Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri tjänst ifrån Karnov Group där vi samlat alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument. Karnov Open fungerar som en unik sökmotor, vilken ger direkt tillgång till offentlig rättsinformation. För att använda hela Karnovs tjänst, logga in här.

95/564/EG: Rådets beslut av den 22 december 1995 om genomförandet av ett utbildningsprogram som vänder sig till branschfolk inom den europeiska industrin för audiovisuella program (Media II - utbildning)



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 321 , 30/12/1995 s. 0033 - 0038



RÅDETS BESLUT av den 22 december 1995 om genomförandet av ett utbildningsprogram som vänder sig till branschfolk inom den europeiska industrin för audiovisuella program (Media II - utbildning) (95/564/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 127.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och i enlighet med förfarandet i artikel 189c i fördraget(3), och

med beaktande av följande:

1. Europeiska rådet antog vid sitt möte i Bryssel den 10 och 11 december 1993 vitboken "Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning" som underlag för Europeiska unionens och dess medlemsstaters insatser. Vitboken stöder en strategi för industriell utveckling som bygger på en världsomfattande konkurrenskraft vilken främjar tillväxt och sysselsättning och fastställer, särskilt i kapitel 7, nödvändigheten av att anpassa yrkeskvalifikationerna till industriella och tekniska förändringar.

2. Europeiska rådet mottog vid sitt möte på Korfu den 24 och 25 juni 1994 "Bangemann-gruppens" rapport "Europa och det globala informationssamhället - rekommendationer till Europeiska rådet", i vilken det bland annat konstateras att den audiovisuella programindustrin är av strategisk betydelse vad avser innehållet.

3. Rådet för industri och telekommunikationsfrågor välkomnade den 28 september 1994 kommissionens meddelande av den 19 juli 1994, "Europa på väg mot informationssamhället: en handlingsplan" och underströk nödvändigheten av att förbättra den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft.

4. Rådet mottog kommissionens meddelande av den 1 september 1994 "En politik för förbättring av industrins konkurrenskraft inom den Europeiska unionen", i vilket det nära sambandet visas mellan framtida utveckling av teknologi, produkter, program (särskilt audiovisuella sådana) samt tillhörande tjänster och nätverk, och i vilket den påminns om nödvändigheten av att höja utbildningsnivån för att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft.

5. Rådet mottog den 17 juni 1994 grönboken "Strategiska möjligheter för att stärka den europeiska programindustrin".

6. Kommissionen konsulterade branschfolket om de valmöjligheter som beskrivs i grönboken, bl.a. genom att organisera en "Europeisk konferens om AV-media" i Bryssel den 30 juni 2 juli 1994. Vid denna konsultation visade det sig att det fanns en stark efterfrågan på ett förstärkt stödprogram för den europeiska AV-industrin, särskilt inom området för utbildning.

7. Europaparlamentet behandlade i sin resolution av den 6 maj 1994(4) i samband med förberedelserna av den europeiska konferensen om AV-media den audiovisuella sektorns problem efter rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television(5) ("Television utan gränser") och gav uttryck för uppfattningen att de prioriteringar som fastställdes, bl.a. under debatten om ändringar i Mediaprogrammet, dvs. finansieringsmekanismer, framställning, distribution och utbildning, är de mål som först och främst bör eftersträvas för att bana väg för systematiska och solida europeiska nätverk.

8. Ekonomiska och sociala kommittén yttrade sig den 14 september 1994 över grönboken och ansåg att program som utarbetas på gemenskapsnivå, exempelvis Media, kan positivt påverka utvecklingen av europeiska programstrukturer och produktionsmetoder.

9. Kommissionen har genomfört en handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin (Media) (1991 1995), vilken antogs genom rådets beslut 90/685/EEG av den 21 december 1990 om genomförandet av en handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin (Media) (1991 1995)(6), vilken bland annat innehåller utbildningsåtgärder i syfte att förbättra kompetensen hos branschfolket inom den audiovisuella industrin.

10. Vid sitt möte den 5 november 1993 uttryckte rådet, efter att ha mottagit kommissionens meddelande av den 23 juli 1993 om rapporten över de första två åren av Mediaprogrammets genomförande, att åtgärder som vore nödvändiga för att kunna sätta igång Media II-programmet efter 1995 borde övervägas.

11. Europeiska rådet anmodade vid sitt möte i Essen den 9 och 10 december 1994 kommissionen att lägga fram förslag på ett nytt Mediaprogram.

12. Den 6 december 1994 antog rådet beslut 94/819/EG om upprättande av ett åtgärdsprogram för genomförandet av en yrkesutbildningspolitik för Europeiska gemenskapen (Leonardo da Vinci)(7). I artikel 8.1 i det beslutet fastställs att kommissionen skall säkerställa ett övergripande sammanhang mellan det programmet och andra gemenskapsåtgärder på utbildningsområdet.

13. En lämplig samordning med de yrkesutbildningsåtgärder som genomförs i samband med målen för strukturfonderna bör säkerställas.

14. Enligt artikel 128.4 i fördraget skall gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget. Det bör således tillses att deltagandet i detta program avspeglar den europeiska kulturens mångfald.

15. De kulturella aspekterna av den audiovisuella sektorn måste beaktas.

16. Upprättandet av en europeisk marknad för den audiovisuella sektorn kräver nytt yrkeskunnande, anpassat till den nya marknadsdimensionen, särskilt vad beträffar ekonomisk och kommersiell förvaltning inom den audiovisuella sektorn och användningen av ny teknologi vid skapandet, utvecklingen, produktionen och spridningen av program.

17. Branschfolket bör ges kunskaper som gör det möjligt för dem att på bästa sätt utnyttja särskilt den europeiska audiovisuella programmarknaden och bör uppmuntras att utveckla projekt som svarar mot denna marknads behov.

18. Det audiovisuella europeiska arvet bör uppvärderas och programmarknadens behov på detta område bör tillgodoses.

19. Grundutbildningen inom branschen bör innehålla nödvändiga ekonomiska och tekniska komponenter och de snabba förändringarna på dessa områden gör insatser för fortbildning särskilt nödvändiga.

20. Yrkesutbildningscentra bör uppmuntras att bilda nätverk i syfte att kunna utbyta know-how och utarbeta informationsenheter på europeisk nivå.

21. Det bör i samband med stödet till yrkesutbildningen tas hänsyn till strukturella mål, såsom utvecklingen av skapar- och produktionspotentialen i länder eller regioner där den audiovisuella produktionskapaciteten är svag och/eller som utgör ett begränsat geografiskt och språkligt område, och/eller utveckling av en oberoende produktionssektor och särskilt av de små och medelstora företagen.

22. Principen om lika möjligheter är grundläggande för Europeiska unionens politik och detta bör tas i beaktande när programmet igångsätts.

23. I beslutet ingår för programmets hela varaktighet ett referensanslag, i den mening som avses i punkt 2 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens förklaring av den 6 mars 1995, utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt vad som anges i fördraget.

24. Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen skall gemenskapsinsatserna stödja och komplettera de åtgärder som medlemsstaternas behöriga myndigheter vidtar.

25. De åtgärder som föreskrivs i detta program är alla inriktade på gränsöverskridande samarbete vilket ger ett mervärde till de åtgärder som utvecklas i medlemsstaterna eller av verksamma på utbildningsområdet, med hänsyn tagen till den ovan nämnda subsidiaritetsprincipen.

26. Öppningen av Mediaprogrammet bör fortsättas och förstärkas vad beträffar deltagandet för de associerade länderna i Central- och Östeuropa, i enlighet med de villkor som följer av tilläggsprotokollen till de associeringsavtal om deltagande i gemenskapsprogram som slutits eller avses att slutas med dessa länder, samt för deltagande av Cypern, Malta och de EFTA-länder som skrivit under EES-avtalet, på grundval av tilläggsanslag, enligt samma regler som de som tillämpas för EFTA-länderna enligt det förfarande som skall överenskommas med dessa länder. Programmet bör för övrigt vara öppet för samarbete med andra tredje länder som slutit avtal som innehåller klausuler om den audiovisuella sektorn. Reglerna för detta deltagande eller samarbete bör bestämmas mellan de berörda parterna när tiden är inne.

27. De åtgärder som föreskrivs i programmet bör samordnas med internationella organisationers åtgärder, exempelvis Europarådets.

28. Gemenskapsstödet bör beviljas på grundval av en förhandsbedömning, en uppföljning och en utvärdering i efterhand.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ett program för yrkesutbildning, nedan kallat "programmet", antas härmed för en femårsperiod, från och med den 1 januari 1996 och till och med den 31 december 2000. Detta program som stödjer och kompletterar medlemsstaternas insatser, med full respekt för medlemsstaternas ansvar för innehållet i och organisationen av yrkesutbildning samt ländernas och regionernas kulturella mångfald - med undantag av all harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar - har till syfte att ge branschfolk inom den audiovisuella industrin nödvändiga kunskaper för att de fullt ut skall kunna utnyttja marknadens europeiska dimension och användningen av ny teknik.

Artikel 2

I det sammanhang som beskrivs i artikel 1 är programmets mål följande:

1. Att svara mot industrins behov och främja dess konkurrenskraft genom att förbättra den inledande yrkesutbildningen och särskilt vidareutbildningen för branschfolket inom den audiovisuella sektorn för att ge de kunskaper och det kunnande som behövs för både den europeiska marknaden och andra marknader, särskilt inom

- ekonomisk och kommersiell förvaltning, inbegripet rättsregler,

- användning och utveckling av nya tekniker för framställning av audiovisuella program med högt kommersiellt och konstnärligt mervärde, som ett komplement till yrkesutbildningar inom ljud- och bildområdet,

- teknik för scenarioskrivning.

I detta syfte skall hänsyn tas till den gränsöverskridande dimensionen genom stödjande av utvecklingen av företag och projekt (nya program eller tillvaratagande av det audiovisuella arvet) samt gemensam praxis i företagen.

2. Uppmuntra samarbete och utbyte av know-how genom att skapa nätverk mellan de berörda parterna på utbildningsområdet, dvs. utbildningsinrättningar, branschen och företag, samt genom att utveckla fortbildningen av utbildarna.

Vid genomförandet av de mål som anges i första stycket, punkt 1 och 2, skall särskild uppmärksamhet riktas mot de särskilda behoven i länder eller regioner med låg produktionskapacitet och/eller med begränsat språkligt eller geografiskt omfång samt utvecklingen av en oberoende europeisk sektor för framställning och distribution, och särskilt små och medelstora företag.

Artikel 3

De mottagare av gemenskapsstöd som deltar i genomförandet av de insatser som fastställs i bilagan skall själva bidra med en väsentlig del av finansieringen (minst 50 %). I motiverade undantagsfall får denna andel minskas till lägst 25 %.

Gemenskapens andel skall fastställas beroende på kostnaderna och arten av varje planerad insats.

Det finansiella referensbeloppet för programmets genomförande för den tid som avses i artikel 1 skall utgöra 45 miljoner ecu.

De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom det finansiella perspektivet.

Artikel 4

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av programmet på det sätt som anges i bilagan.

I denna uppgift skall den biträdas av en kommitté bestående av två företrädare för varje medlemsstat och med kommissionens företrädare som ordförande.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder som kommittén skall yttra sig över, beträffande

- genomförandet av de åtgärder som anges i bilagan,

- innehållet i infordringarna av förslag, fastställandet av kriterier och förfaranden för godkännande och urval av projekt samt det slutliga urvalet av förmedlande organisationer,

- frågor om programmets årliga interna fördelning, och

- regler för uppföljning och utvärdering av insatserna.

Dessutom skall kommissionens företrädare förelägga kommittén en granskning av varje gemenskapsstöd som överstiger 200 000 ecu per år för dess yttrande. Denna nivå kan komma att revideras av kommittén mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

3. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Vid röstning i kommittén skall medlemsstaternas röster vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall anta åtgärder som skall ha omedelbar verkan. Om åtgärderna inte är förenliga med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet. I sådana fall

- får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under två månader,

- får rådet fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i föregående stycke.

4. Kommissionen får rådfråga kommittén i alla andra frågor som berör genomförandet av programmet.

Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgivit. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktas.

Kommissionens företrädare skall i god tid och regelbundet informera kommittén om de ekonomiska bidrag som beviljats inom ramen för programmet (belopp, varaktighet, fördelning, mottagare).

Artikel 5

Programmet är öppet för deltagande av de associerade länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med de villkor för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts i tilläggsprotokollen till de associeringsavtal som slutits eller kommer att slutas med dessa länder.

Programmet är öppet för deltagande av Cypern, Malta och de EFTA-stater som är anslutna till EES-avtalet, på grundval av tilläggsanslag enligt samma regler som de som tillämpas för EFTA-länderna i enlighet med de förfaranden som skall fastställas med dessa länder.

Det är även öppet för samarbete med andra tredje länder som slutit samarbetsavtal som innehåller klausuler om den audiovisuella sektorn.

Villkoren för deltagandet eller samarbetet skall fastställas mellan de berörda parterna vid den aktuella tidpunkten.

Artikel 6

1. Kommissionen skall säkerställa att de insatser som föreskrivs i detta beslut utvärderas i förväg, följs upp samt utvärderas i efterhand.

2. De utvalda förmånstagarna skall lämna in en årlig rapport till kommissionen.

3. Efter projektens genomförande skall kommissionen utvärdera hur de har genomförts och vilken effekt de haft, för att avgöra om de ursprungligen fastställda målen har uppnåtts.

4. Två år och sex månader efter att programmet inletts och inom sex månader efter utgången av denna period skall kommissionen, efter att ha rådfrågat kommittén enligt förfarandet i artikel 4.2 och 4.3, till Europaparlamentet, rådet samt Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en utvärderingsrapport över de resultat som uppnåtts och i förekommande fall lämpliga förslag om justering av programmet.

Denna rapport skall särskilt framhålla det mervärde som skapas och de socio-ekonomiska effekterna på grundval av det ekonomiska stödet från gemenskapen.

5. När programmet slutförts skall kommissionen till Europaparlamentet, rådet samt Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om programmets genomförande och resultat.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1995.

På rådets vägnar

L. ATIENZA SERNA

Ordförande

(1) EGT nr C 108, 29.4.1995, s. 4.

(2) EGT nr C 256, 2.10.1995, s. 24.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 16 juni 1995 (EGT nr C 166, 3.7.1995, s. 200), rådets gemensamma ståndpunkt av den 10 juli 1995 (EGT nr C 281, 25.10.1995, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 15 november 1995 (ännu inte offentliggjort i EGT).

(4) EGT nr C 205, 25.7.1994, s. 561.

(5) EGT nr L 298, 17.10.1989, s. 23.

(6) EGT nr L 380, 31.12.1990, s. 37.

(7) EGT nr L 340, 29.12.1994, s. 8.

BILAGA

1. ÅTGÄRDER SOM SKALL GENOMFÖRAS

Syftet med programmet är att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser för branschfolk att anpassa sig till särskilt den europeiska dimensionen av marknaden för den audiovisuella sektorn genom att främja utbildning inom ekonomisk och kommersiell förvaltning, rättsregler samt inom ny teknik (inbegripet teknik för bevarande och tillvaratagande av det europeiska audiovisuella arvet och filmarvet).

De föreslagna insatserna gäller såväl inledande yrkesutbildning som, särskilt, vidareutbildning.

1.1 Utbildning i ekonomisk och kommersiell förvaltning

Denna utbildning syftar till att utveckla branschens förmåga att tillgodogöra sig och utnyttja den europeiska dimensionen, inom sektorerna för utveckling, produktion samt distribution/spridning av audiovisuella program.

De föreslagna insatserna består i att

- främja utarbetande och uppdatering av enheter för utbildning i förvaltning som komplement till medlemsstaternas insatser,

- uppmuntra integreringen av dessa utbildningsenheter i de utbildningsinsatser som görs av utbildningsinstitutioner, branschen och företagen,

- inordna utbildningsinsatserna i nätverk, underlätta utbyte av studerande och yrkesverksamma genom utdelning av stipendier, anordnande av praktik på företag i andra medlemsstater samt genom att bidra till utbildning av utbildare och särskilt distansundervisning, genom att främja utbyte och partnerskap som förenar länder och regioner med låg produktionskapacitet och/eller begränsad språklig och geografisk utbredning.

1.2 Utbildning i nya tekniker

Denna utbildning syftar till att utveckla branschfolkets förmåga att använda olika sorters avancerad teknik, särskilt inom animering, datorgrafik, multimedia och interaktivitet.

De föreslagna insatserna skall

- främja utarbetande och uppdatering av enheter för utbildning i nya audiovisuella tekniker som komplement till medlemsstaternas insatser,

- uppmuntra integreringen av dessa utbildningsenheter i de utbildningsinsatser som görs av utbildningsinstitutioner, branschen och företagen,

- inordna utbildningsinsatserna i nätverk, underlätta utbyte av studerande och yrkesverksamma genom utdelning av stipendier, anordnande av praktik på företag i andra medlemsstater samt genom att bidra till utbildning av utbildare och särskilt distansundervisning, genom att främja utbyte och partnerskap som förenar länder och regioner med låg produktionskapacitet och/eller begränsad språklig och geografisk utbredning.

2. TILLÄMPNINGSFÖRFARANDE

2.1 Tillvägagångssätt

Vid genomförandet av programmet skall kommissionen nära samarbeta med medlemsstaterna. Den skall också samråda med de berörda parterna. Den skall tillse att branschfolkets deltagande på ett väl avvägt sätt återspeglar den europeiska kulturens mångfald.

Kommissionen skall uppmuntra samarbete mellan utbildningsinstitutioner, branschen och företagen och utformarna av enheterna redan vid enheternas utarbetande.

Den skall underlätta mottagandet av praktikanter, särskilt dem som kommer från länder och regioner med låg produktionskapacitet och/eller begränsad språklig och geografisk omfattning.

2.2 Gemenskapens bidrag

Gemenskapens finansiering har till syfte att stödja de nationella parternas ansträngningar för att komplettera de befintliga utbildningskurserna med moduler för förvaltning och nya tekniker.

Gemenskapens finansiering upp till 50 % (som kan ökas upp till 75 % i motiverade undantagsfall) av de totala utbildningskostnaderna ligger inom ramen för en gemensam finansiering med offentliga och/eller privata parter.

Det förfarande som avses i artikel 4 skall användas för att fastställa

- beviljandet av finansiering för varje typ av insats som avses i punkt 1.1 och 1.2 i bilagan, och

- gemenskapens bidrag vad gäller kostnaderna för olika projekt som väljs ut efter infordran av förslag.

Utformare av enheter och de utbildningscentra som tillämpar dem skall väljas genom infordran av anbud.

2.3 Genomförande

Kommissionen skall genomföra programmet i enlighet med förfarandet i artikel 4.

2.3.1 För att genomföra programmet, särskilt för det tekniska urvalet av projekt, för uppföljning och utvärdering av de projekt som beviljats stöd ur programmet, skall kommissionen biträdas av erkända experter från den audiovisuella sektorn inom området för yrkesutbildning.

För att uppnå detta kan kommissionen vid behov anlita organisationer som fungerar som förmedlare och som i kraft av sitt yrkeskunnande kan biträda kommissionen tekniskt och föreslå val av förmånstagare, utan att detta påverkar andra urvalsmetoder. Dessa organisationer skall väljas ut genom infordran av förslag och enligt det förfarande som anges i artikel 4.2.

Kommissionen skall företa det slutliga urvalet av förmånstagare för stöd ur programmet inom ramen för artikel 4.2 andra stycket.

Kommissionen och medlemsstaterna skall i övrigt organisera ett ömsesidigt utbyte av användbar information för genomförandet av programmet och skall vidta nödvändiga åtgärder, särskilt genom Media desk-aktiviteter, för att lansera programmet och uppmuntra största möjliga antal fackmän att medverka i dessa åtgärder samt säkerställa en varaktig kontakt med olika stödinstitutioner i medlemsstaterna, så att insatserna i detta program kompletteras med nationella stödåtgärder.