Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Medborgardialoger som bidrag till utvecklingen av ett europeiskt offentligt rum /* COM/2014/0173 final */



RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Medborgardialoger som bidrag till utvecklingen av ett europeiskt offentligt rum

I takt med att Europa försöker ta sig ur den finansiella och ekonomiska krisen har alltfler beslut med direkt inverkan på medborgarnas liv kommit att fattas på EU-nivå. Det är därför hög tid att begrunda hur de demokratiska strukturerna i vår union kan stärkas ytterligare. Innan Europa genomför de stora reformer som detta kommer att kräva måste nationella politiker och politiker på EU-nivå ha en bred debatt med medborgarna om hur vårt framtida Europa ska se ut. Debatten måste ha en verkligt europeisk karaktär med medborgarna i centrum.

Med anledning av detta har Europeiska kommissionen testat och utvecklat ett nytt kommunikationsverktyg för att komplettera befintliga instrument som gör medborgarna direkt delaktiga i arbetet: medborgardialoger. Dessa är ett slags informella lokala möten eller forum där politiker får lyssna till medborgarna och diskutera politik och beslut med dem.

Sammanlagt har 51 medborgardialoger hållits i medlemsstaterna. Vid dessa deltog 22 av 28 EU-kommissionärer, ofta tillsammans med företrädare för Europaparlamentet och nationella eller lokala politiker (se tabellen i bilagan). Detta har lett till att medborgardialogerna har fått en verkligt europeisk dimension, vilket förstärks av det faktum att liknande debatter nu anordnas på nationell, regional och lokal nivå i många medlemsstater.

De över 50 dialogerna, som inleddes i september 2012 och fortsatte till mars 2014, har utgjort en ram för Europaåret för medborgarna och varit centrala för målsättningarna med året: att uppmärksamma att det gått 20 år sedan EU-medborgarskapet infördes genom Maastrichtfördraget och sätta fokus på valet till Europaparlamentet i maj 2014. Detta val utgör en mycket viktig möjlighet för medborgarna att välja vilken väg Europa ska ta.

Kommissionens erfarenheter av medborgardialogerna under dessa 18 månader visar att de kan komplettera t.ex. offentliga samråd och andra verktyg som redan finns för att ge människor möjlighet att fullt ut utnyttja sina rättigheter som EU-medborgare. Medborgardialogerna är ytterligare en möjlighet för medborgarna att säga sin mening om de beslut som fattas på EU-nivå. Vid debatterna kunde medborgarna uttrycka sina åsikter och ställa frågor om det som är viktigast för dem (exempelvis att ta sig ur den ekonomiska krisen) samtidigt som kommissionärerna och andra politiker fick direktkontakt med medborgarna så att de kunde lyssna till deras åsikter, förklara politik och lyfta fram konkreta exempel på hur beslut som fattats på EU-nivå påverkar medborgarna och deras liv. Dialogerna har därför kommit att bli ett instrument för att informera medborgarna, återupprätta förtroendet för EU:s institutioner och de nationella institutionerna, och göra medborgarna medvetna om att deras röst räknas i EU.

Två faktorer som talar för att dialogerna kan bidra till utvecklingen av ett europeiskt offentligt rum är att såväl företrädare för EU:s institutioner som aktörer på nationell nivå deltar i dialogerna, och att konceptet har kommit att spridas i medlemsstaterna. Ett europeiskt offentligt rum innebär att invånarna i Europa kan tala med varandra i stället för om varandra, att EU-frågor kan diskuteras ur europeisk synvinkel och att man kan skapa en europeisk berättelse som bygger på gemensamma värderingar och beaktar nationella och regionala särdrag. Då märker medborgarna också att de kan påverka valet av politiker och politiken på EU-nivå, precis som på nationell nivå.

Politiskt sammanhang: En möjlighet att förbättra demokratin  

1.1. Stora steg framåt

Den finansiella och ekonomiska krisen har fungerat som en katalysator för förändring. De djärva steg som tagits för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen har lett till ökad samordning och ökat beslutsfattande på EU-nivå. Europeiska unionen har tagit ett mycket stort steg framåt. Nya instrument och ny politik har införts för att ta itu med effekterna av och orsakerna till krisen och förhindra att svårigheterna ökar i framtiden – exempelvis genom skapandet av Europeiska stabilitetsmekanismen med en utlåningskapacitet på 500 miljarder euro, införandet av den europeiska planeringsterminen för en starkare samordning av medlemsstaternas ekonomi- och finanspolitik och inrättandet av centrala delar av bankunionen för att göra finanssystemet stabilare och förhindra att skattebetalarna tvingas betala för bankchefernas misstag. Dessa förändringar måste följas upp av reformer för att göra de nya strukturerna mycket mer demokratiska och garantera insyn och ansvarighet.

I En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union[1] beskrivs vilka institutionella förändringar som krävs och hur politisk medvetenhet och inflytande kan skapas. Planen utgör underlaget för förslagen om hur framsteg i arbetet mot en finanspolitisk och i slutändan fördjupad politisk union ska uppnås[2].

Krisen har lett till att förtroendet för styrning och politiskt ledarskap på både nationell nivå och EU-nivå har sjunkit. För att bekämpa detta måste ytterligare ansträngningar genomföras för att göra medborgarna mer delaktiga. Vi måste lyssna på dem och informera dem om hur EU:s politik kan hjälpa dem, hur de kan utöva de rättigheter som EU-medborgarskapet innebär och använda systemet med representativ demokrati för att göra sina röster hörda på EU-nivå. Debatten med medborgarna om de politiska förändringar som vi behöver måste ske före snarare än efter införandet av de nya strukturerna.

Politiska strategier för att återuppbygga medborgarnas förtroende för EU:s förvaltning genom dialoger på exempelvis forskningsområdet är ett viktigt komplement till initiativet om medborgardialoger[3].

1.2. Behovet av att återupprätta förtroendet

Medborgardialogerna är en central del av denna debatt. De inleddes vid en tidpunkt när Eurobarometerundersökningarna visade att krisen bidrog till att förtroendet för EU minskade från 57 procent till 31 procent och för de nationella institutionerna från 41 procent till 23 procent mellan våren 2007 och hösten 2013[4]. Under de senaste åren har även EU:s offentliga profil skadats och européerna har kommit att bli mindre optimistiska inför unionens framtid[5].

Standard Eurobarometer 80 – höst 2013

Det minskade förtroendet löper parallellt med en allmän känsla hos européerna av att deras röst inte räknas. Samtidigt som antalet européer som instämmer i påståendet ”Min röst räknas i EU” har minskat från 38 procent våren 2009 till endast 29 procent hösten 2013 har antalet som tar avstånd från påståendet ökat från 53 till 66 procent[6]. Endast i en medlemsstat – Danmark – anser mer än hälften av befolkningen att de faktiskt kan påverka EU:s dagordning. I några av de medlemsstater som drabbades särskilt hårt av krisen – Cypern, Grekland och Portugal – var det endast 11–18 procent av medborgarna som delade denna uppfattning[7].

QA19.a.3. Säg i vilken grad du instämmer i eller tar avstånd från vart och ett av följande påståenden. Min röst räknas i EU

|| Totalt ”Instämmer” || || Totalt ”Tar avstånd” || || Vet ej

Standard Eurobarometer 80 – höst 2013

1.3. Medborgardialoger: ett nytt koncept med en europeisk dimension

Medborgardialogerna skedde i form av öppet hus-evenemang med informella möten, där invånarna i unionen fick säga sin mening. Dialogerna pågick i 1,5–2 timmar och tre ämnen diskuterades: återhämtningen från den ekonomiska krisen, medborgarnas rättigheter och Europas framtid. Dessutom behandlades andra frågor med koppling till landet i fråga och det område som kommissionären som höll i debatten ansvarade för. Debatternas öppna karaktär innebar att medborgarna kunde ta upp i stort sett vilken fråga som helst[8]. Evenemangen uppmärksammades i flera regionala medier, på kommissionens representationers webbplatser och på sociala medier. Eftersom dialogerna var öppna evenemang där deltagandet var frivilligt kan deltagarna inte betraktas som ett representativt urval av EU:s befolkning som helhet. De åsikter som medborgarna uttryckte under evenemangen överensstämde dock med resultatet av de representativa undersökningar som kommissionen regelbundet genomför.

Syftet med dialogerna var att ge medborgarna möjlighet att ställa frågor om unionens framtid och EU-politik direkt till politiker på EU-nivå och nationell nivå. Medborgarna kunde uttrycka sina åsikter och få konkret information, men fick också se att EU:s politik har ett mänskligt ansikte. Reaktionen hos medborgare och politiker, och mediebevakningen, visar att detta mål – som uppenbarligen infriade deltagarnas förväntningar – uppnåddes. Dessutom har dialogerna visat sig vara mycket värdefulla när det gäller att visa medborgarna att EU-politiker precis som nationella politiker står för en viss politisk inriktning och vissa principer.

Evenemangen har hela tiden haft en tydlig europeisk dimension. Vid de flesta dialogerna deltog förutom kommissionärer även ledamöter av Europaparlamentet samt nationella, regionala och lokala politiker. Parlamentsledamöterna var särskilt engagerade i flera av debatterna. Ibland delade de scen med kommissionärerna, och ibland ställde de frågor eller uttryckte åsikter. Flera nationella och regionala politiker på hög nivå, exempelvis presidenten i republiken Bulgarien, Österrikes vice-kansler och ministerpresidenter för några av Tysklands och Österrikes förbundsländer engagerade sig också i debatterna. Borgmästare i värdstäderna spelade en avgörande roll när det gällde att få kontakt med medborgarna. De hjälpte medborgarna att se kopplingen mellan lokala frågor och EU-frågor och att upptäcka såväl den europeiska dimensionen av lokala problem som den lokala dimensionen av frågor inom EU-politiken.

Det underströks att alla nivåer, från EU-nivå till lokal nivå, bör vara delaktiga i den breda debatten om EU-frågor. Detta bidrog till att göra dialogerna till verkligt europeiska evenemang och till utvecklingen av ett europeiskt offentligt rum. Flera verktyg och tekniker användes:

Alla debatter strömmades live på värdregionens språk och på engelska, och moderatorerna ställde frågor eller vidarebefordrade kommentarer som tagits emot på sociala medier, framförallt via Twitter (med den fyrkantstagg som tagits fram särskilt för detta, #eudeb8) och kommissionens Facebookkonton. Via plattformen www.debatingeurope.eu kunde diskussionerna följas upp[9]. Flera debatter direktsändes även via regionala eller nationella tv-stationer i värdlandet.

Aktiviteterna på sociala medier före, under och efter varje evenemang visade att det inte bara handlade om att sprida information via internet om ett fysiskt evenemang. De gjorde det även möjligt att koppla samman dialoger i olika medlemsstater och gav deltagare i tidigare debatter möjlighet att engagera sig i efterföljande dialoger. I medborgardialogerna på nätet engagerade sig medborgare över hela Europa genom tv, liveströmning och sociala medier.

Vid vissa dialoger deltog medborgare från flera olika länder även rent fysiskt. Debatten i Esch riktade sig till medborgare från ”la Grande Région”, dvs. Luxemburg och angränsande delar av Frankrike, Belgien och Tyskland, och i medborgardialogen i Trieste deltog personer från Italien, Slovenien, Kroatien och Österrike.

Som avslutning på dessa medborgardialoger kommer ett alleuropeiskt evenemang att hållas den 27 mars 2014 med deltagare från varje värdstad för de över 50 dialogerna som anordnats mellan september 2012 och mars 2014 i alla medlemsstater. Detta heldagsevenemang kommer att äga rum direkt före slutfasen av kampanjen inför valet till Europaparlamentet 2014 och kommer att ge deltagarna möjlighet att diskutera med en rad EU-politiker och nationella politiker. Det blir en möjlighet att visa att EU-politik precis som nationell politik handlar om att väljarna ska välja den politik de föredrar.

Medborgardialog på nätet

I medborgardialogerna på nätet[10] deltog medborgare över hela Europa via sociala medier i en EU-omfattande debatt. Före dialogen anordnades en s.k. hangout med bloggare[11] från olika medlemsstater som är engagerade i den politiska debatten på nätet och i sociala medier. Dessa två onlinedebatter genererade över 15 000 inlägg på sociala medier, nästan 5 000 visningar på YouTube och 40 reportage i medier.

Medborgardialogen på nätet anordnades i samarbete med Euronews. En central målsättning var att göra evenemanget öppet för så många som möjligt, så att flera av dem som inte kunde delta på plats fick möjlighet att ställa frågor. På grund av tekniska skäl var själva hangouten endast öppen för ett begränsat antal medborgare. Dialogen på nätet skedde i form av en Google Hangout som strömmades live på YouTube, och anordnades efter en s.k. Global conversation som direktsändes på Euronews (en blandning mellan en klassisk tv-sändning och ett diskussionsforum på internet) på bästa sändningstid.

Deltagandet i dialogen på nätet och i chatten med bloggare var betydligt högre än vid vanliga medborgardialoger, vilket är en viktig lärdom inför framtiden när det gäller alternativa sätt att engagera olika grupper av medborgare. Det är uppenbart att den här typen av evenemang är ett viktigt komplement till fysiska och personliga möten med tanke på den specifika målgrupp som man når ut till via internet.

1.4. Förbättra möjligheterna att nå ut

En viktig del av konceptet med medborgardialoger är att alla medborgare ska kunna delta utan att behöva ha några ingående kunskaper om EU eller dess politik. Med mycket få undantag var det medborgare som företrädde sig själva och inte någon specifik intressegrupp som deltog i dialogerna. Deltagarna valdes inte ut i förväg, utan var helt enkelt medlemmar av allmänheten som var intresserade av Europafrågor och av att utbyta tankar och åsikter med beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå.

För att göra dialogerna mer meningsfulla för deltagarna anordnade kommissionen förberedande och uppföljande debatter (antingen fysiska möten eller på internet) i många medlemsstater, bland annat i Tjeckien, Frankrike, Litauen och Spanien. Debatterna var till hjälp när deltagarna skulle fastställa prioriteringar för den huvudsakliga dialogen och höll upp det intresse som diskussionerna gett upphov till.

Inför dialogerna i Sverige och Italien utvecklades en effektiv strategi där tematiska dialoger (med eller utan EU-kommissionärer) anordnades i olika regioner innan den huvudsakliga nationella medborgardialogen ägde rum. Detta möjliggjorde ingående förberedelser av de teman som var av särskild vikt för medborgarna i dessa länder.

De flesta medborgardialoger hade en eller flera samarbetspartner från medierna. Dessa var i flesta fall lokala eller regionala dagstidningar samt lokala och regionala radio- och tv-stationer. I vissa fall direktsände statstelevisionen dialogerna eller sände dem i form av nyhetsinslag kort efter själva evenemanget (i exempelvis Bulgarien, Grekland, Portugal, Sverige och Kroatien direktsändes hela eller delar av dialogerna på tv).

1.5. Gensvar

I genomsnitt deltog 350 personer rent fysiskt vid varje dialog. Det högsta antalet deltagare, 800, uppnåddes i Trieste. Sammanlagt deltog över 16 000 personer i dialogerna. Dessutom deltog över 105 000 personer via liveströmning och på sociala medier och ännu fler följde dialogerna via tv. Den stora potentialen i fråga om sociala medier var särskilt påtaglig vid dialogerna i Dublin, Tallinn och Barcelona där antalet personer som följde evenemanget aktivt på internet var upp till 100 gånger högre än antalet personer i själva möteslokalen.

Former av deltagande i medborgardialogerna

Dessa personer utgör emellertid endast en bråkdel av EU:s sammanlagda befolkning. Detta visar att EU bara tagit ett första steg i utvecklingen av det här kommunikationsverktyget. Dess potential ökar i takt med att konceptet sprider sig, och liknande debatter hålls i allt större utsträckning på nationell, regional och lokal nivå. Redan nu är dialogerna emellertid ett effektivt komplement till de kommunikationsverktyg som kommissionen (och andra EU-institutioner) använder sig av för att skapa direktkontakt med medborgarna, exempelvis offentliga samråd om planer för ny lagstiftning och mer specialiserade initiativ såsom Share Europe Online eller Tillbaka till skolan.

Gemensamt för flera av medborgardialogerna var att det samma dag som evenemanget hölls publicerades kompletterande information om EU, EU-institutionerna och medborgarnas rättigheter i regionala dagstidningar med en sammanlagd upplaga på över tolv miljoner. I kombination med de intervjuer med kommissionärer som deltog i evenemanget, i nationella eller regionala tidningar, ledde detta till att 43 miljoner tidningsläsare och 51 miljoner läsare av relaterade webbplatser kunde nås[12]. Dessutom kunde flera miljoner personer i EU ta emot information om dialogerna via tv, radio, press och internetmedier: evenemangen i vissa medlemsstater direktsändes och ledde till i genomsnitt 38 reportage i medier per evenemang, de flesta i massmedia.

Reportage i medier som publicerats efter medborgardialogerna (Cadiz–Amsterdam)

Väldigt ofta var mediebevakningen inte begränsad till det land där debatten hölls utan omfattade även andra länder (så var exempelvis fallet med dialogerna i Dublin, Heidelberg och Liège). Det var uppenbart att evenemangen nådde många fler när de bevakades av massmedia, framför allt tv och radio. Det blev även tydligt att utöver bevakningen av den faktiska debatten låg fokus i många reportage på särskilda politiska ståndpunkter som kommissionärerna och deras samarbetspartner uttryckte.

Dessutom visar de frågor och kommentarer som representationerna och Europa Direkts informationstjänst har tagit emot efter dialogerna att debatterna hade mycket mer långtgående effekter än tal, som ju är ett klassiskt exempel på envägskommunikation. Medborgarna fortsatte att vara engagerade efter de faktiska evenemangen, tack vare debatternas interaktiva karaktär. De ställde frågor och uttryckte även kritik i fråga om specifik EU-politik samt kommissionärernas allmänna politiska inriktning.   

Geografisk spridning av reportage i medier (Cadiz–Amsterdam)

1.6. Mätning av medborgarnas attityder

Som komplement till de fysiska mötena genomfördes Eurobarometerundersökningar på uppdrag av kommissionen och andra EU-institutioner där européernas tankar om unionens framtid och förväntningar i fråga om pågående och kommande politiska initiativ dokumenterades[13]. Europa Direkts nätverk av informationskontor och dess informationstjänst spelade en viktig roll när det gällde att förbereda och följa upp medborgardialogerna. De informerade medborgarna om dialoger i eller i närheten av deras region och gav dem som höll i debatterna bättre kunskaper om vilka frågor som var särskilt angelägna för medborgarna i de olika geografiska områdena. Dessutom uppmanade kommissionärerna medborgarna att skicka obesvarade frågor och återkoppling till Europa Direkt efter evenemangen och såg till att de fick svar.

I ett tidigt skede bad kommissionen alla som deltog i debatterna om deras åsikter. Elektronisk röstningsutrustning användes för att få återkoppling från medborgarna i en rad viktiga frågor, exempelvis ”Upplever du att din röst hörs i EU?” och ”Tror du att Europa kommer att bli starkare av krisen?”. Dessa frågor offentliggjordes på alla EU-språk och gavs ut av kommissionens representationer vid andra evenemang med medborgare och av kommissionens besökscentrum i Bryssel. Under de 18 månader då dialogerna ägde rum togs över 6 000 reaktioner emot och analyserades.

Återkopplingen från medborgardialogerna i kombination med de förberedande och uppföljande debatterna bekräftade ett viktigt resultat av Eurobarometerundersökningarna: två av tre européer upplever att deras röst inte hörs. Omkring 57 procent av deltagarna i medborgardialogerna delade denna uppfattning. Detta motsvarar den mycket starka önskan om fler medborgardialoger som nästan 9 av 10 deltagare (88 procent) gav uttryck för.

I medlemsstater som är särskilt hårt drabbade av krisen gav dialogerna medborgarna möjlighet att uttrycka sin oro och att direkt konfrontera och utmana EU-politiker och nationella och regionala politiker. Samtidigt fick medborgarna uppleva att politikerna inte drog sig för att ta bitvis tuffa debatter. Evenemangen gav även kommissionärerna och andra politiker chansen att visa att de är villiga att lyssna och att de anstränger sig för att förklara de åtgärder som vidtagits för att ta sig ur krisen.

1.7. Ämnen som togs upp vid debatterna

Vid medborgardialogerna togs ett stort antal ämnen upp. De ämnen som diskuterades visade vilka frågor som är viktigast för människorna i EU – och vad de förväntar sig att politiska ledare ska göra för att ta itu med dessa. I många fall överensstämde åsikterna och frågorna i möteslokalen med dem som framgick av undersökningsresultatet.

Undersökningar bland deltagare i medborgardialoger (Cadiz–Bukarest)

I både undersökningarna och debatterna betonades exempelvis att invånare i alla medlemsstater, oavsett om de är personligt drabbade eller inte, oroar sig över de ekonomiska och sociala effekterna av krisen (framför allt angående risken för en ”förlorad generation” av ungdomar som drabbas av arbetslöshet). Den viktigaste iakttagelsen när det gäller detta är att deltagare i debatterna i alla medlemsstater i allmänhet ansåg att solidaritet och ansvar måste gå hand i hand. Människor inom hela unionen visade tydligt att EU för dem handlar om solidaritet.

Medborgarnas röst:

”Tycker du att Europa bör göra mer för att hjälpa oss att ta oss ur krisen?” – 66,9 procent av deltagarna svarade ”ja” vid medborgardialogen i Berlin (10 november 2012)[14].

”Europa är Grekland och Grekland är Europa. Det är det som en union innebär.” – Twittermeddelande vid medborgardialogen i Dublin (10 januari 2013).

”Vad innebär solidaritet? Vi får inte förlora en hel generation. Vi är en union av människor!” – Ung man vid medborgardialogen i Thessaloniki (22 mars 2013).

De rättigheter som EU-medborgare får genom fördragen var något som diskuterades mycket i dialogerna. Deltagarna fokuserade framför allt på rätten till fri rörlighet och åtgärder som främjar sysselsättning genom utbildning och praktik.

Medborgarnas röst:

”Hur kan vi uppnå rättvisa och ett sysselsättningsmål på 75 procent så länge som löneskillnaderna mellan kvinnor och män finns kvar?” – Kvinna vid medborgardialogen i Dublin (10 januari 2013).

”Prism och Tempora blev en väckarklocka. Övervakningslagarna i EU måste sättas på prov. EU-domstolen har sagt att regler om insamling och lagring av uppgifter inte är effektiva och detta utgör ett brott mot de grundläggande rättigheterna.” – Man vid medborgardialogen i Heidelberg (16 juli 2013).

”Jag har deltagit i Erasmus. Nu deltar jag i Europeiska volontärtjänsten där jag träffar människor från hela Europa, och det känns fantastiskt att dela min tid och mina tankar och drömmar med dem … Vi tycker om att vara tillsammans och vi lider tillsammans också … Vi ber dem som är ansvariga att ge oss möjlighet att vara en del av denna interkulturella livsstil.” – Kommentar som lades upp efter medborgardialogen i Bryssel (4 maj 2013) på debatingeurope.eu.

”Den fria rörligheten attackeras av populistiska politiker. EU måste agera mot diskrimineringen av rumänska medborgare i vissa medlemsstater.” – Deltagare i medborgardialogen på nätet (16 januari 2014).

När det gäller EU:s framtid var över hälften av de medborgare (54 procent) som deltog i de evenemang som anordnades i samband med Europaåret för medborgarna positiva till ökad europeisk integration. Dessutom stödde tre av fyra deltagare i medborgardialogerna (74 procent) tanken på en fördjupad politisk union.

Medborgarnas röst:

”Det behövs en verkligt politisk union. Det är hög tid att vi i Europa har enade politiska partier som representerar medborgarna. Det är dags att ta ett mycket stort steg mot federalism.” – Ung man vid medborgardialogen i Bryssel (4 maj 2013).

”Vi behöver en central federal regering … Annars kommer vi att splittras och förstöras en efter en, även stora länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien.” – Kommentar som lades upp efter medborgardialogen i Bryssel (4 maj 2013) på debatingeurope.eu.

”Valet till Europaparlamentet är ett perfekt tillfälle att skapa en helhetsbild och visa vad som är vår gemensamma identitet.” – Deltagare vid dialogen på nätet (16 januari 2014).

I många kommentarer från medborgare under dialogerna och de uppföljande debatterna betonades det att den europeiska integrationen måste gå hand i hand med ökad demokrati. Deltagarna tror på representativ demokrati i Europa: 87 procent av dem uppgav att de kommer att rösta i valet till Europaparlamentet 2014. Cirka två av tre deltagare (61 procent) är positiva till direktval av nästa kommissionsordförande.

Medborgarnas röst:

”15 000 stipendier har tagits bort. Studenterna lever under fattiga förhållanden eller måste ge upp sina studier helt och hållet. Det finns människor som är hungriga. Kommissionen och trojkan är ansvariga för det här.” – Student vid medborgardialogen i Coimbra (22 februari 2013).

”De europeiska ledarna måste ändra inställning och dessutom återupprätta de demokratiska värderingarna. Ekonomin är väldigt viktig, men Bryssel måste arbeta för medborgarnas välfärd. – Ja! Som en reformerad federation av medborgare. Den europeiska integrationen har blivit för stor för den mellanstatliga cirkusen. – Den är inte en demokrati! Den dag jag kan rösta direkt om lagstiftning och det som händer kommer jag förmodligen göra det.” – Olika kommentarer som lades upp efter medborgardialogen i Bryssel (4 maj 2013) på debatingeurope.eu.

”Europa är hoppet och drömmen för unga ukrainare.” – Deltagare vid medborgardialogen på nätet (16 januari 2014).

Ett viktigt tema, framför allt efter att EU tilldelats Nobels fredspris i slutet av 2012, var fred. Mot bakgrund av 100-årsjubiléet av första världskrigets utbrott 2014 – och med Balkankriget för mindre än en generation sedan ännu i färskt minne – betonade både medborgare och politiker att unionens viktigaste uppgift var att få ett slut på århundraden av blodsutgjutelse på kontinenten.

Många deltagare, framför allt ungdomar, uttryckte stolthet över att dela en europeisk historia och tillhöra en europeisk kultur. I likhet med många andra evenemang under Europaåret för medborgarna visade de flesta dialogerna att européer har ett genuint intresse av de värderingar som unionen grundar sig på. De förväntar sig att den europeiska integrationen ska främja demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter och garantera ett rättvist samhälle där alla erbjuds lika möjligheter.

Slutligen tyder återkoppling från de dialoger som hållits sedan september 2012 på att medborgarna vill kunna välja – vid nästa val till Europaparlamentet och efter det – mellan konkurrerande politiska idéer. Dessa ska i huvudsak röra grundläggande teman såsom enighet, demokrati och solidaritet.

Medborgarnas röst:

”Vi är glada över att ni kom till vår ö där människor som fördrivits från fastlandet av den fascistiska regeringen var tvungna att träffas i hemlighet i grottor eller på stränder. Under kriget utvecklade Altiero Spinelli och de andra här sin vision om Europa när det föreföll som om det inte fanns något hopp.” – Ventotenes borgmästare Giuseppe Assenso vid medborgardialogen (27 maj 2013).

”Alla former av diskriminering, såväl positiv som negativ, är förödande för rättvisa och rent spel.” – Kommentar som lades upp efter medborgardialogen i Tallinn (14 september 2013).

Slutsatser och alternativ för framtiden: hur ska detta verktyg vidareutvecklas?

Medborgardialoger är ett nytt instrument, ett experiment i fråga om alleuropeisk kommunikation som inletts i liten skala. De 51 dialogerna mellan september 2012 och mars 2014 har varit en läroprocess för alla berörda parter. De utgör en värdefull grund för vidareutvecklingen av initiativet, framför allt när det gäller att nå ut. Öppna debatter mellan EU-politiker, nationella politiker och regionala politiker – som fattar viktiga beslut – och de europeiska medborgarna – vars dagliga liv påverkas av dessa beslut – ger EU:s institutioner ett mänskligt ansikte. De hjälper även kommissionärer och andra politiker att få nya insikter.

Med tanke på de viktiga institutionella och politiska beslut som ska fattas de kommande åren ligger det i såväl medborgarnas som politikernas intresse att fortsätta med debatter av detta slag även efter valet till Europaparlamentet 2014. För att garantera en verkligt europeisk debatt bör alla nivåer – den europeiska, nationella, regionala och lokala nivån – delta.

Dessutom har konceptet redan börjat användas även på nationell nivå i och med att nationella politiker i länder som Tyskland, Bulgarien och Irland startar egna dialoger. Före detta politiker, akademiker och tankesmedjor börjar också anordna debatter. Detta tyder på att det finns en stark efterfrågan hos medborgarna på denna typ av samverkan – och en verklig potential för att omvandla detta initiativ till ett varaktigt europeiskt projekt. Detta stöds av det faktum att förberedelserna och organisationen av medborgardialoger i flera medlemsstater, däribland Frankrike, Italien, Polen och Sverige, har lett till att informella nätverk har skapats. Dessa nätverk kan mångdubbla effekterna av initiativet och hålla debatten levande genom att föra samman EU-politiker, nationella och regionala myndigheter, kommissionens representationer och Europaparlamentets informationskontor, enskilda medborgare och organisationer som företräder det civila samhället.

En debatt har inletts. Medborgardialogerna har visat att invånarna i EU är villiga att diskutera EU-frågor och ”införa ett verkligt europeiskt perspektiv i de nationella valdebatterna”[15]. Den alleuropeiska medborgardialogen den 27 mars 2014 – med deltagare från alla städer som har stått som värd för debatter samt medborgare som deltog i dialogen på nätet – bör ge en ytterligare skjuts i denna riktning.

Därför är dialogerna en del av den breda europeiska debatt som måste hållas innan vi genomför de djärva förändringar som krävs för att skapa en ännu mer demokratisk union. Redan nu har dialogerna visat många européer att de har en möjlighet att påverka genom att rösta i det kommande valet till Europaparlamentet – och att deras röst verkligen räknas.

[1]           COM(2012) 777.

[2]           COM(2012) 777 final/2, se exempelvis även Tal om tillståndet i unionen 2013.

[3]           Ett bra exempel är initiativet Voices (www.voicesforinnovation.eu), som är en EU-omfattande samrådsprocess som bygger på personliga möten med medborgarna för att samla in förslag och idéer som sedan beaktas i utvecklingen av forsknings- och innovationspolitik. Det särskilda initiativet för att engagera medborgarna i vetenskap ”Have your say…about science” och handlingsplanerna för mobilisering och ömsesidigt lärande (MML – Mobilisation and Mutual Learning Action Plans) är andra exempel på initiativ för att stärka engagemanget hos allmänheten och många olika aktörer inom forskning och innovation.

[4]           Standard Eurobarometer 80 (höst 2013), s. 5.

[5]           Ibid., s. 9, även om den negativa trenden till viss del vände under hösten 2013.

[6]           Ibid., s. 7, även om den negativa trenden till viss del vände under hösten 2013.

[7]           Ibid., s. 8.

[8]           http://ec.europa.eu/debate-future-europe

[9]           Det var ett medvetet val att använda sig av en befintlig onlineplattform för debatten i stället för att skapa en ny. Plattformen Debating Europe hade redan i början av 2013 över 100 000 följare som identifierats som potentiella deltagare i de 15 onlinedebatter som anordnades i anslutning till fysiska medborgardialoger.

[10]          Länk till medborgardialogen på nätet: https://www.youtube.com/watch?v=QHYDoO9sVKc

[11]          Tillgänglig via denna länk: https://www.youtube.com/watch?v=K7qKlqDsKa8

[12]            Bruttoräckvidd för dagstidningar: 42 643 868, bruttoräckvidd för webbplats: 51 202 539.

[13]          Exempelvis Standard Eurobarometer 80 – höst 2013, Europaparlamentets Eurobarometer 79.5 (augusti 2013)

[14]          Den genomsnittliga siffran för alla dialoger var 65,7 procent.

[15]          J.M. Barroso, Tal om tillståndet i unionen (2013).

Förteckning över medborgardialoger

Medlemsstat || Stad || Datum || EU-kommissionär || EU-politiker samt nationella, regionala och lokala politiker

Spanien || Cadiz || 27.9.2012 || Viviane Reding || Borgmästare Teófila Martinez Saiz 

Österrike || Graz || 5.11.2012 || Viviane Reding || Vicekansler Michael Spindelegger

Tyskland || Berlin || 10.11.2012 || Viviane Reding || Europaparlamentsledamot Dagmar Roth-Behrendt

Frankrike || Paris || 23.11.2012 || Viviane Reding ||

Italien || Neapel || 30.11.2012 || László Andor || Borgmästare Luigi de Magistris

Irland || Dublin || 10.1.2013 || José Manuel Barroso, Viviane Reding || Premiärminister Enda Kenny, vice premiärminister Eamon Gilmore, ministern för EU-frågor Lucinda Creighton (har sedan dess lämnat sin befattning)

Sverige || Göteborg || 18.2.2013 || Cecilia Malmström ||

Italien || Turin || 21.2.2013 || Cecilia Malmström || Borgmästare Piero Fassino

Portugal || Coimbra || 22.2.2013 || Viviane Reding ||

Italien || Rom || 18.3.2013 || Antonio Tajani || Borgmästare Gianni Alemanno (inte omvald)

Grekland || Thessaloniki || 22.3.2013 || Viviane Reding || Borgmästare Yiannis Boutaris

Italien || Pisa || 5.4.2013 || Janez Potočnik || Borgmästare Marco Filippeschi

Belgien || Gent || 12.4.2013 || Karel De Gucht || Borgmästare Daniel Termont

Belgien || Eupen || 23.4.2013 || Johannes Hahn || Europaparlamentsledamot Mathieu Grosch, ministerpresident (tysktalande språkgemenskapen) Karl-Heinz Lambertz

Belgien || Bryssel || 4.5.2013 || Viviane Reding || (F.d.) Ministerpresident för Brysselregionen Charles Picqué

Tyskland || Düsseldorf || 8.5.2013 || Günther Oettinger || Europaparlamentsledamot Jürgen Klute

Slovenien || Ljubljana || 9.5.2013 || Janez Potočnik ||

Polen || Warszawa || 11.5.2013 || Janusz Lewandowski ||

Tjeckien || Prag || 13.5.2013 || Štefan Füle || Ministern för små företag (Irland) John Perry, ordföranden för tjeckiska parlamentets EU-kommitté Jan Bauer

Italien || Ventotene || 27.5.2013 || Antonio Tajani || Borgmästare Giuseppe Assenso

Italien || Milano || 7.6.2013 || Connie Hedegaard || Borgmästare Giuliano Pisapia

Luxemburg || Esch || 30.6.2013 || Viviane Reding || Europaparlamentsledamot Charles Goerens, arbetsmarknadsminister Nicolas Schmit, parlamentsledamot Félix Braz, ministern för offentliga arbeten, jordbruk, landsbygdsfrågor, kulturarv och natur (Vallonien) Benoit Lutgen

Polen || Warszawa || 11.7.2013 || José Manuel Barroso, Viviane Reding || Premiärminister Donald Tusk, Europaparlamentsledamot Róża Thun, f.d premiärminister Tadeusz Mazowiecki

Grekland || Heraklion || 12.7.2013 || Maria Damanaki || Europaparlamentsledamot Spyros Danellis, guvernör Stavros Arnaoutakis

Tyskland || Heidelberg || 16.7.2013 || Viviane Reding || Ministerpresident (Baden-Wurttemberg) Winfried Kretschmann

Bulgarien || Sofia || 23.7.2013 || Viviane Reding || President Rosen Plevneliev

Belgien || Namur || 13.9.2013 || Viviane Reding || Ministerpresident Rudy Demotte

Estland || Tallinn || 14.9.2013 || Siim Kallas, Olli Rehn ||

Italien || Trieste || 16.9.2013 || Viviane Reding || Ministern för EU-frågor Enzo Moavero Milanesi

Finland || Helsingfors || 24.9.2013 || Viviane Reding || Europaparlamentsledamot Sirpa Pietikäinen

Ungern || Györ || 3.10.2013 || László Andor || Statssekreteraren för EU-frågor, Enikő Győri, Europaparlamentsledamot Czaba Őry

Slovakien || Košice || 5.10.2013 || Maroš Šefčovic || Det slovakiska parlamentets talman Pavol Paška

Sverige || Stockholm || 15.10.2013 || Viviane Reding || EU-minister Birgitta Ohlsson, Europaparlamentsledamot Olle Ludvigsson

Belgien || Liège || 17.10.2013 || José Manuel Barroso || Vice premiärminister Didier Reynders (Belgien), finansminister (Vallonien) Jean-Claude Marcourt

Lettland || Riga || 18.10.2013 || Andris Piebalgs || Försvarsminister Artis Pabriks

Malta || Valetta || 7.11.2013 || Tonio Borg ||

Frankrike || Marseille || 14.11.2013 || Viviane Reding || Justitieminister Christiane Taubira

Cypern || Limassol || 28.11.2013 || Androulla Vassiliou ||

Österrike || Eisenstadt || 29.11.2013 || Johannes Hahn || Ministerpresident (Burgenland) Hans Niessl

Belgien || Bryssel || 5.12.2013 || Androulla Vassiliou || Europaparlamentsledamot Isabelle Durant

Litauen || Vilnius || 13.12.2013 || Viviane Reding ||

Online || Virtuell dialog || 16.1.2014 || Viviane Reding ||

Danmark || Köpenhamn || 6.2.2014 || Connie Hedegaard ||

Storbritannien || London || 10.2.2014 || Viviane Reding || EU-minister David Lidington

Spanien || Barcelona || 23.2.2014 || Viviane Reding ||

Frankrike || Paris || 27.2.2014 || Michel Barnier || Ministerdelegaten för EU-frågor Thierry Repentin

Kroatien || Zagreb || 3.3.2014 || Neven Mimica ||

Tyskland || Koblenz || 10.3.2014 || Günther Oettinger || Ministerpresident (Rheinland-Pfalz) Malu Dreyer, EU-minister (Rheinland-Pfalz) Margit Conrad

Nederländerna || Amsterdam || 14.3.2014 || Viviane Reding || Borgmästare Eberhard van der Laan

Rumänien || Bukarest || 17.3.2014 || Dacian Cioloş ||

EU || Alleuropeisk dialog Bryssel || 27.3.2014 || José Manuel Barroso, Viviane Reding, Olli Rehn, Janez Potočnik, Androulla Vassiliou, Karel De Gucht, Maria Damanaki, Johannes Hahn, Connie Hedegaard, László Andor, Neven Mimica || Europaparlamentsledamot Dagmar Roth-Behrendt, Cadiz borgmästare Teófila Martinez Saiz