Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Bryssel den 16.12.2015

COM(2015) 652 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om genomförandet, resultaten och den samlade bedömningen

av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013

{SWD(2015) 286 final}

{SWD(2015) 287 final}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om genomförandet, resultaten och den samlade bedömningen

av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013

I enlighet med beslut nr 1904/2006/EG 1 , och baserat på slutsatserna i en extern efterhandsutvärdering 2 , ger denna rapport en översikt över genomförandet, resultaten och den samlade bedömningen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013.

1.    Bakgrund

1.1.    Inledning

Europeiska unionen (EU) har vid många tillfällen erkänt behovet av att komma närmare medlemsstaternas medborgare och göra det möjligt för dem att fullt ut delta i uppbyggnaden av en allt närmare union, alltmedan man betonar de grundläggande värderingar som är gemensamma för Europas medborgare.

För att uppnå dessa mål inrättades i december 2006 programmet ”Ett Europa för medborgarna” för en period på sju år (1 januari 2007–31 december 2013). Programmet sågs som ett första steg i riktning mot en mer sammanhängande strategi och politik för medborgardeltagande. Det utformades för att stödja en rad olika verksamheter och organisationer som främjar aktivt medborgarskap genom att göra enskilda medborgare, lokala myndigheter och det civila samhällets organisationer delaktiga i den europeiska integrationsprocessen.

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” (nedan kallat programmet) byggde på erfarenheterna från tidigare åtgärder, särskilt gemenskapens åtgärdsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (2004–2006) 3 , som bekräftade att det är nödvändigt att utveckla dialogen med det civila samhällets organisationer och lokalsamhällena och att stödja medborgardeltagandet.

1.2.    Målen med programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013

Programmets mål var följande:

Att ge medborgarna möjlighet att samarbeta och delta i uppbyggandet av ett allt närmare Europa, som är demokratiskt och öppet mot omvärlden och som enas och berikas genom sin kulturella mångfald, och därigenom utveckla unionsmedborgarskapet.

Att utveckla en känsla av europeisk identitet, grundad på gemensamma värderingar och gemensam historia och kultur.

Att främja medborgarnas känsla av delaktighet i Europeiska unionen.

Att öka toleransen och den ömsesidiga förståelsen mellan Europas medborgare och respektera och främja den kulturella och språkliga mångfalden och samtidigt bidra till den interkulturella dialogen.

Programmets särskilda mål var följande:

Att föra samman människor från lokalsamhällen i hela Europa för att de ska framföra och utbyta erfarenhet, åsikter och värderingar, lära av historien och bygga för framtiden.

Att genom samarbete inom det civila samhällets organisationer på europeisk nivå främja verksamhet, debatt och reflektion med koppling till EU-medborgarskap, demokrati, gemensamma värderingar och en gemensam historia och kultur.

Att föra Europa närmare medborgarna genom främjande av Europas värderingar och landvinningar, samtidigt som minnet av det förflutna värnas.

Att uppmuntra samverkan mellan medborgare och det civila samhällets organisationer från alla deltagande länder, bidra till interkulturell dialog och framhäva såväl Europas mångfald som dess enighet, med särskild uppmärksamhet på verksamhet vars syfte är att utveckla närmare band mellan medborgare från de medlemsstater som ingick i Europeiska unionen den 30 april 2004 och medborgare från medlemsstater som har anslutit sig efter detta datum.

Eftersom programmets allmänna och särskilda mål samt dess insatser fastställdes genom beslutet om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013 hade kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) inte så stor handlingsfrihet i samband med genomförandet av programmet.

2.    Programmets huvudverksamhet och genomförande

Programmet bidrog med ekonomiskt stöd till många olika slags verksamheter, som delades upp i fyra insatser.

2.1.    Programmets fyra insatser

Insats 1: Aktiva medborgare för Europa

Inom denna åtgärd beviljades medel till möten mellan stadsbor och vänortsnätverk samt gränsöverskridande och sektorsövergripande medborgarprojekt. All denna verksamhet var inriktad på att öka kunskaperna och förståelsen bland medborgare från olika lokalsamhällen och kulturer. Insatsen omfattade även stödåtgärder för att förbättra vänortssamarbetet och medborgarprojekten.

Insats 2: Aktivt civilt samhälle i Europa 

Inom denna åtgärd gavs strukturellt stöd till europeiska tankesmedjor och det civila samhällets organisationer och till projekt till vilka det civila samhällets organisationer tar initiativet. Syftet var att öka deras förmåga att fungera på europeisk nivå och därigenom bidra till att programmets övergripande mål uppnås.

Insats 3: Tillsammans för Europa 

Mycket synliga evenemang

Inom denna åtgärd stöddes evenemang som anordnades av kommissionen, ibland i samarbete med medlemsstaterna eller andra berörda partner, i syfte att göra EU-medborgarna medvetna om Europas historia och om EU:s landvinningar och värderingar.

Studier, information och kommunikation

För att ge en bättre insikt i aktivt medborgarskap på europeisk nivå lät kommissionen utarbeta följande studier:

Volunteering in the European Union (2010)

Study on Maximising the Potential of Mobility in Building European Identity and Promoting Civic Participation (2011)

Participatory Citizenship in the European Union (2012)

Measuring the Impact of the 'Europe for Citizens' programme (2013)

Upplysningar om programmets verksamhet och om andra initiativ på medborgarskapsområdet lämnades genom en webbplats på internet och andra kommunikationsmedel (broschyrer, foldrar, dvd-skivor).

Kontaktpunkter för ”Ett Europa för medborgarna”

Sedan 2008 har kontaktpunkter gradvis inrättats för att sprida praktisk information om genomförandet av programmet, dess verksamhet och finansieringsmöjligheter och hjälpa sökande och bidragsmottagare inom programmet.

År 2013 fanns sammanlagt 28 kontaktpunkter för ”Ett Europa för medborgarna” i de deltagande länderna. Av dessa fick 22 driftsbidrag från kommissionen.

Insats 4: Aktivt europeiskt ihågkommande 

Inom denna åtgärd erbjöds medel till projekt för att bevara minnet av offren för massutrotningar och massdeportationer samt bevarande av minnesplatser, minnesmärken och arkiv.

2.2.    Budget

Finansieringsramen för genomförande av programmet under perioden 1 januari 2007–31 december 2013 var 215 miljoner euro. Denna budget kritiserades ofta för att vara för blygsam i jämförelse med de högt ställda målen och de höga förväntningarna på programmets resultat.

När det gäller fördelningen av den totala budgeten mellan programmets olika verksamheter beviljades 78 280 miljoner euro till städer och lokalsamhällen genom båda typerna av vänortsprojekt, 14 203 miljoner euro tilldelades projekt som rör hågkomst och 35 077 miljoner euro projekt som rör det civila samhället och medborgarprojekt, medan 49 935 miljoner euro beviljades som strukturellt stöd till tankesmedjor och det europeiska civila samhällets organisationer.

2.3.    Inkomna ansökningar

Under perioden 2007–2013 inkom nästan 20 000 bidragsansökningar. Programmets fyra huvudinsatser var möten mellan medborgare i vänorter (CM), nätverk av vänorter (NTT), hågkomstprojekt (REM) och projekt som rör det civila samhället (CSP).



Totalt antal inlämnade ansökningar (2007–2013)

Källa: Verksamhetsrapport 2007–2013 från Eacea

Antalet ansökningar till programmet ökade med mer än 45 % mellan 2007 och 2013. Lejonparten av ansökningarna avsåg vänortssamarbete (nästan två tredjedelar). Kommissionen och genomförandeorganet vidtog åtgärder för att ta itu med denna ökning på ett effektivt sätt, särskilt genom papperslös hantering av ansökningar och rapporter, förenklade interna förfaranden och snabbare avtal och betalningar.

På grund av det växande antalet ansökningar blev konkurrensen allt hårdare mellan de sökande, och färre blev framgångsrika. Under programmets sista år (2013) blev exempelvis endast 4,5 % av ansökningarna för projekt som rör det civila samhället beviljade, medan det 2007 hade varit möjligt att finansiera 48 % av de inkomna projekten. Projekten för vänortssamarbete var minst selektiva och beviljade medel till mer än 20 % av de sökande.

Under andra halvan av programmet ökade samtidigt projektens budget och antalet deltagare och medverkande partner och länder, vilket återspeglade de sökandes växande ambitioner.

2.4.    Projektens geografiska ursprung

Bland medlemsstaterna kom flest projektansökningar från Tyskland (2 791), följt av Frankrike (2 537), Ungern (2 434), Italien (2 265) och Polen (1 219).

Under 2007 stod dessa fem länder för mer än 70 % av de inkomna projekten. Under 2013 var andelen 54 %. Men medan Frankrikes och Tysklands, och i viss mån Polens, andelar avsevärt minskade, ökade Italiens och framför allt Ungerns andelar betydligt. Under programmets sista år stod Ungern för det största antalet ansökningar.

Mellan programmets första och sista år ökade den relativa andelen ansökningar från Östeuropa och Balkan drastiskt, medan Central- och Nordeuropas relativa andel minskade. Inte endast Ungerns andel ökade kraftigt, utan även Slovakiens, Rumäniens och Sloveniens andelar. Antalet ansökningar från Baltikum tredubblades under samma period. Däremot var deltagandet i programmet begränsat i Luxemburg, Danmark och Portugal. En del av förklaringen är att det inte finns särskilda kontaktpunkter för programmet i dessa länder.

Andelen inkomna projekt 2013 jämfört med 2007 (per land)

Källa: Verksamhetsrapport 2007–2013 från Eacea

2.5.    Deltagare och partner

De inkomna projekten hade allt fler deltagare. Sammantaget ökade det totala antalet direkta projektdeltagare från 700 000 under 2007 till 1 175 000 under 2013. Detta berodde på en stadig ökning av antalet deltagare i projekt som rör det civila samhället och en gradvis minskning av antalet relativt små vänortsmöten.

Även det totala antalet partner för varje projekt ökade kraftigt. Mellan 2007 och 2013 fördubblades exempelvis antalet partner i projekt som rör det civila samhället och i nätverk av vänorter.

De sökande tycks med tiden också ha blivit mer erfarna, vilket gjorde att de lämnade in mer komplexa projekt med fler deltagare.

2.6.    Projektkvalitet

Under programmets första genomförandeår (2007) var vänortsprojekt ofta möten mellan personer från olika länder inriktade på allmänna frågor, som kultur, ungdom, utbildning, sport, turism eller scoutverksamhet.

Genom kommissionens och det verkställande organets riktade och strategiska åtgärder förändrades projekten som finansieras inom ramen för programmets åtgärder för vänortssamarbete och nätverk av vänorter i allt högre grad till större och mer strukturerade projekt med högt ställda mål. Projekten sattes i närmare förhållande till programmet och dess årliga arbetsprogram. Allt fler städer deltog, och projekten var inriktade på mer konkreta frågor, som den finansiella och ekonomiska krisen, miljöproblem eller integrering av migranter och mobila arbetstagare. Dessa projekt kunde i högre grad påverka medborgarna.

På samma sätt skärptes de innehållsmässiga kraven för hågkomstprojekt, medborgarprojekt och projekt som rör det civila samhället, vilket skapade en starkare koppling till programmets mål. Därför presenterade allt fler stora organisationer mer innovativa projekt med en starkare europeisk dimension.

2.7.    Strukturellt stöd till organisationer

Som föreskrivs i beslutet om inrättande av programmet ändrades finansieringssystemet för driftsbidrag under programperioden. Mellan 2007 och 2009 kunde flera tankesmedjor och organisationer i det civila samhället 4 beviljas strukturellt stöd direkt. Under programmets andra hälft beviljades dock driftsbidrag efter ansökningsförfaranden. Övergången till ett konkurrensutsatt urvalsförfarande ökade kraven på de sökande och bidragsmottagarna, vilket bidrog till mer ambitiösa arbetsprogram med större genomslagskraft.

3.    Vad uppnådde programmet ”Ett Europa för medborgarna”?

3.1.    En svår politisk situation

Att tolv nya medlemsstater anslöt sig till EU mellan 2004 och 2007 innebar stora utmaningar i den europeiska integrationsprocessen. Framför allt blev det nödvändigt att bygga upp en gemensam förståelse av Europas kultur och värderingar, men även att främja medborgarnas engagemang i EU-projektet och medborgardeltagandet i Europa.

Mellan 2007 och 2013 fick EU-institutionerna även utstå följderna av den ekonomiska krisen, som påverkade många EU-medborgares vardag. Populistiska rörelser som ifrågasatte fördelarna med den europeiska integrationsprocessen fick ett allt större väljarstöd, så det blev viktigt för EU att visa sitt mervärde och att ta hänsyn till medborgarnas hjärtefrågor.

3.2.    Programmets betydelse

Programmet bidrog till att öka medvetenheten om EU:s verksamhet och landvinningar, främja medborgarnas känsla av delaktighet i Europeiska unionen och öka den ömsesidiga förståelsen och toleransen i en svår situation.

I motsats till de flesta av EU:s finansieringsprogram, som är direkt knutna till bestämda politikområden, fyllde programmet en lucka genom att ta itu med kommissionens övergripande mål att föra unionen närmare medborgarna genom

– åtgärder som främjar medborgardeltagande,

– projekt som främjar medborgarnas deltagande i det civila samhället,

– projekt som väcker intresse för alla frågor som rör EU:s identitet och uppbyggnad,

– ett forum för dialog med många olika organisationer som är verksamma i ett globalt politiskt och samhälleligt sammanhang.

Programmet fungerade som en viktig portal för vanliga medborgare som ville diskutera och engagera sig i EU, och som en dynamisk plattform för samarbete mellan det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter för utveckling av medborgaraktiviteter (se exemplen i bilagan). Programmet var tillräckligt olikt andra program när det gäller räckvidd, verksamhet och målgrupper för att det skulle komplettera andra EU-initiativ.

Dessutom hade programmet ytterligare en funktion på nationell nivå, eftersom medlemsstaterna knappt hade några liknande initiativ under samma period.

3.3.    Främja värderingar

Många av programmets projekt bidrog till att främja de grundläggande värderingar som våra europeiska samhällen bygger på, exempelvis fred, tolerans, ömsesidig förståelse och solidaritet. Främjandet av dessa värderingar, medborgarnas deltagande i den europeiska integrationsprocessen och konceptet europeisk hågkomst är frågor som är en väsentlig del av EU-projektet. I dessa frågor av gemensamt intresse kan delade resurser innebära ett mervärde.

Utvärderingen av programmets genomförande visade att medborgarnas medvetenhet om grundläggande värderingar, deras samhällsengagemang och i slutändan deras EUengagemang ökade om medborgare i olika medlemsstater träffades för att diskutera och gemensamt ta itu med frågor av gemensamt intresse. Samtidigt kan stödverksamhet som främjar ömsesidig förståelse, mångfald, dialog och respekt för andra bidra till en känsla av tillhörighet och en europeisk identitet, som bygger på en gemensam förståelse av Europas värderingar, kultur, historia och arv. Dessa initiativ kan förändra deltagarnas inställning till andra EU-medborgare och öka deras engagemang i demokratiska processer samt deras kunskap om och intresse för EU och EU:s institutioner och processer.

Detta var resonemanget bakom nästan alla programmets projekt och verksamheter, från mycket små vänortsprojekt med relativt få deltagande personer och länder, inriktade på enstaka evenemang, till stora driftsbidrag som gör att icke-statliga organisationer kan dra i gång medborgarprojekt på mer politisk och institutionell nivå 5 (se exemplen i bilagan).

3.4.    Inflytande på deltagande organisationer

Programmet främjade vänortsrörelsen genom att det fick städer och lokalsamhällen att tänka på ett mer tematiskt och strategirelaterat sätt. Vänortsnätverk var en ny åtgärd som kommissionen införde kort efter att programmet 2007–2013 hade inletts. Syftet var att komplettera det traditionella vänortssamarbetet med en ny typ av större projekt för att öka genomslagskraften och hållbarheten. Detta var i sig ett nytt grepp och gav de deltagande städerna möjlighet att etablera varaktiga förbindelser, uppnå viktiga resultat och delta i det politiska beslutsfattandet. Antalet ansökningar till åtgärden ”nätverk av vänorter” ökade därför med över 50 % mellan 2007 och 2013.

Programmet var inriktat på det civila samhällets organisationer genom både driftsbidrag och projektfinansiering. Programmet nådde en rad EU-inriktade organisationer som på olika sätt verkar för aktivt medborgarskap. Detta gjorde att relevanta områden även fortsättningsvis stod i fokus och att oberoende åsikter framfördes i EU:s politiska debatter. Om det civila samhällets organisationer och deras partner deltog i programmet kunde de dessutom utveckla sin kapacitet och internationella erfarenhet, lära av andra och i vissa fall upprätta hållbara nätverk.

Hågkomst blev allt viktigare under programperioden. När det gäller de känsliga projekt som rör förintelsen och folkmord bidrog kommissionen i hög grad till debatterna genom att främja fritt utbyte och beaktande av andras ståndpunkter.

Under perioden 2007–2013 hade programmet ”Ett Europa för medborgarna” ungefär sju miljoner direkta deltagare.

Programmet omfattade nästan 25 000 europeiska städer och ledde till att 350 nätverk av städer upprättades kring gemensamma frågor. I det civila samhället sammanfördes 4 250 organisationer för att tillvarata medborgarnas intressen. Mer än 500 organisationer deltog i medborgarinriktad verksamhet som rör hågkomst.

3.5.    Inverkan på det politiska beslutsfattandet

Programmets politiska påverkan kunde utvidgas och medborgare på lokal och regional nivå engageras. Det var dock relativt osannolikt att små projekt för medborgare på lokal nivå hade den sakkunskap och ambitionsnivå som krävs för att påverka politiken. Större projekt som nätverk av vänorter, projekt som rör det civila samhället och stödåtgärder var ett sätt för medborgarna att påverka politiken, men de hade svårt att nå personer som inte redan var aktivt engagerade.

Det var också möjligt att påverka när kopplingar kunde upprättas till det politiska beslutsfattandet. Driftsbidrag och projekt som rör det civila samhället var inriktade på att påverka politiken på europeisk nivå och var delvis framgångsrika, beroende på mekanismer, målgrupper och metoder. Hållbara nätverk (exempelvis Alliansen för Europaåret för medborgarna, EYCA) och specifika målgrupper (som barn, ungdomar eller missgynnade grupper, exempelvis personer från avlägsna landsbygdsområden) visade sig vara avgörande.

Dessutom bidrog programmet till EU-politiken genom den så kallade strukturerade dialogen 6 . Genom denna framfördes det civila samhällets oberoende åsikter i EU:s politiska debatter, undersöktes medborgarskapsfrågor och tillhandahölls ett forum för dialog med kommissionen och andra institutioner.

Europaåret för frivilligarbete 2011 och Europaåret för medborgarna 2013 innebar en konkret politisk påverkan, eftersom projekt som finansierades av programmet bidrog till att öka medvetenheten om EU:s roll inom frivilligarbete och medborgarskap och därmed skapade synergieffekter med EU:s politiska agenda på området.

4.    Slutsatser

Programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013 väckte starkt intresse bland medborgarna, vilket tydligt framgår av den stadiga ökningen i antalet ansökningar. Medborgarna vill gärna delta i diskussionerna och säga sin mening om politiska frågor som påverkar deras dagliga liv. Eftersom kommissionen anser att europeiskt medborgarskap är viktigt för att stärka och garantera den europeiska integrationsprocessen använde den programmet för att ge medborgarna denna möjlighet och mer allmänt uppmuntra deras engagemang i EU-projektet. Detta synsätt byggde på idén att deltagande ökar medvetenheten om EU-frågor, bygger upp en ömsesidig förståelse och identifiering med Europa och därför bidrar till att den långsiktiga europeiska integrationsprocessen konsolideras.

Programmets långsiktiga inverkan är svår att bedöma, men programmet främjade faktiskt medborgardeltagande och demokratiskt engagemang och nådde ut till många medborgare som annars inte skulle ha engagerat sig i EU-projektet. Programmet är det enda EU-program som är direkt inriktat på medborgarna, och är därför ett unikt forum för att engagera vanliga medborgare i EU genom ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt. Under de sista tre åren fick programmet allt större genomslag, eftersom projekten blev bättre och större, och eftersom de var närmare knutna till de huvudteman som står i samband med medborgarskap och medborgardeltagande och hade många förstagångsdeltagare. I framtiden ska programmet fortsätta att utvecklas inom ramen för budgetbegränsningarna för att maximera dess inverkan och använda medlen strategiskt med fokus på aktiviteter som är direkt inriktade på medborgarna.

Den halvtidsutvärdering av uppföljningsprogrammet ”Ett Europa för medborgarna” 2014–2020 som ska läggas fram i december 2017 kommer att användas till att kontrollera i vilken utsträckning utvärderingsrekommendationerna i efterhandsutvärderingen har följts.

BILAGA

BILAGA 1:    Programmet ”Ett Europa för medborgarna”: Exempel på bra projekt

Vänortssamarbete och nätverk av vänorter

Frivilligarbete i Europa EUR-VOL

Under Europaåret för frivilligarbete 2011 tog staden Trogir i Kroatien emot delegater från sju europeiska partnerstäder för en fyradagarskonferens om värdet av frivilligarbete. Syftet var att öka allmänhetens medvetenhet, engagemang och förståelse när det gäller frivilligorganisationernas bidrag till samhället. Konferensen banade väg för nya samarbetsnätverk och gemensamma frivilliginsatser på miljö-, konst- och språkinlärningsområdet. I slutet av konferensen undertecknade städernas företrädare ett officiellt samarbetsavtal.

Stadgan för europeiska landsbygdskommuner

Sedan 1989 har Stadgan för europeiska landsbygdskommuner fungerat som organisation för 28 landsbygdssamhällen från samtliga 28 EU-medlemsstater. Detta omfattande nätverk är inriktat på levnadsvillkoren i europeiska samhällen och dess olika aspekter, däribland utbildning, sysselsättning, integrering av personer med funktionsnedsättning, demokratiskt deltagande på lokal nivå och ungdomars engagemang i samhällslivet. Nätverkets syfte är att människor ska lära känna varandra, och detta återspeglas i hur medlemsmötena organiseras. Ett stort möte anordnas varje år, vilket åtföljs av specialiserade temamöten för bestämda målgrupper. Ett av projektets resultat är att man får en uppfattning om hur deltagandet i den lokala demokratin fungerar i olika europeiska länder.

Projekt som rör det civila samhället

Waves of legality, waves of citizenship

År 2011 anordnade den italienska stiftelsen Giovanni e Francesca Falcone och dess partnerorganisationer från fyra andra länder två internationella evenemang som skulle stärka det organiserade civila samhällets roll i bekämpningen och förebyggandet av brottslighet. En internationell konferens i Paris var inriktad på ungdomars roll. Fler än 2 000 ungdomar fick möjlighet att gå ombord på Boat of legality från Neapel till Palermo och delta i de påföljande mötena i staden. Projektet fick stort utrymme i medierna och bidrog till att öka allmänhetens medvetenhet om det civila samhällets roll i förebyggandet och bekämpningen av organiserad brottslighet.

Projekt som rör europeisk hågkomst

Train of Remembrance

Train of Remembrance är ett projekt till minnet av de barn och ungdomar från många europeiska länder som deporterades till koncentrations- och förintelseläger under andra världskriget. Utställningen hölls på ett riktigt tåg med ånglok och handlade om de unga offren från åtta europeiska länder. Den ger ett erkännande åt de allierade, vars insatser räddade livet på tusentals barn och ungdomar. Tåget stannade vid fler än 100 järnvägsstationer och lockade 380 000 besökare. Utställningen belyste en viss sida av förintelsen, nämligen deportationen och utrotningen av barn och ungdomar, och gjorde många av dagens EU-medborgare uppmärksamma på frågan.

(1)

   Europaparlamentets och rådets beslut nr 1904/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (EUT L 378, 27.12.2006, s. 32).

(2)

   Efterhandsutvärdering av programmet ”Ett Europa för medborgarna”, Coffey International och Deloitte, 2015.

(3)

     Rådets beslut 2004/100/EG av den 26 januari 2004 om upprättande av gemenskapens åtgärdsprogram för att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap (medborgardeltagande).

(4)

Strukturellt stöd öronmärktes för följande organisationer: Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter, Groupement d'études et de recherche Notre Europe och Institut für Europäische Politik, Europeiska plattformen för icke-statliga organisationer på det sociala området, Europarörelsen och Europeiska rådet för flyktingar och fördrivna, Association Jean Monnet, Centre Européen Robert Schuman och Maisons d'Europe.

(5)

Ecorys, Interim evaluation of the Europe for Citizens Programme 2007–2013, 2011.

(6)

Den strukturerade dialogen bestod av regelbundna möten mellan kommissionens avdelningar och ungefär 50 viktiga europeiska organisationer som aktivt deltog i programmet, för att diskutera allt som rör programmet och dess genomförande.