet med projekten.

Artikel 6

Målgrupper

Programmet riktar sig till bland andra rättstillämpare, nationella myndigheter och unionsmedborgarna i allmänhet.

Artikel 7

Tillgång till programmet

Detta program skall vara öppet för institutioner och offentliga eller privata organisationer, inklusive yrkesorganisationer, universitet, forskningsinstitut och institut för juridisk fortbildning för rättstillämpare samt icke-statliga organisationer i medlemsstaterna.

Begreppet “rättstillämpare” avser bland annat domare, åklagare, advokater, allmänpraktiserande jurister, universitetsanställda och forskare, departementstjänstemän, domstolstjänstemän, stämningsmän, rättstolkar och andra inom rättsväsendet som arbetar med civilrättsliga frågor.

Artikel 8

Typ av insats

1. Gemenskapsfinansieringen får enligt tillämpliga bestämmelser ske på följande sätt:

- Genom bidrag.

- Genom avtal om offentlig upphandling.

2. Gemenskapens bidrag skall beviljas efter en förslagsomgång, utom i särskilt brådskande och vederbörligen motiverade fall eller om en viss insats kräver sådana egenskaper hos mottagaren att det inte finns någon valmöjlighet, och tillhandahållas i form av driftsstöd och stöd till insatser. Den högsta stödnivån kommer att fastställas i de årliga arbetsprogrammen.

3. Kostnader förväntas uppstå för kompletterande åtgärder i form av kontrakt om offentlig upphandling, varvid gemenskapsfinansieringen kommer att täcka inköp av varor och tjänster. Detta gäller bland annat kostnader för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

Artikel 9

Genomförandebestämmelser

1. Kommissionen skall genomföra gemenskapsbiståndet i enlighet med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

2. För att genomföra programmet skall kommissionen, inom ramarna för de allmänna mål som anges i artikel 2, anta ett årligt arbetsprogram som specificerar särskilda mål och tematiska prioriteringar och ger en beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 8, samt vid behov en förteckning över andra insatser.

3. Det årliga arbetsprogrammet kommer att antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 10.2.

4. Vid utvärderings- och tilldelningsförfarandena i samband med bidrag till åtgärder skall hänsyn tas till bland annat följande kriterier:

a) Överensstämmelse med det årliga arbetsprogrammet, med de allmänna målen enligt artikel 2 och med de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

b) Den föreslagna insatsens kvaliteter i fråga om dess utformning, organisation, presentation och förväntade resultat.

c) Storleken på det belopp som begärs i gemenskapsfinansiering och hur väl avpassat detta belopp är med hänsyn till de förväntade resultaten.

d) De förväntade resultatens inverkan på de allmänna målen i artikel 2 och på de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

5. Ansökningarna om driftsstöd som avses i artikel 4.3 skall bedömas mot bakgrund av

- överensstämmelsen med programmålen,

- den föreslagna verksamhetens kvalitet,

- verksamhetens förväntade multiplikatoreffekter för medborgarna,

- verksamhetens geografiska räckvidd,

- medborgarnas medverkan i de berörda organisationernas strukturer,

- hur kostnadseffektiv den föreslagna verksamheten är.

Artikel 10

Kommittéförfarande

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med kommissionens representant som ordförande, nedan kallad ”kommittén”.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 11

Komplementaritet

1. Synergier och komplementaritet kommer att eftersträvas med andra gemenskapsinstrument, i synnerhet det särskilda straffrättsprogrammet inom det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”. Den del av den civilrättsliga informationen som rör statistik kommer att utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, när så behövs med hjälp av gemenskapens statistiska program.

2. Programmet kan dela resurser med andra gemenskapsinstrument, i synnerhet det särskilda programmet ”Straffrätt” som omfattas av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, för att genomföra insatser som uppfyller målkraven för båda programmen.

3. Projekt som erhåller finansiering enligt detta beslut får inte erhålla bidrag för samma ändamål från andra finansiella gemenskapsinstrument. Den som mottar stöd enligt detta beslut skall underrätta kommissionen om stöd som redan erhållits via gemenskapsbudgeten och andra källor samt om pågående ansökningar om stöd.

Artikel 12

Budget

1. Budgeten för genomförandet av detta instrument uppgår till 109,3 miljoner euro, fördelat på den period som anges i artikel 1.

2. De budgetmedel som anslagits för åtgärder inom detta program skall föras upp som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 13

Övervakning

1. För åtgärder som finansieras via programmet skall stödmottagaren lämna in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att åtgärden avslutats. Kommissionen skall besluta om rapporternas form och innehåll.

2. Utan att det påverkar den granskning som revisionsrätten utför tillsammans med behöriga nationella organ i enlighet med artikel 248 i fördraget eller kontroller som utförs i enlighet med artikel 279 c i samma fördrag, får kommissionens tjänstemän och andra anställda genomföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, av åtgärder som finansieras enligt programmet.

3. Kontrakt och avtal som upprättas enligt detta beslut skall innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som utförs av kommissionen eller någon som har bemyndigats av kommissionen, även stickprovskontroller om sådana behövs, och om revisioner som utförs av revisionsrätten.

4. Under fem år efter den sista utbetalningen för en åtgärd skall stödmottagaren hålla alla dokument som rör utgifterna för åtgärden tillgängliga för kommissionen.

5. På grundval av de rapporter och kontroller som nämns i punkterna 1–2 skall kommissionen vid behov anpassa storleken på eller villkoren för tilldelning av det ursprungligen godkända finansiella stödet och även tidsplanen för utbetalningarna.

6. Kommissionen skall vidta alla de ytterligare åtgärder som krävs för att kontrollera att åtgärder som finansieras genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och budgetförordningen.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1. Kommissionen skall se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

2. När det gäller gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta program skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 tillämpas på varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en oberättigad utgift för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som förvaltas av gemenskaperna.

3. Kommissionen skall minska, hålla inne eller återkräva finansiellt stöd som har beviljats för en åtgärd om det visar sig att oegentligheter har förekommit, exempelvis att detta beslut, ett enskilt beslut eller avtalet om stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om verksamheten utvecklas så att endast en del av det tilldelade ekonomiska bidraget är berättigat, skall kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra utbetalning av det resterande finansiella bidraget och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5. Belopp som betalats ut felaktigt skall återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15

Utvärdering

1. Programmet kommer att kontrolleras regelbundet för att följa upp programverksamheten.

2. Kommissionen skall se till att det görs en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av programmet.

3. Kommissionen skall för Europaparlamentet och rådet lägga fram

a) en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande, senast den 31 mars 2011,

b) ett meddelande om programmets förlängning, senast den 30 augusti 2012,

c) en utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 31 december 2014.

Artikel 16

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Utfärdat i Bryssel den,

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANCIAL STATEMENT

LEGISLATIVE FINANCIAL STATEMENT

1. NAME OF THE PROPOSAL:

Programme “Fundamental Rights and Justice“

Proposal for a Council Decision establishing the programme “Criminal justice” for the period 2007-2013

Proposal for a decision of the European Parliament and the Council establishing the programme “Civil justice” for the period 2007-2013

Proposal for a Council Decision establishing the programme “Fundamental Rights and Citizenship” for the period 2007-2013

Proposal for a decision of the European Parliament and the Council establishing the programme “Fight against violence (Daphne) and drugs prevention and information” for the period 2007-2013

2. ABM / ABB FRAMEWORK

1804 – Citizenship and Fundamental Rights

1806 – Establishing a genuine European area in criminal in civil matters

1807 – Coordination in the field of drugs

3. BUDGET LINES

3.1. Budget lines (operational lines and related technical and administrative assistance lines (ex- B.A lines)) including headings:

Financial Perspectives 2007-2013: Heading 3.

3.2. Duration of the action and of the financial impact:

2007-2013

3.3. Budgetary characteristics ( add rows if necessary ):

Budget line | Type of expenditure | New | EFTA contribution | Contributions from applicant countries | Heading in financial perspective |

Criminal Justice | Non-comp | Diff | NO | NO | Yes | No 3 |

Civil Justice | Non-comp | Diff | NO | NO | Yes | No 3 |

Fundamental Rights and Citizenship | Non-comp | Diff | NO | No | Yes | No 3 |

Fight against violence (Daphne) and drugs prevention and information | Non-comp | Diff | NO | Yes* | Yes | No 3 |

*: the programme shall be open to the participation of the EFTA states, subject to the EEA Agreement, in accordance with its provisions.

4. SUMMARY OF RESOURCES

4.1. Financial Resources

4.1.1. Summary of commitment appropriations (CA) and payment appropriations (PA)

EUR million (to 3 decimal places)

…………………… | f |

TOTAL CA including co-financing | a+c+d+e+f |

4.1.2. Compatibility with Financial Programming

X Proposal is compatible with next financial programming 2007-2013

( Proposal will entail reprogramming of the relevant heading in the financial perspective.

( Proposal may require application of the provisions of the Interinstitutional Agreement[67] (i.e. flexibility instrument or revision of the financial perspective).

4.1.3. Financial impact on Revenue

( Proposal has no financial implications on revenue

X Proposal has financial impact – the effect on revenue is as follows:

Contribution from EFTA/EEE States: 2,19 % (2004 figures)

EUR million (to one decimal place)

Prior to action | Situation following action |

Total number of human resources | 37,5 | 40 | 44 | 47,5 | 51 | 54 | 54 |

5. CHARACTERISTICS AND OBJECTIVES

5.1. Need to be met in the short or long term

5.1.1. Civil Justice

The promotion and the protection of fundamental rights demand the establishment of a genuine European area of justice. In such an area competent judicial authorities co-operate effectively, and citizens have a better access to justice and are neither prevented nor discouraged from exercising their rights by incompatibilities and complexities of the legal systems, judicial decisions circulate freely among the Member States on the basis of the principle of mutual recognition of judicial decisions, and the good functioning of the judiciary is constantly improved.

The challenge for the Union will be to respond to citizens’ expectations for effective solutions to their practical problems. This will imply in particular:

- as the acquis grows, increased efforts of monitoring of its application by the Member States, including through modern means such as databases of case law;

- further legislative action to address the new issues mentioned above, and to improve the ease of access to and efficiency of justice;

- a need to address mutual recognition in a wider sense, including recognition of decisions and documents other than those issued by judicial authorities;

- strengthening of mechanisms for providing information to the public and promote training of and exchanges between practitioners on the implications of the instruments for cooperation in this area;

- further measures to promote understanding and use of common tools and procedures amongst practitioners.

5.1.2. Criminal Justice

The challenge for the Union will be to respond to citizens’ expectations for effective solutions to their practical problems. This will imply in particular:

- as the acquis grows, increased efforts of monitoring of its application by the Member States, including through modern means such as databases of case law;

- further legislative action to address the new issues mentioned above, and to improve the ease of access to and efficiency of justice;

- a need to address mutual recognition in a wider sense, including recognition of decisions and documents other than those issued by judicial authorities;

- strengthening of mechanisms for providing information to the public and promote training of and exchanges between practitioners on the implications of the instruments for cooperation in this area;

- legislative measures to put in place and develop common tools for cooperation. This implies inter alia on the one hand more efficient mechanisms of exchange of information between Member States on criminals, in particular on convicted persons by setting up a computerised mechanism to exchange information on criminal records, and on the other hand, to improve standards for certain procedures such as rules on evidence collection and rules on the protection of individuals involved in criminal proceedings, whether they are the accused, witnesses or victims;

- further measures to promote understanding and use of common tools and procedures amongst practitioners.

5.1.3 Fundamental Rights and Justice

The aim of this specific programme of the programme “Fundamental Rights and Justice” is to develop significantly the two existing preparatory actions (promotion of fundamental rights and the support to civil society) introducing new objectives such as the fight against racism, xenophobia and anti-semitism namely through the promotion of an inter-faith and a multicultural dialogue at EU level.

The support to civil society in the field of fundamental rights will be enlarged to cover all Member States while the present preparatory action only covers the ten new Member States.

A special focus will be put on the rights deriving from the citizenship of the Union, recognised as fundamental rights by the Charter, namely to encourage democratic participation.

A significant increase in the financial envelope is planned to reflect the increasing importance of these issues and to respond positively to civil society actors.

5.1.4 Fight against violence (Daphne) and drugs prevention and information

The main challenges facing the Union in relation to tackling drugs over the period of the next financial perspectives can be defined as follows:

- information and research, including the continuation of the work of the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA);

- drug demand reduction since demand feeds the growth of the drugs phenomenon: education, prevention and harm-reduction programmes;

- drug supply reduction, to stop trafficking and drug-related criminality, in particular as concerns new synthetic drugs and their chemical precursors, as well as combating money-laundering;

- enhanced cooperation with third countries concerning drug abuse control and drug demand reduction.

- further legislative activity will be needed in line with new and developing forms of drugs, for example to bring new forms of drugs under established control mechanisms.

Fight against violence (Daphne programme)

The mid term and the final report on the Daphne programme (2000 – 2003) show that organisations have gained from their participation in European partnerships. Bringing associations to work together resulted in more effective programming and better use of resources.

The Daphne programme can thus be seen as successful in mobilising the civil society resulting in partnerships and alliances that are working together for more comprehensive European policies on violence.

The final report of the Daphne programme (2000 – 2003) revealed that there was some room to improvement such as the creation of a helpdesk and an increased focus on dissemination. The Daphne II programme was thus adapted to conform to the finding of that report.

As these changes to the structure of the programme are quite recent, no significant changes need to be introduced.

5.2. Value-added of Community involvement and coherence of the proposal with other financial instruments and possible synergy

The European Union added value will be achieved by:

- preparing the ground for the emergence of common strategies and legislation in this field;

- implementing EU policy objectives and their application in national policies;

- supporting the transposition of European Union legislation's and its application in a uniform way through Europe;

- promoting the co-operation and co-ordination mechanisms between Member States;

- cooperating with civil society organisations at European level.

Criteria for evaluation

A set of common evaluation criteria will be used through all specific programmes to evaluate the success of the interventions regarding the European Union added value in relation with the type of effect described above. Example of criteria could be:

- To support only activities needed at European Union level to sustain European Union objectives, European Union laws and European Union implementation mechanism;

- To support activities which will be complementary with those financed at national level;

- To reinforce national exchanges at European Union level, generating synergy effects and economies of scale;

- To involve actively Member States representatives and other relevant stakeholders in the implementation of the programme in order to maximise complementarities with existing activities.

Subsidiarity and proportionality

As far as subsidiarity is concerned the present programme focuses on areas where European added value can be demonstrated and therefore is designed to respect the principles of subsidiarity and proportionality set out in Article 5 of the EC Treaty and its accompanying Protocol.

As far as proportionality is concerned, the new programme proposal has been designed to incorporate the maximum feasible extent of simplification in terms not only of the form of the action but also in terms of the administrative and financial requirements that will apply to their implementation. The programme has been designed to strike to find the right balance between flexibility and ease of use on the one hand, and clarity of purpose and appropriate financial and procedural safeguards on the other.

Complementarity with other Community interventions

The present programme aims at contributing to the establishment of an area of freedom, security and justice. A complementarity with other programmes may thus be possible.

A non exhaustive list of areas of convergence can be mentioned:

- The draft of the present programme took into account the Programme on Active Citizenship and the Youth programme to ensure that no overlap situations existed. In any case, particular attention will be paid to the implementation of those programmes to avoid such situations and to coordinate the results.

- The draft of the present programme took into account the Programme for Employment and Social Security - PROGRESS to ensure that no overlap situations existed. Particular attention will be paid to the implementation of the programme to avoid such situations and to coordinate the results.

- The current proposal is complementary to some actions under the 7th framework programme. Synergies will be actively promoted whenever possible, namely as regards the application of research results.

- Special attention will be paid to the programmes implemented by in the field of Information Society, related with safe use of Internet and fighting its abuse, in particular as regards sensitive groups (e.g. children).

- The current proposal will also seek to complement the work of EU Agencies active in these policy fields (EUMC, EMCDDA, Eurojust), as well as with the action of other international organisations acting in the field of fundamental rights, drugs action, fight against violence and judicial cooperation.

Regular exchanges of information and active collaboration around projects under other Community programmes will take place, in order to improve and capitalise upon internal coherence, and between the Commission and other national and international authorities/organisations, to improve external coherence.

Complementarities with interventions on Freedom, Security and Justice

These interventions have a common goal of establishing an area of freedom, security and justice where basic human rights are respected. Each of the programmes is designed to address particular aspects which are a critical part of the creation of such an area in the EU, given the integration of national economies and the goal of ensuring free movement of people as well as goods, services and capital between countries. As such, they tackle issues affecting freedom, security and justice which arise from the creation of economic and monetary union and the abolition of internal borders and which can only be effectively addressed at EU level. These issues are to do with cooperation, harmonisation, coordination of activities, the exchange and sharing of critical information and best practices and techniques, and establishing solidarity mechanisms for sharing the costs involved in pursuing common and agreed objectives in an equitable way.

They are reflected in the objectives set out in The Hague Programme adopted by the European Council in November 2004, which include: guarantying fundamental human rights throughout the EU, establishing minimum procedural safeguards and common access to justice, extending the mutual recognition of judicial decisions, fighting organised cross-border crime and the threat of terrorism, ensuring protection in accordance with international treaties to those in need, and regulating migration flows and controlling the external borders of the EU. Each of the programmes is aimed at pursuing these objectives in a complementary way without duplicating activities.

The activities under the programme “Fundamental Rights and Justice”, therefore, are designed to further fundamental human rights and ensure a common level of access to justice across the EU, and are accordingly complementary to activities under the other two programmes which reinforce this objective. In particular, they are directly complementary to the measures, under the Solidarity programme to improve the integration of migrants into EU society as well as to establish uniform procedures for dealing with asylum-seekers and, under the Security programme, to enhance protection of witnesses and victims of crime as well as to combat the trafficking of people.

They are also complementary, if less directly, with activities under the Security programme to strengthen cooperation between police forces and law enforcement authorities as well as between bodies involved in combating the threat of terrorism. The freedom of EU citizens to enjoy their fundamental rights, therefore, is contingent on them feeling secure and being adequately protected against criminal activity or terrorist attack.

5.3. Objectives, expected results and related indicators of the proposal in the context of the ABM framework

General objectives | Specific objectives | Operational objectives |

To promote the development of a European society based on the European Union citizenship and respectful of the fundamental rights as enshrined in the Charter of Fundamental Rights. | To promote the Charter of Fundamental Rights and to inform citizens of their rights as Union citizens and to encourage them to participate actively in the democratic life of the Union. | To support awareness-raising actions. |

To monitor regularly the situation of fundamental rights in the European Union and its Member States using the Charter of Fundamental Rights as the guiding document and to obtain opinions on specific questions related to fundamental rights when necessary. | To prepare regular reports or opinions on the situation of fundamental rights in the EU. |

To explain the consequences of the insertion of the Charter of Fundamental Rights into the Constitution and of the European Union’s accession to the European Convention of Human Rights. | To support information campaigns in these fields. |

To fight against anti-semitism, racism and xenophobia and to strengthen civil society in the field of fundamental rights. | To support NGO and other bodies from civil society to enhance their capability to participate actively in the development of the European Union. To fight against anti-semitism, racism and xenophobia by promoting a better understanding and improved tolerance throughout the European Union. To promote peace and fundamental rights namely through an interfaith and multicultural dialogue at EU level. | To have open, transparent and regular dialogue with civil society. To support awareness-raising actions. To provide financial support for the activities of non-governmental organisations or other entities pursuing an aim of general European interest. To undertake studies and analyses in these fields. |

To promote judicial cooperation with the aim of contributing to the creation of a genuine European area of justice in civil and criminal matters. | To adapt the existing judicial system in Member States to the European Union being a territory without border controls, with a single currency, free circulation of persons, services, goods and capital, based on mutual recognition and mutual confidence. | To improve mutual knowledge of Member States’ legal and judicial systems in civil and criminal matters and to promote and strengthen networking, mutual cooperation, exchange and dissemination of information, experience and best practices. To ensure the sound implementation, the correct and concrete application and the evaluation of Community instruments in the areas of judicial cooperation in civil and commercial matters and in criminal matters. |

To improve the daily life of individuals and businesses by enabling them to assert their rights throughout the European Union, notably by fostering access to justice. | To improve information on the legal systems in the Member States and access to justice. |

To improve the contacts between legal, judicial and administrative authorities and the legal professions, and to foster the training of the members of the judiciary. | To promote the training in Union matters of the judiciary and judicial staff. To evaluate the general conditions necessary to develop mutual confidence, including the quality of justice. To support the operative work of the European judicial network in civil and commercial matters created by Council Decision of 28 May 2001 (2001/470/CE). To develop a European computerised system of exchange of information on criminal records and to support studies to develop other types of exchange of information. |

To contribute to the setting up of an area of freedom, security and justice by combating violence and by informing on and preventing drug use. | To protect citizens against violence and to attain a high level of health protection, well being and social cohesion. | To prevent and combat all forms of violence occurring in the public or the private domain, against children, young people and women To provide support for victims and groups at risk. To assist and encourage NGO and other organisations active in this field. To disseminate the results obtained under the two Daphne programmes including their adaptation, transfer and use by other beneficiaries or in other geographical areas. To identify and enhance actions contributing to positive treatment of people at risk of violence. |

To prevent and reduce drug use, dependence and drug related harms. | To involve civil society in the implementation and development of the European Union’s Drugs Strategy and Action plans. To monitor, implement and evaluate the implementation of specific actions under the Drugs Action Plans 2005 – 2008 and 2009 – 2012. |

To promote transnational and awareness-raising actions in the areas identified above. | To set up multidisciplinary networks; to ensure the expansion of the knowledge base, the exchange of information and the identification and dissemination of good practice, including through training, study visits and staff exchange. To develop and implement awareness-raising actions targeted at specific audiences to promote the adoption of zero tolerance towards violence and to encourage support for victims and the reporting of violence. To raise awareness of the health and social problems caused by drug abuse and to encourage an open dialogue with a view to promoting a better understanding of the drug phenomenon. |

5.4. Method of Implementation

Show below the method(s) chosen for the implementation of the action.

X Centralised Management

X Directly by the Commission

ٱIndirectly by delegation to:

ٱ Executive Agencies

ٱ Bodies set up by the Communities as referred to in art. 185 of the Financial Regulation

ٱ National public-sector bodies/bodies with public-service mission

ٱ Shared or decentralised management

ٱ With Member states

ٱ With Third countries

ٱ Joint management with international organisations (please specify)

Relevant comments:

In order to achieve the full objectives of the programme under the provisions of the Current Treaty, it has been decided to split into 4 legal instruments relating to 4 different legal bases. As stated in Mr. Vitorino’s Communication to the Commission (SEC(2004) 1195, 28.9.2004) the actions proposed are provided through the current Treaties. The legal bases required to establish the programmes have been limited in number as far as the current Treaties allow, while within and across the new programmes common delivery, management and implementation mechanisms are set in place.

In order to achieve the general and specific and operational objectives, each programme within the programme “Fundamental Rights and Justice” envisages a range of actions, such as:

- Specific actions taken by the Commission, such as, studies and research, opinion polls and surveys, the formulation of indicators and common methodologies, collection, development and dissemination of data and statistics, seminars, conferences and experts meetings, organisation of public campaigns and events, development and maintenance of websites, preparation and dissemination of information materials, support to and animation of networks of national experts, analytical, monitoring and evaluation activities;

- Actions providing financial support for specific projects of Community interest under the conditions set out in the annual work programmes;

- Actions providing financial support for the activities of non-governmental organisations or other entities under the conditions set our in the annual work programmes;

- Operative grants to entities identified in a legal basis.

Methods of implementation:

The above mentioned type of actions may be financed either by

- A service contract following a call for tenders

- A subsidy following a call for proposals.

- Subsidies to a body pursuing an aim of general European interest, without a call for proposal.

The Commission will implement the above actions in accordance with the annual work programme to be adopted. The Commission will implement this programme and may have recourse to technical and/or administrative assistance to the mutual benefit of the Commission and of the beneficiaries, for example to finance outside expertise on a specific subject.

The Commission may decide to entrust part of the budget implementation to an executive agency, as referred to in Article 54, (2) (a) of the Financial Regulation. These agencies shall be designated by the Commission in conformity with the provisions of the Financial Regulation and more specifically with the principles of economy, effectiveness and efficiency. Before proceeding to implement the delegation, the Commission shall ensure, by mean of a prior assessment that the creation of agencies is in compliance with sound financial management.

6. MONITORING AND EVALUATION

6.1. Monitoring system

A comprehensive monitoring system will be set-up in order to regularly follow up the implementation of the activities carried out under each specific programme. This system should allow for the collection of information relating to the financial implementation and to the physical outputs of the programme, across the types of action and the target groups included in the programme. The information will be collected at project level - indeed, for any action financed by the programme, the beneficiary shall submit technical and financial reports on the progress of the work, as well as a final report after the completion of the action. The precise configuration of the monitoring system, as well as the type of indicators to be set-up will be the object of further study in the process leading to the implementation of the programme. Indeed, a study on delivery mechanisms and related cost-effectiveness aspects is foreseen to take place during 2005.

According to legal requirements and Commission’s evaluation policy, the programme will be evaluated at mid-term to assess its continuing relevance and draw useful lessons for the remainder of its implementation. A review of the programme may take place then, if considered necessary. A final evaluation will take place at the end of the programming period to assess the results of the programme and advise on its follow-up. These reports will be prepared under the responsibility of the Commission, and shall be submitted to the European Parliament and the Council.

6.2. Evaluation

6.2.1. Ex-ante evaluation

Cfr. Extended Impact Assessment on the programme “Fundamental Rights and Justice”.

6.2.2. Measures taken following an intermediate/ex-post evaluation (lessons learned from similar experiences in the past)

Cfr. Extended Impact Assessment on the programme “Fundamental Rights and Justice”.

6.2.3. Terms and frequency of future evaluation

The timetable set in the proposal is as follows:

- no later than 31 March 2011, the Commission shall submit to the European Parliament and the Council an interim evaluation report on the results obtained and the qualitative and quantitative aspects of the implementation of this programme;

- no later than 30 August 2012, the Commission shall submit to the European Parliament and the Council a Communication on the continuation of this programme;

- no later than 31 December 2014, the Commission shall submit to the European Parliament and the Council an ex post evaluation report.

7. ANTI-FRAUD MEASURES

The Commission shall ensure that, when actions financed under the present programme are implemented, the financial interests of the Community are protected by the application of preventive measures against fraud, corruption and any other illegal activities, by effective checks and by the recovery of the amounts unduly paid and, if irregularities are detected, by effective, proportional and dissuasive penalties, in accordance with Council Regulations (EC, Euratom) No 2988/95 and (Euratom, EC) No 2185/96, and with Regulation (EC) No 1073/1999 of the European Parliament and of the Council.

For the Community actions financed under this programme, the notion of irregularity referred to in Article 1, paragraph 2 of Regulation (EC, Euratom) No 2988/95 shall mean any infringement of a provision of Community law or any breach of a contractual obligation resulting from an act or omission by an economic operator, which has, or would have, the effect of prejudicing the general budget of the Communities or budgets managed by them, by an unjustifiable item of expenditure.

Contracts and agreements shall provide in particular for supervision and financial control by the Commission (or any representative authorized by it) and audits by the Court of Auditors, if necessary on-the-spot.

8. DETAILS OF RESOURCES

8.1. Objectives of the proposal in terms of their financial cost (Prix 2004)

Commitment appropriations in EUR million (to 3 decimal places)

Other staff financed by art. XX 01 04/05 |

TOTAL | 37,5 | 40 | 44 | 47,5 | 51 | 54 | 54 |

8.2.2. Description of tasks deriving from the actio n

Task N° | Title | Description | Number |

MANAGEMENT |

1 | Management | 2 |

POLICY DEFINITION AND PROGRAMMING |

2 | Policy Making | Definition of strategy, legal base,… | 3 |

3 | Programme definition | Establishment of annual work programme (i.e. financing decision) and interservice consultation | 0,5 |

4 | Interface with relevant EC programmes & actions | interservice coordination in order to ensure complementarity-synergy with other policies | 1 |

5 | Interface with other Institutions and Member States | Interface Council, EP ensuring the appropriate reporting, information, questions, briefing requests | 0,5 |

6 | Information and Communication | 1. Information and publicity activities 2. EUROPA Web site | 0,5 |

7 | Committee interface - chair & secretariat | 1 |

8 | Budgeting | APS,PDB,AAR,BIP,RAL - Preparation - Follow-up - Reporting | 0,5 |

PROGRAMME : RECEPTION, SELECTION AND AWARD OF PROJECTS, FINANCIAL AND LEGAL COMMITMENTS |

9 | Preparation Calls for proposals | 1,5 |

10 | Reception and evaluation proposals/multi-annual and annual programmes | (also involves staff involved in 12,13,14 and 15) | 9 |

11 | Award decisions | 0,5 |

12 | Financial Commitment | Preparation, maintenance and closure of all financial commitments + sub consequent amendments | 1,5 |

13 | Legal Commitment | Preparation, Signature, Closure of all juridical commitments + sub consequent amendments | 4 |

PROGRAMME : MONITORING OF PROJECTS |

14 | Payments - Initiation | Preparation and Processing of all Prefinancing, Intermediate and Final Payments (including verification supporting docs) | 3 |

15 | Project Monitoring | Receipt and assessment of reports , requests for information, project visits | 4 |

PROCUREMENT, CONTROL AND AUDIT |

16 | Ex- ante verification of transactions, setting up of control standards | Setting up appropriate control standards | 2 |

17 | Financial Audit | Ex-post Audit of expenditure / implementation | 2 |

18 | Internal audit | Verification of compliance with ICS | 1 |

19 | Procurement procedures | Drafting, procedures and authorisation of procurement procedures for projects and technical assistance (evaluation, studies,…) , including JPC, Helpdesk procurement procedures | 2 |

20 | Reporting | Report of Authorising Officer, RAA, relations with Court of Auditors… | 1 |

SUPPORT SERVICES |

21 | Filing and Archiving | Database, digital and hardcopy filing | 1 |

22 | Programme Evaluation | Ex ante - Mid term - Final evaluation | 1,5 |

23 | IT Support | Specific development of IT Tools related to monitoring and implementation | 2 |

OVERHEAD |

24 | Administration (Overhead) | CIS, Translations, HRM, Logistics,… | 9 |

TOTAL | 54 |

8.2.3. Sources of human resources (statutory )

(When more than one source is stated, please indicate the number of posts originating from each of the sources)

( Posts currently allocated to the management of the programme to be replaced or extended

( Posts pre-allocated within the APS/PDB exercise for year n

( Posts to be requested in the next APS/PDB procedure

( Posts to be redeployed using existing resources within the managing service (internal redeployment)

( Posts required for year n although not foreseen in the APS/PDB exercise of the year in question

8.2.4. Other Administrative expenditure included in reference amount (XX 01 04/05 – Expenditure on administrative management)

EUR million (to 3 decimal places)

Missions | 20*1000 + 10*3000 | 50.000 |

Meetings & Conferences | 5*30000 | 150.000 |

Compulsory meetings | 2*15000 | 30.000 |

Non-compulsory meetings | 1*40000 | 40.000 |

Studies & consultations | 2*150000 | 300.000 |

Information systems | 1*100000 | 100.000 |

[1] KOM(2004) 101.

[2] “Bygga en gemensam framtid: Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013” - KOM(2004) 101, 10.2.2004.

[3] “ Frihet är den princip som förenar oss, själva stommen i det europeiska projektet. Men utan säkerhet, utan ett rättssystem eller ett domstolsväsen som erkänns av medborgarna skulle man inte kunna garantera utövandet av friheterna och respekten för de demokratiska värdena . Det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa utgör med andra ord en garanti för de demokratiska principerna och respekten för de mänskliga rättigheterna . Det gemensamma erkännandet av dessa principer är en grundläggande komponent av unionsmedborgarskapet och ingår i stadgan om de grundläggande rättigheterna, som nu utgör grunden för integrationen för alla dem som lever i unionen. ” ”Ett projekt för Europeiska unionen” - KOM (2002) 247.

[4] I artikel I-9.2 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa anges att Europeiska unionen skall söka anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, utan att denna anslutning ändrar unionens befogenheter såsom de definieras i konventionen.

[5] EGT L 151, 10.6.1997, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1652/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 33).

[6] KOM(2004) 693, 25.10.2004.

[7] EUT L 174, 27.6.2001, s. 25.

[8] EGT L 63, 6.3.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut 2003/659/RIF (EUT L 245, 29.9.2003, s. 44).

[9] EUT L 36, 12.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1651/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 30).

[10] EGT L 341, 30.12.1994, s. 7.

[11] KOM(2004) 101, 10.2.2004.

[12] KOM(2004) 487, 14.7.2004.

[13] KOM(2002)169, 27.3.2002.

[14] KOM(2004) 824, 14.12.2004.

[15] KOM(2002) 599, 4.11.2002.

[16] KOM(2004) 707, 22.10.2004.

[17] EUT C […], […], s. […].

[18] EUT C […], […], s. […].

[19] EUT C […], […], s. […].

[20] EUT C […], […], s. […].

[21] EGT C 364, 18.12.2000, p.1.

[22] EGT C 59, 23.2.2001, s. 307.

[23] EUT C 77 E, 28.3.2002, s. 126.

[24] EGT L 34, 9.2.2000, s. 1.

[25] EUT L 143, 30.4.2004, s. 1.

[26] KOM(2004) 707.

[27] EUT L 165, 3.7.2003, s. 31.

[28] KOM(2005) 45, 14.2.2005.

[29] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

[30] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[31] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[32] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[33] KOM(2004) 101, 10.2.2004.

[34] KOM(2004) 487, 14.7.2004.

[35] EUT C […], […], s. […].

[36] EUT C […], […], s. […].

[37] EUT C […], […], s. […].

[38] EUT C […], […], s. […].

[39] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

[40] KOM(2003) 609, 15.10.2003.

[41] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

[42] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[43] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[44] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[45] KOM(2004) 101, 10.2.2004.

[46] KOM(2004) 487, 14.7.2004.

[47] EUT C […], […], s. […].

[48] EUT C […], […], s. […].

[49] EGT L 203, 1.8.2002, s. 5.

[50] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

[51] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[52] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[53] KOM(2004) 101, 10.2.2004.

[54] KOM(2004) 487, 14.7.2004.

[55] KOM(2005) 34, 9.2.2005.

[56] EUT C […], […], s. […].

[57] EUT C […], […], s. […].

[58] EUT C […], […], s. […].

[59] EUT L 287, 8.11.1996, s. 3.

[60] EUT L 196, 14.7.1998, s. 24.

[61] EUT L 115, 1.5.2002, s. 1.

[62] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

[63] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[64] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[65] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[66] EGT L 174, 27.6.2001, s. 25.

[67] See points 19 and 24 of the Interinstitutional agreement.